Faktabok Bo och leva
Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett faktastöd. Talmanus finner man i PowerPoint-presentationens anteckningssidor. Merparten av det material som man finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket, Finansinspektionen och Kronofogden. Har man frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig av materialet, tveka inte att kontakta mig. Mycket nöje. Katrin Rundström, Projektledare Ekonomismart Sida 1 av 12 Bo och leva Boende Vräkningsprocessen Kronofogden är den myndighet i Sverige som har till uppgift att genomföra vräkningar. Hyresvärden kan alltså inte vräka en hyresgäst på egen hand. För att hyresgästen ska kunna vräkas måste hyresvärden först skaffa ett beslut (utslag) från Kronofogden eller ett beslut från domstol där det framgår att hyresgästen ska flytta. Först därefter kan hyresvärden vända sig till Kronofogden för att få hyresgästen vräkt. Om hyresgästen inte flyttar frivilligt är det Kronofogdens uppgift att se till att bostaden töms på en bestämd dag. Innan vräkningen kan genomföras måste både hyresvärden och Kronofogden ha underrättat socialförvaltningen (detta gäller inte om hyreskontraktet sägs upp på grund av att hyresgästen varit upprepad sen med hyran). Det finns olika grunder för vräkning: • Hyresgästen har inte tagit hand om lägenheten på ett riktigt sätt. Exempelvis om katter har kissat på golvet, klöst på tapeterna eller om man inte har städat lägenheten så att den utgör en sanitär olägenhet. • Hyresgästen har inte betalat hyran i tid eller varit upprepat sen med betalningen. I princip kan man bli vräkt efter bara några dagars försening, om man har varit upprepat sen med hyran. Om det är första gången som man inte har betalt hyran i tid har man enligt lag en vecka på sig att betala hyran efter det att förfallodagen passerat. Betalar man inte inom sju dagar har hyresvärden rätt att säga upp hyreskontraktet och vända sig till Kronofogden som startar vräkningsprocessen. När ärendet har kommit in till Kronofogden har man tre veckor på sig att betala hyran för att vräkningsprocessen ska stoppas. Denna möjlighet har man i princip endast en gång. • Hyresgästen har stört grannarna. Enligt lag har man rätt att få en varning om man har stört sina grannar innan man blir vräkt. Många bostadbolag ger mer än en varning, men detta är alltså inget som man kan räkna med. Om man får en varning på dagtid, kvällstid eller nattetid gör ingen skillnad – hyresgästen har alltid en skyldighet att inte störa sina grannar. Många hyresvärdar har samarabete med störjourer som kommer ut och kontrollerar inrapporterade störningar. • Hyresgästen har olovligen hyrt ut lägenheten i andra hand. För att få hyra ut en hyresrätt i andra hand måste man ha fått ett godkännande från hyresvärden. Man kan inte hyra ut sin hyresrätt till en vän eller familjemedlem utan att först ha fått uthyrningen godkänd av ens hyresvärd. (Ska man hyra ut en bostadsrätt måste styrelsen i bostadsrättsföreningen godkänna uthyrningen.) Sida 2 av 12 För att undvika vräkning ska man betala hyran minst tre dagar före det datum då räkningen förfaller. Om man inte kan betala i tid, är det viktigt att omedelbart kontakta hyresvärd. Det är möjligt att man kan hitta en lösning tillsammans. Betalningsanmärkning vid vräkning En betalningsanmärkning är en signal om att man inte har skött sina åtaganden eller betalningar. Men det är inte Kronofogden som utfärdar betalningsanmärkningar. Den information som finns i Kronofogdens register är offentlig och kreditupplysningsföretag samlar in informationen och omvandlar den till betalningsanmärkningar. Långivare och andra kan vända sig till kreditupplysningsföretagen och få reda på en persons betalningsanmärkningar vid så kallade kreditupplysningar. Det finns många olika kreditupplysningsföretag. En fullständig lista finns på Datainspektionens hemsida, som också innehåller mer information om kreditupplysningar och betalningsanmärkningar. Man får en betalningsanmärkning även när man blir vräkt. Detta oavsett orsaken till att man blivit vräkt. Man kan ha betalt alla hyresavier men blivit