1. No category

Proaktiv samverkan vid
olyckor
Erik Cedergårdh
Thomas Winnberg
Ur boken;
”Samverkan - för säkerhets skull”
Proaktiv samverkan
Samtidigt agerande, så tidigt som möjligt
vidta åtgärder innan problem uppstår eller förvärras,
för att hjälpa de nödställda
så bra som möjligt.
Hur skall vi agera för att hjälpa
nödställda?
Vi knyter ihop:
• händelsens karaktär
• metodik vid tolkning av uppdrag i lagar
• resurser förmågor
• beslutsfattande
• effektivitet
…..så att den nödställde får bästa hjälp!
Huvudbudskap (1)
• Agera vid ”ovissa hjälpbehov” (förmåga att agera på indikationer
och antaganden)
• Avgör ansvarsfrågor successivt vid ”ovissa hjälpbehov”
• Flera samtidiga insatser vid en enskild olycka
• Varje aktör bedömer sin roll utifrån sitt uppdrag
• Ansvar lämnas inte över mellan myndigheter
Huvudbudskap (2)
• Metodiken är att; värdera händelsen - åtgärdsbehov uppdrag enligt lagstiftning - resursernas förmåga ledningsförhållande.
• Ta initiativ - vänta inte på annan aktör
• Åstadkom en effektiv åtgärdsproduktion för
hjälpbehövande – ”helhet av aktörernas agerande”
• Utnyttja att flera ”kompetenser” ser olika delar
• Våga i positivt syfte ifrågasätta varandras information och
bedömningar. Vad kan ha hänt egentligen?
”Ovisst hjälpbehov”
Vid ovissa hjälpbehov är det extra viktigt att vi
påbörjar agerandet innan vi fullt ut kan ha rett ut
ansvarsförhållandena!
”Ovisst hjälpbehov” –ex isolycka
• Svårtillgänglig plats och kanske såg ingen när olyckan
inträffade
• De som larmar kanske inte vet hur många som fallit i, utan
hör bara rop på avstånd
• Den som larmar vet inte riktigt var de är någonstans
• De nödställda kan ha tagit sig upp och förflyttat sig långa
avstånd
• Isen brister på flera ställen – flera olyckor?
• Osäker position i ”gränsland”
”Ovisst hjälpbehov” – larma på
indikationer
• Det är ledningsorganisationens kunskaps läge som är
ovisst.
• Agera på antaganden om vad som kan ha hänt!
• Resurser från flera håll och från flera aktörer direkt
• Red ut ansvarförhållandena efter ett tag
...........hur reder vi ut ansvarförhållandena?
Uppdrag, organisation och insats
Flera insatser o åtgärdsproduktion
Dessa olika insatser
producerar ”åtgärder”
Flera insatser vid bombhot
Överhängande fara +
fyra rekvisit uppfylls
i skedet innan det exploderar
Polisen oskadliggör sprängladdning
Prop 1985/86:170
Uppdrag, insatser och åtgärder
• Olyckan är sammansatt och behöver hanteras med hjälp
av olika typer av åtgärder
• Ingen ”äger olyckan”, utan det är juridisk parallellitet
• Begreppet ”räddningsinsats” i folkmun ställer till det….!
• LSO- Polislag- Hälso- och sjukvårdslagen giltiga samtidigt
• I kapitlet använder vi begreppet räddningsinsats när vi
avser insatsen enligt LSO (flygräddningsinsats,
kommunal räddningsinsats etc.)
Kan vara flera räddningsinsatser
(LSO)
Kan vara ”flygräddningsinsats” och
”kommunal räddningsinsats” samtidigt
Metodik för uppdragen i LSO
• Varje myndighet tolkar sitt eget uppdrag
• All räddningstjänst som inte är statlig är kommunal
• Kommunen går ut i havet ut till nästa nation (geografi)
• Vi behöver också värdera händelsen i förhållande till
innehållen i uppdragen
Värdera även aktörers förmåga
• Händelsen behöver också vägas mot,
kompetens/förmåga och ledningsförutsättningar,
så att det blir optimalt för den hjälpsökande.
Uppdrag enligt LSO
En jämförelse mellan miljöräddningstjänst,
sjöräddningstjänst och kommunal räddningstjänst
Geografi och innehåll i uppdrag
• KBV och Kommunen har samma uppdrag
innehållsmässigt och då blir det geografin (ex
strandlinjen) som beskriver ansvarsgräns
• Sjöräddning handlar om att efterforska och rädda
människor som befaras vara i sjönöd. Både geografi och
sjönödsbegreppet behöver vägas in.
Ur Prop 1985/86:170;
…..den som ramlar i vattnet från land eller som i
samband med bad kommer i en nödsituation kan
däremot mera sällan anses vara i sjönöd.
Visualisering
Uppdrag;
Geografi;
Händelse;
Farkost
Rädda människor,
egendom och miljö
=kommunal räddningstjänst
Rädda människor i sjönöd
=sjöräddningstjänst
Hav
Bro
Ramlar i vattnet vid
skridskofärd,
eller från broar etc.
Land
Brygga
Ramlar ifrån brygga
Ramlar i ifrån gummimadrass
Vad är då svaret?
• Kan vara enbart sjöräddningstjänst
(ex indikationer på att
gummimadrassen blåst iväg)
• Kan vara enbart kommunal räddningstjänst,
(ex drunkning under badbrygga)
• Kan vara parallellitet mellan två räddningsinsatser
(med flera RL som följd)
Flera faktorer behöver bedömas
• Geografi
• Händelsens innehåll vägt mot uppdragsformulering
• Förmåga (resursförmåga och metodikkompetens ex
efterforskning)
Det samlade agerandet så bra som möjligt för den drabbade!!!
