Miljörapport 2013
Miljörapport 2013 Borealis AB Stenungsund Miljörapport 2013 På förstasidan visas krackeranläggningen med hamnen Havden. I december 2013 genomfördes en tvådagars förhandling om ett förnyat miljötillstånd i Mark- och miljödomstolen. Verksamheten ska inte utökas utan ansökan om förnyat miljötillstånd initierades med anledning av att anläggningen i sin helhet ej tidigare prövats enligt miljöbalken. MILJÖRAPPORT 2013 En rapport i tre delar Miljörapporten består av tre delar. Syftet med denna första del, huvudrapporten, är att ge en översiktlig och sammanfattande redovisning för hela Borealis AB, med de viktigaste händelserna och resultaten under året. Delrapporterna 1 och 2 för kracker- respektive polyetenanläggningen, utgår från föreskrifterna om årlig redovisning till tillsynsmyndigheterna och redovisar mera utförligt alla detaljer för respektive anläggning. Tanken är att hela eller delar av materialet härmed kan användas allt efter behovet av information. Beskrivning av verksamheten Borealis är ett av Europas ledande polyolefinföretag med stora produktionsanläggningar i Belgien, Finland, Frankrike, Österrike, Italien, Tyskland och Sverige. Borealis ägs av Österrikiska OMV till 35 % samt av Abu Dhabi-baserade IPIC till 65 %. Tillsammans med huvudägaren har Borealis också gemensamma anläggningar i Abu Dhabi. 1 MILJÖRAPPORT 2013 I Stenungsund driver Borealis Sveriges enda kracker- och polyetenanläggning. I krackeranläggningen tillverkas eten och propen genom att vid hög temperatur sönderdela de större molekylerna i råvaran till mindre s.k. omättade föreningar (olefiner). Krackern har tillåtelse att omsätta 1,7 miljoner ton råvara i form av nafta, etan, propan och butan. Den har kapacitet att producera drygt 600 000 ton eten/år. I polyetenanläggningens högtrycksoch lågtrycksfabriker polymeriseras eten till polyeten. Polyetenet används sedan i ett mycket stort antal produkter, som vi har nytta av i vår vardag. Kapaciteten i polyetenanläggningen är totalt 750 000 ton polyeten/år. Verksamheten i Stenungsund är uppbyggd runt de producerande enheterna, som organisatoriskt är uppdelade i kracker- och polyetenfunktionerna. Till polyetenfunktionen hör också materialhanteringen med lagring och distribution. Bland stabsfunktionerna finns Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS-funktionen) där bl.a. miljöfrågor administreras. 50 års historia och utveckling Stenungsund har upplevt en kraftig utveckling sedan början på 60-talet, när petrokemin etablerades och tre fabriker byggdes. Till att börja med var produktionsenheterna relativt små, men verksamheterna har efterhand vuxit mångdubbelt. Stenungsunds tätort har växt parallellt med industrierna och det har varit en av de viktigaste frågorna genom åren att möta omgivningens förväntningar och krav på en ostörd närmiljö samtidigt med att produktionen successivt ökat. Inte minst under sommaren med ytterligare besökare, under kortare eller längre tid, blir denna utmaning extra tydlig. Genom åren har också omfattande miljöförbättringar genomförts. Kemiindustrin är, som flödesschemat illustrerar, ett högintegrerat industrikomplex. Produkterna är högkvalitativa med högt förädlingsvärde. Stenungsund har dessutom ett bra geografiskt läge och har goda möjligheter till industriell expansion. Områdets klassificering som riksintresse för kemiindustri förstärker denna bild. 2 MILJÖRAPPORT 2013 Hållbar utveckling och plastens nytta i samhället Från den polyeten som Borealis AB tillverkar gör kunderna bl.a. rör och kabelisolering. Detta är avancerade plastprodukter som bidrar till den höga levnadsstandard som vi har i dagens samhälle. Kabelisoleringen gör att energin kan transporteras utan förluster på vägen till kunderna. Säkra och hållbara rörledningar bidrar till minskade förluster av det media som ska transporteras i rören. Dessa plastprodukter är mycket resurseffektiva och bidrar till en hållbar utveckling. Att reducera utsläppen av växthusgaser är en kritisk utmaning för mänskligheten för att hålla den globala uppvärmningen under kontroll. Lättviktiga plastprodukter bidrar till att minska utsläppen, exempelvis medför viktminskningen av att använda plast i bilar till att 3 MILJÖRAPPORT 2013 bränsleförbrukningen reduceras med 750 liter under en bils livstid på 150 000 km. Detta reducerar i sin tur Europas CO2-utsläpp med mer än 10 miljoner ton per år. Plast möjliggör tillverkning av solpaneler och vindkraftverk genom hållbara material med låg vikt. Plastindustrin använder förhållandevis små mängder råmaterial, mellan 4-6 % av oljekonsumtionen i världen, att sättas i relation till att nästan 90 % används för uppvärmning och bränsle. Plastprodukterna har en lång livslängd och kan återanvändas och i slutändan nyttjas för sitt energivärde i kraftvärmeverk. Borealis har tillsammans med övriga kemiföretag i Stenungsund en gemensam version ”Hållbar kemi 2030” som syftar till produktion baserad på förnybara råvaror år 2030. Miljöövervakning Borealis är medlem i Bohuskustens Vattenvårdsförbund. Undersökningsprogrammet omfattar flora- och faunaundersökningar såväl som kemiska undersökningar av den marina miljön. I Stenungsundsområdet görs även riktade undersökningar i tillägg till det övergripande programmet. Resultaten kan hittas på vattenvårdsförbundets hemsida www.bvvf.se. Ungefär vart femte år undersöks sedimenten i Askeröfjorden på metaller och andra miljögifter och den senaste undersökningen startades under 2011 när nya sediment- och biologiska prov inhämtades. Proverna har under 2013 genomgått analyser och resultaten bearbetas för närvarande av ansvarig konsult. De senaste genomförda undersökningarna i Stenungsundsområdet visade att förhållandena avseende tungmetaller och organiska ämnen såsom PAH, PCB och dioxiner generellt har blivit bättre sedan 1970-talet. I tillägg till de senaste studierna av miljögifter som genomförts inom ramen för BVVF har en konsult på uppdrag av kemiföretagen analyserat musslor med en ny metodik, s.k. lysosomal stabilitet, vid 10 platser inom havsområdena utanför industrierna i Stenungsund. Musslor från några plaster analyserades även med avseende på tungmetaller och organiska miljögifter. Resultaten från studien presenterades för myndigheterna under 2013. Sammanfattningsvis påvisade musslorna på stress, men förekomsten av tungmetaller och organiska miljögifter var låg, förutom PCB som förekom i förhöjda halter i framförallt en provpunkt. Kompletterande analyser av Borealis avloppsvatten har visat att det inte innehåller PCB. 4 MILJÖRAPPORT 2013 Stenunge å, som rinner strax utanför polyetenanläggningen, är viktig för reproduktionen av havsöring i regionen. Under 2013 genomfördes elfiske i ån när antalet fisk räknades. Förekomsten av öringar 2013 motsvarande de vid elfisket för två år sedan, vilket dock är en fördubbling mot antalet 2009. Den positiva utvecklingen av antalet öringar kan delvis tillskrivas de fiskåtgärder som tidigare genomförts, med att lekgrus lagts ut inom vissa sträckor av ån. Bilden till höger visar en öring fångad under elfisket. Fisken släpptes strax efteråt tillbaka till ån. Tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund genomför Borealis mätningar och beräkningar av förekomsten av flyktiga kolväten i omgivningen till anläggningarna. Planeringen av mätningar och beräkningar görs i samråd med länsstyrelsen, miljökontoret och utförande konsult. En ny mätning startades sommaren 2013 och kommer pågå under ett år. Sedan 1974 har det med regelbundna intervaller gjorts epidemiologiska undersökningar av sjukdomsfrekvens av Västra Götalandsregionens Miljömedicinska centrum. Resultaten visar på att antalet cancerfall i tätorten Stenungsund motsvarar normal förekomst. Det pågår ett samarbete mellan kommun, länsstyrelse och olika verksamhetsutövare för att följa upp omgivningsstörningar kopplat till de olika verksamheterna i Stenungsund. Målsättningen med arbetet är att vara medveten om vad närboende störs av, säkerställa att kommunikationen fungerar vid störningstillfällena samt att delge det förebyggande arbete som genomförs för att reducera störningarna. Antalet inkomna klagomål är en mätare på hur störande verksamheterna är för omgivningen. Dessa registreras i vårt interna tillbudsrapporteringssystem. De flesta kommer som telefonsamtal direkt till företaget, men också de som kommer indirekt via myndigheter bokförs. Principen är att alltid återkomma om inget svar kan lämnas direkt om orsaken. Efter att antalet klagomål ökat 2009 och 2010 i samband med underhållsstopp på krackern 2009 och uppstarten av LD5 fabriken 2010 har nu klagomålen återigen minskat. Under 2013 var klagomålen främst relaterade till fackling och lukt vid krackeranläggningen. 5 MILJÖRAPPORT 2013 Inkomna klagomål 60 50 40 30 20 10 . 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 0 Borealis använder bl.a. den lokala hemsidan http://www.borealisgroup.com/sv/stenungsund/, för att informera om den aktuella driftsituationen och om det inträffat störningar i produktionen eller planeras andra aktiviteter, som kan märkas i omgivningen. 6 MILJÖRAPPORT 2013 Särskilda händelser och aktiviteter under 2013 Krackeranläggningen Processen med att ansöka om ett förnyat miljötillstånd enligt miljöbalken fortgick under 2013. I ansökan inkluderades även uppförandet och drift av en ny tank på 60 000 m3 för lagring av flytande etan. Den 10-11 december hölls förhandlingar i Mark- och miljödomstolen med berörda myndigheter och allmänhet på plats. Under 2013 var utsläppen av flyktiga kolväten från krackeranläggningen 537 ton, vilket gör 2013 till ett av de allra bästa åren någonsin. Utsläppen ligger väl under villkoret på 800 ton per år. Bakomliggande orsak till detta är hög fokus på läcksökning, väl genomförda läcksökningsprogram och snabba åtgärder vid läckage. Stabila driftförhållanden är viktigt för en bra miljöprestanda på krackern. Företaget arbetar på ett systematiskt sätt för att kontinuerligt förbättra driftssäkerheten på anläggningen. Under de senaste åren har en mycket omfattande riskanalys genomförts på all utrustning och baserat på denna har ett åtgärdsprogram definierats. Detta arbete är viktigt för att säkerställa att krackern möter framtida krav på processäkerhet och miljö. Polyetenanläggningen Polyetenanläggningens miljötillstånd beviljades 2007 och medger en produktion av 750 000 ton polyeten. I detta beslut föreskrevs totalt åtta prövotidsutredningar, varav fyra har avslutats. Under 2013 avslutades en studie om energieffektivisering och en om vattenbesparingsåtgärder. Inom de övriga kvarvarande prövotidsutredningarna utreds tekniska åtgärder och kostnader för att minimera utsläpp till vatten, utsläpp av kolväten vid fackling, bullerreduktion vid ESD m.m. Studierna ska redovisas under 2014. I slutet av november producerades den sista pelletsen vid den gamla högtrycksfabriken HT. Anläggningen har varit i drift sedan början av 1960-talet och varit oerhört viktig för produktionen kabelprodukter. Inför avvecklingen har mark, grundvatten och byggnadsmaterial undersökts och inventerats med hänsyn till förekomst av föroreningar. Under 2013 var utsläppen av flyktiga kolväten från polyetenanläggningen 550 ton inklusive utsläpp från fackling, vilket är det allra bästa året någonsin. Utsläppen ligger väl under villkoret på 700 ton per år, som gäller exklusive fackling. Orsak till detta lägre utsläpp är en successiv nedtrappning av produktionen vid den gamla högtrycksfabriken och överflyttning av denna produktion till den nya LD5 fabriken. Genomförda bulleråtgärder inom polyetenanläggningen har under året visat ha god effekt och genomförda mätningar visar att kravet i miljötillståndet på 50 dB(A) vid närmaste bostäder innehålls. 7 MILJÖRAPPORT 2013 Miljöresultat Utsläpp till luft VOC Utsläppen av kolväten (VOC) är en de betydande miljöaspekterna. Borealis är en av länets större punktkällor. VOC-bestämningen för krackern bygger till stor del på spårgasmätningar, medan utsläppen från polyetenanläggningen främst baseras på beräkningar. Beräkningarna för polyetenanläggningen jämförs dock sedan fyra år tillbaka med mätningar med SOF (se vidare i delrapporten för polyetenanläggningen). Sammanlagda VOC-utsläppen var 1087 ton. Det är mindre jämfört med 2012 (1095 ton) och lägsta utsläppen någonsin från anläggningarna. Att produktionen flyttats till den nya, modernare högtrycksfabriken LD5 samt hög fokus på läcksökning och väl genomförda läcksökningsprogram i kombination med snabba åtgärder på krackern är två bidragande orsaker till förbättringen. Diagrammet nedan visas att VOC-utsläppet från mitten av 1980-talet generellt minskat både i absoluta tal till vänster (ton/år) och relativt produktionen till höger (ton VOC/kton produkt). Under 2009 syns en uppgång relativt produktionen orsakat av lägre råvaruförbrukning på krackern beroende på det sex veckor långa underhållsstoppet. 3500 3,5 3000 3 2500 2,5 2000 2 1500 1,5 1000 1 ton/år t VOC/kt prod 500 0,5 0 0 8 MILJÖRAPPORT 2013 NOx NOx-utsläppen uppkommer främst vid förbränning i krackugnarna och ångpannorna av, i huvudsak, egenproducerat bränsle. Även facklingen bidrar, men i liten omfattning. Samtliga enheter är utrustade med låg-Nox brännare. De sammanlagda utsläppen 2013 var 394 ton. NOx-utsläppen beror i stor utsträckning på produktionsnivån och har trots successivt ökad produktion kunnat hållas på i stort sett konstant nivå. Det kan bl.a. tillskrivas bra kontroll och trimning av brännare. I diagrammet nedan visas NOx-utsläppet i absoluta tal till vänster (ton/år) och relativt använd mängd råvara till höger (ton NOx/kton råvara). 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 ton 300 0,3 ton/kton råvara 200 0,2 100 0,1 0 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 1988 0 CO2 Utsläppen av koldioxid var 700 kton under 2013, vilket utgör ca 1 % av Sveriges utsläpp. Det beror på att det är energikrävande processer som, framför allt i krackerns fall, till övervägande delen drivs av bränsleenergi. Utsläppsmängden är i det närmaste direkt kopplad till produktionsnivån och diagrammet nedan över krackerns utsläpp följer mycket väl produktionstakten. Etan, som tillkommit på senare år som en viktig råvara, har medfört att utsläppen inte följt med i den takt som de skulle ha gjort om ökningen av produktionen baserats helt på tidigare råvarumix. Kurvan nedan över utsläppet relativt produktionen på krackern visar denna stegförändring på ett tydligt sätt. Krackerstoppen under 2009 och 2003, liksom stoppet och driftproblemen 1999/2000 är orsaken till att kurvan avviker under dessa år. 9 MILJÖRAPPORT 2013 800 2,5 700 CO2 kton 500 1,5 400 1 300 200 t Co2/t eten 2 600 kton rel. eten 0,5 100 0 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Verksamheterna omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter som är inne i den tredje handelsperioden som sträcker sig till 2020. I den tredje handelsperioden gäller samma förutsättningar för tilldelning, fastställande och kontroll av utsläppen inom hela EU och ett ackrediterat externt kontrollorgan har granskat att rutiner och övervakningssystem uppfyller kraven och har verifierat utsläppen av CO2 för 2013. SO2 De flesta bränslen är svavelfria t.ex. krackerns bränngas, som utgör den överlägset största bränslemängden. Bränngasen är, förutom en energikälla för krackern, även ett viktigt bränsle för övriga kemianläggningar i Stenungsund. Bränslen i polyetenanläggningens ångcentral är polyolja, som är en restprodukt från produktionen, samt inköpt eldningsolja. Som ett tillskott till ångproduktionen i polyetenanläggningens egna pannor levereras även ånga från krackern. Naturgas som kan användas i krackerns pannor innehåller spår av svavelföreningar. Under 2013 släpptes ca 10 ton svaveldioxid ut. Freoner Det finns 145 kylanläggningar i drift för klimathållning i laboratorier, kontrollrum, datorrum och andra byggnader med mer än 3 kg installerad köldmediemängd. Totala installerade köldmediemängden är ca 1,8 ton. Det pågår en fortlöpande utskiftning mot köldmedia med mindre påverkan på ozonlagret. Läckagen i systemen uppgick under året till 153 kg HFC (Hydroflourocarbon), vilket utgör knappt 9 % av installerad mängd. Nedanstående tabell sammanfattar utsläppen till luften under 2013. Utsläpp till luft Kracker PE VOC, ton SO2, ton NOx, ton CO2, kton HFC, kg 537 <1 339 666 10 550 9,5 35 34 143 Totalt 1087 10 374 700 153 10 MILJÖRAPPORT 2013 Utsläpp till vatten Som nämnts ovan, är anläggningarna relativt betydande beträffande utsläppen till luften. Utsläppen till vatten är i det perspektivet ganska små. Askeröfjorden är väl kartlagd efter många års undersökningar. Effekter, där utsläppen från den kemiska industrin kan ha bidragit, kan påvisas, men omfattningen är som regel begränsad och lokal. Vid normal drift är utsläppen små. Driftsstörningar och större spill kan dock snabbt öka mängderna. Sedan 2011 är villkoret för utsläpp av TOC från polyetenanläggningen ändrat. Det nya villkoret innebär att halten TOC i inkommande råvatten får dras av så att endast anläggningens bidrag redovisas. Under 2013 överskreds månadsmedelvärdet på TOC på 1000 kg i maj. På krackeranläggningen medförde en driftsstörning förhöjda fenolhalter i utgående vatten att månadsmedelvärdet på 0,2 mg/l överskreds. I september till november var oljehalterna i vatten ut från filteranläggningen över gällande riktvärde på 2 mg/l. Orsakerna var flera såsom planerat underhåll, krånglande ventiler på filteranläggningen och att slamcentrifugen gick sönder och fick ersättas med en inhyrd. Nedanstående tabell summerar utsläppen till vatten. Utsläpp till vatten Kracker PE Totalt 1 9,8 Olja, ton 9,8 - TOC, ton 80,7 10,8 92 Fenol, kg 86 - 2 86 Kväve, ton 6,4 1,3 7,7 Fosfor, ton 0,5 0,6 1,1 1 genomförda analyser under detektionsgräns 2 ej aktuellt Buller Bullret från anläggningarna ligger nära de tillåtna bullergränserna och vid vissa tillfällen över gällande riktvärden. Efter det att den gamla högtrycksfabriken stängt ned gäller hårdare krav på buller för polyetenanläggningen. Fler åtgärder har vidtagits inom polyetenanläggningen de senaste åren och stängningen av den gamla HT-fabriken har medfört att bullernivån reducerats med ca 3 dB(A). Villkorsgränsen för polyetenanläggningen innan HT stängde var 50 dB(A) och efter 45 dB(A). Villkorsgränsen för krackeranläggningen är 45 dB(A). Immisionsmätningar har genomförts av externt bolag vid två tillfällen, dels vid bostäder intill polyetenanläggningen och dels vid bostäder intill krackeranläggningen. Mätningarna visade på bullernivåer på 49 dB(A) innan HT stängde och 45 dB(A) efter det att HT stängt från polyetenanläggningen, dvs inom villkorskraven. Från krackeranläggningen uppmättes ljudnivåer mellan 50 och 52 dB(A), vilket innebär att denna villkoret överskrids i nuläget. En åtgärdsutredning pågår. Avfall 11 MILJÖRAPPORT 2013 Avfallsmängderna är aktivitetsberoende och kan därför variera relativt mycket mellan olika år. Större arbeten som inspektioner av tankar, rensning av avloppsvattendammar, byte av processkemikalier etc. kan vissa år generera stora mängder. Särskilt det farliga avfallet är i hög grad produktionsberoende och detta är i huvudsak orsaken till att totala mängden ökat över lång tid. Några typiska exempel är silanolja från polyetenanläggningen och svavelolja från krackern. Sett över en längre period har industriavfallet (icke farliga avfallet) minskat. Orsakerna finns bl.a. i att engångsemballage har skiftats mot returförpackningar. Med 26 miljöstationer för källsortering av avfall tillgodoses behovet av att separera avfallet i rätt fraktioner. Under 2013 har stor fokus varit på att öka återvinningen och minska deponi- och förbränningsfraktionen, vilket också syns i statistiken. Det farliga avfallet har för det mesta ett högt energiinnehåll, som kommer till nytta i bl.a. cementindustrin med dess stora behov av energi till ugnarna. Energi- och resursanvändning Anläggningarnas energikonsumtion är betydande. Ungefär 20 % av krackerns produktion består av bränngas. Merparten används till att skapa energi till krackerprocessen, övrigt levereras externt. Tabellen nedan visar energikonsumtion samt sötvattenförbrukning. Förbrukning Sötvatten, Mm3 Bränsleenergi, TJ Fackling, ton Elenergi, GWh Krackern PE-anläggningen 1,8 15019 5933 335 1,1 242 4472 558 Totalt 2,9 15261 10405 893 Fackling Den totala facklade mängden 2013 var betydligt lägre än 2012. Facklingen minskade både på krackern och på polyetenanläggningen. Orsaken till minskningen är relativt få driftstörningar och hög fokus på åtgärder för att minimera facklingen. 25000 20000 15000 PE‐anl Kracker 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 12 MILJÖRAPPORT 2013 Kommentarer För att tillse att villkoren innehålles har företaget genomfört följande åtgärder fortlöpande under året: Provtagningar, analyser, mätningar och beräkningar i enlighet med kontrollprogrammen. Regelbunden uppföljning av mätinstrument. Kontinuerlig tillsyn av process- och reningsanläggningar. Internrevisioner av ledningssystemet Särskilda åtgärder har därutöver vidtagits i samband med olika händelser och aktiviteter under året. Detta har redovisats i miljödagboken och övrig kommunikation med länsstyrelsen. Facklingen vid anläggningarna minskade med ca 10% och utsläppen av flyktiga kolväten var fortsatt låga, vilket är ett resultat av hög fokus på driftsäkerhet och få läckagepunkter. Den gamla högtrycksfabriken, HT, togs ur drift i slutet av året, eftersom produktionen vid den nya LD5-fabriken ersatt denna. Detta innebär att ljudnivåerna och utsläppet av flyktiga kolväten reduceras avsevärt. Verksamheten har hållit sig inom gällande villkor, förutom att några månadsmedelvärden (riktvärden) på vatten överskridits på krackern (olja och fenol) respektive polyetenanläggningen (TOC). Efter detta har åtgärder vidtagits så att riktvärdena underskrids. Vid polyetenanläggningen överskrider ljudnivån vid utblås från reaktorn vid LD5fabriken gällande ljudkrav. Studier för eventuella åtgärder pågår och ska lämnas till myndigheterna under 2014. Vid krackeranläggningen överskrids bullerkraven vid närmaste bostäder och en åtgärdsutredning pågår för att reducera ljudnivåerna. Det är bolagets uppfattning att kraven i övriga gällande villkor och föreskrifter har uppfyllts under året. Stenungsund 28 mars 2014 Borealis AB Anders Fröberg Location Leader Bilagor: Delrapport I Krackeranläggningen Delrapport II Polyetenanläggningen 13 DELRAPPORT I Borealis AB Krackeranläggningen MILJÖRAPPORT 2013 INNEHÅLL Sida A. GRUNDDEL ............................................................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ........................................................................... 2 - 6 - Organisation - Lokalisering, plan- och recipientförhållanden - Drift- och produktionsbeskrivning - Reningsanläggningen Gällande föreskrifter och beslut ............................................................................ 