PUBLIKARBETE - Natten är ännu ung Musikalen
PUBLIKARBETE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1. Vad är publikarbete? 4 2. Om författaren Lars Sund 6 3. Dramatikern, regissören, musikern, koreografen Woch scenografens syn på Natten är ännu ung 9 4. Förarbete 12 5. Efterarbete 21 6. En liten ordlista 25 7. Litteraturlista 26 8. Bilagor 30 1 BÄSTA LÄSARE, I din hand håller du ett studiematerial för publikarbete i anslutning till musikalföreställningen Natten är ännu ung som har premiär den 2. 4 2015 i Schaumansalen, Campus Allegro. Dramatiseringen är gjord av Erik Norberg utgående från Lars Sunds ungdomsroman Natten är ännu ung. Romanen blev en kultroman och fick stor uppmärksamhet då den kom ut 1975 (utkom i nytryck 1998). Regissör för musikalen är skådespelaren och musikern Marco Luponero. Musiken är komponerad av Patrick Wingren, koreografin görs av dansaren Ida Holmlund och kläderna är planerade av Jenny Lee. För scenografin står studerandena i rumsgestaltning åk 3 vid Yrkeshögskolan Novia; Johanna Granbacka, Frida Holm, Josefine Mitts och Kezia Pakalén under ledning av lärare Anders Aromäkis. Det grafiska materialet har planerats av studerandena i grafisk formgivning åk 3 vid Yrkeshögskolan Novia; Andrei Palomäki, Anna Lolax, Martin Ekholm, Marika Granlund, Tii Lähteenpää, Jennie Ekholm, Niko Kvarnström, Johan Sundman, Jennie Nyman, Max Lindh, Josefin Saarenpää, Stella Viitanen, Marina Salanon och Petter Fällström under ledning av lärare Jonas Rak och planerare Mikael Paananen. Tanken med publikarbete är att sätta mottagarens (publikens) upplevelser i fokus. Fokus ligger på att utrusta publiken med just de nycklar den kan behöva för att upplevelsen skall bli så rik som möjligt. Det handlar om konstpedagogiska processer och estetisk fostran. Målsättningen är att deltagarna skall lär känna konstformen på ett djupare plan, med en utvidgad konstupplevelse som följd. Det är en metod för teatern/kulturhuset att möta sin publik och ge åskådarna ord/benämningar över vad ”man bitit i” = kunna analysera, diskutera och reflektera över sin konstupplevelse. En övergripande målsättningen är att ge deltagarna insikt i teatern som konstform, att låta dem utforska karaktärer och situationern och ge insikt i hur en scenisk berättelse skapas genom ljus, ljud, scenografi och rekvisita. 2 Nedan hittar du övningar som du kan använda i din undervisning för att förbereda dina elever/studerande inför föreställningen och övningar för hur du kan bearbeta föreställningen efteråt. Du behöver inte använda alla övningar och du kan naturligtvis omforma övningarna enligt den grupp du arbetar med. Du kan också skapa dina egna övningar. Övningarna är konstruerade så att du inte behöver ha tidigare erfarenhet av drama och / eller teaterarbete. Det väsentliga är att både du och din grupp läst romanen Natten är ännu ung och att du som ledare väljer ut övningar samt skräddarsyr ett dramapass som passar just er och era behov, För dig som är intresserad av dramapedagogiska frågor och vill fördjupa dig i dem har vi sammanställt en litteraturförteckning. Vill du veta mer om hur du kan arbeta med publikarbete läs då gärna Publiken i huvudrollen. En introduktion till publikarbete av Nina Dahl – Tallgren (Scriptum 2011). Vill du fördjupa dig i dramapedagogiska metoder rekommenderar vi Allan Owens & Keith Babers bok Dramakompassen (Dramatyö 2006) . I en ordlista har vi definierat begrepp som används i drama-och teaterarbete och som kan vara nyttiga för deltagarna att känna till. Vi hoppas att ni inför publikarbetet har möjlighet att samarbeta över ämnesgränserna. Utforskandet av musikalen Natten är ännu ung kan behandlas tex. under lektionerna i modersmålet och litteraturen, i musik, bildkonst och i historia- och samhällslära. Innan föreställningen är det önskvärt att klassen hinner stifta bekantskap med romanen. Fokus ligger på att utrusta publiken med just de nycklar den kan behöva för att upplevelsen skall bli så rik som möjligt. 3 1. VAD ÄR PUBLIKARBETE? Publikarbete kan indelas i dels förarbete och dels efterarbete. Det är ett didaktiskt sätt att arbeta med teaterföreställningar i skolan eller med andra grupper och institutioner i samhället: arbetsplatser, organisationer mfl. Förarbete innebär att vi arbetar med form och innehåll, dvs med konstformen teater och med de teman som föreställningen handlar om. Efterarbetet kan ses som en reflektion, en analys och/eller sammanfattning av förställningen. Det är viktigt att påpeka för deltagarna att det inte finns rätta eller felaktiga analyser. Alla har rätt till sin egen upplevelse av förseställningen. Men, vi hoppas att olika tankar och känslor diskuteras och att föreställningen ger upphov till samtal och en dialog om teater, konst, om berättelser och om livet självt dvs. om hur det är att vara människa. 