Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Nyköping 13/14 Innehåll 1 Inledning – Beskrivning av grundfakta för enhet Framtidsgymnasiet Nyköping ... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal ........................................................................................... 3 Utbildningar ............................................................................................................................................................................. 3 Elever .............................................................................................................................................................................................. 3 Personal ....................................................................................................................................................................................... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse. ........................................................................ 5 Pedagogiskt upplägg, kärnvärden ....................................................................................................................... 5 Lokaler ........................................................................................................................................................................................... 6 Lärare ............................................................................................................................................................................................. 6 Funktioner - elevhälsa, SYV ...................................................................................................................................... 7 Finansiering & Elevprognos ...................................................................................................................................... 7 3 Systematiskt kvalitetsarbete. ................................................................................................................................ 9 Metoder och Uppföljning............................................................................................................................................... 9 Enhetsspecifikt läsåret 2013/14 .............................................................................................................................. 9 4 Fokusområden läsåret 2013/2014 ....................................................................................................................... 13 5 Resultat av kvalitetsarbetet 2013/2014 .......................................................................................................... 16 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 ......................................................... 19 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för ökad måluppfyllelse 2014/2015 .. 21 Målbild juni 2015 ................................................................................................................................................................. 21 Fokusområde läsåret 2014/2015........................................................................................................................... 21 Handlingsplan läsåret 2014/2015 ........................................................................................................................ 21 2 1 Inledning Historik, fakta, organisation Skolan startade i centrala Nyköping 2002 och hette då Proteam. 2007 bytte skolan ägare och heter sedan dess Framtidsgymnasiet. Framtidsgymnasiet består totalt av sju skolor spridda över landet och ägs av Academedia. Våren 2013 bytte skolan lokaler, men finns fortfarande i centrala Nyköping. På skolan går ca 115 elever fördelade på tre program. Skolan är liten och består av 9 lärare, 3 elevassistenter, skolsköterska, kurator, administratör och rektor. Utbildningar Industritekniska programmet • Driftsäkerhet- och underhåll • Produkt- och maskinteknik • Svetsteknik VVS- och Fastighetsprogrammet • Kyl- och värmepumpsteknik • VVS-teknik Introduktionsprogrammet • Programinriktat individuellt val • Yrkesintroduktion Elever Det är framförallt pojkar som söker till skolan, cirka 90 % av eleverna är pojkar. I åk 1 tog vi i år in fler flickor än vi brukar och vår förhoppning är att de ska fortsätta öka. De flesta eleverna kommer från Nyköpings kommun och en fjärdedel av