Kvalitetsrapport LBS Jönköping 2011/2012

Resultat och analys av skolans
måluppfyllelse och kvalitet.
2011/2012
Kvalitetsrapport
LBS
JÖNKÖPING
LEDARE
INNEHÅLL
KREATIVITET
VÄRLDENS HÄFTIGASTE JOBB!
LEDARE: Skolan har en betydelsefull plats i alla människors liv. Några
ser skolan som det som lägger grunden för livet, eller i alla fall yrket,
andra ser den som ett nödvändigt ont. Oavsett vad så minns alla sina
skolor och de flesta har också en åsikt om vad som är en bra skola. De
flesta skolor bär på en tradition eller en kultur som ”sitter i väggarna”,
men några får chansen att hitta en egen plats i samhället – nya skolor
som formas efter förväntningar!
Att få vara med och etablera en skola måste vara världens häftigaste
jobb. Mitt viktigaste uppdrag som rektor är att se till att vår skola
håller hög kvalitet på alla plan. Eleverna ska få alla möjligheter att nå
målen och få en bra grund för att leta sig vidare i studie- och yrkesliv.
Lärare och övrig personal ska känna att de hittat rätt arbetsplats och
att de har möjlighet att utforma sitt arbete så att undervisning och
övrig verksamhet håller en hög kvalitet. Vidare är nöjdhet viktigt för
både elever, föräldrar och personal.
Under skolans första år har vi arbetat hårt med att forma en skolkultur
i de vita väggarna. Miljön ska vara såväl engagerande som inkluderande och dessutom sporra våra kreativa tankar. Tillsammans är jag
övertygad att LBS har hittat sin plats som gymnasieskola i Jönköping.
Vi erbjuder en kreativ och nytänkande skola där kvaliteten ständigt är
i fokus!
Marcus Persson, rektor
02.
LEDARE
04.
GRUNDFAKTA OM LBS KREATIVA GYMNASIET
07.
GRUNDFAKTA OM LBS I JÖNKÖPING
08.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 2011/2012
09.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
10.
REDOVISNING AV ÅRETS KVALITETSARBETE
14.
UPPFÖLJNING AV L.O.V. ARBETET
15.
SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT
BILAGOR:
1: Resultatsammanställning
2: Läroplansmål
GRUNDFAKTA
GRUNDFAKTA
VÄLKOMMEN TILL
LBS JÖNKÖPINGS KVALITETSRAPPORT 11/12
Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge
våra elever de förutsättningar de behöver både kunskaps- och värdegrundsmässigt, som förberedelse för
det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem
efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar på
skolan systematiskt och metodiskt gör oss medvetna
om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder
för eleverna.
Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens målen, på ett rättssäkert och korrekt sätt, och som
vinner elevernas förtroende samt ger dem en god
skjuts in i vidare studier och arbetslivet.
Vårt arbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om
hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga
de mål som finns i läroplanen och varje programs
program-/examensmål. Där finns både kunskapsmål
och mål som handlar om värdegrund och demokratisk
kompetens.
Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i skolans
strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav
som ställs på skolan i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som
de har rätt till, eller särskilt stöd om det behövs för att
nå utbildningsmålen.
Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som
handlar hur eleverna upplever utbildningen utifrån
sina alldeles egna, personliga förväntningar och
4
KVALITETSÅRET
PÅ LBS KREATIVA GYMNASIET
önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi
begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om
vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning.
Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera
och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en
utbildning med så hög kvalitet som möjligt.
Både huvudmannen LBS och alla LBS-skolor följer en
grundläggande struktur och flöde för det systematiska
kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan
(alla skolor gör till exempel betygsprognosticeringar
vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när
det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor
genomför till exempel utvärderingsseminarier där
elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma
resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket
möjliggör jämförelse och erfarenhetsubyte mellan
skolorna).
På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser
ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett
centralt dokument som skolorna dokumenterar sitt
arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport.
Ytterst ansvarar rektor för skolans systematiska kvalitetsarbete och lokala tillägg på skolorna kan förekomma.
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
5
GRUNDFAKTA
GRUNDFAKTA
DET HÄR ÄR
LBS KREATIVA GYMNASIET
DET HÄR ÄR
LBS KREATIVA GYMNASIET I JÖNKÖPING
På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier
och kreativa områden. Närmre 2 000 elever läser idag
någon av våra utbildningar LBS Media, LBS Spel
utveckling, LBS Speldesign, LBS Arkitekt,
LBS Journalistik och LBS Musikproduktion
på någon av våra elva orter i Sverige: Borås, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Trollhättan och
Varberg.
Hösten 2011 slog LBS i Jönköping upp sina portar
för första gången. Skolan har ett fantastiskt läge
med ingång från Västra Storgatan vid Juneporten
och med utsikt mot Järnvägsgatan, Resecentrum och
vidare ut över Vättern.
Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan 2001. År 2006 fick
skolan nya ägare och sedan augusti 2007 ingår vi
i utbildningskoncernen AcadeMedia.
ORGANISAITON: För verksamheten finns en ledning
bestående av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef. För varje skolenhet ansvarar en rektor,
med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och
HR.
grundläggande principer: Sambands- och sam-
manhangsperspektivet är bärande i alla utbildningar.
Centralt är även det pedagogiska perspektiv som tar
fasta på erfarenheter och ser både lyckanden och
misslyckanden som utvecklande. Genom en inställning till lärandet som innebär att man måste våga
pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska
utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta
strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och
traditionella kreativa områden.
Efter utbildningen ska eleverna vara rustade med:
• behörighetsgivande slutbetyg för vidare studier
på högskola och universitet
• ett hållbart förhållningssätt – som individ, vuxen
och som samhällsmedborgare
• branschriktiga erfarenheter och kännedom
om arbetslivet
• en samling användbara arbetsprover
Framför allt är det uppgifterna och målen i läroplanen
för de frivilliga skolformerna (Lpf94) samt program-/
examensmålen som är vägledande för verksamheten
i alla dess delar – från planering till genomförande
och förbättring.
Utbildning & erbjudande: LBS Jönköping erbjuder
fem olika utbildningar, två som bygger på Teknikprogrammet och tre som bygger på Estetiska programmet.
LBS Arkitekt är ett teknikprogram med den nationella
inriktningen Samhällsbyggande och miljö. Utbildningen ser till såväl den estetiska delen som den tekniska
delen av arkitektyrket. Eleverna får lära sig både
arkitekturhistoria och hur man visualiserar byggnader
med hjälp av dator.
LBS Spelutveckling är ett teknikprogram med den
nationella inriktningen Design och produktutveckling.
Utbildningen är fokuserad på programmeringsdelen
av spelutveckling och eleverna får i projektform skapa
egna spel.
LBS Media är ett estetiskt program med den nationella inriktningen Estetik och media. Eleverna får lära sig
grunderna i medieproduktion i både ett estetiskt och
tekniskt perspektiv och de väljer om de vill fördjupa
sig inom Foto eller Film och TV.