1. förarbete: fokus på form och innehåll 2. föreställning 3. efterarbete: sammanfattning, samtal, analys och reflektion Teaterkonsten handlar om att gestalta och berätta en historia genom text, kropp, röst och rörelse. Publikens roll är viktig. Utan publik skapas ingen teaterföreställning. Föreställningen uppstår ” in between ”, i interaktionen mellan scen och publik. För att skapa en föreställning krävs ett manuskript som består av karaktärernas repliker och scenanvisningar. Texten skapas av en författare eller en dramaturg. Ibland dramatiseras en roman, vilket är fallet här, där romanen Natten är ännu ung adapteras till en musikalföreställning. Texten byggs upp kring rum, tid och handling. Berättelsens dramaturgi handlar om att skapa spänning, att skapa en konflikt som i slutet av föreställningen får sin upplösning. Karaktärerna rör sig i rummet och etablerar relationer till varandra. Rummet skapas genom scenografin. Scenografin kan ses som visualiseringen av texten. Scenografin skapas ofta av en scenograf och texten regisseras av en regissör som tillsammans med ljusmästaren skapar ” illusionen ”. För att skapa illusion spelar ljus, ljud och musik, rekvisita och kläder en viktig roll. Teaterkonstens brukar ibland kallas illusionismens och ögonblickets konst. Som publik köper vi illusionen och går in i det fiktiva kontraktet då vi sätter oss i salongen. En teaterföreställning är ett unikt konstverk. Den uppförs så att säga på nytt varje gång. Två exakt likadana föreställningar låter sig inte göras. -Teaterns arbete är kollektivt till sin form. 4 Alla arbetar mot samma mål: att skapa en föreställning. Teaterkonsten kan kanske ses som syntesen av många olika konstformer: text, bild. musik, rörelse, röst – ett levande konstverk. I april 2015 är det första gången Natten är ännu ung sätts upp på scenen. Det sker i Campus Allegro i Schaumansalen. Denna gång ges Natten är ännu ung som musikal, vilket innebär att musik och sång spelar en viktig roll i berättelsen. Karaktärerna sjunger sina repliker genom hela föreställningen. Detta kallas genomkomponering. Det kommer att finnas kör på scenen. Att ha en kör på scenen går tillbaka till antikens teater där kören spelade en stor roll som ”berättare”. 5 2. OM FÖRFATTAREN LARS SUND Lars Sund föddes 1953 i Jakobstad och levde sin ungdomstid i staden. Efter sin studentexamen inledde han studier i engelska och litteratur vid Åbo Akademi och har arbetet som journalist vid Uppsala Nya Tidning under största delen av sitt yrkesverksamma liv. För den österbottniska publiken är Lars Sund mest känd som författaren till Colorado Avenue, Lanthandlerskans son och Eriks bok. Samtliga romanen har dramatiserats av Erik Norberg och visats med stor framgång på Wasa Teaters scen. Colorado Avenue sattes upp 1999, Lanthandlerskans son 2000 och Hemsång 2011. Hösten 2014 utkom Sund med romanen Tre systrar och en berättare. Romanen utspelar sig i ett amatörteater-sammanhang i en liten österbottnisk stad. Romanen har fått lysande recensioner och den följande romanen i serien är under planering. Natten är ännu ung utkommer som roman i nytryck på Förlaget Scriptum i februai 2015. Lars Sund har erhållit många pris för sitt författarskap. Bl.a. Runebergspriset 1992, Tack för boken priset 1993 (Colorado Avenue). Colorado Avenue och Eriks bok har nominerats för Finlandia priset. År 2014 fick Lars Sund Pro Finlandia-medaljen. VERK Tre systrar och en berättare 2014 Extremt platt och otroligt nära. Texter om Österbotten (antologi) 2010 Tråkboken (antologi) 2010 En morgontrött fågelskådares bekännelser 2010 En lycklig liten ö 2007 Eriks bok 2003 Lanthandlerskans son 1997 Colorado Avenue 1991 (nyutgåva 2007) Vinterhamn 1983 Natten är ännu ung 1975 (nyutgåva 1998) Ögonblick (dikter) 1974 6 Vi ställde per mejl några frågor i november 2014 till Lars Sund om skrivandet och om hur det kändes att vara ung i en österbottnisk småstad under 1970-talet. HUR VAR DET ATT VÄXA UPP OCH VARA UNG I JAKOBSTAD? FINNS DET NÅGONTING DU SPECIELLT KOMMER IHÅG? Jakobstad var en rätt bra stad att växa upp i. Småstadens täta sociala nätverk gav trygghet, samtidigt som kretsarna kunde kännas mycket små och trånga och ”övervakningen” ibland var mycket påträngande. Vårt stamcafé hette Grill Terazzo, och Terazzos hörn (Storgatan-Rådhusgatan vid torget) var platsen där alla man kände stod och hängde. Stadsborna stod i Terazzos hörn, medan hörnet på andra sidan Storgatan var ”bondhörnet”. Men korsade sällan Storgatan – skillnaden med ”bönder” och stadsbor var så stor. Också språkligt höll man sig för sig själv i rätt stor utsträckning, och vi som gick i läroverket umgicks inte speciellt mycket med dem som gick i yrkesskolan eller handelsläroverket. När Ludvig´s Disco öppnade 1972 förändrades situationen – här möttes de olika grupperna på jämnställda villkor. Själv extraknäckte jag som discjockey på Ludvig´s när jag gick i gymnasiet. HUR TROR DU ATT DIN UNGDOMSTID PÅ 1970-TALET SKILJER SIG FRÅN HUR DET ÄR ATT VARA UNG JUST NU? Mobiltelefoner, Facebook och Spotify fanns inte, inte heller så tydliga musikaliska subkulturer som vi har idag – alla gillade popmusik, och de flesta följde t ex program som ”Tio i Topp” och visste vilka låtar som låg på listan. Existerade någon uppdelning så var det mellan