Hypoglykemi - vad är “känning”? Värmande soppor Tävling! Varför

nr 2 | 2011
Hypoglykemi - vad är “känning”?
Värmande soppor
Tävling!
Varför är det viktigt
att mäta blodsockret?
diabetesmagasinet simplewins 2|2011 1
2|2011
INNEHÅLL LEDARE
4
6
Hypoglykemi
- en känsla av
otrygghet
Hur tränar
jag bort
magfettet?
8
9
Nominera
årets
diabetessköterska
2011
Diabetes och
egenkontroll
10
14
Micke fick
diabetes typ 1
som vuxen
Sveriges
största
diabetesblogg
Kära klubbmedlem!
I detta nummer av diabetesmagasinet simplewins kan
du läsa om en av de stora utmaningarna när man har
diabetes, hypoglykemi eller känning som vi också kallar
det. Du kan ocskå läsa om Micke som fick diabetes typ
1 i vuxen ålder och hur han har upplevt detta.
Magfettt, eller bukfett, är vanligt hos många. Vi har
därför valt att skriva om träning som tar bort bukfettet i
vår motionsspalt. Vi hoppas att artikeln kan motivera dig
att hålla dig aktiv under vinterhalvåret.
Grete Roede frestar med härliga recept på värmande
vintersoppor.
Joakim Mattsson är mannen bakom sveriges största
diabetesblogg, “diabetesmannen”. Missa inte hans
funderingar om att vara ung och leva med diabetes.
Stig Mattsson, dietist vid Falu lasarett berättar om
sin intressanta forskning om blodsockermätning på
elitidrottare.
Ha en underbar vinter!
Ann Rungardt
Sälj- och marknadskoordinator
Redaktör och ansvarig utgivare: Pia M. Berg-Nilsen
Utgivs av: Bayer AB
Box 606, 169 26 Solna
Tel: 020-83 00 84
Fax: 020-83 00 94
E-post: [email protected]
www.bayerdiabetes.se
Omslagsfoto:
Scanstockphoto
Design:
GRØSET™
2 diabetesmagasinet simplewins 2|2011
Vinnare i tävlingen om
bästa familjeaktivitet vanns
av Åke Pettersson i Knivsta.
Åke tipsade om att alla i
familjen kan fånga insekter.
Den som har hittat flest
vinner!
Tävling!
Varför är det viktigt att mäta blodsockret?
Du som är klubbmedlem kan skicka in dina skäl till varför
det är viktigt för dig som har diabetes att mäta blodsockret.
Det bästa förslaget belönas med en CONTOUR® USB blodsockermätare (värde 699 kr)!
Varför är det viktigt att mäta blodsockret?
Namn:
Adress:
Postnr.:Ort:
Skicka in ditt svar senast 15 februari 2012 till Bayer AB, Diabetes Care, Box 606, 169 26 Solna. Epost: [email protected]
diabetesmagasinet simplewins 2|2011 3
Hypoglykemi
HYPOGLYKEMI
ILLUSTRASJON (IMAGE SOURCE): LÆGEHÅNDBOGEN
– en ständig källa till otrygghet hos
­personer med diabetes och deras anhöriga
Om det inte hade varit för hypoglykemi, skulle alla personer med
diabetes ha samma HbA1c-värden som personer utan diabetes. Detta
påstående kommer från en artikel i en ansedd vetenskaplig tidskrift.
2 TEXT: KARIN HANSEN OCH PERNILLE BLAABJERG
Men vad är egentligen hypoglykemi? Hur
utbrett är problemet bland personer med
typ 1-diabetes?����������������������������
Kan
���������������������������
personer med typ 2-diabetes också få hypoglykemi? Varför är det
viktigt att HbA1c-värdena ligger så nära normalområdet som möjligt? Och inte minst – vad
kan man själv göra för att undvika hypoglykemi? Detta är några av de frågor som vi ska
försöka svara på i denna artikel.
HYPOGLYKEMI – VAD ÄR DET EGENTLIGEN?
