1. No category

1
Det finns gott om pensionärer i Sverige. Ett av skälen är att vi lever allt längre.
Det är inte ovanligt att vi är pensionärer uppemot 20 år av livet. När
försäkringsmatematikerna räknar på hur länge vi lever som pensionärer så
handlar det om en femtedel av livet.
De pengar vi ska ha att leva på som pensionärer sparar vi ihop under
arbetslivet. De betalas ut som pension. De flesta har pension från flera olika
håll, dels från den statliga delen, dels från jobbet i form av tjänste- eller
avtalspension och kanske även en privat pension.
Men hur blir det med ” löneförhöjningen” på pensionerna? Finns det något
man kan göra för att få mera pengar? Går pensionen att ärva? Och vad händer
med pensionen om jag vill flytta till ett annat land?
2
Som pensionär finns det ingen att löneförhandla med. Pensionen kommer
ändå att förändras över tid och anpassas till inkomst- och prisutvecklingen i
samhället. Men omräkningen ser lite olika ut för de olika delarna i pensionen.
Därför är det bra att hålla reda på vad som är vad bland pensionerna.
I botten finns den allmänna pensionen. I den ingår tilläggspension,
inkomstpension, premiepension och garantipension.
Den blå delen av pyramiden är tjänstepensionen. Det är den pension som
oftast regleras av kollektivavtal.
Den som har sparat av egna pengar kan även ha en privat pension. Den
kommer vi inte att prata så mycket om i den här kursen.
3
Det finns några grundläggande begrepp som det är bra att ha klart för sig när
man ska tala om pensioner. Det gäller både den lagstadgade pensionen och för
avtalspensionerna, och även när man ska beskriva hur pensionerna i andra
länder fungerar.
Sättet att spara till pension brukar antingen vara via förmånsbestämda system
eller avgiftsbestämda.
Vi har mer och mer gått från förmånsbestämda system till avgiftsbestämda,
även om många har en blandning av båda systemen.
Enkelt kan man förklara de förmånsbestämda pensionerna med att det är
enklare att förutse vad man får i pension. Förmånen är given - sedan anpassas
avgifterna till det utställda löftet. Det är förmånen som bestämmer kostnaden
men man har aldrig riktigt koll på vad systemet kostar från det ena året till det
andra.
I ett avgiftsbaserat system är det tvärtom. Vi har bestämt vilka avgifter som ska
betalas in. Men däremot vet vi inte hur stor slutsumman blir. Den styrs av
avgifterna, d v s hur hög lön vi haft, hur länge vi arbetat och hur
värdeutvecklingen varit på pengarna.
4
Den allmänna pensionen består av flera olika delar, tilläggs- eller
inkomstpension, garantipension och premiepension.
Tilläggs- och inkomstpensionen räknas om varje år med ett följsamhetsindex
som är kopplat till inkomstutvecklingen i Sverige.
Även premiepensionen räknas om vid varje årsskifte. Omräkningen sker för att
pensionsbeloppet ska motsvara behållningen i valda fonder. Om man väljer
traditionell försäkring när man går i pension är det tilläggsbeloppet som
räknas om. Tilläggsbeloppet är den summa som betalas ut utöver det
garanterade beloppet.
Garantipensionens omräkning följer prisutvecklingen i Sverige.
5
Diagrammet ovan visar hur den allmänna pensionen utvecklas med de olika
alternativen vid en tillväxt på 1,6 procent. I det gällande systemet med
följsamhetsindexering så kommer pensionen i så fall att vara oförändrad från
år till år. I ett system utan följsamhetsindexering skulle pensionen initialt vara
lägre men sedan följa tillväxten och så småningom överstiga pensionen i
systemet med följsamhetsindexering.
För en person som uppnår genomsnittlig livslängd spelar valet av metod
ingen roll eftersom den totala utbetalningen från inkomstpensionen blir lika
stor i båda fallen. De som lever kortare än genomsnittet tjänar på det
nuvarande systemet, medan de som lever längre än genomsnittet gör en förlust
jämfört med om normen inte hade inkluderats i delningstalet.
Källa: Swedbank, Institutet för Privatekonomi.
6
”Bromsen” är pensionssystemets regler för balansering. Balansreglerna mäter
ekonomin i systemet, det vill säga pensionssystemets tillgångar och skulder.
Om skulderna är större än tillgångarna krävs lägre utgiftsökning för att återfå
systemet i ekonomisk balans. För att åstadkomma detta görs en justering av
indexeringen, det vill säga att balanseringen minskar räntan i
pensionssystemet.