dem som gillade The Beatles och dem som gillade The Rolling Stones. Själv hörde jag till dem som gillade Stones. Den riktigt stora skillnaden mot idag är ändå att vi då trodde att utvecklingen hela tiden skulle gå framåt, att vi skulle få det materiellt bättre än våra föräldrar och att vi alltid skulle få ett arbete. Så optimistiska – eller naiva – tror jag inte att ungdomar i dag kan vara. 7 VEM/VAD INSPIRERADE DIG ATT SKRIVA NATTEN ÄR ÄNNU UNG? Jag ville skildra hur det verkligen var att vara tonåring i en småstad, fränt och osminkat. J D Salingers roman ”Räddare i nöden” blev en av mina inspirationskällor, liksom Leif Panduros ”Skit i traditionerna”. Båda romanerna hade en jag-berättare som förde ordet. VARFÖR ÄR LITTERATUR/KONST VIKTIGT? Försök föreställ er en värld där litteratur, konst och musik inte fanns. VILKA RÅD SKULLE DU VILJA GE UNGA MÄNSKOR SOM IDAG VILL ARBETA MED MUSIK, BILDKONST, FILM, LITTERATUR MM. Utbilda er (om ni vill bli författare: LÄS!). Öva upp er envishet. Var beredda på motgångar. Räkna inte med att bli rika. Litteratur, konst, musik, film sysslar man inte med för att det är roligt utan för att nödvändigt. 8 3. DRAMATIKERN, REGISSÖREN, MUSIKERN, KOREOGRAFEN OCH SCENOGRAFENS SYN PÅ NATTEN ÄR ÄNNU UNG DRAMATIKER ERIK NORBERG OM NATTEN ÄR ÄNNU UNG Att överföra en roman till scenen handlar om att göra val; jag måste välja vad i berättelsen som är allra viktigast och försöka renodla och förstärka det. Jag måste välja en huvudkaraktär, förtydliga vad dennes strävan är och sedan, bland bokens övriga figurer, utse både allierade och motståndare som i sin tur kan förstärka tematiken på scenen. Ibland slår jag samman karaktärer ur originaltexten, ibland måste helt nya gestalter skapas. I så hög grad som möjligt använder jag källan - romanen - men när det som här dessutom handlar om en adaption till ett musikalformat så handlar mitt arbete även om att avgöra vad i texten som passar att sjungas. Det brukar oftast vara de partier som innehåller de starkaste känslorna. I romanen Natten är ännu ung berättar Eki Bergman sin historia för läsaren. Det perspektivet har jag behållit i librettot, eftersom det skapar framåtrörelse. foto: Anders Alm REGISSÖR MARCO LUPONERO OM NATTEN ÄR ÄNNU UNG Berättelsen om Eki Bergman känns nära mig. Många av den unge mannens upplevelser kunde mycket väl ha varit mina egna under mina tonår i Jakobstad på 90-talet. Jag spelade i band och väntade på det stora genombrottet medan den kvava lilla småstaden gjorde sitt bästa för att strypa mina drömmar. Jag lyckades dock slutligen göra upp med Jeppis. Nu kan jag njuta av allt det fina som gör staden så speciell, med en hälsosam distans. Detta otroligt roliga musikalprojekt är min personliga hälsning till Jakobstad, stället som jag såväl älskat att hata som hatat att älska och som alltid kommer att ha en mycket speciell plats i mitt hjärta. 9 MUSIKER PATRICK WINGREN OM NATTEN ÄR ÄNNU UNG När jag blev erbjuden att skriva musiken till Natten är ännu ung tackade jag genast ja. Lite senare började jag fundera över varför valet var så självklart för mig. Musikal är så kraftfull när den är som bäst! Den för samman teater, musik och dans till ett gemensamt uttryck. Den är vardag och fest på samma gång - nära publiken, och samtidigt mitt i ljuskäglan. Som kompositör har man tillgång till en fantastisk palett bestående av olika typer av musik, av tystnad och explosion, av mörker och ljus - allt för att lyfta fram berättelsen och föra handlingen framåt. Att sen dessutom få arbeta med Lasses debutroman - skickligt dramatiserad av Erik - är ett privilegium. Historien om en ung person som bryter sig in i vuxenlivet är tidlös. Alla går vi igenom de omtumlande åren, och när det som för Eki Bergman sker just i Jeppis så lyssnar jag extra angeläget till det han vill berätta. KOREOGRAF IDA HOLMLUND OM NATTEN ÄR ÄNNU UNG Jag känner mycket väl igen mig i romanen Natten är ännu ung. Under mina ungdomsår drömde jag mig ofta bort från Jeppis... Till ett ställe där jag skulle känna mig uppskattad för det jag höll på med, vilket var dans. Jag växte upp med att dansa i källaren hemma i Sandsund. Det kändes som att det var något jag tränade på i smyg eller för mig själv, ensam. Det var inget jag vågade skrika ut att det var dansare jag skulle bli. Det var för oseriöst och “riskabelt”. När jag äntligen flyttade bort från Jeppis och “Jeppis bubblan” blev jag mera säker på mig själv och min dans. Jag kände mig accepterad och stolt över att jag följt min egen väg och vilja. När jag blev förfrågad om att koreografera musikalen Natten är ännu ung blev jag jätteglad! Det var som ett varmt välkomnande tillbaka. Plötsligt så kändes min dans som något bra och tacksamt i lilla Jakobstad. Och nu när jag dessutom vet vilka härliga och talangfulla människor jag kommer jobba med, så känner jag mig väldigt lyckligt lottad. Drömmar kan även uppnås i Jeppis! SCENOGRAFIGRUPPEN, KEZIA PAKALÉN OM NATTEN ÄR ÄNNU UNG Beskrivning av helheten: De stationära väggarna och trappingångarna bildar en halvcirkel som ramar