LBS Musikproduktion är ett estetiskt program med
den nationella inriktningen Musik. Utbildningen innehåller en del av den spelande delen av musik, men
fokus ligger på musik- och ljudproduktion med studio
och dator som hjälpmedel.
LBS Speldesign är ett estetiskt program med den
nationella inriktningen Bild och formgivning. Utbildningen är fokuserad på den grafiska delen av
spelutveckling. Eleverna utvecklar sin estetiska ådra i
såväl analog som digital bild och de skapar egna spel
tillsammans med andra spelelever.
Spel- och arkitektutbildningarna är klart överrepresenterade av pojkar, medan musikproduktion- och medieutbildningen är klart överrepresenterade av flickor.
Personal: Personalen på skolan består främst av
lärare som antingen har lärarutbildning eller annan
relevant högskoleutbildning. Utöver lärare arbetar
rektor och elevhälsan på skolan
Lokaler: Skolans lokaler finns i centrum av västra
Jönköping precis intill Juneporten, dit stadsbussarna
anländer, och Resecentrum, dit tåg och övriga bussar
anländer.
Lokalerna ligger i två plan – entréplan innehåller
uppehållsrum och matsal och plan två innehåller tre
klassrum, en musiksal, ett studietorg för eleverna, ett
rum för elevhälsan, ett rektorskontor samt ett kontorslandskap för lärare. Dessa delar av skolan är helt
nyrenoverade enligt våra önskemål, och från lokalerna
i plan två finns en fantastisk utsikt över Vättern.
Utöver detta finns två omklädningsrum och en aerobicssal i lokalerna, då de tidigare använts som ett
gym. Dessa delar använder vi delvis för undervisning i
idrott och hälsa.
Funktioner: Elevhälsan på skolan består av en kurator och en skolsköterska som är anställda av SkolPool
Sverige AB. Genom detta företag har skolan också
tillgång till specialpedagog, skolläkare och skolpsykolog. Vår studie- och yrkesvägledare arbetar på vår
skola i Borås och besöker skolan ett par gånger per år.
Rektor är stödsamordnare och flera av skolans lärare
har viss specialpedagogisk kompetens.
Skollunchen tillagas och serveras av företaget Storseglet. Den serveras kostnadsfritt för eleverna varje
dag på skolan.
Finansiering: Skolan finansieras av kommunala
bidrag från elevernas hemkommuner.
EleveR: Eleverna på skolan kommer ifrån ett tiotal
kommuner och de flesta pendlar därmed dagligen.
6
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
7
FÖRUTSÄTTNINGAR
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE
Beskrivning av kvalitetsarbetet
UNDERLAG & ARBETSSÄTT
Det kanske mest anmärkningsvärda när det gäller våra
förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse under 2011/2012 är det faktum att skolan var nystartad
och därmed liten sett till elev- och lärarantal.
Kvalitetsarbetet på skolan var något som genomsyrade all verksamhet. För att säkerställa detta utgick
verksamheten från två olika planer – arbetsplan och
undervisningsplan Arbetsplanen togs fram gemensamt av rektor och medarbetare i augusti. Den utgick
från olika läroplansmål som vi valde att prioritera under läsåret. Flera mål arbetades ihop till ett eller flera
fokusområden för att göra det hela mer överskådligt.
Lärarna uppmanades under läsåret att samarbeta så
mycket som möjligt över ämnesgränserna och att utnyttja att elevantalet var så litet för att individualisera
undervisningen så mycket som möjligt.
Lokalerna anpassades för att göra skolan till en god
miljö för lärande. Inför vårt första år skapades tre nya
klassrum, ett elevtorg, en ensemblesal, ett uppehållsrum, samt utrymme för lärare, elevhälsan och rektor.
Rektor utformade skolan tillsammans med byggledare
och arkitekt.
Eleverna på LBS Jönköping får under studietiden låna
en bärbar dator som innehåller alla de programvaror
som utbildningen kräver. Varje elev erhåller också en
licens för e-böcker i ämnena matematik, samhällskunskap och engelska. Datorerna är också en nödvändighet för att tillägna sig goda kunskaper i de kurser som
ingår i studieplanen. Skolbiblioteket började vi bygga
upp under läsåret genom att lärarna valde referenslitteratur som de bedömde att eleverna skulle kunna ha
användning av. Dessutom startades tidningsprenumerationer och skönlitteratur köptes in. Stadsbiblioteket
ligger på nära avstånd och används i undervisningen
utöver att eleverna själva kan söka saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud där.
Eleverna var under läsåret schemalagda från kl. 9.10
varje dag till kl. 15.30 måndag till torsdag, samt kl.
14.00 på fredagar. Lärare fanns på skolan mellan kl.
8.00 och 16.30. Skollunch serverades varje skoldag i
samarbete med restaurang Storseglet.
Stödverksamhetens struktur utarbetades under det
första skolåret. Varje lärare ansvarade för stödet inom
sitt eget ämne.
Elevhälsan på plats bestod av skolsköterska och
kurator. De var anställda av Skolpool Sverige AB. Det
medicinska ledningsansvaret hade skolläkaren. Skolläkare och skolpsykolog tillhandahölls av Skolpool vid
behov. Studie- och yrkesvägledare fanns tillgänglig i
samarbete med LBS i Borås. Specialpedagogisk kompetens fanns hos flera av lärarna och specialpedagog
fanns att tillgå via Skolpool.
Eleverna hade under läsåret inflytande i planeringen
av samtliga kurser. En grupp på fem elever deltog
som elevrepresentanter i likabehandlings- och värdegrundsgruppen.
Skolledningen bestod av rektor som arbetade heltid.
Skolans mål och riktning förmedlades i första hand
individuellt, men vid behov även i större mötesform
med all personal genom morgonmöte, studiedag
eller liknande.
Tre av lärarna hade en lärarexamen (totalt 1,6 tjänster)
och de övriga fyra hade relevant högskoleutbildning
(totalt 1,0 tjänster). Rektorn påbörjade under läsåret
rektorsutbildningen och hade sedan tidigare en lärarexamen. All personal inom elevhälsan hade behörighetsgivande utbildning.
Eleverna kom ifrån ett tiotal kommuner inklusive Jönköpings kommun. Könsmässigt fördelade sig eleverna
ganska jämnt, med en viss övervikt för pojkar. Meritvärdena låg för merparten av eleverna i intervallet
160-240p. De flesta var mycket intresserade av inriktningen på deras utbildning.
Läsåret 2011/2012 var fokusområdena Skolkultur;
Elevens insikt; samt Framtid. Dessa beskrivs längre
fram i denna kvalitetsrapport.
Undervisningsplaner togs fram av varje lärare för varje
kursgrupp. De förklarade hur undervisningen lades
upp och inriktades mot ämnesplanen och läroplanen med examensmålen, men också hur läraren och
eleverna inom ramen för undervisningen jobbade mot
fokusområdena.
