Ökat pressgenomslag
Ökat pressgenomslag - 35 tips som hjälper dig att bli publicerad under en valrörelse Av: Manne Bergström, pressansvarig MUF Stockholm. Ansvarig utgivare: Tina Ghasemi, distriktsordförande MUF Stockholm. 2 Innehållsförteckning 3-4 Dina texter gör skillnad 5-13 Att tänka på när du skriver – så blir du relevant 14-16 Exemplifiering och analys av exempelinsändare utifrån skrivtipsen 17-18 Så får lokalföreningar publicitet i lokalmedia 19-20 Så får MSU och MST-föreningar publicitet i skoloch studentpress 21 Insändaradresser – hit skickar du dina texter 22-23 Debattartiklar – så går du tillväga 24 Avslutning 3 Dina texter gör skillnad Det känns som du är på ett badhus. Bortsett från att klorlukten uteblivit, de tjocka och svettiga männen har ersatts med glada ungdomar och kakelplattorna har bytts ut mot en grådaskig storstadsmiljö känns det som du är på ett badhus. Vattnet stänker överallt. Allt är blött, inklusive din nyinköpta kostym och din mobil. Du befinner dig snarare i barnpoolen än i simbassängen. Men du är varken på Polisbadet, Eriksdalsbadet eller Centralbadet. Centralt befinner du dig dock. Klockan är mycket och du är omgiven av mörker. Trots detta badar du ihärdigt tillsammans med hundratals vänner. Lyckan sprider sig genom din kropp. Du går upp ur vattnet och dina kalla kläder klibbar sig fast mot din hud. Inuti är du ändå fortfarande varm. Du är lycklig. Det är den 19 september 2010. Du befinner dig på Sergels torg i Stockholm. Alliansen har vunnit valet och Fredrik Reinfeldt har just blivit omvald som Sveriges statsminister. En moderatledd regering har för första gången i Sveriges historia blivit omvald. Vi har vunnit. Du har vunnit. Detta kan bli sanning. Du kan göra detta till mer än en töntig essä. Texten ovan kan bli din egen känsla och sinnesstämning. Du kan vinna valet åt Alliansen. I skrivandets stund leder den rödgröna röran i princip varje opinionsundersökning. Alliansen har knappat in och de rödgrönas ledning kan knappast ses som betryggande. Men vi ligger fortfarande efter och det tål att sägas mer än en gång. Valet 2010 kommer utan tvekan att bli otroligt jämt. Varje röst räknas, varje värvning är betydelsefull och varje publicerad insändare kan betyda skillnaden mellan valvinst och valförlust. Du har som MUF:are idag större möjlighet att påverka Sverige än du någonsin haft förut. På riktigt. Alla kan skriva insändare och debattartiklar. Alla kan bli publicerade i DN, SvD, Mitt i, City och Metro. Det spelar ingen roll vilken skriftlig talang du tror dig ha: kombinera tips och trix med lite träning och vips ser du själv och tusentals insändarläsare din signatur på SvD Synpunkt. Denna skrivguide innehåller allmänna tips du kan använda dig av när du skriver. Det är en guide jag själv skulle ha uppskattat och haft mycket hjälp av när jag själv för två år sedan började skriva insändare och debattartiklar. Det är en skrivguide som har utformats efter ett mål: att vinna valet åt Alliansen genom att öka MUF Stockholms pressnärvaro under valrörelsen år 2010. Det viktigaste när du skriver är inte hur många knep du använder dig av eller hur fyndigt du formulerar dig. Skriv personligt och på ett sätt som passar dig och ditt sätt att skriva. Låter du din personlighet lysa igenom i dina texter skriver du som allra bäst – och blir publicerad. Med denna skrivguide gör jag inte anspråk på att ha alla lösningar och tips. Denna guide har skrivits för att ge dig inspiration och för att hjälpa MUF Stockholms 4 medlemmar att få texter publicerade. Hittar du något knäppt i den här guiden – strunta i att använda det, följ alltid din egen magkänsla och om du har ett bra tips, dela gärna med dig. Du är välkommen att maila mig ris och ros, men jag skulle föredra om du istället lade ned din dyrbara tid på att skriva insändare om vänsterrörans idioti eller Alliansens geni. Häromveckan lyssnade jag på ett utbildningspass lett av en av Sveriges ledande kommunikationsexperter, f.d. MUF:aren Martin Borgs. Han gav oss åhörare tipset att kopiera det andra gör bra och sno fungerande tekniker och tips. Jag har lytt detta tips och därför är några ryggdunkar på sin plats. Denna skrivguide har skrivits med hjälp av mängder av källor och egna erfarenheter. En källföreteckning ingår ej eftersom detta är resultatet av en fusion av hundratals källor. Jag har först och främst utgått från mitt eget skrivande och analyserat vilka tekniker och skrivsätt som fungerat samt vilka som fallerat. Jag har även snappat upp kunskaper och visdomsord från diverse utbildningar, inom och utom MUF, och försökt utnyttja smarta tankegångar som jag läst i böcker i ämnet. Ibland har jag även sneglat på MUF:s eminenta skrivhandledning, utformad och skriven av förbundets pressekretare Gustaf Stenlund. Alla upphovsmakare, tänkare, pressgenier och skribenter som jag dragit lärdom av och utnyttjat ska självklart ha en stor eloge. Utan er hade denna skrivguide aldrig kunnat komma till. MUF Stockholms distriktsstyrelse förtjänar ett extra tack för stöd, tips, idéer och tankar. Pär Holmbäcks, distriktsstyrelseledamot i MUF Stockholm, korrekturläsning har varit till stor hjälp. Victor Ingmo, ombudsman MUF