eleverna kommer från Oxelösunds kommun. Det finns också elever från Trosa och Gnesta kommun samt någon enstaka elev från andra kommuner. De flesta av eleverna vill etablera sig på arbetsmarknaden så fort som möjligt och ser skolan som en väg dit. Eleverna har generellt ganska låga betyg med sig från grundskolan och har inte någon större motivation för studier. Ca 25 % av eleverna kommer från familjer som flyttat till Sverige, men de flesta har varit i landet minst ett par år. Vanligt är att eleverna har föräldrar utan högskoleutbildning. Personal I augusti fanns det tio heltidsanställda lärare. De fungerar som ett arbetslag. Under våren slutade en personal och som en följd av detta, samt minskat intresse av en av en utbildning på Industritekniska programmet, beslutades det att inte ersätta 3 läraren utan istället pausas inriktningen från och med nästa läsår. Det gjorde att arbetslaget fortsatte med nio lärare. Av de ursprungliga 10 lärarna är det 2 lärare som jobbar med gymnasiegemensamma ämnen/grundskoleämnen, 2 lärare som jobbar halva tiden med gymnasiegemensamma ämnen och halva med yrkeskurser och 6 lärare som jobbar med yrkeskurser. På skolan finns också tre assistenter som har särskilda uppdrag mot en viss elev/elevgrupp. På skolan finns också förutom rektor även skolsköterska och kurator på 20 %, samt en administratör på 50 %. Studie- och yrkesvägledare har funnits på distans och specialpedagog, läkare och psykolog har köpts in vid behov. På grund av de avtal vi haft har vi haft svårt att få till de möten vi velat ha för att jobba med förebyggande frågor. Det gjorde att vi under vårterminen letade efter en ny lösning och fick klart med den lagom till skolavslutningen. Det innebär att elevhälsan kommer se annorlunda ut till nästa läsår. 4 2 Förutsättningar Pedagogiskt upplägg, kärnvärden Arbetet på skolan utgår från eleverna. I klassrummen finns många olika vägar att nå kunskapskraven och lärarna arbetar flexibelt med varje individ. I Nyköping är lärarna organiserade som ett arbetslag. Alla lärare arbetar tillsammans med eleverna för att de ska nå så bra resultat som möjligt i samtliga ämnen. Det är också skolan där eleven själv i hög grad kan påverka hur man vill lära sig och efter intresse styra utbildningen. Vi har ett aktivt kvalitetsarbete med regelbunden uppföljning, individanpassad undervisning och hög lärartillgänglighet. Vi har ett matrissystem där alla lärare enkelt kan utläsa vilka ämnen varje elev på skolan behöver fokusera mer på. Detta gör att om en elev är duktig i ett ämne vet läraren alltid vilka ämnen eleven behöver jobba mera med. Eleverna har aldrig håltimme. Fyra gånger i veckan har vi ”målpass” där eleven själv (oftast tillsammans med mentor) bestämmer vad hen vill/behöver läsa. Då finns alla lärare tillgängliga och man går till den lärare man behöver hjälp av. Lokaler Skolan är nybyggd och vi flyttade in våren 2012. Skolan ligger i en stor byggnad där flera andra hantverksföretag ligger. Lokalerna är rymliga, ljusa och är byggda efter våra förutsättningar. Det innebär bland annat att det finns ett hjärta i skolan där cafeteria, rektors arbetsrum, administratör och personalens arbetsrum finns. Det ger oss förutsättningar för att träffas mycket. Största delen av skolan är verkstäder, det finns tre stycken verkstäder totalt. Verkstäderna är rustade för att möta utbildningens krav, det finns bland annat 20 svetsbås, maskinpark med svarvar och fräsar, styrd svarv och styrd fräs, montagebås och en uppsjö värmekällor/pumpar av olika slag. På skolan finns en mindre datorsal i anslutning till verkstaden där utbildningen i produkt- och maskinteknik äger rum. Det finns också enstaka stationära datorer utspridda på skolan där eleverna kan söka information både på raster och under lektionstid. På skolan finns två vagnar med bärbara datorer som undervisande lärare bokar och tar med sig när datorer behövs i undervisningen. Projektor finns i varje klassrum. Lärare I augusti fanns det 10 heltidsanställda lärare på skolan och från mars fanns det 9 lärare. Yrkeslärarna undervisar i de kurser de har kompetens att undervisa i. Av de lärare som undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena är det två lärare som 5 undervisar i de ämnen de har legitimation för och ytterligare ett ämne där de är i behörighetsgivande utbildning. Vår ellärare undervisar i matematik och en av våra yrkeslärare på Industritekniska programmet