vräkt på grund av annan anledning och då hamnat i Kronofogdens register. Får man en betalningsanmärkning kan man få svårt att låna pengar och det blir mycket svårt att få en ny bostad. Tyvärr har många unga svårt att betala för sitt första boende och får därför betalningsanmärkningar på grund av vräkning som sedan försvårar ett nytt boende. Hyresrätt En hyresrätt hyr man av ett kommunalt bostadsbolag, en privat hyresvärd eller i andrahand. Att hyra innebär att någon annan äger huset eller lägenheten. Den som hyr ut lägenheten kallas hyresvärd och den som hyr kallas hyresgäst. Hyresgästen får mot betalning bo i lägenheten och ett hyresavtal ingås mellan hyresgästen och hyresvärden. Hyran är den ersättning som man betalar till hyresvärden för att bo i lägenheten. Det är viktigt att betala hyran i tid. Man kan till exempel inte skylla på att man inte fått någon hyresavi eftersom det är hyresgästens ansvar att hålla reda på när hyran ska betalas. Besittningsskydd I hyreslagen finns regler som ger rätt till förlängning av ett hyresavtal om hyresvärden säger upp avtalet. Det kallas för besittningsskydd. Besittningsskyddet gäller så fort man har flyttat in i lägenheten om man har ett tillsvidarekontrakt. Även om hyresvärden säger upp avtalet kan man alltså ha möjlighet att få bo kvar. Om man hyr en lägenhet under en begränsad period, alltså om man har ett så kallat visstidsavtal, får man besittningsskydd om ens kontrakt löper längre än nio månader. Detta innebär att man har rätt att få hyresavtalet förlängt när hyrestiden går ut under förutsättning att man skött sig, inte stört grannarna, hållit lägenheten i gott skick och betalat hyran i tid. Besittningsskyddet gäller även när en lägenhet hyrs ut i andra hand i längre tid än två år i följd. Sida 3 av 12 Uppsägning av hyresavtal Ett hyresavtal som gäller för viss tid upphör automatiskt vid hyrestidens slut om hyrestiden varat kortare än nio månader (och man inte har fått besittningsskydd). Om hyrestiden överstiger nio månader eller om man har ett tillsvidarekontrakt måste avtalet sägas upp. Uppsägning av ett hyresavtal som löper tillsvidare (som inte är på bestämd tid) får endast ske på följande grunder: • Hyresgästen har inte tagit hand om lägenheten • Hyresgästen har inte betalt hyran i tid eller varit upprepat sen med betalningen • Hyresgästen har stört grannarna • Hyresgästen har hyrt ut lägenheten i andra hand utan tillstånd • Hyresvärden kan visa att just den lägenhet som hyresgästen hyr behövs för annat ändamål • Hyresvärden ska sälja lägenheten eller huset Uppsägningstid Efter uppsägningen av ett hyresavtal gäller en viss uppsägningstid, under vilken hyresgästen får bo kvar i lägenheten och måste fortsätta att betala hyra. Om man har ett hyresavtal som löper tillsvidare är uppsägningstiden tre månader. Uppsägningstiden räknas i hela kalendermånader. Den månad man säger upp kontraktet räknas alltså inte. Om man säger upp lägenheten den 15 maj blir uppsägningstiden juni, juli och augusti. Detta är viktigt att tänka på i samband med flytt för att undvika dubbla hyror. Bostadsbidrag Unga mellan 18 och 29 år samt barnfamiljer kan ansöka om bostadsbidrag från Försäkringskassan. Bidraget beräknas med hänsyn till hur många personer som bor i hushållet, bostadskostnaden, bostadsytan samt inkomst och förmögenhet. För att få bidrag krävs att man hyr eller äger den bostad som man bor i samt att man är folkbokförd i bostaden. Om man hyr i andra hand krävs ett skriftligt hyresavtal för minst tre månader samt att hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden har godkänt uthyrningen. Bostadsbidraget är preliminärt, det vill säga att det bygger på den inkomstuppgift som man lämnat för samma år som bostadsbidraget har betalats ut. Man kan därför bli skyldig att betala tillbaka de pengar man fått i bostadbidrag om inkomsten skulle bli högre än vad beräkningen baserats på. Bo i lokal Att bo i lokaler är i grunden olagligt. Bostäder och lokaler skiljer sig åt, bostäder omfattas av ett regelsystem som bland annat talar om lägsta godtagbara standard för en bostad. För att kunna hyra ut en lokal