Stockholm, förtjänar även han en skriftlig applåd för de uppslag, idéer och tips han bidragit med. ___________________________________________________________________________ Tänk om vi inte vinner valet. Då kommer det inte vara fontänstänk som blöter ner dig, utan dina egna tårar. Tänk på allt slit du lagt ner, alla sömntimmar du offrat och alla lektioner du skolkat. Allt detta slit, för en förlust. Vi får inte förlora det här valet. MUF Stockholms pressnärvaro kan betyda skillnaden mellan galen glädjeyra och en fyra års lång depression med Mona Sahlin som statsminister. När du skriver ska du göra det med inställningen att dina texter gör skillnad. För det gör de. Manne Bergström Pressansvarig MUF Stockholm Maj 2010, Stockholm 5 Att tänka på när du skriver – så blir du relevant 1. Berätta en historia Någon vis person formulerade det absolut bästa tipset för skribenter i den briljanta meningen ”stories are shared, theories are debated”. Att berätta en historia, istället för att propagera för en åsikt, är effektivt av flera anledningar. Berättelsen om sjuksköterskan som tjänar över 1500 kronor mer i månaden tack vare Alliansens skattesänkningar etsar sig lättare fast på läsarens eller åhörarens hjärna än ett nationalekonomiskt diagram om inkomstskatter. Historian är kraftfullare och mer gripande än teorin. Din läsare blir känslomässigt berörd och har svårt att ställa sig likgiltig inför de människoöden som skildras i din berättelse. Historieberättartekniken används frekvent av alla politiker. Ofta definierar dugligheten i berättelseteknik även hur duktig och framgångsrik en politiker är. Sök på Youtubeklipp av Ronald Reagan, Margaret Thatcher eller varför inte Fredrik Reinfeldt. De är alla mästare i historieberättandets ädla konst. Knepet är (som tur är) inte exklusivt tillgängligt för partiledare och frihetslegender. Vem som helst kan använda sig av det, både retoriskt och skriftligt. Det första du bör göra när du sätter dig ner för att skriva en text är att tänka ut vilket budskap du vill framföra. När det är gjort är det dags att klura ut vilka karaktärer som ska figurera i inlägget. Följande är de vanligaste karaktärerna och de återfinns i 99 procent av såväl alla fantasyfilmer som politiska debattartiklar: Hjälten – En hjälte behöver inte alltid bära rustning och svärd. Hjälten behöver inte heller vara en person, utan kan vara en idé, en grupp eller i princip vad som helst. Huvudsaken är att hjälten representerar det goda i din text. Hjälten kommer till den utsattes räddning och räddar den försvarslösa prinssessan ur drakens klor. Den hjälte som du oftast kommer att använda dig av är Moderaterna och de reformer vi genomfört och vill genomföra. Vår idé om ett bättre Sverige är den största hjälten du kan hitta. Monstret – Mellan riddaren och prinsessan står det alltid en ondskefull drake, redo att förgöra såväl dig själv som världen. Monstret är din motståndare, ondskan som din hjälte tvingas bekämpa. Precis som med hjälterollen behöver monstret självklart inte utgöras av en enskild individ. Som du säkert redan klurat ut kommer monstret i dina texter ofta att vara Mona, vänsterexperimentet eller socialismen. 6 Draken behöver nödvändigtvis inte vara dömd att vara ond för evigt. Monstret går ofta att förändra och omvända. Genom att göra om de svenska trygghetssystemen gör vi något dysfunktionellt funktionellt, genom att klä draken i en rosa kjol kan vi göra något läskigt gulligt. Att förändra monstret Mona till en kompetent statsministerkandidat känns dock omöjligt. Offret – Offret är den/det din hjälte räddat eller vill rädda. Det är den utsatte, den förtryckte och den som ofrivilligt lidit. Offret kan vara alltifrån din sjuka farmor som står i vårdkö, till det svenska folket som tvingas digna under världens högsta skatter. ___________________________________________________________________________ De tre ovan nämnda karaktärerna återfinns som tidigare nämnts i nästan varje historia som du kommer att berätta. Självklart finns det även ytterligare karaktärer att ha med i texterna. Av dessa är följande två de vanligaste: Utmanaren – Ibland är hjälten lite för mesig. Visst är riddaren fantastisk som räddar prinsessan, men han kanske borde tagit sig tid att rädda hennes syster också. Utmanarrollen är en roll som vi MUF:are ofta intar. Vi tycker att vår hjälte, Moderaterna, gör mycket bra. Men vi tycker också att vårt parti ibland borde ta andra vägar, eller helt och hållet ta ett annorlunda beslut. När vi ifrågasätter partiets beslut intar vi utmanarrollen. Experten – För att stärka ditt resonemang ytterligare kan du ta in en expert i ämnet som instämmer i att din hypotes är korrekt. Socialdemokraterna åberopar gärna LO som sin expertkälla, medan vi Moderater ofta finner stöd hos Svenskt Näringsliv, Timbro eller mätningsinstitut av olika slag (objektiva fakta är, som tur är, på vår sida). Som ung insändarskribent bör utmanaren och experten användas med försiktighet. Utmanaren kan vara nyckfull att använda under en valrörelse (se tips nummer 10) och experten kan ibland ge din text en akademisk klang snarare än en lättillgänglig, vilket ibland kan vara negativt. Historieberättandet är ett otroligt effektivt och simpelt skrivknep att använda sig av. Tror du mig inte? Öppna upp dagens DN-debatt och titta efter. Du kommer att förbluffas över hur många tydliga karaktärer och sagoliknande dispositioner du stöter på. 7 2. Aktualitet Försök alltid välja ett ämne som är aktuellt. Läs tidningar, kolla på nyheterna och hör med vänner och bekanta. Vilka frågor diskuteras just nu och vilka frågor kommer diskuteras de kommande dagarna? Med ett relevant tema ökar dina chanser till publicering. 