7 - Koncessionsbeslut - Kontrollprogram - Pågående tillståndsfrågor Drift- och produktionsförhållanden ................................................................. 8- 12 - Förändringar i produktion och processer - Energi- och bränsleförbrukning - Förbrukning av råvaror och kemikalier - Avfallshantering - Driftstörningar m m - Reningsanläggningar - driftförhållanden Kontrollresultat ............................................................................................... 13 - 16 - Funktion hos mätutrustning, åtgärder för kvalitetssäkring - Utsläppskontroll och utsläpp - Läcksökning - Recipientkontroll och omgivningspåverkan - Besiktningar C EMISSIONSDEKLARATION ............................................................................ 17 - 20 MILJÖRAPPORT 2013 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Översiktskarta Avloppssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Utsläpp till vatten – Sammanställning Grundvattenkontroll Kolväteutsläpp till luften Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2013 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn: Borealis AB, Krackeranläggningen Platsnummer: 1415-1115 Huvudman: Borealis AB Postadress: 444 86 Stenungsund Telefon: 0303 - 87000 Kontaktperson: Yttre miljöfrågor: Marie-Louise Johansson Kommun och län: Stenungsunds kommun, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Koncessionsnämnden för miljöskydd Nr 166/98 (1998-11-23) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kod enligt MiljöprövningsFörordningen (SFS 2013:251) 24.10 Kod enligt NFS 2006:9 bil.1 4ai Miljöledningssystem ISO14001 Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:6, 17:7, 4:177, 5:104 Organisationsnummer: 556078-6633 Denna rapport inges dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2002-09-24. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2013 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Organisation Krackeranläggningen utgör tillsammans med polyetenanläggningen i Stenungsund Borealis AB. Den närmaste ansvarige för krackerverksamheten, fabrikschefen, har under sig avdelningar för drift, produktion, processtöd samt planering. Som en stabsfunktion till krackerchefen finns en samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet (Production Support Specialist). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS). Lokalisering, plan- och recipientförhållanden Anläggningen är belägen inom planområdet för storindustri norr om Stenungsunds tätort. Huvuddelen av anläggningen ligger inom detaljplaneområde benämnt "Havdens Industriområde". Avståndet till närmaste bostäder söder om anläggningen är ca 600 m. Området består av ett mindre antal bostäder inom en zon med småindustri. Närmaste planlagda bostadsområde ligger ca 1 km från anläggningen. Som framgår av översiktskartan, bilaga 1, gränsar anläggningen i söder och sydväst mot Inoes anläggning samt ovannämnda småindustriområde. Mot väster gränsar anläggningen mot Askeröfjorden och norrut mot mark tillhörande Vattenfall samt mot AGA's anläggning. Längre norrut ligger Akzo Nobel Chemicals. Österut ligger närmast Primagaz gasolanläggning samt i övrigt egen obebyggd industrimark, som delvis tidigare utnyttjats för "sludge farming". Industriavlopp och kylvatten avleds i gemensam ledning till Askeröfjorden. Askeröfjorden, som är ett avsnitt av vattenområdet innanför Tjörn och Orust, har en relativt god genomströmning med ett utbyte som har angetts till omkring tre dygn. Råvatten till anläggningen tas från sjön Hällungen via en industrigemensam ledning. Det finns inga yt- eller grundvattentäkter som används för dricksvattenuttag inom minst 500 m från anläggningen. Förutom västerut mot havet sker en viss avrinning av dagvatten samt grundvatten från områdets östra och södra del till Stenunge å. Sanitärt avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. Stenungsundsområdet ligger inom en region av Sverige med försurningskänslig mark påverkad av både långdistanstransporterade och regionala utsläpp. 2 MILJÖRAPPORT 2013 Drift- och produktionsbeskrivning Nedan följer en kort beskrivning av krackerprocessen. Anläggningens huvudprodukter är eten och propen som levereras i huvudsak till lokala kunder, där Borealis polyetenanläggning är den största mottagaren av eten. Principschemat nedan illustrerar hur råvarorna nafta, etan, propan eller butan genom upphettning i krackugnar sönderdelas till omättade kolväten, eten, propen, buten/butadien samt vätgas, bränngas, krackbensin och tyngre produkter. En del av buten/butadienströmmen vidareförädlas till ETBE i en separat anläggningsdel. Methane Steam Ethane Compressor PrimärtMetPrime Metantorn thane tower Drying Propane Cooling 9 cracker ovens Scrubbing Hydrogenation Scrubbing Sec. Methane tower Methane Ethylene Ethane tower C2 splitter Ethane Propane tower C3 splitter Propylene Anläggningen nedströms de nio parallella krackugnarna har till uppgift att separera de olika komponenter som bildas vid krackningen. Detta sker i huvudsak genom steg som destillation, kylning, komprimering samt omvandling av vissa föroreningar i reaktorsteg. Produkterna levereras i rörledningar till lokala kunder eller lagras i tankar. Gaser lagras i trycktankar eller bergrum i kyld kondenserad form. Övriga produkter lagras, beroende på ångtrycket, i tankar med flytande eller fasta tak. Import av råvara respektive export av produkter sker i huvudsak med fartyg via egen hamn samt Vattenfalls hamn. Anläggningen omsätter ca 1,5 miljon ton råvara/år, som lagras i bergrum och tankar före användning. Utöver råvaruhanteringen för krackern importeras ca 200.000 ton/år av gasol vilken omlastas för uttransport via järnväg och bil för användning som bränsle. Borealis 3 MILJÖRAPPORT 2013 driver på uppdrag av Flogas en terminal för denna lastning av järnvägsvagnar och tankbilar. Anläggningen ägs av Flogas och sköts av personal anställda av Borealis. I samband med lastningen tillsätts luktämne till gasolen (etylmerkaptan). Terminalen hanterar även utlastning av propen till tankbil för Borealis. Spårområdet som tillhör terminalen är också rangerområde för övrigt farligt gods från övriga industrier i Stenungsund. Krackerprocessen drivs i kontinuerlig drift och stoppas endast på planerad bas vart 56 år på grund av föreskriven besiktning, rengöring, reparation och ombyggnader. Hela processen hanteras i slutna system som rörledningar och behållare. Ett viktigt område som fordrar speciell uppmärksamhet är åtgärder för att hålla inne s k diffust läckage till luften från det stora antalet potentiella läckagekällor i form av olika tätningsytor hos packboxar i ventiler, roterande tätningar, flänsförband m m. En viktig del av anläggningens säkerhetssystem är fackelsystemet, som via två facklor avleder och på ett säkert sätt förbränner kolväten orsakat av driftsstörningar, säkerhetsventiler, tömning av system m m. Periodvis eldas även överskott av bränngas i facklan. Anläggningen kyls i huvudsak med saltvatten i ett direkt kylsystem med hjälp av ett hundratal värmeväxlare. Nedanstående är ett urval av genomförda åtgärder, som haft positiv miljöeffekt sedan den nuvarande krackern togs i drift 1969 efter utbyggnad. År 1972 1976 1980 1984 1985 1985-87 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Åtgärd Trycklager för nafta. Tremediafilter för avloppsvatten. Stripperanläggning. Etablering av läcksökningsprogram Inre flytande tak i sloptankar Dubbla tätningar på SCN-tankar Återföring av ventgas från propenkylkompressorn. Atm naftalager till facklan, Ny tätning etenkylkompressorn, Nytt kylvattensystem inklusive utloppsledning Låg - NOX-brännare på A-ugnen. Bättre lagring av svavelolja, Tätning av propenbergrum Låg-NOX-brännare på C-pannan Låg-NOX-brännare på A-pannan, Tömning av provbomber till facklan Utsläpp från ugnarnas kromatografer till brännarna, Låg-NOX brännare på F-ugnen Låg-NOX brännare på B- och D-ugnen, Vatten från fackellås till strippern, Fackelledning från naftabergrummet UC-903 Låg-NOX brännare på C- och E-ugnen, Ny NOX-mätare och analysatorbyggnad till ugnarna Nya NOX och O2-mätare samt ny analysatorbyggnad till pannorna. Stoftavskiljare för samtliga krackugnar. Återvinning av gaser vid lastning av krackbensin till fartyg. Första hamnanläggningen i Sverige. Dubbeltätning på flytande tak på krackbensintank 4 MILJÖRAPPORT 2013 2001 2002 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2012 2013 Första fartyget till Stenungsund med NOx-rening Ny dubbeltätning m.m. på flytande tak på krackbensintank Återvinning av gasavdrag från MTBE Komplettering av filteranläggningen i avloppsreningen med ett 5:e filter Anslutning av naturgas som kompletterande bränsle. Ombyggnad till ETBE-tillverkning med bioetanol som råvara Nya varvtalsstyrda utloppspumpar i avloppsreningen Restaurering av invallning runt tankområde. En ångturbin (turboalternator) installeras för intern elproduktion. Installation av låg NOx brännare på G-ugnen. Off-gasledning från Polyetenanläggningen. Kompressor för leverans av metanrik gas (bränngas) vid överskott till Perstorp, där gasen används som råvara. Ny utloppsledning för brandvatten. Ökad integrering med polyetenanläggningen med bl.a leverans av ånga Installation av ultra-låg NOx brännare på panna B Modifieringar för minskad fackling från ETBE-anläggningen Reningsanläggningen Bilaga 2 ger en översikt av avloppsströmmarna och efterföljande reningssteg. Avloppsvattnet utgör i huvudsak tre delströmmar vilka behandlas på följande sätt: 1. Processvatten Ånga som tillsätts råvaran vid krackningen kondenseras och avskiljs efter ugnarna. Detta processvatten innehåller lösta kolväten och fenol. Kolvätena drivs av i en vattenstripper och återförs till processen. Därefter renas processvattnet i en biologisk reningsanläggning där fenol bryts ner. 2. Industriellt avloppsvatten Detta är vatten som samlas upp via ett avloppsnät från hårdgjorda processytor. Vattnet kan vara mer eller mindre förorenat p. g. a. oljespill eller dräneringar till systemet. Oljan avskiljs gravimetriskt i API-separatorer varpå vattnet tillsammans med processvattnet filtreras i s.k. tremediafilter. Via en utjämningsdamm pumpas sedan dessa avloppsströmmar ut till utloppsledningen. 3. Kylvatten Saltvatten används för kylning av processen. Det tas in till anläggningen, kyler processen och pumpas sedan tillbaka till havet. Till följd av varierande risk för förorening vid läckage från processidan till kylvattnet delas detta in i fyra kategorier baserat på den behandling det genomgår innan det åter släpps ut. Kategori 1 och 4 kan endast kontamineras av gas vid läckage och passerar därför var sin avgasningsbehållare före utloppet. Här finns gasdetektorer som indikerar eventuellt läckage av kolväten. 5 MILJÖRAPPORT 2013 Kategori 2 och 3 kan kontamineras av flytande kolväten eller olja vid ett läckage och passerar därför en oljeavskiljare i reningsanläggningen. Kylvattnet leds ut tillsammans med de ovannämnda avloppsströmmarna till Askeröfjorden och inlagras där i ytskiktet. 6 MILJÖRAPPORT 2013 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Koncessionsbeslut/ Miljödomstolsbeslut Ett stort antal koncessionsbeslut, länsstyrelsebeslut och vattendomar har meddelats genom åren. En total omprövning av villkoren, som slutfördes 1994, resulterade i ett nytt beslut och medföljande villkor, vilket inneburit att merparten av villkoren i tidigare beslut upphört att gälla. I samband med ansökan 1998 om utbyggnad av krackern tillkom några villkorspunkter samt gjordes en ytterligare revision av befintliga villkor. I bilaga 3 redovisas villkor som f.n. är aktuella och hur villkoren efterlevts under 2012. Kontrollprogram Gällande version av kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2002-09-24. En sammanställning finns i bilaga 4. Pågående tillståndsfrågor Ett tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet inom SHP/ETBE-anläggningen beviljades av Miljödomstolen 2010-03-25. Tillståndet är tidbegränsat och gäller till och med den 31 december 2016. De två utredningsvillkor som meddelats i domen avslutades utan ytterligare villkor av mark- och miljödomstolen i september 2012. En omprövning av nuvarande miljötillstånd, beviljat 1998, pågår och ansökan lämnades in till mark- och miljödomstolen i november 2012. Under 2013 har flera rundor med kompletteringar hanterats och förhandlingar hölls i Mark- och Miljödomstolen den 10-11 december. Övriga myndighetsbeslut Under 2012 meddelades handelsperioden 2013-2020. nytt tillstånd 7 till utsläpp av växthusgaser för MILJÖRAPPORT 2013 DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer De senaste åren har produktionen legat mellan 560 till 620 kton eten och 170 till 200 kton propen. Under 2013 producerades totalt 598 kton av eten och 197 kton av propen. Enligt villkorspunkterna 4 och 13 skall Borealis fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläppen av VOC till luften respektive olja till vatten. Arbetet med detta skall årligen redovisas till Länsstyrelsen vilket efter överenskommelse görs i Miljörapporten. Villkorens konstruktion är i enlighet med arbetssättet enligt HMSledningssystemet där mål och åtgärder definieras för de viktiga miljöaspekterna. Tabell 1 nedan redovisar krackerns miljömål för 2013 tillsammans med utsläpp av olja till vatten och tillhörande åtgärder. Tabell 1 Miljömål för Krackern och tillhörande åtgärder Miljömål Föregående år Mål 2013 Åtgärder Resultat 2013 VOC, diffusa utsläpp Utsläpp till hav av,olja, fenol 2012: 512 ton ≤ 540 ton Genomföra minst 10 st. SF6mätningar. Riktad läcksökning vid behov. 537 ton Utfört 9 st. SF6 mätningar Olja: 9,8 ton Fenol: 86 kg Fackling 2012: 6541 ton 5250 ton Avfall 2012: 2157 ton 2200 ton Olja 2012: 8,9 ton Fenol 2012: 41,1 kg Underhållsåtgärder i form av rengöring av processavloppsbassänger, byte av ventiler i filteranläggningen för driftoptimering, ersatt slamcentrifug med inhyrd centrifug. Utraljudsmätning för minskad fackling. Hög fokus på inventering och genomförande av projekt för att minska facklingen. Utbildning i att avfallets är en resurs om den hanteras rätt. Personal resurs för optimering av avfallsstationer /containrar för ökad sortering. 5935 ton 3380 ton Det diffusa läckaget av VOC från anläggningen var lågt under 2013 och har minskat markant sedan 2011. Det interna målet på 540 ton nåddes för 2013. Mängden olja och fenol har ökad sedan föregående år. I februari orsakade en processtörning att den biologiska reningsanläggningen slogs ut under några dygn. Detta medförde förhöjda fenolhalter i utgående vatten under dessa dygn. Under perioden september till november var oljehalterna i utgående vatten från filteranläggningen förhöjda till följd av driftproblem med slamcentrifugen och krånglande ventiler på filtrena. För att lösa problemen byttes ventilerna mot en annan typ och en slamcentrifug hyrdes in resten av året. En ny slamcentrifug är beställd. Facklingen har minskat kraftigt sedan föregående år till följd av minimalt ventilläckage som uppnåtts genom ultraljusmätningar och stort fokus på att identifiera och genomföra förändringar för att minska facklingen, bl.a. har modifieringar inom ETBE anläggningen minskat facklingen med 1700 ton/år. En uppstart i januari och en nedtagning/uppstart i september bidrar till att facklingen inte hamnade inom målet för 2013. 8 MILJÖRAPPORT 2013 Avfallsmängderna ökade mot föregående år och hamnade över målet för 2013. Orsaken till detta var att drygt 1000 ton förorenat vatten togs omhand efter stoppet i januari. Energi- och bränsleförbrukning Under 2013 inträffade ett oplanerat stopp på anläggningen i september. Energiförbrukningen i krackeranläggningen i form av bränsle ökade något i förhållande till föregående år. I ugnar och pannor tillfördes 4172 GWh bränsle (3862 under 2012). Elförbrukningen var 335 GWh under 2013, vilket är lägre än elförbrukningen 2012 (362 GWh). Redovisad elförbrukning avser vårt behov av extern el. Borealis interna elproduktion var 77 GWh 2013 vilket är betydligt mer jämfört med 2012 (42 GWh). Tabell 2 nedan visar förbrukningen månadsvis av bränngas, fackling samt utsläpp via rökgaserna. Tabell 2 Förbränning, fackling samt utsläpp via rökgaser. Föbränning i ungar, pannor m.m. BrännMakeBrännTot. gas up gas bränsle Månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot ton 14 036 20 520 23 120 21 762 22 727 21 950 22 212 21 528 20 131 21 275 20 632 20 115 250 007 ton 8 903 504 139 179 129 94 219 331 784 381 614 1 232 13 509 MJ/kg 57 57 57 57 57 57 57 58 55 57 57 57 57 Ton 22 939 21 024 23 259 21 942 22 855 22 044 22 432 21 859 20 915 21 656 21 246 21 347 263 516 Bränngas ton 121 61 73 145 73 86 275 166 390 96 26 19 1 530 Fackling Övrigt Totalt NOx ton ton Ton 504 272 315 195 378 160 57 135 1 555 248 312 272 4 403 624 333 388 340 451 246 333 301 1 945 345 338 291 5 933 Utsläpp CO2 32 32 34 32 33 29 31 30 38 32 31 31 385 ton 49 946 53 979 58 625 55 269 57 491 56 100 56 219 54 558 59 935 54 530 54 077 55 095 665 823 NOX-utsläppen under 1988-2013 i ton/år visas i nedanstående figur 1. Här visas, dels det totala utsläppet, dels utsläppet relativt produktionen - i detta fallet uttryckt som råvaruförbrukning. Under 2013 gick NOx-utsläppen upp något såväl i absoluta tal som relativt råvaruförbrukningen i förhållande till 2012. 9 MILJÖRAPPORT 2013 800 0,8 700 0,7 600 0,6 500 0,5 400 0,4 300 0,3 200 0,2 100 0,1 0 Figur 1 ton ton/kton råvara 0 NOx-utsläppen under 1988-2013 i ton/år och relativt råvaruförbrukningen Förbrukning av råvaror och kemikalier Vatten Uttaget av råvatten från sjön Hällungen var sammanlagt 1,8 Mm3 under året. Därutöver har köpts in 0,42 Mm3 matarvatten som är producerat externt. Råvaror och produktion Råvaruförbrukningen har fördelats enligt nedan: Nafta Etan Propan Butan k ton 276 301 296 397 Totalt 1270 Den månatliga förbrukningen framgår av bilaga 5. I tabell 3 nedan redovisas producerade mängder under året. Tabell 3 Producerade mängder av eten, propen, ETBE och övriga krackprodukter Produkt Eten Propen Övriga krackerprodukter ETBE kton 598 197 460 30 10 MILJÖRAPPORT 2013 Gasoltransporter m.m. Utlastningen av gasol m.m. för vidare befordran via landvägen framgår av nedanstående tabell. Tabell 4 Utlastning av gasol, eten och propen via tankbil. Produkt Gasol Gasol Eten Propen Transportsätt Järnväg Tankbil Tankbil Tankbil Ton utlastat 149 000 46 500 2094 36 Krackerns propanbergrum används delvis som terminallager och under 2013 exporterades 12 276 ton propan för Borealis AG. Kemikalier En sammanställning av kemikalieförbrukningen för 2013 redovisas som bilaga 6. Borealis arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö. I juni 2008 publicerade Borealis offentligt den "svarta listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Nu har en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen tagits fram. Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Den svarta och den grå listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporate-citizenship/productstewardship/banned-substances/). Köldmediaanvändning CFC används inte längre i kylaggregaten. HCFC förekommer alltjämt men byts successivt ut. I nya kylinstallationer används normalt HFC. Det finns 43 st. kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. Totalt har 10 kg HFC fyllts på under året. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella enheter innehåller. Tabell 5 Innehållande mängd och typ av köldmedia i kylaggregat under 2012 och 2013. HCFC HFC Installerad köldmediemängd, kg 2012 2013 10 10 341,9 341,9 11 MILJÖRAPPORT 2013 Avfallshantering En sammanställning av hanteringen av farligt avfall och industriavfall redovisas i bilaga 7 resp. bilaga 8. Mängderna farligt avfall har ökat från föregående år, medan industriavfallet minskat. En av orsakerna till ökad mängd farligt avfall är stor mängd förorenat vatten från processen under ett stopp i januari och jord från schaktningar och underhållsarbeten. Driftsstörningar m. m. Miljödagboken redovisas sammanställd i bilaga 9. Nedan återfinns de driftstörningar som inträffat under 2013. Vid 11-tiden den 22/9 stoppades produktionen vid krackeranläggningen till följd av att två av krackerns ångpannor stoppat på grund av ett fallerande instrument. Anläggningens säkerhetssystem fungerade enligt design och kolväteflödena leddes till fackelsystemet för säker förbränning. Bristen på ånga medförde dock att facklingen var sotande under några timmar. Ett antal klagomål inkom på buller från facklorna. Uppstarten gick bra och krackeranläggningen var tillbaka i etenproduktion på eftermiddagen den 24/9. Två kortvariga driftsstörningar med fackling skedde i oktober. Det var på kvällen den 5/10 och den 15/10 som driftsstörningar medförde kortvarig fackling i stora och lilla facklan. Reningsanläggningar – driftförhållanden En processtörning den 12 februari innebar att emulsion av olja och vatten nådde det biologiska steget i reningsanläggningen och slog ut reningen. Efter 5 dagar hade reningsanläggningen återfått sin funktion. Månadsmedelvärdet för fenol överskred riktvärdet på 0,2 mg/l. Under dagarna med icke-fungerade rening släpptes ca 60 kg fenol ut. Under perioden september till november har oljehalten ut från filteranläggningen i vattenreningsanläggningen periodvis varit förhöjd och månadsmedelvärdena överskridit riktvärdet på 2 ppm. Orsaken var att ”Fore-bay” och en av processvattenkanalerna varit ur drift för rengöring och inspektion under några veckor i september, ventiler i filteranläggningen krånglat och slamcentrifugen fungerat dåligt för att till slut haverera helt. Trots att det varit höga halter ut från filtrena så har halterna nedströms, ut från ponden och i utloppsledningen, varit normala. Flera temporära åtgärder vidtogs och i december togs en ny centrifug i drift. Därefter har utgående oljehalter från filtrena understigit riktvärdet. 12 MILJÖRAPPORT 2013 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar, åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U-(Förebyggande Underhåll)program. Sedan 2012 finns nya NOx-analysatorer på krackugnar och pannor för kontinuerlig mätning. Denna kontinuerliga mätning på krackugnar och pannor kontrolleras årligen av ackrediterad mätkonsult. Mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp kontrolleras av en särskild verifieringsman. Laboratoriet är ackrediterat för de vattenanalyser som görs inom ramen för kontrollprogrammet samt de gasanalyser som är kopplade till föreskrifterna för övervakning av CO2-utsläpp. Inom ackrediteringens ram sker bl.a. jämförelse av analyserna via kontroll gentemot utomstående laboratorier. Mätmetoderna samt mätosäkerheten framgår av nedanstående Tabell 6. Analysmetoden för olja i vatten, där sedan 2004, perkloretylen används som extraktionsmedel, innebär att de beräknade utsläppsmängderna har ökat. Den verkliga mängden är sannolikt lägre, men mätmetoden tillåter inte en noggrannare angivelse. Tabell 6 Metodbeteckning, mätområde och mätosäkerhet för de vatten- och gasanalyser som genomförs inom ramen för kontrollprogrammet och föreskrifterna för övervakning av CO2utsläpp. Ackrediterad analys Fenol Kolväten - summa aromater + summa alifater Olja - totalt extraherbara alifatiska ämnen Fosfat-Ortofosfat pH Metodbeteckning API 716-57 BTM 21558 Mätområde 0,02 -1 mg/l 0,05 -10 wtppm Mätosäkerhet 23% 26% BTM 21017 0,2 - 250 mg/l 26% SS-EN 6878 SS 028122 0,1 - 0,8 mg/l 4 – 10 15% ±0,2 Kolväteanalys CO analys H2 analys BTM 21531 BTM 21555 BTM 21550 0,01-100 % 0,02-0,2 % 1,5-50 % 10% 48% 10% Utsläppskontroll och utsläpp I följande avsnitt redovisas utsläppen till vatten och till luft. Utsläpp till luften via rökgaser, är även redovisade under avsnittet om Energi- och bränsleförbrukning ovan. En sammanfattande tabell, som visar historiken under en längre period, finns redovisad i bilaga 13. 