När balanseringen aktiveras och systemet efter det får ett överskott används
överskottet till att höja räntan i systemet. Inkomst- och
följsamhetsindexeringen blir högre, tills man är tillbaka på den nivå
pensionerna skulle ha legat på utan balansering. Egentligen är det fel att tala
om en broms. Det är en balansmekanism. Balansmekanismen har behövt
användas de senaste åren.
Reglerna om balanseringen är några av de nya regler som finns i den allmänna
pensionen. Skälet att man införde balanseringen är att man ville skapa ett
hållbart system över tiden; ett system som rättar sig efter den ekonomiska
verkligheten. Reglerna gäller också under spartiden men har då mindre
betydelse eftersom pensionen kan återställas efter något eller några år och
spartiden är lång.
7
De bolag som förvaltar dina pensionspengar skickar ut uppgifter i januari
(alternativt lägger informationen på inloggade sidor) om hur stora årets
pensionsutbetalningar blir.
Förmånsbestämda tjänstepensioner räknas ofta om en gång per år utifrån
prisutvecklingen. Men det finns också äldre tjänstepensioner som uppräknas
efter särskilda beslut hos pensionsförvaltaren.
Premiebestämda tjänstepensioner som är fondplacerade följer värdet på de
valda fonderna.
Premiebestämda tjänstepensioner som är traditionellt placerade i
försäkringsbolag ges, utöver det garanterade beloppet, återbäring som beror av
hur bra bolagets placeringar gått.
När utbetalningarna startar sker beräkningar av pensionskapitalets framtida
tillväxt genom antaganden om framtida avkastningsränta (prognosränta),
avgifter, skatt och dödlighet.
8
Hur gammal ska du bli? Om vi visste det skulle det förstås vara enklare att
bestämma när du vill ha dina pengar.
I den allmänna pensionen går det inte att välja utbetalningstid. Där är det
livsvariga utbetalningar som gäller.
I tjänstepensionernas avtal finns det möjlighet att välja utbetalningstid, minst
5 år eller i vissa fall ännu kortare.
Valet ska göras innan du börjar ta ut pengarna. Många vet inte vilken
utbetalningstid de har. För dem kommer det som en obehaglig överraskning
när pensionen blir lägre, kanske när de fyller 70 år. Vill du veta vilken
utbetalningstid du har ska du kontakta pensionsutbetalaren.
Många privata pensioner betalas också ut under en tidsbestämd period.
9
Du som redan är pensionär har redan valt uttagsperiod för din tjänstepension.
Men det är lätt att glömma vad man valt och många får en obehaglig
överraskning när de upptäcker att tjänstepensionen upphör till exempel efter
fem år. Hör av dig till den som betalar ut pensionen och hör vad som gäller.
Du kan inte ändra uttagstid när du börjat ta ut tjänstepensionen. Du kan
däremot ändra utbetalningar av den allmänna pensionen, genom att höja,
sänka eller upphöra pensionen en tid.
Konsumentverket har bra länkar där man kan göra beräkningar på sin
hushållsekonomi.
10
Så länge du lever får du pensionsutbetalningar varje månad. Men vad händer
vid dödsfall? Kan någon annan överta pensionsutbetalningen då? Och finns
det andra typer av ekonomiska skydd ? Behöver man ansöka eller kommer
pengarna ändå?
Hur påverkas min egen pension om jag vill att mina efterlevande ska ha
tillgång till pengarna?
11
Ett efterlevandeskydd för premiepensionen kan du välja att lägga till när du
börjar ta ut premiepensionen.
Man kan inte ha det under tiden man sparar. Du kan inte ha barn som
förmånstagare utan bara make, maka, registrerad partner eller en sambo som
du levt tillsammans med under äktenskapsliknande former.
Om du väljer att teckna ett efterlevandeskydd så får den efterlevande din
premiepension. Men samtidigt innebär det att din pensionsutbetalning
minskar. Det gäller även om din partner dör före dig.
Ännu så länge är premiepensionsbehållningarna relativt små för de flesta som
går i pension, men i framtiden kan kanske 20 procent av den totala pensionen
komma från premiepensionen.
12
När det gäller obligatorisk ersättning till anhöriga vid dödsfall är reglerna olika
beroende på avtal.
Om man har en obligatorisk ersättning till anhörig som icke-valsalternativ så
måste man alltså aktivt välja bort den om man inte har några anhöriga eller om
du tycker att dina anhöriga har tillräckligt god ekonomi. Du för högre pension
själv om du avstår från efterlevandeskydd.
13
När du tjänat in till tjänstepensionen kan du ha valt till ett återbetalningsskydd
och/eller ett familjeskydd.
Som pensionär kan man fundera på att ta bort återbetalningsskyddet för att
den egna pensionen ska bli större.
Prata med det bolag som har hand om din pension hur mycket mer det kan bli.