Undervisningsplanerna följdes upp regelbundet av
rektor och utvecklades under årets gång. Även eleverna involveras eftersom de hade möjlighet att påverka
undervisningen. Vid regelbundna tillfällen valde vi vid
personalmöten att utvärdera hur arbetet gick samt
hur vi skulle gå vidare.
Runt jullovet gjordes kursutvärderingar, lärarna satte
prognoser för elevernas betyg och huvudmannen LBS
arrangerade en inspirationsdag för personalen. Detta
användes för att visa på vad som behövdes förbättras inför vårterminen och för att motivera ett fortsatt
arbete med kvalitet i fokus.
I mars genomförde LBS som huvudman en interninspektion på skolan. Inspektionen var upplagd på ett
liknande sätt som Skolinspektionen använder och
baserade sig på underlag som fanns och erfarenheter
som LBS gjort i samband med tidigare inspektioner
på skolorna inom huvdmannen. Interninspektionen
sammanfattades skriftligen med indikatorer på vad
som kunde förbättras i verksamheten.
I mars genomförde även Skolinspektionen sin förstagångstillsyn på skolan. Besöket gav intressanta diskussioner och resulterade i en anmärkningsfri rapport.
8
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
Eleverna fick under läsåret svara på två större LBSgemensamma enkäter. I november/december svarade
de på vår likabehandlings- och värdegrundsenkät
(LoV-enkät)och i februari/mars svarade de på vår
elevenkät som undersöker nöjdhet, rekommendationsgrad, trygghet, trivsel, meningsfullhet och
användbarhet. LoV-enkäten låg till grund för vårt
systematiska arbete med just likabehandling och värdegrund. Detta arbete utgick från ett samlat plandokument som upprättades inför kalenderåret 2012.
Mot slutet av läsåret utvärderades undervisningen
ännu en gång. Denna gång var LBS Jönköping en av
de skolor som på prov testade en ny enkät som LBS
gemensamt arbetade fram under läsåret. Eleverna
gjorde en undervisningsutvärdering för varje lärare, istället för en kursutvärdering för varje kurs som tidigare
gjorts. Den nya undervisningsutvärderingen var mer
riktad på lärarens undervisning och var tydligt kopplad till läroplanen. Svaren gav oss indikationer på vad
läraren behöver förbättra.
Under elevernas sista vecka genomfördes utvärderingsseminarier med ett urval av skolans elever. I ett
samtal fick de diskutera siffror från elevenkäten för att
ge en kvalitativ fördjupning till den kvantitativa undersökningen. Även synpunkter från interninspektionen
togs upp vid detta tillfälle.
Efter betygssättningen fick skolan en resultatrapport
från LBS som huvudman. Resultatrapporten var en
sammanställning av statistik som gick att få fram från
året. I resultatrapporten fanns jämförelser kring betygsättning mellan olika lärare, olika klasser, tidigare år
(som inte var aktuellt för oss i år), med LBS totalt, samt
nationella prov. Här fanns även statistik från LoV-enkäter, interninspektioner med mera, där vi kan jämföra
oss med andra skolor.
Årets kvalitetsarbete avslutades med utvärderingsseminarier med personalen. Vi gick då gemensamt
igenom de indikationer som finns utifrån det material
som beskrivits ovan. Vi genomförde en skattning av
de olika läroplansmålen för att se vår gemensamma
syn på var vi behöver förstärka måluppfyllelsen. Slutligen summerade vi årets arbete med fokusområdena
och bestämde vilka läroplansmål vi behöver arbeta
mer med nästa läsår.
9
REDOVISNING
REDOVISNING
REDOVISNING AV KVALITETSARBETE
SKOLKULTUR, ELEVENS INSIKT & FRAMTID
Introduktionsveckan i augusti
Syftet med introduktionsveckan var att ge eleverna
en introduktion i allt nytt de stöter på när de börjar
gymnasiet. Utöver att gymnasiet är en ny skolform
för eleverna så är även ny skola, nya lärare och nya
klasskamrater några exempel på vad som eleverna
introducerades för. Vi tyckte att denna vecka även var
ett utmärkt tillfälle för att introducera eleverna för vårt
kvalitetsarbete och våra fokusområden.
Mycket av arbetet denna vecka var riktat mot att eleverna skulle lära känna varandra. Inom fokusområdet
skolkultur ser vi det som viktigt med en bra sammanhållning på skolan så att eleverna kan leva sig in i och
förstå andra människors situation och utvecklar en
vilja att handla också med deras bästa för ögonen.
Vidare introducerades skolans likabehandlings- och
värdegrundsarbete denna vecka. Även detta är ett
ämne som vi kopplar till skolkulturen och läroplansmålet eleverna accepterar inte att människor utsätts
för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor. Under den första veckan
utarbetades också gemensamma ordningsregler för
skolan.
En annan viktig ingrediens denna vecka var att introducera eleverna i gymnasiet och dess utmaningar.
Detta kopplade vi till fokusområdet elevens insikt. Vi
förklarade hur den nya gymnasieskolan är uppbyggd
med ämnesplaner, nya betyg, examensmål och en
högskoleförberedande examen samt annat som blir
viktigare och viktigare för eleverna ju längre upp i
skolsystemet de kommer, som exempelvis studieteknik och eget ansvar. Hit kunde vi koppla flera av de
läroplansmål som vi valt ut till fokusområdet elevens
insikt, exempelvis eleverna tror på sin egen förmåga
och sina möjligheter att utvecklas och eleverna tar
ansvar för sitt lärande och sina studieresultat.
Slutligen tyckte vi också att det var viktigt att kommunicera vad utbildningen innehåller och vad den
ska leda till. Vårt fokusområde framtid syftar till att
eleverna ska känna att utbildningen känns meningsfull, samt att de ska få upp ögonen för de olika
möjligheter som utbildningen lägger grund för. Under
introduktionsveckan hade vi information om våra olika
10
studiero. Det fanns en tydlig koppling till läroplanens
mål att eleverna kan leva sig in i och förstå andra
människors situation och utveckla en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen.
utbildningar samt olika kreativa övningar kopplade till
den utbildning eleverna valt. Vi kopplade dessa övningar till läroplansmålet eleverna utvecklar kunskaper
för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka
arbetsliv och samhällsliv.
på kunskap. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet
att utveckla kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och
för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv. Under
detta projekt gavs eleverna möjlighet att påverka dels
sin arbetssituation, men framför allt att reflektera över
vilka kunskaper som är viktiga i framtida yrkesliv.
