Kvalitetsrapport LBS Jönköping 2011/2012
Resultat och analys av skolans måluppfyllelse och kvalitet. 2011/2012 Kvalitetsrapport LBS JÖNKÖPING LEDARE INNEHÅLL KREATIVITET VÄRLDENS HÄFTIGASTE JOBB! LEDARE: Skolan har en betydelsefull plats i alla människors liv. Några ser skolan som det som lägger grunden för livet, eller i alla fall yrket, andra ser den som ett nödvändigt ont. Oavsett vad så minns alla sina skolor och de flesta har också en åsikt om vad som är en bra skola. De flesta skolor bär på en tradition eller en kultur som ”sitter i väggarna”, men några får chansen att hitta en egen plats i samhället – nya skolor som formas efter förväntningar! Att få vara med och etablera en skola måste vara världens häftigaste jobb. Mitt viktigaste uppdrag som rektor är att se till att vår skola håller hög kvalitet på alla plan. Eleverna ska få alla möjligheter att nå målen och få en bra grund för att leta sig vidare i studie- och yrkesliv. Lärare och övrig personal ska känna att de hittat rätt arbetsplats och att de har möjlighet att utforma sitt arbete så att undervisning och övrig verksamhet håller en hög kvalitet. Vidare är nöjdhet viktigt för både elever, föräldrar och personal. Under skolans första år har vi arbetat hårt med att forma en skolkultur i de vita väggarna. Miljön ska vara såväl engagerande som inkluderande och dessutom sporra våra kreativa tankar. Tillsammans är jag övertygad att LBS har hittat sin plats som gymnasieskola i Jönköping. Vi erbjuder en kreativ och nytänkande skola där kvaliteten ständigt är i fokus! Marcus Persson, rektor 02. LEDARE 04. GRUNDFAKTA OM LBS KREATIVA GYMNASIET 07. GRUNDFAKTA OM LBS I JÖNKÖPING 08. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE 2011/2012 09. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 10. REDOVISNING AV ÅRETS KVALITETSARBETE 14. UPPFÖLJNING AV L.O.V. ARBETET 15. SAMLAD BEDÖMNING OCH BESLUT BILAGOR: 1: Resultatsammanställning 2: Läroplansmål GRUNDFAKTA GRUNDFAKTA VÄLKOMMEN TILL LBS JÖNKÖPINGS KVALITETSRAPPORT 11/12 Kvalitetsarbete på LBS handlar om hur väl vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver både kunskaps- och värdegrundsmässigt, som förberedelse för det studie-, arbets- och samhällsliv som väntar dem efter gymnasiet. Det innebär att vi som jobbar på skolan systematiskt och metodiskt gör oss medvetna om vad vi gör, varför, hur vi gör det och vart det leder för eleverna. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens målen, på ett rättssäkert och korrekt sätt, och som vinner elevernas förtroende samt ger dem en god skjuts in i vidare studier och arbetslivet. Vårt arbete utgår därför från fyra perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Det handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Där finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i skolans strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på skolan i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande i sina studier som de har rätt till, eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och 4 KVALITETSÅRET PÅ LBS KREATIVA GYMNASIET önskemål på utbildningen. Och slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa fyra begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. Både huvudmannen LBS och alla LBS-skolor följer en grundläggande struktur och flöde för det systematiska kvalitetsarbetet. Det omfattar en gemensam tidsplan (alla skolor gör till exempel betygsprognosticeringar vid samma tidpunkt för att kunna analysera hur arbetet i verksamheten leder mot ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapsresultaten), aktiviteter (alla skolor genomför till exempel utvärderingsseminarier där elever och personal analyserar skolans samlade resultat) och uppföljning (alla skolor utgår från samma resultatmått inom respektive kvalitetsdimension vilket möjliggör jämförelse och erfarenhetsubyte mellan skolorna). På sidan här intill framgår hur kvalitetsåret på LBS ser ut och vad som händer när. Kvalitetsrapporten är ett centralt dokument som skolorna dokumenterar sitt arbete i under hela läsåret fram till färdig rapport. Ytterst ansvarar rektor för skolans systematiska kvalitetsarbete och lokala tillägg på skolorna kan förekomma. LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 5 GRUNDFAKTA GRUNDFAKTA DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET DET HÄR ÄR LBS KREATIVA GYMNASIET I JÖNKÖPING På LBS bedriver vi gymnasieutbildning inom medier och kreativa områden. Närmre 2 000 elever läser idag någon av våra utbildningar LBS Media, LBS Spel utveckling, LBS Speldesign, LBS Arkitekt, LBS Journalistik och LBS Musikproduktion på någon av våra elva orter i Sverige: Borås, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kristianstad, Kungsbacka, Lund, Motala, Nyköping, Trollhättan och Varberg. Hösten 2011 slog LBS i Jönköping upp sina portar för första gången. Skolan har ett fantastiskt läge med ingång från Västra Storgatan vid Juneporten och med utsikt mot Järnvägsgatan, Resecentrum och vidare ut över Vättern. Vi har bedrivit medieutbildning sedan 1996 och gymnasieutbildning i egen regi sedan 2001. År 2006 fick skolan nya ägare och sedan augusti 2007 ingår vi i utbildningskoncernen AcadeMedia. ORGANISAITON: För verksamheten finns en ledning bestående av verksamhetschef och biträdande verksamhetschef. För varje skolenhet ansvarar en rektor, med centralt verksamhetsstöd för kvalitetsuppföljning, organisation, ekonomi, marknadsföring, IT och HR. grundläggande principer: Sambands- och sam- manhangsperspektivet är bärande i alla utbildningar. Centralt är även det pedagogiska perspektiv som tar fasta på erfarenheter och ser både lyckanden och misslyckanden som utvecklande. Genom en inställning till lärandet som innebär att man måste våga pröva och våga misslyckas för att komma framåt, ska utbildningen vara en god bas för eleverna att arbeta strategiskt, praktiskt och kreativt inom både nya och traditionella kreativa områden. Efter utbildningen ska eleverna vara rustade med: • behörighetsgivande slutbetyg för vidare studier på högskola och universitet • ett hållbart förhållningssätt – som individ, vuxen och som samhällsmedborgare • branschriktiga erfarenheter och kännedom om arbetslivet • en samling användbara arbetsprover Framför allt är det uppgifterna och målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) samt program-/ examensmålen som är vägledande för verksamheten i alla dess delar – från planering till genomförande och förbättring. Utbildning & erbjudande: LBS Jönköping erbjuder fem olika utbildningar, två som bygger på Teknikprogrammet och tre som bygger på Estetiska programmet. LBS Arkitekt är ett teknikprogram med den nationella inriktningen