som en bostad, krävs att denna uppfyller reglerna för bostadsstandard. Man får alltså bo i lokaler om både värden och hyresgästen är överens om det, och lokalen uppfyller kraven för en bostad. Men då måste man skriva ett bostadskontrakt där det tydligt framgår att uthyrningen gäller boende. Detta för de lagstiftningar som reglerar de båda hyresformerna. Sida 4 av 12 Om man hyr en lokal i syfte att driva verksamhet, men i själva verket bor där har man begått ett kontraktsbrott och kan bli avhyst och vräkt. Hyra svart Att hyra svart innebär att man hyr någon annans lägenhet utan att det finns något kontrakt. Att hyra svart av någon i andra- eller tredjehand är mycket vanligt. Det finns personer som utnyttjar den stora bristen på bostäder och hyr ut lägenheter till mycket höga hyror. Den som hyr svart utan kontrakt riskerar ständigt att förlora sin bostad eftersom det inte finns något giltigt avtal. Får hyresvärden reda på att någon annan än kontraktsinnehavaren bor i lägenheten blir den tillfällige hyresgästen utan kontrakt tvungen att omedelbart flytta ut, och förstahandshyresgästen riskerar dessutom att bli av med kontraktet på lägenheten. Inneboende En person som är inneboende kan bo på väldigt många olika sätt. Den ursprungliga betydelsen är att man hyr ett rum, eller en del av någon annans bostad. Det kan exempelvis vara en student som hyr ett rum av en privatperson under studietiden. Begreppet har emellertid kommit att innefatta lite mer än så. Det finns gott om exempel på hur människor bor inneboende idag. Det handlar ofta om påtvingade situationer där människor är inneboende på kökssoffor, i vardagsrum, på golv och madrasser. Det är inte ovanligt att man flyttar runt som inneboende hos vänner och bekanta under längre perioder. Den som bor inneboende under längre perioder och inte har någon fast adress räknas i statistiken som bostadslös. Korttidskontrakt (rivningskontrakt) Korttidskontrakt är ett tidsbegränsat kontrakt på en lägenhet. Bostäder som hyrs ut på korttidsavtal hyrs ut tillfälligt på grund av ombyggnation eller rivning i området. Som hyresgäst har man möjlighet att bo kvar till dess att hyresvärden har behov av bostaden. Det finns gott om exempel på fastigheter där flera lägenheter står tomma i väntan på att renoveringar ska påbörjas och ibland kan det dröja flera år innan arbetet drar igång. I samband med att man skriver på ett korttidskontrakt får man också skriva på att man avsäger dig besittningsskyddet. Korttidskontrakt gör att värden kan ta in hyra istället för att förlora intäkter medan lägenheterna står tomma. Korttidskontrakt är också bra för den som är bostadslös eller under tiden som man letar efter en ny, mera permanent bostad. Mambo Mambo är det nya ordet för att bo kvar hemma hos båda sina föräldrar eller en av dem. På många ställen i Sverige är det bostadsbrist och det finns få billiga lägenheter som unga kan flytta till. Detta gör att många unga bor kvar hemma. Fördelen med att vara mambo är att man kan passa på att spara pengar. De flesta betalar en ganska låg hyra för att bo kvar hemma. Men det finns också nackdelar. Att inte ha ett eget hem fastän man är vuxen gör att det kan Sida 5 av 12 vara svårt att vara självständig, ha ett privat- och socialt liv etc. Känslan av att aldrig få bli vuxen är tillräcklig för att kunna må dåligt och tycka att situationen är outhärdlig. Kombo Kombo är det nya ordet för när två eller flera kompisar bor tillsammans i en lägenhet eller ett hus som man hyr gemensamt. Att vara kombo har fördelen att fasta kostnader för till exempel el och hyra delas mellan de som bor tillsammans. Det är viktigt att tänka på att varje person som är kombo behöver ha en egen hemförsäkring eftersom kombor inte täcks av varandras hemförsäkringar. Studentbostäder Studentbostäder finns i de flesta städer som har ett universitet eller en högskola. Det brukar finnas egna köer för dessa bostäder och man kan oftast ställa sig i kö när man fyllt 18 år. Ett krav är dock att man ska vara antagen till en utbildning för att få en studentbostad. Man måste också ta minst tio högskolepoäng per termin för