13 MILJÖRAPPORT 2013 Vatten Nedanstående tabell 7 är en sammanfattning av utsläppen för 2013. Övriga resultat redovisas sammanställda i bilaga 10. Tabell 7 Utsläpp till vatten Utsläpp Mängd/år Olja Fenol Tot-N Tot-P COD/BOD –kvot 9,8 ton 86 kg 6,4 ton 0,5 ton 31 Provtagningsställe Pond ut + kylvatten BET utlopp Pond utlopp BET utlopp Pond utlopp Vid bestämning av oljehalt i vatten används en egen referensolja som analysinstrumentet kalibreras mot. Detta betyder att resultaten från oljeanalyserna blir mer exakta än om en extern referensolja använts. Oljehalten underskrider dock oftast detektionsgränsen, och eftersom detektionsgränsen i dessa fall används för att bestämma mängden olja som släpps ut betyder det att oljehalterna överskattas. Från november 2013 har dock detektionsgränsen sänkts från 0,5 mg/l till 0,3 mg/l. Grundvattnet har provtagits och resultaten redovisas i bilaga 11. Jord och vatten inom Sludge-farming ytorna ska enligt kontrollprogrammet provtas vart tredje år. Vattenanalyserna genomfördes senast 2011 och jordproverna 2008. Buller Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt Idrottsvägen 7 (Berts Glas) har mätts vid två tillfällen kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 8. Villkoret för krackern är 45 dB(A) vid planlagd bostadsbebyggelse. Tabell 8 Uppmätta bullernivåer vid Idrottsvägen. Månad Juli November Dag 4 25 mätpkt 42 43 Vind Vindstilla Vindstilla En extern firma Müller BBM har utfört immissionsmätningar vid ett tillfälle under 2013 och i början av januari 2014 (vädret tillät ingen mätning i slutet av december). Vid båda tillfälle överskreds villkoret på 45 dB(A). Den 10/11 var den uppmätta ljudnivån 52 dB(A) och den 12/1 var ljudnivån 50 dB(A). En utredning pågår för genomförande av bullerdämpande åtgärder. 14 MILJÖRAPPORT 2013 Luft Utsläppen till luft av CO2,och NOx sker från förbränning i krackugnar, pannor och facklor. Koldioxidutsläppen är betydande på 666 kton och direkt relaterade till produktionsnivån. Utsläppen av kolväten till luften sker från processutrustning och var under 2013 537 ton. Bestämningen är i första hand baserad på spårgasmätningar enligt tidigare beskriven metodik. Utsläppen från områden, som inte kan mätas med denna metod, är kvantifierade utgående från tidigare utförda emissionsberäkningar, vilka genomgått uppdatering efter hand. Senast under 2012 räknades utsläppen från tankar om. Resultaten av mätningar och beräkningar av kolväteutsläppet sammanfattas i bilaga 12. VOC-utsläppen för åren 1985 till 2013 redovisas i figur 2 nedan. VOC-utsläppen har minskat sedan föregående år till följd av lägre diffusa utsläpp. 2500 2000 1500 1000 500 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 ton Figur 2 VOC-utsläpp Kracker 1985-2013, ton/år De totala utsläppen till luften samt metod för bestämning av respektive mängd sammanfattas i tabell 9 nedan. Tabell 9 Utsläpp till luft samt redovisning av vilken mätmetod som använts för att fastställa mängderna. Utsläpp Mängd/år, ton Mätmetod Kolväte, ton 537 Spårgasmätning/Beräkning NOx , ton 385 NOx-analysator/Beräkning SO2, ton 0,05 Mätning/Beräkning CO2, kton 666 Mätning/Beräkning Sot, ton 9,5 Beräkning 5 Beräkning Stoft, ton 15 2011 MILJÖRAPPORT 2013 Läcksökning Samtliga areor/sektioner har kontrollerats och läcksökts under 2013. Vi har som mål att utföra detta 2ggr/år. Detta innebär att totalt 160 128 pkt. blivit läcksökta. Under 2013 har det lokaliserats och åtgärdats ungefärligt samma antal läckor som under 2012. Vid årsskiftet kvarstod att åtgärda 55 st läckor, men dessa är inplanerade i underhållsprogrammet. Av de läckor som lokaliserades var det mestadels ventil-glander >2” och reglerventil glander (inkl. ROV). Tabell 10 Antal kontrollerade punkter, funna och åtgärdade läckor under 2013. Läckage Kontrollerade Funna Åtgärdade punkter punkter läckor läckor Kvarstående läckor (från 2012 och 2013) 80 064 160 128 90 80 55 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där företaget är medlem. Senaste provtagningarna av miljögifter genomfördes under 2011 och håller fortfarande på att utvärderas och sammanställas av SGU. Under 2012 utfördes en utökad recipient kontroll i Askeröfjorden (musselstudie) av Marine Monitoring på uppdrag av kemiföretagen, Vattenfall och VA-enheten vid Stenungsunds kommun. Studie genomfördes med anledning av avvikelser hos Tånglake i havet utanför Stenungsund. I tillägg till dessa program ovan genomför och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av luftföroreningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar. Under 2012 genomfördes en bullerkartläggning på Stora Askerön finansierad av kemiföretagen och Vattenfall. Den kontinuerliga mätningen av bullernivåerna utfördes under knappt tre månader samtidigt som boende på ön registrerade bullerstörningsnivån. Kartläggningen visade att boende störs vid svaga, ostliga vindar och att den ekvivalenta ljudnivån vid dessa tillfällen var 41-42 dB(A) beroende på om det var något fartyg i hamnarna eller ej. Under 2013 påbörjades en kontinuerlig mätning av halterna flyktiga kolväten på tre olika platser i kommunen. Mätningen finansieras av kemiföretagen i Stenungsund och genomförs av IVL. Den kommer att pågå under ett år. När det gäller bullernivåer i samhället har kemiföretagen tillsammans med kommunen tidigare tagit fram en sammanställning. I kartläggningen ingår samtliga industrier, vägar och järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens hemsida Besiktningar Årlig kontrollmätning av NOx-mätare, samt verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen har gjorts som nämnts ovan. Stoftmätningar skall göras vartannat år och genomfördes i december 2012. 16 MILJÖRAPPORT 2013 C EMISSIONSDEKLARATION Borealis krackeranläggning (1415-1115) Verksamhetskod 24.14-1 Uppgifterna avser året 2013 1. Produktion Krackeranläggningens tillstånd är baserat på råvaruförbrukningen. Tillåten omsättning av krackerråvara är 1500 kton och under 2013 uppgick förbrukningen av krackerråvara till 1270 kton och 13 kton etanol till ETBE-produktionen. Produktionen av huvudprodukterna eten och propen uppgick till 598 kton respektive 197 kton. 2. Utsläppstabeller Från den ursprungliga tabellen, NFS 2006:9 bilaga 2, har nedan i tabell 10 listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. I vissa fall redovisas även mätresultat där dessa ligger under tröskelvärdet. Inkommande vattens halter har ej frånräknats i något av fallen Tabell 10 Emissionsdeklaration med relevanta parametrar för verksamheten vid Krackern CASnr Parkod AOX 71432 Bensen BOD7 CH4 CO2 7440473 Cr Parameternamn Adsorberbara organiskt bundna halogener Bensen Kem Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn Metan Koldioxid Krom och kromföreningar, som Cr Kem Enhet Produkt Avfall Kvantifiering M Status/Kommentar kg/år Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 34152 t/år 1279 rest Del av biprodukt (SCN) t/år 0,32 288 7,7 M/C M t/år kt/år kg/år 7,5 28 666 19,5 17 <1 B/E C <1 M/C Under tröskelvärde Beräknas från bränslet Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering). Under tröskelvärde. MILJÖRAPPORT 2013 CASnr Parkod 7440508 Cu Etylbensen Fenol HFC 7664417 NH3 NH4-N 7440020 Ni NMVOC NOX N-tot OljaTEX-ALC OljaTEXARC Parameternamn Koppar och kopparföreningar, som Cu Kem Etylbensen Kem Enhet Fenol Kem Fluorkolväten Ammoniak Kem Ammonium som N Nickel och nickelföreningar, som Ni Kem kg/år Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid Produkt Avfall Kvantifiering M Status/Kommentar kg/år Användn./ Vatten Luft Tillverkn. 62,1 ton/år 32 rest Del av biprodukt(SCN) Under tröskelvärdet för luft och vatten Används ej i prod kg/år t/år t/år kg/år 0,003 0,02 8,7 86 M 10 6,5 M/C/E 6,5 C C 6,6 13,1 M M/C <1 <1 t/år 509 M/C t/år 385 M Kväve och kväveföre- t/år ningar, som N Olja – Totalt kg/år extraherbara alifatiska ämnen Olja – Totalt kg/år extraherbara aromatiska ämnen 6,4 0,2 C 9294 M 546 C 18 Används ej i prod. Under tröskelvärdet Används som processkemikalie Under tröskelvärde Används ej i prod, men finns i ugnstuber (legering) Under tröskelvärde Se tabell 2 för respektive förbränningsenhet Under tröskelvärde Ny analysmetod sedan 2004 med sämre känslighet. Under detekt.- gräns för vanlig oljeanalys, beräknat på enskilda MILJÖRAPPORT 2013 CASnr Parkod Parameternamn Enhet Användn./ Vatten Luft Tillverkn. Produkt Avfall Kvantifiering Status/Kommentar aromater 7439921 Pb PM10 P-tot SF6 Stoft S-tot kg/år 4,2 M Används ej i prod. Under tröskelvärde 4 M/C/E M Under tröskelvärdet kg/år 10 C Under tröskelvärdet t/år t/år 5 <1 M/C/E C Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet 0,3 rest 87 C M/C/E 0,04 rest 22 M/C/E Beräknat från COD Del av biprodukt(SCN) Under tröskelvärde för vatten Del av biprodukt(SCN) Under tröskelvärdet för luft och vatten Används ej i prod. t/år t/år 0,47 Kol organiskt, totalt Toluen Kem t/år ton/år 465 80,7 0,04 1330207 Xylener Xylener, summa isomerer Kem ton/år 97 0,008 7440666 Zn Zink och zinkföreningar, som Zn Kem kg/år 108883 TOC Toluen Bly och blyföreningar, som Pb Kem Stoft, <10my Fosfor och fosforföreningar, som P Svavelhexafluorid Stoft Svavel och svavelföreningar, som S 419 19 M MILJÖRAPPORT 2013 Tabell 10 nedan specificerar utsläppen från de 12 enheter vilka var och en har en installerad effekt över 50 MW. Sammanlagda tillförda mängden bränsle i form av bränngas (90% metan, 10% H2) samt naturgas, etan och propan var 264 kton motsvarande 4172 GWh. Tabell 10 Specificerade utsläpp pannor/ugnar Enhet Panna Krackugn A Inst. Effekt NOx, MW Ton/år 54 B 54 C 54 A 56 B 58 C 56 D 56 E 56 F 58 G 62 V 72 X 72 35,4 21,2 34,7 26,1 22,2 24,3 18,6 28,3 23,6 29,1 50,3 Hetoljeugnen 3 50,2 5,9 SUMMA 711 370,3 20 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Kracker Koncessionsbeslut 1998-11-23 lämnade Koncessionsnämnden Borealis AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamheten vid bolagets krackeranläggning i Stenungsund intill en högsta årlig kapacitet av 1,5 miljoner ton nafta, etan, propan och butan eller andra med avseende på miljöskyddsförhållanden likartade råvaror samt att utföra för verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Under 20123 har mängden råvara uppgått till 1,27 miljoner ton (villkoret uppfylls). Villkor 1. 2. 3. 4. 7. 8. 9. 10. Utfall 2013 Allmänt villkor Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Utsläpp till luft- Kolväten och luktande ämnen Det totala utsläppet av kolväten från anläggningen får som riktvärde inte överstiga 800 t/år. Bestämning av utsläppet skall ske genom mätning med SF6-metoden i kombination med beräkningar eller genom annan metod som bolaget och tillsynsmyndigheten anser vara likvärdig eller bättre. Bolaget skall enligt ett läcksökningsprogram med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning inom processarea, tankområden, bergrum, serviceanläggningar samt in- och utlastningsenheter. Bolaget skall snarast vidta de åtgärder m.m. som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. Bolaget ska fortlöpande arbeta med utsläppsbegränsande åtgärder för att begränsa de diffusa utsläppen av kolväten och likartande ämnen från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende dels processutrustning, dels tankutrustning, bergrumsanordningar, in- och utlastningsanordningar m.m. Planen ska årligen uppdateras och ges till tillsynsmyndigheten. Senast den 1 juli 1999 skall bolaget ha infört gasåtervinningssystem för krackbensin och, om så visar sig möjligt, för MTBE i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget tidigare redovisat i Koncessionsnämndens ärende 135-883-90 (beslut nr 197/96). Anläggningarna skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. (Jfr D3 nedan.) Bolaget skall verka för att de fartyg som lastas med krackbensin och MTBE är utrustade på ett sådant sätt att gasåtervinningssystemet kan fungera på effektivast möjliga sätt. Svaveloxider Bolaget skall i första hand nyttja bränngas eller brännolja för förbränning. Då bolaget ej har tillgång till egenproducerat bränsle av detta slag – och denna bristsituation inte beror på förpliktelser för bolaget att leverera sådant bränsle till bolagets kunder – berättigas bolaget dock att utnyttja eldningsolja som bränsle. Utsläpp till luft - Stoft Stoftutsläppet vid avkoksning av krackugnarna skall renas i 23 Uppfylls villkoret Ja 537 ton 9 st spårgas-mätningar har genomförts under 2013. Ja Läcksökning genomförd. Ja Fokus på att genomföra läcksökning enligt krav, samt riktad läcksökning efter SF6 mätningar. Ja VRU- anläggningen i Vattenfalls hamn har haft varit i drift under 2013 vid lastning av SCN. Ja Se ovan. VRU-anläggningen används enbart för lastning av krackbensin. Ja Vid bränngas brist nyttjas naturgas, inte eldningsolja. Ja Kontrollmätning av Ja Bilaga 3 11. 12. 13. reningsanordning som drivs med största möjliga tillgänglighet och största praktiska verkningsgrad. Effektiviteten får som riktvärde, uppmätt enligt SS 028426, inte understiga 80%. Undantag från bestämmelserna får dock ske vid oplanerade stopp eller nedtagning vid anläggningsstopp, då flera ugnar avkoksas samtidigt. Uppsamlat stoft skall omhändertas som farligt avfall. Facklingen av bränngasöverskottet vid anläggningen får inte överskrida 4 000 ton per år. Sotande fackling får i den utsträckning bolaget råder över förhållanden inte förekomma mer än 6 timmar per år. (I tillsynen har sotande fackling definieras som rök man inte kan se igenom). Utsläpp till vatten Bolaget skall fortlöpande arbeta med åtgärder för att begränsa utsläpp av olja till vatten från anläggningen. Arbetet skall utföras enligt en handlingsplan för dessa åtgärder avseende blåvattensystem, processvattensystem, kylvatten, slop och dagvatten. Planen skall årligen uppdateras och ges in till tillsynsmyndigheten. stoftavskiljare genomförs vartannat år. Gjordes 2012 med en reningsgrad på 96%. 1530 ton Ja 3,08 timmar totalt med sotande fackling. Ja Underhållsåtgärder i form av rengöring av processavloppsbassänger, byte av ventiler i filteranläggningen för driftoptimering, ersatt slamcentrifug med inhyrd centrifug. Fenolmängd 86 kg. Månadsmedel i februari över 0,2 mg/l Ja 14. Mängden fenoler i utgående vatten från den biologiska reningsanläggningen (BET) får inte överstiga 200 kg/år. Halten fenol i detta vatten får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 0,2 mg/l. 15. Mängden olja (mätt som totalt extraherbart) i utgående vatten från ponden får inte överstiga 5 ton/år. Halten olja i utgående vatten från filteranläggningen få som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 2 mg/l. 2,97 ton. Tre månadsmedel över 2 mg/l. Åtgärder vidtagna. Ja 16. Bolaget skall optimera doseringen av närsalter till den biologiska behandlingsanläggningen (BET) i syfte att minska utsläppen av sådana ämnen. Ja 17. Stripperanläggningen skall drivas med största möjliga tillgänglighet och största praktiskt uppnåbara verkningsgrad. Inträffar driftstopp eller störningar vid stripperenheten, skall bolaget senast inom nästkommande vardagsdygn underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Störningar vid enheten skall anses föreligga, om halten kolväten överstiger 1 ppm för tre på varandra följande dygnsprov. Som riktvärde vid mätning enligt head-space-metoden skall gälla 1 ppm för den sammanlagda halten av lättare kolväten, bensen, toluen, xylener och styren, dvs allt t o m C8-aromater. Fortlöpande uppföljning av närsaltshalter görs. Utspädning av närsaltlösning för bättre optimering av dosering. Inga driftsstörningar under 2013. 18 Processytor skall vara försedda med betongplattor, dränerade till reningsanläggningen. Installerat Ja 19. Tankområden skall vara försedda med täta invallningar, dränerade via manuella ventiler till reningsanläggningen. Dräneringsvatten från cisterner skall ledas i sluten ledning till samma anläggning. Installerat Ja 20 Utsläpp av kolväten – olja mätt som totalt extraherbart – till vatten från kategori 2-, 3- och 4-vatten skall begränsas så långt som möjligt och får som riktvärde* inte överskrida 1 mg/l räknat som månadsmedeltal. Utgående kylvatten i utloppet för höghastighetsinlagring skall normalt ha en hastighet av minst 3 m/s. Om Inga överskridanden. Ja. Hastigheten på utgående kylvatten > 3 Ja 21 24 Ja Ja Bilaga 3 utloppshastigheten understiger nämnda värde skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att hastigheten återställs i erforderlig utsträckning. Temperaturförhöjningen hos kylvattnet (t) får normalt inte överskrida 35°C. Den totala kylvattentemperaturen får ej överskrida 50°C. Om temperaturförhöjningen (t) överskrider 35°C skall bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder så att förhöjningen begränsas i erforderlig utsträckning. m/s (regleras via ett vred). Kylvattentemperaturen har inte överskridit 50°C (max °C) och t har inte överskridit 35 °C (max °C). Ja 23. Vid val av kylvattenkemikalier skall bolaget samråda med tillsynsmyndigheten; företaget skall fortlöpande följa den tekniska och miljömässiga utvecklingen i fråga om tillsatsmedel till kylsystem. Ja 24. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten, kommunens miljönämnd och Fiskeriverket verkställa undersökningar av kylvattenutsläppets inverkan i närområdet i vattenrecipienten. Använder sedan 2012 dikloroxid med lägre miljöpåverkan än tidigare nariumhypoklorit. Undersöks av Bohuskustens vattenvårdsförbund. 25. Uppkommer meningsskiljaktighet vid tillämpningen av villkorspunkterna 21-24 skall tvistig fråga underställas tillståndsmyndigheten för avgörande. Inga meningsskiljaktigheter föreligger. Ja 27. Bolaget skall ha anordningar och beredskap för uppsamling av släckvatten och andra utsläpp till vatten vid brand eller haveri. Buller Buller från krackeranläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid planlagd bostadsbebyggelse som riktvärde* inte överstiger 45 dB(A). Medveten avblåsning av säkerhetsventiler eller motsvarande bullrande åtgärder får inte ske nattetid (kl 22-07). Kontrollprogram Bolaget skall upprätta ett förslag till kontrollprogram som skall ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tid som myndigheten bestämmer. Programmet skall innehålla förslag till rutiner för översyn av bolagets skriftliga instruktioner i de delar som är av störst betydelse från miljösynpunkt Tillstånd för utökad ETBE verksamhet (2010-03-25) Miljödomstolen godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen samt lämnar Borealis AB tillstånd till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets SHP/ETBE-anläggning intill en högsta produktion av 80 000 ton ETBE per år samt rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer; allt i huvudsaklig överrensstämmelse med vad som bolaget redovisat eller åtagit sig i målet. Tillståndet gäller till och med den 31 december 2016. Om inte annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överrensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i detta och tidigare ärenden. Mindre ändring av verksamheten som bedöms inte medföra ökad störning till omgivningen får dock företas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. All utrustning - för processen, lagring, lastning och lossning – ska utformas och drivas så att utsläppet av flyktiga organiska ämnen minimeras. Alla säkerhetsventiler i processutrustningen ska vara anslutna till fackelsystemet. Utläckt etanol och/eller EBTE från lagringsenheter och övriga anläggningsdelar samt dagvatten som är förorenat av dessa ämnen ska omhändertas så att föroreningarna inte avleds till Utrustning är förberedd och åtgärder definierade. Ja Mätt vid Idrottsvägen vid fyra tillfällen nattetid; 43, 44, 52 och 50 dB(A). Nej. Ljudnivån har överskridits vid två tillfällen. Genomfört. Ja 30 kton producerad ETBE under 2013 Ja 22 28. 30. 1 2 3 4 25 Ja Ja Installerat Ja Installerat Ja Uppsamlingsbassäng/ invallningar installerade. Ja Bilaga 3 5 6 1. 2. Askeröfjorden. Processavloppet ska ledas till bolagets biologiska reningsanläggning. Bullret från SHP/ETBE-anläggningen ska begränsas så att det som ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder inte överstiger: 50 dB(A) dagtid (kl 07-18) 45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) 40 dB(A) nattetid (kl 22-07) Bolaget skall arbeta för att fartygstransporterna i närområdet sker med så liten miljöpåverkan som möjligt. Detta innebär bland annat att bolaget ska verka för att marindiesel/gasolja med maximalt 1 % svavel för huvudmaskin och 0,1 % svavel för hjälpmaskin skall användas vid färd mellan Hätteberget och Stenungsund. Bolaget ska undersöka och fortlöpande följa utvecklingen av åtgärder som kan leda till att elanslutning av fartyg till kaj skall ske. Bullermätning genomförd vid ETBEanläggning vid uppstart. Ja Svavelhalterna i fartygsbränsle följer villkoret. Ännu ingen standardisering av elanslutningar. Ja 339 ton. Ja Rutiner finns för kemikaliekontroll. Ja Förbrukningen av UCIPOL skall redovisas i samband med genomgång av årsrapport om utsläppskontroll. Ingår i Miljörapport. Ja 1984-12-14 – Användning av gasolja som råvara Ej aktuellt 2013. Ja Inlämnad. Ja Mätning enligt kontrollprogram genomförd. Ja Utsläpp till luft- kväveoxider (beslut 2007-12-07) Utsläppet av kväveoxider till luft från Krackeranläggningen får som riktvärde 1 inte överstiga 450 ton per år, räknat som NO2 Beslut från Länsstyrelsen 1983-03-04 – Ny korrosionsinhibitor i matarvattnet Bolaget skall fortlöpande följa den tekniska utvecklingen i fråga om inhibitorer och tillsatsmedel i ångsystem och medlens eventuella miljöpåverkan. Förutsättningarna för användandet av gasolja som råvara är att maximalt två ugnar får användas samtidigt för krackning av gasolja, att med gasolja avses en destillerad råoljeprodukt med densitet av 800-900 kg/m3 och med ett kokpunktintervall av 170-550°C, att producerad mängd CBFS i huvudsak skall användas som råvara för kimrök. 