Samhällsbyggande och miljö. Utbildningen ser till såväl den estetiska delen som den tekniska delen av arkitektyrket. Eleverna får lära sig både arkitekturhistoria och hur man visualiserar byggnader med hjälp av dator. LBS Spelutveckling är ett teknikprogram med den nationella inriktningen Design och produktutveckling. Utbildningen är fokuserad på programmeringsdelen av spelutveckling och eleverna får i projektform skapa egna spel. LBS Media är ett estetiskt program med den nationella inriktningen Estetik och media. Eleverna får lära sig grunderna i medieproduktion i både ett estetiskt och tekniskt perspektiv och de väljer om de vill fördjupa sig inom Foto eller Film och TV. LBS Musikproduktion är ett estetiskt program med den nationella inriktningen Musik. Utbildningen innehåller en del av den spelande delen av musik, men fokus ligger på musik- och ljudproduktion med studio och dator som hjälpmedel. LBS Speldesign är ett estetiskt program med den nationella inriktningen Bild och formgivning. Utbildningen är fokuserad på den grafiska delen av spelutveckling. Eleverna utvecklar sin estetiska ådra i såväl analog som digital bild och de skapar egna spel tillsammans med andra spelelever. Spel- och arkitektutbildningarna är klart överrepresenterade av pojkar, medan musikproduktion- och medieutbildningen är klart överrepresenterade av flickor. Personal: Personalen på skolan består främst av lärare som antingen har lärarutbildning eller annan relevant högskoleutbildning. Utöver lärare arbetar rektor och elevhälsan på skolan Lokaler: Skolans lokaler finns i centrum av västra Jönköping precis intill Juneporten, dit stadsbussarna anländer, och Resecentrum, dit tåg och övriga bussar anländer. Lokalerna ligger i två plan – entréplan innehåller uppehållsrum och matsal och plan två innehåller tre klassrum, en musiksal, ett studietorg för eleverna, ett rum för elevhälsan, ett rektorskontor samt ett kontorslandskap för lärare. Dessa delar av skolan är helt nyrenoverade enligt våra önskemål, och från lokalerna i plan två finns en fantastisk utsikt över Vättern. Utöver detta finns två omklädningsrum och en aerobicssal i lokalerna, då de tidigare använts som ett gym. Dessa delar använder vi delvis för undervisning i idrott och hälsa. Funktioner: Elevhälsan på skolan består av en kurator och en skolsköterska som är anställda av SkolPool Sverige AB. Genom detta företag har skolan också tillgång till specialpedagog, skolläkare och skolpsykolog. Vår studie- och yrkesvägledare arbetar på vår skola i Borås och besöker skolan ett par gånger per år. Rektor är stödsamordnare och flera av skolans lärare har viss specialpedagogisk kompetens. Skollunchen tillagas och serveras av företaget Storseglet. Den serveras kostnadsfritt för eleverna varje dag på skolan. Finansiering: Skolan finansieras av kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. EleveR: Eleverna på skolan kommer ifrån ett tiotal kommuner och de flesta pendlar därmed dagligen. 6 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 7 FÖRUTSÄTTNINGAR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Beskrivning av kvalitetsarbetet UNDERLAG & ARBETSSÄTT Det kanske mest anmärkningsvärda när det gäller våra förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse under 2011/2012 är det faktum att skolan var nystartad och därmed liten sett till elev- och lärarantal. Kvalitetsarbetet på skolan var något som genomsyrade all verksamhet. För att säkerställa detta utgick verksamheten från två olika planer – arbetsplan och undervisningsplan Arbetsplanen togs fram gemensamt av rektor och medarbetare i augusti. Den utgick från olika läroplansmål som vi valde att prioritera under läsåret. Flera mål arbetades ihop till ett eller flera fokusområden för att göra det hela mer överskådligt. Lärarna uppmanades under läsåret att samarbeta så mycket som möjligt över ämnesgränserna och att utnyttja att elevantalet var så litet för att individualisera undervisningen så mycket som möjligt. Lokalerna anpassades för att göra skolan till en god miljö för lärande. Inför vårt första år skapades tre nya klassrum, ett elevtorg, en ensemblesal, ett uppehållsrum, samt utrymme för lärare, elevhälsan och rektor. Rektor utformade skolan tillsammans med byggledare och arkitekt. Eleverna på LBS Jönköping får under studietiden låna en bärbar dator som innehåller alla de programvaror som utbildningen kräver. Varje elev erhåller också en licens för e-böcker i ämnena matematik, samhällskunskap och engelska. Datorerna är också en nödvändighet för att tillägna sig goda kunskaper i de kurser som ingår i studieplanen. Skolbiblioteket började vi bygga upp under läsåret genom att lärarna valde referenslitteratur som de bedömde att eleverna skulle kunna ha användning av. Dessutom startades tidningsprenumerationer och skönlitteratur köptes in. Stadsbiblioteket ligger på nära avstånd och används i undervisningen utöver att eleverna själva kan söka saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud där. Eleverna var under läsåret schemalagda från kl. 9.10 varje dag till kl. 15.30 måndag till torsdag, samt kl. 14.00 på fredagar. Lärare fanns på skolan mellan kl. 8.00 och 16.30. Skollunch serverades varje skoldag i samarbete med restaurang Storseglet. Stödverksamhetens struktur utarbetades under det första skolåret. Varje lärare ansvarade för stödet inom sitt eget ämne. Elevhälsan på plats bestod av skolsköterska och kurator. De var anställda av Skolpool Sverige AB. Det medicinska ledningsansvaret hade skolläkaren. Skolläkare och skolpsykolog tillhandahölls av Skolpool vid behov. Studie- och yrkesvägledare fanns tillgänglig i samarbete med LBS i Borås. Specialpedagogisk kompetens fanns hos flera av lärarna och specialpedagog fanns att tillgå via Skolpool. Eleverna hade under läsåret inflytande i planeringen av samtliga kurser. En grupp på fem elever deltog som elevrepresentanter i likabehandlings- och värdegrundsgruppen. Skolledningen bestod av rektor som arbetade heltid. Skolans mål och riktning förmedlades i första hand individuellt, men vid behov även i större mötesform med all personal genom morgonmöte, studiedag eller liknande. Tre av lärarna hade en lärarexamen (totalt 1,6 tjänster) och de övriga fyra hade relevant högskoleutbildning (totalt 1,0 tjänster). Rektorn påbörjade under läsåret rektorsutbildningen och hade sedan tidigare en lärarexamen. All personal inom elevhälsan hade behörighetsgivande utbildning. Eleverna kom ifrån ett tiotal kommuner inklusive Jönköpings kommun. Könsmässigt fördelade sig eleverna ganska jämnt, med en viss övervikt för pojkar. Meritvärdena låg för merparten av eleverna i intervallet 160-240p. De flesta var mycket intresserade av inriktningen