3. Din ringa ålder är din styrka En 17-årig gymnasieelev har inte lika mycket livserfarenhet som en 45-årig riksdagsledamot. Vi unga har (tyvärr) färre erfarenheter, besitter mindre kunskap och har mer kvar att lära än de äldre. Detta kan vid en första anblick ses som svagheter, men när det kommer till skrivande är din ungdomlighet ofta din största styrka. Som ung skribent erbjuder du ett fräscht synsätt i alla typer av frågor och sammanhang. Du företräder nästkommande generationer och detta ger dig trovärdighet i framtidsfrågor. Du går i skolan, det var inte så länge sedan du gick på dagis eller du har precis kommit ut i arbetslivet. Det går att tillämpa ett ungt perspektiv på alla frågor – och det bör du göra. Använd dig av din ungdom, vad du än skriver om. Vinkla ämnena så att de handlar om unga. En artikel om köttfärs på ICA kan omvandlas till en insändare om ungas matvanor, ett tv-inslag om kriminalitet kan vinklas till att handla om ungdomsrelaterat gatuvåld och en insändare om kvaliteten inom äldrevården kan handla om att du som ung tycker att de äldre bör tas väl omhand. En annan anledning till varför det är positivt att vara ung i insändarsammanhang är att den typiske insändarskribentens medelålder är hög. Lokaltidningarnas insändarsidor präglas ofta av sura inlägg från pensionärer snarare än av konstruktiva förslag ifrån oss unga. För att nyansera sina debatter är tidningarna därför ofta angelägna att publicera texter skrivna av oss yngre skribenter . Skriv gärna om de ämnen med starkast ungdomsanknytning som t.ex. ungdomsarbetslöshet, studentbostäder och skolan. Men var inte rädd för att ge dig in i andra debatter, så länge du tar upp frågan ur ett ungt perspektiv. 8 4. Använd dig av personliga erfarenheter och kunskaper Moderata Ungdomsförbundets medlemmar är, liksom samhället i stort, präglat av individualism och mångfald. MUF har medlemmar som är bergsklättrare, datanördar, äventyrare, traditionalister, jurister, djurvänner och diplomatsöner. Alla har vi olika erfarenheter i bagaget, olika framtidsdrömmar och olika livsmål. Använd dig av dina spetskompetenser, erfarenheter och drömmar när du skriver texter. På så sätt blir texten både mer personlig och trovärdig samtidigt som du får skriva om ett ämne som du är intresserad av och redan har kunskaper i. 5. Tillför något nytt Tidningar vill inte publicera något som precis redan skrivits, oavsett hur aktuellt ämnet är. Tänk på att alltid försöka få din text att stå ut från mängden. Har det redan skrivits mycket i ämnet gäller det att vinkla texten på ett innovativt eller kontroversiellt sätt. Skriv från ett nytt perspektiv eller angrip problemet ur en ny synvinkel. Annars riskerar din text att bli bortsållad till högen ”en i mängden” (tidningsredaktionens papperskorg). 6. Skriv förståeligt och folkligt Oavsett hur duktig du är på att skriva ska du alltid försöka formulera dig så att gemene man förstår vad du menar. Skriver du en bok för akademiker är det fritt fram att slå i uppslagsböckerna efter sexiga 1800-talssynonymer. Men när du skriver en insändare eller debattartikel är din målgrupp medelsvenssons och vanliga ungdomar. Anpassa således skrivsätt och formuleringar efter din texts målgrupp. Samtidigt som det är viktigt att tänka på att skriva med ett vardagligt språk vill du inte ge ett okunnigt och ovårdat intryck. Skippa fett, abow och asså. Du vill ge intrycket att vara en kunnig och driven ung skribent, inte en karaktär ur filmen Stockholmsnatt (se förövrigt rullen om du inte redan gjort det). 9 7. Formulera en tydlig hypotes Innan du börjar skriva bör du försöka utkristallisera den åsikt du vill föra fram i din text. Det kan tillexempel vara ”skolan är dålig”, ”sjukvårdsköerna bör kortas ned” eller ”Socialdemokraterna är emot jämställdhet”. Försök därefter tänka ut hur du på bästa sätt får fram detta budskap i en text. Bestäm dig för vad du vill säga och säg det helt enkelt. 8. Lär dig själv och lär läsarna En majoritet av de frågor som du väljer att skriva om kommer du inte att besitta några grandiosa kunskaper inom. You’re just a kid with a dream and an opinion. Försök läsa på lite om ämnet innan du börjar skriva. Har det nyligen släppts någon rapport i ämnet? Eller har en expert gjort något intressant uttalande i frågan? Vad säger egentligen statistiken? Hur mycket du orkar läsa på om ämnet avgör du själv, men att göra en snabb ämnesöverblick genom några googlesökningar är ofta välinvesterad tid. När du själv lärt dig en del och fångat upp en gnutta av kunskapsflödet kan du vidarebefordra dina nyvunna kunskaper till läsarna. Hänvisa till statistik, experter och rapporter. Låt dock inte faktabiten ta överhanden – du vill trots allt förmedla en åsikt och berätta en historia, inte ge insyn i en statistikdatabas. 