Elevens insikt: Under denna period fick eleverna ar-
Undervisning
september, oktober och november
Eleverna fick under den första tiden på skolan även en
introduktion i olika aktuella yrken inom sina inriktningar. I digitalt skapande introducerades de olika yrkesrollerna inom spelbranschen för eleverna på LBS Spelutveckling och LBS Speldesign. I medieproduktion
och medier, samhälle och kommunikation togs olika
yrkesroller inom mediebranschen upp. Musikeleverna
fick i flera olika kurser bekanta sig med gamla och
nya yrkesroller i sin bransch. Tanken var att eleverna
medvetet ska kunna ta ställning till fortsatt studie- och
yrkesvägledning på grundval av samlade erfarenheter
och kunskaper samt aktuell information.
beta med sin insikt framför allt inom de olika kurserna.
Ett mål var att motivera eleverna och få dem att tro på
sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas. I
idrott och hälsa fick eleverna prova på olika former av
moderna träningsformer på gymmet Atlantis. De fick
även vara testpiloter i ett projekt som heter Pulzen –
en träningsdagbok på internet. I matematik och bild
och form fick eleverna testa att bedöma varandras
arbeten och i musikkurserna fick eleverna arbeta med
självskattningar och reflektion över det egna lärandet.
Detta är några exempel på hur vi arbetade med att få
eleverna att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna.
Skolkultur: I början av terminen lades stor vikt
vid att få eleverna att lära känna varandra. Lärarna
satte ihop olika grupper vid undervisningstillfällen
för att eleverna skulle lära känna varandra bättre. I
ämnet samhällskunskap arbetade eleverna med både
individer och grupper, samt med kultur, bland annat
för att förstå och respektera andra folk och kulturer. I
bildundervisningen arbetade läraren mycket med att
uppmana eleverna att hjälpa varandra och att lära sig
att både ge och ta konstruktiv kritik. I ett ämnesövergripande projekt fick eleverna arbeta med fördomar.
Eleverna fick under en vecka såväl arbeta som äta
lunch med en grupp som sattes ihop av lärarna för att
skapa spännande möten. Både exemplet från bildundervisningen och det ämnesövergripande projektet
är exempel på hur vi arbetat för att eleven ska kunna
leva sig in i och förstå andra människors situation och
utveckla en vilja att handla också med deras bästa för
ögonen.
Elevens insikt: I uppstarten av de olika kurserna la-
des mycket tid på att få eleverna att utveckla en insikt
om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera
sitt eget lärande. Lärarna använde sig av olika former
av undervisning och gruppkonstellationer för att dels
kunna ge eleverna möjlighet till att reflektera över sitt
lärande, men även för att själva kunna individanpassa
undervisningen under senare delar av kursen. Eleverna fick skriftligt reflektera över sitt eget lärande i
svenskundervisningen och gavs också möjlighet till att
upptäcka sin egen roll i olika gruppkonstellationer.
Framtid: I ett ämnesöverskridande projekt fick
eleverna jobba med bland annat motivation. Filmen
skolan dödar motivationen visades för att skapa en
bra diskussion kring just motivation, men även synen
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
Utvecklingssamtal november: I november
hölls elevernas första utvecklingssamtal. Förutom att
samtala om elevernas utveckling så tyckte vi att detta
var ett utmärkt tillfälle att förankra kvalitetsarbetet på
individnivå hos varje elev, men även hos vårdnadshavare då de också var inbjudna. Eleverna höll själva i
sina samtal och inför samtalet fick de fylla i en mall.
Frågorna i mallen var indelade efter våra fokusområden och i en del fick de även göra en självskattning
kring sin insikt.
Undervisning
december, januari och februari
Efter utvecklingssamtalen genomfördes några olika
projekt knutna till fokusområdena:
Skolkultur: Eleverna arbetade tillsammans, inom
ramen för samhällskunskap, om skolans ordningsregler. De första reglerna arbetades fram redan första
veckan och nu fanns det önskemål om att göra vissa
förändringar samt att förtydliga reglerna. Eleverna
på LBS Media fick i uppdrag att göra affischer med
reglerna för att sätta upp i klassrummen, på torget
och i loungen. Reglerna tydliggjorde framför allt hur
eleverna skulle respektera andra elever och deras
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
Under en vecka provade vi också att ge eleverna
väldigt mycket frihet – ett upplägg som närmast kan
jämföras med högskolestudier. Förslaget som var
framtaget av en grupp elever och framröstat av samtliga innebar kort att föreläsningar hölls måndag och
tisdag, individuell handledning på onsdagen, samt
fritt arbete på valfri ort torsdag och fredag. Slutligen
var deadline för samtliga uppgifter på fredagen.
Detta blev ett test på elevernas förmåga till individuell
studieplanering och ett bra tillfälle att ta personligt
ansvar för sina studier. Med facit i hand klarade några
elever detta riktigt bra, medan de flesta insåg att
detta var en något för tuff utmaning.
Framtid: I januari fokuserade vi i stor utsträckning på
fokusområdet framtid. Vår studie- och yrkesvägledare
informerade eleverna om olika yrken som utbildningarna kan leda till, gick igenom hur man beräknar sitt
jämförelsetal som används vid sök till högskole- och
universitetsutbildningar, förklarade vad högskoleprovet innebär etc. Samtidigt arbetade eleverna med
arbetsmarknad i samhällskunskapen där även LO informerade om vad man ska tänka på när man fått ett
jobb. I svenskan fick eleverna träna på att söka jobb
samt skriva personligt brev och CV.
11
REDOVISNING
Utvecklingssamtal mars
Under vårens utvecklingssamtal var det återigen eleverna som fick hålla i samtalen och utgångspunkten var
även denna gång i våra fokusområden. Inom ramen
för elevens insikt fick eleverna följa upp och revidera
sin självskattning från höstens samtal. En diskussion
kring elevens framtid fick bli avstamp för att ta fram
kortsiktiga mål för slutet på pågående kurser. Under
utvecklingssamtalen lyftes också vårens diskussion
kring skolkultur ned på en individnivå, med samtal om
såväl kompisar och bemötande som problem med
att vissa skräpar ned samt att skolans elever generellt
konsumerar för mycket socker.
Undervisning mars, april och maj
Skolkultur: Under denna period fick eleverna bland
annat fördjupa sig i skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. Eleverna fick i uppdrag att på något
sätt visualisera hur detta arbete går till på skolan och
det mynnade bland annat ut i en egenproducerad
film, där allt från manus till text och musik producerades av eleverna. I detta arbete uppmärksammades
läroplansmålen eleverna accepterar inte att människor
utsätts för förtryck och kränkande behandling samt
medverkar till att bistå människor och eleverna förstår
och respekterar andra folk och kulturer. Eleverna har
också fått börja planera hur höstens nya elever ska
kunna integreras i vår skolkultur. Elevrepresentanterna
i likabehandlings- och värdegrundsgruppen har även
arbetat fram konkreta förslag på aktiviteter för detta.
Elevens insikt: Under dessa sista månader fokuserade vi i samtliga ämnen på bedömning och
feedback. Med stöd av Skolverkets allmänna råd såg
lärarna till att eleverna fick chansen att träna sig på
att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov
i förhållande till kraven i kursplanerna genom att använda betygsmatriser eller likande underlag för att ge
feedback eller i samband med betygssamtal. I svenska, engelska och matematik genomförde vi nationella
prov med tillhörande för- och efterarbete. De nationella proven var bra tillfällen på både gott och ont för
att få eleverna att utveckla en insikt om sitt eget sätt
12
REDOVISNING
att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande,
då såväl bedömning och metod för provet diskuteras
ingående.
