skogsbränder
bran d mä n n en s ri k s f ör b und s b r ansc hti dn i n g Information till dig i räddningstjänsten som ser mer än sambandet mellan kvalitet och säkerhet N5 · 10 Proud member of the European and the International Firefighters Union Alliance Brandmännens Riksförbund stödjer kampen mot bröstcancer Premiär DDen nya förarlösa helikoptern Skeldar är fra mtagen vid Saab och späckad med högteknologi. sid.18 INTERNATIONELLT Paris brandförsvar norge Miraklet i Stavanger skadeplats Det operativa forumet Skydd mot anlagd brand Fastighet annons Anlagd brand är den vanligaste brandorsaken i flerbostadshus och i de flesta offentliga byggnader. Det är kanske ändå i skolsektorn problemen har uppmärksammats mest. Avbrott i verksamheten, förlorat marknadsvärde, förstörda kulturvärden, skador på miljön och inte minst livsöden som påverkas negativt och långvarigt. Det finns bara förlorare i det här sammanhanget. Men läget är inte hopplöst. Med relativt enkla medel går det att se till att tillfällena inte uppstår. Insatser i den fysiska miljön som gör att den potentielle brandanläggaren aldrig kommer på tanken. Det finns också åtgärder som begränsar konsekvenserna, även om någon startat en brand. Syftet med den här boken är att beskriva de enkla metoderna. Insatser som byggare, fastighetsägare eller verksamhetsutövare själva kan göra för att skydda byggnader och dess innehåll. Innehåll • Varför startas bränder med uppsåt • Exempel från verkligheten • Rättsliga påföljder • • • Samhällstrender Brottsprevention Förhindrande åtgärder • • • Skyddsåtgärder Systematiskt brandskyddsarbete Olika verksamheter Du kan beställa Skydd mot anlagd brand Fastighet på www.brandskyddsforeningen.se, på telefon 08-588 475 00 och fax 08-662 35 07 eller fyll i talongen nedan. Jag beställer ______ ex av Skydd mot anlagd brand Fastighet Beställningsnr 20 2400 Pris 475 kr (medlemspris 428 kr) exkl moms Namn E-post Företag Telefon Adress Postnummer/Ort Organisationsnummer Faktureringsadress (om annan än ovan) Bli medlem i Branskyddsföreningen och få 10% rabatt. SBF Annons Skydd mot anlagd brand i fastighet A4.indd 1 Frankeras ej. SBF betalar portot. Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer 122284703 110 27 Stockholm 2010-02-05 12:07:17 Innehåll 14 paris brandförsvar 18 20 Överblick på skadeplats miraklet i stavanger 26 cafs 34 skadeplats Äntligen – ett forum för det operativa arbetet – störst efter New York Skeldar – en obemannad helikopter Norska räddningsdykare lyckades rädda tre barn En vattendroppe är likamed sju skumbubblor 4 6 7 8 9 10 12 LEDARE PROFILEN Jesper Bronee OLA MORIN Att rökdyka eller att inte rökdyka UR BRANDMANNAMINNET Brandbil attackerad Kongressen 2011 översvämning – mervärde är olika från kommun till kommun 22 22 24 28 30 31 32 37 Mässa i Göteborg: FIVE – Fire In Vehicles Brandskum Nu öppnar Malmö Citytunnel Hua Hin Fire & Rescue säkerhetsmässan – Skydd 2010 1 miljon upp i rök! Sportprofilen Tommy Hansson BRF:s Airport Fire & Rescue, en sektion för flygplatsbrandmän 38 Serie & Kryss KONTAKTINFORMATION swedish firefighters Redaktion Brandmännens Riksförbund Kryddgränd 6 SE-123 58 Farsta Ansvarig utgivare Anders Cederberg redaktionschef Henrik Persson [email protected] I 5 • 2010 AnnonserING Irmér Media AB Tel 08-742 10 08 Fax 08-742 10 09 [email protected] Tryck Lenanders grafiska AB Box 4018 390 04 Kalmar Tel 0480-44 48 00 Produktion & layout Irmér Media AB Antennvägen 10, 135 48 Tyresö Tel 08-742 10 08 www.irmermedia.com 14 1 TR Swedish Firefighters E-mail: [email protected] Internet: www.firefighters.se www.brandfacket.se Skribenter Anders Cederberg, Kaare Brandsjö, Inger Wiklund, Petra Martinsson, Mikael Svanberg, Ola Morin, Carl-Arne Ljungmark, Elsa Marechál, Sven Lindgren, Henrik Persson 5 M 10 100 ex T uppl aga : Tel 08-722 34 80 Fax 08-722 34 81 ÖMÄRK LJ 34 7:17 Omslagsfoto SAAB YCKSAK 3 LEDARE från skydd till hot H östen har tagit över och Skydd 2010 är till ända. En reflektion från Skyddsmässan var att den del av mässan som tidigare årgångar varit abonnerad av räddningstjänsten har krympt. Är det för dyrt att vara utställare eller har konkurrensen hårdnat från andra mässor? Många föreläsningar fanns att tillgå på Skydd. Jag bevittnade en föreläsning som diskuterade rökdykning som metod. Inledningen till föredraget var tre bilder på en brandman som släcker utvändigt från en stege. De tre bilderna hade en spännvidd från slutet av 1800-talet fram till dagens datum. Budskapet med bilderna att vi använder i stort sett samma släckmetoder och underförstått att utvecklingen har gått långsamt, är det så? Jag vill inte skriva under på detta. Det är en skev och orättvis bild av verkligheten att insinuera att släckmetoderna inte har förändrats nämnvärt sedan slutet av 1800-talet. Det ska ändå sägas att mycket återstår att göra. I samma föredrag så diskuterades det mindre enheter på grund av de rekryteringsproblem som finns på många håll? Mindre enheter för att skapa en flexibel och anpassad organisation till kommunens hotbild är bra men rekryteringsproblem kan väl inte stå över LSO och brandmannens arbetsmiljö? Vem av lagstiftarna kan svara på den frågan? Föredraget slutade med en redovisad insats med skärsläckare och fläktar. Skärsläckare är bra och den ska användas för rätt syfte och tillfälle som det verktyg det är. Den infrastruktur och klimat vi har, den byggnorm vi tillämpar som gör varje boende till en egen brandcell har styrt den taktik och teknik som Svensk räddningstjänst tillämpar. Hot och våld blossar upp mot brandmän på flera håll. Utvecklingen är inte överraskande. Det som sker i London eller Paris dyker senare upp i Sverige. Det som glöms bort i debatten är den enskilda brandmannen. Vilken av de fem inlåsta brandmännen i släckbilen som utsätts för ett bombardemang av stenar med krossade rutor skall göra en polisanmälan? Är det befälet i bilen som ska ta ansvaret? Den enskilda brandmannen eller alla i brandbilen? Behöver de anmäla, ska de anmäla eller ska de låta bli att anmäla? Eller skall arbetsgivaren systematiskt polisanmäla skadegörelsen på fordonen? Efter anmälan skall man möta gärningsmännen i rätten med allt vad det innebär. Vi har idag brandmän som är hotade efter att ha gjort polisanmälningar. Vi har brandmän som söker sig ifrån de stationer som är extra utsatta för hot och våld. Vi har brandmän som mår dåligt varje gång de åker ut till områden där tidigare hot och våldsituationer uppkommit. Vi har brandmän som inte vet om de törs eller ska polisanmäla. Vi har brandmän som är frustrerade över våldet och vill göra upp på plats. Det finns ändå mätningar som visar att antalet anmälningar och tillbud för hot och våld minskar i en del områden. Vad är anledningen? Kan det vara att tröskeln har blivit högre för vad vi accepterar i brandmannens vardag? Ett par spottloskor eller verbala hot noteras inte längre och insatsen går vidare. En mantelrörelse och avfyrning med pekfingret från medborgare på en passerande busshållplats mot brandbilen är idag vardag. Detta kommer att leda till ett grövre våld i fram tiden mot brandmännen. Vi har passerat en gräns som inte är acceptabel för våra brandmän. Rutinerna och stödet för det som ska ske före, under och efter en hot och våld situation måste vara tydligare för den enskilde och arbetsledaren för att förbättra arbetsmiljön för de som ska rädda liv. Avslutningsvis vill jag avsluta med ett utropstecken istället för flera frågetecken. Skadeplats är här för att stanna, mer om detta i nästa Ledare inför vårt julnummer. Kul är att det rör sig i vårt Europafack EFFUA, fler länder är på väg in i EFFUA. Många frågor som rör brandmännens villkor kommer allt mer att påverkas från EU i framtiden. Brandmän är generellt av samma skrot och korn var man än kommer i Europa vilket skapar en stark sammanhållning till ett vinnande lag! Det känns bra, det också, för mycket rör sig nu och det känns bra att tillhöra ett fackförbund i tiden och för framtiden. Ha en bra höst på er. anders ” ankan ” cederberg förbundsordförande 4 Swedish Firefighters 5 • 2010 Professionell tvättutrustning för Räddningstjänsten Det hänger på galgarna! Vårt nya högeffektiva torkskåp, TS4175 WW, för snabb torkning och säker impregnering av räddningsställ Torkskåpet har kraftiga specialgalgar som underlättar luftgenomströmningen i ställen och ger därigenom det bästa uppmätta torkresultatet: Luften blåser först genom ställens insida och därefter utvändigt. Ett energieffektivt och helisolerat skåp, där all energi går åt till att torka plaggen. Med vår specialanpassade tvätt- och torkutrustning bibehålls viktig impregnering, samtidigt som det blir minimalt slitage på reflexer och svetsade sömmar. Tvätt efter tvätt! www.electrolux.se/laundrysystems Orig_SFF2_1_2 sid ad_TS ELS 100305 (kopia).indd 1 Swedish Firefighters 5 • 2010 l Telefon: 0372 - 665 00 10-03-05 15.46.21 5 PROFILEN profilen jesper bronée – Vice ordförande i EFFUA j b r o n é e är ordförande för Brandmännens Organization, BO, som är en separat gren för heltidsanställda brandmän i Danmark och ambulanspersonal. Brandmännens Organisation är en 112 år gammal organisation som skapades av Brandmännen i Köpenhamn, som var missnöjd med det sätt arbetsgivaren bemötte dem när de var kritiska till ledningen. Därför skapade dessa brandmän BO för att förhandla med ledningen i Köpenhamn. Senare anslöts sig även brandmännen i Frederiksberg, Tårnby, Glostrup, Hvidovre / Glostrup, Gentofte och i Thule Air Base (amerikansk militärbas på Grönland). BO är idag en del av Danmarks största fackliga paraplyorganisationer (3F) och BO har fem anställda på sitt konto. Jesper föddes den 13 november 1964 i Nykøbing Falster, och har även bott i Malmö under 3 år. 1996 flyttade Jesper till Köpenhamn där han träffade sin nuvarande fru och är bosatt i centrala Köpenhamn. Jesper har två flickor i åldrarna 9 och 13 år. År 1988 började Jesper på Köpenhamn brandförsvar, efter att han hade avslutat sin värnplikt vid statens beredskap, civilförsvar. – Att jag valde civilförsvaret var naturligt för mig då jag ville arbeta inom räddningstjänsten, säger Jesper. Efter olika typer av anställningstester blev Jesper antagen och startade sin utbildning 1 januari 1989 på en av Danmarks brand och räddningsskolor. Jesper och 13 andra studenter utbildades direkt till att tjänstgöra som brandmän. 1992 vidareutbildade sig Jesper till ambulansensjukvårdare, där han var stationerad på brandstationen Fælledvej. Jesper har arbetet fackligt sedan 1993. Brandman i Skandinavien / Europa ska respekteras som ett värde i vardagen som samhället måste ställa höga krav på. Vi kommer att behöva locka framtidens ungdomar att fortsätta söka sig till yrket och då är det viktigt att bevaka och förbättra arbetsmiljön och anställningsvillkoren. Vi ser även idag att hot och våld ökar mot brandmännen och det är en felaktig utveckling som måste prioriteras inom EU, påpekar Jesper. – Vi förtroendevalda har en skyldighet att ifrågasätta arbetsgivaren när han eller hon väljer det billigare alternativ före den med bästa kvaliteten när man väljer verktyg för EU-Brandman, kommenterar Jesper. Jesper tror också att en brandman ska kunna söka ett nytt jobb i ett annat europeiskt land, en ISO eller EU godkänd utbildning för alla europeiska länder bör ge samma möjligheter att söka jobb var du än befinner dig. Hur fungerar Dansk Räddningstjänst? Vad har du för syn på svensk räddningstjänst? Idag är ambulanssjukvården och räddningstjänsten främst i privata händer och Falck är det största företaget som agerar på den Danska marknaden. Det finns fortfarande några få kommunala räddningstjänster kvar (heltid), men tyvärr finner vi att konkurrensen är hård på området och allt för ofta förlorar de kommunala brandkårerna anbuden. – Detta fick jag uppleva i vårt närområde när Falck tog över Gentofte brandförsvar, som idag är privatägd, säger Jesper. Vi har under de senaste åren upplevt en förbättring av utbildning för brandmännen men det betyder också att man är tvungen att nischa sin utbildning. Det är snart omöjligt att både vara brandman och ambulanssjukvårdare. De privat anställda brandmännen i Danmark är också medlemmar i 3F vilket innebär att BO i framtiden kommer att ha ett utökat tekniskt och politiskt samarbete med majoriteten av de anställda inom Dansk räddningstjänst. Jesper har deltagit i olika nordiska forum och har även fått en möjlighet att se för den svenska ambulanssjukvården. Utvecklingen av Svensk operativ räddningstjänst har stannat av för att man har breddat kompetensen med en stor portion förebyggande. Detta har fått konsekvenser och frågan är hur stora konsekvenser det får på sikt med en fortsatt bantning av de operativa styrkorna. Jag är säker på att både dansk och svensk räddningstjänst kunde få stor glädje av en enhetlig och gemensam utveckling, där nya uppfinningar skulle kunna rädda betydligt mer liv och stora värden i samhället. Detta kräver dock en påse pengar från stat eller kommunerna avsluta Jesper. esper Hur ska vi lyckas med att få fram EFFUA:s frågor? – EFFUA måste göra sig synliga i EU genom politiska kontakter i respektive land, ta reda på vem/vilka inom den politiska sfären som idag handlägger räddningstjänstfrågor. Vi i Danmark har under många år känt till olika europeiska forum för Brandmän, men den enskilde Brandmannen har inte kunnat hävda sig här, eftersom dessa forum är fyllda med gamla män och politiker som har andra prioriteringar. Ett generationsskifte och en stark marknadsföring av EFFUA så kommer detta att lyckas, säger Jesper. Vilken är den viktigaste frågan under 2011? Kollektivavtalet 2011. text: mikael svanberg Varför är BO medlem i EFFUA? – Vi måste tyvärr konstatera att det är nödvändigt för Europas brandmän om 20 år kommer majoriteten av besluten fattas i Bryssel. 