9. Avväpna din motståndare Det finns alltid motargument. Och det finns alltid (knäppa) människor som inte håller med dig. Därför kan ett effektivt knep vara att ta upp din motståndares motargument i din egen text. Ta upp ett eller flera motargument som ofta kommer upp i debatten och berätta sedan varför de inte stämmer. 10. Hylla partiet Även om vi MUF:are instämmer med en bred majoritet av Moderaternas förslag finns det alltid frågor där vi förespråkar en annan linje. LAS och IPRED är aktuella exempel på frågor där MUF driver en annan linje än Moderaterna. 10 Vanligtvis är det fritt fram att kritisera vårt moderparti. På så sätt kan vi påverka partiets ställningstagande och förhoppningsvis förändra det på lång sikt. I en valrörelse som den vi står inför 2010 så är det dock viktigt att tona ned kritiken och förstärka hyllningarna. Vi vill att Moderaterna och Alliansen ska framstå i så bra dager som möjligt och att den rödgröna oppositionen ska framstå som bovarna. Kritisera därför oppositionen och hylla regeringen under valrörelsen. Väljarna går trots allt till valurnan för att (förhoppningsvis) rösta på Moderaterna, inte på MUF. 11. Fatta dig kort Tidningarna har aldrig svårt att fylla sina debatt- och insändarsidor med texter. Konkurrensen varierar men är överlag hård. Skriv därför så kort som möjligt och försök skala bort överflödiga stycken och meningar. Betona den åsikt du vill föra fram och ta bort de bitar där du flutit iväg och börjat diskutera annat. De flesta tidningars maxteckengräns för insändare ligger runt cirka 2 000 tecken. De flesta insändare som publiceras är dock på långt färre tecken än 2 000 och många består bara av några korta meningar. Skriv därför kort och kärnfullt. 12. Avsluta och inled starkt Börja alltid på ett fyndigt, intresseväckande, roligt eller gripande vis. På så sätt fångar du läsarnas och redaktörernas intresse och ger dem en anledning att läsa vidare. Försök även alltid att avsluta så starkt som möjligt. Avslutningen bör sammanfatta din text och upprepa din ståndpunkt, gärna på ett fyndigt och slagkraftigt sätt. 13. Skriv med andra Hittar du varken mod eller inspiration att skriva en fullständig text kan det vara en god idé att skriva texten tillsammans med någon annan. Fråga en polare, en MUF:are eller kanske rentav din mamma. 11 14. Jobba med texten Skriv inte en text och skicka in den direkt. Arbeta med dina verk vid flera skilda tillfällen, ta pauser mellan skrivsessionerna och läs igenom den många gånger. Ju fler gånger du korrekturläser och arbetar med texten, desto bättre blir den. 15. Till läsarens fördel Åsikten du företräder kommer sannerligen att vara allmänheten till nytta. Inte minst tidningsläsaren kommer att få en bättre vardag om dina förslag och åsikter blir/får fortsätta att vara sanning. Berätta detta för läsaren. Efter maktskiftet 2006 har gymnasieeleven getts möjlighet att faktiskts lära sig något i skolbänken, metallarbetaren har fått 1500 kronor mer i plånboken varje månad och den som är sjuk behöver inte längre köa i veckor eller år för att få vård. Alliansen har gjort Sverige till ett bättre land att leva i och detta måste vi berätta för väljarna. Du skriver för att övertyga andra, inte dig själv. 16. Sök ovanliga allianser och förbluffa med dina åsikter Att skriva en text tillsammans med en ärkefiende ökar nyhetsvärdet och chansen till publicitet. Att skriva artiklar tillsammans med SSU är inte alltid att rekommendera, men kan i vissa sammanhang vara positivt och effektivt. Var inte heller rädd att söka publicitet i sammanhang där din politiska åskådning vanligtvis inte söker publicitet. MUF och Moderaterna förknippas ofta med såkallade ”hårda” frågor som jobb och skatter. Därför kan det vara effektivt att skriva om ”mjuka” frågor som barnomsorg och äldrevård. 17. Gladast vinner En av de saker som främst skiljer en moderat från en socialdemokrat är lynnet och sinnesstämningen. Vi moderater är nästan alltid glada och positiva. Socialdemokraterna är däremot i princip negativa till allt och nästan alltid sura. Titta på en debatt med Thomas Östros eller SSU:s ordförande Jytte Guteland så förstår du vad jag menar. 12 Vår positiva syn på världen, människor och Sverige bör även förmedlas genom våra texter. Försök alltid att ha en positiv och glädjefylld approach till det ämne du skriver om. Ifall du blir negativt bemött eller besvarad av någon sursosse är det viktigt att du inte sänker dig till deras nivå (vilket lätt är hänt). Bemöter du sur kritik med en glad approach kommer du chocka såväl motståndare som väljare på ett positivt sätt. 18. Anpassa din signatur Den vanligaste insändarsignaturen är för- och efternamn samt statsdel eller stad. Denna typ av signatur bör du alltid använda när du skickar insändare till större tidningar som DN och SvD eftersom de inte publicerar texter undertecknade med pseudonymer. Denna typ av medier är även restriktiva när det kommer till att publicera förbunds- och partitillhörigheter. Följaktligen bör du inte underteckna med att du är MUF:are eller moderat. Lokaltidningar tillämpar dock oftast andra signaturpolicies. I Vårt Kungsholmen och Vi i Vasastan signeras ofta insändarna med påhittiga signaturer som ”skräpplockande mamma”, ”medveten miljövän” eller ”besviken gymnasieelev”. En fyndig signatur kan få både positiva och negativa konsekvenser. Dels kan du ge intrycket av att vara opretentiös och ”skön” som skribent, vilket kan leda till sympatier för din text och dina åsikter. Men du kan även framstå som oseriös och flummig ifall din signatur är alltför ”fyndig”. Det bästa är därför oftast att signera med för- och efternamn. Ibland är det även en god idé att lägga till ”MUF Stockholm”, ”Moderata Ungdomsförbundet” eller din lokalförenings namn efter ditt eget namn när du skickar till lokalpressen. 