in scenen. På dethär sättet blir scenen ’sluten’ men publiken ser ändå scenografin från alla håll på läktaren. Det här stöder tanken om att handlingen utspelar sig i en liten stad och inne i Ekis huvud. De sneda och lutande fasaderna förmedlar den ’förvrängda 10 stadsmiljön’ /världen rasar samman /Ekis psykiska tillstånd. Vi tänker oss att dessa väggar bryter symmetrin, samtidigt som den scenografiska utformningen kan uppfattas väldigt kantig och symmetrisk. Här bildas en kontrast och en motsägelsefullhet som stöder hela den historia som berättas. Vad gäller färgsättningen tänker vi oss olika nyanser av grått. Det gråa och trista ger samtidigt många variationsmöjligheter för ljussättningen. Scenografins olika beståndsdelar: Stationära fasader- de har olika lutningar- framåt, bakåt. Höjden varierar från 3-3,5m. (vi har tagit i beaktande att fasaderna skall rymmas in genom dörrarna till Schaumansalen). Utrymmet mellan de lutande väggarna kan utnyttjas som entréer och sortier. Trappingångar-framåtlutande. Trapporna kan fällas upp och ner. Fasaden kan fungera som en enhetlig vägg (när trappan är uppfälld). Den nedfällda trappan fungerar som entré och sorti. Dessa kan användas när man vill betona in - eller utgången på scen - t.ex. när man kommer in i någons hem (Eki, Rosenbaum, Grels). Kompositionsmässigt bildar trappingångarna en bra helhet tillsammans med de stationära väggarna. Trapporna skapar också en spänning i scenografin - de händer någonting med väggarna. Rörlig modul - oktagon. Vi tog fasta på önskemålet om något runt element på scenen. Vår version är en oktagon (diameter ca 2m) som består av tre moduler. Formen oktagon ger bättre kombinationsmöjligheter och är mer ändamålsenlig än en cirkel. Användningsmöjligheter: säng (mittendelen), bänkar, bord, en länga (alla tre modulerna efter varandra). Modulerna kan kombineras med trapporna och ställas mot de stationära väggarna. Oktagonen fungerar även som en liten scen; känslan av ett avgränsat område på scenen. När oktagonen är på mitten av scenen kan man se det som ett torg, scenens mittpunkt. Övrigt: Golvet är en grå filtmatta med rutor i olika nyanser. Vi vill förmedla känslan av en stenbeläggning/betong/torg. Scenografigruppen 4. FÖRARBETE A. TEMA B. INTERVJU OCH UTSTÄLLNING C. UNG IDAG D. MINIMUSIKAL DRAMAPEDAGOGISKA METODER E. INTRODUKTIONSÖVNING: ROLLER F. VÄRDERINGSÖVNINGAR G. ROLL PÅ VÄGG H. ROLLBESKRIVNING I. HETA STOLEN J. SÄG VEM JAG…ÄR? 12 4. FÖRARBETE Målsättningen med ett förarbete är att undersöka bakgrunden till föreställningen, att utforska teman, karaktärer och situationer så att upplevelsen av föreställningen blir så mångfacetterad som möjligt för publiken. Det underlättar om du kan arbeta i ett utrymme med fri golvyta så att gruppen kan röra sig fritt i rummet. Nedan hittar du uppgifter som bildar ett slags bakgrundsmaterial inför föreställningen. Dessa uppgifter kan du arbeta med under en längre tid och speciellt här rekommenderar vi samarbeta över ämnesgränserna. Som tidigare nämnts, underlättas arbete om deltagarna läst romanen Natten är ännu ung och känner till historien om Erik Bergman. A. TEMA Vilka teman finns i romanen Natten är ännu ung? Låt deltagarna analysera fram teman och diskutera dem utgående från romanen. Identitetsproblematiken kan ses som ett övergripande tema. Ytterligare kan maktkamp, klasskamp, politiskt uppvaknande, generationsmotsättningar, småstadsliv eller livet på en liten ort, att resa iväg, att bryta upp, konstens roll, språkfrågan och döden ses som viktiga frågeställningar att utforska. Här nedan följer några förslag till diskussion som baserar sig på texten i romanen. Att lämna en småstad/en liten ort: uppbrottet, resan och återkomsten som metafor för förändring Klasskamp: Hur såg samhället ut under 1970-talet? Hur ser samhället ut idag? Politisk aktivitet och ungdom idag? Vad innebär begreppen kommunist och borgare? Finns det ett specifikt ungdomsspråk och vad kännetecknas det av? Att våga vara konstnär: Läs intervjun med Lars Sund och de övriga konstnärerna. Hur vill Du som ung uttrycka dina tankar och känslor? Vilka är Dina drömmar? Hur ser Du på skapandeprocesser? Dåtid-nutid: Diskutera generationsmotsättningar (föräldrar/skola/idag och jämför med hur det såg ut på 1970-talet. Diskutera de värderingar som finns i samhället idag? 13 B. INTERVJU OCH UTSTÄLLNING Intervjua Dina äldre släktingar om hur det var att vara ung i Jakobstad/ eller den ort du bodde på, under 1970-talet. Hur såg ungdomskulturen ut? Var träffades unga människor? Vad gjorde man på fritiden? Hur gick de unga klädda? Vilken musik gillade de unga? Vad läste man? Hur talade man till varandra? Hur kändes det att bo i en småstad eller på en liten ort? Vad kännetecknade småstadskulturen och kulturen i ett litet samhälle? Hurudant var förhållandet mellan föräldrar och unga, till skolan, lärarna och samhällets övriga institutioner? Många unga var politiskt aktiva eller aktiva inom församlingsarbetet under 1970-talet. Hur såg det ut på din ort? Samla foton, kläder, böcker, skivor, musik, brev, dagböcker