på deras utbildning. Läsåret 2011/2012 var fokusområdena Skolkultur; Elevens insikt; samt Framtid. Dessa beskrivs längre fram i denna kvalitetsrapport. Undervisningsplaner togs fram av varje lärare för varje kursgrupp. De förklarade hur undervisningen lades upp och inriktades mot ämnesplanen och läroplanen med examensmålen, men också hur läraren och eleverna inom ramen för undervisningen jobbade mot fokusområdena. Undervisningsplanerna följdes upp regelbundet av rektor och utvecklades under årets gång. Även eleverna involveras eftersom de hade möjlighet att påverka undervisningen. Vid regelbundna tillfällen valde vi vid personalmöten att utvärdera hur arbetet gick samt hur vi skulle gå vidare. Runt jullovet gjordes kursutvärderingar, lärarna satte prognoser för elevernas betyg och huvudmannen LBS arrangerade en inspirationsdag för personalen. Detta användes för att visa på vad som behövdes förbättras inför vårterminen och för att motivera ett fortsatt arbete med kvalitet i fokus. I mars genomförde LBS som huvudman en interninspektion på skolan. Inspektionen var upplagd på ett liknande sätt som Skolinspektionen använder och baserade sig på underlag som fanns och erfarenheter som LBS gjort i samband med tidigare inspektioner på skolorna inom huvdmannen. Interninspektionen sammanfattades skriftligen med indikatorer på vad som kunde förbättras i verksamheten. I mars genomförde även Skolinspektionen sin förstagångstillsyn på skolan. Besöket gav intressanta diskussioner och resulterade i en anmärkningsfri rapport. 8 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 Eleverna fick under läsåret svara på två större LBSgemensamma enkäter. I november/december svarade de på vår likabehandlings- och värdegrundsenkät (LoV-enkät)och i februari/mars svarade de på vår elevenkät som undersöker nöjdhet, rekommendationsgrad, trygghet, trivsel, meningsfullhet och användbarhet. LoV-enkäten låg till grund för vårt systematiska arbete med just likabehandling och värdegrund. Detta arbete utgick från ett samlat plandokument som upprättades inför kalenderåret 2012. Mot slutet av läsåret utvärderades undervisningen ännu en gång. Denna gång var LBS Jönköping en av de skolor som på prov testade en ny enkät som LBS gemensamt arbetade fram under läsåret. Eleverna gjorde en undervisningsutvärdering för varje lärare, istället för en kursutvärdering för varje kurs som tidigare gjorts. Den nya undervisningsutvärderingen var mer riktad på lärarens undervisning och var tydligt kopplad till läroplanen. Svaren gav oss indikationer på vad läraren behöver förbättra. Under elevernas sista vecka genomfördes utvärderingsseminarier med ett urval av skolans elever. I ett samtal fick de diskutera siffror från elevenkäten för att ge en kvalitativ fördjupning till den kvantitativa undersökningen. Även synpunkter från interninspektionen togs upp vid detta tillfälle. Efter betygssättningen fick skolan en resultatrapport från LBS som huvudman. Resultatrapporten var en sammanställning av statistik som gick att få fram från året. I resultatrapporten fanns jämförelser kring betygsättning mellan olika lärare, olika klasser, tidigare år (som inte var aktuellt för oss i år), med LBS totalt, samt nationella prov. Här fanns även statistik från LoV-enkäter, interninspektioner med mera, där vi kan jämföra oss med andra skolor. Årets kvalitetsarbete avslutades med utvärderingsseminarier med personalen. Vi gick då gemensamt igenom de indikationer som finns utifrån det material som beskrivits ovan. Vi genomförde en skattning av de olika läroplansmålen för att se vår gemensamma syn på var vi behöver förstärka måluppfyllelsen. Slutligen summerade vi årets arbete med fokusområdena och bestämde vilka läroplansmål vi behöver arbeta mer med nästa läsår. 9 REDOVISNING REDOVISNING REDOVISNING AV KVALITETSARBETE SKOLKULTUR, ELEVENS INSIKT & FRAMTID Introduktionsveckan i augusti Syftet med introduktionsveckan var att ge eleverna en introduktion i allt nytt de stöter på när de börjar gymnasiet. Utöver att gymnasiet är en ny skolform för eleverna så är även ny skola, nya lärare och nya klasskamrater några exempel på vad som eleverna introducerades för. Vi tyckte att denna vecka även var ett utmärkt tillfälle för att introducera eleverna för vårt kvalitetsarbete och våra fokusområden. Mycket av arbetet denna vecka var riktat mot att eleverna skulle lära känna varandra. Inom fokusområdet skolkultur ser vi det som viktigt med en bra sammanhållning på skolan så att eleverna kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Vidare introducerades skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete denna vecka. Även detta är ett ämne som vi kopplar till skolkulturen och läroplansmålet eleverna accepterar inte att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor. Under den första veckan utarbetades också gemensamma ordningsregler för skolan. En annan viktig ingrediens denna vecka var att introducera eleverna i gymnasiet och dess utmaningar. Detta kopplade vi till fokusområdet elevens insikt. Vi förklarade hur den nya gymnasieskolan är uppbyggd med ämnesplaner, nya betyg, examensmål och en högskoleförberedande examen samt annat som blir viktigare och viktigare för eleverna ju längre upp i skolsystemet de kommer, som exempelvis studieteknik och eget ansvar. Hit kunde vi koppla flera av de läroplansmål som vi valt ut till fokusområdet elevens insikt, exempelvis eleverna tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas och eleverna tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Slutligen tyckte vi också att det var viktigt att kommunicera vad utbildningen innehåller och vad den ska leda till. Vårt fokusområde framtid syftar till att eleverna ska känna att utbildningen känns meningsfull, samt att de ska få upp ögonen för de olika möjligheter som utbildningen lägger grund för. Under introduktionsveckan hade vi information om våra olika 10 studiero. Det fanns en tydlig koppling till läroplanens mål att eleverna kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. utbildningar samt olika kreativa övningar kopplade till den utbildning eleverna valt. Vi kopplade dessa övningar till läroplansmålet eleverna utvecklar kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv. på kunskap. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv. Under detta projekt gavs eleverna möjlighet att påverka dels sin arbetssituation, men framför allt att reflektera över vilka kunskaper som är viktiga i framtida yrkesliv. Elevens insikt: Under denna period fick eleverna ar- Undervisning september, oktober och november Eleverna fick under den första tiden på skolan även en introduktion i olika aktuella yrken inom sina inriktningar. I digitalt skapande introducerades de olika yrkesrollerna inom spelbranschen för eleverna på LBS Spelutveckling och LBS Speldesign. I medieproduktion och medier, samhälle och kommunikation togs olika yrkesroller inom mediebranschen upp. Musikeleverna fick i flera olika kurser bekanta sig med gamla och nya yrkesroller i sin bransch. Tanken var att eleverna medvetet ska kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkesvägledning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information. beta med sin insikt framför allt inom de olika kurserna. Ett mål var att motivera eleverna och få dem att tro på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas. I idrott och hälsa fick eleverna prova på olika former av moderna träningsformer på gymmet Atlantis. De fick även vara testpiloter i ett projekt som heter Pulzen – en träningsdagbok på internet. I matematik och bild och form fick eleverna testa att bedöma varandras arbeten och i musikkurserna fick eleverna arbeta med självskattningar och reflektion över det egna lärandet. Detta är några exempel på hur vi arbetade med att få eleverna att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna. Skolkultur: I början av terminen lades stor vikt vid att få eleverna att lära känna varandra. Lärarna satte ihop olika grupper vid undervisningstillfällen för att eleverna skulle lära känna varandra bättre. I ämnet samhällskunskap arbetade eleverna med både individer och grupper, samt med kultur, bland annat för att förstå och respektera andra folk och kulturer. I bildundervisningen arbetade läraren mycket med att uppmana eleverna att hjälpa varandra och att lära sig att både ge och ta konstruktiv kritik. I ett ämnesövergripande projekt fick eleverna arbeta med fördomar. Eleverna fick under en vecka såväl arbeta som äta lunch med en grupp som sattes ihop av lärarna för att skapa spännande möten. Både exemplet från bildundervisningen och det ämnesövergripande projektet är exempel på hur vi arbetat för att eleven ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Elevens insikt: I uppstarten av de olika kurserna la- des mycket tid på att få eleverna att utveckla en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Lärarna använde sig av olika former av undervisning och gruppkonstellationer för att dels kunna ge eleverna möjlighet till att reflektera över sitt lärande, men även för att själva kunna individanpassa undervisningen under senare delar av kursen. Eleverna fick skriftligt reflektera över sitt eget lärande i svenskundervisningen och gavs också möjlighet till att upptäcka sin egen roll i olika gruppkonstellationer. Framtid: I ett ämnesöverskridande projekt fick eleverna jobba med bland annat motivation. Filmen skolan dödar motivationen visades för att skapa en bra diskussion kring just motivation, men även synen LBS | LÄSÅRET 2011/2012 Utvecklingssamtal november: I november hölls elevernas första utvecklingssamtal. Förutom att samtala om elevernas utveckling så tyckte vi att detta var ett utmärkt tillfälle att förankra kvalitetsarbetet på individnivå hos varje elev, men även hos vårdnadshavare då de också var inbjudna. Eleverna höll själva i sina samtal och inför samtalet fick de fylla i en mall. Frågorna i mallen var indelade efter våra fokusområden och i en del fick de även göra en självskattning kring sin insikt. Undervisning december, januari och februari Efter utvecklingssamtalen genomfördes några olika projekt knutna till fokusområdena: Skolkultur: Eleverna arbetade tillsammans, inom ramen för samhällskunskap, om skolans ordningsregler. De första reglerna arbetades fram redan första veckan och nu fanns det önskemål om att göra vissa förändringar samt att förtydliga reglerna. Eleverna på LBS Media fick i uppdrag att göra affischer med reglerna för att sätta upp i klassrummen, på torget och i loungen. Reglerna tydliggjorde framför allt hur eleverna skulle respektera andra elever och deras LBS | LÄSÅRET 2011/2012 Under en vecka provade vi också att ge eleverna väldigt mycket frihet – ett upplägg som närmast kan jämföras med högskolestudier. Förslaget som var framtaget av en grupp elever och framröstat av samtliga innebar kort att föreläsningar hölls måndag och tisdag, individuell handledning på onsdagen, samt fritt arbete på valfri ort torsdag och fredag. Slutligen var deadline för samtliga uppgifter på fredagen. Detta blev ett test på elevernas förmåga till individuell studieplanering och ett bra tillfälle att ta personligt ansvar för sina studier. Med facit i hand klarade några elever detta riktigt bra, medan de flesta insåg att detta var en något för tuff utmaning. Framtid: I januari fokuserade vi i stor utsträckning på fokusområdet framtid. Vår studie- och yrkesvägledare informerade eleverna om olika yrken som utbildningarna kan leda till, gick igenom hur man beräknar sitt jämförelsetal som används vid sök till högskole- och universitetsutbildningar, förklarade vad högskoleprovet innebär etc. Samtidigt arbetade eleverna med arbetsmarknad i samhällskunskapen där även LO informerade om vad man ska tänka på när man fått ett jobb. I svenskan fick eleverna träna på att söka jobb samt skriva personligt brev och CV. 11 REDOVISNING Utvecklingssamtal mars Under vårens utvecklingssamtal var det återigen eleverna som fick hålla i samtalen och utgångspunkten var även denna gång i våra fokusområden. Inom ramen för elevens insikt fick eleverna följa upp och revidera sin självskattning från höstens samtal. En diskussion kring elevens framtid fick bli avstamp för att ta fram kortsiktiga mål för slutet på pågående kurser. Under utvecklingssamtalen lyftes också vårens diskussion kring skolkultur ned på en individnivå, med samtal om såväl kompisar och bemötande som problem med att vissa skräpar ned samt att skolans elever generellt konsumerar för mycket socker. Undervisning mars, april och maj Skolkultur: Under denna period fick eleverna bland annat fördjupa sig i skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. Eleverna fick i uppdrag att på något sätt visualisera hur detta arbete går till på skolan och det mynnade bland annat ut i en egenproducerad film, där allt från manus till text och musik producerades av eleverna. I detta arbete uppmärksammades läroplansmålen eleverna accepterar inte att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor och eleverna förstår och respekterar andra folk och kulturer. Eleverna har också fått börja planera hur höstens nya elever ska kunna integreras i vår skolkultur. Elevrepresentanterna i likabehandlings- och värdegrundsgruppen har även arbetat fram konkreta förslag på aktiviteter för detta. Elevens insikt: Under dessa sista månader fokuserade vi i samtliga ämnen på bedömning och