19. Rubriksätt rätt Rubriken du själv sätter kan ses som obetydlig. Nittio procent av alla texter som du får publicerade kommer att ha en annan rubrik än den du själv valde. I alla fall till dess du lär dig att rubriksätta rätt. Rubriken ska sammanfatta ditt budskap i en mening. Var gärna fyndig, rolig och uppseendeväckande i din rubrik. Glöm statistik, fakta och korrekthet. 13 Rubriken ska användas som ett effektivt verktyg för att intressera såväl läsare som tidningsreportrar. 20. Använd punchlines och upprepa dig TV-debatterna mellan Reinfeldt och Sahlin är alltid roliga att titta på. Främst eftersom Sahlin får konstant stryk. Ibland kan dock debatterna framstå som långtråkiga och upprepande. Statsministerkandidaterna säger hela tiden samma saker, ignorerar varandras frågor och upprepar gång på gång samma fraser. Även om de kan framstå som tråkiga använder de sig av enkla knep som även går att tillämpa inom skrivande – punchlines och upprepanden. En punchline är en fyndig, simpel mening som sammanfattar det du vill säga. Reinfeldt upprepar gång på ”det ska löna sig mer att arbeta” och Sahlin kontrar ständigt med ”ni lånar pengar för att sänka skatten”. Att 140 personer om dagen förtidspensionerats de senaste tio sossestyrda åren är en annan effektfull punchline som vi moderater gärna upprepat de senaste månaderna. Upprepningar kan ibland bli irriterande och uttjatade. Det fyller dock en viktig funktion att upprepa det du vill betona i debatten. Det är med största sannolikhet dina upprepningar som läsaren eller åhöraren kommer att komma ihåg efter att ha läst din text eller hört dig debattera. Upprepningar ska självklart användas med försiktighet vid skrivande. Kom dock ihåg att hela tiden trycka på det mest vitala i din text, så att det är din huvudståndpunkt som läsaren kommer ihåg efter att ha lagt ifrån sig tidningen. 21. Förbered dig innan du börjar skriva Det är viktigt att betona att alla människor går tillväga på olika sätt när de skriver. Personligen skriver jag i omgångar och lägger inte ned tid på förberedelser eller mindmaps. Ibland kan det dock vara en bra idé att sätta sig ner och lägga upp sin text innan man sätter sig vid tangentbordet. Stolpa upp ditt textupplägg, sammanfatta vad du ska skriva i några korta meningar eller gör en mindmap över de fragment du vill framhäva. 22. Övning ger färdighet Att skriva insändare och debattartiklar är inte svårt. Det blir dock ännu enklare att använda sig av knep och skriva texter efter lite praktisk träning. 14 När detta skrivs är det mindre än fem månader kvar till valdagen. Börja träna upp din skrivförmåga redan idag, så att du är väl förberedd att mata ut insändare veckorna innan valet. Övning ger färdighet. Exemplifiering Det kan vara svårt att omsätta en massa uppradade regler i praktiskt skrivande. För att exemplifiera en stor del av tipsen visas nedan en huvudinsändare som publicerades i Svenska Dagbladet 2009. Insändaren analyseras i nästkommande del utifrån några av de skrivtips som nämnts och visar på hur dessa kan omsättas i praktiskt skrivande. Meritpoäng leder till en sämre skola Publicerad i Svenska Dagbladet den 19 augusti 2009 När aspirerande högskole- och universitetsstudenter nästa höst söker in till sina drömutbildningar kommer de att bedömas med ett nytt betygssystem. Högsta möjliga gymnasiepoäng kommer att höjas från 20.0 till 22.5 och vissa kurser kommer att bli mer fördelaktiga att läsa. Moderna språk, matematik och engelska är exempel på kurser som man kommer tilldelas meritpoäng för. Enligt mig har det nya systemet många svagheter och meritpoängens vara eller icke vara borde föras fram i fler debatter. Alla människor är olika. Alla har vi olika preferenser, skickligheter och svagheter. Detta är endast positivt, då det skapar ett dynamiskt och mångfacetterat samhälle. För olika arbeten behöver man olika typer av spetskompetens. Snickaren får inte ha tummen mitt i handen. Diplomaten måste vara duktig på språk, konståkaren vältränad och politikern påläst. Därför är det också vitalt att individer får fatta egna beslut om sin gymnasieutbildning och att politiker inte försöker styra ämnesvalen. Då alla ämnen bedöms likvärdigt så ges eleven utrymme att utveckla sina starka sidor och får dessutom en roligare och mer givande skolgång. Ungdomsstressen minskar då alla får läsa de ämnen som de själva föredrar. Samhället vinner också på att alla ämnen ges likvärdiga betygspoäng. Människor