FramtiD: Inom fokusområdet framtid arbetade vi
under denna period intensivt mot att eleverna skulle
få kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt
studieområde, samt om möjligheter till praktik m.m.
i Sverige och i andra länder. Konkret genomförde vi
studiebesök för medie- och musikproduktionseleverna, tog in ”skarpa uppdrag” från riktiga företag och
arrangerade en utställning på skolan. Eleverna fick
därmed arbeta med riktiga deadlines och i många fall
stötte de på de problem och utmaningar som uppstår
i respektive bransch, exempelvis kontakt med tryckeri,
telefonsamtal med olika företag och presentationer
av färdigt material.
Elevhälsans arbete
Skolkultur: Elevhälsan arbetade under året på
många olika sätt förebyggande genom att exempelvis
vara med och driva frågor kring likabehandling och
värdegrund. Kuratorn ingick i likabehandlings- och
värdegrundsgruppen som bland annat arbetade med
temadagar etc.
Elevens insikt: Skolans kurator fick under större
delen av läsåret fokusera på elevernas självförtroende.
Detta var bland annat viktigt för att eleverna ska
kunna utveckla sin självkännedom och sin förmåga till
individuell studieplanering. Arbetet skedde genom
föreläsning för helklass och uppföljning i grupper och
i vissa fall även på individnivå. Skolsköterskan hade
även individuella samtal med samtliga elever.
Framtid: Under årets arbete med fokusområdet
framtid var ett viktigt tillfälle när vår studie- och yrkesvägledare var på skolan och informerade om yrken
och utbildningar som angränsar till våra utbildningar. I
läroplanen står att eleverna kan medvetet ta ställning
till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval
av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell
information.
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
13
LIKABEHANDLIG- & VÄRDEGRUNDSARBETET
SAMLAD BEDÖMNING
UPPFÖLJNING
LIKABEHANDLING & VÄRDEGRUNDSARBETE
Skolans likabehandling- och värdegrundsarbete organiseras kalenderårsvis och plandokumentet upprättades så efter resultaten på den årliga enkäten, som
gjordes i slutet på höstterminen. Principen var att på
vårterminen arbeta åtgärdande mot eventuella brister
och på höstterminen arbeta förebyggande tillsammans med skolans nya elever.
I enkäten visade det sig att alla elever inte kände till skolans arbete med likabehandling- och värdegrundsfrågor.
Det visade sig också finnas en okunskap om de centrala
begreppen kränkning, trakasserier och diskriminering.
För att öka vetskapen om skolans LoV-arbete hos
eleverna arbetades det under våren fram två temadagar med fokus på LoV-arbetet. Under dessa dagar fick
eleverna arbeta med att definiera och exemplifiera
orden kränkning, diskriminering och trakasserier, de
fick även diskutera kring det dagliga tilltalet. Det
visades film som diskussionsunderlag kring mänskliga
gränser, vad är okej och vad är inte, och för vem. En
annan del under dagarna handlade om att arbeta
fram en valfri visualisering av LoV-arbetet, vilket resulterade i en musikvideo på temat. Under dessa dagar
tydliggjordes vilka elever som är elevrepresentanter i
LoV-gruppen och vilken roll de har. Efter dessa dagar
fick eleverna genomföra en skriftlig utvärdering, vilken
visar på en ökad kunskap om skolans LoV-arbete. I
slutet av terminen anordnade LoV-eleverna en film
och LAN-kväll för hela skolan.
Till hösten är det planerat att LOV-eleverna ska
engagera sig i introduktionen för de nya eleverna på
skolan, vilket förväntas resultera i ökad medvetenhet
om LoV-arbetet och gemenskap mellan årskurserna.
HELHETSBEDÖMNING
Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 11/12
INLEDNING: Den stora utmaningen under det första
året var att få all personal inkluderad i ett gemensamt
tänk. De flesta arbetade med ganska små deltidstjänster och det var därmed svårt att etablera gemensamma
strukturer. Exempelvis så var det några av lärarna som
enbart arbetade två dagar innan eleverna började
höstterminen. Det jag som rektor då prioriterade var
kvalitetsarbetet då våra gemensamma strukturer med
arbetsplan och undervisningsplaner introducerades.
Under höstens gång valde jag därför att arbeta mycket individuellt med varje lärare för att dels lära känna
dem och deras arbetssätt, men också för att de skulle
få en insyn i min och LBS syn på vad en skola ska vara.
Några av lärarna var dessutom nya i yrket och behövde därför lite extra tid för hitta sina egna rutiner.
Efter jullovet fanns det istället ett behov av att gemensamt hitta rutiner för arbetet. Utgångspunkten var
att få till ett samarbete som kunde gynna oss detta
år samtidigt som rutinerna skulle få leva vidare inför
hösten när skolan växer. Vi började det gemensamma
arbetet med en studiedag och sedan fortsatte vi med
morgonmöten en gång per vecka. Vid dessa möten
kunde fyra av skolans lärare medverka.
Ett annat problem med små tjänster är om den anställda egentligen vill arbeta mer och därför söker sig
efter annat jobb. De flesta med deltidstjänster kombinerade under året arbetet hos oss med arbete på
annat ställe, eget företagande eller föräldraledighet.
Dock valde en lärare att säga upp sig halvvägs in i på
höstterminen då denne hittat en annan tjänst. Som tur
var gick det snabbt att hitta en behörig ersättare på
den aktuella tjänsten.
Samtidigt som få elever innebar små tjänster gick det
inte komma ifrån att skolans litenhet ändå gav väldigt
goda förutsättningar för eleverna att nå målen. Även
om många av lärarna enbart arbetade en eller två dagar i veckan så kretsade arbetet hela tiden kring det
30-tal av elever som gick på skolan. Alla elever syntes
och märktes och de flesta lärarna kände till även de
elever de inte undervisade. I praktiken innebar det att
diskussionen kring varje elev i kollegiet gjorde det lätt
för lärarna att individanpassa undervisningen.
14
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
Bland andra förutsättningar som var nya för de flesta
eleverna bör datorerna nämnas. Varje elev fick under
året låna en bärbar dator med alla programvaror
som krävs för utbildningen, men också licenser för
e-böcker som läromedel i matematik, engelska och
samhällskunskap. Datorerna fungerade bra och den
stora fördelen var att eleverna aldrig glömde datorn
hemma. Det innebär att såväl läromedel som skrivmedel alltid var med till lektionerna och att de dessutom
alltid finns till hands hemma för läxläsning. Alla elever
utom en var vid en utvärdering positiva till e-böcker.
Den elev som inte tyckte det var bra fick istället låna
böcker i tryckt form.