6 Swedish Firefighters 5 • 2010 ola morin Som tidningen skrev i förra numret så kommer Ola Morin, insatsledare och kompetensutvecklare från Helsingborg att skriva om sina tankar och idéer om utvecklingen av svensk räddningstjänst. Olas tankar, precis som allt annat vi förmedlar i tidningen, kommer att bli ett bra underlag för dig som läsare att kommentera under ordet fritt. Swedish Firefighter hälsar Ola Morin välkommen och hoppas på en frisk och framåtsträvande debatt. Välkommen med dina synpunkter till [email protected] att rökdyka eller inte rökdyka – är det egentligen frågan? Jag får börja med att tacka för förtroendet att få skriva denna spalt. Som skrivits i ovanstående text kommer denna spalt att ta upp ämnena taktik och teknik i räddningssammanhang med tonvikt på befälsnivå men även med mycket som rör brandmannen. Jag tänkte börja med att nämna en intressant ny bok i ämnet taktik skriven av Magnus Mattsson och Linus Eriksson. Jag har ännu inte hunnit ”lusläsa” boken men varit mycket imponerad av det jag läst så här långt. Författarna har verkligen lyckats. Boken innehåller många bra idéer, tips, ifrågasättanden och praktiska exempel. Jag rekommenderar den varmt och kommer att återkomma till valda bitar av boken längre fram i olika artiklar i denna spalt. Mindre trevlig läsning har jag när jag läser Brandsäkert nr 5 2010 och de negativa artiklarna om rökdykning för att utföra invändig brandsläckning. Återigen basunerar man ut att rökdykning för invändig brandsläckning är livsfarligt och helst inte bör förekomma. Det är dags att ge en annan åsikt lite utrymme i debatten. Rökdykning för livräddning och/eller brandsläckning innebär en viss risk. Samtidigt är invändig brandsläckning med rökdykning den överlägset bästa metoden idag för att släcka en inomhusbrand. Valet av alternativa metoder är ytterst begränsat. Skilj på alternativa metoder och understödjande metoder. Typiska understödjande metoder är övertrycksventilering, dimspik, skärsläckare (som jag egentligen tycker faller in under dimspik) och håltagning. De understödjande metoderna underlättar för en metod som slutligen släcker branden. I de flesta fall är det slutligen rökdykning med konventionell släckutrustning (slang o strålrör) som tillämpas för släckning. Ex. på alternativa metoder (dvs metoder som verkligen släcker branden) är yttre brandsläckning med konventionell utrustning eller utrustning med skumvätskeinblandning, lättskumfyllning m.m. De alternativa metoderna är sällan något bra alternativ. Yttre brandsläckning med konventionell materiel ger oftast stora sekundärskador i form av vattenskador (och ibland också miljöskador). Lättskumfyllning kräver oftast stora resursuppladdningar som sällan finns tillgängliga inom rimlig tid. Viss modern Swedish Firefighters 5 • 2010 skumutrustning som CAFS ger kanske vissa möjligheter till alternativ under vissa betingelser men rökdykning med konventionell släckutrustning är en svårslagen metod. Utvecklingen har gått från utvändig brandsläckning till att gå in och på mycket nära håll bekämpa brandhärden. Utrustning och släckmetoder har utvecklats i denna anda och gjort arbetet säkrare. Man önskar att utvecklingen fick fortsätta utan bakåtsträvare. Värmekameran har inneburit ett stort steg framåt för säkrare rökdykning. Kanske vi i framtiden kan få ett instrument till rökdykargruppen för att behärska brand i mycket stora brandgasvolymer? Teknik i all ära men vi behöver också utveckla kunskapen inom rökdykning för brandsläckning/ livräddning. Innan rökdykning för brandsläckning eller livräddning påbörjas skall en riskbedömning utföras av ansvarig arbetsledare. Det kan vara många faktorer som påverkar riskbedömningen. Men en av de viktigaste frågorna man bör ställa är; Är vi tränade/ övade för denna typ av insats? En fråga som tyvärr oftast verkar vara förbisedd. Det är i ytterligheterna knappast någon ansvarig arbetsledare som låter en rökdykargrupp från en landsortskommun med 10 mil till närmaste hamnstad att rökdyka på ett fartyg. Men närmare ”normalolyckan” blir ändå frågan intressant och kommer att påverka om man vågar ge klartecken till insats eller inte. Är man egentligen tränad för insats i publika lokaler och de risker det innebär? Finns det speciell metodik som skall tillämpas på objektet med tanke på risk? Är man egentligen tränad i att utföra insatser i höghus? Det kan låta käckt att säga ”- vi gör så gott vi kan” men det är knappast en proffsig kommentar. AFS 2007:7 anger att minst fyra övningar per år skall utföras av den som är rökdykare. Tyvärr har det mer blivit ett standardmått istället för minimimått i kommunerna. Är fyra övningar per år tillräckligt för att utföra Sveriges farligaste jobb (så klassas faktiskt rökdykning i AFS:en)? I AFS som reglerar dykverksamheten för vattendykning rekommenderas en övning i månaden för att upprätthålla färdigheten. Borde det inte vara det samma för det farligaste jobbet? Givetvis. ola morin 7 ur brandmannaminne storbränder i skåne under 1940-talet U n d e r m i n t i d som brandkapten i Malmö 1945-46, blev jag vid några tillfällen utsedd till släckledare vid storbränder i andra kommuner. Ett sådant tillfälle var vid en långvarig brand i ett av de största upplagen av bränntorv under krigsåren. Det var inom sockerfabrikens område i Staffanstorp. Där hade genom självantändning en glödbrand utvecklats, djupt nere i den 8 m djupa och 150 m långa torvhögen. Den ena brand kåren efter den andra hade kommit till platsen utan att branden kunnat begränsas. Många brandmän hade rökförgiftats. Sent en kväll fick jag ett telefonsamtal från dåvarande brandchefen Haeggström. Han talade om att Länsstyrelsen hade utsett mig att ta över ledningen av släckningsarbetet i Staffanstorp i samråd med länsbrandinspektören. Branden hade då pågått i flera dygn. Tillsammans med en styrka från Malmö brandkår fick jag åka utryckning till brandplatsen. Vid min framkomst brann det med lågor ur flera kratrar mitt i torvlagret. Röken från glödbranden inne i upplaget innehöll mycket kolmonoxid och var mycket besvärande för omgivningen. Mitt första beslut blev att avbryta släckningen av den brinnande delen. I stället inriktades vattenbegjutningen till de delar som ännu inte nåtts av glödbranden. Jag inrättade sedan en stab där jag samlade en ledningsgrupp. Skisser över torvhögen och dess omgivningar ritades upp. Sedan hölls ett möte med företagsledningen, de deltagande styrkecheferna och de som kunde ordna utlastning av torv. En åtgärdsplan för att med tekniska hjälpmedel forsla bort torv från de delar som ännu inte antänts fastställdes. Den innebar att den del som var i brand skulle få brinna ut och vattenbegjutningen koncentreras till begränsningslinjerna. Med hjälp av grävskopor och vagnar på utlagda spår skulle utmatning ske av den torv som inte brann. Under den fortsatta insatsen inträffade då och då små explosioner från den brinnande delen. 8 Den var då som en mycket stor gengasgryta, av den typ som på den tiden fanns på bilarna. Brinnande delar av torvhögen flög ibland iväg och fick släckas av brandmännen. Arbetet nära den brinnande delen var inte riskfritt. Vid ett tillfälle skulle en brandman lägga ut spår uppe på torvlagret. Han sjönk då igenom i ett hål, men lyckades hålla sig kvar i rälsen med endast huvudet synligt. Han kunde räddas av en annan brandman i närheten. Trots varningar för risker för dem som andades in röken, inträffade sju fall av rökförgiftningar som sjukvårdare fick ta hand om. Förutom motorsprutor vid en stor damm användes vid detta tillfälle en vedeldad ångspruta. Den kördes utan avbrott under de två dygn jag var kvar på platsen. Ett annat tillfälle när jag utsågs som släckningsledare i annan kommun, var vid en storbrand i Lund 1946. Jag fick veta att brandchefen där fallit ihop vid en brand i Bindgarnsfabriken där och förts till sjukhus. Jag var vakthavande brandkapten i Malmö och hade en timme tidigare haft en utryckning till Bindgarnsfabriken i Limhamn. Det var ett falsklarm. Jag var därför något undrande när jag åkte med en styrka till samma adress i Lund. Men att det här var en verklig storbrand stod klart när vi såg eldskenet från branden redan på vägen till Lund. Vid framkomsten visade det sig att ett helt fabrikskomplex var övertänt. Det låg mitt inne i ett bostadsområde. En brandmästare mötte mig och talade om att han tagit över när chefen föll ihop. Alla brandkårer nära Lund var i insats och flera bostadshus var starkt hotade. Tillgången på vatten sviktade genom att motorsprutorna endast hade vatten från brandposter. Med min bakgrund inom civilförsvaret bestämde jag mig för att tillämpa vad som kanske kan kallas för krigsbrandsläckning. Det innebar att dra tillbaka ett antal strålar från branden i fabriken och i stället rikta dem där hotet mot bostadshusen var som störst. Branden visade sig senare vara anlagd av en väktare. Han hade räknat med att få belöning, som en gång tidigare, för att ha upptäckt och släckt en brand med handbrandsläckare Men denna gång misslyckades det. Han hade då av misstag ringt numret till brandkåren i Malmö. Därav vårt ”falsklarm” till fabriken med samma namn i Limhamn. Kaare Brandsjö Swedish Firefighters 5 • 2010 br andbil attackerad E n av s to r s to c k h o l m s brandförsvars brand och släckenheter blev överfallen i början av september. Farsta brandstation, som är placerad i södra förorterna, fick larm till Bagarmossens torg om att det skulle brinna i några valaffischer. Under framkörning till skadeplatsen fick brandbefälet till räddningsstyrkan veta att det var oroligt i anslutning till platsen och att polisen skulle följa med. Vid framkomst till adressen ser brandbefälet att polisen och väktare är på plats men inga tecken på några oroligheter. När brandbilen sedan kör ut på torget anfaller ett antal ungdomar fordonet med stenar och ägg. Personalen kliver då in i brandbilen och föraren försöker därefter backa undan. Hopen av ungdomar gör flera utfall med gatstenar och bland annat krossas vindrutan till fordonet men som tur är har samtliga fordon inom Storstockholms brandförsvar laminerat sina rutor. Attacken mot räddningsstyrkan kom helt överraskande och utan någon som helst indikation om hot. Personalen från räddningsstyrkan mår under omständigheterna väl. Text: Henrik Persson Foto: Jan Tomtin webbshop! För mer information kontakta BFi OPTiLAS AB tel: 018- 56 58 30 e-mail: info.se@bfioptilas.com Eller besök www.bullard.com when going inside is not an option! Different type of High Quality Door Entry Tools Nya webbshopen är öppnad, nu firar vi med bra priser. Välkommen! www.brandfacket.se [email protected] www.gransforssmide.com Together, we save lives & make the world safe. Swedish Firefighters 5 • 2010 9 kongressen Kongressen 2011 helgen v . 38 hade förbundsstyrelsen sitt tredje möte för året . planerna inför kongressen är i full gång . valberedningen har påbörjat sitt arbete att leta kandidater och det ser bra ut . för valberedningen återstår sedan att skapa en ny slagkraftig förbundsstyrelse som ska verka mellan 2011 och 2015 . har du som läsare förslag på kandidater är du välkommen att skicka dessa uppgifter till henrik . persson @ brandfacket . se vi fortsätter vår koll på delegaterna i den sittande styrelsen och nu har turen kommit till de sista två ledamöterna som är mattias gårdholt och marcus sköld . mattias gårdholt Vad är ditt huvuduppdrag i Förbundsstyrelsen och som förtroendevald? Mattias: Från början var jag reserv, men efter tiden har jag blivit ordinarie styrelseledamot. Sitter även med i avtalsrådet. Marcus: Jag sitter numera som ordinarie, då jag tidigare var ersättare. Jag representerar också Brf i Msb s teknikgrupp basbil sök på msb s hemsida för mer information marcus sköld Vad ser du som den viktigaste frågan för perioden 2011 – 2015? Mattias: Jag anser att det är viktigt för oss att bygga upp ett förtroende hos arbetsgivarsidan, där vi visar att vi är ett branschförbund som vill driva svensk räddningstjänst framåt. Arbetsgivarna måste kunna använda oss som bollplank i viktiga frågor som t.e.x FIP. Annars riskerar vi att komma in i debatten när det är försent att påverka i frågan. Vi måste bli av med vår stämpel som ett negativt förbund. Vi ställer inga orimliga krav utan vi vill vara delaktiga i utvecklingen av svensk räddningstjänst. Marcus: Att få en riktigt bra lokal förankrad organisation "distrikten" ute i landet där medlemarna finns Vilken fråga brinner du mest för? Mattias: Avtalsfrågor. Ett branschavtal tror jag är lösningen på många farhågor som jag känner att vi skulle kunna stå inför i framtiden. notis Vilken fråga har fått mest uppmärksamhet men har minst betydelse för en effektiv räddningstjänst? Mattias: Mångfaldsfrågan men samtidigt inte. Jag tror att mångfald är ett måste för en effektivare räddningstjänst, men jag gillar inte sättet som MSB med flera försöker att driva frågan på. Detta kommer att lösa sig på ett naturligt sätt i framtiden. Jag tror inte att det finns någon vinnare på att man försöker att "kvotera" in visa målgrupper i räddningstjänsten. Marcus: Detta eviga prat om den enskilda brandmannens fysiska förmåga, det avgörande för hur en räddningsinsats går tycker jag handlar mer om förmågan hos den enskilda brandmannen och gruppens sätt att SE möjligheterna i problemet man ställs inför. TEXT&foto: Henrik Persson Kommunal lägger ner sitt branschråd för räddningstjänsten. – Vi kommer att arbeta med bransch och yrkesfrågor mer i projekt i mindre grupper på lokal nivå, säger Ove Halvors. 