1991-01-30 – Inlämnande av Miljörapport/Årsrapport Årsrapportering enligt kontrollprogram skall lämnas in till Länsstyrelsen och andra angivna myndigheter årligen inom tre månader från utgången av kalenderåret. Andra bestämmelser som kan förekomma i kontrollprogram om tidpunkt för att lämna årsrapporten upphävs. Om rapporteringen enligt miljörapport och årsrapport samordnas så skall miljörapporten omfatta rapporteringsskyldigheten enligt naturskyddsverkets föreskrifter om miljörapport och enligt kontrollprogrammets bestämmelser om årsrapportering. På inlämnad rapport skall anges om den utgör miljörapport och/eller årsrapport. 1991-07-16 – Tipp för inertavfall vid Ostronviken Länsstyrelsen godtar den av bolaget ansökta verksamheten under en begränsad tid till utgången av år 1995. Bolaget skall i god tid innan utgången av år 1995 inkomma med ett förnyat underlag i form av en anmälan enligt miljöskyddslagen, om verksamheten avses fortsätta även efter denna tidpunkt. 26 Bilaga 3 För verksamheten förelägger Länsstyrelsen med stöd av 40§ miljöskyddslagen följande: 1. 2. 3. 4. Statoil skall bedriva verksamheten på sådant sätt som man angivit eller åtagit sig i ärendet såvida inget annat sägs nedan. En samlad redovisning av de under året utlagda olika mängderna och i avfallet uppmätta halter av totalt extraherbara ämnen (olja) skall tillsammans med uppmätta oljehalter i grundvattnet redovisas i årsrapporten enligt kontrollprogram. I månadsrapporten enligt kontrollprogram skall för aktuell månad upplysas om vilka mängder avfall som lagts på tippen. För det fall förhöjda halter i grundvattnet uppmäts skall omgående kompletterande analys genomföras och Länsstyrelsen kontaktas. Analys av halten totalt extraherbara ämnen (olja) skall göras halvårsvis i respektive av det uppströmsoch nedströmsbelägna grundvattenröret. Prov tas samtidigt i båda rör vid provtagningstillfällena. Bolaget skall ha löpande kontroll över tippen och tillse att denna är stängd för allmänheten, att invallningen är intakt och att grundvattenrören är tillgängliga för provtagning. 1996-06-05 – Förlängt utnyttjande av intern tipp Länsstyrelsen godtar att Borealis AB fram till och med utgången av år 1997 deponerar s k inertavfall på den iordningställda tippen vid Ostronviken. Därefter skall deponeringen upphöra. Borealis AB skall i god tid före utgången av år 1997 meddela Länsstyrelsen vilket/vilka alternativ till deponeringen man valt. Kontroll och redovisning skall fortsätta som hittills så länge deponeringen pågår. 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. 27 Läcksökning genomförd (se sid 15). Ja Bilaga 3 A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras under D. D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. 28 Bilaga 3 2006-04-05 Försiktighetsmått och åtgärder enligt förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter SFS 2004:989 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen förelägger Borealis AB, org.nr 556078-6633, att vidta följande försiktighetsmått och åtgärder vid bolagets krackeranläggning på fastigheten Stenung 17:6, 17;7, 4:177, 5:104 Stenungsunds kommun, med stöd av 26 kap 9 § miljöbalken och 4 § förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, SFS 2004:989. Avfall Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet skall sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, skall förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus skall avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. Ja Rutiner för avfallshantering finns, mängder följs upp varje månad. Interna mål finns. Upphörande och återställande Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemikalier och farligt avfall skall då tas omhand av företag som har tillstånd till det. 2008-01-07 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter vid Borealis AB, Krackeranläggningen på fastigheten Stenung 17:6, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2004-12-21, diarienummer 563-57291-2004. Tillståndsnummer SE-14-56357291-2004 bibehålls dock. CO2 utsläppen för 2013 har verifierats av DNV och rapporterats i Naturvårdsverkets ECO-2 samt SUS. Ja Vattenförbrukningen var 1,8 Mm3 Dessutom har 0,42 3 Mm matarvatten köpts in från vattenfall Ja Finns länsor tillgängliga vid behov. Ja Villkor för tillståndet 1. Utsläpp av koldioxid skall övervakas i enlighet med vad som anges i anmälan och i enlighet med ansökan om tillstånd meddelat 2004-12-21. Byte skall ske till en övervakningsmetod med lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. Vattendomar 1969-10-24 Ovanstående tre vattendomar ger Vattenfall, industrierna och kommunen rätt att ta ut sammanlagt 11 Mm3/år ur Stora Hällungen. Genom flera avtal är denna mängd fördelad mellan ovanstående parter. 1978-12-21 – Ändring av föreskrift om länsor "Det åligger sökanden att utlägga länsor runt de fartyg vid vilka lastning och lossning sker i hamnen i alla de fall då lastning och lossning sker av andra produkter än gasol och gasbensin." 29 Bilaga 3 Vattendomstolen förordnar vidare att bolaget på land i hamnanläggningen skall förvara länsor i beredskapssyfte att användas för det fall det vid lastning och lossning av gasol och gasbensin förekommer spill av annat slag än av dessa ämnen. Minst en gång om året skall bolaget i samråd med brandchefen i Stenungsunds kommun kontrollera funktionsdugligheten hos de på land förvarade länsorna. Regeringsbeslut 1982-05-27 – Utökad råvarubas För den tillståndsgivna verksamheten får som alternativa råvaror till nafta användas etan, propan och butan eller andra med avseende på process- och miljöskyddsförhållanden likartade råvaror. Bolaget skall före användning av annan råvara än nafta, etan, propan och butan anmäla detta till Länsstyrelsen i Göteborg- och Bohuslän för prövning om användningen av råvaran ifråga omfattas av tillståndet. Om Länsstyrelsen kan godkänna råvaruanvändningen skall frågan avgöras av länsstyrelsen. I annat fall skall Länsstyrelsen hänskjuta frågan till koncessionsnämnden för miljöskydd för avgörande. 30 Inga andra råvaror än nafta, etan, propan eller butan har använts under 2013. Ja Bilaga 4 1. SAMMANFATTNING – KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2002-09-24. 1.1 Kontroll och rapportering 1.1.1 Miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis. 1.1.2 Besiktning Periodisk besiktning av oberoende specialist. Omfattning efter överenskommelse med LST. Dubbelkontroll i samband med besiktning. Årlig genomgång med LST. 1.1.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Utöver denna skall farligt avfall redovisas beträffande årlig "produktion" samt lagernoteringar. Rapportering i årsrapport. 31 Bilaga 4 2. KONTROLLPROGRAM 2.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Krackugnar Hela anläggningen Gasol ETBE Hela anläggningen 2.2 Råvaruförbrukning Kemikalieförbrukning Utlastat Produktion Eten Propen Biprodukter Elförbrukning Råvattenförbrukning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuer- ton/mån Månadsrapport ligt mängd/år Årsrapport 1 gång/år -”-”- ton/år ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport Årsrapport GWh m3 Årsrapport Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Pannor och Bränngas Bränsleugnar till ugnar förbrukning och pannor Energiförbrukning Pannor/ RökgasNOx ugnar, kanal facklor CO2 Pannor Bränngas Värmevärde och ugnar till ugnar på bränslet Pannor Bränngas Svavelhalt och ugnar till ugnar Facklorna Facklad mängd Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift Kontinuerligt ton/mån Månadsrapport TJ/år Årsrapport Flödesmätare Flödesmätare Analysator Kontinuerligt ton/mån Beräkning mg NOx/MJ Beräkning 1/mån ton/år Stickprov 3/vecka MJ/kg Stickprov wt-ppm vid misstänkt genombrott FlödesKontinuerligt ton/mån mätare/beräkton/år ningar Beräkning tim/mån Oförbränt kolväte Tid sotande Hela anSF6Kolväte till Stickprov 10 delmätn/läggningen mätning + luften år beräkning Extrapannor SO2-utsläpp Beräkning Vid T/A Krackugnar/ Stoftutsläpp Beräkning facklor Krackugnar Stoftavskilj Stoftutsläpp StoftVarje udda mätning år 32 Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Månadsrapport ton/år Årsrapport ton/år ton/år Årsrapport Årsrapport % avskiljt Separat rapport Bilaga 4 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Filter 2660 Filter 2660 Pond + kylvatten 2-4 Inlopp filter Utlopp filter Utlopp pond resp kylvatten BET Sedimenteringsbassäng, utlopp BET BET inlopp Stripperanlägg Utlopp ning stripper Pond Utlopp pond Pond Utlopp pond Kylvatten 1-4 Kylvatten 2-3 Kylvattenkanal utlopp Kylvatten 4 D-983 x utlopp Kylvatten 1-4 Inlopp kylvatten Kylvatten 1-4 Utlopp kylvatten Kylvatten 1-4 utlopp kylvatten Hela Utlopp pond anläggningen BET BET utlopp Parametrar Flöde Oljehalt Olja, utsläpp mängd Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift Kontinuerligt m3/h 1/dygn g/m3 Kontinuerligt ton/mån resp 1/dygn Fenol Stickprov Dygnsprov resp stickprov Dygnsprov Flöde Kolväte Stickprov Stickprov 1/dygn 1/dygn COD BOD7 Flöde Oljehalt Dygnsprov Dygnsprov Oljehalt Redovisning Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport g/m3 Månadsrapport kg/mån m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 1/tertial 1/tertial Kontinuerligt 1/dygn g/m3 g/m3 m3/h g/m3 Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Stickprov 3/vecka g/m3 Månadsrapport Kontinuerligt Temp Kontinuerligt C Månadsrapport Temp Kontinuerligt C Månadsrapport Utloppshastig- Stickprov het tot-N Stickprov 1/månad m/s 1/vecka ton/år Avvikelser rapporteras Månadsrapport tot-P Stickprov 1/vecka ton/år Månadsrapport Parametrar Provtyp Frekvens Stickprov 1/år Grundvatten Omfattning Provställe Grundvatten i mark - TO 1-4 - Södra tippen - G1 - G7 Grundvatten i berg Nivå temperatur pH Konduktivitet Tot. extraherbart - Ostronviken Nivå 1-2 Tot. extraherbart UC-901 Nivå UC-903 Tot. extraherbart UC-961 Metanol Flödes- eller mängduppgift m C Redovisning Årsrapport ms/m 3 g/m Stickprov 1/år m 3 g/m Årsrapport Stickprov 1/år m 3 g/m Årsrapport Stickprov 1/år g/m3 Årsrapport 33 Bilaga 4 2.4 Buller Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Frekvens Buller vid stopp av anläggningen Buller vid normaldrift Närliggande bostadsområde Närliggande bostadsområde Anläggningen Ekvivalent ljudnivå Stickprov 1/4-5 år Flödes- eller mängduppgift dB(A) Ekvivalent ljudnivå Stickprov 1/2 år dB(A) Ingår i omgivningskontrollen Vid större förändring dB(A) Speciell rapport Bullerkartläggning 2.5 Ljudeffekt Årsrapport Avfall Omfattning Provställe Parametrar Farligt avfall Uttransporterat Övrigt avfall Uttransporterat 2.6 Redovisning Provtyp Frekvens Flödes- eller mängduppgift ton/år ton/år Redovisning Årsrapport Årsrapport Sludge farming Omfattning Provställe Sludgefarming Yta A-C området Sludgefarming Yta A - C området Parametrar Provtyp Frekvens Mineralolja Tot extraherbart TS-halt pH N, P, K pH tot extraherbart Stickprov på jord 0-30 Vart 3e år med början 2002 Flödes- eller mängduppgift mg/kg mg/kg Redovisning Årsrapport % cm mg/100 g Grundvatte Vart 3e år n med början Stickprov 2002 34 Årsrapport mg/kg Bilaga 5 Råvaruförbrukning 2013 (ton/mån) Ugnar Mån Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Nafta Etan Propan Butan Off-gas Totalt 18618 14809 16058 17599 18041 17131 17835 17064 21952 21144 35357 60445 276053 19330 23795 29628 27731 28219 26862 27785 31095 8765 26461 25447 26352 301470 11764 14347 37225 29844 19922 25745 32476 21459 38100 32634 22603 9565 295684 21566 49292 30405 32264 49968 42327 36223 41486 31443 25377 22732 13681 396764 664 513 1085 882 711 510 962 589 342 512 710 589 8069 71942 102756 114401 108320 116861 112575 115281 111693 100602 106128 106849 110632 1278040 ETBE-anläggningen Mån Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Etanol 675 864 1042 1317 1562 1410 1400 1419 932 942 1152 1197 13912 35 Bilaga 6 Kemikalieförbrukning 2013 Handelsnamn Actrene Amberjet/Dowex Maraton Ammoniak Bensin, blyfri Betzearborn AS 1002 Diesel Ecoflock/Klaraid Epicor Ethanox 4740 Etylmerkaptan Iso-propanol Natriumhydroxid Närsalt Petroflo 20Y600 Petroflo 21Y621 Petroflo 22Y4250d Purate Smörjfetter/smörjoljor Svavelsyra Zetag Sammansättning Alkylbensener Användning Antifouling Anjonbytare Ammoniak pH-justering Interna fordon Vattenbehandling Stationära motorer Aluminiumhydroxiklorid Flockning av råvatten Katjonbytarpolymer Katjonbytare Butyl-fenylendiamin, butylfenoler Inhibitor i ETBE Etylmerkaptan Svavelkälla/ Luktämne 2-propanol Pumptätningar Luttorn/Jonbytare Diammoniumvätefosfat Tillsats i BET Hydroxylaminsulfat Aldolkondensationsinhibitor Etanolamin Korrosionsinhibitor propandiamin Emulsionsbrytare Kylvattenbehandling Mineralojor Smörjning Kylvattenbehandling Copolymer akrylatsalt/akrylamid Flockning Fil-2660 36 Slutdestination Produkt Avfall Avlopp Omvandlas Avlopp Omvandlas Avlopp Produkt Produkt Luft Spentlut/Avlopp Avfall/ Avlopp Produkt Omvandlas/avlopp Avlopp Avfall Avlopp Avfall m3 t 13 8,5 5 4,3 7,8 61 39 0,5 1 199 30 83 6 34 32 1,7 168 48 760 4,5 Bilaga 7 KRACKERANLÄGGNINGEN Farligt Avfall 2013 Avfallstyp EWC Ursprung Innehåll Ton Transport Mottagare Olja,koks 178 StenaRecycling SR Prod. Halmstad Koksolja 050105 Koksfilter Oljesediment 050106 Oljegropen Vatten,sand,olja 160 StenaRecycling Stena, Gbg 872 StenaRecycling Stena, Gbg 0 StenaRecycling Stena, Gbg Svavelolja 070108 TK-919 Aromatiska kolväten Kolstoft från stoftavskiljare 990205 Krackugnar Kol, tungmetaller Kemikalierester 190903 Lab Div. kemikalier 0,2 StenaRecycling Stena, Gbg Sludge 130403 Slop - Båtar Olja 305 StenaRecycling Stena, Gbg / Sts Spillolja Filter / BET Slam 130403 Underhåll Smörjolja 13,5 StenaRecycling 130503 Fil - 2660 / BET Slam, olja 593 StenaRecycling Stena, Gbg Hässleholm Miljö AB Förorenad jord 170503 Schaktningar Kolväten 913 StenaRecycling Stena, Gbg Processen Kolväten 1005 StenaRecycling Stena, Gbg Gastorkning Molekylsikt Al,Na, K, Si 0 StenaRecycling Entropi sanerings AB 12,9 StenaRecycling Stena, Ggb Förorenat vatten Torkmedel 050199 Div. oljehaltigt avfall i fat 050105 Varierande lösningsmedel, absol,olja, tomfat Batterier 200133 Hela Fabriken Tungmetaller, syra 0,1 StenaRecycling Stena, Sts Lysrör, kvicksilverlampor 200121 Hela Fabriken Kvicksilver. 0,4 StenaRecycling Stena, Sts flera Hela Fabriken 14,6 StenaRecycling Övrigt TOTALT 4066 37 Bilaga 8 KRACKERANLÄGGNINGEN INDUSTRIAVFALL 2013 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Mottagare Brännbart avfall Plast,Trä, Kartong 191210 75 Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 5 Totalt Stena Recycling SRAB 81 DEPONI Typ och Ursprung Sammansättning EWC Asbest Asbest 170601 Blästersand Metallslagg+ metall/färgrester Schaktmassor Sand, sten, grus Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial Mängd, ton Mottagare 1 Stena Recycling 120117 0 Stena Recycling 170504 59 Stena Recycling 200301 65 Renova-Tagene Totalt 125 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Well Well-papp 150101 Glas Glas 150107 Totalt Mängd, ton Mottagare 11 1 Ragnsells Svensk Glasåtervinning 12 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd, ton Mottagare Papper Kontorspapper 150101 3 Stena Recycling Trä Trä 150103 46 Stena Recycling Blandskrot Järn m.m. 160117 158 Stena Recycling Mässing och koppar 160118 0 Stena Recycling Rostfritt skrot 160118 2 Stena Recycling 160118 15 Stena Recycling Aluminiumskrot Aluminium Kabelskrot koppar 170411 9 Stena Recycling EE-skrot Datorer mm 160213 5 Kvalificerad mottagare Totalt 238 Totalt alla kategorier 456 38 Bilaga 9 Miljödagbok 2013 Januari Den 5 januari återstartades anläggningen efter branden den 31 december. Upptagningen gick bra och eten produktionen var on-spec den 8 januari. På grund av mekaniskt arbete var NOx mätarna för tre av ugnarna urkopplad under några dagar i januari. Instrumentens dataprogram kompenserar för de uteblivna mätvärdena genom att beräkna NOx utsläppen utifrån mätdata från liknande driftsituationer. Månadsmedelvärdet för olja i utgående vatten från filteranläggningen är högre än normalt för januari. Anledningen är en kombination av att filtrena inte fungerat optimalt och en högre belastning dagarna efter branden den 31 december. Deklarationen av NOx utsläppen för 2012 har lämnats in till Naturvårdsverket. Februari En processtörning den 12 februari innebar att emulsion av olja och vatten nådde det biologiska steget i reningsanläggningen och bakterierna dog. Konsekvensen av detta blev att vattnet från anläggningen inte renades från den fenol som finns i avloppsvattnet. Nya bakterier hämtades från Preemraff i Lysekil och efter 5 dagar hade reningsanläggningen återfått sin funktion. Månadsmedelvärdet för fenol blev 0,91 mg/l vilket alltså överskrider riktvärdet på 0,2 mg/l. Under dagarna med ickefungerade rening släpptes ca 60 kg fenol ut. I övrigt har man haft en stabil drift på anläggningen under månaden. Den årliga CO2-verifieringen genomfördes och årsutsläppet av CO2 godkändes i enlighet med kraven i handelssystemet. Mars Stabil drift på anläggningen under månaden. Vid ett markarbete för ombyggnation av fundament för en pump vid lilla facklan identifierades kontaminerade massor som provtogs och analyserades på laboratorium. Inga förhöjda halter av kolväten kunde detekteras, medan halterna av tungmetallerna kobolt och zink överskred MKM. Massorna har omhändertagits av Stena Recycling. Ärendet är hanterat i samråd med Länsstyrelsen. En sammanfattning av utredningen av branden den 31 december 2012 skickades den 28 mars till Länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Räddningstjänsten och MSB. Branden medförde att krackeranläggningen fick stoppas och startas upp igen efter en dryg vecka. Orsaken till branden var ett lagerhaveri på en pump som antände den kylolja som läckte ut från axelns tätning som fallerade till följd av lagerhaveriet. Den årliga miljörapporten är inlämnad i Naturvårdsverkets databas SMP. April Stabil drift på anläggningen, förutom två mindre driftsstörningar med kortvarig fackling, som orsakades av instrumentarbeten. Den ena inträffade på förmiddagen 39 Bilaga 9 den 3 april när ca 10 ton facklades och den andra händelsen den 25 april när ca 5 ton facklades. Vid båda händelserna var facklingen sotande under ca 1 minut. Två tankrengöringar genomfördes (TK-911 och TK-927) med start den 16 april. Vid rengöringen användes en ny metod som tagits fram som går ut på att vattenfylla tankarna och sedan ”skimma” av produkten som lägger sig på ytan med hjälp av ordinarie stripper-pump. Detta pumpas sedan till UC-901, där det tas omhand av ordinarie system, vatten till strippern (T-2401) och produkt som matning till ugnar. Denna metod har tidigare används på andra tankar och ger betydligt mindre luktproblem än tidigare hantering. Via vår interna omgivningskontroll mäts halter i närområdena och även eventuellt lukt kontrolleras flera gånger per dag under rengöringarna. I samband med tankrengöringen den 16 april inkom ett luktklagomål från en närliggande industri. Även den 15 april inkom ett luktklagomål från Ödsmål beroende på lukt från en slamsugningsbil. Maj Stabil drift på anläggningen hela månaden. Vid ett tillsynsbesök den 14 maj genomförde Länsstyrelsen den årliga genomgången av krackerns miljörapport för 2012. Vid besöket kunde det konstateras att samtliga villkor uppfylldes, förutom bullervillkoret utomhus vid närmaste bostad. För att sänka bullernivåerna pågår en åtgärdsutredning. Vid ett inledande samrådsmöte med Räddningstjänsten och Länsstyrelsen den 14 maj diskuterades ett nytt projekt gällande uppförande av en etantank för att möjliggöra import av etan med större fartyg än idag. Det beslutades att ärendet bör hanteras som ett ändringstillstånd och att ytterligare ett samråd ska hållas med berörda myndigheter. Juni Stabil drift på anläggningen hela månaden. Den 10 juni genomfördes ett samrådsmöte med berörda myndigheter gällande ändringstillstånd för uppförande av en ny tank för lagring av råvaran etan. Tanken, som kommer rymma 60 000 m3, är planerad att uppföras inom Borealis fastighet Stenung 17:6, väster om krackeranläggningens processområde. Etanet kommer lagras i flytande form vid en temperatur av minus 90°C, vid lågt tryck, strax över atmosfärstryck. Uppförandet av den nya lagringstanken kommer inte bidra med några ökade utsläpp till luft eller vatten i förhållande till dagens verksamhet. Genom att konvertera befintlig etantank till etenservice kan facklingen minskas vid driftsstörningar på krackern. Dessutom kommer antalet fartygsanlöp med etan minska, eftersom fartygen kommer vara större. Planen är att tanken ska tas i drift i juli 2016. Juli Stabil drift på anläggningen hela månaden. En samrådshandling har skickats till närboende och intilliggande företag gällande ändringstillstånd för uppförande av en ny tank för lagring av råvaran etan. Svarstiden för eventuella frågor och synpunkter är satt till den 10/8. 40 Bilaga 9 Augusti Stabil drift på anläggningen hela månaden. Underhållsarbete har genomförts inom vattenreningsanläggningen från den 27/8 och resten av månaden. Arbetet omfattade rengöring av del av API-anläggningen från slam. Den 28 augusti besökte miljöministern Lena Ek flera företag inom kemiindustrin i Stenungsund och på Borealis besöktes Innovation Center, där bl.a. det västsvenska kemiindustriklustret och kemiföretagen i Stenungsund, samt Hållbar Kemi 2030 diskuterades. September Vid 11-tiden den 22/9 stoppades produktionen vid krackeranläggningen till följd av att två av krackerns ångpannor stoppat på grund av ett fallerande instrument. Anläggningens säkerhetssystem fungerade enligt design och kolväteflödena leddes till fackelsystemet för säker förbränning. Bristen på ånga medförde dock att facklingen var sotande. Den sotande facklingen avtog under eftermiddagen och tiden med kraftigare sotande fackling har uppskattats till 178 minuter (att jämföras mot villkor i tillståndet). Utöver denna tid har det förekommit sotande fackling av mindre omfattning. Uppstarten gick bra och krackeranläggningen var tillbaka i etenproduktion på eftermiddagen den 24/9. Händelsen är tidigare rapporterad till länsstyrelsen i en händelserapport daterad 25 september 2013. Dessutom besökte länsstyrelsen anläggningen i anslutning till händelsen. Den interna utredningen pågår och kommer att vara klar i slutet av december. I anslutning till händelsen har ett antal klagomål inkommit på främst buller från facklorna. Det är boende på Stenungsön, centrala Stenungsund och någon från Stora Askerön som hört av sig. Bullret alstras av ångan som injiceras i fackeltopparna för att minimera den sotande facklingen. Driften har haft mycket hög fokus på att med hjälp av ånga förhindra sotbildning, vilket gjort att bullernivån upplevts som störande för vissa av de närboende. Under månaden har oljehalten ut från filteranläggningen i vattenreningsanläggningen periodvis varit förhöjd och månadsmedelvärdet för september på 4 ppm överskrider riktvärdet på 2 ppm. Orsaken var att ”Fore-bay” och en av processvattenkanalerna varit ur drift för rengöring och inspektion under några veckor. Detta har inneburit att anläggningen var lite känsligare, eftersom skimmerutrustningen i ”Fore-bay” inte varit i drift. Flera förebyggande åtgärder vidtogs för att minimera effekterna av detta. Vid reningsanläggningen har en slamsugare varit på plats dagligen, extra absorptionslänsor har lagts ut i processvattenkanalerna och inga tankdräneringar eller dräneringar av utrustning har utförts under denna period. Trots att det varit höga halter ut från filtrena så har halterna nedströms, ut från ponden och i utloppsledningen, varit låga. Sedan den 20/9 har oljehalterna ut från filtrena varit normala igen. Oktober Två kortvariga driftsstörningar med fackling skedde i oktober. o Kvällen den 5/10 medförde en driftsstörning, i samband med uppstart av ETBE-anläggningen, att etenet kom utanför specifikationen och ca 70 ton fick facklas i stora och lilla facklan. o Även kvällen den 15/10 orsakade en driftsstörning fackling av ca 50 ton i stora och lilla facklan. 