Nackdelen med datorerna var givetvis den frihet som
framförallt internetåtkomst innebär. Det problemet
var dock något som vi arbetade mycket med under
året och samtidigt något som eleverna måste lära sig
att hantera.
En annan förutsättning som eleverna fick vänja sig
vid var vår schemaläggning. Alla skoldagar varade
mellan kl. 9.10 och kl. 15.30, förutom på fredagarna
då eleverna slutade redan kl. 14.00. Att veta att alla
elever fanns på plats hela dagarna gjorde det lättare
att planera ämnesöverskridande aktiviteter och även
lättare att få tag i enskilda elever oavsett orsak.
Vid de tillfällen eleverna inte hade något ämne schemalagt hade de istället projekttid där de oftast själva
fick bestämma vad de skulle arbeta med. Detta var
något som eleverna tyckte var konstigt i början, men
som de flesta efter ett tag kom att uppskatta.
Sammanfattningsvis präglades det första året av skolans litenhet. Alla – rektor, lärare, elevhälsan och eleverna vande sig vid att alltid kunna hitta den person de
sökte. Det gjorde det väldigt lätt för mig som rektor
att kommunicera ut budskapet kring vad gymnasieutbildning går ut på till alla parter. Samtidigt hade lärare
lätt för att rikta individuellt stöd till de elever som
behövde detta och eleverna hade unika möjligheter
att få den hjälp de efterfrågade.
15
SAMLAD BEDÖMNING
Instrumentell kvalitet
Den instrumentella kvaliteten är nog den som är svårast att kontrollera. Under detta första år fick vi dock
en del material som kan ge indikationer på vilken
instrumentell kvalitet skolan håller. Skolinspektionen
hade sin förstagångstillsyn och från LBS som huvudman genomfördes en interninspektion på skolan.
LBS som huvudman tillhandahöll även olika standarder som var kvalitetssäkrade och de granskade även
skolornas plandokument för likabehandlings- och
värdegrundsarbetet, utredningar om behov av särskilt
stöd, åtgärdsprogram, etc. Vidare genomförde vi på
skolan undervisningsutvärderingar.
Det jag vill framhålla är rutinerna kring den instrumentella kvaliteten. Exempelvis visade elevernas likabehandlings- och värdegrundsenkät var det fanns behov
att förstärka arbetet. Plandokumentet upprättades
med hjälp av enkätsvaren enligt principen att skolan
jobbar åtgärdande under vårterminen och förebyggande under höstterminen. Likaså kvalitetssäkrades
plandokumentet av LBS som huvudman, vilket innebar att vi fick korrigera några punkter i dokumentet
för att det skulle motsvara kraven i författningarna.
Skolinspektionen valde efter sin förstagångstillsyn att
inte ge skolan några anmärkningar, vilket tyder på en
god instrumentell kvalitet. Vid besöket och i anteckningarna från besöket tryckte de dock på vikten av att
skolans skolbibliotek ska utökas.
Undervisningsutvärderingarna visar på en genomgående god kvalitet gällande lärarna. De negativa
synpunkter som kommit fram är ett bra underlag för
läraren och för mig som rektor för hur verksamheten
kan förbättras ytterligare.
Lärarbehörigheten är på skolan enligt SIRIS 54%, men
är i realiteten efter lärarbyte vid höstlovet 62%. Jämfört med rikssnittet är det lite lågt. Vi strävar givetvis
efter 100%, men har samtidigt kurser på skolan som
det knappt finns behöriga lärare till.
Skolan upprättade under läsåret klagomålsrutiner,
men under det första året kom inga klagomål in.
16
SAMLAD BEDÖMNING
Sammanfattningsvis är möjligtvis lärarbehörigheten
något som tyder på att skolan skulle ha brister i den
instrumentella kvaliteten.
per om hur man bör agera så ser vi dagligen konkreta
exempel på hur vissa elever skräpar ned, struntar i
källsortering etc.
Funktionell kvalitet
Elevenkäten visade att 97% av eleverna trivdes på
skolan och att 97% kände sig trygga och vid utvärderingsseminarierna påtalades att dessa siffor bland
annat grundat sig i att varje människa blir respekterad
för vem den är och att skolan är fri från kränkningar.
Efter skolans första år gjorde lärarna gemensamt en
skattning kring de flesta av läroplansmålen för att få
en indikation på vilka mål eleverna når och vilka mål vi
behöver arbeta mer med. Det finns även andra indikatorer inom de olika områdena hos läroplansmålen.
Nämnas bör också att eleverna endast har gått ett år
av sin gymnasieutbildning och därmed har ytterligare
två år på sig att nå läroplansmålen.
KunskapeR: Kunskapsmålen har en naturlig koppling
till kurserna som ingår i utbildningen och då framför
allt de gymnasiegemensamma ämnena. Att över 98%
av kursbetygen som sattes i år var godkända ger en
indikation på att måluppfyllelsen borde vara hög gällande kunskapsmålen.
I skattningen uppmärksammades målen ”Varje elev
kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt
kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och
glädje och varje elev kan hämta stimulans ur kulturella
upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden.”
Lärarna menade att de flesta elever känner sig hemma
inom sitt eget estetiska område och inte har några problem med att hitta stimulans på ett privat plan utanför
skolan. Många elever behöver däremot bli bättre på att
upptäcka estetiska intryck utanför sitt eget område och
de flesta behöver också bli bättre på att koppla detta
till studierna och skolarbetet. Framför allt nämndes hur
eleverna relaterar till litteratur.
Normer & värden: Flera av målen inom normer och
värden ingick i årets fokusområde Skolkultur. Eleverna
vidade genom enkäter och vid utvecklingssamtal och
utvärderingsseminarier att de upplever att dessa frågor varit i fokus. Lärarna skattade elevernas måluppfyllelse högt även om det fanns någon invändning.
Dels upplevde lärarna att eleverna ofta har kunskaperna, men att det inte alltid skulle leda till handling.
Ett exempel på detta gäller målet ”Varje elev visar
respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön
i ett vidare perspektiv”. Även om eleverna har kunska-
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
eleverna en större kännedom om arbetslivets villkor
och eftersom våra utbildningar saknar praktik så blir
de skarpa uppdragen viktiga för att eleverna ska
komma i kontakt med arbetslivet.
Betyg & bedömning: Betyg och bedömning innehåller endast två mål; ”Varje elev tar ansvar för sitt
lärande” och ”Varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven
för utbildningen”.