Tar man bort återbetalningsskyddet
får inte förmånstagarna något om du skulle avlida. Så det gäller att fundera på
hur familjen klarar sig utan dig.
14
Hur ska jag få mer pengar? Det är en väldigt vanlig fråga. För den som redan är
pensionär kan det vara svårt att tjäna extra pengar genom att jobba. Men
möjligheten finns och vad det betyder för ekonomin får du veta mer om under
skatteavsnittet i den här kursen.
Har du tagit ut all pension? Det förekommer till exempel att pensionärer
missat att ansöka om sin premiepension.
Det finns också statliga stöd som kan förbättra pensionsekonomin.
Bostadstillägg ger extra pengar till bostadsinkomsterna. Stödet är skattefritt
och enligt Pensionsmyndighetens beräkningar är stödet underutnyttjat. Det
finns många som har rätt till bostadstillägg men som av olika anledningar inte
har ansökt om stödet.
15
Det här är de automatiska efterlevandeskydden som gäller för den allmänna
pensionen.
Omställningspension från den allmänna pensionen är en pension som kan
betalas ut till den som är efterlevande make eller maka, inte har fyllt 65 år och
som bodde tillsammans med sin make eller maka vid dödsfallet.
Pensionen betalas i första hand ut under ett år. Om man har vårdnaden av
barn under 18 år kan man få förlängd omställningspension.
Barn till den avlidne får barnpension. Det gäller dock inte för ” bonusbarn”.
Omställningspensionen motsvarar 55 procent av den avlidnes antagna
allmänna pension i form av inkomstpension.
Exempel: Om den antagna pensionen är 17 000 kronor i månaden blir
omställningspensionen 17 000 kronor x 0,55 = 9 350 kronor
Änkepensionen håller på att fasas ut. Gäller sällan för den som fyllt 65 år. Läs
mer om reglerna på www.pensionsmyndigheten.se/Ankepension.html
16
Hur mycket det blir just för dig kan det bolag som förvaltar pensionen svara
på.
Tar du bort återbetalningsskyddet under utbetalningstiden kan du inte ändra
dig och få tillbaks det.
17
18
Hyrd bostad
Hyra = beloppen på hyresavin
(Hyran samt övriga kostnader som ex reparationsfond, avgift för inglasning av
balkong, TV & internet eller parkering om det finns med på hyres-avin)
Om det inte ingår värme, vatten och sophämtning i hyran så lägger man till ett
schablonbelopp.
Om hushållsel, möbler ingår i hyran så drar vi av den kostnaden med ett
schablonbelopp.
Bostadsrätt
Månadsavgiften och 70% av räntekostnaderna för lån med bostaden som
säkerhet.
Egen fastighet
Fastighetsavgiften, 70 % av tomträttsavgäld, schablon för uppvärmning,
vatten, avlopp, sophämtning, underhåll och försäkring och 70% av
räntekostnader för lån med bostaden som säkerhet
Annat boende
Avgiften för boendet, ej avgift för mat och omvårdnad.
19
Här kan du ladda ner blanketter och starta din beräkning av BTP.
Klicka på Räkna ut om du kan få bostadstillägg.
Det är ett beräkningsverktyg som kan ge dig vägledning så du ser om det är
någon idé att ansöka om bostadstillägg.
20
Äldreförsörjningsstödet är ett stöd om inte de andra pensionsförmånerna
räcker till. Det betyder att man först måste ta ut andra förmåner som man har
rätt till. Det gäller inkomstgrundad ålderspension, garantipension,
bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg.
Äldreförsörjningsstödet betalas ut från och med månaden du fyller 65 år.
Du kan ha rätt till äldreförsörjningsstöd om du:
- bor i Sverige och är 65 år (du räknas som boende i Sverige om du planerar att
stanna här minst ett år)
- tar ut alla pensionsförmåner du har rätt till och ändå inte når upp i skälig
levnadsnivå
21
Den pension som du tjänat in själv kan du ta med dig – vart du än flyttar.
Men för de olika stödformerna, garantipension, äldreförsörjningsstöd och
bostadstillägg finns det begränsningar.
För den som vill flytta utomlands gäller lite olika regler.
Garantipensionen betalas ut om du flyttar till ett EU/EES-land och kan
även gälla i Kanada.
Äldreförsörjningsstödet betalas ut i ett år i EU/EES-land och i tre
månader om du flyttar till andra länder.
Bostadstillägget betalas bara ut till den som varaktigt bor i Sverige. Vistas
du utomlands kortare tid än sex månader påverkas inte bostadstillägget.
Viktigt att du skickar in levnadsintyg varje år. Ta kontakt med ambassaden
eller lokal polismyndighet där du bor.
22
23