ges tid och resurser att utveckla sina starkaste sidor och slipper slösa bort tid på att plugga in fakta om ämnen som de inte kommer att ha användning för i sina framtida arbetsliv. Meritpoängen leder dock till ett annat typ av samhälle. Filmfantasten tvingas läsa tyska i rädslan för att annars inte komma in på högskolan och tvingas välja bort favoritämnet filmkunskap. Ungdomar tvingas gå till lektionerna i sina värsta ämnen med magkramper. Snittbetygen sänks och färre får chans att utveckla sina talanger under sin skolgång. Det är ett år kvar tills meritpoängen införs. Än finns det tid att stoppa ett system som kommer att leda till en skola med sämre resultat, ökad stress och minskad spetskompetens. Manne Bergström Nybliven student, Stockholm 15 Analys utifrån skrivtipsen 1. Berätta en historia Insändaren innehåller flera tydliga karaktärer. Hjälten är friheten att få välja gymnasieämnen själv. Monstret är politiker som vill styra över ditt liv och dina ämnesval. Offren är alla ungdomar som tvingas läsa de ämnen som de egentligen inte vill läsa, t.ex. filmfantasten som tvingas läsa tyska. 2. Aktualitet När denna insändare skrevs hade regeringen nyligen publicerat sitt förslag om att införa meritpoäng. Ämnet var därför relativt aktuellt och nytt. 3. Din ringa ålder är din styrka I texten har jag tydligt framhållit min ungdom, inte minst genom att underteckna med att jag nyligen blivit student. Min ringa ålder gör mig till en relevant aktör i frågan, eftersom jag själv som student påverkas av de föreslagna reglerna. 4. Använd dig av personliga erfarenheter och kunskaper I texten har jag använt mig av de kunskaper och erfarenheter som jag fått under min egen gymnasietid. Jag berättar om varför det är negativt att styra in eleverna på ämnen som språk och matematik – ämnen som jag själv haft det svårt i och bävat för att läsa. 5. Tillför något nytt Även om meritpoängsidén var relativt nylanserad och fräsch var debatten inte särskilt stor när denna insändare publicerades. Få unga röster hade höjts och förslaget hade hamnat i skymundan. I texten lyfter jag fram ett ungt perspektiv på en viktig ungdomsfråga. Detta hade inte gjorts tidigare, åtminstone inte i en särskilt omfattande utsträckning. 6. Skriv förståeligt och folkligt Texten håller en vardaglig ton – utan att vara talspråklig eller ovårdad. ”Clean and simple”. 7. Formulera en tydlig hypotes Hypotesen är minst sagt tydlig: meritpoäng är en dum idé. 11. Fatta dig kort Denna insändare har strax över 2 000 tecken (med blanksteg). Detta är en huvudinsändare, det vill säga den mest omfattande typen av insändare tidningarna 16 publicerar. Skriv helst kortare än denna insändare, då ökar publiceringschanserna. Skriv absolut inte längre. 12. Avsluta och inled starkt Texten inleds med en kort faktagenomgång av vad meritpoäng är och att jag tycker att meritpoäng är dåliga. Avslutningen sammanfattar det viktigaste jag vill föra fram: meritpoäng är en dum idé av flera orsaker. 14. Jobba med texten Jag jobbade med denna text i cirka en veckas tid. Trots detta tog det inte mer än max en timme att skriva den. Jag skrev ett utkast i veckans början, korrekturläste texten flera gånger vid skilda tillfällen och gjorde småändringar varje gång jag gick igenom den. 15. Till läsarens fördel Det finns nog inte någon gymnasieelev som gillar alla skolämnen. Nästan alla hatar åtminstone någon kurs. Därför kan unga som läser artikeln känna igen sig i situationen där de tvingas läsa en kurs de egentligen skulle vilja välja bort. 18. Anpassa din signatur Signaturen nybliven student har jag inte valt av slump. Den har inte heller uppfunnits av någon fyndig redaktör. Genom signaturen visar jag på min ungdom och mitt intresse för studier (eftersom jag pluggar). På så sätt manifesteras min relevans som skribent och min relation till ämnet gör mig till en mer trovärdig skribent. 19. Rubriksätt rätt Detta är en av de få insändare som jag fått publicerad under min ursprungligt satta rubrik. Rubriken är hela texten komprimerad i en kort mening: meritpoäng leder till en sämre skola. 20. Använd punchlines och upprepa dig Insändaren är (tyvärr) tom på fyndiga punchlines. Dock är den fylld med upprepningar. I varje stycke upprepas på olika sätt valfrihetens förträfflighet och meritpoängens förödande konsekvenser. ___________________________________________________________________________ Observera att alla skrivtips inte använts i denna text. Du behöver (och bör) aldrig använda alla tips. Texten blir då visserligen ”korrekt” skriven, men förlorar lätt sin röda tråd och får ett oklart budskap. Använd dig alltid bara av de tips som du tycker passar din insändare bäst. 17 Så får lokalföreningar publicitet i lokalmedia Tipsen som tas upp under rubriken ”att tänka på när du skriver – så blir du relevant” går självklart att använda även av föreningar som vill synas i medier. Som lokalförening med ambitionen att få medial publicitet kan dock ytterligare ett par tips ges. Det mest grundläggande tipset till föreningar som vill nå ut i lokalmedia är att sätta upp press- och medienärvaro som en stående punkt på styrelsemötesdagordningarna. Detta innebär inte att föreningen bör göra ett pressutspel i veckan. Det viktiga är att kontinuerligt diskutera och arbeta fram pressutspel och texter. Finns inte press- och media med på dagordningen, finns inte heller er förening i press och medier. 