Elevernas ansvar och inflytande: Ett av årets
fokusområden var Elevens insikt och där ingick några
av målen för elevernas ansvar och inflytande. Lärarna
upplevde att det finns stora skillnader inom elevgruppen på detta område. Eleverna märkte av att vi
arbetat med frågorna och många elever utvecklades
inom detta område. Vid skattningen och lärarnas
utvärderingsseminarium framgick dock att inom detta
område finns många mål där skolan behöver stärka
måluppfyllelsen. Det gäller både ansvar då många
elever fick mycket stöd för att nå målen under det första året, men även inflytande där många elever skulle
kunna bli bättre på att föra fram sin åsikt. Eleverna
som medverkade vid elevseminarierna menade att
skolan var för bra och det är svårt att komma med förbättringar när man inte vill ha förändringar. Samtidigt
säger målen att eleverna ska utöva aktivt inflytande
över sin utbildning och att arbetet ska ske genom
demokratiska former – något som lärarna bedömer
att vi behöver arbeta mer med. Det gäller framför
allt målen ”Varje elev utövar aktivt inflytande över sin
utbildning och det inre arbetet i skolan” och ”Varje
elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad
demokrati i arbetsliv och samhällsliv.”
Arbete och samhällsliv: Under året arbetade vi
med fokusområdet framtid. Lärarna bedömde vid sitt
utvärderingsseminarium att de flesta elever når dessa
läroplansmål och att arbetet med fokusområdet varit
gynnsamt. Eleverna i sin tur var i elevenkäten positiva
till hur de kommer att ha användning för sina kunskaper i framtida studie- och yrkesliv (97% nöjda).
Vi har under året provat att arbeta med några olika
skarpa projekt (företag som uppdragsgivare) och det
föll väl ut. Detta kommer vi fortsätta att arbeta med.
Lärarna menade vid skattningen att vi behöver ge
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
Det första målet går in i ansvarsdiskussionen ovan
och var även inkluderat i årets fokusområde elevens
insikt. Lärarna bedömer att många elever har svårt att
ta eget ansvar och att detta mål är något vi behöver
arbeta vidare med.
När det gäller det andra målet bedömer lärarna att
det stämmer ganska bra på våra elever. Vi har under
vårterminen arbetat med Skolverkets allmänna råd
kring bedömning, vilket har gjort att frågan aktualiserats för såväl lärare som elever. Dock kunde inte alla
lärare medverka och detta mål är något som vi kommer att behöva arbeta vidare med under nästa läsår.
Upplevd kvalitet.
Den upplevda kvaliteten måste anses vara hög. Samtliga elever svarade på elevenkäten och en indikator vi
kan titta på är NKI, dvs. Nöjd-Kund-Index, där vi i år
nått 80. Det innebär att genomsnittssvaret är 8,0 på
frågorna ”Om du tänker på din skola som helhet, hur
nöjd är du med den?”; Är din skola lika bra som du
hoppades att den skulle vara?” samt ”Tänk dig en perfekt skola, hur nära en sådan skola är din skola?”. NKI
80 går att jämföra med LBS totalt där eleverna svarat
71 och med AcadeMedia totalt där eleverna svarat 62.
Andra indikatorer som elevundersökningen är rekommendationsgrad, trivsel, trygghet och lärmöjligheter.
I enkäten har det ställts fyra olika frågor och eleverna
har ansetts nöjda om de svarat minst 7 på en skala
från 1–10. 93% av eleverna rekommenderar skolan till
andra och 97% av eleverna trivs, är trygga och anser
att skolan erbjuder bra lärmöjligheter.
17
SAMLAD BEDÖMNING
Elevenkäten gjordes i mars, men de elever som
deltog på seminarierna kunde förstärka denna bild i
början på juni när seminarierna genomfördes.
Fortsatt arbete mot ökad måluppfyllelse
och kvalitet
Jag tycker att det i denna kvalitetsrapport blir tydligt
varför det är viktigt att arbeta med kvalitet utifrån
flera perspektiv eller aspekter. Många associerar nog
främst kvalitet till den upplevda kvaliteten. För skolors
del finns också ett tydligt uppdrag som är enkelt att
mäta och det är den funktionella kvaliteten – det
räcker med att läsa vad som står i tidningen, alltid det
mätbara. Vi arbetar även mot en instrumentell kvalitet – hur får vi eleverna att nå målen? Tillsammans ger
dessa tre perspektiv en bra bild av vilken kvalitet en
skola faktiskt håller.
Jag känner att skolans arbete under det första året
varit mycket bra ur alla tre kvalitetsperspektiven. Självklart kommer vi att arbeta mot 100% gällande både
måluppfyllelse i de olika kurserna och nöjdhet där vi
idag är mycket nära, men fokus under nästa år kommer vara på några av de områden där det de facto
framkommit att skolan behöver bli bättre.
Det första fokusområdet som vi kommer att arbeta
mer med är Bedömning. Det är ett av skolans viktigaste områden och också något som vi vill lyfta fram
för eleverna. Under det gångna året har vi arbetat
med Skolverkets allmänna råd och det har väckt nyfikenhet hos de lärare som deltagit i arbetet. Nästa år
ska vi inkludera alla och genom att lyfta fram det som
ett fokusområde ska det även bli tydligt för eleverna
att det är ett för skolan prioriterat arbete. Det ska
att stärka den instrumentella kvaliteten och jag som
rektor får en större insyn när det gäller betygssättningen. Det kommer förhoppningsvis även att stärka
den funktionella kvaliteten då arbetet med formativ
bedömning ska leda till att varje elev utvecklas så
långt som möjligt.
Fokusområdet är så kopplat till förljande mål i läroplanen:
SAMLAD BEDÖMNING
”Varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.”
Det andra fokusområdet är Ansvar. Årets fokusområde Elevens insikt behöver vidareutvecklas. Lärarna
anser att många av eleverna har svårt att ta ansvar
och det är ord som kommer igen i flera av läroplansmålen, både när det gäller studier och annat. Under
årets arbete med Skolkultur och Elevens insikt har det
också visat sig att eleverna i många fall har svårt att gå
från tanke till handling när det gäller ansvar för såväl
arbetsmiljö som miljön i stort.
Fokusområdet är så kopplat till förljande mål i läroplanen:
”Varje elev tar personligt ansvar för sina studier och
sin arbetsmiljö.”
”Varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat.”
”Varje elev visar respekt för och omsorg om såväl
närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.”
Det tredje fokusområdet för nästa läsår rör Inflytande.
Eleverna säger att de inte vill påverka för att allt är
bra. Läroplanen säger att eleverna ska utöva aktivt
inflytande. För skolans del gäller det att skapa förutsättningar när det gäller inflytande både när det gäller
enstaka kurser såväl som skolan i stort. Strukturer för
elevråd och klassråd måste skapas, eleverna måste
själva få känna att de faktiskt kan få sina åsikter framförda. I det korta perspektivet handlar det om inflytande på skolan, men i det längre perspektivet ska
kunskaperna kunna appliceras på samhället och dess
demokratiska principer.
Fokusområdet är så kopplat till förljande mål i läroplanen:
”Varje elev utövar aktivt inflytande över sin utbildning
och det inre arbetet i skolan”.
”Varje elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en
fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv”.
”Varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin
egen förmåga.”