mmm. Skapa en utställning och presentera den för andra klasser i eran skola. Skissa en karta över din ort och skriv in viktiga gator, vägar, hus osv C. UNG IDAG Hur är det att vara ung idag: samla material (se frågeställningar ovan ). Skapa en utställning och diskutera hur dagens ungdomskultur skiljer sig från 1970-talets. Skissa en karta över din ort och skriv in gator, vägar, hus..... D. MINIMUSIKAL Skriv texter om hur det är att vara ung just nu. Gör musiken till texten tillsammans med din grupp och din musiklärare. Undersök begreppet musikal. Ta upp begrepp som libretto, genomkomponering. Skapa en ”minimusikal ” i er skola utgående från era egna frågeställningar. Projektet har en facebooksida samt hemsida med namnet: Natten är ännu ung. Där kan Du ladda upp Ditt material (bilder, text, musik m.m). 14 DRAMAPEDAGOGISKA METODER I nedanstående övningar använder du dramapedagogiska metoder. Ett dramapedagogiskt arbetssätt gynnas av att du arbetar i ett utrymme med fri golvyta så att deltagarna kan röra sig fritt i rummet. Välj fritt bland nedanstående övningar och komponera ihop ett pass som passar er. Du vet vilka övningar som är bäst lämpade för din grupp. E. INTRODUKTIONSÖVNING: ROLLER Rekvisita: Målartejp Övning: Denna övning kan fungera som en slags introduktion och presenterar de flesta av föreställningens karaktärer, deras relationer och familjer på ett överskådligt sätt. Använd kartan Ekis Jakobstad (bilaga 4) Inför övningen: stolar och bord flyttas bort deltagarna studerar kartan över Jakobstad och visualiserar/skapar Jakobstad genom att markera med tejp hus, platser m.m. på golvet Deltagarna sitter längs med väggarna och blir indragna efter hand i Ekis Jakobstad. Ledaren presenterar karaktärerna i tur och ordning och någon av deltagarna placeras på ”kartan”. Deltagarna får själva bestämma vilken av karaktärerna de vill gestalta. Ledaren och deltagarna får själva komma överens om var rollkaraktärerna befinner sig. Fastern i Helsingfors kan t.ex. placeras en bra bit ifrån alla andra, medan andra karaktärer kan placeras runt torget, Terazzo, hemma osv. 13 karaktärer presenteras, antalet kan justeras med t.ex raggargäng, ungdomar kring terazzo osv. om gruppen är större än 13 till antalet och ledaren vill inkludera alla. 15 ROLLER: EKI MORSAN FARSAN SUNDQVIST en portjare ROSENBAUM Ekis bästa kompis, akademikerson, bandmedlem LOTTA överklasstjej, hemligt kär i Eki FRASSE en finsk raggare, bandmedlem STENA kommunist, Ekis vän och mentor TOIVO hans far, laestadianpredikant SUZIE nyinflyttad från Helsingfors GRELS överklasskille GUNNEL hans flickvän FASTER boende i Helsingfors F. VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar handlar om att utforska våra värderingar i relation till olika frågeställningar och situationer. Det handlar om att säga ja eller nej eller ställa sig frågande. Du kan gärna välja ett tema utgående från klassens behov. Inför övningen: I denna övning tar ungdomarna ställning till olika frågor och påståenden. Uppmana deltagarna att tänka själva, inte kommentera varandra eller prata under övningen. Ledaren sitter med i ringen och läser påståendena i rask takt, men byter aldrig själv stol (detta kan ledaren informera om i början). Genom att byta stol svarar deltagarna JA och genom att sitta kvar NEJ. Du kan själv skapa relevanta frågor/påståenden som du tror att det finns behov av att diskutera i klassen. Rummet ställs i ordning, stolar placeras i en cirkel (en stol för mycket) Alla (även ledaren) sätter sig på en stol. Ledaren förklarar vad övningen går ut på och börjar sedan läsa 16 PÅSTÅENDEN/FRÅGOR. Här nedan förslag på frågor/påståenden: Frågor kring klasskamper/grupperingar… Finns det tydliga grupperingar i er skola? Är alla människor lika mycket värda? Skall alla behandlas med respekt? Finns det en rangordning hos oss människor? Det syns på mina kläder vilken grupp jag tillhör Det är tryggt att tillhöra en grupp/ett gäng Jag vill inte tillhöra någon grupp Förhållande till vuxna... Kan barn veta vad som är bäst för dem? Kan ungdomar veta vad som är bäst för dem? Kan vuxna veta vad som är bäst för dem? Kan alla människor veta vad som är bäst för dem? Har alla rätt att bestämma över sitt eget liv? Jag lyssnar alltid på mina föräldrars råd Jag lyder alltid mina föräldrar Jag har en/flera förebilder Det var bättre förr Jag ser ljust på framtiden Jag tycker att ungdomar skulle få bestämma mera Förhållandet till hemstaden/kommun/byn Jag trivs här (i skolan/hemstaden/byn…) Denhär staden/byn är allt för liten Jag tror att jag kommer flytta bort I min hemstad/by får man vara precis som man vill I min hemstad/by kan jag bli vad som helst Skall man alltid stanna kvar och reda ut saker? Är det bättre att flytta bort/resa bort ett tag? 17 Övningen kan också göras så att du skapar en linje i klassrummet där jafolket ställer sig i ena ändan och nej-folket ställer sig den andra. I mitten ställer sig de som är osäkra. Deltagarna kan använda sig av hela linjen, dvs ställa sig där de känner sig mest ” hemma”. Ledaren