10 RIB personalen skulle stärkas i sin yrkesroll och vi får ett mer enat BRF. Vi har lagt mycket fokus på heltidsfrågor, vilket är helt naturligt eftersom de är en ny grupp inom BRF. Detta måste nu jämnas ut på ett bra sätt så att alla känner sig lika uppmärksammade. Marcus: Teknik/ taktik/metod frågorna. Då jag har ett stort tekniskt intresse, så tycker jag att man skall ta till vara på de möjligheter som ges med dagens snabba utveckling text: inger wiklund Swedish Firefighters 5 • 2010 Räddningstjänstens egen mobila/rikstäckande företagshälsovård sedan 1985 med kompetens och erfarenhet av räddningspersonalens arbetssituation. Grundare och medicinskt ansvarig är Curt L. Malmsten, Docent, leg. Läkare och brandmästare. Räddningshälsan ingår i Doctus-gruppen. Kontaktperson och organisatoriskt ansvarig: Hillevi Söderberg Tel. 08/410 136 04 Fax: 08-570 139 29 E-mail: [email protected] Adress: Idrottsvägen 4, 134 40 Gustavsberg Spirocom: EffEktivt lagarbEtE krävEr bra Samband • Handsfree, full duplex gruppradio • Inbyggd röstförstärkare • Trådlös aktivering av långdistansradio Swedish Firefighters 5 • 2010 11 översvämmning mervärde är olika från kommun till kommun invånarna i trelleborg och vellinge kunde få hjälp med sina översvämmade hus , men inte malmö - eller lundaborna . när skåne i augusti drabbades av kraftiga skyfall agerade räddningstjänsterna helt olika . O r d e r n i n o m Räddningstjänsten Syd löd: Skicka inga styrkor på översvämningsuppdrag om inte läget är livshotande. I Trelleborg/Vellinge resonerade man annorlunda. – Jag tog beslutet att vi skulle hjälpa till så mycket vi kunde, säger räddningschef Kent Naterman. I mitten av augusti kom ett skyfall över Trelleborgstrakten som orsakade stora översvämningar. Enligt SMHI uppmättes i Trelleborg 73 millimeter och lokalt upp till 180 millimeter. Någon dag tidigare hade Malmöområdet drabbats hårt av regn och fått 65 millimeter. På flera håll fick husägare och företag se vattenmassor strömma in i sina byggnader. På räddningstjänsterna gick telefonerna varma. De som kom fram i Trelleborg sattes upp på en lista som betades av. De 50-tal privatpersoner som kom fram till Räddningstjänsten Syd (Burlöv, Eslöv, Lund, Kävlinge och Malmö) fick beskedet att de fick vända sig till sina försäkringsbolag. Prioriteringen där löd att endast åka på vattenskador som hotade samhällsviktiga funktioner eller där stora värden var hotade. Beslutet var inre befäls på uppdrag av operativ chef. Och enligt operativ chef Ida Texell hjälper Räddningstjänsten Syd enskilda översvämningsdrabbade när de fyra kriterierna enligt LSO är uppfyllda, vid larm som juridiskt sett är räddningstjänst. (Kriterierna är: Behovet av ett snabbt, ingripande. Det hotade intressets vikt. Kostnader för insatsen. Omständigheterna i övrigt.) – Hur vi inom verksamheten hanterar situationen då ett ärende inkommer och de fyra kriterierna inte är uppfyllda finns inte formellt nedskrivet på något papper. Det är ett förhållningssätt som är delvis transparent i verksamheten, säger operativ chef Ida Texell.Bland annat är det en resursfråga. – Inom räddningstjänsten Syds område har vi en viss numerär att tillgå och låser vi personal och enheter för många i ärenden som inte uppfyller kriterierna, då tycker jag att vi hamnar i en svår diskussion. Jag vill att vi löpande värderar mål och syfte med insatsen/insatserna relativt övrig beredskapsproduktion, säger Ida Texell. Hon menar att det kan vara en säkerhetsrisk men också att det är en rättvisefråga. – Om vi åker ut på en viss typ av egendomsärenden där kriterierna för räddningstjänst inte är uppfyllda bör man ställa sig frågan varför vi inte åker ut på övriga ärenden av egendomskaraktär. Om inte kriterierna för räddningstjänst är uppfyllda ska vi inte särbehandla vissa kommuninnevånare, anser Ida Texell men också att frågan inte är helt lätt. –Vi behöver löpande utveckla vårt förhållningssätt samt förtydliga hur vårt uppdrag skall betraktas. Jag vill understryka att vi absolut ska hjälpa kommuninvånarna när de inte kan hantera situationen själva, men jag anser att det är goodwill och stundom mycket tveksamt när vi åker ut på det som inte är räddningstjänst. Vår lojalitet och vårt fokus skall vara den drabbade men vi måste vara varsamma i hur vi hanterar vår beredskapsproduktion, säger Ida Texell Under det kritiska dygnet i mitten av augusti gjorde räddningstjänst Syd ett 50-tal insatser, varav 29 var automatlarm. I tre fall hjälpte man personer fastnat i bilar i vattenmassorna och bedömdes som räddningstjänst. Inga styrkor åkte till drabbade husägare. Förbundsdirektör Per Widlundh säger att han inte var på plats vid tillfället och han vill inte kommentera hur man resonerade. Principen är enligt honom att bistå enskilda vilket också kan betyda att exempelvis ge praktiska råd. – Vi är finansierade av skattebetalare och då ska vi bistå men det behöver inte betyda att vi alltid gör jobbet. Stort ansvar ligger på den enskilde. Vi måste väga in andra faktorer och hålla beredskap för riktiga olyckor, säger han. I Trelleborg/Vellinge valde man att göra så gott man kunde för alla enskilt drabbade och företag även om översvämningarna i juridisk mening inte var räddningstjänst. Bakgrunden till beslutet var regnmängder som ingen sett tidigare och därför inte kunde planera för. Räddningschefen Kent Naterman kontaktade räddningsnämndens ordförande som stödde beslutet. Sofia Härnqvist i Åkarp utanför Malmö var en av de många villaägare som försökte rädda värdefulla saker från den översvämmade villakällaren. 12 Swedish Firefighters 5 • 2010 Rätt skydd genom kunskap I princip satte vi in alla styrkor och pumpar vi hade och åkte ut, beredda att avbryta, om händelser med räddningstjänst kom in, säger Kent Naterman. I efterhand, säger han, har han fått mycket cred för beslutet. Vi har en uppgift att hjälpa kommuninvånarna i svåra situationer. Jag tyckte det var helt orimligt att säga att det inte var vårt ansvar, att brandmännen skulle stanna hemma. En stab upprättades som folk uppmanades att ringa. Hundratals samtal kom in och räddningstjänsten förmådde att göra 60/70 insatser hos framför allt privatpersoner. Flera andra fall kontrollerades men där kunde man inte hjälpa till, det fanns ingenstans att pumpa bort vattnet. Ett 30-tal löste det på egen hand. Räkningen för räddningstjänstens alla insatser, som fortsatte under flera dagar, uppskattas landa på cirka 250 000 kronor. Tillsammans med försäkringsbolagen håller man nu på att se över vem som ska betala vad. Kent Naterman uppskattar att kostnaden för Trelleborgs kommun blir cirka 50 000 och 25 000 för Vellinges del, det är för uppdragen som juridiskt sett var räddningstjänst. Kostnaderna tror han är mycket mindre än vad notan annars hade blivit i totala samhällskostnader. Säffle räddningstjänst är en annan räddningstjänst som haft anledning att fundera över om och hur de ska agera gentemot enskilda när kommunen och orter runtomkring drabbas av översvämningar. Under 2000-talet har de drabbats hårt några gånger och i slutet av augusti var det dags igen. Då regnande det så kraftigt att både järnvägen och europavägen mellan Åmål och Säffle underminerades av översvämningar och fick stängas. Trots mycket annat arbete prioriteras också enskilda. – Vi drar på för fullt, hjälper till så mycket det går. Det har vi alltid gjort. Även om det inte är riktig räddningstjänst, så försöker vi så långt det går, säger Mikael Karlsten, förman vid räddningstjänsten i Säffle. Arbetet görs i samarbete med kommunledningen, vattenverket och Trafikverket. Text: Petra Martinsson Foto: Patrick Persson kommentar Procurator Fire & Rescue erbjuder helhetslösningar för arbetssituationer som kräver teknisk skyddsutrustning. Genom Procurators varumärke Brage® Protective har vi lång erfarenhet av anpassade arbetskläder för brandoch ambulanspersonal. Vi är marknadsledare av larmkläder. Välkommen att kontakta oss för ytterligare information. www.procurator.se Varje kommun är suverän och ska sköta sin räddningstjänst enligt LSO. Frågan är vad gränsen går för hjälp utöver det som regleras enligt LSO. Är det när kommunens egna fastigheter hotas av skador? Är det när funktioner som är viktiga för kommunen men som drivs i privat regi hotas av skador? En del kommuner marknadsför sin räddningstjänst genom att utföra breddade uppdrag som inte är räddningstjänst. Frågan är komplex och ligger i kommunens ägo men när privatpersoner drabbas av personliga katastrofer som en översvämning kan vara bör räddningstjänsten utav samhällsekonomiska, medmänskliga och förtroendeskapande skäl ställa sina resurser till förfogande. anders ” ankan ” cederberg förbundsordförande Swedish Firefighters 5 • 2010 Kundservice 0200 811 000 www.procurator.se 13 skadeplats Erik Elvermark, Norrtälje räddningstjänst, visade bl a hur en bilbrand effektivt släcks med CAFS-systemet One Seven. Äntligen – ett forum för det operativa arbetet! Utvecklingen vad gäller det skadeavhjälpande arbetet inom räddningstjänsten har länge fått stå tillbaka. Att mellan 450 och 500 personer deltog i konferensen Skadeplats är ett kvitto på att det finns ett stort sug efter ny kunskap och debatt vad gäller det operativa arbetet. S Svenska Brandbefälets Riksförbund, Brandskyddsföreningen, Katrineholms kommun samt Västra Sörmlands räddningstjänst. Premiären ägde rum i Katrineholm den 6 och 7 oktober. Den första dagen hade vikts åt föreläsningar i Tallåsaulan, medan huvuddelen av torsdagen ägnades åt demonstrationer på Västra Sörmlands räddningstjänsts nya övningsfält Flamman, vilket också invigdes denna dag. De cirka 25 utställarna som var på plats, flyttades då från aulan till en barack på fältet. BRF hade givetvis en monter med, som sköttes av Anders Cederberg, medan Ola Morin var BRF:s koordinator. – Mitt intryck är mycket positivt. Det var extra roligt att övning och utbildning fick genomsyra konferensen och att det inte bara handlade om verktyg. Det var bra också att fokus låg på detaljer, vilket tyvärr är ovanligt i dag, säger Ola Morin som bl a uppskattade demonstrationen av hur Storstockholms brandförsvar har utvecklat rökdykningen med hjälp av IR-kameror. – IR-kameran är det bästa verktyget vi har fått de senaste åren. Den har utvecklat rökdykningen och gjort insatsen säkrare. 14 k a d e p l at s a r r a n g e r a s av Animerad insats En annan sak som imponerade var den – egenproducerade – animerade och ljudsatta insatsutvärderingen som Christer Johansson och Roger Ågren, Storstockholms brandförsvar, presenterade. Vilken erbjuder ett roligt och intressant sätt att ta del av händelseförloppet under en insats. Som Roger Ågren påpekade görs cirka 250 insatser per dygn i Sverige, och viktiga lärdomar kan dras av dessa. AFS eller inte? Att dödsolyckor i samband med rök- och kemdykning är sällsynta i Sverige beror till stor del på de särskilda regler som infördes år 1986. (Nuvarande AFS 2007:7). Men vissa menar att detta kan ingå i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. I den omröstning som gjordes av deltagarna på konferensen visade det sig dock att endast ett 21 personer förordar det senare, medan 160 vill ha kvar regleringen. Omröstningen hölls i samband med en debatt bl a med Arbetsmiljöverkets Tommy Eriksson Wikén, och Mats Granat, Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen, planerar för att gå ner till 1+3 styrka i rök- och kemdykning under vissa förutsättningar. Swedish Firefighters 5 • 2010 Clas Liljeblad, Björkviks deltidsbrandstation, demonstrerar hur en första insatsperson – FIP – kan utföra de första momenten vid en trafikolycka. Brissmans är agenter för Paratecs utrustning för tung räddning i Sverige, som kan användas bl a för dellyft av en buss för att ta ut en skadad patient. Stöttorna stabiliserar bussen. Ett fyrtiotal räddningstjänster i Sverige använder denna utrustning, samt även bl a flygvapnet och järnvägen. Enligt Lars Brissman, är utrustningen bra till mycket annat under en tung räddning, såsom att stabilisera ett träd som fallit över en bil. På bilden ses Irakli West, Paratec. ERIPIO demonstrerade losstagning med hjälp av kätting och vinsch. Intresset var stort för krannedsläppen som gjordes av nya bilar, för att få så realistiska demonstrationer som möjligt. Detta nedsläpp motsvarar en krock i cirka 70 km/h. Byggnadskollaps Risken att en bärande eller större del av en byggnad rasar eller kollapsar i samband med en brand är stor, även i Sverige, berättade Peter Eriksson, Storstockholms brandförsvar. – Det var en tankeställare att risken för att rökdykare ska bli fastklämda är stor även här. Jag blev förvånad över att även ”vanliga” byggnader kan kollapsa och att det kan bli nödläge rätt vad det är, säger Ola Morin. Aha-upplevelse Linus Eriksson, Banverket, och Magnus Mattsson, insatschef i Köpenhamns