Ordet betyder lågt blodsocker. Den amerikanska diabetesföreningen (ADA) har definierat
att man har hypoglykemi när blodsockernivån
är <4,0 mmol/l. Värdet har bestämts utifrån
4 diabetesmagasinet simplewins 2|2011
den blodsockernivå då kroppen hos en
person utan diabetes börjar reagera på det
låga blodsockret. Enligt nationella riktlinjer
har man i Sverige definierat värdet 3,9 mmol/l
som gräns för hypoglykemi.7
Kroppens viktigaste energikälla är glukos
(socker), som tillförs kroppen via maten vi
äter. Hjärnan, liksom andra delar av kroppen,
kan inte lagra glukos eller omvandla fett och
protein till glukos, och är därför beroende av
kontinuerlig tillförsel av detta från blodet. Om
blodsockret blir för lågt, reagerar hjärnan på
detta och skickar signaler till kroppen om att
kompensera för detta. Om kroppen inte klarar
det, uppstår hypoglykemi.6
SYMTOM:
Symtomen på hypoglykemi är många. Ju
lägre blodsocker, desto fler och värre blir
symtomen.
Hypoglykemi kan indelas i två nivåer:
Lätt hypoglykemi (insulinkänning): Ett tillstånd
där personer med diabetes utifrån symtomen
själva kan märka att blodsockret börjar bli för
lågt, och inta socker.
Allvarlig hypoglykemi: Ett tillstånd där
personer med diabetes blir så dåliga att de
behöver hjälp av andra. I mycket svåra fall
kan personen förlora medvetandet, och då
kallas det insulinchock. Detta tillstånd kan
vara livshotande.3 Personer med diabetes
kan ibland få symtom på hypoglykemi även
om blodsockervärdena ligger långt över
3,9 mmol/l, samtidigt som andra får symtom
först när blodsockret är lägre än 3,9 mmol/l.
Vissa personer med diabetes märker inte låga
Hypoglykemi
Symtom på hypoglykemi är bl.a.:
• Skakningar
• Svettningar
• Hunger
• Blekhet
• Beteendeförändring
• Koncentrationssvårigheter
• Talstörningar
• Synstörningar
Och vid mycket lågt blodsocker
kan man uppleva dessa kritiska
tillstånd:
• Medvetslöshet
• Kramper
• Koma
Enligt studierna bör HbA1c justeras till
behandlingsmålet (se textruta), men detta
måste naturligtvis alltid ses i förhållande till
antalet hypoglykemiska episoder. Striktare
glykemisk kontroll kan nämligen leda till fler
episoder med låga blodsockervärden. Det
är därför viktigt att du registrerar varje gång
du får hypoglykemi, och speciellt vad du tror
att orsaken är, så att du kan tala med din
behand­lare om detta.
Behandlingsmål5
Långtidsblodsocker (HbA1c) typ 1-diabetes: 52 mmol/
mol
Långtidsblodsocker (HbA1c) typ 2-diabetes: 52 mmol/
mol
Du måste alltid komma överens med din diabetes­
sköterska om vad ditt personliga behandlingsmål
ska vara.
blodsockervärden, och detta kallas unawareness. Då kan man under en period (några få
veckor) i samråd med sin diabetessköterska
försöka undvika låg blodsockernivå för att få
tillbaka varningssymtomen på hypoglykemi.6
– VAD KAN DU GÖRA SJÄLV?
Det är mycket viktigt att mäta blodsockret
för personer som upplever hypoglykemiska
episoder.2
Det kan hjälpa dig att förebygga dessa
episoder, och du kan lära dig mer om hur din
kropp reagerar när du har lågt blodsocker.
Efter många år med diabetes upplever många
att symtomen på hypoglykemi förändras
eller att man inte får några symtom alls. Om
du upplever detta är det viktigt att du mäter
blodsockret ofta.4
I samråd med diabetesteamet kan du också
söka efter ny kunskap om diabetes och
kanske anmäla dig till en diabetesutbildning
för att hålla dig uppdaterad om diabetes och
träffa andra i samma situation.
HUR STORT PROBLEM ÄR LÅGT BLODSOCKER?
Hypoglykemi är en oundviklig, livslång
följeslagare för personer med typ 1-diabetes. Flera studier visar att personer med
typ 1-diabetes får hypoglykemi i genomsnitt
två gånger i veckan – motsvarande tusentals
episoder under ett långt liv.1 Även för personer
med typ 2-diabetes kan hypoglykemi vara ett
återkommande problem. Dock inte så ofta
som personer med typ 1-diabetes, men ju intensivare behandlingen är (t.ex. insulin), desto
oftare upplevs problemet.1 Omkring 90 % av
alla personer som behandlas med insulin får
episoder med hypoglykemi.2 Problemet drabbar inte bara personer med diabetes, utan
även anhöriga lever med den dagliga oron för
hypoglykemi.
VAD ÄR SAMBANDET MELLAN HYPOGLYKEMI
OCH HBA1C?