bryter övningen och sätter sin hand på någons axel och fråga varför hen valt just den specifika platsen. Ledaren kan även ställa följfrågor. Uppgiften kan också göras som en fyra-hörnuppgift dvs. ett ja-hörn, ett nej-hör ett Vet inte-hörn, annan-åsikthörnet. Deltagarna väljer sitt hörn och ledaren bryter övningen för att utforska hur deltagarna tänker genom att lägga sin hand på en deltagares axel. Deltagaren berättar varför hen valt just det specifika hörnet. Reflektera kring uppgiftern och diskutera. Övningen visar att det kan vara svårt att ta ställning till frågeställningar. Linjen och hörn övningen erbjuder ett bredare spektra och visar på att världen inte är svartvit. G. ROLL PÅ VÄGG Utgångspunkten för övningen är att utforska relationerna mellan Eki och hans kompisar: Rosenbaum, tjejerna, relationen, Eki/föräldrarna. Arbeta i smågrupper. Rekvisita: Stora papper gärna en pappersrulle, tuschpennor, tejp Inför övningen: Dela in gruppen i mindre grupper. Varje grupp tilldelas en rollkaraktär och bygger upp rollen. Använd metoden Roll på vägg dvs. bred ut ett stort papper på golvet, låt en elev/studerande lägga sig på papperet och rita av personen. Fäst pappret på väggen och diskutera i gruppen vilka yttre och inre egenskaper rollfigurer har. Skriv de inre egenskaperna (t.ex. mod,vänlig ) inne i figuren och de yttre egenskaperna utanför figuren (t.ex. mörkt hår, lång ). Diskutera och reflektera i helgrupp/lägg till egenskaper vid behov. 18 H. ROLLBESKRIVNING Rekvisita: Papper och penna. Välj en karaktär ur romanen eller librettot och gör en rollbeskrivning beskriv karaktären i jagform, skriv ner din berättelse. Hur ser karaktären ut, var rör hen sig, vem träffar hen, vad tänker hen, vad drömmer hen om, vilka hemligheter bär han på. Använd din fantasi. Utgå från bokens karaktärer men du får gärna gå utanför boken eller librettot. Låt din karaktär möta en annan, skapa en situation och improvisera fram en dialog. Reflektera och diskutera, I. HETA STOLEN Rekvisita: heta stolen i mitten och stolar i en halvcirkel kring den ensamma stolen. Heta stolen innebär att rollkaraktären sätter sig i roll på en stol och de andra sätter sig i en halvcirkel kring rollkaraktären och ställer frågor till karaktären tex. Hur gammal är du? Vilken är din relation till dina föräldrar? På detta sätt bygger gruppen tillsammans upp karaktären. Den som sitter i heta stolen svarar i jag-form tex ” jag är 15 år och har inga syskon ”. Använd fantasi och yppa gärna något som kan vara en hemlighet. Alla människor bär på hemligheter och hemligheterna skapar spänning i en dramapedagogisk kontext. Den som sitter i heta stolen behöver inte svara på alla frågor, hen kan vara tyst en stund och svara kortfattat. Det är bra att komma ihåg att man inte alltid behöver berätta allt. J. SÄG VEM JAG…ÄR? Rekvisita: En pall, spelkort, lim, kopierade textutdrag/repliker ur musikalen, musik Här vill vi att deltagarna bekantar sig med repliker från musikalen/librettot (bilaga 2.). Vi har valt ut text med temat identitet och klassamhälle. Ledaren intar en auktoritär roll. Tanken är att spegla Ekis/ungdomens desperation i mötet med vuxna. Textutdragen (bilaga 2) kopieras och replikerna klipps ut. Varje utklippt replik limmas på ett spelkort. Räkna 1-2 kort/deltagare. Ledaren behöver även en uppsättning repliker, vilka även limmas på spelkort. Vi har valt 19 att limma replikerna på spelkort för att stärka identitet/klass symboliken ”vi föds alla med olika kort”, på samma gång som pappret med repliker blir stabilt. Använd gärna musik under övningen. Förslag: Lunch With Beardo-Surrealistic picnic Inför övningen: -Rummet ställs i ordning, bord och stolar flyttas intill väggen så golvet blir fritt, eventuell musik sätts på. Deltagarna ställer sig mot väggarna, pallen placeras i mitten. Ledarens korthög med repliker läggs på pallen. -Ledaren delar ut korten i gruppen. -Ledaren gör gruppen uppmärksam på att hen nu kommer att leda arbetet med auktoritet. Hen klättrar upp på pallen (upphöjd/hög status) och inleder, startar nu en seriös introduktion. ”I vår tid vet alla sin plats. Hitta din plats i detta rum. Vår tid har fyra hörn (pekar). Vänd dig mot ett av dem. Detta kommer att vara ditt första mål. Det är dit du vill – men du når aldrig riktigt helt fram. I vår tid är det ordning och disciplin, alla vet sin plats. När dina ord hörs – skall du upprepa dem som ett eko – före du går i riktning mot ditt mål. Men när nya ord hörs, står tiden stilla – allt fryser. Då vänder du blicken mot ett nytt mål, en ny riktning, I vår tid söker vi bara efter nya mål, nya riktningar. När du hör dina ord igen, upprepar du ditt eko och går mot ditt nya mål. Förstår alla sin uppgift?” (här öppnar ledaren upp för eventuella preciseringar) när övningen flyter bra, kan ledaren lägga till olika temperament/ stämningar. Gruppen gör precis samma sak medan ledaren ger förslag på olika förslag på versioner t.ex. långsamt, snabbt, argsint, positivt osv. Efter övningen öppnar ledaren upp för diskussion. Vad gjorde ni nyss? Behöver man förstå allt man gör? Vilka känslor väckte övningen? Låt gruppen associera fritt. 