brandförsvar, ställde frågan hur effektiva räddningstjänsten är på brandsläckning. – Deras föreläsning var en aha-upplevelse. Frågan är viktig om vi ska acceptera de stora skadorna, som eftersläckningsfasen ofta orsakar. Den har ofta en dålig verkningsgrad, vilket beror på att vi inte övar detta moment. Det är vanligt att samma strålrör används till eftersläckningen trots att det inte är anpassat efter detta. Därför bör strålröret bytas. Det gäller även personalen som ju ofta är tröttkörda efter släckningsfasen, säger Ola Morin. Swedish Firefighters 5 • 2010 Erik Elvemark, Räddningstjänsten Norrtälje, föreläste om brandsläckning med CAFS. Om detta har SFF ett eget reportage från norska Hamar. Kennet Hermansson, räddningstjänsten Jönköping och Per Vikner, Mälardalens brand- och räddningsförbund berättade om Första insatsperson, FIP. En metod som möjliggör att personal utrustas med en liten bil försedd bl a med en handbrandsläckare. Personal som t ex är ute på besiktning och råkar vara nära skadeplatsen kan göra en första insats, och befäl i deltidsbrandkårer kan vara på plats efter 90 sekunder. – Jag är negativ till att man splittrar heltidsstyrkor med FIP, men om konceptet används för dagtidspersonal och deltid kan det vara positivt. Det är emellertid viktigt att personalen utbildas mycket väl för uppgiften, konstaterar Ola Morin. Tung räddning Jan Einar Andersen, Norsk luftambulanse, berättade om tekniken Hurtigfrigjøring, att använda kätting och vinsch när någon är allvarligt skadad. Han samarbetar med Jimmy Säfström, som driver ERIPIO AB, och som är heltidsbrandman i Södertörns brandförsvarsförbund. Han underströk att detta är 15 skadeplats en av flera metoder som kan användas av räddningstjänsten vid olyckor med tunga fordon. – Det är viktigt med kunskap om bilars konstruktioner för att kunna göra snabba och säkra räddningsinsatser när personer har skadats svårt i olyckor med tunga fordon, sa Jimmy Säfström och påpekade att enligt statistik från MSB uppgick samhällets kostnader för vägtrafikolyckor år 2005 till 18,7 miljarder kronor. Varav räddningstjänstens kostnader är 25 miljoner, vilket endast motsvarar 0,1 procent. Westcoast rescue team (WCRT) demonstrerade dels en ny teknik som de lärt sig i Calgary och bara övat två gånger på. Dels ”Näsan” för att få ut en skadad patient ur en bil – vilket de lyckades göra på sex minuter! Bilen var en ny Volvo som hade släppts från en kran för att motsvara effekten av en krock med en bergvägg i 90-100 km/h. – Det var premiär för kransläpp med en ny bil. Tidigare har vi använt skrotbilar. Men det är starkare gods i en ny bil, så om tekniken fungerar på den så gör den det på alla personbilar, förklarar Peter Wallin, styrkeledare i WCRT. Positiv feedback Roger Ågren, brandmästare på Kista brandstation och projektledare för Skadeplats, är på det hela taget nöjd. Projektgruppen har fått mycket positiv feedback från deltagarna, men ser fram emot utvärderingen som görs från enkäten som deltagarna har svarat på. Föreläsarna Christer Johansson, Peter Eriksson och Roger Ågren, som också är projektledare för Skadeplats. – I ambitionen att leverera ett bra program så blev det inte så mycket tid över för deltagarna att möta varandra och utbyta erfarenheter, vilket är en av målsättningarna med Skadeplats. Vi ska ändra på det till nästa år, utan att sänka kvaliteten, säger han och förklarar att det operativa arbetet med all rätt har eftersatts till förmån för det förebyggande arbetet, sedan LSO genomfördes. – Men nu måste vi hitta tillbaka till det skadeavhjälpande arbetet. Det finns ett sug efter detta, folk söker sig till brandmannayrket för att de vill hjälpa människor. Roger Ågren uppmanar alla som har synpunkter på årets Skadeplats, och framförallt idéer om vad som skulle kunna vara intressant för nästa år att höra av sig till honom, på 070-27807007 och rogga25@ hotmail.com. Göran Nilsson, Västra Sörmlands Räddningstjänst, och projektledare för Flamman tycker att det är roligt att en liten räddningstjänst lyckas med ett så stort arrangemang. – Utställarna uppskattade att de fick hjälp på en gång när problem uppstod. Till exempel var det en bil som skulle stå under tak, som vi inte visste om, och då makade de andra utställarna på sig. Det är en fördel med en mässa som är så liten, det blir en familjär stämning, säger han och berättar att inför det här året hade man inte så mycket tid på sig, utan fick jobba in i det sista. Förberedelserna börjar direkt för Skadeplats 2011, som troligen hålls den 28 och 29 september. WCRT var nyss hemkomna från VM i Calgary. De kom för andra året i rad på en hedrande andraplats. Fr. v Andreas Bengtsson, Peter Wallin, Jens Olhammer, Torbjörn Svensson, Christian Persson och Magnus Sibelius. 16 text&foto: inger wiklund Swedish Firefighters 5 • 2010 Safer Fire Fighting Efficient Fire Fighting Saving Environment coldcutsystems.com Saab 9-3X tar ledningen. Formad för verkliga livet. Saab 9-3X är en helt ny biltyp i sitt segment. En sportig kombi med stryktålig exteriör, förhöjd markfrigång och avancerad fyrhjulsdrift. Utformad för att snabbt passa skiftande behov lika elegant som XWD-systemet hjälper alla fyra hjulen att greppa vägen. Byggd för tuffa utmaningar. Saab 9-3X Ledningsbil är anpassad för dig som arbetar i en tuff vardag. Fylld med genomtänkt utrustning och smarta tillbehör som gör jobbet enklare. Vad du än gör. Dessutom är den ju så rolig att köra. Swedish Firefighters 5 • 2010 17 ANA SPECIALBIL AR , GR AFIT VÄGEN 4, TROLLHÄT TAN • TEL . 0520 - 47 27 59 • W W W. ANASPECIALBIL AR .COM internationellt Paris – b r a n d f ö r s va r störst efter n e w y o r k brandmännen i paris är kända för att vara snabba , kompetenta , disciplinerade och mycket sympatiska . swedish firefighters har besökt frankrikes popul äraste brandkår . I början av året omorganiserades hela brandförsvaret i Paris, numera har en och samma brigad hand om Paris centrum samt de tre län som omger den franska huvudstaden. – I hela brigaden är vi 8500 brandmän, vilket gör oss till den näst största brandkåren i världen efter den i New York, säger informationschefen överstelöjtnant Pascal Le Testu. Le Testus kontor ligger i högkvarteret Champerret, en stor militär byggnad i centrum av Paris, här arbetar drygt 800 personer med logistiken runt huvudstadens räddningstjänst. Frankrikes brand- och räddningstjänst består till största delen av frivilliga brandkårer runtom i landet utöver dessa finns det landstingskommunala yrkesbrandkårer, men i landets två största städer, Paris och Marseille, är brandförsvaret en del av armén. – Vi gör samma jobb som alla andra brandmän men vi har gjort ett annat val när vi tog värvning i armén, vi kan till exempel inte vara fackligt engagerade och vi har ingen strejkrätt, säger Le Testu. Att just Paris brandkår är en del av den franska armén har sitt ursprung i en dödsbrand för precis två hundra år sedan. Klockan är runt elva denna julikväll 1810 och balen till Napoleons ära är i full gång på den Österrikiska ambassaden, när en våldsam eldsvåda plötsligt uppstår. Allt går fort, Napoleon var nära att brinna inne och tolv personer omkommer på grund av bristande brandsäkerhet. Efter den tragiska händelsen beslutar Napoleon att brandförsvaret i Paris hädanefter ska lyda under armén. – Vi har fortsatt tillhöra armén eftersom området vi verkar i är en viktig strategisk punkt för landets säkerhet. Här finns bland annat en tiondel av Frankrikes befolkning, en fjärde del av landets rikedomar, presidenten och regeringen, förklarar överstelöjtnant Le Testu. Han har själv gjort karriär inom armén och har sedan ett år suttit på en av de ledande posterna i Paris brandkår. – De flesta brandmän och underbefäl gör hela sin karriär som brandman inom kåren i Paris, till skillnad från befälen som ofta hoppar mellan den reguljära armén och brandkåren, säger han. – Det gör vi för att utbyta erfarenheter och för att bland annat forskningen runt brandförsvaret ska få nya impulser. Vi har en hel avdelning här på högkvarteret som bara arbetar preventivt med nya tekniker och utrustningar. Just nu provar vi till exempel ett upphöjt militärfordon för utryckningar i känsliga förorter. Brandkåren i Paris består av sammanlagt 77 brandstationer varav 25 finns i centrala Paris, stationerna är i varierande storlek beroende på var de ligger. 18 – Alla stationer har inte ett lika stort släckningsområde eftersom de har placerats ut efter hur lång tid det tar för brandmännen att ta sig till utryckningsplatsen, i allmänhet är vi framme inom sju minuter från det att larmet gått. Cirka 2000 brandmän finns på plats dygnet runt i de olika stationerna. En brandman i Paris får en grundutbildning på åtta månader och har en ingångslön efter skatt på 15 000 kronor. Han arbetar 125 dygnsjourer per år plus 25 jourer på 10 timmar och har nio veckors semester. I allmänhet arbetar han 48 timmar i sträck och är ledig tre dygn. Underbefälen och befälen kan bo gratis i lägenheter på brandstationerna och de reser gratis på alla transportmedel i Paris och betalar bara 25 procent på alla tåg i Frankrike. Brandmännen och underbefälen kan ta pension efter 15 års tjänst däremot måste befälen vänta 25 år innan pension. – Vi brukar säga att åtta år som brandmän i Paris motsvarar i erfarenhet ett helt liv som civil brandman ute i landet. Många är därför relativt trötta efter 15 år i Paris och slutar här. En del går över till det civila brandförsvaret i en mindre stad, därför är medelåldern på brandmännen i Paris mycket lägre än i resten av landet, 29 respektive 43 år, berättar Le Testu. Brandkåren i Paris gör mellan 1000 och 1300 utryckningar per dygn. Insatserna är av tre olika slag, bränder, personskador och tekniska olyckor som till exempel gasläckor och spridning av farliga kemiska ämnen. Cirka 75 procent av uppdragen rör personskador och endast fem procent av alla utryckningar görs på grund av bränder. – I Paris brottas vi med ett komplicerat släckningsområde. Vi ingriper i extremt olika miljöer som sträcker sig från 50 meter underjorden med tunnelbanan, kloaker och katakomber till 300 meter över jorden med höga byggnader och monument som till exempel Eiffeltornet. Det största problemet brandkåren i Paris har just nu är det ökade antalet utryckningar för personskador, den explosionsartade ökningen beror dels på att sjukhusens akutmottagningar ofta är överfulla och att det råder sedan några år tillbaka en svår läkarbrist i Paris. – När folk ringer oss vet de att de får läkarhjälp med en gång och att de lättare kommer in på akuten. I år kommer vi förmodligen att ha cirka 30000 fler utryckningar för personskador än ifjol. Jag tror också att vi har blivit offer för vår egen popularitet, folk vet att vi är effektiva, gratis och dessutom är vi kända för att vara mycket sympatiska, säger han och ler. TEXT: Elsa Maréchal Foto: Stéphane Maréchal, Cedric Beaujard, BSPP Swedish Firefighters 5 • 2010 några siffror om brandkåren i pa r i s •8500 brandmän •350 kvinnliga brandmän •77 brandstationer •Släckningsområdet är på 766 kvkm •6, 7 miljoner personer lever i området •1, 4 miljoner larm per år •500 000 utryckningar per år Swedish Firefighters 5 • 2010 19 Överblick på skadeplats Den nya förarlösa helikoptern Skeldar är framtagen vid Saab och späckad med högteknologi. Den ser ut som en vanlig helikopter men i miniatyr och kan väga så lite som 45 kilo. Skeldarfamiljen består av fem olika farkoster från 45 till 600 kilo. Under helikoptern finns kameror som står i direkt kontakt med datorer på marken. I realtid kan den överblicka ett större område och eller gå in i detaljer i terrängen. Tidigare har förarlösa plan styrts av piloter på marken men det behöver inte helikoptern som manövreras med klickningar på en karta. – Den flyger själv och den som använder den kan bara koncentrera sig på vad den vill titta på. Helikoptern kan till exempel stå stilla i ett område eller cirkla runt, säger Stefan Lövström, marknadsansvarig vid Saab och UAV, Unmanned Aerial Vehicle. Helikoptern är så ny att den ännu inte är operativ någonstans men nu ska Saab få ut den på marknaden. Militären är en given målgrupp men användningsområden finns även inom det civila, inte minst räddningstjänsten. Och det ska finnas intresserade, ännu hemliga. – Vi är i kontakt med en brandmyndighet i ett europeiskt land, och de är mycket intresserade av systemet. Vi får hoppas att det leder till kontrakt under nästa år, säger Stefan Lövström. Helikoptrarna kan vara användbara vid exempelvis skogsbränder, kemikalieolyckor, större trafikolyckor, vindsbränder och räddningsuppdrag som eftersök av försvunnen person. De kan ge räddningspersonalen en snabb överblick över ett större område och ta sig till svåra eller farliga platser. De skulle vidare exempelvis kunna larma om att en 20 skogsbrand har tagit sig igen eller hitta personer i brinnande byggnader. Det finns olika sensorer som helikoptrarna kan bära med sig och det finns redan specialutvecklade för räddningstjänsten. Stefan Lövström tror att det är realistiskt att räddningstjänster så småningom kommer att ha systemet. Ja, det tror jag är ganska så troligt, så småningom, men med civila mått är det stora kostnader. En lösning kan därför bli att flera räddningstjänster delar på ett system, exempelvis i Stockholm. Inom en femårsperiod tror Stefan Lövström att någon räddningstjänst har nappat. Han