undervisar i idrott och hälsa. Båda lärarna jobbar i tätt samråd med rektor som är legitimerad gymnasielärare i matematik och idrott och hälsa. Rektors bedömning är att båda lärarna har tillräckliga ämneskunskaper för att genomföra undervisningen. Det finns endast en kvinnlig lärare på skolan. När det gäller lärarnas ålder och erfarenhet från skolvärlden är den spridd. Lärartätheten är ca 11 elever per lärartjänst. Funktioner Elevhälsan består förutom av rektor, skolsköterska 20 % och kurator 20 %. När personal uppmärksammar att en elev kan behöva särskilt stöd anmäls detta till elevhälsan och/eller rektor som initierar en kartläggning. Skolpsykolog, skolläkare och specialpedagog köps in från Resursteamet och Skolpool. Stöd som andra redovisningsformer (muntligt), uppläst material (talsyntes), skrivhjälpmedel (dator), individuell plan i kursen, möjlighet till kortare pauser är något vi jobbar med dagligen och det krävs inte ett åtgärdsprogram för att få de möjligheterna. Det som behövs är en dialog mellan elev och undervisande lärare. Vi jobbar också med tydliga listor på vad eleven ska gör när det är mycket kvar att göra, så det blir visuellt och tydligt för eleven. Täta mentorsuppföljningar erbjuds också. Vi försöker jobba så individuellt som möjligt med eleverna, att ta tid och sitta bredvid de elever som får fördel av det. Om vi inte tillgodoser elevens stödbehov med dessa insatser skrivs ett åtgärdsprogram som t ex kan mynna ut i elevassistent, specialschema under viss period, hemstudier under en period, beslut om skolförlagd APL. Alla åtgärdsprogram följs upp och utvärderas efter ett par veckor. Det särskilda stödet ska i så stor utsträckning som möjligt göra att eleven kan följa sin grupp/klass. Rektor är alltid inblandad i beslut av åtgärdsprogram och tar också del av uppföljningen av varje åtgärdsprogram. Där kan man se om åtgärden ger resultat och om inte fundera över om det är rätt åtgärd. Rektor får då också en bild över hur den totala situationen på skolan ser ut. Personalen hjälps åt och styr resurser till de kurser som behöver det, det kan t ex handla om att man går in i ett klassrum och hjälper till när man har tid. Det handlar om att förebygga/att lära känna och tidigt få en bra bild över eleverna. Alla elever är allas ansvar och vi jobbar tillsammans för att lyckas med våra elever. Ju mer vi vet om dem desto bättre kan vi jobba för att stärka deras starka sidor och kompensera för deras utmaningar. Framtidsgymnasiet Nyköping är en liten skola där personal och elever har nära kontakt. Vi jobbar mycket med relationer och känner därför varje elev väl och försöker anpassa undervisningen i så hög grad som möjligt. Det gör också att vi har en bra bild över eleven och elevens åsikter redan när vi påbörjar en kartläggning. Då tar vi även in vårdnadshavares synpunkter och därefter tittar vi på vad vi anser hjälper eleven mest. Det är även i det här steget som elevhälsan blir inblandad för att se om det är något de kan bidra med. 6 SYV finns på distans och gör två föreläsningar per klass och årskull samt finns tillgänglig för elever som behöver mer individuell hjälp. Skolmaten äts på Restaurang Strömkällan som drivs av ISS. Strömkällan finns i samma byggnad som skolan. På skolan finns ett matråd som träffar representanter från Strömkällan två gånger per termin för att diskutera önskemål både från elever och personal från Strömkällan. Elevrådet på skolan har under året bytt ordförande. Bytet skedde i mars och eleverna har enats om ett gemensamt ordförandeskap mellan två elever. Elevrådet träffas regelbundet och rektor finns med vid varje möte. Detta är ett önskemål från elevrådets sida och är samtidigt ett bra forum för elever och rektor att diskutera skolans utveckling. När skolan jobbat med större frågor som rör hela skolan har vi haft stormöte där alla elever på skolan deltagit och diskuterat och enats kring en viss fråga. Eleverna har även möjlighet att diskutera gemensamma frågor vid mentorsmöten som därefter kan lyftas till rektor via elevrådet alt. direkt från mentor eller utsedda elever. Eleverna har möjlighet att påverka sin vardag genom att vara delaktiga i utformandet av kurserna. Ofta väljer eleverna att inte vara särskilt aktiva, men möjligheten finns. Särskilt i våra verkstäder ges eleverna möjlighet att jobba utifrån egna intressen och tillverka saker de kan ha nytta av. Eleverna har också ofta inflytande över