feedback. Med stöd av Skolverkets allmänna råd såg lärarna till att eleverna fick chansen att träna sig på att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna genom att använda betygsmatriser eller likande underlag för att ge feedback eller i samband med betygssamtal. I svenska, engelska och matematik genomförde vi nationella prov med tillhörande för- och efterarbete. De nationella proven var bra tillfällen på både gott och ont för att få eleverna att utveckla en insikt om sitt eget sätt 12 REDOVISNING att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande, då såväl bedömning och metod för provet diskuteras ingående. FramtiD: Inom fokusområdet framtid arbetade vi under denna period intensivt mot att eleverna skulle få kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till praktik m.m. i Sverige och i andra länder. Konkret genomförde vi studiebesök för medie- och musikproduktionseleverna, tog in ”skarpa uppdrag” från riktiga företag och arrangerade en utställning på skolan. Eleverna fick därmed arbeta med riktiga deadlines och i många fall stötte de på de problem och utmaningar som uppstår i respektive bransch, exempelvis kontakt med tryckeri, telefonsamtal med olika företag och presentationer av färdigt material. Elevhälsans arbete Skolkultur: Elevhälsan arbetade under året på många olika sätt förebyggande genom att exempelvis vara med och driva frågor kring likabehandling och värdegrund. Kuratorn ingick i likabehandlings- och värdegrundsgruppen som bland annat arbetade med temadagar etc. Elevens insikt: Skolans kurator fick under större delen av läsåret fokusera på elevernas självförtroende. Detta var bland annat viktigt för att eleverna ska kunna utveckla sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. Arbetet skedde genom föreläsning för helklass och uppföljning i grupper och i vissa fall även på individnivå. Skolsköterskan hade även individuella samtal med samtliga elever. Framtid: Under årets arbete med fokusområdet framtid var ett viktigt tillfälle när vår studie- och yrkesvägledare var på skolan och informerade om yrken och utbildningar som angränsar till våra utbildningar. I läroplanen står att eleverna kan medvetet ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information. LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 13 LIKABEHANDLIG- & VÄRDEGRUNDSARBETET SAMLAD BEDÖMNING UPPFÖLJNING LIKABEHANDLING & VÄRDEGRUNDSARBETE Skolans likabehandling- och värdegrundsarbete organiseras kalenderårsvis och plandokumentet upprättades så efter resultaten på den årliga enkäten, som gjordes i slutet på höstterminen. Principen var att på vårterminen arbeta åtgärdande mot eventuella brister och på höstterminen arbeta förebyggande tillsammans med skolans nya elever. I enkäten visade det sig att alla elever inte kände till skolans arbete med likabehandling- och värdegrundsfrågor. Det visade sig också finnas en okunskap om de centrala begreppen kränkning, trakasserier och diskriminering. För att öka vetskapen om skolans LoV-arbete hos eleverna arbetades det under våren fram två temadagar med fokus på LoV-arbetet. Under dessa dagar fick eleverna arbeta med att definiera och exemplifiera orden kränkning, diskriminering och trakasserier, de fick även diskutera kring det dagliga tilltalet. Det visades film som diskussionsunderlag kring mänskliga gränser, vad är okej och vad är inte, och för vem. En annan del under dagarna handlade om att arbeta fram en valfri visualisering av LoV-arbetet, vilket resulterade i en musikvideo på temat. Under dessa dagar tydliggjordes vilka elever som är elevrepresentanter i LoV-gruppen och vilken roll de har. Efter dessa dagar fick eleverna genomföra en skriftlig utvärdering, vilken visar på en ökad kunskap om skolans LoV-arbete. I slutet av terminen anordnade LoV-eleverna en film och LAN-kväll för hela skolan. Till hösten är det planerat att LOV-eleverna ska engagera sig i introduktionen för de nya eleverna på skolan, vilket förväntas resultera i ökad medvetenhet om LoV-arbetet och gemenskap mellan årskurserna. HELHETSBEDÖMNING Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 11/12 INLEDNING: Den stora utmaningen under det första året var att få all personal inkluderad i ett gemensamt tänk. De flesta arbetade med ganska små deltidstjänster och det var därmed svårt att etablera gemensamma strukturer. Exempelvis så var det några av lärarna som enbart arbetade två dagar innan eleverna började höstterminen. Det jag som rektor då prioriterade var kvalitetsarbetet då våra gemensamma strukturer med arbetsplan och undervisningsplaner introducerades. Under höstens gång valde jag därför att arbeta mycket individuellt med varje lärare för att dels lära känna dem och deras arbetssätt, men också för att de skulle få en insyn i min och LBS syn på vad en skola ska vara. Några av lärarna var dessutom nya i yrket och behövde därför lite extra tid för hitta sina egna rutiner. Efter jullovet fanns det istället ett behov av att gemensamt hitta rutiner för arbetet. Utgångspunkten var att få till ett samarbete som kunde gynna oss detta år samtidigt som rutinerna skulle få leva vidare inför hösten när skolan växer. Vi började det gemensamma arbetet med en studiedag och sedan fortsatte vi med morgonmöten en gång per vecka. Vid dessa möten kunde fyra av skolans lärare medverka. Ett annat problem med små tjänster är om den anställda egentligen vill arbeta mer och därför söker sig efter annat jobb. De flesta med deltidstjänster kombinerade under året arbetet hos oss med arbete på annat ställe, eget företagande eller föräldraledighet. Dock valde en lärare att säga upp sig halvvägs in i på höstterminen då denne hittat en annan tjänst. Som tur var gick det snabbt att hitta en behörig ersättare på den aktuella tjänsten. Samtidigt som få elever innebar små tjänster gick det inte komma ifrån att skolans litenhet ändå gav väldigt goda förutsättningar för eleverna att nå målen. Även om många av lärarna enbart arbetade en eller två dagar i veckan så kretsade arbetet hela tiden kring det 30-tal av elever som gick på skolan. Alla elever syntes och märktes och de flesta lärarna kände till även de elever de inte undervisade. I praktiken innebar det att diskussionen kring varje elev i kollegiet gjorde det lätt för lärarna att individanpassa undervisningen. 