18
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
19
Bilaga 1
Bilaga 1
BILAGA 1
RESULTATSAMMANSTÄLLNING
Den här bilagan innehåller ett urval av de mest centrala uppgifter som ingår i LBS verksamhetsgemensamma uppföljning. Uppgifterna tyder på skolans kvalitet
ur de tre olika perspektiven funktionell, instrumentell
och upplevd kvalitet.
Om uppgifterna
Uppgifterna är sammanställda och bearbetade
centralt. Uppgifter kring betyg för läsåret 2011/2012 är
hämtade ur det elevadministrativa systemet Adela
i direkt samband med betygssättning i juni 2012.
Historiska betygsuppgifter och rikssnitt är hämtade ur
den nationella databasen SIRIS.
Uppgifter kring APU och nationella prov har inhämtats
från respektive skola och uppgifter kring enkäter har
hämtats ur resultatrapporter från Svenskt Kvalitetsindex (SKI), Markör och LBS interna enkätverktyg.
Uppgifter kring personal är hämtade ur SIRIS, med
mätepunkt den 15 oktober.
Diagram 4a: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt på skolan
Lägst betyget G /E – skolnivå
98%
100%
92%
80%
60%
40%
20%
Tabellförteckning
0%
LBS Jönköping
Funktionell kvalitet
Diagram 1: Fullföljd utbildning inom 4 år*
Diagram 2: Grundläggande högskolebehörighet*
Diagram 3: Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg*
Diagram 4a: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt på skolan
Diagram 4b: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt per program
Diagram 5a: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt på skolan
Diagram 5b: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt per program
Tabell 6: Betygsresultat – betygsfördelning i ämnena matematik, svenska och engelska (behörighetsgivande
kurser)
Total
Lå 1112
Diagram 4b: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt per program
Lägst betyget E LB S J önköping – programnivå
Instrumentell kvalitet
Diagram 7: Lärarbehörighet
Tabell 8: Likvärdig betygssättning – provbetyg jämfört mot kursbetyg
Diagram 9a–d: Värdegrundsarbete
100%
80%
Upplevd kvalitet
60%
Diagram 10a: Nöjdhet (Nöjd kund-index, NKI)
Diagram 10b: Rekommendationsgrad
40%
99%
98%
20%
Lå 1112
Lå 1112
0%
ES
TE
* Uppgifter saknas för LBS Jönköping då skolan ännu inte haft avgångselever.
20
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
21
Bilaga 1
Bilaga 1
Diagram 5a: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt på skolan
Tabell 6: Betygsresultat – betygsfördelning i ämnena matematik, svenska och engelska (behörighetsgivande kurser)
LB S J önköping
2011/2012
Engelska 5
Matematik 1b
Matematik 1c
Svenska 1
B etygsfördelning LB S J önköping –
skolnivå
Summa av % IG + F
Summa av % G+E+D
Summa av % C+VG
Summa av % MVG + A+B
F
E -D
C
A -B
0%
6%
0%
0%
41%
78%
79%
47%
19%
6%
7%
31%
41%
11%
14%
22%
26%
27%
45%
2%
Lå 1112
Diagram 5b: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt per program
B etygsfördelning LB S J önköping –
programnivå
Summa av % IG + F
Summa av % G+E+D
Summa av % C+VG
Summa av % MVG + A+B
27%
34%
38%
22
26%
18%
54%
1%
Lå 1112
2%
Lå 1112
ES
TE
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
23
Bilaga 1
Bilaga 1
Diagram 7: Lärarbehörighet
Diagram 9a: V ärdegrundsarbete
Lärarbehörighet
J ag har fått information om skolans
likabehandlings- och värdegrundsarbete.
100%
77%
80%
60%
100%
54%
52%
81%
80%
40%
72%
60%
20%
40%
0%
LBS
LBS Jönköping
20%
Rikssnitt
0%
2011/2012
LBS
LBS Jönköping
2011
Tabell 8: Likvärdig betygssättning – provbetyg jämfört mot kursbetyg
Diagram 9b: V ärdegrundsarbete
LB S J önköping
2011/2012
F på N P F på kurs
E på N P
E på kurs
C på N P
C på kurs
A på N P
A på kurs
J ag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller
någon annan elev upplever kränkningar på skolan.
100%
Engelska 5
0%
0%
25%
25%
22%
19%
22%
19%
Matematik 1b
39%
6%
33%
39%
11%
6%
0%
6%
80%
Matematik 1c
14%
0%
57%
57%
0%
7%
0%
14%
60%
Svenska 1
3%
0%
10%
13%
40%
31%
0%
3%
90%
90%
LBS
LBS Jönköping
40%
20%
0%
2011
24
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
25
Bilaga 1
Bilaga 1
Diagram 9c: V ärdegrundsarbete
Diagram 10a: Nöjdhet (Nöjd kund-index, NKI)
N öjdhet
J ag har förtroende för att skolan tar tag i
situationen om jag själv eller någon annan elev
upplever kränkningar på skolan.
100%
100
100%
90%
80
80
71
60
80%
40
60%
20
40%
20%
0
0%
LBS
LBS
LBS Jönköping
2011/2012
2011
Diagram 9d: V ärdegrundsarbete
Diagram 10b: Rekommendationsgrad
J ag känner mig trygg på skolan.
100%
LBS Jönköping
Rekommendation
100
100%
99%
93
81
80
80%
60%
60
40%
40
20%
20
0%
LBS
0
LBS Jönköping
LBS
2011
26
LBS Jönköping
2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
27
Bilaga 2
Bilaga 2
BILAGA 2
LÄROPLANSMÅL
Varje elev har kunskaper om samhälls- och arbetsliv.
Kunskaper 2.1
Varje elev har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv.
Varje elev ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär
att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier.
Varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv.
Varje elev har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att
kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.
Varje elev har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv.
Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem.
Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att reflektera över sina erfarenheter och
sitt eget sätt att lära.
Varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet
hållbar utveckling.
Varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.
Normer och värden 2.2
Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att lösa praktiska problem och arbetsuppgifter.
Varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.
Varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och
känna tillit till sin egen förmåga.
Varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet.
Varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor.
Varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till
kunskap, självinsikt och glädje.
Varje elev kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden.
Varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa.
Varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia.
Varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen.
Varje elev har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.
Varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Varje elev har kunskaper om de mänskliga rättigheterna.
Elevernas ansvar och inflytande 2.3
Varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia.
Varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
Varje elev utövar aktivt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
28
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
29
Bilaga 2
Bilaga 2
Varje elev vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former utifrån kunskap om
demokratins principer.
Varje elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv.
Varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med
andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.
Utbildningsval – arbete och samhällsliv 2.4
Varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering.
Varje elev kan medvetet ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper.
Varje elev ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser
dessa kan ha.
Varje elev har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder.
Varje elev är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling,
förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår
behovet av personlig utveckling i yrket.
Bedömning och betyg 2.5
Varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat.
Varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för
utbildningen.
30
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
LBS
|
LÄSÅRET 2011/2012
31