41 Bilaga 9 Den 21/10 upptäcktes läckage från TK-911 som innehåller spololja från krackerprocessen i invallningen och i brunnar. Innehållet i tank TK-911 pumpades till TK-1228 och slamsugare sanerade brunnar, invallning och nedströms i vattenreningsanläggningen (Fore-bay). Händelsen rapporterades till länsstyrelsen och arbetsmiljöverket och en utredning startades omgående. Så här långt kan det konstateras att hålet i tanken uppkommit i samband med underhållsarbete med tanken i september 2013. Det är planerat att genomföra markprovtagning nedströms invallningen för att detektera eventuell förekomst av förorenad mark och grundvatten utanför invallningen. Så snart utredningen är klar kommer den rapporteras till myndigheterna. Även under oktobermånad har oljehalten ut från filteranläggningen i vattenreningsanläggningen periodvis varit förhöjd. Månadsmedelvärdet för oktober var knappt 4 ppm överskrider därmed riktvärdet på 2 ppm. Orsaken är driftproblem med filtrena. För att minimera effekterna av driftproblemen har flera förebyggande åtgärder vidtagits. Bl.a. har en slamsugare varit på plats dagligen vid reningsanläggningen och extra absorptionslänsor har lagts ut i processvattenkanalerna. Trots att det varit höga halter ut från filtrena så har halterna nedströms, ut från ponden och i utloppsledningen, varit låga. November Mottog två klagomål från Ödsmål lördagen den 2/11 på buller. Vid efterforskning visade det sig att utlastning av eten pågick i Havden. Vid nästa etenutlastning planeras en bullermätning att genomföras. Den 20/11 och den 22/11 inkom klagomål på lukt från centrala Stenungsund respektive Ineos. Inga särskilda händelser kunde kopplas till lukten. Även under novembermånad har oljehalten ut från filteranläggningen i vattenreningsanläggningen varit förhöjd. Månadsmedelvärdet för november var 7 ppm och riktvärdet på 2 ppm överskrids därmed. Orsaken är driftproblem med filtrena i kombination med att slamcentrifugen fungerat dåligt. För att minimera effekterna av driftproblemen har flera förebyggande åtgärder vidtagits. Bl.a. har en slamsugare varit på plats dagligen vid reningsanläggningen och extra absorptionslänsor har lagts ut i processvattenkanalerna, ventiler på filtrena har bytts ut. En ny centrifug är beställd och en inhyrd centrifug kommer vara på plats till dess den nya centrifugen kommer. December Mottog tre klagomål under december, ett den 13/12 från Akzo på merkaptanlukt och två från Ödsmål på buller, varav ett den 17/12 och ett den 27/12. Den 17/12 gällde det högfrekvent buller och vid detta tillfälle pågick lossning av nafta i Havden som troligen var orsaken till störningen. En inhyrd slamcentrifugför avvattning av slam har varit i drift sedan den 11/12, vilket gjort att oljehalten ut från filteranläggningen i vattenreningsanläggningen har återställts till normala nivåer. Månadsmedelvärdet för december var 2 ppm, d.v.s. i nivå med gällande riktvärde. I samband med lossning av ett etanfartyg lättade en säkerhetsventil på tank TK929. Utredning av händelsen pågår och kommer vara klar i februari. 42 Bilaga 9 En ansökan om ändringstillstånd lämnades in till Mark- och miljödomstolen den 6 december gällande uppförandet av en ny etantank med en lagringsvolym på 60 000 m3. Den 10-11 december var det huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen på Fregatten om förnyat miljötillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid krackeranläggningen. 43 Bilaga 10 UTSLÄPP VIA AVLOPPSVATTENSTRÖMMAR 2013 STRIPPER BET FILTER PONDEN MÅNAD HC,g/m3 Flöde,m3/h Fenol,g/m3 Fenol,kg Fosfat (kg) Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,ton Kväve,kg COD,g/m3 BOD,g/m3 Flöde,m3/h Januari 0,21 87 0,03 1,9 78 2,1 267 0,9 520 160 368 Februari 0,86 104 0,91 63,6 15 2,2 296 1 208 74 4 383 Mars 0,15 103 0,02 1,5 32 0,7 291 0,6 462 77 345 April 0,18 103 0,02 1,5 32 0,6 260 0,9 644 98 344 Maj 0,18 110 0,02 1,6 12 0,5 221 0,9 621 40 3 334 Juni 0,26 112 0,02 1,6 12 0,5 366 0,7 422 37 1,5 366 Juli 0,17 110 0,02 1,6 14 1,5 252 0,7 384 130 344 Augusti 0,18 110 0,02 1,6 8 1,7 251 0,7 506 44 340 September 0,22 110 0,06 4,8 18 4 269 1 612 64 354 Oktober 0,21 105 0,02 1,6 109 3,9 263 2 505 94 357 November 0,18 105 0,02 1,5 82 7,3 279 0,9 666 37 1,5 370 December 0,17 105 0,04 3,1 61 2,3 279 1,3 867 67 402 0,25 105 0,10 86 473 2,28 275 11,6 6417 77 3 359 SUM/MEDEL UTSLÄPP VIA KYLVATTNET KAT. 1 KATEGORI 2+3 UTSLÄPP TILL FJORDEN KATEGORI 4 EFFL. LINE MÅNAD Flöde,m3/h Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,g/m3 Flöde,m3/h Olja,ton Januari 5376 0,5 1187 0,5 347 0,7 Februari 5672 0,6 1120 0,5 333 0,8 Mars 5489 0,5 1172 0,5 328 0,7 April 6011 0,5 1339 0,5 317 0,8 Maj 7828 0,5 1180 0,5 366 0,8 Juni 9810 0,5 1260 0,5 343 0,8 Juli 10526 0,5 1288 0,5 343 0,8 Augusti 10518 0,5 1428 0,5 353 0,8 September 10378 0,5 1192 2,3 350 1,3 Oktober 8555 0,5 1334 0,5 344 1,2 November 8070 0,3 1108 0,3 352 0,6 December 6624 0,3 1017 0,3 348 0,7 7905 0,5 1219 0,6 344 9,840 SUM/MEDEL 44 COD,kg/dygn Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December SUM/MEDEL 1413 680 638 809 321 325 1073 359 544 805 329 646 662 Bilaga 11 Grundvattenprovtagning Markbrunnar Krackern 2013 Provställe Datum Temp, C pH Kond. mS/m Extr. Alifat wt ppm Extr. arom. Aromater wt ppm G1 2013-08-20 12,0 7,2 49,6 <1 <1 G4 2013-08-20 13,0 6,6 27,6 <1 <1 G5 2013-08-20 13,0 7,2 41,5 <1 <1 G7 2013-08-20 13,0 7,4 17,4 <1 3 TO1 2013-08-20 13,0 7,1 1600 <1 <1 TO2 2013-08-20 13,0 6,9 56,1 <1 <1 TO3 2013-08-20 13,0 7,2 1790 <1 <1 C4 och lättare wt ppm* Metanol wt ppm Nivå, m TO4 2013-08-20 13,0 7,0 670 <1 <1 Tippen 2012-08-26 13,4 7,5 49,8 <1 <1 Ostronv. Ö 2013-09-09 inget prov Ostronv. Ö 2013-11-23 <0,3 UC-901/1 2013-09-09 0,4 <0,05 <0,05 1,9 <0,3 <0,05 <0,05 4,6 <0,3 <0,05 <0,05 6,9 <0,3 <0,05 <0,05 11,6 <0,3 <0,05 <0,05 3,7 0,3 <0,05 0,1 <0,3 <0,05 0,12 UC-901/1 2013-11-23 UC-901/2 2013-09-09 UC-901/2 2013-11-23 UC-901/3 2013-09-09 UC-901/3 2013-11-23 UC-901/4 2013-09-09 UC-901/4 2013-11-23 UC-903/1 2013-09-09 UC-903/1 2013-11-23 UC-903/2 2013-09-09 2,8 torrt 0,9 1,5 3,7 5,8 11 4 8,2 UC-903/2 2013-11-23 UC-903/14 2013-09-09 6,9 UC-903/14 2013-11-23 UC-903/17 2013-09-09 UC-903/17 2013-11-23 UC-961/1 2013-09-09 <1 0,7 UC-961/2x 2013-09-09 <1 5,8 UC-961/3 2013-09-09 <1 1,3 19 0,5 <0,3 <0,05 1,36 4,8 1,5 *endast metan påvisades. Kan härröra från nedbrytning av växtdelar. 45 Bilaga 12 Kolväteutsläpp till luften 2013 1. SPÅRGASMÄTNINGAR Utsläpp kg/h. Antal mätningar/område inom parentes. OMRÅDE Onsite(3) SHP/ETBE(0) Tankomr.(2) UC-961(1) UC-731/32(2) UC-904(1) Lastramp (1) TOTALT ETAN 1,2 ETEN 19,8 3,7 – 3,3 – – – 4,9 – – 23,1 PROPAN 5,0 1,6 0,1 5,4 0,4 1,6 14,1 PROPEN 6,9 C4 0,5 0,9 * C5+ 0,5 0,2 * 1,4 0,7 1,0 0,1 8,0 * Mätvärden från tidigare år. Totalsumman ovan motsvarar, ett årsutsläpp av 2. 434 ton BERÄKNADE UTSLÄPP De delar som ej täcks av ovanstående utgår från rapporten "Beräkning av VOCemissioner från Borealis Kracker 2010” producerad av Jacobs i maj 2012. UTSLÄPPSKÄLLA Ton/år Tankar Lastning/Lossning Förbränning Ventar Div. Operationer API/BET/Oljegrop Metan TOTALT 3. 15,1 3,4 19,4 0,6 0,4 6,3 26,9 72,1 UTSLÄPP I SAMBAND MED DRIFTSTÖRNINGAR, OPLANERADE HÄNDELSER M.M TOTALT KOLVÄTEUTSLÄPP INKL. DRIFTSTÖRNINGAR 72 ton 31 ton 537 ton 46 C2-C5+ 33,9 1,1 9,6 0,2 5,4 0,4 1,6 52,2 Bilaga 13 Sammanställning av miljörapportdata Krackern 1991-2013 Energi-/bränsleförbrukning Förbränning ton Energivärde i bränsle TJ Elförbrukning GWh Fackling totalt ton Fackling bränngas ton 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 170410 183606 172516 200249 208134 221128 222542 226255 139818 211692 248449 266792 236595 275300 275700 270350 268491 244793 202870 267236 257381 243130 263516 9100 9700 8950 10400 11000 11400 11530 11750 7175 10840 13455 14569 12779 15237 15519 15242 15118 14051 11531 15259 14902 13903 200 290 263 289 300 306 306 310 197 310 391 404 365 420 422 419 422 385 294 347 338 362 15020 335 3300 6520 4410 3350 3940 2170 5470 3450 1718 20900 3700 2887 7712 2408 4706 7173 4676 4134 9496 7434 5835 6541 5933 3960 2700 3160 1660 2930 2739 1208 3154 1081 985 3156 2092 3057 3804 2464 2197 2881 961 1213 1247 1530 1270 Råvaror och produkter Råvaruförbrukning kton 913 985 856 1048 1133 1174 1161 1168 664 953 1243 1308 1200 1422 1410 1337 1344 1185 959 1330 1234 1195 Etenproduktion kton 337 357 326 379 395 397 398 406 230 333 521 560 486 597 611 608 622 565 435 598 590 561 598 Propenproduktion kton 166 173 157 187 204 218 205 212 119 200 196 201 177 216 209 197 200 174 132 197 179 176 197 VOC ton 1153 855 970 807 665 677 666 573 418 942 757 686 749 743 661 483 586 486 684 585 552 512 537 NOx ton 584 541 426 483 511 476 379 344 207 373 406 411 399 410 420 418 404 366 349 410 383 339 385 SO2 ton <1 <1 3 <1 <1 <1 <1 <1 5 <1 <1 <1 0,7 <1 0,03 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 CO2 kton 495 460 532 558 586 596 600 375 633 644 686 623 704 700 693 678 616 536 686 650 621 666 Sot ton 15 13 1,5 1,5 <1 2 <1 <1 71 20 <1 7,5 <1 7 18 3 7 20 38 <1 42 9,5 Stoft ton 46 42 43 44 44 44 25 3 5 5 5 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 9,8 Utsläpp till luften Utsläpp till vatten Olja ton 2,1 2,7 2 2 3 1,8 1,7 1,8 2 2,7 2,9 3,4 4,9 11 10,6 12,1 9,3 9,0 13,5 10,9 9,22 8,88 Fenol kg 67 47 42 40 39 35 21 19 20 92 26 48 36 38 62 22 30 20 26 24 41 18,7 86 Totalt N ton 5 4,7 3,2 3,3 4,4 4,8 3,1 3,2 5,1 4,7 6,6 3,4 4,6 6,5 6,3 5,8 5,2 5,9 6,6 5,4 8,4 5,96 6,4 Total P kg COD/BOD-kvot 480 250 210 220 85 83 81 450 640 1300 2100 1100 320 830 920 950 679 919 767 1100 680 495 470 >6 >/=43 142 53 5,6 10 12 13 11 6 90 21 22 11 17 12 21 21 21 28 10 4,26 31 1166 399 1233 583 537 494 998 380 771 794 1341 1975 1935 2272 2068 1745 1727 1781 2342 1719 1445 1676 4066 623 717 878 464 324 1708 1033 474 398 370 611 475 564 602 606 1002 526 446 554 456 Avfall Farligt avfall ton Övrigt avfall ton 47 Bilaga 13 Sammanställning av miljörapportdata Krackern 1991-2013 Energi-/bränsleförbrukning Förbränning ton Energivärde i bränsle TJ Elförbrukning GWh Fackling totalt ton Fackling bränngas ton 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 170410 183606 172516 200249 208134 221128 222542 226255 139818 211692 248449 266792 236595 275300 275700 270350 268491 244793 202870 267236 257381 243130 263516 9100 9700 8950 10400 11000 11400 11530 11750 7175 10840 13455 14569 12779 15237 15519 15242 15118 14051 11531 15259 14902 13903 200 290 263 289 300 306 306 310 197 310 391 404 365 420 422 419 422 385 294 347 338 362 15020 335 3300 6520 4410 3350 3940 2170 5470 3450 1718 20900 3700 2887 7712 2408 4706 7173 4676 4134 9496 7434 5835 6541 5933 3960 2700 3160 1660 2930 2739 1208 3154 1081 985 3156 2092 3057 3804 2464 2197 2881 961 1213 1247 1530 1270 Råvaror och produkter Råvaruförbrukning kton 913 985 856 1048 1133 1174 1161 1168 664 953 1243 1308 1200 1422 1410 1337 1344 1185 959 1330 1234 1195 Etenproduktion kton 337 357 326 379 395 397 398 406 230 333 521 560 486 597 611 608 622 565 435 598 590 561 598 Propenproduktion kton 166 173 157 187 204 218 205 212 119 200 196 201 177 216 209 197 200 174 132 197 179 176 197 VOC ton 1153 855 970 807 665 677 666 573 418 942 757 686 749 743 661 483 586 486 684 585 552 512 537 NOx ton 584 541 426 483 511 476 379 344 207 373 406 411 399 410 420 418 404 366 349 410 383 339 385 SO2 ton <1 <1 3 <1 <1 <1 <1 <1 5 <1 <1 <1 0,7 <1 0,03 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 CO2 kton 495 460 532 558 586 596 600 375 633 644 686 623 704 700 693 678 616 536 686 650 621 666 Sot ton 15 13 1,5 1,5 <1 2 <1 <1 71 20 <1 7,5 <1 7 18 3 7 20 38 <1 42 9,5 Stoft ton 46 42 43 44 44 44 25 3 5 5 5 4 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 9,8 Utsläpp till luften Utsläpp till vatten Olja ton 2,1 2,7 2 2 3 1,8 1,7 1,8 2 2,7 2,9 3,4 4,9 11 10,6 12,1 9,3 9,0 13,5 10,9 9,22 8,88 Fenol kg 67 47 42 40 39 35 21 19 20 92 26 48 36 38 62 22 30 20 26 24 41 18,7 86 Totalt N ton 5 4,7 3,2 3,3 4,4 4,8 3,1 3,2 5,1 4,7 6,6 3,4 4,6 6,5 6,3 5,8 5,2 5,9 6,6 5,4 8,4 5,96 6,4 Total P kg 480 250 210 220 85 83 81 450 640 1300 2100 1100 320 830 920 950 679 919 767 1100 680 495 0,5 >6 >/=43 142 53 5,6 10 12 13 11 6 90 21 22 11 17 12 21 21 21 28 10 4,26 31 1166 399 1233 583 537 494 998 380 771 794 1341 1975 1935 2272 2068 1745 1727 1781 2342 1719 1445 1676 4066 623 717 878 464 324 1708 1033 474 398 370 611 475 564 602 606 1002 526 446 554 456 COD/BOD-kvot Avfall Farligt avfall ton Övrigt avfall ton 47 RAPPORT II Borealis AB Polyetenanläggningen MILJÖRAPPORT 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida A. GRUNDDEL Administrativa uppgifter .................................................................. 1 B. TEXTDEL Beskrivning av verksamheten ......................................................... 2 – Verksamhetens organisation .......................................................... 2 – Lokalisering .................................................................................... 2 – Planförhållande .............................................................................. 2 – Recipientförhållanden ..................................................................... 2 – Drift- och produktionsbeskrivning ................................................... 3 – Beskrivning av reningsanläggningar .............................................. 6 Gällande föreskrifter och beslut ..................................................... 8 – Beslut av Miljödomstolen ................................................................ 8 – Pågående tillståndsfrågor ............................................................... 8 – Beslut av länsstyrelsen .................................................................... 8 – Kontrollprogram och kontrollföreskrifter ......................................... 8 – Omgivningskontroll ......................................................................... 9 Drift och produktionsförhållanden ............................................... 10 – Förändringar i produktion och processer ...................................... 10 – Energi-, bränsle och råvattenförbrukning ..................................... 10 – Produktion .................................................................................... 10 – Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter ............... 11 – Fackling ......................................................................................... 11 – Hantering av avfall, restprodukter m m ........................................ 12 – Störningar i driften av produktionsanläggningar ........................... 12 – Reningsanläggningar – driftförhållanden ...................................... 12 Kontrollresultat ................................................................................ 13 – Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring . 13 – Utsläppskontroll och utsläpp ........................................................ 13 – Buller ............................................................................................. 15 – Markmiljö ...................................................................................... 16 – Besiktningar .................................................................................. 16 C. EMISSIONSDEKLARATION ............................................................ 17 MILJÖRAPPORT 2013 Bilagor 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Översiktskarta Situationsplan Polyetenanläggningen Flödesschema Polyetenanläggningen Flödesschema vattenreningssystem Gällande villkor, föreskrifter m m Sammanfattning av kontrollprogram Råvaru- och kemikalieförbrukning Farligt avfall Industriavfall Miljödagbok Analys av vatten i Stenunge å och dagvattenutlopp Analys av metallhalter och TOC dagvatten och industriavloppsvatten Analys av grundvatten Sammanställning av miljörapportdata MILJÖRAPPORT 2013 A GRUNDDEL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Platsnamn Plats-nr Huvudman Postadress Telefon Kontaktperson Kommun och län Borealis Polyetenanläggningen 1415-1112 Borealis AB 444 86 Stenungsund 0303-86000 Marie-Louise Johansson Stenungsund, Västra Götalands län Tillstånd enligt ML Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen Dom 2007-12-07 (M 2292-06) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljöskydddsenheten Kod enligt MiljöprövningsFörordningen 2013:251 Kod enligt NFS 2006:9 bil. 1 24.10 4aviii Miljöledningssystem ISO 14001 Fastighetsbeteckning Organisationsnummer ÅKER 1:10 556078-6633 Denna rapport inges dels i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 dels i enlighet med av Länsstyrelsen fastlagt kontrollprogram 2012-10-11. Således utgör rapporten både miljörapport och årsrapport. 1 MILJÖRAPPORT 2013 B TEXTDEL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Verksamhetens organisation Polyetenanläggningen utgör tillsammans med krackeranläggningen i Stenungsund Borealis AB. Inom polyetenanläggningen finns PE/MH-funktionen som omfattar dels produktion och dels hantering av färdig polyeten. I högtrycksfabrikerna, lågtrycksfabrikerna samt Borstaranläggningen (PE3) tillverkas polyeten i olika processer. Materialhanteringen (MH) hanterar färdig produkt och ombesörjer uttransport till kunder. Inom fabriksområdets östra delar togs en ny högtrycksfabrik, LD5, i drift under våren 2010. Funktionscheferna för PE och MH har linjeansvar för bland annat yttre miljö och till funktionerna finns knutet två samordnare av Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS-coacher). Samordningen av yttre miljöfrågor för hela företaget hanteras inom den gemensamma stabsfunktionen för Hälsa, Miljö och Säkerhet (HMS). Lokalisering Borealis Polyetenanläggning är belägen i östra delen av Stenungsunds industriområde, omedelbart norr om Industrivägen och mellan norra och södra grenen av Stenunge å. Söder om Industrivägen finns närmast ett område för småindustri och därefter bostäder, de närmast belägna ca 400 m från företagets södra staket. I väster ligger Borealis Krackeranläggning och i norr en fastighet som företaget äger, men för närvarande ej nyttjar. I öster ligger Holms gård och områden för småindustri. Nordost om anläggningen, på Borealis fastighet, ligger också Bränningen, brandövningsanläggningen, som drivs gemensamt av processindustrin. Denna verksamhet står under tillsyn av kommunen och rapporteras separat. Se vidare kartan bilaga 1. Planförhållande Nuvarande detaljplan för Polyetenanläggningen fastställdes av kommunfullmäktige den 17 september 2007, vilken föranleddes av att bolaget begärde en planändring p.g.a. utbyggnad av en ny högtrycksfabrik i östra delen av detaljplaneområdet. Recipientförhållanden Dagvatten från fabriksområdet avleds efter avskiljning av partiklar och kontroll till den norra grenen av Stenunge å. Några hundra meter nedströms förenas den med åns södra gren och efter ca 1,5 km mynnar ån i Stenungsundet i norra delen av samhället. Stenunge å utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsöring. Processavloppsvatten från fabriksområdet avleds efter rening och kontroll till en ledning till Ineos AB:s anläggning, där det späds i detta företags utgående kylvattenström (havsvatten). Spädningen är mycket stor. 2 MILJÖRAPPORT 2013 Både detta kylvatten och Stenunge å mynnar i Askeröfjorden. Denna fjord och de angränsande Hakefjorden och Halsefjorden har en mycket komplex men generellt sett god vattenomsättning. Hydrografiska beräkningar och mätningar visar att vattenutbytet sker på ca 3 dygn. Den mest gynnsamma perioden för vattenutbyte är sommarhalvåret. Restströmmen är nordgående. Omfattande undersökningar under hela industriepoken har visat att belastningen från industriutsläppen och det kommunala utsläppet givit upphov till en viss lokal försämring av närområdets fauna och flora, detta gäller speciellt i den inre östliga delen, Jordhammarsviken. Spridningen av luftutsläppen i Stenungsund styrs till stor del av de lokala vindförhållandena som uppstår till följd av kustläget och områdets topografi. Den något övervägande vindriktningen är västlig till sydvästlig, men vintertid kan nordliga och ostliga vindar vara vanliga. Vid inversion förekommer ofta en utventilering av luften från industrierna ut över Hakefjorden. Stenungsundsregionen är på likartat sätt som övriga Västsverige påverkat av utsläpp, till stor del från utländska källor. Drift- och produktionsbeskrivning Verksamheten består av tillverkning av polyeten från huvudråvaran eten. Vid tillverkningen används även co-monomerer och tillsatsmedel. Under 2013 har polyetenet tillverkats i fem fabriksenheter – den gamla högtrycksfabriken (HT), de två lågtrycksfabrikerna och en med Borstarteknologi (LT1, LT2 och PE3), samt den nya högtrycksfabriken LD5. Se fabriksplan bilaga 2. Från december 2013 sker inte längre någon produktion inom den gamla högtrycksfabriken HT. Inom verksamheten förekommer även en omfattande materialhantering bestående av lagring, förpackning och leverans av färdig polyeten. Vidare finns på området också laboratorier, lokaler för underhålls- och anläggningsverksamhet, förråd samt ett antal kontorsbyggnader. Huvudråvaran eten tas kontinuerligt som gas av ca 20 bars tryck i rörledning från de i Stenungsund belägna leverantörerna; Borealis Krackeranläggning och etenterminalen. Etenet används direkt, dvs. utan egentlig mellanlagring, i processen. Övriga råvaror och hjälpkemikalier importeras satsvis och mellanlagras i tankar eller förrådsbyggnader. Råvattnet till fabrikerna tas från sjön Hällungen belägen ca 7 km nordöst om anläggningen via en för Stenungsundsindustrierna gemensam råvattenledning. Inom Materialhanteringen lagras och förpackas polyetenet för leverans i bulkbilar om ca 25 ton, i en tons förpackningar eller 25 kg plastsäckar. Allt material lämnar anläggningen per bil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt/färja eller järnväg. Driften vid fabrikerna är kontinuerlig med 3-skiftsarbete och dagtidsarbete. Översynsstopp sker genom att en i taget av fabriksenheterna tas ur drift under erforderlig tid ungefär vart 3:e år. 3 MILJÖRAPPORT 2013 Processbeskrivning för högtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt högtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – reaktorer – bearbetning Inom den äldre