att få behålla sitt kontrakt. Studentbostäder är inte bara korridorer utan det finns även lägenheter av olika slag och storlek. Ungdomsbostäder Ungdomsbostäder finns i en del kommuner, och riktar sig oftast till unga under 25 eller 30 år. Bor man i en ungdomsbostad måste man alltså flytta ut när man blir för gammal. Ungdomsbostäder är ofta ganska små och billigare än vanliga hyresbostäder och kan fungera som en bra inkörsport för unga på bostadsmarknaden. På kommunernas hemsidor kan man se om det finns ungdomsbostäder där man vill bo. Bostadsrätt Fördelen med att köpa en bostadsrätt är att man då äger en del av fastigheten. Bostadsrätten kan byggas om, renoveras, målas och ändras ganska fritt, eftersom det räknas som ens egendom. Som bostadsrättsinnehavare får man alltså själv ansvara för underhållet i lägenheten. En bostadsrätt kan också vara en investering, om man spekulerar i att ett visst bostadsområde kommer bli attraktivt i framtiden, och att bostadsrätterna därför kommer öka i värde, eller om man genomför stora renoveringar av lägenheten som höjer värdet. Nackdelen är att det ofta är ganska dyrt, och inget som de flesta människor klarar av att köpa utan stora banklån. Dessutom riskerar man att göra en dålig affär om man inte har bra koll på bostadsmarknaden, om bostadsrättsföreningen visar sig ha usel ekonomi eller inte har råd med nödvändiga renoveringar. Man kan alltså både tjäna och förlora pengar på en bostadsrätt. Till bostadsrättsföreningen betalar man varje månad en avgift. Månadsavgiftens storlek beror på föreningens ekonomi. Innan man köper en bostadsrätt bör man granska årsredovisningen och fråga styrelsen om några särskilda investeringar är på gång. Läs stadgarna och be att få en lägenhetsförteckning. Där kan man kontrollera så att lägenheten inte är pantsatt. Undersök lägenheten och gemensamma utrymmen som källare och vind noggrant. Det går inte att få ersättning för fel och brister som skulle ha gått att upptäcka vi den sådan undersökning. Man Sida 6 av 12 har större möjlighet att vara med och påverka ens boende genom att vara med på möten eller ta ett styrelseuppdrag i föreningen. Vad har man rätt till? Rättigheter och skyldigheter När man hyr en lägenhet har man både rättigheter och skyldigheter. Som hyresgäst är man skyldig att betala hyran i tid, sköta om lägenheten och inte störa grannarna. Hyresvärden är skyldig att se till så att lägenheten är i gott skick. Om till exempel spisen går sönder eller om det blir stopp i avloppet ska hyresvärden åtgärda felen. Med jämna mellanrum måste värden också måla och tapetsera om. Hyresvärden måste tåla ett normalt slitage av lägenheten men alla andra skador kan man behöva betala för när man flyttar. Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för hyresgäster som hjälper medlemmarna att förhandla med värden. De kan också ge god rådgivning i olika boendefrågor. Hyra i andra hand Att hyra ut i andrahand innebär att hyresgästen upplåter sin lägenhet till någon annan som ska använda lägenheten självständigt. Det finns två lagar som reglerad andrahandsuthyrning. Uthyrning av hyresrätt i andrahand Enligt Hyreslagen måste man ha hyresvärdens samtycke för att få hyra ut sin lägenhet i andrahand. Detta gäller också om man lånar ut lägenheten utan att ta ut någon hyra. Den som upplåter sin hyreslägenhet utan lov riskerar att förlora den. Om man ska hyra en lägenhet i andrahand ska man se till att förstahandshyresgästen har fått ett skriftligt tillstånd från fastighetsägaren, annars kan man bli tvungen att flytta. Man bör även skriva ett kontrakt med den man hyr av om hur länge man ska hyra lägenheten, hur hög hyran ska vara, när den ska betalas etc. Den hyrestid som avtalats gäller även om förstahandshyresgästen plötsligt skulle ändra sig. Vid uthyrning i andrahand är det förstahandshyresgästen som ansvarar för lägenheten. Om den som hyr i andrahand inte betalar hyran eller stör grannarna riskerar denne att få flytta, men den som hyr i förstahand riskerar dessutom att bli av med sitt kontrakt. Hur mycket får man lägga på när man hyr ut en möblerad lägenhet? Den som hyr ut