14 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 Bland andra förutsättningar som var nya för de flesta eleverna bör datorerna nämnas. Varje elev fick under året låna en bärbar dator med alla programvaror som krävs för utbildningen, men också licenser för e-böcker som läromedel i matematik, engelska och samhällskunskap. Datorerna fungerade bra och den stora fördelen var att eleverna aldrig glömde datorn hemma. Det innebär att såväl läromedel som skrivmedel alltid var med till lektionerna och att de dessutom alltid finns till hands hemma för läxläsning. Alla elever utom en var vid en utvärdering positiva till e-böcker. Den elev som inte tyckte det var bra fick istället låna böcker i tryckt form. Nackdelen med datorerna var givetvis den frihet som framförallt internetåtkomst innebär. Det problemet var dock något som vi arbetade mycket med under året och samtidigt något som eleverna måste lära sig att hantera. En annan förutsättning som eleverna fick vänja sig vid var vår schemaläggning. Alla skoldagar varade mellan kl. 9.10 och kl. 15.30, förutom på fredagarna då eleverna slutade redan kl. 14.00. Att veta att alla elever fanns på plats hela dagarna gjorde det lättare att planera ämnesöverskridande aktiviteter och även lättare att få tag i enskilda elever oavsett orsak. Vid de tillfällen eleverna inte hade något ämne schemalagt hade de istället projekttid där de oftast själva fick bestämma vad de skulle arbeta med. Detta var något som eleverna tyckte var konstigt i början, men som de flesta efter ett tag kom att uppskatta. Sammanfattningsvis präglades det första året av skolans litenhet. Alla – rektor, lärare, elevhälsan och eleverna vande sig vid att alltid kunna hitta den person de sökte. Det gjorde det väldigt lätt för mig som rektor att kommunicera ut budskapet kring vad gymnasieutbildning går ut på till alla parter. Samtidigt hade lärare lätt för att rikta individuellt stöd till de elever som behövde detta och eleverna hade unika möjligheter att få den hjälp de efterfrågade. 15 SAMLAD BEDÖMNING Instrumentell kvalitet Den instrumentella kvaliteten är nog den som är svårast att kontrollera. Under detta första år fick vi dock en del material som kan ge indikationer på vilken instrumentell kvalitet skolan håller. Skolinspektionen hade sin förstagångstillsyn och från LBS som huvudman genomfördes en interninspektion på skolan. LBS som huvudman tillhandahöll även olika standarder som var kvalitetssäkrade och de granskade även skolornas plandokument för likabehandlings- och värdegrundsarbetet, utredningar om behov av särskilt stöd, åtgärdsprogram, etc. Vidare genomförde vi på skolan undervisningsutvärderingar. Det jag vill framhålla är rutinerna kring den instrumentella kvaliteten. Exempelvis visade elevernas likabehandlings- och värdegrundsenkät var det fanns behov att förstärka arbetet. Plandokumentet upprättades med hjälp av enkätsvaren enligt principen att skolan jobbar åtgärdande under vårterminen och förebyggande under höstterminen. Likaså kvalitetssäkrades plandokumentet av LBS som huvudman, vilket innebar att vi fick korrigera några punkter i dokumentet för att det skulle motsvara kraven i författningarna. Skolinspektionen valde efter sin förstagångstillsyn att inte ge skolan några anmärkningar, vilket tyder på en god instrumentell kvalitet. Vid besöket och i anteckningarna från besöket tryckte de dock på vikten av att skolans skolbibliotek ska utökas. Undervisningsutvärderingarna visar på en genomgående god kvalitet gällande lärarna. De negativa synpunkter som kommit fram är ett bra underlag för läraren och för mig som rektor för hur verksamheten kan förbättras ytterligare. Lärarbehörigheten är på skolan enligt SIRIS 54%, men är i realiteten efter lärarbyte vid höstlovet 62%. Jämfört med rikssnittet är det lite lågt. Vi strävar givetvis efter 100%, men har samtidigt kurser på skolan som det knappt finns behöriga lärare till. Skolan upprättade under läsåret klagomålsrutiner, men under det första året kom inga klagomål in. 16 SAMLAD BEDÖMNING Sammanfattningsvis är möjligtvis lärarbehörigheten något som tyder på att skolan skulle ha brister i den instrumentella kvaliteten. per om hur man bör agera så ser vi dagligen konkreta exempel på hur vissa elever skräpar ned, struntar i källsortering etc. Funktionell kvalitet Elevenkäten visade att 97% av eleverna trivdes på skolan och att 97% kände sig trygga och vid utvärderingsseminarierna påtalades att dessa siffor bland annat grundat sig i att varje människa blir respekterad för vem den är och att skolan är fri från kränkningar. Efter skolans första år gjorde lärarna gemensamt en skattning kring de flesta av läroplansmålen för att få en indikation på vilka mål eleverna når och vilka mål vi behöver arbeta mer med. Det finns även andra indikatorer inom de olika områdena hos läroplansmålen. Nämnas bör också att eleverna endast har gått ett år av sin gymnasieutbildning och därmed har ytterligare två år på sig att nå läroplansmålen. KunskapeR: Kunskapsmålen har en naturlig koppling till kurserna som ingår i utbildningen och då framför allt de gymnasiegemensamma ämnena. Att över 98% av kursbetygen som sattes i år var godkända ger en indikation på att måluppfyllelsen borde vara hög gällande kunskapsmålen. I skattningen uppmärksammades målen ”Varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje och varje elev kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden.” Lärarna menade att de flesta elever känner sig hemma inom sitt eget estetiska område och inte har några problem med att hitta stimulans på ett privat plan utanför skolan. Många elever behöver däremot bli bättre på att upptäcka estetiska intryck utanför sitt eget område och de flesta behöver också bli bättre på att koppla detta till studierna och skolarbetet. Framför allt nämndes hur eleverna relaterar till litteratur. Normer & värden: Flera av målen inom normer och värden ingick i årets fokusområde Skolkultur. Eleverna vidade genom enkäter och vid utvecklingssamtal och utvärderingsseminarier att de upplever att dessa frågor varit i fokus. Lärarna skattade elevernas måluppfyllelse högt även om det fanns någon invändning. Dels upplevde lärarna att eleverna ofta har kunskaperna, men att det inte alltid skulle leda till handling. Ett exempel på detta gäller målet ”Varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv”. Även om eleverna har kunska- LBS | LÄSÅRET 2011/2012 eleverna en större kännedom om arbetslivets villkor och eftersom våra utbildningar saknar praktik så blir de skarpa uppdragen viktiga för att eleverna ska komma i kontakt med arbetslivet. Betyg & bedömning: Betyg och bedömning innehåller endast två mål; ”Varje elev tar ansvar för sitt lärande” och ”Varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen”. Elevernas ansvar och inflytande: Ett av årets fokusområden var Elevens insikt och där ingick några av målen för elevernas ansvar och inflytande. Lärarna upplevde att det finns stora skillnader inom elevgruppen på detta område. Eleverna märkte av att vi arbetat med frågorna och många elever utvecklades inom detta område. Vid skattningen