23. Skriv lokalt, skriv relevant En fråga som man alltid bör ställa sig innan man fattar pennan för att skriva en text är ifall man är en relevant aktör i det givna sammanhanget. För en lokalförening är denna fråga av stor vikt vid ett medialt utspel. MUF Kungsholmen är t.ex. inte särskilt relevanta i regionala Stockholmsfrågor eller frågor rörande marknader i västerort. Däremot är MUF Västerort relevanta i en stor del av de lokala västerortsfrågorna, samtidigt som MUF Stockholm som distrikt är relevant i frågor rörande hela Stockholmsområdet. Följ lokalmedia för att sätta dig in i aktuella och relevanta frågor. Ta med dig en lokaltidning till nästa styrelsemöte och ögna igenom den tillsammans med resten av styrelsen. Utkristallisera vad som är aktuellt, hur ni som MUF-förening är/kan bli relevant i ämnet och hur ni kan gå till väga för att få publicitet i frågan. 24. Manifestera mera Ett knep som effektivt kan användas för ökat mediegenomslag är att manifestera det ni valt att skriva om. Skriver ni en debattartikel om att det är skräpigt på er statsdel kan ni anordna en skräpplockardag med föreningen (vilket MUF Östermalm föredömligt gjorde med bravur). Tycker ni att det är otryggt att vara ute om kvällarna kan ni nattvandra. Det gör er artikel eller ert redaktionella utspel trovärdigare och visar att ni verkligen är redo att agera för förändring. 18 Kontakta lokaltidningarna innan ni genomför er manifestation. Har ni en bra projektidé kommer de säkerligen att nappa och komma förbi för att göra intervjuer och ta bilder (se tips 27). 25. Ge ut rapporter Ett annat knep som liknar det föregående är att ge ut en mindre rapport i frågan ni vill synas i. Rapporten behöver inte vara längre än ett par sidor lång och behöver inte ta mer än någon timme att skriva. Googla fram lite fakta, dra några slutsatser och koppla rapportens slutsats till ert ställningstagande i ämnet. Ni får på detta sätt empiriskt stöd för er ståndpunkt och visar att ni är seriösa och insatta i ämnet. 26. Ring redaktionerna Genom att maila in ert pressutskick eller er artikel till en tidningsredaktion blir ert meddelande ett av de tio- eller hundratals meddelanden som en redaktion mottar varje dag. Genom att ringa in till en tidningsredaktion kan ni knyta personlig kontakt, betona de starkaste skälen till publicering och diskutera utspelet med journalisten. 27. Lokalmedia har inget att skriva om Innan du ringer en redaktion eller mailar en journalist på en lokaltidning kan du läsa igenom tidningens senaste nummer. Då kommer du snabbt att inse hur lite vettigt journalister på lokaltidningar har att skriva om. Var självsäker och gå alltid in med inställningen att er förening är relevant och erbjuder någonting som tidningen efterfrågar. Det är mer än ett säljknep – det är sanningen. 19 Så får MSU och MST-föreningar publicitet i skol- och studentpress Precis som för lokalföreningar är den viktigaste åtgärden för ökat pressgenomslag att upprätta press- och medienärvaro som en stående punkt på mötesdagordningen. När ni sedan ska diskutera hur ni kan nå ut och när ni är relevanta kan ni använda er av tipsen nedan. 28. Utnyttja skolpressen De flesta gymnasieskolorna har någon form av skoltidning. Artiklarna är ofta dåligt skrivna, layouten halvful och ”journalisterna” är många gånger vänstersympatisörer. För en skolförening finns det dock inget bättre ställe att bli publicerad på än i just skoltidningen. Hör av dig till den ansvariga utgivaren, skicka in en debattartikel, fixa en intervju med er föreningsordförande eller se till att någon tar bilder när ni kampanjar. Du kommer att förundras över hur välvillig skoltidningen kommer att vara att ge er publicitet. Skoltidningarna är ett effektivt forum att utnyttja för MSU-föreningar. Genom skolpressen når ni ut till er huvudsakliga målgrupp, skolans elever, och ges möjlighet att sprida ert budskap på ett effektivt sätt. Detta tips bör självklart även användas av föreningar vid universitet och högskolor. I princip alla högre läroverk har en campustidning av något slag. Där kan och bör en MST-förening synas ofta. 29. Fokusera på skolfrågorna Skolfrågorna är som mest relevanta på just skolorna. Därför bör din gymnasie- eller MST-förening främst fokusera på de frågor som rör gymnasieskolor eller universitet/högskolor. Kåravgifter, skolmat, cafeteriapriser, skolböcker och undervisningskvalitet är bara några exempel på frågor och problem som återfinns på i princip varje skola. Ta aktivt ställning i dessa frågor genom att skriva texter och kom på så sätt närmare eleverna i deras vardag. 