sin hyreslägenhet helt eller delvis möblerad har rätt att göra ett påslag på hyran, men det finns ingen uttrycklig lagregel som anger hur mycket man får lägga på. Hyresnämnden har ofta godtagit ett hyrespåslag på mellan 10 och 15 procent för en fullt möblerad lägenhet, men det är viktigt att komma ihåg att nämnden bedömer detta från fall till fall. Det är alltså fullt möjligt att utfallet blir ett annat i det enskilda ärendet. Utöver möbler ingår ibland till exempel fri hushållsel, betald TV-avgift och p-plats som förstahandshyresgästen hyr separat. Upplåtaren har då rätt att lägga på en summa som motsvarar de faktiska kostnaderna. Sida 7 av 12 Den hyra man betalar som andrahandshyresgäst ska vara skälig. Tycker man att hyran verkar hög jämfört med en likvärdig lägenhet så kan man kontakta hyresnämnden. Den andrahandshyresgäst som har betalat en oskälig hyra har rätt att få tillbaka vad han eller hon har betalat för mycket. Andrahandshyresgästen har också rätt att få hyran sänkt för den fortsatta uthyrningen. Uthyrning av egen bostad i andra hand Från och med den 1 februari 2013 har en bostadsrättshavare rätt att ta ut en kostnadsbaserad hyra enligt Lagen om uthyrning av egen bostad. Den största nyheten med lagen är att den ger hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hyran. Lagen gäller när en lägenhet hyrs för att användas som bostad under förutsättning att uthyrningen inte sker i en näringsverksamhet. De bostäder som hyrs ut enligt lagen kan till exempel vara villor, bostadsrättslägenheter som hyrs ut av bostadsrättshavaren, möblerad och omöblerade rum eller ägarlägenheter. En uthyrning av hyresrätt i andra hand omfattas inte av lagen. Den kostnadsbaserade hyran får inte vara påtagligt högre än summan av uthyrarens kapitalkostad och driftskostnad. Kapitalkostnaden ska beräknas som en skälig årlig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde. Avkastningsräntan bedöms som skälig om den ligger ett par procent över Riksbankens referensränta. Räntan är inte kopplad till uthyrarens faktiska kostnader utan är en uppskattad kostnad för att ha kapitalet bundet i bostaden. Om den som hyr ut har lånat pengar för att köpa bostaden eller inte saknar alltså betydelse. Med driftskostnader menas till exempel avgift till bostadsrättsföreningen och kostnader för el och bredband. Om lägenheten hyrs ut möblerad, är det tillåtet ta ut ersättning för möbelslitage. Till skillnad från kapitalkostnaden som beräknas schablonmässigt är driftskostnadsdelen kopplad till uthyrarens faktiska kostnader. Både hyresvärden och hyresgästen kan få hyresvillkoren prövade i hyresnämnden, men hyresvärden kan inte få en avtalad hyra höjd. Den som vill ha hyran prövad ska skriftligen begära villkorsändring hos sin motpart. Om parterna inte kommer överens, kan den som vill ha hyran ändrad vända sig till hyresnämnden. Det finns inget krav på att det ska ha gått en viss tid innan man får vända sig till hyresnämnden. Det finns ingen möjlighet för hyresgästen att ansöka om att få tillbaka det belopp som denne betalat utöver den i lagen angivna nivån. För en hyresgäst som bor i andra hand kan förhållandena snabbt ändras. Hyresgästen har därför rätt att säga upp avtalet till det månadsskifte som inträffar tidigast en månad efter uppsägningstiden. Hyresvärden kan få behov av att åter kunna disponera den uthyrda bostaden. Hyresvärden har därför rätt att – oavsett den avtalade hyrestiden – säga upp avtalet till det månadsskifte som inträffar tidigast tre månader efter uppsägningen. Sida 8 av 12 Deponera hyra hos Länsstyrelsen Som hyresgäst kan man ibland göra avdrag på hyran och deponera det avdragna beloppet hos Länsstyrelsen, till exempel om man anser att man har rätt till nedsatt hyra på grund av brister i hyreslägenheten. Det kan även handla om en tvist om hyrans storlek. Grunder för deponering Man har möjlighet att deponera hyra om man anser dig: • ha rätt till hyresremancering enligt 12 kap Jordabalken (hyreslagen) på grund av hinder eller men i nyttjanderätten utan ditt vållande (till exempel om hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet), • ha