examinationsform och hur examinationen ska gå till. Finansiering och Elever Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, arbetskläder, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Antalet förstahandsväljare var 2013/14 24 stycken. I augusti startade 29 elever och i juni avslutade 34 elever sitt första år på Framtidsgymnasiet. Cirka 18 % av de elever som slutförde åk 1 gick på Introduktionsprogrammet. Det var 47 elever som tog studenten 2014, vilket är en stor årskull på skolan. Det innebär att antalet elever på skolan kommer minska något till hösten 2014 då antalet sökande är i paritet med 2013/14. Till hösten startas även en ny inriktning på Introduktionsprogrammet och där räknar vi med att starta med en liten grupp. Året därefter räknar vi med att skolan ska öka något igen då vi räknar med att den nya utbildningen tagit fart. Målområden Under läsåret 2014/14 arbetade vid framförallt med dessa mål • Meritvärdet skulle höjas till 11,6 och yrkesexamen skulle ligga på 80 % • NKI skulle höjas från 68 till 75 7 Det första målet gällande meritvärde och yrkesexamen klarade vi med marginal. 100 % av eleverna från nationellt gymnasieprogram gick ut med yrkesexamen och meritvärdet på skolan blev 12,2. Detta är resultatet av ett arbete som påbörjades för tre år sedan. Det har bland annat inneburit att vi jobbat för att minska andelen F genom att veckovis följa elevernas resultat i varje kurs. Därefter har vi kunnat styra de insatser som behövts göras på individ, grupp och lärarnivå. Det andra målet uppfyllde vi inte, årets NKI-undersökning resulterade i samma resultat som året innan dvs 68. Enligt eleverna beror detta till stor del på det arbete vi gjort inom begreppet respekt. Ordet har fått ny innebörd för eleverna och de lägger in mer i ordet nu. Att inte vara respektfull kan betyda att man kommer sent, inte är förberedd, tar fram mobilen och inte bara att man har attityd eller kränker någon. En annan fråga som eleverna lyfter är den situation som var i skolrestaurangen under hösten. Det var mycket kladd, trängsel och ovårdat språk samtidigt som flera elever är missnöjda med den matlösning vi har idag, då den skiljer sig från tidigare lösning. Eleverna som är nya på skolan och inte haft den tidigare lösningen är dock nöjda med skolmaten och kvaliteten på den och tycker att den är bättre än mat på tidigare skolor. 8 3 Systematiskt kvalitetsarbete Metoder och uppföljning Syftet med vårt kvalitetsarbete var att utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja våra elevers kunskapsresultat samt att elever och medarbetare var nöjda med sin skola. Förenklat såg arbetshjulet för förbättringsprocesser ut enligt nedan: Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål som vi sätter tillsammans. Arbetet under läsåret utgick från en lägesbedömning och avslutades med resultatutvärdering. Däremellan följde vi regelbundet upp arbetet och samlade in den dokumentation som bildade underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierade nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Centrala resultat som lagt till grund för resultatutvärdering är betygsresultat, nationella prov och enkätresultat. Vårt kvalitetsarbete utgår därför från tre perspektiv. Det första kallar vi för funktionell kvalitet. Här handlar det om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs program-/examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Slutligen använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet som handlar om vad som händer med eleverna efter avslutad utbildning. Dessa tre begrepp hjälper oss att se på verksamheten i skolan ur flera perspektiv och att målfokusera och anpassa vårt arbete, så att våra elever 9 ska få en utbildning med så hög kvalitet som möjligt. AcadeMediamodellen Vi är en del av Academediakoncernen, varför vi arbetar efter samma kvalitetsstruktur som övriga verksamheter inom Academedia. AcadeMediamodellen innebär att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs på tre nivåer; på enhetsnivå, på verksamhetsnivå (huvudmannanivå) och på koncernnivå. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker på dessa tre nivåer. Genom att alla våra verksamheter utgår från en och samma modell för uppföljning och utvärdering kan vi jämföra olika resultat och utbyta erfarenheter i syfte att driva lärande och utveckling. Det gör att våra barn, elever och deltagare utvecklar de kunskaper, förmågor och värden som målen för respektive verksamhet tar fasta på. AcadeMediamodellen utgår från vår gemensamma kvalitetsdefinition och innehåller bland annat våra kvalitetsaspekter, principer för målsättning, gemensamt definierade resultatmått och vår årsplanering för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsdefinition har under det senaste året prövats på djupet i olika sammanhang, såväl internt som externt, och väckt respekt hos såväl skolmyndigheter som politiker, professionella och kunder. Vårt kvalitetsarbete står därmed på stadig grund. Under det gångna året har ytterligare delar i vårt gemensamma arbete för hög måluppfyllelse tillfogats och utvecklats, och den bärande strukturen i AcadeMedia-modellen kan numera illustreras på detta vis: 10 Kvalitetsåret Årshjulet nedan visar huvudmannens och våra övergripande aktiviteter för uppföljning och utvärdering på olika nivåer under läsåret i det systematiska kvalitetsarbetet. 11 Beskrivning av insatser kring Kvalitetsarbetet under året Under året har vi jobbat med våra handlingsplaner där vi satt upp mål och handlingar och sedan följt upp arbetet. Dessutom har vi haft en månadsvis uppföljning av frånvaron i relation med antalet satta F. Under hösten hade vi ett arbete med att pröva kurser och minskade då antalet satta F. Under året har vi gått igenom skolsituationen för alla elever vid två tillfällen. Nationella proven är samrättade med en annan skola och resultaten är analyserade. Även skolans resultat både vad gäller mjuka och hårda värden är analyserade tillsammans i personalgruppen. Skolans mjuka värden är analyserad av rektor i alla klasser samt med elevrådet. Nya handlingsplaner är skapade efter dessa analyser. 12 4 Fokusområden för läsåret 2013/2014 Förbättra våra resultat genom att elevernas kunskapsresultat i högre utsträckning motsvarar högre betyg än E. Mål och motiv Målet var att höja meritvärdet från 11,4 till 11,6. Metod Vi har använt flera metoder, bland annat • Förbättra oss i SchoolSoft – rektor och schoolSoft ansvarig • Diskutera betyg, nivåer och kvalitet på uppgifter i högre utsträckning med eleverna – lärarna • Att höja strävansnivån från E till C, att få de flesta elever att sikta mot C – lärarna • Ett utvecklingsprojekt kring formativ bedömning - rektor Uppföljning och kontroll Rektor har följt upp detta arbete vid fem tillfällen under året. Oftast har det landat i diskussioner i personalgruppen, men även elevernas upplevelse av SchoolSoft användandet har följts upp. Utvärdering Utvärdering gjordes i maj och juni, och rektor har ansvarat för utvärderingen. Utvärderingen har grundats i diskussioner med elever, med personalgruppen samt att betygsresultaten har lyfts i personalgruppen och de har analyserat resultaten tillsammans med rektor. Nöjdare och tryggare elever Mål och motiv Målet var att höja NKI från 68 till 75 Metod Vi har använt flera metoder, bland annat • Infört drogtester på skolan • Jobbat med ordet respekt • Samverkan med polis och fältassistenter • Förbättrade mentorstider 13 Uppföljning och kontroll Rektor har följt upp detta arbete vid flera tillfällen under året. Oftast har det landat i diskussioner i personalgruppen, men även elevernas upplevelse har diskuterats, framförallt med elevrådet. Utvärdering Utvärderingarna har skett vid olika tillfällen beroende på när varje del av handlingsplanen planerats vara klar. Rektor har ansvarat för detta. Efter varje del har diskussionen funnits i personalgruppen och när skolan fick resultatet från årets brukarundersökning kunde vi utvärdera vårt arbete i sin helhet. Det gjordes genom att rektor var ute i varje mentorsgrupp och gick igenom den gruppens resultat från brukarundersökningen. Frågor som ”varför ser det ut så här”, ”vad kan vi göra för att förbättra resultatet” och ”hur tolkar ni det här” har diskuterats. Elevrådet har analyserat och svarat på samma frågor för skolans totala resultat och personalgruppen likaså. Rektor har varit med vid alla tillfällen. Mentorerna har även diskuterat mentorsgruppens resultat med sina mentorselever och personalen har uppmuntrats att kontakta verksamhetschefen om de har svårt att lyfta vissa frågor eller tolkningar med rektor. Detta arbete genomfördes i april. Nöjdare medarbetare Mål och motiv Målet var att höja NMI från 53 till 60 Metod Vi har använt flera metoder, bland annat • Utbildning kring droger • Utbildning i SchoolSoft • Jobbat med att lära känna varandra bättre • Jobbat kring Formativ bedömning Uppföljning och kontroll Rektor har följt upp detta arbete vid flera tillfällen under året. Oftast har det landat i diskussioner i personalgruppen. Utvärdering Utvärderingarna har skett vid olika tillfällen beroende på när varje del av handlingsplanen planerats vara klar. Rektor har ansvarat för detta. Efter varje del har diskussionen funnits i personalgruppen och när skolan fick resultatet från årets medarbetarundersökning kunde vi utvärdera vårt arbete i sin helhet. Det 14 gjordes genom att rektor presenterade resultaten i personalgruppen. Frågor som ”varför ser det ut så här”, ”vad kan vi göra för att förbättra resultatet” och ”hur tolkar ni det här” har diskuterats. Personalen har också fått tid att utan rektor att diskutera frågan och tagit fram förslag på förbättringar. Personalen har uppmuntrats att kontakta verksamhetschefen om de har svårt att lyfta vissa frågor eller tolkningar med rektor. Detta arbete genomfördes i april. 15 5 Resultat och bedömning av kvalitetsarbetet 2013/2014 Uppföljning av kunskapsresultat Resultatet från årets studenter är 44 elever med examen (varav 3 med grundläggande högskolebehörighet) och 2 elever med gymnasieintyg. Totalt slutade 46 elever på skolan vilket innebär att 100% av eleverna på nationella programmet fick en examen. Eleverna på Industritekniska programmet hade ett genomsnittligt meritvärde på 11,95 och eleverna på VVS- och Fastighetsprogrammet hade ett snitt på 12,38. Det innebär att snittet för skolan ligger på 12,2. Att jämföra med tidigare års snitt på 11,4 för både läsåret 2011/12 och 2012/13. Av eleverna som gick ut med en yrkesexamen var det 28 % som började på skolan för tre år sedan på Introduktionsprogrammet och har alltså på tre år jobbat in både grundskolebehörigheten och en examen från ett nationellt yrkesprogram. Under läsåret har två elever i år 1 och 2 blivit behöriga från IMYRK till IMPRO, vilket motsvarar 33%. På avgångseleverna kan man se att det finns kurser som sticker ut med mindre bra resultat. Exempel på detta är Naturkunskap 1a1 där 27% av kursdeltagarna fick F och Religion 1a1 där 23% fick F. Nedan följer resultaten för Ma 1a, Sv 1/Sva1 och Eng 5 Antal satta betyg årskull 2011: A B C D E F Matematik 1a 0 0 1 4 43 0 Engelska 5 0 5 6 8 29 0 Svenska 1, Svenska som andraspråk 1 0 3 10 10 25 0 Uppföljning av upplevd kvalitet och värdegrundsarbetet NKI Rekommendationsgrad Studiemiljö 2014 68 70 71 2013 68 82 69 2012 66 69 Mättes ej 16 Undervisning 75 73 Mättes ej Vi genomför årligen undersökningar som berör upplevd kvalitet. I den undersökningen är studiemiljö en del. I årets undersökning som genomfördes i februari visar siffrorna på frågan ”Behandlar eleverna varandra med respekt” att vi har vi tappat från 6,7 2013 till 6,5 2014 på en tiogradig skala. Det vi kan se på svaren är att andelen som svarat 1-4 gått ned med 6 enheter, men samtidigt har andelen som svarat 5-6 ökat med 18 enheter. Det är alltså ett större mellanskikt i år men färre som tycker att det inte alls råder respekt mellan eleverna. Jämför man det med frågan ”Jag känner mig trygg i skolan” så hade vi 2013 7,6 i snitt och i år fick vi 8,6. Det som är extra roligt med den frågan är att andelen som svarat 1-4 sjunkit med 4 enheter, andelen som svarat 5-6 har också sjunkit med 4 enheter, samtidigt som andelen som svarat 7-10 ökat med motsvarande 8 enheter. Det innebär att respekten mellan eleverna har sjunkit något medan tryggheten ökat. Eleverna själva säger att det är svårt att svara på frågan om respekt, ordet har så många olika innebörder. Det handlar mycket om tilltal, och hur man är mot varandra, men också om man stör på lektioner, kommer sent och inte har rätt material med sig. Samtidigt är man inte rädd på skolan. Man kan också se i undersökningen att ”Personalen tar ansvar för att eleverna behandlar varandra med respekt” har ökat från 6,6 2013 till 7,3 2014. Eleverna säger själva att personalen inte kommer kunna få mycket högre än så eftersom de inte alltid har möjlighet att se om det händer något. Det är spännande siffror eftersom det varit flera incidenter än tidigare år. De flesta incidenter har skapats av ett fåtal elever som av olika anledningar slutade på skolan i februari/mars. De eleverna har dragits med mycket frånvaro/ varit avstängda från skolan, men ställt till det när de varit på plats. Skolans agerande kring dessa elever har bidragit till att eleverna