20 30. Ge ut er egna tidning Vi moderater tror på individanpassning. Det finns inga universella lösningar på några problem och det finns inga universella publicitetstips som går att tillämpa för alla föreningar. Tipset att starta en egen tidning ska ses i ljuset av detta. MUF Stockholm har ett gäng högkvalitativa föreningar. Föreningar som kampanjar kontinuerligt, som har stora medlemsskaror och som är duktiga på att involvera nya medlemmar i sin verksamhet. För att ta dessa föreningar till nya nivåer krävs en ständig framåtanda och öppenhet för nya, mer avancerade projekt. För denna typ av föreningar kan det vara en utmärkt idé att starta upp egna skoltidningar som blå komplement till de (oftast) röda skoltidningarna. Innan man startar upp en egen skol- eller campustidning ska man dock vara medveten om att detta kräver mycket engagemang, tid och arbete. 31. Kriga (eller flörta) med kårer och råd Elevkårer, elevråd och studentkårer är bra. Ibland. Vissa studentorganisationer gör fantastiska arbeten, andra styrs av vänsterpampar som slösar skattepengar. Fungerar elevorganisationen på ditt universitet eller gymnasium bra ska du ta tillfället i akt och samarbeta med organisationen. Fixa bidrag, gör gemensamma utspel och få hjälp med er eventuella tidning. Fungerar organisationen dåligt kan ni aktivt ta ställning mot den och på så sätt vinna sympatier från andra som är trötta på skolpamparnas förmynderi och ineffektivitet. Oavsett hur studentorganisationen fungerar, försök utnyttja den i era texter och utspel. 21 Insändaradresser – hit skickar du dina texter Mitt i http://www.mitti.se/sv/Insandare/ För att skicka in insändare till Mitt i tidningarna måste du gå genom deras hemsida. Skicka din insändare till alla lokala Mitt i-tidningar – då är chansen till publicitet som störst. Vårt Kungsholmen/Vi i Vasastan/Södermalmsnytt m.fl. [email protected] Dagens Nyheter [email protected] Svenska Dagbladet [email protected] Metro [email protected] Expressen [email protected] Aftonbladet [email protected] Stockholm City [email protected] 22 Debattartiklar – så går du tillväga Att skriva en debattartikel är något svårare än att skriva en insändare. Och att få en debattartikel publicerad är bra mycket svårare än att få en insändare publicerad. En debattartikel är längre och mer ingående än en insändare. Debattartiklar innehåller ofta mer fakta, en mer välunderbyggd argumentation och en utförligare problembeskrivning än insändare. Medan insändare ofta är kommenterande och granskande innehåller debattartiklar i många fall konkreta idéer och konstruktiva förslag. Att skriva en debattartikel är således något svårare än att skriva en insändare och det kräver en större tidsinvestering från dig som skribent. När du skrivit en debattartikel som du vill få publicerad bör du tänka på några specifika saker: 32. Maila och ring Det pågår en ständig debatt mediemänniskor emellan om journalisten bör mailas först och ringas sen eller vice versa. Personligen föredrar jag att maila journalisten först och ringa efter. På så sätt kan man dra till med kommentaren ”har du hunnit kolla på artikeln jag just skickade dig?”. Detta har journalisten antagligen inte gjort, men efter ditt telefonsamtal bläddrar han förhoppningsvis fram ditt mail. Föredrar du att ringa journalisten först och maila efter samtalet fungerar det också bra. Huvudsaken är att du både mailar och ringer journalisten. 33. Knyt kontakter Ifall din debattartikel hamnar på sida tre i morgondagens tidning eller i redaktörens elektroniska papperskorg beror på en mängd omständigheter. Kvaliteten på artikeln, skribentens relevans i ämnet och aktualiteten – flera faktorer som tidigare tagits upp spelar självklart roll. När det kommer till debattartiklar spelar dock inte endast texten i sig själv roll, utan kontakten 23 mellan dig och journalisten kan i många fall vara lika viktig som själva texten. Helst av allt ska man ha en välfylld visitkortssnurra, en släkting på debattredaktionen eller ett tiotal nummer i telefonboken som inleds med yrkestiteln journalist. Kontakter är tämligen viktiga när det kommer till att få debattartiklar publicerade. Försök därför bygga upp relationer och kontakter med journalister. Även om det på kort sikt kan ses som onödigt kan det ge god framtida publicitetsavkastning. 34. Förbered telefonsamtalet Att ringa en journalist för att försöka sälja in en debattartikel kan vara både nervöst och jobbigt. För att underlätta samtalet och se till att du får fram det du vill säga kan du förbereda dig inför samtalet. Skriv upp ett antal stolpar om hur du planerar att inleda, lobba för din artikel och avsluta samtalet. 35. Var realistisk (välj rätt tidning) Debattartiklar är, speciellt under en valrörelse, tämligen svåra att få i tryck. Glöm därför DN, Aftonbladet, SvD och de andra giganterna. Det kommer (tyvärr) inte att hända. Fokusera istället på att bygga upp en god relation med lokalmedia och få dina texter publicerade genom dem. 24 Avslutning I inledningen konstaterade jag att det är viktigare att skriva på ett sätt som passar ens person än att följa skrivtips slaviskt. Kom ihåg det. Du har förhoppningsvis lärt dig ett och annat genom att bläddra igenom denna korta guide. Tycker du något är oklart, vill ge mig ris eller ros eller vill ha hjälp med att skriva en text får du mer än gärna kontakta mig. Jag nås enklast på [email protected] eller på Facebook. Nu är det dags att omsätta kunskap i praktik. Skriv mycket, skriv bra. Vi ses i Sergelfontänen segernatten den 19 september. Nu vinner vi val!
© Copyright 2024