rätt till skadestånd enligt hyreslagen, • ha rätt till ersättning för att man på egen bekostnad har avhjälpt brist, • ha en fordran på hyresvärden oberoende av om fordran grundar sig på hyresförhållandet, till exempel om man har en motfordran på grund av utfört arbete eller utförd tjänst för hyresvärden, eller • inte vara överens med hyresvärden om vad som ska betalas; storleken på hyresbeloppet är inte direkt bestämd i hyresavtalet (till exempel bränsletillägg eller tillägg grundat på indexklausul). Om det finns en förhandlingsklausul i avtalet anses hyran bestämd till ett visst belopp. Fördelen med att deponera hyran hos Länsstyrelsen jämfört med att bara låta bli att betala är att hyresvärden då inte får hävda att hyresrätten är förverkad. Man kan alltså inte bli vräkt för att man inte har betalat. Däremot kan hyresrätten förverkas om man deponerar en för stor del av hyran, till exempel hela månadshyran även om bara ett rum i en trerumslägenhet varit oanvändbart. Hyresrätten kan också förverkas om man deponerar efter hyrans förfallodag. Deposition kan endast ske av hyra för bostad eller lokal. Avgift till bostadsrättsförening kan inte deponeras enligt Jordabalken. Inte heller är det möjligt att deponera moms eller ränta på hyran. Deponeringsbeloppet Länsstyrelsen avgör inte hur stort belopp som är skäligt att deponera, utan den bedömningen måste man göra själv. Har man svårt att uppskatta hur mycket man ska deponera och är medlem i Hyresgästföreningen kan man kontakta dem för rådgivning, i annat fall kan man kontakta en jurist för rådgivning. Man får deponera det belopp som man anser svarar mot det avdrag man är berättigad till eller som svarar mot ens fordran. Resterande hyra betalas på vanligt sätt. Flytta? I samband med att man flyttar till ett nytt boende kan det vara bra att se över sin ekonomi och göra en budget. På www.konsumentverket.se finns Budgetkalkylen som är ett hjälpmedel för att göra en budget. I perioder av förändring är det extra viktigt att ha koll på vart pengarna tar vägen. Sida 9 av 12 Det finns också mycket annat man ska tänka på i samband med en flytt, så som att säga upp avtal och abonnemang: • Säga upp avtalet på lägenheten. Har man ett tillsvidarekontrakt har man tre hela kalendermånaders uppsägningstid. Detta gör att om man säger upp lägenheten den 15 maj har man uppsägningstid fram till den sista augusti. • Säga upp elavtal, eventuella betalkanaler, bredband, telefoni och andra abonnemang knutna till lägenheten. Glöm inte att avsluta eventuella autogiron. • Säga upp TV-avgiften om man ska flytta ihop med någon som redan betalar TV-avgift eftersom det räcker med en avgift per hushåll. • Säga upp hemförsäkringen om man flyttar ihop med någon som redan har en hemförsäkring. Det räcker att betala en hemförsäkring per hushåll. • Adressändra så att post och räkningarna kommer till nya adressen. Man kan inte skylla på att man inte har fått en räkning som ursäkt för att inte ha betalat. Man har en skyldighet att veta när man ska betala sina räkningar och ta reda på varför en räkning har uteblivit. Sambo – vad gäller? När är man sambo? Sambor definieras olika i olika regelsystem. Inom familjerätten är sambor två personer, av samma eller olika kön, som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll och inte är gift med någon annan. Ett samboförhållande upphör om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om de flyttar isär eller om någon av dem avlider. Vänner som bor tillsammans räknas inte som sambor. När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om någon av parterna begär det. Sambor kan ansöka om att tingsrätten ska utse en bodelningsförrättare eller väcka talan om att få ta över en gemensam bostad som inte ska ingå i en bodelning. Inte som att vara gift Att leva som sambo liknar att leva i ett äktenskap, men lagen ger inte sambor samma rättsliga skydd som äkta makar. Sambolagen behandlar bara gemensam bostad och gemensamt bohag. Sambolagen ska skydda den svagare parten i förhållandet när ett samboförhållande upphör. Den är inte lika stark som lagen för gifta par men innebär