och lärarnas utvärderingsseminarium framgick dock att inom detta område finns många mål där skolan behöver stärka måluppfyllelsen. Det gäller både ansvar då många elever fick mycket stöd för att nå målen under det första året, men även inflytande där många elever skulle kunna bli bättre på att föra fram sin åsikt. Eleverna som medverkade vid elevseminarierna menade att skolan var för bra och det är svårt att komma med förbättringar när man inte vill ha förändringar. Samtidigt säger målen att eleverna ska utöva aktivt inflytande över sin utbildning och att arbetet ska ske genom demokratiska former – något som lärarna bedömer att vi behöver arbeta mer med. Det gäller framför allt målen ”Varje elev utövar aktivt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan” och ”Varje elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv.” Arbete och samhällsliv: Under året arbetade vi med fokusområdet framtid. Lärarna bedömde vid sitt utvärderingsseminarium att de flesta elever når dessa läroplansmål och att arbetet med fokusområdet varit gynnsamt. Eleverna i sin tur var i elevenkäten positiva till hur de kommer att ha användning för sina kunskaper i framtida studie- och yrkesliv (97% nöjda). Vi har under året provat att arbeta med några olika skarpa projekt (företag som uppdragsgivare) och det föll väl ut. Detta kommer vi fortsätta att arbeta med. Lärarna menade vid skattningen att vi behöver ge LBS | LÄSÅRET 2011/2012 Det första målet går in i ansvarsdiskussionen ovan och var även inkluderat i årets fokusområde elevens insikt. Lärarna bedömer att många elever har svårt att ta eget ansvar och att detta mål är något vi behöver arbeta vidare med. När det gäller det andra målet bedömer lärarna att det stämmer ganska bra på våra elever. Vi har under vårterminen arbetat med Skolverkets allmänna råd kring bedömning, vilket har gjort att frågan aktualiserats för såväl lärare som elever. Dock kunde inte alla lärare medverka och detta mål är något som vi kommer att behöva arbeta vidare med under nästa läsår. Upplevd kvalitet. Den upplevda kvaliteten måste anses vara hög. Samtliga elever svarade på elevenkäten och en indikator vi kan titta på är NKI, dvs. Nöjd-Kund-Index, där vi i år nått 80. Det innebär att genomsnittssvaret är 8,0 på frågorna ”Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du med den?”; Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara?” samt ”Tänk dig en perfekt skola, hur nära en sådan skola är din skola?”. NKI 80 går att jämföra med LBS totalt där eleverna svarat 71 och med AcadeMedia totalt där eleverna svarat 62. Andra indikatorer som elevundersökningen är rekommendationsgrad, trivsel, trygghet och lärmöjligheter. I enkäten har det ställts fyra olika frågor och eleverna har ansetts nöjda om de svarat minst 7 på en skala från 1–10. 93% av eleverna rekommenderar skolan till andra och 97% av eleverna trivs, är trygga och anser att skolan erbjuder bra lärmöjligheter. 17 SAMLAD BEDÖMNING Elevenkäten gjordes i mars, men de elever som deltog på seminarierna kunde förstärka denna bild i början på juni när seminarierna genomfördes. Fortsatt arbete mot ökad måluppfyllelse och kvalitet Jag tycker att det i denna kvalitetsrapport blir tydligt varför det är viktigt att arbeta med kvalitet utifrån flera perspektiv eller aspekter. Många associerar nog främst kvalitet till den upplevda kvaliteten. För skolors del finns också ett tydligt uppdrag som är enkelt att mäta och det är den funktionella kvaliteten – det räcker med att läsa vad som står i tidningen, alltid det mätbara. Vi arbetar även mot en instrumentell kvalitet – hur får vi eleverna att nå målen? Tillsammans ger dessa tre perspektiv en bra bild av vilken kvalitet en skola faktiskt håller. Jag känner att skolans arbete under det första året varit mycket bra ur alla tre kvalitetsperspektiven. Självklart kommer vi att arbeta mot 100% gällande både måluppfyllelse i de olika kurserna och nöjdhet där vi idag är mycket nära, men fokus under nästa år kommer vara på några av de områden där det de facto framkommit att skolan behöver bli bättre. Det första fokusområdet som vi kommer att arbeta mer med är Bedömning. Det är ett av skolans viktigaste områden och också något som vi vill lyfta fram för eleverna. Under det gångna året har vi arbetat med Skolverkets allmänna råd och det har väckt nyfikenhet hos de lärare som deltagit i arbetet. Nästa år ska vi inkludera alla och genom att lyfta fram det som ett fokusområde ska det även bli tydligt för eleverna att det är ett för skolan prioriterat arbete. Det ska att stärka den instrumentella kvaliteten och jag som rektor får en större insyn när det gäller betygssättningen. Det kommer förhoppningsvis även att stärka den funktionella kvaliteten då arbetet med formativ bedömning ska leda till att varje elev utvecklas så långt som möjligt. Fokusområdet är så kopplat till förljande mål i läroplanen: SAMLAD BEDÖMNING ”Varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.” Det andra fokusområdet är Ansvar. Årets fokusområde Elevens insikt behöver vidareutvecklas. Lärarna anser att många av eleverna har svårt att ta ansvar och det är ord som kommer igen i flera av läroplansmålen, både när det gäller studier och annat. Under årets arbete med Skolkultur och Elevens insikt har det också visat sig att eleverna i många fall har svårt att gå från tanke till handling när det gäller ansvar för såväl arbetsmiljö som miljön i stort. Fokusområdet är så kopplat till förljande mål i läroplanen: ”Varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.” ”Varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat.” ”Varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.” Det tredje fokusområdet för nästa läsår rör Inflytande. Eleverna säger att de inte vill påverka för att allt är bra. Läroplanen säger att eleverna ska utöva aktivt inflytande. För skolans del gäller det att skapa förutsättningar när det gäller inflytande både när det gäller enstaka kurser såväl som skolan i stort. Strukturer för elevråd och klassråd måste skapas, eleverna måste själva få känna att de faktiskt kan få sina åsikter framförda. I det korta perspektivet handlar det om inflytande på skolan, men i det längre perspektivet ska kunskaperna kunna appliceras på samhället och dess demokratiska principer. Fokusområdet är så kopplat till förljande mål i läroplanen: ”Varje elev utövar aktivt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan”. ”Varje elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv”. ”Varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.” 