20 5. EFTERARBETE A. STATYDRAMA B. EKI 40 ÅR SENARE C. OM EKI HADE VARIT EN TJEJ... D. I HUVUDET PÅ EKIS FÖRÄLDRAR E. DAGBOK F. BREV G. RESAN, UPPBROTTET, HEMKOMSTEN H. KONSTENS ROLL /KONSTNÄRENS ROLL I. SCENOGRAFI OCH SCENTEKNIK 5.EFTERARBETE Efterarbete innebär att teaterföreställningen diskuteras, analyseras och sammanfattas. Här finns det inte heller någonting som är rätt eller fel. Alla har rätt till sin egen upplevelse. A. STATYDRAMA Rekvisita: papper, penna Alla sätter sig i en ring på golvet och slut ögonen. Återkalla en situation ur föreställningen som påverkat dig starkast. Skriv ner de tre känslor som ni tycker är viktigast. Gå i grupper, diskutera och skapa en staty (frusen bild) där ni visar er sammanfattning av föreställningen. Ge statyn en rubrik. Låt de andra grupperna gissa vad de ser. Diskutera era upplevelser i klassen och reflektera. B. EKI 40 ÅR SENARE Rekvisita: papper, penna. Det har gått 40 år sedan Eki berättade sin berättelse. Vad har hänt Eki? Vem är han? Gör en rollbeskrivning i jag-form för Eki 55 år. Skriv snabbt ca 5 minuter. Deltagarna väljer en plats i rummet och läser texten för de andra. Mellan varje läsning kan ledaren sätta på musik för att skapa en intensiv helhet. C. OM EKI HADE VARIT EN TJEJ... Diskutera hur berättelsen hade sett ut, vad som hade hänt om Eki hade varit en tjej. Vad heter hon? Vad vill hon? Vad drömmer hon om? Vem umgås hon? Reflektera. 22 D. I HUVUDET PÅ EKIS FÖRÄLDRAR. Hur ser Ekis föräldrar på sig själva, på sitt föräldraskap och på Eki och hans vänner. Gå i smågrupper och välj en karaktär. Improvisera fram scener. Reflektera över föräldrarnas roll i föreställningen och föräldraskapet idag? Vad vet vi om våra föräldrar? Vem är de och vad har de en gång drömt om? E. DAGBOK Stena har omkommit, Eki har nyligen fått sorgebudet och sitter i sitt rum och skriver dagbok. Vad skriver han? Börja med Kära dagbok... Alla deltagarna går i roll som Eki och skriver ner Ekis tankar. Använd inte för mycket tid, ca 5 minuter. Därefter väljer var och en sin plats i rummet och läser sin text. Använd gärna musik som inledning och avslutning. F. BREV Eki har nyss fyllt 50 år och till hans fest dyker Suzzie upp. Det blir ett känslosamt möte och dagen efter har Eki ett brev i sin brevlåda. Vad står det i brevet? Skriv ett brev som börjar ” Eki, min ungdoms hjälte”..... Breven kan fästas på väggen så att alla kan läsa dem. Breven kan också läsas högt i cirkel. G. RESAN, UPPBROTTET, HEMKOMSTEN Att resa bort, att längta bort. Resan, flykten kan se som en metafor eller en arketyp för utveckling och förändring. Vart längtar du? Vart vill du resa? Packa din kappsäck. Vad packar du ned? Vilka föremål, kläder mm. Vad drömmer du om ? Skriv ner dina drömmar som en prosadikt. Var finns du efter 10 år? Vad gör du? Vilka personer har du omkring dig. Gestalta tillsammans i korta monologer. Använd gärna en resväska som rekvisita. 23 H. KONSTENS ROLL /KONSTNÄRENS ROLL Hur ser du på konsten och konstens roll i samhället? Vad kan konsten bidra med i samhällsutvecklingen och i varje människas utveckling? Diskutera parvis. I. SCENOGRAFI OCH SCENTEKNIK Arbete i par. Reflektera kring scenografin, ljus, ljud, kläder och rekvisita. Hur skapas atmosfär och spänning genom ljus och ljud? Kommentera och diskutera. Vilken roll spelar scentekniken i föreställningen? 24 6. EN LITEN ORDLISTA DRAMATURG dramatiker, skådespelsförfattare DRAMATURGI konsten att berätta en handling så att den fängslar publiken FIKTION från latinets fingere, att skapa att göra. Något påhittat, uppdiktat REGISSÖR den som leder repetitionsarbetet på en teater SCENOGRAFI dekor SCENOGRAF ansvarig för en föreställnings visuella utformning REKVISITA föremål på scenen TEXT/UNDERTEXT texten är den du läser; undertext är det som inte sägs ut, det som anas. LIBRETTO text storyboard i en musikal eller opera GENOMKOMPONERAD inga talad dialog 25 7. LITTERATURLISTA Här nedan finns en litteraturlista med verk som du kan studera om du vill veta mer om drama, teater muntligt berättande, publikarbete röst och kropp. Heed, Åke: Teaterns tecken. Studentlitteratur Aspelin, Jonas (2010): Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Gleerups. Backlund, Britt (1991): Inte bara ord. Studentlitteratur. Lund. Backlund, Britt (1997): Med tanke på talet. Studentlitteratur. Lund. Berglind, Hans (red) (1998): Skapande ögonblick. Cura. Braanaas, Nils (2004): Damapedagogisk historie och teori. Tapir. Trondheim. Boal, Augusto (1977): För en frigörande teater. Gidlunds. Stockholm. Boal, Augusto (1979): De förtrycktas teater. Gidlunds. Stockholm. Boal, Augusto (1995): The rainbow of desire. A Boal Method of Theatre and Thereaphy. London. Routledge. Bowell Pamela & Heap (2006): Processdrama. Dramatyö. Helsinki. Bolton, Gavin (2008): Drama för lärande och insikt. Om dramapedagogik i teori och praktik. Texter i urval av Anita Grunbaum. Daidalos. Göteborg. Dahl-Tallgren, Nina, red: (2011 ) Publiken i huvudrollen. En introduktion till publikarbete. Scriptum. Korsholm. Elmelund Kjeldesen, Jens (2008): Retorik i dag. Introduktion till modern retorikteori. Studentlitteratur. Lund. Elliot, Ninni (2009): Röstboken, tal-röst och sångövningar. Studentlitteratur. Lund. Fox, Jonathan & Dauber, Heinrich (1999): Gathering voices. Essays on Playback Theatre. 