ändå vissa förhållningsregler. Enkelt uttryckt går sambolagen ut på att hälften av värdet av bostaden och bohaget (möbler etc.) ska delas lika om samboförhållandet upphör, förutsatt att det har köpts för gemensamt bruk. Detta oavsett vem som har betalat. Det spelar inte heller någon roll hur räntekostnader, Sida 10 av 12 amorteringar etc. har delats upp. Egendom som man tar med sig in i samboendet räknas dock inte in vid bodelning. De största skillnaderna mellan att vara gifta och sambor är att sambor: • Inte ärver varandra • Inte är underhållsskyldiga gentemot varandra • Inte självklart är förmånstagare till varandras livförsäkringar • Har rätt att begära bodelning enbart av gemensam bostad och gemensamt bohag Sambors ekonomi När man blir sambo kan det vara bra att prata igenom hur man vill ha det. Ett sätt att komma runt sambolagen är att skriva ett avtal, ett så kallat samboavtal, där man avtalar om vad som ska tillhöra vem i samboskapet, till hur stor grad och vad som ska hända vid en eventuell separation. Om man är sambo bör man tänka på: • Som sambor är man två ekonomiskt självständiga individer som var och en äger det man köper eller får på annat sätt. Därför är det viktigt hur man delar på utgifterna under tiden som man bor ihop. Köp gärna värdefulla saker gemensamt. Se till att båda står med på kvittot. Spara kvitton eller andra bevis på vad ni har betalat tillsammans eller var för sig. Skriv gärna en lista som båda undertecknar på vad var och en hade med sig i form av bohag in i boet och vad man köper under samboförhållandet, om man inte vill att de ska ingå i bodelningen. • När det gäller inteckning, pantsättning eller överlåtelse av fastighet eller bostadsrätt krävs i regel sambos samtycke. • Bostad och bohag som har inköpts för att användas gemensamt kan delas genom bodelning om man flyttar isär, oavsett vem som har betalat. Övriga tillgångar, till exempel bil, båt och fondsparande, räknas inte som gemensamt bohag och behålls av den som står som ägare. • Vill man inte att reglerna om bodelning ska gälla, till exempel om bara den ena parten har betalat bostaden, kan man avtala bort dessa i ett samboavtal. Men gör det innan köpet. Om den som inte har betalat inte vill skriva under är det bättre att båda köper bostaden och betalar lika mycket. Testamente Om ens sambo dör får man bara behålla halva bostaden och halva bohaget – förutsatt att man har skaffat det för att använda gemensamt. Har bostaden eller bohaget inte införskaffats för att användas gemensamt, och det som ens sambo hade med sig in i samboskapet, ingår det inte i sambodelningen. Detta ärvs av sambons närmaste anhöriga. Finns barn ärver de sambons del. Finns inga barn ärver sambons föräldrar, eller syskon om förälder har avlidit. Sambor kan Sida 11 av 12 skydda varandra genom att skriva ett testamente. Barnen, gemensamma eller den avlidnas, har alltid har rätt att få ut sin laglott, vilket är halva arvet. När man upprättar ett testamente finns flera formkrav att ta hänsyn till. Uppfylls inte dessa formkrav är testamentet enligt huvudregeln ogiltigt. Kravet är att två personer ska bevittna när testamentet undertecknas. Vittnena måste veta att det är ett testamente som bevittnas, men behöver inte få reda på testamentets innehåll. Man bör välja vittnen som inte berörs av testamentet eller på annat sätt kan ha personlig vinning av testamentets innehåll. Därför bör man undvika att använda släktningar eller familjemedlemmar som vittnen och hellre välja en kollega, granne eller någon annan utomstående. Vem är förmånstagare? Sambor är inte per automatik förmånstagare till varandras livförsäkringar men kan aktivt skrivas in. Man kan kontakta försäkringsbolagen och tala om hur man vill ha det. Glöm inte eventuella tjänstegrupplivförsäkringar som man kan ha via arbetet. Om förhållandet skulle ta slut eller om man av någon annan anledning skulle vilja byta försäkringsförmånstagare måste man komma ihåg att kontakta försäkringsbolaget. Man kan även gardera med en livförsäkring som skyddar vid dödsfall, till exempel för att lösa ut barnens laglott. Sida 12 av 12
© Copyright 2024