högtrycksfabriken HT har det funnits tre reaktorer (R1, R3 och R4), varav det under 2013 i huvudsak varit en reaktor i drift. Inledningsvis komprimeras det gasformiga etenet till ca 35 bar. Därefter kondenseras etenet och förs till en bufferttank. Efter nedkylning till ca -30°C och tryckhöjning till ca 100 bar, förs etenet till reaktorns högtryckspumpar, där trycket höjs till ca 2300 bar. I reaktorn polymeriseras en del av etenet till polyeten vid ca 300°C. Vid polymerisationen frigörs stora värmemängder. Denna energi används bl.a. till produktion av ånga. Producerat polyeten uppsamlas i en produktmottagare, där det separeras från oreagerad gas och förs till en extruder där pelletering och nedkylning sker. Materialet kan härefter överföras till bearbetningsanläggningen eller lagras i silor. Den del av etenet som inte har polymeriserats returneras till gasreningen för kylning, kondensering och rening i destillationskolonner, och förs därefter ånyo till reaktorn. Som kylmedium i gasreningens kylsystem användes propen. Kylsystemet består huvudsakligen av lagertank, flashtankar, värmeväxlare, kompressorer och luftkylda kondensorer. Det producerade polyetenet modifieras genom inblandning av olika tillsatsmedel i bearbetningsanläggningen. Även polyeten tillverkat på lågtrycksfabriken bearbetas i viss utsträckning här. Bashartset matas via vågar tillsammans med de olika tillsatsmedlen till en intensivblandare. Med hjälp av en efterföljande extruder och pelleteringsutrustning omvandlas det smälta plastmaterialet från intensivblandaren till en pelleterad produkt. Denna produkt transporteras pneumatiskt till blandningssilor, i vilka en slutgiltig homogenisering av produkten utförs. Till HT-fabriken hör också en ångcentral med två ångpannor, tryckluftcentral och reningsanläggningar för inkommande och utgående vattenströmmar. Från december 2013 hör dessa anläggningsdelar till den nya högtrycksfabriken LD5. Den nya högtrycksanläggningen LD5 bygger på samma tillverkningsprincip som den nuvarande, men med vissa skillnader i processen. Etenet komprimeras till 270 bar (primärkompressor), tillsammans med recirkulerad eten från processen. Efter tillsats av propen och co-monomer höjs trycket stegvis till ca 2800 bar i en hyperkompressor. Råvaran förvärms sedan med högtrycksånga innan den förs in i reaktorn. Organiska peroxider används för att initiera polymerisationen. I reaktorn polymeriserar eten tillsammans med co-monomer och propen till polyeten. Efter reaktorn kyls polymer och oreagerad monomer, och därefter separeras polymeren ut. Eten från avskiljningen kyls och leds tillbaka till primär- respektive sekundärkompressorn. Tyngre komponenter såsom oreagerade co-monomerer och lösningsmedel från peroxiderna 4 MILJÖRAPPORT 2013 avskiljs i samband med nedkylning och används som bränsle i pannor eller skickas för destruktion. Polyetensmältan leds därefter vidare för bearbetning och extrudering. Därefter torkas polyetenet och avgasas innan det går till produktlager. Avgasningsströmmen leds till en oxidationsenhet där den förbränns. Processbeskrivning för lågtrycksfabriken Tillverkning av polyeten enligt lågtrycksprocessen kan uppdelas i tre huvudsteg: – gasrening – polymerisation – bearbetning Polyetenet tillverkas genom polymerisation av etengas i en s.k. fluidiserad bädd. Genom inblandning av relativt små mängder av andra gaser såsom buten och väte i etengasen modifieras den tillverkade produkten, vars egenskaper därvid kan anpassas till skilda användningsområden. De använda katalysatorerna är extremt känsliga för föroreningar i de reagerande gaserna, varför dessa måste undergå vissa reningssteg. Rening och komprimering av råvarorna utförs i särskilda gasreningsanläggningar. Varje råvara har separata reningslinjer. Från gasreningen leds råvaran vidare till separata reaktorsystem, vardera bestående av en vertikal, cylindrisk gasfasreaktor försedd med ett externt cirkulationssystem. I detta system ingår kylare samt en enstegs turbokompressor. Råvaran tillförs cirkulationssystemet tillsammans med den cirkulerande gasströmmen (oreagerad gas) till reaktorn. Tillsats av katalysator sker via en separat matningsanordning. I reaktorn polymeriseras gasen till fast polyeten i närvaro av den mycket aktiva katalysatorn vid ett maximalt tryck av 21 bar och en maximal temperatur av 110oC. Oreagerad gas avgår från reaktorn och föres via cirkulationssystemet tillsammans med ny gas åter till reaktorn. Vid polymerisationsreaktionen frigörs stora mängder värme, vilken upptas av den cirkulerande gasströmmen och bortförs i de i systemet ingående kylarna. Polyetenet lämnar reaktorerna i form av ett pulver och transporteras via pneumatiska transportsystem för lagring i silor. Samtliga säkerhetsventiler och nedblåsningsventiler på tryckkärl och rörledningar innehållande kolväten är anslutna till fackelsystemet och gasen förbränns i facklan. Bashartset transporteras vidare från silorna med pneumatiska transportsystem till en bearbetningsanläggning i stort utformad som den i HT-fabriken. 5 MILJÖRAPPORT 2013 Processbeskrivning för PE3 Tillverkningen i Borstarprocessen kan uppdelas i följande steg: – förbehandling – loop-reaktor – gasfasreaktor – gasåtervinning – bearbetning Huvudråvaran eten behandlas i ett gasreningssteg gemensamt med LT-fabriken. Som comonomer används buten. Vätgas används som reaktionsterminator och propan fungerar som suspensions- och kylmedium i loop-reaktorn. Katalysatorn i processen består av en silika eller magnesiumbaserad katalysator av Zieglertyp. Som co-katalysator används aluminiumalkyl-föreningar. Loop-reaktorn består av en cirkulerande krets, som i sig består av två steg, en förpolymerisationskrets och huvudkretsen. Försteget är till för att aktivera katalysatorn. I loop-reaktorn är trycket ca 65 bar och temperaturen som högst ca 90C, vilket gör att propanet förekommer i superkritiskt tillstånd. Cirkulationen i reaktorn upprätthålls med intern pumpning. Avtappning sker kontinuerligt av bildad polymer och oreagerade gaser som leds till gasåtervinningen. I gasfasreaktorn slutförs polymerisationen. Trycket är här ca 20 bar och temperaturen ca 90C. Efter reaktorn går produkten till en avgasningstank där oreagerade gaser avskiljs. Till skillnad från LT-fabrikens gasfasreaktorer innehåller den nya processen propan, som måste återvinnas i ett särskilt returgassteg. En omfattande del av processen är återvinning av oreagerad råvara och propan. Mellan reaktorstegen dras gasfasen av i en avgasningsbehållare (flash tank). I ett antal steg separeras propan från övriga lätta kolväten, co-monomer och tunga kolväten. Det avgasade polyetenet (basharts) går till en separat bearbetningslinje där polyetenpulvret tillsammans med tillsatsmedel extruderas till pellets som efter torkning och siktning överförs till färdiglager. Se vidare bifogat processchema, bilaga 3. Beskrivning av reningsanläggningar Reningsanläggning för avloppsvatten Inom fabriksområdet finns tre separata avloppssystem för sanitärt-, dag- och industriavloppsvatten. Sanitärt avloppsvatten leds via det kommunala ledningsnätet till kommunens reningsverk. Till det sanitära avloppet är toaletter, tvättrum och andra hygienanläggningar anslutna. Dessutom leds avloppet från Innovation Center (R-lab) samt lab-byggnaderna K-lab och F-lab till detta nät. 6 MILJÖRAPPORT 2013 Dagvattenavloppet samlar upp regn- och spillvatten från vägar, asfalterade ytor och andra ställen utomhus inom anläggningen, där avloppsvattnet är fritt från oljor och organiska ämnen. Från lågtrycksfabrikerna leds dagvattnet först till polyetenavskiljare för avskiljning av fluff (lågtrycksfabrikernas basharts). I dagvattenbrunnarna finns silkorgar för att avskilja pellets och andra grövre föroreningar. I utjämningsbassängen sedimenterar sand och andra tyngre partiklar medan polyeten flyter upp till ytan och avskiljes. Från utjämningsbassängen leds dagvattnet till Stenunge å, den norra grenen. Industriavloppssystemet samlar upp regn-, spill- och spolvatten från alla processområden. Vattnet leds till ett reningsverk med s.k. API-avskiljare som arbetar med sjunk- och flytseparering. Med denna metod avskiljs vätskor som är olösliga i vatten samt polyeten. Avloppsvattnet förs sedan till en utjämningsbassäng, varefter det leds i kulvert till havet (Askeröfjorden) efter spädning med Ineos AB:s kylvatten. Se förenklat flödesschema vattenreningssystem enl. bilaga 4. Dag- och industriavloppsvattnets TOC-halt mäts kontinuerligt liksom dagvattnets pH-värde. Reningsanläggningar för luft Stoftavskiljning av i första hand polyetendamm sker i ett stort antal stoftavskiljare bestående av filter eller cykloner. 7 MILJÖRAPPORT 2013 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT Beslut av Miljödomstolen Företagets verksamhet regleras av Miljödomstolens deldom (M2292-06) daterad 2007-1207. Fyra villkorspunkter överklagades, varav en gällande bullernivåer omformulerades 2009 och gällande kemikalievillkor (villkor D3 och D4) och etenutsläpp (C3) avskrevs av Mark- och miljödomstolen 2011. Samtliga nu gällande villkor redovisas i bilaga 5. Pågående tillståndsfrågor I Miljödomstolens beslut 2007 ingick dessutom åtta prövotidsutredningar gällande (A) möjlighet att begränsa vattenförbrukningen, (B) kartläggning av industriavloppsvatten med avseende risk för påverkan på recipienten, (C) möjligheter för att reducera föroreningsinnehållet i dagvattnet, (D) möjligheter att begränsa utsläpp av kolväten till luft, (E) möjliga energihushållningsåtgärder, (F) möjliga åtgärder för att reducera buller från verksamheten ned mot kraven som ställs vid nyetablering av industri, (G) behov av och möjlig utformning av brandvattendepå, samt (H) möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Inom ramen för prövotidsutredning G har en brandvattendepå byggts och tagit i drift under 2012. Inom denna utredning har det tillkommit ett krav på ytterligare kapacitet på omhändertagande av 2000 m3 släckvatten, vilket utreds för närvarande. När det gäller prövotidsutredning H har dammar för omhändertagande av släckvatten i anslutning till råvarulagren byggts och utredningen har färdigställts. Prövotidsutredningarna A till F rapporterades till Mark- och miljödomstolen den 29 juni 2012. Utredning A om att begränsa vattenförbrukningen och utredning E om möjliga energihushållningsåtgärder avslutades under 2013. Inom de återstående utredningarna (B, C och F) pågår kompletterande studier som ska redovisas till Mark- och miljödomstolen under 2014 och 2015. Beslut av Länsstyrelsen m.fl. Under 2012 meddelades nytt tillstånd till utsläpp av växthusgaser för handelsperioden 20132020. Övriga gällande beslut som tidigare har fattats av Länsstyrelsen redovisas i bilaga 5. Kontrollprogram och kontrollföreskrifter Den senaste versionen av Kontrollprogrammet fastställdes av Länsstyrelsen 2013-06-27. Omgivningskontroll Omgivningskontrollen utförs enligt ett ramprogram, som Länsstyrelsen fastställer. Huvuddelen av kontrollen ingår i den samordnade miljöövervakningen för länet. 8 MILJÖRAPPORT 2013 Kustvattenkontrollen administreras av Bohuskustens Vattenvårdsförbund, där företaget är medlem. Senaste provtagningar genomförda under 2011 håller på att utvärderas och sammanställas av SGU. Under 2012-2013 har en utökad recipient kontroll i Askeröfjorden (musselstudie) av Marine Monitoring utförts på uppdrag av kemiföretagen, Vattenfall och VAenheten vid Stenungsunds kommun. Studien genomfördes med anledning av avvikelser hos Tånglake i havet utanför Stenungsund. Vid utvärderingen kunde det konstateras att musslorna påvisade stress och att förhöjda PCB-halter detekterades i musslorna. Inga PCB halter har kunnat detekteras i utgående vatten från polyetenanläggningen. Ytterligare kunskap om musslornas stress-status och innehåll av PCB längs hela kusten kan behövas för att ytterligare utvärdera erhållen kunskap. I tillägg till dessa program ovan genomför och bekostar Stenungsundsindustrierna en del andra undersökningar såsom spridningsberäkningar, mätningar av luftföroreningar, bottenfotografering, lavundersökning samt bullerutredningar. Som exempel kan den bullerkartläggning som genomfördes 2012 på Stora Askerön nämnas. Denna kartläggning finansierades av kemiföretagen och Vattenfall tillsammans och den kontinuerliga mätningen av bullernivåerna utfördes under ca tre månader samtidigt som boende på ön registrerade bullerstörningsnivån. Kartläggningen visade att boende störs vid svaga, ostliga vindar och att den ekvivalenta ljudnivån vid dessa tillfällen var 41-42 dB(A) beroende på om det var något fartyg i hamnarna eller ej. När det gäller bullernivåer i samhället har kemiföretagen tillsammans med kommunen tidigare tagit fram en sammanställning. I kartläggningen ingår samtliga industrier, vägar och järnvägen. Resultatet finns i digital form och tillgängligt på kommunens hemsida. Under hösten 2013 startades en kontinuerlig mätning av förekomst och halter av flyktiga kolväten i luft. Mätningen kommer pågå under ett års tid och utförs av IVL Svenska Miljöinstitutet. Mätningen sker på tre olika platser i samhället (Stenungsön, Ödsmål och Centrala Stenungsund). Det är tredje gången som denna mätning genomförs och den finansieras tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund. Statusen i Stenunge å som rinner förbi Polyetenanläggningen och till vilken dagvattnet från anläggningen leds efter rening undersöks genom bl.a. bottenfauna undersökning vart tredje år och elfiske vart annat. Vid elfisket i september 2013 kunde det konstateras att det är öring som dominerar, men även ål och signalkräfta fångades. Tätheten (antal öringar/100 m2) är ett jämförande mått på vattendragets status och för årsugnar var tätheten något lägre och för äldre fisk var den högre i jämförelse med elfisket 2011. Under 2013 har Borealis finansierat fiskvårdsåtgärder i Stenunge å för att främja öringens möjligheter till reproduktion. Åtgärderna har genomförts av Sportfiskarna. 9 MILJÖRAPPORT 2013 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN Förändringar i produktion och processer Produktionen under 2013 var 544 kton polyeten, vilket är lika mycket som producerades under 2012. Produktionen vid HT har successivt minskat under året och ersatts med produktion vid LD5. Under december 2013 skedde ingen polyetentillverkning inom HTfabriken. Energi-, bränsle- och råvattenförbrukning Bränslen enligt tabell 1 nedan har under året använts i anläggningens ångcentral för framställning av ånga till processen. Vid reaktorkylning i högtrycksfabriken genereras dessutom lågtrycksånga som används både som processånga och för uppvärmning. Tabell 1 Bränsleförbrukning i ångcentralen Bränsle Eldningsolja Polyolja, MEK och IPA Eten Propen Värmevärde MJ/kg 42,7 38,6 47,2 45,8 Svavelhalt % 0,05 <0,1 <0,1 <0,1 Förbrukning Ton 4796 846 66 23 I ångcentralen finns 2 st. ångpannor, panna 3 och panna 4. Utsläppen till följd av energiproduktion redovisas under rubriken utsläpp till luften sid. 11 samt i sammanställning bilaga 14. Elförbrukningen uppgick under året till 557,8 GWh, vilket är en något lägre förbrukning än året innan. Bolaget är med i ”Program för energieffektivisering” och arbetar kontinuerligt med att reducera energiförbrukningen. Råvatten tas från sjön Hällungen och uttaget var sammanlagt 1,1 Mm3 under året. Produktion Produktionen i form av tillverkad basharts fördelade sig på fabriksenheterna enligt tabell 2 nedan. Tabell 2 Fabrik HT LT PE3 LD5 Totalt Tillverkad mängd basharts Kton 51 90 183 220 544 Se även sammanställning för åren 1991-2012, bilaga 14. 10 MILJÖRAPPORT 2013 Förbrukning av råvaror, kemiska ämnen och produkter Se tabell bilaga 7 samt sammanställning för åren 1991-2013, bilaga 14. Förbrukningen av råvaror (eten, propen, co-monomer) och tillsatsmedel har varit likvärdig med förra året. Borealis arbetar kontinuerligt med att ersätta kemikalier som befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö och har tagit fram en mer omfattande lista över förbjudna och begränsade ämnen. Denna lista ersätter den tidigare publicerade "svarta listan" över kemikalier som inte får användas i företagets processer och produkter. Listan omfattar nu även sådana ämnen som ska fasas ut från produktionsprocesser och ska bytas ut i våra produkter så fort ett alternativ finns tillgängligt. Listan kommer att uppdateras regelbundet allt eftersom regleringar tillkommer och andra alternativ blir tillgängliga. Listan med aktuella ämnen kan nås via vår hemsida (http://www.borealisgroup.com/about/corporatecitizenship/product-stewardship/banned-substances/). Köldmedia CFC förekommer inte längre i kylsystemen och alla nyinstallationer och ombyggnader utförs med HFC som kylmedium. Det finns 102 st. kylanläggningar där mängden installerad köldmedia överstiger 3 kg. En anläggning har skrotats och ersatts med en nyinstallation. Totalt har 143 kg HFC fyllts på under året och ingen köldmedia har tagits om hand. I tabell 5 nedan redovisas mängden av respektive köldmedia som aktuella enheter innehåller. Tabell 3 HCFC HFC Mängd och typ av köldmedia i aktuella 102 kylaggregat. Installerad köldmediemängd, kg 74 1331 Den totala köldmediemängden avser kylanläggningar där installerad köldmedia mängd överstiger 3 kg. Fackling Facklade mängder i respektive fackla (inkl. gas till pilotbrännare) är sammanställd i tabell 4 nedan. Facklingen har minskat sedan 2012 med drygt 700 ton. LD5 står för mer än hälften av facklingen (ca 57%), medan LT för knappt en tredjedel (27%) och PE3 för resterande 16%. Från både PE3 och LD5 leds gasflöden (s.k. purgegas) till krackern där det används som råvara istället för att minimera facklingen på polyetenanläggningen. Fackelströmmarna från LD5 och från LT/PE3 fabriken kan ledas till båda facklorna, men sedan sommaren 2013 är fackelstammarna separerade. Tabell 4 Fabrik LT1 LT2/PE3 LD5 Totalt Facklad mängd från respektive fabrik Ton 724 1406 2341 4472 11 MILJÖRAPPORT 2013 Hantering av avfall, restprodukter m.m. Uppkomna avfallsmängder samt omhändertagande av dessa redovisas i bilagorna 8 och 9. Både mängderna av industriavfall och farligt avfall har minskat under året. Bolaget arbetar aktivt med att sortera ut avfallsslag som kan återanvändas eller användas för energiproduktion och mängden deponiavfall har minskat kraftigt under 2013. Störningar i driften av produktionsanläggningar Driftsstörningar och andra händelser har successivt rapporterats i månadsrapporterna. Nedan redovisas ett urval av årets händelser. Den 2 januari orsakade ett fel i en transformator elbortfall i stora delar av anläggning, vilket medföra produktionsstopp och fackling. Anläggningarna kunde återstartas efter några timmar. Under sommaren identifierades en ökad förekomst av fluff i fackelsystemet. Med anledning av detta separerades fackelsystemen och rengjordes. Detta innebär att LD5-fabrikens gasflöden vid stopp enbart leds till LD5-facklan och LT/PE3-fabrikernas gasflöden till den större LT/PE3-facklan. Kapaciteten för sotfri fackling har därmed minskat något vid stopp av LD5 med serviceprogram. Vid en processutrustningstvätt den 11 september, medförde ett slangbrott att ca 30 liter av lutvattenblandning hamnade i processavloppet inom Borealis polyetenanläggning. För att motverka förhöjt pH-värde späddes med vatten. Vattnet späds dessutom ytterligare kraftigt i Ineos kylvattenkanal med flöden på ca 500 000 m3/d innan det når havet. Vid kontroll mot pH-mätningar gjorda av Ineos i kylvattenkanalen kunde det konstateras att ingen höjning av pH-värdet registrerats. Baserat på detta bedöms inte utsläppet medfört några negativa konsekvenser för havsmiljön. LD5 fabriken har stoppats med s.k. ESD:er vid 10 tillfällen under 2013. En sammanställning av miljödagboken finns i bilaga 10. Reningsanläggningar – driftförhållanden Reningsanläggningarna för avloppsvatten och luft har under året fungerat utan nämnvärda driftstörningar. Riktvärdet för TOC överskreds med 71 kg i majmånad. Orsaken bedöms vara hög aktivitet av utrustningsrengöring under månaden och åtgärder har vidtagits för att riktvärdet ska innehållas. 12 MILJÖRAPPORT 2013 KONTROLLRESULTAT Funktion hos mätutrustningar samt åtgärder för kvalitetssäkring Mätare som är viktiga för att uppfylla kontrollprogrammet kalibreras och kontrolleras enligt schema i s.k. F/U- (Förebyggande Underhåll) program. Att mätare som är kopplade till beräkningar av CO2-utsläpp fungerar och kalibrerar, kontrolleras av en särskild verifieringsman. TOC-instrumentet är placerat i en separat byggnad och mätningarna utförs, dels på industriavloppsvattnet, dels på dagvattnet. Dessa mätningar sker kontinuerligt med växelvisa analyser på respektive vatten. Mätvärdena registreras i en dator och via ett larmsystem erhålls en varningssignal om TOC-halten överskrider inställda interna gränsvärden. Jämförande kontroll av TOC har utförts av ett externt laboratorium, se bilaga 12. Utsläppskontroll och utsläpp Inom ramen för gällande kontrollprogram lämnas nedanstående redovisning för året. Se även sammanställning för åren 1991-2013, bilaga 14 Utsläpp till luft Polyetenanläggningens utsläpp till luft utgörs främst av flyktiga kolväten från processutrustning, CO2 och NOx från förbränning i pannorna, RTO-enheten och facklorna. Nedanstående tabell 5 är en sammanställning av kolväteutsläppen i ton/år. Angivna mängder baserar sig på mätningar och beräkningar av punktutsläpp, materialbalanser samt utsläppsfaktorer för enskilda typer av utrustning. Tabell 5 Sammanställning av kolväteutsläppen ton/år Eten Propen Övriga VOC Totalt HT 105 52 LD5 186 LT1 75 LT2 53 PE3 50 157 186 75 53 29 79 TOTALT 469 52 29 550 Verksamheten har en provisorisk föreskrift att utsläppen av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde inte överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. Av den totala mängden VOC på 550 ton utgör oförbränt från facklorna 121 ton VOC och resterande del 429 ton. Av dessa 429 ton härrör 171 ton utsläpp från LD5, varav största delen av utsläppen skett vid oplanerade stopp. De diffusa utsläppen från LD5 fabriken har varit låga (knappt 46 ton). Kompletterande mätningar av kolväteutsläppen har gjorts med SOF-metoden (Solar Occultation Flux) under totalt 7 dagar under 2013. Den totala emissionen av eten från hela anläggningen blev i medeltal 152 kg/h, vilket motsvarar mer än 1300 ton/år. Exkluderas facklingen från genomförda mätningar blir de totala utsläppen 60 kg/h eller 526 ton per år. Den gamla högtrycksanläggningens etenemissioner stod för ca 17 % (25 kg/h) av totala etenemissionerna. Detta innebär en halvering av utsläppen jämfört med tidigare, beroende på att fabriken körts mindre. Den nya högtrycksfabriken LD5:s etenemissioner utgjorde ca 10 13 MILJÖRAPPORT 2013 % (15 kg/h) och lågtrycksfabriken LT1 bidrog med 6% (8 kg/h) och LT/PE3 med 7% (11 kg/h) av utsläppen. Facklorna stod för mer än 60 % (92 kg/h eller 806 ton) av den totala emissionen. Emissionsnivåerna av eten var högre än 2012. Resultatet visas i nedanstående tabell 6 med motsvarande värden enligt kvantifieringen ovan inlagda för jämförelse. Tabell 6 Kolväteutsläpp bestämda med SOF-metoden samt beräknade (ton/år) Källa HT LT/PE3 LD5 Summa SOF 219 170 131 520 Eten Beräkn. 