OBS tiden och den successivt framväxande lägesuppfattningen
Ur Proaktiv samverkan; Samverkan för säkerhetsskull MSB 2011
Typfall att diskutera
• Bombhot mot färja i hamninloppet till Varberg
• En större turistbåt som kolliderat utanför Kollandsö i
Vänern
• Flygplan med rökutveckling som under varningslarmet
störtar i Vättern
• Suicid
• Oljeutsläpp utanför Stenungsunds utlastning från
petrokemi industri
Uppdrag, organisation och insats
Tid och metodik
Ett sekventiellt tänkande (ansvar mellan myndigheter) kan
”hindra proaktivitet och agerande”!
Det kan behöva pågå flera insatser samtidigt……!
Juridisk parallellitet och tid
Ex kommunal räddningstjänst
Efterforskning av försvunnen person
• Varje myndighet tolkar sitt eget uppdrag. Bör göras mot
”proaktiva antaganden”!
• Myndigheter lämnar inte över ansvar till varandra, utan
information. På så vis kan varje myndighet agera utifrån
sitt uppdrag.
Initiativ?
• Vilken aktör ska ta initiativ?
• Initiativ av vadå?
Alla behöver ta initiativ!
• Vi pratar ofta om att någon samhällsaktör behöver ta
initiativ …… men alla aktörer behöver ta initiativ!!!
• Det kan finnas tyngdpunkter i en händelse som leder till
naturliga initiativ
• Den som ser ett behov bör ta initiativ
• Det finns ofta ett behov efter ett tag vilket är svårt att se
i det tidiga skedet (”modell av förloppet”)
• Initiativ för vadå?
Begrepp ”Initiativ”
(initiativskyldighet)”
• Syftar till att hjälpa oss ta initiativ för att åstadkomma en
”gemensam beslutsprocess”
• Vara ”ordföranden” då inriktningen överenskoms
• Den aktör som har störst juridisk möjlighet att påverka,
eller kompetens att bedöma de väsentligaste faktorerna i
händelsen, bör ta initiativ för att underlätta samverkan
• Det viktigaste är att ta initiativ!
Ur; Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället (2006) och
Grunder för ledning (SRV 1998)
Begrepp; ”Samverkansinitiativ”
• Syftar till att bevaka att vissa nödvändiga åtgärder blir
genomförda i samverkan mellan aktörer
• Ett begrepp för att sortera in vem som vidtar en viss
åtgärd i händelsen
Ur; Saneringsutredningen Socialstyrelsen - SRV-RPS (2007)
Bra samverkan?
Bra samverkan kan vara att
ifrågasätta information som
kommer från annan aktör.
Olika aktörer olika ”kompetenser”
• Olika aktörer har olika uppdrag och olika kompetenser
(kunnande)
• Olika kompetenser betraktar olyckan med olika ”glasögon”
och ser olika saker
• Tillsammans ser vi fler delar av hjälpbehovet
Beslutsinramning
(”beslutsframing”)
• Första bedömningen leder till en ”tankeram” för vad som
hänt!
• Svårigheter att ”tänka om”
”Konstruktiv prövning”
• Tänka i andra banor och försöka motverka
beslutsinramning
• Är detta indikation på en mer omfattande händelse?
• Stämmer verkligen det vi just nu tror?
• Vad skall vi göra ytterligare?
• Det behövs ett ifrågasättande även av annan
samhällsaktörs bedömning!!!!!!
Vad bestod hjälpbehovet av
egentligen?
Avslutning av insatser
• Är vi säkra på att hela hjälpbehovet är omhändertaget?
• Utnyttja varandras kompetenser
• Eftertänksamhet innan avveckling!
Effektivitet
Det mest effektiva är när alla
aktörer följer sina rutiner ..
…eller?
Effektivt resursutnyttjande
Annan litteratur
Samverkan på olycksplatsen
(Berlin & Carlström Högskolan Väst)
•
•
•
•
sekventiell,
parallell,
semi-synkron
synkron samverkan
Avslutande resonemang
Huvudbudskap (1)
• Agera vid ”ovissa hjälpbehov” (förmåga att agera på indikationer
och antaganden)
• Avgör ansvarsfrågor successivt vid ”ovissa hjälpbehov”
• Flera samtidiga insatser vid en enskild olycka
• Varje aktör bedömer sin roll utifrån sitt uppdrag
• Ansvar lämnas inte över mellan myndigheter
Huvudbudskap (2)
• Metodiken är att; värdera händelsen - åtgärdsbehov uppdrag enligt lagstiftning - resursernas förmåga ledningsförhållande.
• Ta initiativ - vänta inte på annan aktör
• Åstadkom en effektiv åtgärdsproduktion för
hjälpbehövande – ”helhet av aktörernas agerande”
• Utnyttja att flera ”kompetenser” ser olika delar
• Våga i positivt syfte ifrågasätta varandras information och
bedömningar. Vad kan ha hänt egentligen?
Samverkan
• Samhällets samlade åtgärder ska ge effekt mot olyckan
och för hjälpbehovet!
Utvecklingstankar
• ”Aktörsöverskridande förlarm”
• ”Aktörsgemensam taktik”
• ”Aktörsöverskridande konstruktiv prövning”
Samverkansperson
• Företräder beslutsfattare vid annan aktörs ledningsplats
• Överenskommelse mellan JRCC (sjö/flyg), KBV
Regionledning, VG Regionen, Polismyndigheten Västra
Götaland, Räddningstjänsten Storgöteborg och SOS Alarm
• Nationellt intresse eftersom JRCC finns i Göteborg