tror att en av de mindre helikoptrarna blir aktuella och skulle passa. Vad det skulle kosta vill han däremot inte precisera, det finns ingen fastställd prislista. Det vill vi helst inte diskutera före vi har satt oss ner och diskuterat vad det är man vill ha, innan är det omöjligt att säga. Klart är att det handlar om några miljoner kronor men också att det blir billigare än konventionella helikoptrar. De kräver mycket av exempelvis underhåll, logistik och inte minst utbildade piloter. Skeldarhelikoptrarna, i alla fall de mindre, är så pass små att de i stort sett kan transporteras i en personbil. Och att köra en Skeldar ska en enskild brandman kunna utbilda sig till på några veckor, enligt Saab. Systemet kräver minst två personer på marken, en tekniker och en operatör. text: petra martinsson f oto : s a a b g r o u p Swedish Firefighters 5 • 2010 – en obemannad helikopter styrd från marken den lill a obemannade helikoptern kan flyga själv till svåråtkomliga pl atser och filma i realtid . den kan få en unik överblick på kort tid . helikoptern kan i framtiden bli en hjälp för räddningstjänsten . fakta skeldar Helikoptrarna är förarlösa och utrustas med sensorer som radar, kamera, sökljus eller värmekamera. Fakta för en Skeldar V-200, 200 kilo: Längd: 4,1 meter Höjd:1,3 meter Max nyttolast: 30 kilo Maxhöjd: 4000 meter Swedish Firefighters 5 • 2010 Maxhastighet: 130 km/h Flygtid: 4-5 timmar Räckvidd: 100 kilometer Tid att få i luften: 10-15 minuter 21 F five äger rum nästa gång i chicago usa, a brandskum 22 E till konferensen är SP och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, samt som en av sponsorerna, Brandmännens Riksförbund Ett stort antal ledande ingenjörer och forskare inom brandsäkerhet föredrog, och delade med sig av sina erfarenheter, där man beskrev hur man aktivt arbetar med att utveckla brandsäkerheten i fordon, så som tåg, bilar, lastbilar, bussar. En stor del handlade om de olika tester, och testmetoder som genomförs för att få fram material som bättre står emot brand, och hur man successivt arbetar med att utveckla och ta fram automatiska brandsläckningssystem för fordon. Man talade även om att förnya testmetoderna för att följa och möta utvecklingen. Under konferensen pressenterades statistik som visar på antal olyckor från olika länder, och vilka slutsatser man drar från detta, i att tillsammans med fordonstillverkare aktivt arbeta med att få ner antalet bränder där människor omkommer. För att nämna några siffror, redovisades ett års snitt från USA på 207 000 fordonsbränder per år, där 350 personer omkommer till följd av branden, och att brand i fordon inte beror på krasch där siffran är så låg som 0,1%. För att göra en jämförelse kopplad till fordonsbränder i bilar, så brinner det ca 2600 bussar per år i USA, mot ca 100 i Sverige, och ca 60 % av dessa bränder beror på överhettning eller mekaniska orsaker, mm. Allt eftersom miljömål, och bränsleekonomi på fordon utvecklas, har även nya riskbilder börjat visa sig, som exempel: El, Hybrid och Hydrogen fordon visar på betydligt snabbare brandförlopp och risker vid omhändertagande. Morgondagens fordon uppvisar nya risker, där det i elbilarna finns högspänning, och i hydrogen gasfordon (Vätgas) tryckkärl med komprimerad gas, mm. Studier med hydrogen (vätgas), visar på att explosion sker efter ca 12 minuter vid brand i fordonet. den 25–26 september 2012 används ofta det kemiska ämnet fluortensider. En viss typ av fluortensider som bryts ner till ett hälsofarligt ämne med benämningen PFOS ska nästa år vara helt borta från marknaden. Nu går diskussionerna i branschen om att alla fluortensider ska förbjudas. – Det råder begreppsförvirring i ärendet. Många har tolkat förbudet som att man nu inte får använda fluortensider alls i skumvätskor, säger Jan-Erik Jönsson, utvecklingsansvarig vid brandskumstillverkaren Dafo-Fomtec. Det är att enbart det fluortensider som bryts ner till den hälsofarliga substansen V – Fire In Vehicles – fire in vehicles, bland annat brandskum I r r a n g ö r e r o c h i n i t i at i v ta g a r e när en viss typ av fluortensider i skumvätskor förbjuds nästa år betyder inte det att all fluortensider ska bort . det är ett missförstånd . PFOS som har förbjudits och karenstiden för utfasningen går ut nästa år. Tillverkningen av denna typ fluortensider har också upphört sedan cirka tio år. Däremot är andra typer av fluortensider tillåtna och genom ständig utveckling blir de dessutom mer och mer miljövänliga, menar Jan-Erik Jönsson. Enligt honom är fluortensider ett mycket vitt begrepp, ett samlingsbegrepp, och det är bland annat det som ligger bakom missförståndet. Begreppet används ibland felaktigt och specifikt som om det vore en viss typ av kemikalie. – Det som också har hänt under tiden efter att det slutade tillverkas är att det har kommit fram nya och bättre alternativ. De bygger på en helt annan tillverkningsmetod som inte ger PFOS-substansen, säger JanErik Jönsson. Det fluortensider som idag används i skumvätska är av andra generationen. Det finns dock misstankar om att också den bryts ner till ett annat ämne, PFOA och därför ska dessa sluta tillverkas nästa år. Arbetet pågår nu med att gå över till tredje generationens fluortensider, som inte bryts ner till farliga ämnen. Jan-Erik Jönsson håller inte med om att det fluorfria skummet som nu finns på marknaden är mer miljövänligt än den med fluortensider. Swedish Firefighters 5 • 2010 den första internationella konferensen standby.eu Din KOMPLETTA LEvErAnTör Av LJUS, LJUD Och STyrSySTEM för bränder i fordon , five - fire in vehicles har under två dagar genomförts i göteborg . Ett annat exempel som kan nämnas är en av dessa nya bilar med material som beter sig som magnesium, som inte går att släcka med vatten, eller skum, där det behövs en boggilastbil med sand för att få effekt. Så?, Hur skall då detta gå till, och hur kan du utan risk få ett helt lass med sand över fordonet, och samtidigt arbeta tryggt som brandman? Nu möter vi fordon med explosionsartat brandförlopp, i både drift och bygg material, vilket ställer betydligt större krav på detektorer som varnar så man får stopp på fordonet och passagerare hinner ut i tid ur exempelvis bussen dom färdas i. Vid en tragisk bussolycka i Tyskland förra året, kunde man vid utredning konstatera att 20 personer fortfarande bar sina säkerhetsbälten efter branden, vilket gör att man förstår hur snabbt brandförloppet har varit. Det kan ses som osmakligt att skriva om, men det är sanningen om hur snabbt det faktiskt går. Något vi tillsammans måste ändra på! Antalet bränder i bussar är statistiskt väldigt lågt i förhållande till bilbränder, men är en fråga man lägger stor vikt vid, då bussar transporterar betydande antal människor runt om i värden varje dag. Många av dom människor vi då talar om är barn, på väg till sina skolor. Medvetenheten och närvaron i dessa frågor var tydlig hos deltagarna, där samverkan i att hitta nya system och lösningar nu ökar internationellt. Där det finns tydliga skäl till, att säkerhet i morgondagens fordon får kosta pengar, och att alla vill vara med i framkant av detta arbete. Brandmännens Riksförbund följer noga både den nationella och den internationella utvecklingen, för att vara med och påverka för brandmannens kommande arbetssituation i form av utveckling och utrustning, där flera nationella och internationella kontakter knöts under dessa dagar. TEXT: Carl-Arne Ljungmark foto: s p – Det har tagits fram fluorfria alternativ som marknadsförs som miljövänliga bara för att de är fluorfria men man måste se till alla komponenter i skummet när man bedömer miljöegenskaperna. Tar man bort fluortensiderna måste man öka koncentrationen av andra ämnen som inte är miljövänliga, säger Jan-Erik Jönsson. Han anser också skumvätska med fluortensid är klart bättre för brandsläckning och efterbrandskyddet. Fluorfria skumvätskor har betydligt längre släcktider, vilket innebär att man behöver använda betydligt mer av ett skum som inte är miljövänligare. Det betyder att man i slutändan skapar betydligt mer släckvatten än vad som är nödvändigt. Med längre släcktider får man dessutom större brandskador. Ursäkta att vi stör. Men det är det våra produkter är till för. Nohabgatan 12C 461 53 Trollhättan Tel 0520-49 44 40 [email protected] stegar som räddar liv Wibe LADDeRS bRAnD & RäDDningSStegAR Hultafors AB box 145 / telegatan 6 tel: 0380-55 68 00 Fax: 0380-141 40 571 22 näSSJÖ www.hultaforsgroup.com Mail: [email protected] Text: Petra Martinsson Swedish Firefighters 5 • 2010 23 Tryckstegringscentral Nya Malmö Central Ingång till tvärtunnel som finns på var 350:e meter sju års väntan är över – Nu öppnar Malmö Citytunnel f ö r s t a t å g e t r u l l a r enligt tidtabell den 12 december 2010. Redan den 4 december inviger kungen med pompa och ståt. Nu genomför räddningspersonalen utbildning på objektet. Ansvarig inom Räddningstjänsten Syd är Inre Befäl, Paul Bjurehag. Han har varit med under hela resan sen de första strecken drogs tills nu då de sista blommorna planteras utanför entrérna. – Det har varit ett enormt intressant projekt att vara med i, säger Paul. Järnvägen norr om Malmö knyts nu ihop mot Köpenhamn, Ystad och Trelleborg på ett mycket bättre sätt. Malmö C som tidigare var en säckstation blir nu en genomfartsstation. Citytunneln har 17 km järnväg, varav sex i tunnel och 11 ovan mark mellan Malmö C och Öresundsbron. Man räknar med att 356 tåg kommer att passera tunneln varje dygn men att detta sen kommer att öka till 428 tåg per dygn. Man kommer att ha mellan 34 000 och 37 000 på och avstigande per station och dygn. Hastigheterna inne i tunneln varierar mellan 80-160 km/h. Malmö C har fått en underjordisk station och nya stationer har byggts vid Triangeln och Hyllie. Spåren ligger 20-25 meter under markytan. Längs båda tunnelrören finns gångbanor som är 1,2 meter breda där resenärer kan evakuera till närmsta tvärtunnel. Det är 350 meter mellan varje tvärtunnel. Det finns gångväg med nödbelysning och handledare och allt bygger på självevakuering dvs att alla resenärer själva ska kunna ta sig till en säker plats. Längs hela sträckan finns teknikrum där insatser kan ledas från, men det finns också teknisk utrustning i tvärtunnlarna. Förutom stationerna så finns det angreppsschakt som enbart kan nyttjas av räddningspersonalen. Det är likt ett trapphus där räddningspersonalen ska medföra sin utrustning ner och koppla på sig på det befintliga brandpostsystemet i det friska tunnelröret. Trapphusen är övertrycksventilerade. I varje angreppsschakt finns nyckelskåp där det finns nycklar och taggar till alla låsta utrymmen i anläggningen. Man har åtgärdplaner för följande händelser. Det ena är järnvägsrelaterade olyckor som tex en urspårning vid förgreningsdelen vid den västra delen av Malmö C Nedre. Det är här som de fyra spåren från stationen binds samman till 24 Station Triangeln Paul Bjurehag Utrustningscontainer Swedish Firefighters 5 • 2010 Tvärtunnel Västra tunnelsröret söderifrån Hylliestation vid Malmö Arena Självevakuering sker via gångbanorna på respektive sida om spåret Nyckelskåp finns vid varje angreppsväg två in i tunnlarna. Här finns sex växlar och ett spårkryss och är en tänkbar olycksplats. Detta är en av de storskaliga insatser som personalen ska öva skarpt under oktober månad. En annan risk är att man får en brand i tåg i tunnlarna. Vagnarna ska normalt köras till närmsta station. Evakuering i tunnel ska undvikas. Branddetektering finns på stationer, i teknikutrymmen och i tunnelmynningarna. I tunnlarna finns övervakningskameror så man kan följa händelserna från teknikrummen. Brandpostsystemet är indelat i fem sektioner där varje trycksstegringscentral har tre pumpar. Pumparna ger minst 2000 liter per minut med 10 bars tryck och det tar max 5 minuter från start att fylla hela systemet. Utöver detta kan man fylla från tankbilar vid de olika angreppsvägarna. Det finns brandposter var 75:e meter i spårtunnlarna samt ett tomrörssystem i varje tvärtunnel så man ska kunna föra släckvatten mellan tunnelrören. I tunnlarna finns impulsfläktar som kan styra riktningen på brandgaserna. På stationerna finns dessutom evakueringsfläktar för brandgasventilering. De övriga händelserna kan vara brand i publikt utrymme eller i något av teknikrummen. Övriga typer av olyckor hanteras enligt vanliga rutiner. Hela Citytunneln har täckning för Rakel, samt 400band för rökdykningen inbyggt i tunnelrören. Utöver detta har järnvägen sin tågradio GSM-R/MobiSIR för sin operativa drift och underhållsorganisation. Det finns nödtelefoner i tunnlarna men inte på stationerna. En container med specialutrustning har utrustats, denna finns placerad på brandstationen vid Hyllie. Containern transporteras in med ett rälsgående räddningsfordon som kan köra både på väg och spår. Vid varje huvudangreppsväg har man placerat trallor som man ska kunna transportera in material och ut skadade. Till trallorna hör även bårar. – Exakta larmplaner är inte klara än men initialt kommer Malmös tre stationer att larmas, därefter fyller man på med resurser och i princip kommer vi att tömma hela närområdet på räddningsresurser, förklarar Paul. – Vi för även samtal med Köpenhamns brandväsen för att kunna få stöttning från dem vid en större insats, förklarar Paul vidare. – Men just nu är det full fokus på att få all personal övad inför starten, avslutar Paul Bjurehag. 