18 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 19 Bilaga 1 Bilaga 1 BILAGA 1 RESULTATSAMMANSTÄLLNING Den här bilagan innehåller ett urval av de mest centrala uppgifter som ingår i LBS verksamhetsgemensamma uppföljning. Uppgifterna tyder på skolans kvalitet ur de tre olika perspektiven funktionell, instrumentell och upplevd kvalitet. Om uppgifterna Uppgifterna är sammanställda och bearbetade centralt. Uppgifter kring betyg för läsåret 2011/2012 är hämtade ur det elevadministrativa systemet Adela i direkt samband med betygssättning i juni 2012. Historiska betygsuppgifter och rikssnitt är hämtade ur den nationella databasen SIRIS. Uppgifter kring APU och nationella prov har inhämtats från respektive skola och uppgifter kring enkäter har hämtats ur resultatrapporter från Svenskt Kvalitetsindex (SKI), Markör och LBS interna enkätverktyg. Uppgifter kring personal är hämtade ur SIRIS, med mätepunkt den 15 oktober. Diagram 4a: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt på skolan Lägst betyget G /E – skolnivå 98% 100% 92% 80% 60% 40% 20% Tabellförteckning 0% LBS Jönköping Funktionell kvalitet Diagram 1: Fullföljd utbildning inom 4 år* Diagram 2: Grundläggande högskolebehörighet* Diagram 3: Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg* Diagram 4a: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt på skolan Diagram 4b: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt per program Diagram 5a: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt på skolan Diagram 5b: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt per program Tabell 6: Betygsresultat – betygsfördelning i ämnena matematik, svenska och engelska (behörighetsgivande kurser) Total Lå 1112 Diagram 4b: Betygsresultat – lägst betyget G/E totalt per program Lägst betyget E LB S J önköping – programnivå Instrumentell kvalitet Diagram 7: Lärarbehörighet Tabell 8: Likvärdig betygssättning – provbetyg jämfört mot kursbetyg Diagram 9a–d: Värdegrundsarbete 100% 80% Upplevd kvalitet 60% Diagram 10a: Nöjdhet (Nöjd kund-index, NKI) Diagram 10b: Rekommendationsgrad 40% 99% 98% 20% Lå 1112 Lå 1112 0% ES TE * Uppgifter saknas för LBS Jönköping då skolan ännu inte haft avgångselever. 20 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 21 Bilaga 1 Bilaga 1 Diagram 5a: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt på skolan Tabell 6: Betygsresultat – betygsfördelning i ämnena matematik, svenska och engelska (behörighetsgivande kurser) LB S J önköping 2011/2012 Engelska 5 Matematik 1b Matematik 1c Svenska 1 B etygsfördelning LB S J önköping – skolnivå Summa av % IG + F Summa av % G+E+D Summa av % C+VG Summa av % MVG + A+B F E -D C A -B 0% 6% 0% 0% 41% 78% 79% 47% 19% 6% 7% 31% 41% 11% 14% 22% 26% 27% 45% 2% Lå 1112 Diagram 5b: Betygsresultat – betygsfördelning (IG/F – MVG/A-B) totalt per program B etygsfördelning LB S J önköping – programnivå Summa av % IG + F Summa av % G+E+D Summa av % C+VG Summa av % MVG + A+B 27% 34% 38% 22 26% 18% 54% 1% Lå 1112 2% Lå 1112 ES TE LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 23 Bilaga 1 Bilaga 1 Diagram 7: Lärarbehörighet Diagram 9a: V ärdegrundsarbete Lärarbehörighet J ag har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete. 100% 77% 80% 60% 100% 54% 52% 81% 80% 40% 72% 60% 20% 40% 0% LBS LBS Jönköping 20% Rikssnitt 0% 2011/2012 LBS LBS Jönköping 2011 Tabell 8: Likvärdig betygssättning – provbetyg jämfört mot kursbetyg Diagram 9b: V ärdegrundsarbete LB S J önköping 2011/2012 F på N P F på kurs E på N P E på kurs C på N P C på kurs A på N P A på kurs J ag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. 100% Engelska 5 0% 0% 25% 25% 22% 19% 22% 19% Matematik 1b 39% 6% 33% 39% 11% 6% 0% 6% 80% Matematik 1c 14% 0% 57% 57% 0% 7% 0% 14% 60% Svenska 1 3% 0% 10% 13% 40% 31% 0% 3% 90% 90% LBS LBS Jönköping 40% 20% 0% 2011 24 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 25 Bilaga 1 Bilaga 1 Diagram 9c: V ärdegrundsarbete Diagram 10a: Nöjdhet (Nöjd kund-index, NKI) N öjdhet J ag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. 100% 100 100% 90% 80 80 71 60 80% 40 60% 20 40% 20% 0 0% LBS LBS LBS Jönköping 2011/2012 2011 Diagram 9d: V ärdegrundsarbete Diagram 10b: Rekommendationsgrad J ag känner mig trygg på skolan. 100% LBS Jönköping Rekommendation 100 100% 99% 93 81 80 80% 60% 60 40% 40 20% 20 0% LBS 0 LBS Jönköping LBS 2011 26 LBS Jönköping 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 27 Bilaga 2 Bilaga 2 BILAGA 2 LÄROPLANSMÅL Varje elev har kunskaper om samhälls- och arbetsliv. Kunskaper 2.1 Varje elev har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv. Varje elev ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. Varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Varje elev har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor. Varje elev har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära. Varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Varje elev kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Normer och värden 2.2 Varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. Varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Varje elev kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. Varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. Varje elev kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. Varje elev kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden. Varje elev har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Varje elev kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Varje elev har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Varje elev har kunskaper om de mänskliga rättigheterna. Elevernas ansvar och inflytande 2.3 Varje elev har kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia. Varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Varje elev utövar aktivt inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 28 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 29 Bilaga 2 Bilaga 2 Varje elev vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former utifrån kunskap om demokratins principer. Varje elev utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv. Varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Utbildningsval – arbete och samhällsliv 2.4 Varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering. Varje elev kan medvetet ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper. Varje elev ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha. Varje elev har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder. Varje elev är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Bedömning och betyg 2.5 Varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. Varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. 30 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 LBS | LÄSÅRET 2011/2012 31
© Copyright 2024