på skolan känt sig trygga. Tryggheten har varit ett fokusområde under året och de åtgärder vi tagit har gjort verkan. Drogtester, övervakningskameror och ett större samarbete med polis och socialtjänstens ungdomsstödjare är det vi jobbat med under året. När skolan får kännedom om kränkningar hanteras detta omedelbart. När det framkommer hanterar vi det främst via samtal. Får vi inte önskad effekt går vi vidare i vår åtgärdstrappa. Uppföljning av nationella provresultaten Nedan följer resultat från de nationella proven i våras och de kursbetyg som sattes i juni 2014. Prov- och betygsresultat är från årets åk 1 och redovisas i antalet betyg. Matematik 1a: NP Kursbetyg A 0 0 B 0 0 C 0 3 D 0 3 17 E F 5 24 Engelska 5: NP A 0 B 0 C 3 D 2 E 10 F 4 9 10 Kursbetyg 1 1 6 4 13 7 Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1: NP Kursbetyg A 0 0 B 0 0 C 0 0 D 1 6 E 12 23 F 12 2 Uppföljning av ändamålsenligenliga resultat Då det var för få svarande i den undersökning som gjordes finns det inte någon statistik på detta. Uppföljning av NMI Redovisa NMI. Ange, om det finns, resultaten för de tre senaste åren. Analysera hur det ser ut, varför det ser ut som det gör OBS! Ange inte hur det fortsatta arbetet inom området ska gå till, det hör till avsnittet ”Slutanalys och Handlingsplan”. NMI 2014 72 2013 53 2012 58 18 6 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/2014 När det gäller resultat för betyg och måluppfyllelse för våra avgångselever har skolan gjort bra resultat. Vi har 100 % som lämnar oss med en examen och snittet för meritvärdet har ökat 0,8 enheter på skolnivå. Det är ett resultat som glädjer oss då vi har haft ett målinriktat och fokuserat arbete på att höja våra resultat senaste tre åren. De här eleverna började samtidigt som skolans arbete påbörjats och det visar att skolan är på rätt väg. Vi arbetar just nu på ett sätt som ger bättre resultat än det vi gjorde tidigare. Det finns fortfarande områden där vi måste hitta andra vägar. Bland annat sticker resultatet för Naturkunskap 1a1 ut med hela 27 % F och inte långt efter ligger Religion 1a1 med 23 % F. Eleverna har varit skoltrötta sista året och vi har inte lyckats motivera dem tillräckligt för att nå minst E. Samtidigt visar just det valet på att eleverna har bra kontroll på vad som krävs för examen och att de löpande fått så bra information om sin studiesituation att de medvetet kunnat ta F i de här kurserna. Då 28 % av eleverna startade på Introduktionsprogrammet har de också varit väldigt nöjda över sina resultat och vad de presterat här på skolan så i deras ögon har det inte varit ett misslyckande att inte klara just de två kurserna. Här finns det ett arbete för skolan att göra. Att vi ändå höjt våra resultat så pass bra beror på att vi följer varje elev på individnivå noga och arbetar med våra målpass som är mycket omtyckta av våra elever då de ser det som ett mycket givande upplägg. Målpassen är elevernas stora förklaring till varför de gjort så bra resultat, samtidigt som de lyfter personalen och den trygghet det ger att träffa få människor som de lär känna och som de blir mer än sedda av. När det gäller våra resultat från nationella proven är det inte några resultat vi är stolta över. Matematiken har varit en utmaning i år och trots att vi gjort flera justeringar under året, och haft mer personal i klassrummet flera gånger i veckan har många av eleverna inte nått E i kursen samtidigt som resultatet på nationella provet är bedrövligt. En analys av resultatet visar att eleverna är otränade inför provsituationen, vi har inte den typen av prov på skolan i vanliga fall. Det visar också att eleverna redan mentalt bestämt att de inte kommer klara provet och därmed heller inte försöker så mycket, detta bekräftas genom att vi ser att eleverna lämnar in provet väldigt tidigt. Vi jobbar väldigt nära med eleverna, pratar mycket matematik, stöttar och hjälper och i den typen av provsituation känner sig eleverna utelämnade. Samtidigt har eleverna svårt för matematik, de har svaga grunder när de kommer till skolan och vi har inte under året hittat de verktyg som krävs för att eleverna ska nå längre. Det här är också en utmaning skolan står inför. Resultaten i svenska 1 är något bättre och av de elever som skrivit F är bedömningen många gånger att det är en bra text, eller en bra presentation men eleverna har inte läst instruktionerna tillräckligt noga. Flera texter faller på att man inte refererar till den text man skulle eller använder presentationshjälpmedel när man gör den muntliga delen. 