105 178* 186* 469 Propen SOF 24 24 Beräkn. 52 52 SOF Propan Beräkn. 175 29 175 34 SOF 233 245 131 609 Summa Beräkn. 157 207* 186* 550 *inkl. fackling SOF-mätningarna visar på betydligt högre utsläpp än beräknade värden. en god överensstämmelse med beräknade utsläpp från processutrustningen i stort, men betydligt högre utsläpp från fackling. Vid jämförelse av resultaten finns det några aspekter som bör beaktas. Mätningarna är stickprov även om ett antal mätningar gjorts på varje område. Fackling från processen sker under kortare tidsperioder och inte kontinuerligt. Uppskalningen till årston inrymmer därför en osäkerhet och överskattning av utsläppen. En annan osäkerhetsfaktor är att mätningarna utförts nära källorna vilket kan överskatta värdet. Läcksökning Samtliga areor/sektioner inom LT/PE3 fabrikerna och LD5 har kontrollerats och läcksökts under 2013. Läcksökning utförs regelbundet enligt rutiner som är fastlagda av Länsstyrelsen på alla potentiella läckagepunkter där diffusa utsläpp kan förekomma. Målet är att utföra läcksökningen 2 ggr/år. Inom LT/PE3 fabrikerna har 10854 punkter kontrollerats. Antalet funna läckor var 26, alla utom 5 har åtgärdats. Inom LD5 har en IR kamera använts för läcksökningen minst två gånger på all utrustning. På LD 5 har totalt har 7 läckor hittats varav 6 stycken åtgärdats. Sammanfattning Nedanstående tabell 7 är en sammanställning av utsläppen till luften under året. Tabell 7 Utsläpp till luft under 2013 av VOC, NOx, SO2 samt CO2 (ton) Parameter VOC NOx SO2 CO2 Ton 550 38,5 9,5 34306 14 MILJÖRAPPORT 2013 Utsläpp till vatten I tabell 8 nedan visas utsläppen till vatten via industriavlopp respektive dagvatten. Mängderna av TOC i industriavloppsvattnet är beräknade utifrån uppmätt halt i industriavloppet med avdrag av uppmätt halt i råvattnet. Dagvattnets innehåll av TOC baseras på uppmätt halt i dagvattnet utan avdrag av råvattnets innehåll av TOC. I maj överskred mängden TOC i industriavloppet riktvärdet på 1000 kg. Tabell 8 Utsläpp till vatten under 2013 IA 6,4 14,8 8,4 6,2 41 <3 27* 857 496 1962 TOC, medelvärde råvatten g/m3 TOC, medelvärde brutto g/m3 TOC, medelvärde netto g/m3 TOC, ton COD, medelvärde g/m3 BOD, medelvärde g/m3 COD/BOD N total, mängd kg P total, mängd kg Flöde, medelvärde m3/dygn Dagvatten 8,7 4,6 414 91 1406 *COD/1,5 Resultat från provtagning vid dagvattenutsläppet i Stenunge Å redovisas i bilaga 11. Förbrukning av matar- och kylvattenkemikalier redovisas i bilaga 7. Buller Genomförda bulleråtgärder har bidragit till lägre ljudnivåer och att villkorsnivåerna underskrids under 2013. Ekvivalent ljudnivå i ordinarie mätpunkt nr 11 i Söbackenområdet samt ytterligare två extrapunkter har mätts månadsvis kvällstid med resultat enligt nedanstående tabell 9. Pkt A är vid adressen V. Söbacken 1 och pkt B är vid Västergårdsvägen, norra änden. Tabell 9 Uppmätta ljudnivåer vid Söbacken och Västergårdsvägen. Månad Januari Mars Mars Maj Juni Juli Augusti September Oktober November November December Årsmedel: Dag 31 3 27 6 5 4 22 30 25 4 25 26 Pkt 11 50 49 49 49 49 48 49 49 49 48 49 49 48,9 Pkt A 46 45 47 45 46 45 46 45 45 44 45 44 45,3 Pkt B 47 46 48 45 47 46 48 46 46 45 46 45 46.3 15 Vind Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Vindstilla Villkor: Max 50 dB(A) MILJÖRAPPORT 2013 Inga mätningar har överskridit riktvärdet på 50 dB(A). I tillägg till ovanstående mätningar genomförs immisionsbullermätningar två gånger per år av en extern part för att verifiera att villkoret följs. Under 2013 har en immisionsmätning genomförts av Müller BBM nattetid, vid två platser (Söbackevägen 33 och Nyponvägen 9). Den andra mätningen var planerad att genomföras i december 2013 efter det att HT-fabriken stängts ned. Väderförhållandena medgav dock inte detta, utan den kunde genomföras först den 12 januari 2014 när vindförhållandena medgav mätning i kontrollpunkterna. Resultaten från genomförda mätningar redovisas i tabell 10 nedan. Tabell 10 Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer nattetid vid Söbacken 33 och Hasselgatan 7. 2013-11-10/11 2014-01-12/13 Söbacken 33 47 45 Hasselgatan 7 49 45 Genomförd immisionsbullermätning innan HT stängdes visar på ekvivalenta bullernivåer under villkoret på 50 dB(A). Mätningen genomförd efter det att HT stängts ned visar på 45 dB(A), vilket är det villkor som ska uppfyllas när HT stängt. Markmiljö Provtagning för att kontrollera ett område med lokalt förhöjda oljehalter i marken inom HTfabriken har genomförts enligt gällande kontrollprogram och en sammanställning av resultaten finns i bilaga 13. Ett antal grävningar har genomförts inom fabriksområdet under 2013 och vid misstanke om markföroreningar har en anmälan gjorts till länsstyrelsen innan grävningen påbörjats. Om markföroreningar påträffats vid grävning har länsstyrelsen omgående meddelats och jordprover tagits för analys samt lagrats i täta containrar inför omhändertagandet. Besiktningar Som en del av deltagande i program för energieffektivisering (PFE) har årlig revision av energiledningssystemet genomförts av extern revisor. I enlighet med kraven för handel med utsläppsrätter, genomfördes en verifiering av systemen för övervakning och rapportering av CO2-utsläppen den 21 februari 2013. Verifieringsman var Tommy Aspekvist från DNV. En periodisk besiktning genomfördes den 13 december med fokus på anläggningens vattenrening och kontroll av utsläpp till vatten. Länsstyrelsen har begärt besiktningen som genomfördes av Bertil Svensson på Vatten och Miljöteknik. 16 MILJÖRAPPORT 2013 C EMISSIONSDEKLARATION Borealis polyetenanläggning (1415-1112) Verksamhetskod 24.16-1 Uppgifterna avser året 2013 1. Produktion Polyetenanläggningens tillstånd är baserat på polyetenproduktionen. Tillåten årsproduktion är 750 kt och under 2013 uppgick produktionen till 544 kt. 2. Utsläppstabeller I enlighet med NFS 2006:9 och EG nr 166/2006 har i tabell 11 nedan listats de parametrar som är relevanta för verksamheten. För vissa av parametrarna underskrids tröskelvärdet. Inkommande vattenhalter har ej frånräknats förutom när det gäller TOC där halten i inkommande råvatten räknats av från utsläppt TOC via industriavloppet. Tabell11 Parametrar relevanta för verksamheten vid polyetenanläggningen CASnr Parkod CO2 HFC NMVOC NOX N-tot Parameternamn Koldioxid Enhet Fluorkolväten Flyktiga organiska ämnen, halogenerade och icke halogenerade Kväveoxider, som kvävedioxid Kväve och kväveföreningar, som N kg/år t/år Användn./ Vatten Tillverkn. t/år t/år t/år Luft Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering 34306 M/C Beräknas från bränslet. Under tröskelvärdet 143 C 550 M/C 38,5 1,27 17 M M Under tröskelvärdet MILJÖRAPPORT 2012 CASnr Parkod OljaOPALCH OljaTEX-ALC OljaTEXARC P-tot S-tot TOC 7440666 Zn Parameternamn Olja – Opolära alifatiska kolväten Olja – Totalt extraherbara alifatiska ämnen Olja – Totalt extraherbara aromatiska ämnen Fosfor och fosforföreningar, som P Svavel och svavelföreningar, som S Enhet Kol organiskt, totalt Zink och zinkföreningar, som Zn t/år kg/år Användn./ Vatten Tillverkn. Luft kg/år Produkt Avfall KvantiStatus/Kommentar fiering M Under detektionsgränsen kg/år C Under detektionsgränsen kg/år M Under detektionsgränsen kg/år 587 t/år 10,8 128 M 9,5 C <0,01 M/C M/C 18 Under tröskelvärdet Under tröskelvärdet Förekommer i tillsatsmedel. Bilaga 1 19 Bilaga 2 LD5 LT2/PE3 LT1 HT 20 Bilaga 3 FÖRENKLAT FLÖDESSCHEMA POLYETENANLÄGGNINGEN Eten LT UNIMODALT Destillation Destillation Katalysator Avgasning LOOPREAKTOR Separation GASFASREAKTOR GASFASREAKTOR Katalysator Comonomer, hjälpkemikalier TUBREAKTOR LT BIMODALT Avgasning HT Produktseparation Comonomer, vätgas Tillsatsmedel Polyolja BEARBETNING BEARBETNING BEARBETNING 180.000 ton PACKNING LAGRING 500.000 ton =komprimering KUND =kylning/värmning 21 Bilaga 4 22 Bilaga 5 Gällande villkor, föreskrifter m.m. - Polyeten Inledning Denna sammanställning omfattar beslut i mark- och miljödomstolen, länsstyrelsebeslut samt beslut från Naturvårdsverket som har aktualitet. Beträffande länsstyrelsebesluten begränsar sig dessa till tiden efter 1981 när flera av de ännu gällande villkoren fastlades. De flesta länsstyrelsebesluten avser anmälningar av processförändringar och utbyggnader och har i flertalet fallen inte medfört ytterligare villkor. Dock är de uppgifter om miljöförhållanden som uppgivits i den tillhörande anmälan att betrakta som bindande. Domar i mark- och miljödomstolen 2007-12-07 (M 2292-06) 2013-06-27 (M 2292-06) Deldom om prövotidsärenden. A. Tillstånd Miljödomstolen, som godkänner den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar Borealis Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till nuvarande och utökad verksamhet vid bolagets polyetenfabrik i Stenungsund intill en högsta årlig produktion av 750 000 ton polyeten samt rätt att utföra för den ansökta verksamheten erforderliga anläggningar och installationer. Miljödomstolen återkallar det tillstånd till verksamheten vid polyetenanläggningen i Stenungsund som Borealis AB erhöll i dom den 6 augusti 1999 och förordnar att nu meddelat tillstånd ska ersätta det tidigare tillståndet och gälla omedelbart. Villkor Utfall 2013 Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken avgörandet av vilka slutliga villkor som ska gälla i fråga om vattenförbrukning, utsläpp av processavlopps-, kyl- och dagvatten, utsläpp till luften av kolväten, energihushållning, buller, depå för brandvatten samt omhändertagande av förorenat släckvatten. Utredningarna ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsund samt, i fråga om punkterna G och H, räddningstjänsten i Stenungsund. Resultatet av utredningarna, inkluderande tekniska beskrivningar av möjliga åtgärder, miljö- och kostnadsmässiga effekter samt förslag till eventuella åtgärder med tidplaner jämte förslag till slutliga villkor ska, i fråga om punkterna G och H ovan, ges in till domstolen före utgången av år 2008 och i fråga om övriga punkter senast den 30 juni 2012. Om inte något annat framgår av detta beslut skall verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsak i överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i ärendet. A. Möjligheterna att begränsa vattenförbrukningen inom verksamheten och att därigenom bidra till förbättrade tappningsförhållanden i Bratteforsån. B. En kartläggning av industriavloppsvattnet med avseende på risk för påverkan på recipienten. Kartläggningen ska omfatta en genomgång 23 Uppfylls villkoret Ja Inlämnad och avslutad Ja Inlämnad/ pågår Ja Bilaga 5 av vilka kemiska ämnen från verksamheten som kan förekomma i avloppsvattnet, en kemisk och biologisk karaktärisering av vattnet jämte en bedömning, med utgångspunkt från resultaten härav, av påverkan och effekter i recipienten. Utredningen ska ligga till grund för förslag till ev. ytterligare skyddsåtgärder såsom kemikalieutbyte eller reningsåtgärder samt till slutliga villkor för de parametrar som bör regleras. Om hittillsvarande recipientundersökningar inte svarar mot den påverkan som kan förväntas av utsläpp från verksamheten ska bolaget föreslå kompletteringar av recipientkontrollen i dessa avseenden. C. Hur föroreningsinnehållet i dagvattnet kan minskas och hur störningar i Stenunge å p.g.a. dagvattenutsläpp kan motverkas. Inlämnad/ pågår Ja D. Möjligheterna att begränsa utsläppen av kolväten till luft från bolagets samlade verksamhet på platsen inklusive facklingen. Inlämnad/ pågår Ja E. Möjliga energihushållningsåtgärder i den samlade verksamheten (med undantag från åtgärder som är avgränsade till enbart den nya högtrycksfabriken). Inlämnad/ avslutad Ja F. Bullerpåverkan (ekvivalent och momentant) från verksamheten under dygnets olika tider och möjligheter att innehålla vad som i Naturvårdsverkets skrift Externt industribuller - allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) anges för nyetablering av industri. Möjliga åtgärder ska redovisas stegvis ner mot utredningsmålet. Inlämnad/ pågår Ja G Behov av och möjlig utformning av en depå för brandvatten inklusive pumpar och ledningssystem. Brandvattendepå tagen i drift 2012. Kvarstår fråga om omhändertag ande av 2000 3 m slackvatten. Projekt klart/avslutad Ja H. Möjliga åtgärder för att ta hand om förorenat släckvatten från brand i råvarulagren. Provisoriska föreskrifter 1. Utsläppet av organisk substans med det industriella avloppsvattnet, mätt som TOC, får efter avdrag för halten TOC i råvattnet inte överstiga 10 ton/år (gränsvärde). Utsläppet får som riktvärde1) och månadsmedelvärde inte heller överstiga 1 000 kg. 2. Utsläppet av kolväten (VOC) från verksamheten, exklusive utsläppen från facklorna, får vid varje tillfälle som riktvärde1) inte överstiga 700 ton för senaste tolvmånadersperiod. 4. Bolaget skall med lämplig detektionsutrustning återkommande spåra läckage av kolväten från ventiler, flänsförband, pumpar och övrig processutrustning och andra läckagepunkter m.m. samt i samråd med tillsynsmyndigheten snarast vidta de reparationer, kompletteringar, utbyten och annat som kan krävas med anledning av upptäckt läckage. 5. Samtliga reaktorer vid verksamheten ska dämpas så att den maximala ljudnivån vid blåsning (rejects) inte överstiger 65 dB(A) utomhus vid bostäder. 24 Totalt 6,2 ton. Ett månadsmedelvärde över 1000 kg, se bilaga 11. VOC utsläppen exkl. facklorna var 456 ton. (se sid 13). Läcksökning har genomförts och redovisas i årsrapporten (se sid 14). Ljudnivån vid rejects från LD5’s reaktor överskrider 65 dB(A). Ja Ja Ja Ja Nej Bilaga 5 6. I fråga om bullerstörningar ska följande gälla. a) före det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk: Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde1) inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 Ekvivalent 60 dB (A) 55 dB (A) 55 dB (A) 50 dB (A) Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 65 dB(A). Åtgärdsutred ning pågår. Se tabell 9 och 10 ovan. Mätt 12 ggr och vid två tillfällen med extern part. Medelvärde på 48,9 dB(A). Externmätningar gav 49 dB(A) innan HT stängts och 45 dB(A) efter HT stängts. Ja b) sedan den nya HT-fabriken (LD5) tagits i bruk och den gamla stängts: Buller från verksamheten ska begränsas så att den som riktvärde1) inte ger upphov till högre ljudnivåer utomhus vid bostäder utanför industriområdet än följande: Dagtid vardagar kl 07-18 Kvällstid kl 18-22 Sön- och helgdagar kl 07-18 Nattetid kl 22-07 Ekvivalent 55 dB (A) 50 dB (A) 50 dB (A) 45 dB (A) Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovanstående ekvivalenta ljudnivåer sänkas med 5 dB(A)- enheter. Nattetid får momentanvärden ej överstiga 60 dB(A). Slutliga villkor 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar till omgivningen - ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ärendet såvida annat inte framgår av detta beslut. 2. Utsläppet av kväveoxider (NOX) från anläggningen får som riktvärde1) inte överstiga 50 ton/år omräknat till kvävedioxid (NO2). 25 Ja NOx utsläppen var 38,5 ton. Ja Bilaga 5 5. Åtgärder ska fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet ska sorteras och i första hand återvinnas. Avfallet, inbegripet farligt avfall, ska förvaras och hanteras på sådant sätt att eventuellt läckage kan samlas upp och så att damning, spridning av avfall eller andra olägenheter inom området undviks. Vid förvaring utomhus ska avfall som kan ge upphov till förorening vara skyddat från nederbörd. Sorterar, följer upp och går igenom avfallsmängder med drift. Ja 6. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del av denna upphör eller om byggnader eller anläggningar avses rivas eller ny mark inom verksamhetsområdet avses bebyggas ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor före den planerade åtgärden. Anmälan ska föranleda överväganden om behov av efterbehandlingsåtgärder. Ja 7. Bolaget ska senast sex månader efter det att den nya HT-fabriken (LD5) tagits i drift, till tillsynsmyndigheten, ge in förslag till reviderat kontrollprogram. Programmet ska bl.a. ange hur verksamheten ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Produktionen vid HT fabriken stoppades i nov 2013. Anmälan gjord. Ett kontrollprogram har godkänts av Lst. Inga ytterligare villkor har föreskrivits. Ja Läcksökning är genomförd inom LT/PE3 och LD5 (se sid. 14). Ja Delegation Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap 25 § tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende efterbehandling. Beslut från Länsstyrelsen 1995-12-07 – Läcksökning vid Borealis AB i Stenungsund Länsstyrelsen beslutar med stöd av 20 och 43 §§ miljöskyddslagen att Borealis AB, såvida ej annat sägs nedan eller i bifogad bilaga, skall bedriva och redovisa resultatet av läcksökning avseende flyktiga organiska ämnen i minst den omfattning och på sådant sätt som bolaget angett eller åtagit sig i sitt förslag till läcksökning daterat 1995-07-12. Länsstyrelsen beslutar därutöver särskilt följande: A. Läcksökning skall bedrivas dels som ett basprogram med fastställd frekvens på undersökningarna enligt nedan, dels som undersökningar vid särskilt motiverade tillfällen: A1. Läcksökningens basprogram omfattar två kalenderhalvårsvisa fullständiga undersökningar av processområde, tankar, bergrum och sfärer, facklor och de inom området befintliga in- och utlastningsenheterna. För rörstråk och motsvarande utrustning med få läckagekällor per ytenhet kan inom basprogrammet en årlig läcksökningsomgång anses tillfyllest. Tidsintervallet mellan de båda läcksökningarna skall vara minst fyra månader och högst åtta månader. A2. Utöver basprogrammet, skall läcksökning genomföras vid särskilt motiverade tillfällen då läckagenivån av olika anledningar kan antas vara eller har blivit förhöjd. Här avses i första hand tillfällen efter uppstart eller liknande på varje anläggning eller anläggningsdel som varit stopp eller på annat sätt har utsatts för betydande variationer ifråga om tryck, temperatur och/eller annan i samband med läckageuppkomst betydande driftsparameter. Denna typ av läcksökning med efter följande tätningsåtgärder genomförs oberoende av om inverkan på anläggningen enligt ovan varit planerad eller oplanerad och så snart möjligt efter det att "normala" driftsförhållanden upprättats. 26 Ja Bilaga 5 B. Metodik mm. vid läcksökning: Läcksökningen inom basprogrammet – och då framförallt vad gäller själva kontrollen av halterna vid de potentiella läckagepunkterna – skall genomföras vid lämplig väderlek och i enlighet med den metodik och med de definitioner som anges i bilaga 1. Så långt möjligt bör läcksökningen vid de särskilt motiverade tillfällena under punkt A2 ovan också genomföras vid lämplig väderlek. De interna rutiner och den organisation som används inom företaget för läcksökningen skall vara så tydliga att genomförandet i princip kan anses personoberoende. C. Ett datorbaserat uppföljningssystem skall finnas där varje funnen läcka skall identifieras med en unik beteckning och som gör det möjligt att dels utföra nödvändiga åtgärder på ett effektivt sätt, dels få ut de redovisningar som specificeras under D. D. Redovisning av läcksökningen och utvärderingen av denna skall ske enligt följande: D1: Redovisning av de i basprogrammet ingående kalenderhalvårsvisa läcksökningsomgångarna bör ske senast 1 februari nästföljande år. Redovisningen skall för de båda tillfällena avse läckagesituationen före respektive efter det att tätningsåtgärder vidtagits samt omfatta en redogörelse för antalet arbetsorder som utfärdats i samband med läcksökningen. Redovisning skall göras uppdelad på minst de delområden i vilken verksamhetsområdet varit indelat enligt tidigare genomförda läcksökningar och en uppdelning skall därutöver göras på olika utrustningstyper. Varje redovisningstillfälle bör också kompletteras med bolagets egna kommentarer och slutsatser av den redovisade läcksökningsomgången. D2. Övriga läcksökningsomgångar, dvs de som genomförs vid särskilt motiverade tillfällen redovisas normalt inte. Vid större ingrepp som uppstart efter anläggningsstopp skall dock redovisning ske i påföljande månadsrapport. 2010-03-15 –Tillstånd enligt förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Länsstyrelsen lämnar Borealis AB tillstånd till överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. Ja Detta tillstånd gäller tills vidare dock längst till och med den 16 mars 2014. Detta beslut har fattats med stöd av 11 § och 7 § 2 p, förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. 2008-01-15 Tillstånd till utsläpp av CO2 Länsstyrelsen meddelar Borealis AB (org nr 556078-6633) nytt tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för Polyetenanläggningen på fastigheten Åker 1:10, Stenungsunds kommun. Detta tillstånd ersätter tidigare tillstånd meddelat 2005-12-16, diarienr 56756055-2005. Tillståndsnummer SE-14-563-57290-2004 bibehålls dock. 27 Utsläpp under 2013 har verifierats och rapporterats till NV och SUS. Ja Bilaga 5 Villkor för tillståndet 1a. Om inte annat framgår av villkor 1b och 1c skall utsläpp av koldioxid övervakas i enlighet med vad som anges i tillståndsansökan (diarienr 563-57290-2004). 1b. Den högsta övervakningsnivån 4a för aktivitetsdata avseende bränngas skall användas, i enlighet med anmälan daterad 2005-1021. 1c. Fackling skall övervakas i enlighet med anmälan daterad 2007-1219. Byte skall ske till en övervakningsmetod med lägre osäkerhet om det är tekniskt möjligt och inte leder till orimliga kostnader. Byte av övervakningsmetod skall ske när fel i övervakningsmetoden har upptäckts. 2. En utsläppsrapport skall årligen lämnas till Naturvårdsverket. 3. Årligen senast den 30 april skall utsläppsrätter överlämnas för annullering motsvarande de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid från anläggningen under föregående år. 1) Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. 28 Bilaga 6 KONTROLLPROGRAM - Sammanfattning Kontrollprogrammet fastlades i beslut av Länsstyrelsen 2013-06-27. Kapitel 1 innehåller allmän information av administrativ art, kontaktpersoner, verksamhetsbeskrivning, ansvarsfördelning i miljöfrågor och gällande tillståndsbeslut, samt rutiner för ändringar av kontrollprogrammet. Kapitel 2 beskriver kontroll och rapporering, medan kapitel 3 omfattningen av egenkontrollen. Kapitel 4 anger till vilka myndigheter och frekvensen för olika rapporter. Nedan ges ett kortfattat utdrag från kapitel 2 och 3 i kontrollprogrammet. Kapitel 2 Kontroll och rapportering 2.1 Journalföring och miljödagbok Bokföring av incidenter, driftstörningar mm, rapporteras månadsvis i miljödagboken. Även klagomål från allmänheten ska registreras och rapporteras. Vid varaktiga och omfattande incidenter ska tillsynsmyndigheten omedelbart kontaktas. Dessa händelser ska också följas upp med en mer omfattande skriftlig rapport. Vid upptäckt av förorenad mark, byggnad, vatten eller grundvatten ska tillsynsmyndigheten meddelas omedelbart. 