1. Tryckstegringscentral 2. Nya Malmö Central 3. Ingång till tvärtunnel som finns på var 350:e meter 4. Västra tunnelsröret söderifrån TEXT&foto: henrik persson Närmsta utrymningsväg Swedish Firefighters 5 • 2010 25 norge Miraklet i Stavanger norska räddningsdykare lyckades rädda tre barn – respektive sjutton år , samt en sex år gammal flicka två pojkar på tre – efter cirka 15 minuter under ytan . till allas stora glädje , och förvåning , har de klarat sig helt utan men . De tre barnen räddades efter cirka 15 minuter (!) under ytan. Ett tiotal personer hjälptes åt med HLR direkt på kajen. f oto : j a n o v e h ø g s v e e n S kajen. Lyckligtvis var ambulansen snabbt på plats, samt en bil till från edan år 2004, då nio kommuner slog ihop sina brandkåStavanger och en extra bil från en annan station. Sammanlagt var vi rer till Sør-Rogaland IKS, har samtliga brandbilar vid de ett tiotal personer som hjälptes åt att ge HLR – och det behövdes, det nio brandstationerna utrustats med defibrillatorer och är ett tungt arbete att rädda tre personer samtidigt. alla brandmän har utbildats i HLR, en akut första hjälMan lyckades få i gång pulsen på barnen, men flickan flögs med pen-behandling som ges omgående till en person som helikopter till ett sjukhus i Bergen, som är medvetslös, inte andas och saknar puls. är specialiserade på drunkningsolyckor. Därför kan invånare i byar som ligger långt Tillståndet var länge kritiskt, men alla bari utkanterna och dit det tar ambulansen nen klarade sig. lång tid att åka, få hjälp av den närmaste – Det är ett mirakel att kunna återuppliva brandstationen. någon som varit under vattenytan så länge. – Vi har räddat mellan tio och femton Läkarna är lika förvånade som vi, berättar personer med hjärtstille stånd de här sex Per Håkon Halvorsen. åren, säger Per Håkon Halvorsen, Brigadesjef Det visade sig att den chockade mannen vid Brannvesenet Sør-Rogaland IKS och förpå kajen var pappa till de två yngsta barnen, klarar att man har ett nära samarbete med och morbror till den äldsta pojken. Alla är ambulanstjänsten som fungerar väldigt bra. Dykarna (fr.v) Tom Amundsen och de burmesiska flyktingar. – Ambulanssjukvårdarna behöver ägna Raymon Wikre med Biak Vung, 17 år. – Exakt hur olyckan gick till vet ingen, sig åt sådant som att ta EKG och ge injekpappan minns bara att backen plötsligt lationer, så brandmän ger ofta HLR även när des i och att bilen for av kajkanten. ambulansen är på plats. i nga som hel s t l i v s t e c ke n familjen ville tack a Lördagen den 21 augusti, vid lunchtid, kom Det är ju inte vanligt att brandmän träfett larm till brandkåren: en bil hade kört ner far människor som de räddat, men familjen i havet från en kaj belägen cirka fem kiloville personligen tacka alla – och bjuda dem meter från Stavanger brandstation. Turligt på burmesisk mat. Familjen är medlemmar i nog fanns då stationens samtliga vattendyen baptistförsamling och dit bjöds det tretkare där varför det första dykarteamet – två tiotal personer som varit delaktiga i rädddykare samt en dykledare, en sambandsleningsinsatsen: från ambulansen och ambudare och en chaufför – var på plats redan lanshelikoptern, i brandkåren och polisen, efter cirka åtta, nio minuter. En genomvåt samt även läkare och tolkar. och chockad man stod på kajkanten. – Det är svårt att beskriva hur speciellt Den burmesiska familjen bjöd alla som deltagit i den mirakulösa räddningen på kalas. Fr.v mamman – En annan man, som sett hur bilen gick det var att dra upp tre döda kroppar ur vattmed Bawi Hnem, sex år, och Van Uk Lian, tre år. över kajkanten, hade då försökt rädda pasnet, och en månad senare få se dem livs lesagerarna. Han kunde inte göra något, bilen vande. Det var en fantastisk känsla att hälsa f oto n : p e r h å k o n h a lv o r s e n låg på elva meters djup och på taket, vilket på barnen – alla vi som var där hade en tår gör det svårt att öppna dörrarna. Men han kunde peka ut exakt var bii ögat. Vi är väldigt stolta över att ha räddat de här barnen. Det ger oss len låg och det var till stor hjälp för oss, berättar Per Håkon Halvorsen. också ”betalt” för all tid som vi har lagt ner på att träna och öva. Inte – Dykarna hoppade i direkt och krossade en fönsterruta. Efter cirka minst är den här händelsen ett bevis på att det lönar sig att arbeta så fem minuter hade de fått upp de tre barnen, som inte visade några livshär även i fortsättningen, avslutar Per Håkon Halvorsen. tecken, alla hade hjärtstillestånd. Vi gjorde hjärtkompression direkt på text: inger wiklund 26 Swedish Firefighters 5 • 2010 KeyProtect AB -Det säkra valet EN NYCKEL TILL ALLA AUTOMATLARM? Jo, detta är sant! Använd objektnyckelskåp så slipper ni alla nycklar på stationen. Ni kan åka direkt till objektet om styrkan är borta från stationen. Vårt nyckelskåp håller högsta skyddsklass 5 certifierat av SBSC VNT nr 06-272 www.keyprotect.nu tlf 0705526097 Lysekilen AB 070-513 6940 | [email protected] | www.lyftkuddar.se Lysekilen AB Lyse – Lycke 258, 453 91 Lysekil, Sweden T +46-5 23-660 628 F +46-523-660 627 Swedish Firefighters 5 • 2010 27 internationellt 1. 4. 2. 3. 5. 6. HUA HIN FIRE & RESCUE det var en het och solig dag på brandstationen i hua hin med omkring plus 33 grader och delar av brandpersonalen satt under tak i ena änden av de utan portar öppna vagnhallarna . nu gällde det bara att kunna möta någon som talade lite engelska för den thai som jag kunde skulle inte räcka långt . B randstationen, som är en av tre kommunala i Hua Hin, är 73 år gammal och öppnades år 2480 enligt thailändsk tideräkning. Det motsvarar 1937 enligt västerländska årtalen. Den är belägen mycket nära den vackra gamla järnvägsstationen och har en strategisk placering i kärnan av Hua Hin. Någon upprustning har inte skett och stationen är sliten, men har en otrolig charm. Brandpersonalen är av samma kaliber som var än i världen man vänder sig. Glimten i ögat och rapphet vad gäller att kunna skämta. Min sambo Sonja var med vid besöket och efter de fått veta att vi numera är pensionärer nämnde jag skämtsamt att jag har en kvinnlig brandmästare hemma så skrattade alla hjärtligt. De sa att de har de också, utan att vara pensionärer. Sedan såg de på Sonja och sände välmenande och halvt ursäktande blickar, men de förstod snabbt att 28 hon var van med hur brandmän kan skoja då hon borde vara van med undertecknad. tationschefen Somjit Waidab gav information utifrån de möjligheter vi båda hade med språken. På stationen arbetade 25 brandmän per pass och de har 68 timmars arbetsvecka. Varje fredag hålls fysisk träning liksom brandövningar. Enligt vad som lyckats få fram så är årslönen för en brandman drygt 100.000 thai bath (cirka 23.000-24.000 svenska kronor). Pensionsåldern är 60 år, pensionen är inte stor. Brandkåren håller också utbildningar till bland annat hotell, men även för invånare i staden i att förebygga och släcka de bränder som uppstår redan när de är små. Därmed tycks brandkåren inte ha så mycket att ingripa i vad gäller brand. De har också en annan viktig uppgift och det är att med sitt flertal av tankbilar om cirka 15 kubikmeter förse munkarna vid templen med vatten. S Man ser dem ideligen och dagligen komma farande på än den ena och än den andra av Hua Hin´s vägnät. En synnerligen hedrande insats i ett land där majoriteten också är buddhister. tationschef Somjit Waidab visar in mig på sitt kontor där ena långväggen är fylld med diplom och fotografier från olika delar i världen. Somjit Waidab har deltagit i många kurser rörande brand och räddning. Bland annat finns ett diplom från Statens Räddningsverk där intygas att han genomgått utbildning i instruktörstjänst, lagstiftning, brandteori, grundläggande rökdykarövningar, brandvattenförsörjning, räddningsutrustning, brandventilation, farligt gods, skumsläckning samt praktiska övningar i detta. Dessa kunskaper har sedan Somjit Waidab fört vidare till sin personal och där detta övas regelbundet. S Swedish Firefighters 5 • 2010 E tt av brand- och räddningsfordonen är en kombination av släck – räddningsbil försedd med ett hävarpaket och stor korg. Ombord finns larmkläder i ett fack på vänster sida vilka tas på vid framkomst till brandplats. Det är ställ av GoreTex och samma typ som amerikanarna använder. Elverk, slang, pump, uppblåsbar språngkudde med mera finns i fordonets olika fack. Helt klart är att Hua Hin Fire & Rescue är utrustade, utbildade och förberedda att möta nära nog vilken insats som helst. Somjit Waidab och hans mannar utgör en stor trygghet för alla som bor, vistas eller verkar i Hua Hin. ommunens areal är omkring drygt 86 kvadratkilometer. Invånarantalet har dessvärre inte lyckats uppbringas med hjälp av kommunens hemsida, men väl en god information om insekter och reptiler. I Thailand finns ett 60-tal ormarter varav de flesta inte är giftiga. I Hua Hin återfinns ett 40-tal av dessa arter och här finns även två kobraarter varav den ena är kungskobran som når en längd om mellan fyra till fyra och en halv meter. Huruvida dessa individer och deras agerande inverkar på uppgifterna för brandkåren i Hua Hin är okänt. 3. K 6. D et finns även en annan brandstation i Hua Hin med en särskild uppgift. Hua Hin är också vistelseort för kung Bhumibhol under delar av året. Kung Bhumibhol har ett palats beläget ner mot Siambukten som ständigt bevakas av thailändska marinens örlogsfartyg. Inom palatsområdet har för byggnaderna och givetvis de som vistas där uppförts en brandstation med enda uppgift att där ingripa vid händelser. Avsikten var att göra ett besök på brandstationen inom palatsområdet och jag hänvisades till polisen för klartecken till detta. När min presentation av mig själv och mitt syfte framlagts fick jag ett kort och distinkt svar: mai dai, kan inte, alltså. Palatset är tydligen omgärdat av höga säkerhets-bestämmelser så detta fick dessvärre läggas åt sidan. text & foto : sven lindgren Bild 1 Diplom för genomgången kurs på Räddningsverket. Bild 2 Tankbil till vänster och övriga brand/räddningsfordon i vagnhall. Bild 3 Mittfack vänster sida på brandoch räddningsfordonet. Bild 4 Främre fack vänster sida på brand- och räddningsfordonet. Bild 5 Mittfack höger sida på brandoch räddningsforonet Bild 6 Främre fack vänster sida på brand- och räddningsfordonet. Bild 7 Jag själv och stationschef Somjit Waidab som bytt kepsar med varann. Bild 8 Del av kontorsbyggnad med brandpersonalen. Bild 9 Jag själv och min sambo Sonja med stationschef Somjit Waidab emellan. en websida som kan besökas och ge en liten bild av räddningstjänsten härnere är : http://www.thaivisa.com/forum/1-million-baht-house-fire-injures-h-t330862.html 8. Swedish Firefighters 7. 29 5 • 2010 9. säkerhetsmässan Debatt om hårdare samhällsklimat på SKYDD i samband med öppnandet av säkerhetsmässan skydd 2010 , tisdagen den 14 september , hölls en paneldebatt . en av deltagarna var per widlundh , förbundsdirektör , räddningstjänsten syd . sff har pratat med honom , samt med moderatorn , hasse aro , som är känd bl a från teveprogrammet ” efterlyst ”. E var deltagarna överens om att problemen med våld och hot verkligen har ökat – det är inte något som medierna blåst upp, vilket ibland framförs. – Det finns flera orsaker, men det bidrar nog att det i dag är fler ungdomar än tidigare som till följd av skolk hamnar utanför skolsystemet. Beräkningar visar att det är mellan 10 000 och 13 000 ungdomar i varje årskull på cirka 100 000 barn, säger han och betonar att ett stort problem i denna fråga är att det inte finns någon samverkan mellan berörda aktörer eftersom ingen ”äger” problemet. – I det långa perspektivet måste kommunen ta ansvaret. De har kontroll över skolorna och räddningstjänsten, bland annat. De måste sätta ner foten i backen, ställa krav på staten och regeringen att det händer något, säger Hasse Aro vidare. inga tillbud i rosengård Även Per Widlundh efterlyser någon som är villig att ta ledartröjan. – Ytterst är hot och våld ett samhällsproblem. Vår hållning är att vi inte kan tolerera något våld mot någon oavsett orsaken. Politiker och övriga beslutsfattare måste gå ihop och lösa detta, säger han och understryker att det handlar om olika slags problem. – Det ena är kriminella gäng bland annat skjuter på bussar. Ett annat är att barn eldar för att hävda sig själva och synas, och i vissa fall handlar det om oförstånd, säger Per Widlundh som menar att det har gjorts mycket, bl a i Malmöförorten Rosengård, där brandmännen tvingades ha poliseskort. – Vi har öppnat en ny brandstation och arbetar mycket aktivt i skolorna. Vi har anställt tio ”värdar” med ickesvenskt ursprung. I princip har tillbuden försvunnit och de anlagda bränderna har minskat i Rosengård. Nu kör vi som vanligt, säger han. -Under 2010 har personalen utsatts för hot och våld vid sex tillfällen varav det gjort fyra anmälningar, säger skyddsombudet Jens Fick. - Sen den 14 april2010 har vi en rutin som fortfarande gäller. Den säger att vid nivå 1 insatser ska kontakt tas med polis innan man åker till aktuell adress. Tyvärr ser vi en tendens att man inte orkar anmäla tillbud längre, avslutar Jens Fick. (Red anm.) text: inger wiklund 30 BRF på SKYDD 2010 nligt hasse aro skydd 2010 hade totalt cirka 15 000 besökare under de fyra dagarna . brf var en av årets drygt 250 utställare , med en nydesignad monter . skydd - konferensen , som bestod av ett 60 - tal olika föreläs - ningar , besöktes av cirka 350 personer . sff har ställt fem frågor till anders cederberg , gällande skydd 2010 . Värvade ni några nya medlemmar? - Vi är här för att vi är en del av branschen – syns man så finns man. Vi hade många besökare i montern och många brandförsvar vill ha mer information. Självklart hoppas vi att folk ser att det är vi som är branschförbundet och blir medlemmar. Vem har designat inredningen i montern? - Det har vi på BRF gjort själva. Den är ett igenkänningstecken och vi kommer att använda den på alla mässor där vi deltar. Ska BRF vara med på SKYDD 2012? - Det får vi utvärdera, det är visserligen dyrt men SKYDD är ett forum där BRF förväntas vara med. Tråkigt nog hade Brand & Räddning krympt i år jämfört med tidigare, medan avdelningen för Säkerhet Swedish Firefighters 5 • 2010 1 miljard upp i rök! brandskyddsföreningen arrangerade flera seminarier på skydd 2010. i ett av dessa belyste björn björkman problematiken med skolor och förskolor som går upp i rök varje år . år och Malin Lindström BRF:s kansli, ordföranden Anders Cederberg och Johan Winsnes tog emot besökare i den egendesignade montern på SKYDD 2010. » Vi är en del av branschen « hade vuxit. Skadeplatsmässan, där vi också var med, har däremot mycket att erbjuda brandmannen, och den kommer att bli en allt viktigare aktör för oss i framtiden. Vad tycker du om SKYDD 2010 i övrigt? - Jag tycker själv, liksom har jag hört av många medlemmar, att seminarierna var för korta för att ge några djupare insikter. Det blev för lite debatter, det brände aldrig till. Dessutom kostar det ungefär en tusenlapp för en timme, vilket är alldeles för mycket. Kommer BRF att anordna egna föreläsningar på SKYDD, eller i samband med andra forum? - Ja, det är inte omöjligt, vi har ju mycket kunskap samlad under taket! text&foto: inger wiklund Swedish Firefighters 5 • 2010 1 000 2009 kostade dessa bränder mellan 500 miljoner sek . Medan det år 2007 brann i 59 finska, 81 norska 250 danska skolor och undervisningsbyggnader, skedde 534 bränder i skolor och förskolor i Sverige, enligt statistik som grundar sig på insatsrapporteringen. Men enligt Björn Björkman är detta inte hela sanningen. - När ett försäkringsbolag begärde in rapporter gällande alla oönskade händelser i kommunens skolor i Jönköping för åren 2007-2009 visade det sig att 36 småbränder hade uppstått där. Men bara 13 anlagda bränder hade rapporterats, sa han och konstaterade att det brukar sägas att hälften av bränderna i skolorna är anlagda. - Jag påstår att nio bränder av tio i skolor är anlagda. De flesta sker under lektionstid, och då vanligen i korridorer och på toaletter. Oftast kan vaktmästaren släcka dem i tid. Men skolorna anmäler inte det här, eftersom de inte vill ha dåligt rykte. Björn Björkman menade vidare att skolorna ”planterar in” brandfarliga konstruktioner; t ex används papperskorgar och hjulförsedda soptunnor i plast. Förskolor och skolor är ofta ensligt belägna och kan bli samlingsplatser för ungdomar under kvällar och helger, mycket på grund av att så många fritidsgårdar har stängts. - Man eldar i soptunnor, som är lätta att flytta nära fasaden, varifrån branden sedan sprids till takfoten. I många fall brinner hela byggnaden ner, förklarade han och konstaterade att vi behöver bygga på ett mer brandsäkert sätt, samt även åtgärda redan befintliga lokaler. s e dda , hörda och bekräf tade Frågan varför det anläggs så många fler bränder i svenska skolor och förskolor jämfört med övriga Norden har inget enkelt svar. Enligt Björn Björkman är det dock eleverna själva som står för bränderna. Det kan vara högpresterande flickor som ”missar” ett MVG och eldar i ett försök att minska pressen, eller spänningssökande killar. Annat är lek som går fel, personliga problem och utanförskap, men också attityder. De anlagda bränderna ökar främst i skolor där arbetsmiljön är dålig – och där det är skräpigt. - Barn trivs om det är lugn och ro och en trevlig miljö. Då minskar också lusten att förstöra, konstaterade Björn Björkman och underströk att alla barn behöver bli sedda, hörda och bekräftade. Dessvärre har personal som tidigare fanns – värdar och vaktmästare – ofta försvunnit på grund av kostnadsbesparingar. Och många lärare verkar ha svårt att relatera till vad som sker. - Det har skett en avtrubbning när lärare tycker att det är naturligt att det brinner några gånger per termin, påpekade han. Det är viktigt också att barn får leka med eld, på ett säkert sätt. På så sätt får de respekt för elden. Brandkunskaperna bör inympas tidigt, helst redan i förskolan. Här har räddningstjänsten en viktig funktion att fylla. samordningen är viktig ! Det brister ofta i samordningen mellan olika förvaltningar och myndigheter vad gäller det här problemet. Men på flera håll har kommun, polis och räddningstjänst börjat samarbeta. T ex i Botkyrka Kommun, som i år fick priset ”Årets säkraste kommun”, vilket varje år delas ut av branschtidningen Skydd och Säkerhet, i samband med Skydd-mässan. Motiveringen var att man har skapat en beredskapsorganisation som kan agera snabbt när problem uppstår. I Karlstad finansierar kommunen ett samarbete med universitetet som undersöker arbetsmiljön i skolorna. Vilket fått till följd att en skola som hade problem på tredje våningen delade upp sitt lärarrum i flera mindre rum så att det nu är lärare närvarande på alla våningsplan. Och i Motala kommun skickas redan påföljande dag alla elever – som med avsikt anlagt någon form av brand – till räddningstjänsten för att prata med brandmännen om riskerna med eld. TEXT: inger wiklund Björn Björkman är sekreterare i ”Skolan Brinner”, ett prioriterat område för Brandskyddsföreningen Sverige. 31 sportprofilen Foto: Pierre Mens Tommy Hansson det började som för så många andra med fotboll med kompisarna från morgon till kväll . tommy hansson växte upp i katrinelund i malmö . det var fotboll för hela slanten och eftersom hans far spelade i bunkeflo så blev det naturligt att vara på idrottsplatsen . S han under en skolturnerning och 1970 fick han chansen att representera Malmö FF, en klubb han skulle vara trogen länge. Tommy växte allt mer in i rollen och gjorde många mål, han var så duktig att han 1973 fick vara med i juniorlandslaget och första landskampen var mot Finland den 29 augusti 1973. – Ett stort ögonblick, minns Tommy. När Bob Hougthon 1974 kom till Malmö så införde han lärlingsproffs och Tommy var en av fyra spelare som först fick denna proffsmöjlighet. Det skulle bli fler efter hand. I juli 1975 fick Tommy debutera i MFF:s A-lag mot danska BK Ferm. Allsvensk debut gjorde han några månader senare mot Åtvidaberg i oktober 1975. I den matchen blev det en assist och en nick i stolpen. 1977 skulle bli det bästa fotbollsåret för Tommy Hansson. Det blev inte bara A-landslagsuttagningar. Han vann allsvenskt guld. Han kom tvåa i den allsvenska skytteligan tillsammans med Sanny Åslund i AIK. Mot Hammarby gjorde Tommy ett äkta hattrick när de vann med 6-0. om 14 å r i ng u pp täc k t es 32 Det största fotbollsögonblicket för Tommy var semifinalmötet med Austria Wien i Europa cupen 1978/79. Med 0-0 från borta matchen och 0-0 i halvlek på Malmö stadion så fick MFF frispark i 47 minuten. Helt fri kunde han nicka in bollen. Stadion kokade med sina dryga 25 000 åskådare. – Det kommer att dröja länge innan vi har ett svenskt lag på den nivån igen, säger Tommy. I finalen mot Nottingham Forest förlorade MFF med 0-1. 1980 började han sin brandmannabana på Malmö brandkår. Samma år valde han att byta den blå tröjan mot IFK Malmös gula. Det fanns andra alternativ men jobbet fick styra och det blev ytterligare fyra säsonger i IFK Malmö. Efter detta hamnade han i Lunds BK och fick de två sista säsongerna spela med en lovande junior som senare skulle bli en av Sveriges bästa spelare genom tiderna, Martin Dahlin. – MFF följer jag så ofta jag kan, jag tittar egentligen på all fotboll. Det har ju varit mitt största intresse, avslutar Tommy. TEXT: henrik persson Swedish Firefighters 5 • 2010 Foto: henrik persson f a k ta : t o m m y h a n s s o n Född: 9 januari 1956 Bor: Bunkeflostrand Yrke: Brandman Klubbar: BK Kick – 1969, MFF ungdomslag 1970–1975, Malmö FF 1975–1981, IFK Malmö 1981–1984, Lunds BK 1985-1987, Trelleborgs FF 1988-1989 , Rydsgårds AIF 1990, Oxie IF 1991-1992, Blentarps BK 1993. Klubbar som tränare: Rydsgård AIF, Oxie IF, Blentarps BK, Husie FF, Kardadzic, IFK Malmö, IFK Klagshamn, Vellinge och Höllvikens Goif. Guld: 1977 Silver: 1980 Brons: 1979 Cup guld: 1978, 1980 Bragdguldet: 1979 Försäljning, service och utbildning i hantering av One‐Seven Det enda CAFS systemet i världen som rekommenderas av >llverkaren för rökdykning. Världscup final: 1979-80 190 matcher och 52 mål i MFF 84 matcher och 25 mål i allsvenskan 111 matcher och 101 mål i reservlag 1 3 matcher och 5 mål i reservlag 2 200 matcher och 243 mål i ungdomsfotbollen i MFF CAFS konferens för användare och andra intresserade, planeras 05‐06 april 2011 Victoria Hotell och konferens i Uppsala. Mer informa>on finns på vår hemsida. www.nfrs.no IFK Malmö: 160 matcher och 69 mål (98/34i serien). Lunds BK: 113 matcher och 83 mål Trelleborgs: FF 43 matcher och 13 mål, i serien Nordic Fire & Rescue Service AS +47 6398 1632 [email protected] Landskamper: 1 – 0 A, 4 – 20 U, 15 – 1 J Swedish Firefighters 5 • 2010 33 swedish firefighters på plats i norska hamar 1 vattendroppe = 7 skumbubblor b e s t å r av va t t e n , skumkoncentrat och tryckluft. One Seven är ett flödesreglerat skuminblandningssystem som med enkel knapptryckning väljer mellan 0,3 – 0,6 procents inblandning av skumkoncentrat i släckvattnet. Skumlösningen trycksätts via egen kompressor till färdigt skum redan i släckbilen, till skillnad mot det mer traditionella sättet att tillverka skum genom att tillföra luft via skum/strålröret. One Seven finns även i stationära system. Daniel Halldorsson har lång erfarenhet av One Seven, bl a har han varit koordinator i ett fullskaletest i en vägtunnel för One Seven och Hollands motsvarighet till Trafikverket, samt lett eller deltagit i över 50 fullskaliga uppeldningar av hus. På 1990-talet arbetade han som deltidsbrandman, på Island, men bor sedan många år i Norge. Han började leta efter CAFS ett bra CAFS-system, och år 2000 fann han One Seven – som i dag tillverkas av tyska One Seven of Germany – och sedan dess har han arbetat med detta. – Jag har länge drömt om att kunna arrangera en konferens där tillverkare och användare får en chans att träffas och prata ihop sig. Att det är ett 60-tal personer här är över all förväntan, sa han och berättade att målet är att konferensen ska bli återkommande, och hållas vartannat år i Sverige. Att det blev i Hamar den här gången beror på att den nyaste One Seven-bilen finns här. Många av hans kunder finns också i närheten av Hamar. Att döma av försäljningssiffrorna ökar användningen av One Seven-system nu i snabb takt. Det första halvåret 2010 sålde Daniel Halldorsson dubbelt så många som han gjort sedan år 2000. I slutet av augusti fanns det sammanlagt 32 One Seven-system i Norge, Sverige och Island, varav 13 i Sverige. Erik Elvermark har själv tillverkat en spade som man fäller upp manuellt, vilken skumstrålen studsar och sprids emot. alltid samma skum FOTO: Erik Elvermark Daniel Halldorssons erfarenhet är att brandmän många gånger tar stora risker under rökdykning, med följder som skållskador, utmattning och värmeslag, eller i värsta fall döden. – Min mission är att förbättra brandmäns säkerhet, att ge dem ett verktyg att släcka utifrån, så att de slipper utsätta sig för onödiga risker, förklarar han och menar One Seven är det säkraste systemet, eftersom det alltid levererar samma skum när man startar med ett knapptryck, men med olika blandning för A- respektive B-skum. – Vid rökdykning blir det mindre värmepåverkan och bättre sikt eftersom det bildas mindre vattenånga, och kläderna hålls torrare. Påverkan på miljön är också minimal, eftersom utspätt skum är i grunden lika farligt som utspätt diskmedel. Dessutom minskas vattenförbrukningen rejält: I en bilbrand går det åt cirka 1 500 liter vatten, som också förorenas. Med One Seven ligger vattenförbrukningen på cirka 150 liter i genomsnitt, med fyra deciliter kemikalier, säger han och menar vidare att huset också är renare efteråt än om det hade släckts med vatten. När skummet som fastnat på väggarna har fått dunsta kan det torkas bort med en trasa. Det blir aldrig någon vattensamling i källaren – det förekommer att de boende kan kliva in i sitt hus och sätta sig i soffan några dagar efter släckningsarbetet har avslutats. – Och om branden anlagts får polisen ett enklare jobb tack vare att inget vatten har förstört några bevis. 170 avancerade tester Det franska forskningsprogrammet PROMESIS ledare Gaétan Mitanchez var en av föreläsarna på Hamarkonferensen. Här kan bara ges en mycket sammanfattad bild av den avancerade forskningen som genomfördes med tio olika brandsläckningssystem, bl a One Seven. En verklighetsliknande testplattform byggdes som var 14 meter lång, 2,4 meter bred och mellan 2,4 och 5 meter hög. Cirka 170 tester genomfördes och resultaten analyserades med avancerad 3D-teknik. 