19 Generellt kan vi se att när eleverna är i skolan och är aktiva på lektionerna så ger det resultat. Elever som har lätt för sig och har frånvaro är svårare att nå än elever som har svårt men alltid är i skolan. Betygen är inte grundade på närvaron, men med närvaro kan vi hjälpas åt att få eleven till godkända resultat. När eleven inte är här kan vi inte hjälpas åt och generellt ser vi att eleverna har svårt att göra uppgifter hemma, och i vissa praktiska kurser finns det inte ens möjlighet. Elevens närvaro är alltså väldigt viktig för att kunna prestera bra resultat. Skolans fokusområden klarades på ett bra sätt, men vi lyckades inte höja NKI. Vi har haft en lugnare och tryggare skola i år, vi har jobbat med begreppet respekt och det har gjort att elevernas tolkning av ordet har vidgats och i och med detta har resultatet för frågan om respekt sjunkit. Ordet respekt handlar om andra saker än att vara rädd för någon och när vi tittar på till exempel passa tider, ha rätt saker med sig, vara förberedd så förstår och håller vi med om att respekten på skolan är låg. Samtidigt visar mätningarna att tryggheten på skolan ökat och det är vi glada för. Eleverna säger att det beror på att vi tar tag i saker när det händer något och att vi ofta pratar om den här typen av frågor. Som ett led från förra årets analys har vi under året infört drogtester på skolan vilket har tagits emot väldigt bra av föräldrar och elever. Det har också gjort att tryggheten ökat. Förra året beslutade vi också om övervakningskameror vilket har gjort att vi bara haft någon enstaka stöld och då av saker elever varit oförsiktiga med. Det är ett mycket bättre resultat än tidigare. Vi har också haft polisen och fältassistenter med på föräldramöte, de har utbildat lärarna kring droger och fältassistenterna har varit på skolan och jobbat med värderingar. Arbetet med SchoolSoft går långsamt men blir bättre, samtidigt går det så långsamt att vi kommer ta med oss det i vår handlingsplan inför nästa läsår också. Enstaka lärare använder SchoolSoft på ett bra sätt, men majoriteten använder det inte som ett verktyg. Det är en fråga eleverna vill att vi blir bättre på. Medarbetarnas nöjdhet höjdes ordentligt. Förra årets oroliga år med en flytt av skolan mitt under läsåret ersattes av ett lugnare år där vi kunde fokusera på viktiga frågor och få arbeta i lugn och ro i en bra miljö. Vi har också gjort några kompetenshöjande insatser och försökt lära känna varandra bättre bland annat genom kick off och några andra gemensamma aktiviteter. När det gäller likabehandlingsplanen/planen för kränkande behandling har större delen av arbetet gått bra. Det vi inte lyckades genomföra är satsningen på HBTQfrågor så den skjuter vi på till nästa läsår. Att vi inte kom till skott med det beror främst på sjukskrivning av personal och svårigheten att få tag i en bra vikarie. Under våren lyckades vi hitta en bra anställning men då detta drog ut på tiden enades vi om att skjuta på projektet till nästa läsår. 20 7 Målbild, Fokusområden och Handlingsplan för 2014/2015 Målbild - juni 2015 Sätt mätbara mål inom följande områden: NKI* NMI* Andel elever med gymnasieexamen* Genomsnittlig Betygspoäng på gymnasieexamen Studiemiljö (Elevenkät) Närvaro/Frånvaro 2013/14 68% 72% 100% 2014/15 70% 75% 90% 12,2 12.0 71 75 82% 85% Fokusområden läsåret 2014/2015 På skolnivå kommer vi jobba mot • • • • • • Ökad närvaro Bättre utnyttjande av SchoolSoft Förbättrad arbetsro i klassrummen Öka trivseln bland elever Förbättrade tekniska möjligheter för lärarna Kompetensutveckling för lärarna Handlingsplan läsåret 2014/2015 Vad? 90% av eleverna ska ha yrkesexamen. Hur? Ökad närvaro, bättre utnyttjande i SchoolSoft, bättre arbetsro, öka trivsel. När? Löpande under året. Datum finns i skolans handlingsplan. Vem ansvarar? Rektor är huvudansvarig men det är flera som ansvarar för olika delar. NKI ska höjas till 70 Ökad närvaro, bättre utnyttjande i SchoolSoft, bättre arbetsro, öka trivsel. Löpande under året. Datum finns i skolans handlingsplan. Rektor är huvudansvarig men det är flera som ansvarar för olika delar. NMI ska höjas till 75 Förbättra de tekniska möjligheterna, kompetensutveckling. Löpande under året. Datum finns i skolans Rektor är huvudansvarig men det är flera 21 handlingsplan. som ansvarar för olika delar. 22