26 Dysthe, Olga (2001): Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur. Lund. Hellspong, Lennart (1992): Konsten att tala. Studentlitteratur. Lund. Julin, Lotta (1999): Den goda kommunikationen. Rösten, språket och retoriken. Studentlitteratur. Lund. Korhonen, Pekka –Östern, Anna-Lena (2001): Drama, teatteri ja kasvatus. Atena. Nilsson & Abrahamsson A-K (1988): Rollspel i teori och praktik. Lund. Studentlitteratur. Rasmussen, Viveca & Erberth, Bodil (2011): Undervisa i pedagogiskt drama. Studentlitteratur. Sternudd, Mia Marie (2000): Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra dramapedagogdiska perspektiv. Uppsala universitet. Uppsala. O Toole John (1992): The process of drama. Clays. Southampton. Owens, Allan WW Barber Keith (2006): Dramakompassen. Dramatyö. Helsingfors. Vygotskij, L.S. (1995): Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg. Daidalos. Ärnström, Ulf (2008): Varför – en bok om berättelser i undervisningen. Ärnström, Ulf (2010): Nya berättarboken 27 8. BILAGOR BILAGA 1 - KARTA ÖVER ”EKIS JAKOBSTAD” BILAGA 2 - TILL ÖVNING: F. SÄG VEM JAG…ÄR? BILAGA 3 - UTDRAG IFRÅN SCEN 4 BILAGA 4 - UTDRAG IFRÅN SCEN 11 28 V 29 Karta över ”Ekis Jakobstad” BILAGA 1 TORGET • • ROSENBAUMS • S • SAMLYCEET • LUDVIGS DISCO • STRENGBERGS TERAZZO N Ö BILAGA 2 Till övning. f. Säg vem JAG…ÄR? ”Ett satans råtthål, det är Jakobstad.” ”Fly eller fäkta.” ”När revolutionen kommer tar vi er.” ”Guevara. Mera fortsätt bara.” ”Det är här som kampen måste tas.” ”Hur är det ställt när han skriver så underligt?” 30 ”Men det är en sak han upprepar, nåt om natten?” ”Du vet din plats från vaggan till din grav.” ”Ni skolas till svetsare och mekaniker för att sälja era kroppars arbete på Schaumans.” ”Den proletära klassens slaveri.” ”Till kamp, till strid med gaffel och kniv.” ”Kasta hela stycket res er mot förtrycket.” ”Jag står inte ut! Jag får inte vara den jag är!” ”Bob Dylan rymde 17 gånger, jag var hemifrån en ynklig dag.” ”Äter inte, sover inte, klottrar tecken, skriver strunt.” 31 ”Det är allt jag har kvar nu, det är min poesi.” ”Vad säger ni, duger han?” ”Jag erkänner, jag är en liten mes.” ”Tillhörighet. Lojalitet. Alla måste välja.” ”Vi ses. Natten är ännu ung.” ”En skvallrig, inskränkt småborgerlig stad.” ”Du skall gå samlyceet, läsa flitigt, få ett jobb.” ”Du ska ordna utseendet, klippa dig och vakna upp.” ”Du måste komma bort från dedär.” 32 BILAGA 3 Utdrag ifrån Scen 4 Roller: Eki, Morsan, farsan Hemma hos Eki: En grå hyreslägenhet MORSAN Var har du varit hela natten? FARSAN Hos den där kommunisten? Jag visste det! Satan! EKI Jag var inte hos Stena. Vi repade med bandet. MORSAN Bandet!? Vilket band? EKI Vi ska åka till Ruisrock. FARSAN Vad är det? MORSAN Den där nya musikfestivalen i Åbo. FARSAN Va? Långhåriga knarkare och kommunister som kommer drällande från Europa! I helvete heller! EKI Vi ska spela där, det är världens grej! MORSAN Du var så duktig och omtyckt hos oss på posten. 33 EKI Jag hatar posten! Jag tänker bli rockmusiker! FARSAN Du ska gå på samlyceet, läsa flitigt, få ett jobb MORSAN Du ska ordna utseendet, klippa dig och vakna upp MORSAN & FARSAN Inga fester, inga vänner av en tvivelkaktig sort FARSAN Akta dig för kommunister MORSAN & FARSAN Annars blir din lycka kort EKI Va? Hotar ni mig? FARSAN Rockmusik och revolution! Jag vet nog vad han tutar i dig, den där Stena, men nu är det nog! EKI Stena lyssnar inte ens på musik, han läser! MORSAN Du har utegångsförbud nu, skolan går i första hand EKI Vad fan!? FARSAN Slyngelsättet får ta slut nu dags att bli en vuxen man MORSAN & FARSAN Vill du vara vänstervriden får du bo nån annanstans 34 FARSAN Akta dig för kommunister MORSAN & FARSAN Dom vill sätta allt i brand 35 BILAGA 4 UTDRAG IFRÅN SCEN 11 Roller: Eki, Stena, Rosenbaum, Lotta, Frasse STENA Eki, Jag hade fel! Ni blev ett band, trots klasskonflikterna. Ni utmanar konventioner och spelar precis som ni själva vill! Bra gjort! EKI Tack! Eller hur, Rosenbaum? Att släppa kontrollen? ROSENBAUM Vad är det för fel på ordnade former? LOTTA (kommer fram till Eki) Du följer väl med till Grels? EKI Vadå? Är det jatko? LOTTA En stor hippa. Eller hur? ROSENBAUM Alltså... Grels sa visst nåt, men jag vet inte. EKI Du vet inte? ROSENBAUM Vilka som är bjudna. Det är nog inte för alla. EKI Men för dig? Och för Lotta? Gick Suzie dit? (till Frasse) Ska du också dit? 36 FRASSE Nej satan, bara överklassungar! Jag ska cruisa! (Går ut.) EKI Alla polare är bjudna, men inte jag? Fy fan! LOTTA Eki, vi behöver inte gå. Vi gör nåt annat! EKI Näfan! Vi steppar dit allihop - till fispottan! Du med, Stena! Kom! Vi ska fråga vem som duger! Eki drar med sig Stena och Lotta. Rosenbaum följer, men på distans. 37
© Copyright 2024