34 Swedish Firefighters 5 • 2010 ett komplement till vattensläckning är cafs (compressed air foam system) som snabbt kyler ner rökgaserna och som avger mindre vattenånga än vatten. ett sådant är one seven. nordic fire & rescue service – som ägs och drivs av gunn apeland och daniel halldorsson – arrangerade en konferens i norska hamar, den 25 augusti, med flera experter på systemet, bl a forskaren mitanchez gaétan som har gjort omfattande tester med one seven, samt styrkeledaren erik elvermark i norrtälje, som var först i sverige med one seven. sff har också pratat med thomas heldring på farsta brandstation, som driftsatte sitt första one seven-system i april. En underventilerad brand skapades genom att elda träpallar, och sedan stänga dörrarna till lokalen. Ett nätverk av mer än 200 termoelement placerades i lokalen och beräkningar gjordes för att uppskatta temperaturen i lokalen. Temperaturen på väggen sänktes från 400 till under 100 grader C, på några sekunder. Men effekten sker i taket, inte där jag står! Tekniken är avgörande, och det är av yttersta vikt att utbilda brandmännen i detta, förklarade Gaétan Mitanchez. skummet ”attackerar” väggen e t t c- kö rko rt per beredsk ap sg ru pp Brandmän fick i fria sessioner prova sig fram till de bästa teknikerna för att kontrollera brandgasen och brandens utveckling. Den bästa effekten med One Seven åstadkoms när rökgaserna stoppades där det är som varmast – under innertaket. – Medan vatten förångas under ett tak så går One Seven igenom rökgaserna och ”attackerar” väggen, det fäster på två sekunder, och har en snabbt kylande effekt. Norrtälje Kommun är den största i Stockholms län och omfattar nära en tredjedel av länets yta. Under sommaren flyttar ett stort antal sommargäster in till kommunen. Räddningstjänsten har en heltids- och fyra deltidsstationer. Norrtälje var först i Sverige med att driftsätta One Seven, år 2008, och har nu fyra system, enligt styrkeledaren Erik Elvermark, vilken även har arbetat som lärare i Rosersberg. – CAFS erbjuder många verktyg, men det gäller att använda dem i rätt kombination och rätt tillfälle. En enhet CAFS och 3 000 liter vatten ger 21 kubikmeter släckmedel, vilket räcker för ett strålrör i cirka 19 minuter. Det blir effektivare än att släcka med vatten, sa han och förklarade att en liten bil (WV T5) med en brandman som kan hoppa ut och jobba med en teflonslang de första cirka minuterna vid alla bränder, är ett effektivt sätt att slå ner branden innan personal hinner fram som kan påbörja rökdykningen. En annan fördel är att det nu räcker det med ett C-körkort per beredskapsgrupp. Förut krävdes det två, vilket ju blev dyrare, sa Erik Elvermark. Det är skillnad på slangarna. Den med teflonbeläggning (t.v) är smidigare och har mer flöde, och lämpar sig bäst för insatser utomhus. Medan den gummibelagda (t.h) är tåligare och därför bättre för insatser inomhus. Daniel Halldorsson, Erik Elvermark och Thomas Heldring diskuterar för- och nackdelar med olika munstycken. Swedish Firefighters 5 • 2010 35 Han konstaterade att i bostadsbränder vill de flesta brandmän slå upp en skyddsstråle, vilket inte fungerar med CAFS. – Vi har klurat en del, försökt att ”pensla” skum och samtidigt stänga av rummet. Jag har tillverkat en spade som man fäller upp manuellt, vilken skumstrålen studsar och sprids emot. Den gör att skumbubblorna inte slås sönder lika mycket och ett tjockare skum fäster på innertaket. Tekniken medger en kortare kastlängd och skummet blir till en hel plym som täcker en större yta på samma tid jämfört med ett traditionellt munstycke. Det är möjligt att pensla av en hel hall och det hänger kvar på väggarna, vilket ökar isoleringen. Men det här är fortfarande i försöksstadiet. torrskum när litet vat ten fin ns En stor vinst med de små bilarna är att man snabbt kan skydda intilliggande byggnader vid en brand. – Första sommaren vi hade One Seven brann ett stort växthus ner. Strax intill detta ligger en länga hus. Väldigt lite vatten fanns att tillgå initialt, men en enda brandman klarade längan med ett strålrör torrskum, berättade Erik Elvermark. utbildning krävs! Erik Elvermark menade vidare att eftersom skum har högre släckeffektivitet än vatten går det snabbare att ta kontroll över branden och bryta den negativa utvecklingen. Effektiviteten ökar på varje enhet, och det är möjligt att släcka på så många sätt. Inte minst minskar risken för brandmän att skada sig i arbetet eftersom de – om de använder skummet rätt – kan stå i rummet utanför branden, och slangsystemet är förenklat. Han underströk att mer utbildning krävs, inte minst för befälen som måste kunna använda tekniken på rätt sätt och som får högre krav på sig nu när valmöjligheten finns. – Tekniska prylar kan gå sönder och installationen är helt avgörande. Men alla nya system har barnsjukdomar och vår fjärde bil är betydligt bättre än den tredje, sa Erik Elvermark. farsta först i stockholm Farsta brandstation var först i Storstockholms brandförsvar (SSBF) med att driftsätta ett One Seven-system – i april i år. Thomas Heldring, som tidigare var metodansvarig inom SSBF, har utbildat personalen i handhavande av One Seven. – Det finns många parametrar att värdera när SSBF väljer ett kompletterande släcksystem till en släck-och räddningsbil. One Seven har ett brett användningsområde och flera fördelar. Det har bara varit i drift ett halvår, men killarna här är förvånade att det fungerar så bra, det är en ny värld som öppnar sig. Jag ser daglig dags hur effektivt det är. Även fast tekniken fortfarande är i sin linda tror jag på att det här blir större i framtiden, som komplement till vattnet, både vad gäller släckning av små och större bränder, säger han och förklarar att i Stockholm finns flera miljöer där One Seven-systemet har alla förutsättningar att fungera, såsom tunnelbanan och i höga hus. – Släckeffekten är mest optimal med formstyv slang. Med traditionell slang kan slangveck förstöra skumbubblorna och släckeffekten, eftersom skummet blandas redan i släckbilen. Med färdigblandat skum direkt från släckbilen blir slangarna betydligt lättare att arbeta med, vilket är positivt ur en arbetsmiljöaspekt. bättre för miljön Thomas Heldring påpekar att vid traditionell brandsläckning går det åt mycket vatten – varav det mesta inte förångas. Med ett CAFS-system används vattnet mer effektivt. – Vi ser dagliga exempel på hur vi med One Seven släcker bilbränder med endast 200–400 liter vatten mot tidigare 1 000–1 500 liter. Mindre åtgång av vatten för släckning innebär mindre släckvatten som innehåller miljöskadliga ämnen från förbränning som kontaminerar mark eller avloppssystem. Det är ytterliggare en viktig parameter vid val av kompletterande släcksystem som One Seven. större slagkraft vid brand i tankbil brandfarlig vara One Seven ger också en större slagkraft per enhet vid brand i tankbil och brandfarlig vara. – Det kommer på sikt, när vi får fler enheter med släcksystemet, att resultera i att vi kraftigt kan förändra vår strategi och taktik vid sådana insatser, säger Thomas Heldring som också ansvarar för den utvärdering av systemet som ska göras i slutet av året. – One Seven är inget billigt system. Först när utvärderingen är gjord blir det klart om detta är en god investering eller inte, avslutar han. text&foto: inger wiklund I Norge kallas detta munstycke för ”släckspett” och det kan användas på brand i motorrum på bil, bostadsbränder, källarbränder och mycket mer för den som använder fantasin. 36 Swedish Firefighters 5 • 2010 BRF:s Airport Fire & Rescue, en sektion för flygplatsbrandmän BRF har bildat en speciell sektion gör flygplatsbrandmän och skälet är att det arbete de utför skiljer sig en del från den vanlige brandmannens. Arbetsgivarparterna och de avtal som råder är också andra än BRF:s traditionella. Tanken är dessutom att sektionen ska vara ett närverk mellan brandmän som jobbar på flygplatser, där de kan utbyta erfarenheter mellan varandra, säger Carl-Arne Ljungmark, ansvarig för projektet inom BRF. Brandmännens Riksförbund får fler och fler medlemmar som jobbar som brandmän på de knappt 50-talet flygplatser som har en ren flygplatsbrandkår och det gör att BRF självklart vill ta väl hand om de nya medlemmarna. Att vara flygplatsbrandman skiljer sig på flera punkter från den konventionella räddningstjänsten, de jobbar mycket sällan med räddningstjänst utanför flygplatsen säger Carl-Arne Ljungmark. Tack och lov är sällsynt med flygplatsolyckor vilket gör det oerhört viktigt att den erfarenhet och kompetens som följer i arbetet tas till vara på bästa tänkbara sätt för att kunna nyttjas erfarenhetsmässigt av flera. Inte bara på den egna flygplatsen. Detta är lite av bakgrunden till att Brandmännens Riksförbund beslutat att bilda en sektion för flygplatsbrandmän, Airport Fire & Rescue. Tanken är att vi bygger upp kontaktnät ute på flygplatserna, där varje ny omgående får en kontakt med dom tidigare bildade avdelningarna och klubbarna på våra flygplatser för att direkt komma in i gemenskapen. BRF ska fungera som en spindel i nätet och vara en stödfunktion, poängterar Carl-Arne Ljungmark. Redan innan start av den nya sektionen har det tagits omfattande internationella kontakter för att detta nätverk ska kunna stå modell för ett samarbete mellan flygplatsbrandmän över hela världen. Första stegen blir naturligtvis att utveckla kontakterna till våra nordiska grannar, men i planen ingår det ett omfattande internationellt kontaktnät, berättar Ljungmark. Peter Bergh bekräftar att det pågår ett omfattande arbetet inom förbundet med att bygga vidare i de internationella kontaktnäten. Inte bara inom just flygsidan, men intresset är stort för detta både i Europa och i USA och vi tror att den modell vi jobbar med kommer att bli ett slags förebild för andra länder. Därmed blir BRF och Svenska flygplatsbrandmän ett slags ambassadörer för detta arbete, säger han vidare. Ansvaret för flygplatsbrandkårerna ser lite olika ut runt om i landet, fortfarande har Luftfartsverket ansvaret för några och några drivs helt i privat regi. Vi ser mycket positivt på det som sker just nu inom BRF, det är helt i linje med vårt sätt att se på saken, säger Sven Engquist, Falck. Han poängterar precis som Peter Bergh att det är utmärkt att ha Swedish Firefighters 5 • 2010 37 en dialog och ett visst samarbete, men att det ligger i rollerna att det snabbt kan bli ett motpartsförhållande. Men det är ju inte fel att vi diskuterar och utvecklar det vi har gemensamma intressen i och inte bara pratar med varandra när det är problem, poängterar Sven Engquist. Engkvist gör ingen hemlighet i att Falcks har som målsättning att ta över ansvaret för räddningstjänsten vid fler flygplatser runt om i Sverige. Vi är största privata entreprenören inom ambulanssjukvården i Sverige och när det gäller räddningstjänst är vi den dominerande aktören i Danmark. Att bygga nätverk på det sättet som nu Brandmännens Riksförbund gör genom sin satsning på flygplatsbrandkårerna är rätt väg inför framtiden tror Sven Engquist. text&foto: carl-arne ljungmark Swedish Firefighters 5 • 2010 37 serie & kryss Lösningen hittar du i nästa nummer. FACKSPRÅKEN Kryssa med Swedish Firefighters APART KITTLANDE FILMVISNING RÄNNAN PLATONPLATS SKÄRA IN SYNORGANEN POSITIV ELEKTROD KAN STÅ FÖR KREDIT ÄNGSLAN BÄR PÅ ANLAG DEN SES I ÄGG OCH ÖGA FLICKA FALKMAN OST MED ANOR? SES GLADA VILL KORT- MAN FÅ SPEL ENGELSK TITEL LINDGRENFIGUR TÄTORT PÅVENAMN KORTA DAGEN KOM MED OLYCKA HALVGRÄS BÖR INTE JURY VARA FÅGLAR SES MED BEDA 3 VILL FRUSEN DRA SÖDERUT KRÄNGER VID DÖRREN DEN ÄR FÖRBJUDEN HON SÖKER GUDING? Lösning för nr 4 2010: HÄLSNINGEN MILITÄRER G MÄTER DJUPET KORT GAUSS SPELPLATS A POSITIV ELEKTROD FLOD I HOLLAND A ORMBO T FESTKLÄDSEL 38 T E N L O E N G S R E A N MS M E R T O FÖLJER TRAFIKEN ÄR UTAN INNEHÅLL KAN MAN EKA L B E R A D A R S K T NA O D T E L I E R A R A L E YTLAGER TOG EN PAUS SKRIVA NER RYGGSÄCK UNDERVEGETATION VALUTA FÖRE EURO GÅ PLANLÖST VATTENVÄXT? AVELSPLATS L FINT TILLTAL BYTA Ö M S A K E N N E L HAR SPRÄNGVERKAN BÖJLIG LINJAL R I S Y N K R R A I UM T T RELIGIÖS CEREMONI RADIOBAND NÄSTA NUMMER 6 2010 I din brevlåda 21/12 Swedish Firefighters 5 • 2010 BIOZONE tar bort rökgaser och röklukt ur exempelvis omklädningsrum, tvättrum och utryckningsfordon. Bensen, kloroform, sot, styrén och formaldehyd bryts ned till rent syre, koldioxid och vatten. BIOZONE – EFFEKTIV REDUCERING AV FARLIGA ÄMNEN I BRANDRÖK BIOZONE är en aktiv renare som verkar utan filter eller kemikalier. BIOZONE används av brandförsvaret, saneringsföretag, fastighetsbolag, kommuner m. fl. BioZone Scientific Scandinavia AB, 08-54064048, [email protected], www.biozone.se 327 SVENSKA RÄDDNINGSENHETER HAR VALT CORE DE KAN INTE HA FEL generalagent WENNERGREN MASKIN AB www.holmatro.se B POSTTIDNING Ev retur till: Brandmännens Riksförbund Kryddgränd 6 123 58 Farsta Säkerhet vid första ögonkastet. Säkerhet vid första ögonkastet. Dräger UCF 6000/7000 2495 Värmekameran som på bråkdelen av en sekund lokaliserar skadade personer eller heta områden. Dräger UCF 6000/7000 hjälper dig att få en snabb överblick även i de tuffaste och farligaste miljöerna. Med Dräger UCF 6000/7000 kan du frysa bilden när du tittar runt ett hörn för att se vad som väntar dig där utan att du behöver exponera dig. Kameran spelar också automatiskt in ljud och bild så fort den används, vilket enkelt kan laddas ner till en dator. Dräger UCF 6000/7000 har också en inbyggd laserpekare för enkel indikering av exempelvis heta områden. www.draeger.com
© Copyright 2024