2.2 Besiktningar Periodisk besiktning ska genomföras vartannat år med start 2013 av opartisk, sakkunnig besiktningsförrättare. Omfattning efter överenskommelse med LST. 2.3 Egenkontroll Enligt specifikation nedan. Rapportering månadsvis samt årsrapport. 2.4 Förorenad mark Procedurer och hantering vid underhållsarbeten och större om- och nybyggnadsprojekt finns beskrivet. Även rutiner när förorenad mark upptäcks. 29 Bilaga 6 3 BOLAGETS EGENKONTROLL 3.1 Råvaruförbrukning / produktion Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Producerad basharts per fabriksenhet Råvaruförbrukning HT, LT/PE3, LD5 Mätning/ beräkning Hela anläggningen Kemikalie- Hela förbrukning anläggningen Eten, propen Mätning/ övriga Coberäkning monomerer Tillsatsmedel, hjälpkemikalier mm Elförbrukning Råvattenförbrukning 3.2 Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/mån Månadsrapport 1 gång/år -”- ton/år Årsrapport/ Muntligt ton/år Årsrapport/ Muntligt GWH Årsrapport m3 Årsrapport Utsläpp till luft Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Totalt kolväteutsläpp Fackling Rökgaser HT, LT/PE3, LD5 LT/PE3 fackla LD5 fackla Ångpannor Eten, propen övriga kolväten Facklad mängd inkl pilotbrännare SO2 NOX NOX LT/PE3 LD5 facklor CO2 LD5 RTO NOX CO2 30 Mätning/ beräkning Beräkning Frekvens Flödes- eller Redovisning mängduppgift ton/år Årsrapport ton/mån Beräkning Kontinuer- ton/år mg/MJ Mätning Beräkning ligt ton/år Beräkning ton/år Beräkning ton/år Beräkning Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Bilaga 6 2.3 Utsläpp till vatten Avloppsvatten Omfattning Provställe Parametrar Reningsanläggning Industriavlopp Utlopp IAbassäng Dagvatten Recipient Grundvatten Råvatten Provtyp Driftstopp Flöde TOC COD BOD N P Tungmetaller Utlopp till Flöde Stenunge Å TOC N P Utlopp samt i Temperatur Stenunge Å Färgtal före och efter Grumlighet utsläppspH punkter BOD7 COD O2 O2-mättnad Susp. ämnen Konduktivitet Tot extraherb. Opolära kolvät. Tot fosfor Tungmetaller Stenunge Å Bottenfauna HT-fabriken hål 6, 14 Frekvens Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Flödesmät. Analysator Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Stickprov Fauna inventering Nivå Stickprov Temperatur Stickprov pH Stickprov Konduktivitet Stickprov Tot extraherb. Stickprov Opolära kolvät. Stickprov TOC Stickprov 31 Kontinue. Kontinue. 3/år 3/år 1/mån 1/mån 3/år 1/dygn Kontinue. 1/mån 1/mån 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år 3/år Vart 3:e år från 1997 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år 1/år 5/vecka Flödes- eller mängduppgift Redovisning tim/dygn Månadsrapport m3 /dygn 3 g/m ton/mån g/m3 3 g/m ton/år ton/år kg/år m3 /dygn 3 g/m ton/mån ton/år ton/år ºC Pt, g/m3 Tu Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Årsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Månadsrapport Årsrapport Särskild rapport 3 g/m g/m3 g/m3 % g/m3 mS/m 3 g/m g/m3 g/m3 kg/år m ºC mS/m g/m3 g/m3 g/m3 ton/mån Årsrapport Månadsrapport Bilaga 6 2.4 Buller Omfattning Provställe Buller vid Söbacken stopp av fabrik Parametrar Provtyp Ekvivalent Stickprov ljudnivå oktavbandsanalys Immissionbull Stickprov ermätning Ekvivalent ljudnivå Buller vid normaldrift Söbacken Bullerkartläggning Anläggningen Ljudnivå/ ljudeffekt 2.5 Flödes- eller Frekvens mängduppgift Redovisning Vid stopp dB(A) Årsrapport 2/år av dB(A) extern bullerkonsult Årsrapport Vid större Förändring Speciell rapport Avfall Flödes- eller Frekvens mängduppgift Omfattning Provställe Parametrar Provtyp Farligt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Vägs ton/år Årsrapport Övrigt avfall Per avfallstyp Borttransporterade mängder Vägs ton/år Årsrapport 32 Redovisning Bilaga 7 Råvaru- och Kemikalieförbrukning 2013 Huvudgrupp Namn Huvudmonomer Eten Co-monomerer Butylakrylat Buten Propen Hexen Oktadien Silan Katalysator Katalysator LT/PE3 Ex. antioxidanter, stabilisatorer Additiver Organiska peroxider Kimrök Masterbach PE-tillsatser (bl.a. färg) Nitrogen Pentan Propen Propan IPA Isopar H MEK Övriga processkemikalier Oljor Smörjolja, hydraulolja mm Vattenkemikalier Biosperse 250/48L Enviroplus 1503 Natriumhypoklorit Perfomax Drewbrom TA Nalco 1806 Nexguard Diesel Polyetenanläggningen Sammansättning C2H4 1-Buten C3H6 1-Hexen Vinyl-trimetoxy-silan och Hexadecyl trimethoxysilane Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Redovisas vid muntlig genomgång Carbon black Redovisas vid muntlig genomgång N2 C5H12 C3H6 C3H8 Isopropanol C9-C12 Isoalkaner Metyl-etyl-keton Diverse Mineraloljor, syntetiska oljor Kathon kopparnitrat Fosfinokarboxylsyra, KOH, polyfosfat NaClO 12-15% i H2O natriumhydroxid natriumbromid 2-aminoetanol 33 Anvädning Råvara Råvara Råvara Råvara Råvara Råvara Slutdestination Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Råvara Katalysator Tillsats i polyeten Tvärbindande ämne i PE Tillsats i polyeten Tillsats i polyeten Inertgas Lösningsmedel Kylmedium/co-monomer Diluent Lösningsmedel Lösningsmedel Lösningsmedel Inhibitor, antistatmedel mm Smörjning mm Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Biocid i kylvatten Drivmedel, truckar mm Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Produkt Luft Fackling Produkt Produkt Förbränning/avfall Förbränning/avfall Förbränning/avfall Avfall Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Avlopp Förbränning ton 544522 277 4053 1982 780 351 265 234 1374 2012 14480 1929 8907 kNm3 316 2273 5779 31 79 439 240 270 m3 3,2 35,8 1742 1,8 45,4 4,3 5,4 183 m3 Bilaga 8 Farligt Avfall 2013 POLYETENANLÄGGNINGEN Avfallstyp EWCkod Ursprung Innehåll Processreningsverk 070211 Reningsverk Olja,vatten Silanolja 070204 HT/LD5 Kolväte 347 StenaRecycling Stena, Gbg Plastolja 070204 HT/LD5 Olja,MEK 112 StenaRecycling Vatten/olja-emulsion 120109 HT-fabriken Olja, vatten 1135 StenaRecycling Stena, Gbg Stena, Gbg/Halmstad Spillolja 130208 Underhåll Smörjolja, diesel 48 StenaRecycling Stena, Gbg Laboratorier Laboratoriekemikalier 0.2 StenaRecycling Stena, Gbg Katalysator.mm 4.9 StenaRecycling SAKAB 5.9 StenaRecycling Stena, Gbg SAKAB Ton 60 Transport Mottagare StenaRecycling Stena, Gbg Lab-kemikalierester flera Katalysator- och tillsattsmedelsrester 060405 LT Polyetenvax 070208 HT/LD5 070208 HT - BA, HT - PEX LD5 Org. peroxider 2.8 StenaRecycling Hela Fabriken lösningsmedel, absol,olja, tomfat 125 StenaRecycling Peroxider Diverse avfall i fat flera Batterier 160600 Hela Fabriken Bly,Ni, Cd, Ag 0.3 StenaRecycling Stena, Sts Lysrör/Hg-lampor 200121 Hela Fabriken 2.8 StenaRecycling Stena, Sts Förorenat vatten (process och fackelvatten) 070208 Hela Fabriken Kvicksilver Vatten med rester av organiska ämnen 27 StenaRecycling Stena, Gbg Oljekontaminerad jord 170503 Hela Fabriken Grus med oljespill 16 StenaRecycling Vårgårda kommun 44 StenaRecycling Stena, Gbg Vitvaror, etc 28 StenaRecycling Lösningsmedel flera Främst PE3 Övrigt flera Hela Fabriken Summa 34 1959 Bilaga 9 POLYETENANLÄGGNINGEN INDUSTRIAVFALL 2013 FÖRBRÄNNING Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Brännbart avfall Plast,trä, kartong, brännbart 191210 305 Uddevalla Energi Fiberfat och dunkar Papp, plast 150101 32 Uddevalla Energi Avfall från matsal Papper,plast,matrester 200301 12 SR Sävenäs Totalt 349 DEPONI Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Asbest Asbest 170601 0 Stena Recycling Ej brännbart avfall Isolering, gips, blandmaterial 200301 228 Stena Recycling Kimrök Carbon black 160304 27 Blästersand Sand 170504 6 Renova Stena Recycling 261 ÅTERVINNING AV FÖRPACKNINGAR Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Glas Glas 150107 0,2 Kungälv transporttjänst Wellpapp Papp 150101 142 SR Sävenäs Totalt 142 ÅTERVINNING AV ÖVRIGT MATERIAL Typ och Ursprung Sammansättning EWC Mängd ton Mottagare Papper Kontorspapper 150101 12 Trä, masonit Trä, träfiber 150103 157 Kungälv transporttjänst Blandskrot Fe,Al,Cu,mässing 160117 130 SR Uddevalla Aluminium-skrot Aluminium 160118 3,9 SR Uddevalla 160118 0,1 SR Uddevalla Mässing och koppar SR Sävenäs Rostfritt metallskrot Fe 160118 1,1 SR Uddevalla EE-skrot Datorer mm 160213 6,5 Kvalificerad mottagare Kabelskrot Koppar, aluminium, polyeten 170411 27 SR Uddevalla Plast polyeten 150102 Totalt 321 659 Totalt alla kategorier 1411 35 SR Stenungsund Bilaga 10 Miljödagbok 2013 Januari LD5 fabriken har under december producerat drygt 12 424 ton och har haft en ESD under månaden. Den 19 januari aktiverades säkerhetsprogrammet ESD 1 på grund av för hög temperatur i anslutning till en av hyperkompressorns cylindrar. Orsaken var en skada på cylindern. Vid tretiden på eftermiddagen den 2 januari drabbades stora delar av polyetenanläggningen av ett elbortfall som innebar att hela anläggningen fick stoppas. Under nedtagningen hade man sotande fackling i ca en timme. Orsaken till elbortfallet var ett fel i en spänningsmätande transformator. Strömmen kunde kopplas in igen vid 21:30 på kvällen den 2:e. Deklarationen av NOx utsläppen för 2012 har lämnats in till Naturvårdsverket. Februari LD5 fabriken har haft tre ESD:er under månaden. o Den 7 februari stoppades LD 5 fabriken på grund av för hög temperatur i anslutning till hyperkompressorn. Anledningen var att en av kompressorns cylindrar gått sönder. o Den 22 februari stoppades fabriken med en ESD 1 i samband med en uppstart anledningen var en felande ventil som medförde att en del av kylsystemet inte fungerade tillfredställande. Fabriken kunde återstartas samma dag. o Den 23 februari aktiverades återigen en ESD 1 i samband med uppstart av fabriken. Denna gång på grund av en felande tryckreglering. Regleringen kunde optimeras och fabriken återstartas. I övrigt har man haft en stabil drift på polyetenanläggningen. Den årliga CO2-verifieringen genomfördes och årsutsläppet av CO2 godkändes i enlighet med kraven i handelssystemet. Mars Stabil drift på samtliga fabriker inom polyetenanläggningen. Den årliga miljörapporten inlämnad i Naturvårdsverkets databas SMP. April Stabil drift på samtliga fabriker inom polyetenanläggningen med nytt produktionsrekord på LD5 fabriken. Ingen mer produktion är planerad vid reaktor 1 och 4 vid den gamla högtrycksfabriken efter sista april. Maj LD5 fabriken stoppades den 10 maj för ett planerat underhållsstopp. I samband med uppstarten den 27 maj aktiverades fabrikens säkerhetsprogram, ESD2 p.g.a. högt tryck i ett processkärl som uppkommit till följd av ett handhavandefel 36 Bilaga 11 Juni i samband med manövrering av reaktorns tryckregleringsventil. Utbildningsinsatser kommer att göras med avseende på denna händelse. Vid ett nytt uppstartsförsök morgonen den 28/5 aktiverades fabrikens säkerhetsprogram ESD1. Det skedde till följd av hög temperatur i reaktorn (sönderfall). Orsaken till sönderfallet var ett stopp av fabrikens hyperkompressor, orsakat av högt differenstryck. Orsaken till det höga differenstrycket var tryckmätningar som ej visade korrekta processtryck. Tryckmätningarna åtgärdades före återstarten som skedde den 29 maj. Utgående mängd TOC i processavloppsvattnet överskred riktvärdet 1000 kg för månaden med 71 kg. Orsaken bedöms vara hög aktivitet av utrustningsrengöring under månaden. En inventering av möjliga orsaker och åtgärder planeras. Samtliga fabriker har haft en lugn och stabil drift under månaden. Den 20 juni genomförde länsstyrelsen tillsammans med kommunens miljökontor ett tillsynsbesök när bl.a. utsläpp till luft och vatten för 2012 samt villkorsuppfyllanden gicks igenom. Det konstaterades att samtliga villkor uppfylldes under 2012, förutom en provisorisk föreskrift som överskreds gällande maximal ljudnivå på 65 dB(A) vid utblås från högtrycksreaktorer. En utredning pågår för att identifiera eventuella åtgärder för att sänka ljudnivån. Juli Samtliga fabriker har haft en lugn och stabil drift under månaden. Augusti Samtliga fabriker har haft en lugn och stabil drift under månaden. LD5 fabriken genomförde ett planerat underhållsstopp på ca 1 vecka och i samband med uppstarten stoppades anläggningen med en ESD till följd av ett handhavande fel. Under sommaren identifierades en ökad förekomst av fluff i fackelsystemet. Med anledning av detta stoppades först LT/PE3-fabrikerna för rengöring av fackelsystemet och därefter LD5-fabriken. Vid LD5-fabrikens stopp, stängdes ventilen på ledningen mellan de två facklorna, vilket innebär att LD5-fabrikens gasflöden vid stopp enbart leds till LD5-facklan. Detta var planerat att göras inför ett längre underhållsstopp för LT/PE3-fabrikerna i september, men gjordes redan i augusti för att möjliggöra extra rengöring och kontroll av LD5 facklan. Kapaciteten för sotfri fackling har därmed minskat något vid stopp av LD5 med serviceprogram. Inga stopp är dock inplanerade under denna period. Den 28 augusti besökte miljöministern Lena Ek flera företag inom kemiindustrin i Stenungsund och på Borealis besöktes Innovation Center, där bl.a. det västsvenska kemiindustriklustret och kemiföretagen i Stenungsund, samt Hållbar Kemi 2030 diskuterades. September I samband med tvättning av processutrustning under natten till den 11/9 orsakade ett slangbrott att ca 30 liter av Sinol OKS utblandat i 300 liter vatten hamnade i processavloppet inom Borealis polyetenanläggning. Sinol OKS innehåller 25-30 % natriumhydroxid och blandningen har ett pH-värde mellan 37 Bilaga 10 11,2 – 11,5. I samband med händelsen spolades rikligt med vatten för att ytterligare späda ut OKS-vattenblandningen. På morgonen uppmättes en förhöjning av pH-värdet i nedströms liggande processvattenbassänger inom anläggningen på mellan 7,4 och 9,7. pH-värdet sjönk under dagen samtidigt som extra vatten tillsattes för att späda. Vid kl. 15:30 var pH-värdet tillbaka på normala nivåer i utgående vatten från anläggningen. Vattnet späds ytterligare kraftigt i Ineos kylvattenkanal med flöden på ca 500 000 m3/d innan det når havet. Vid kontroll mot pH-mätningar gjorda av Ineos i kylvattenkanalen fanns ingen höjning av pH-värdet registrerad under tidsperioden från händelsen till efter det att pH-värdet åter stabiliserats på normala nivåer. Baserat på detta bedöms inte utsläppet medfört några negativa konsekvenser för havsmiljön. Vid kl. 01:44 den 20/9 aktiverades LD5-fabrikens säkerhetsprogram, ESD1 och fabriken stoppades därmed enligt design. Orsaken till att säkerhetsprogrammet aktiverades var ett mekaniskt haveri på en av hyperkompressorns cylindrar. Den berörda cylindern byttes ut innan fabriken återstartades. Ett externt klagomål inkom i samband med ESD:n från en boende i Svanesund. Till följd av ångbortfall på krackeranläggningen förmiddagen den 22/9 fick LD5fabriken stoppas med säkerhetsprogram SP3. Fabriken var i slutfasen av en uppstart och var i detta läge i extra behov av ånga som levererades av krackerns ångpannor. Vid stoppet leddes eten från fabriken till facklan för säker förbränning. Facklingen var sotande under uppskattningsvis 3,5 minuter. LT/PE3 fabrikerna har haft ett planerat underhållsstopp i september. Till följd av detta är fortfarande LT/PE3 facklan och LD5 facklan separerade, vilket i sin tur medför att kapaciteten för sotfri fackling för närvarande är lägre vid stopp av LD5 med serviceprogram SP3. Oktober LD5 fabriken har haft ett planerat underhållsstopp i oktober. LT/PE3 facklan och LD5 facklan är fortfarande separerade, vilket i sin tur medför att kapaciteten för sotfri fackling för närvarande är lägre vid stopp av LD5 med serviceprogram SP3. November HT fabriken stoppades den 21 november och kommer nu fullt ut ersättas av LD5 fabriken. Inledningsvis kommer anläggningen tömmas på kolväten enligt väl utarbetade instruktioner. I nästa steg kommer fabriken att frånkopplas från alla hjälpsystem. Demontering av utrustning kommer ske senare i vår. Planerade arbeten och genomförda miljötekniska undersökningar och inventeringar kommer att presenteras i ett separat PM i januari. Den 5/11 stoppade LD5-fabriken i samband med att säkerhetsprogrammet, ESD1 aktiverades per automatik. Den direkta orsaken var relaterad till en instrumentsignal som felaktigt visade höga vibrationer på en av hyperkompressorns cylindrar. De felaktigt detekterade vibrationerna var med stor sannolikhet orsakats av ett glapp i anslutning till kablage. Allt kablage i berörda instrumentkretsar har noggrant gåtts igenom och ett fåtal komponenter har i förebyggande syfte bytts ut. 38 Bilaga 11 LT/PE3 facklan och LD5 facklan är fortfarande separerade, vilket i sin tur medför att kapaciteten för sotfri fackling för närvarande är lägre vid stopp av LD5 med serviceprogram SP3. December Lugn och stabil drift på samtliga fabriker under månaden. Under december kopplades en ny värmekälla med överskottsvärme i drift för leverans till det lokala fjärrvärmenätet i Stenungsund som drivs av SEMAB. Denna värmekälla kompletterar tidigare som inkopplades 2009 och som medger att överskottsvärme från Polyetenanläggningen kan användas för uppvärmning av bostäder i Stenungsund. LT/PE3 facklan och LD5 facklan är fortfarande separerade, vilket i sin tur medför att kapaciteten för sotfri fackling för närvarande är lägre vid stopp av LD5 med serviceprogram SP3. 39 Bilaga 10 Analyser av vatten i Stenunge å och dagvattenutloppet 2013 Proven är tagna och analyserade av AIControl 10-apr Parameter Temperatur vid provtagning Enhet oC Färg Uppström 21-aug Utlopp Nedström Uppström 6,1 15,3 13,6 20 25 20 14-nov Utlopp Nedström Uppström Utlopp Nedström 19,6 20,1 19,9 - 8 8 30 30 35 40 30 40 Turbiditet FNU 12 3,7 7,8 25 5,1 16 8,6 15 9,8 Konduktivitet mS/m 26,3 70,6 40,3 40,2 36,7 38,4 26,6 33,2 22,9 Syre mg/l 12,6 8 9,8 8,8 7,6 8,0 9,3 11,2 10,6 Syremättnad % 101 79,9 94,4 96,1 83,8 87,9 - 94,6 89,5 Suspenderad substans mg/l 11 9,9 9,1 16 <5 16 5,4 7,4 8,6 COD(Cr) mg/l <30 39 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 BOD7 mg/l <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 Fosfor totalt, P mg/l 0,05 0,15 0,059 0,049 0,14 0,094 0,06 0,13 0,05 7,7 7,4 7,7 7,6 7,5 7,6 7,4 7,3 7,4 mg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 mg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 pH Totalt extr alifat ämnen Totalt extr aromat. ämnen Opolära alifatiska kolväten Opolära aromatiska kolväten mg/l <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Kadmium ug/l 0,023 0,035 <0.02 0,067 0,028 0,028 0,049 0,037 0,08 Koppar ug/l 3,3 6,7 4,2 6,5 4,5 6,1 3,9 6,1 4,3 Nickel ug/l 2,2 1,3 1,8 8,2 1,7 5,3 5,6 8,6 6,6 mg/l Krom ug/l 0,84 1,8 0,6 1,3 0,74 1,8 3,7 16 3,3 Bly ug/l 0,53 0,82 0,58 0,66 0,44 0,76 0,52 1 1,2 Zink ug/l 19 60 30 53 74 37 53 240 57 40 Bilaga 11 Analys av flöden och TOC i industriavlopp Kontinuerlig mätning INDUSTRIAVLOPPSVATTEN Flöde TOC TOC TOC dygnsmdlv dygnsmdlv Råvatten TOC diff TOC Borealis bidrag m3/d g/m3 kg g/m3 JANUARI 2339 9,9 718 6,85 3,1 222 FEBRUARI 1812 10,7 603 6,68 4,1 206 MARS 2014 13,3 829 6,73 6,6 409 APRIL 2076 17,0 1095 5,67 11,4 707 MAJ 2416 20,4 1525 6,07 14,3 1071 JUNI 2049 19,3 1228 5,86 13,8 829 JULI 1844 15,5 856 5,82 9,7 552 AUGUSTI 1778 12,6 674 6,4 6,2 344 SEPTEMBER 2287 17,5 1204 6,4 11,1 764 OKTOBER 1542 13,4 1204 6,55 6,8 325 NOVEMBER 1750 14,3 618 6.76 7,5 394 DECEMBER 1631 13,7 748 7,14 6,6 333 ÅTD 1962 14,8 10792 6,4 8,4 6155 41 kg Bilaga 12 Analys av metallhalter samt jämförande mätning av TOC Dagvattenavlopp Parameter Enhet Temp. TOC instr TOC Pb Cd Cu Cr Ni Zn C mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 10apr 25,6 21,8 7,9 21aug 14-nov 29 18,2 6,3 9,29 8,7 9,6 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 se bilaga 11 Industrivattenavlopp Parameter Enhet Temp. BOD7 COD(Cr) TOC instr TOC Opolära alifatiska kolväten Totalt extr aromat. ämnen Pb Cd Cu Cr Ni Zn C mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l 42 10apr 21aug 14-nov 31,1 <3 34 13,7 13 <1 <1 1,4 0,037 11 1,4 2,3 88 32 <3 49 13,6 11 <1 <1 0,41 0,024 5,4 2,0 2,0 60 25,7 <3 39 15 12 <1 2,9 0,41 <0,02 6,1 1,1 2,0 110 Bilaga 13 Analys av grundvatten Polyetenanläggningen 2013 Proven är tagna och analyserade av Alcontrol Provtagningsplats Provtagningsdatum Temperatur vid provtagning pH Konduktivitet Totalt extr alifat ämnen Totalt extr aromat ämnen Hål 6 2013-08-21 Hål 13 Inget prov 17,2 7,1 39,2 <1,0 mg/l <1,0 mg/l Hål 14A 2013-08-21 14,7 7,4 259 <1,0 mg/l <1,0 mg/l 43 Bilaga 14 Sammanställning av miljörapportdata 1991-2013 ÅR 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Energi- o. Bränsleförbr. Eldningsolja to n 6652 5515 4849 5100 5205 5063 3557 1376 3289 2171 3935 2086 2156 1762 1252 1296 1572 1159 3865 Polyolja to n 740 1052 1049 1126 1022 1152 995 957 1685 1213 1250 1075 1177 1204 903 1027 740 599 1647 786 1622 2421 2076 2441 2360 0 0 0 Offgas PE3 Bränngas 4458 4796 666 713 846 0 0 0 0 1573 3209 1903 2345 161 296 347 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 373 389 367 376 373 405 398 420 461 462 455 449 417 415 536 567 559 558 379 398 418 376 402 372 402 401 448 534 556 554 531 449 438 501 531 544 544 396 350 390 410 369 394 366 397 393 443 529 539 544 520 444 430 507 534 548 545 127 150 152 163 110 163 150 148 95 116 97 110 157 132 132 117 312 127 125 1982 10532 10532 12844 14109 13504 15850 16000 13000 15309 13049 14116 13027 14285 16060 17638 17125 13075 8570 9035 7940 8129 7460 5460 4303 6366 2227 5935 3540 4125 GWh 357 358 362 382 366 Polyeten (basharts) Råvaror och kem ikalier Eten kto n 354 360 370 403 kto n 351 365 364 Propen to n 123 163 125 Sammonomerer to n Tillsatsmedel to n Masterbatch to n Elförbrukning 4159 5252 2013 Produktion 1891 1532 6726 7104 8606 7650 7600 7400 4948 11461 11601 10468 10865 10253 11656 12000 14000 13863 44 4831 9501 8366 8752 9223 9788 8501 7657 7604 10897 6424 4617 17700 26310 23324 26073 17343 12581 16903 4016 15370 16409 Bilaga 15 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Utsläpp till luft Eten to n 762 Propen to n 121 97 66 49 78 64 131 46 85 120 76 45 66 42 67 62 89 90 77 65 45 56 52 Kolväten totalt to n 909 875 801 804 813 851 999 806 862 767 1079 887 961 1079 981 1010 1030 721 772 1154 692 583 550 Svaveldioxid to n 16 10 10 10 29 10 7 3 7 4 7 4 4,5 3,4 2,5 2,5 3,1 2,3 7,7 8,3 10,2 8,9 9,5 Kväveoxider to n 46 32 27 29 31 28 22 19 22 20 31 25 31 36 35 33 27 14 20 30 37 35 39 Koldioxid kto n 37 36 38 39 34 41 34 51 42 53 57 35 50 40 21 26 36 41 40 34 Kolvätefackling to n 4188 4502 4615 5350 5400 5900 5820 5630 6235 8330 10500 13100 10195 11990 10853 4887 3740 5884 6172 5708 4472 Utsläpp till vatten TOC, industriavlopp *) Avfall to n 3,0 3,2 3,6 3,6 3,6 3,2 3,4 3,8 5,4 6,9 6,9 4,9 5,9 6,7 4,3 3,8 3,2 6,1 8,1 5,1 5,4 6,1 Farligt avfall to n 552 717 617 781 523 635 690 1091 1232 1650 1476 1890 2278 2528 2314 2412 2620 2802 2383 1959 Övrigt avfall to n 3053 3133 3162 3066 2945 2679 2918 2385 1568 1695 1886 2020 1945 2232 2200 1837 1966 2362 1940 1411 774 737 755 735 717 794 695 727 595 916 5311 10700 747 788 *) Ny TOC-mätning fr o m 1999, nytt villkor fr o m maj 2011 där TOC i inkommande råvatten räknas av 45 929 804 895 534 434 649 1047 9,7 607 494 469
© Copyright 2024