Varför ska blodsockret justeras så lågt att man
riskerar att få hypoglykemi? Detta beror på att
flera studier, bl.a. studien ”Diabetes Control
and Complications Trial (DCCT)”, har visat
att man kan minska risken för senkomplikationer genom att ha så god glykemisk kontroll
(långtidsblodsockret, även kallat HbA1c) som
möjligt.
Följande råd kan också vara nyttiga:
• Ha alltid druvsocker, juice eller andra
snabba kolhydrater tillgängligt.
• Om det är lång tid till nästa måltid bör du
även äta långsamma kolhydrater (t.ex.
rågbröd eller knäckebröd).
• Informera omgivningen om att du har
diabetes, så att eventuella symtom på hypoglykemi inte förväxlas med något annat.
• I samråd med din diabetessköterska kan du
eventuellt minska insulinmängden i sam-
band med fysisk aktivitet3 – observera att
det finns risk för låg blodsockernivå i upp
till 17 timmar efter kraftig fysisk aktivitet.2
• Observera att små eller försenade måltider,
eller måltider som hoppas över, kan ge lågt
blodsocker.2
• Intag av alkohol kan orsaka hypoglykemi.2
Alkohol kan dessutom maskera symtomen
på lågt blodsocker, och du bör därför aldrig
dricka alkohol på fastande mage och alltid
mäta blodsockret innan du lägger dig för
att sova – kom eventuellt överens med din
diabetessköterska om vad blodsockret ska
vara i denna situation.
• Diskutera med din diabetessköterska om
det kan vara lämpligt för dig att ha ett
glukagon-set hemma (injektionsmedel för
att öka blodsockernivån hos personer som
inte själva kan inta kolhydrater).
• Vid upprepade hypoglykemiska episoder
bör du kanske tala med din sköterska om
att justera diabetesläkemedlet eller ändra
behandlingen på annat sätt.
Kom ihåg att du och dina anhöriga inte behöver vara ensamma med oron för hypoglykemi.
Du kan alltid kontakta din diabetessköterska
eller motsvarande för råd och hjälp.
Referenser
1:P.E.Cryer, S.N.Davis, H.Shamoon: Hypogycemia
in Diabetes. Diabetes Care Volume 26, June
2003
2:V.J.Briscoe, S.N.Davis: Hypoglycemia in Type 1
and Type 2 Diabetes: Physiology, Pathophysology,
and Management. Clinical Diabetes, Volume24,
number 3, 2006
3:DES: Kliniske retningslinier for behandling af
voksne med Type 1 diabetes
4:American Diabetes Association: www.diabetes.org
5:Den danske diabetsforening: www.diabetes.dk
6:http://laegehaandbogen.dk/endokrinologi/patientinformation/insulinchock-og-hjernen-34647.
html
7:Diabetes, Forebygging, diagnostikk og behandling, Nasjonale kliniske retningslinjer, Høst 2010
CONTOUR® USB ger dig den information du behöver på ett enkelt sätt - simple wins
CONTOUR USB markerar resultat som är under ditt fördefinierade målområde
med orange siffror.
www.bayercontourusb.se
diabetesmagasinet simplewins 2|2011 5
Motion
Hur tränar jag bort
magfettet?
Många vill göra något åt sin mage
och vill gärna ”punktbanta”.
Kvinnor och män har ofta olika
fettfördelning på kroppen och
detta beror till stor del på våra
könshormoner. Om du har diabetes
och mycket bukfett ökar risken för
hjärtsjukdom. Vilken typ av träning
hjälper mot bukfett – och varför?
2 TEXT: GUNN HELENE ARSKY, NÄRINGSFYSIOLOG, CAND. SCIENT.
VAD ÄR BUKFETT?
Om du, när du nyper dig själv i maghuden,
får tag i en riktig bilring, så är det inte
nödvändigtvis bukfetma. Bukfettet är
det som ligger runt alla inre organ – runt
levern, tarmarna, njurarna och så vidare.
Anledningen till att det är önskvärt att minska
bukfettet, är att detta fett är extra aktivt när
det gäller att öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Fettsyrorna härifrån kommer lättare ut i
blodkärlen där de kan avlagras och orsaka
åderförkalkning (ateroskleros). Personer
med diabetes har i allmänhet ökad risk för
hjärtsjukdom. Om du gör något åt bukfettet,
gör du något som är bra för din hälsa, inte
bara för ditt utseende.
ÄPPLEN OCH PÄRON
En person med så kallad äppelform har
ett midjemått som är större än höftmåttet,
vanligtvis mycket större. Detta innebär
att fettet har lagt sig i buken runt de inre
organen. Överviktiga män har ofta äppelform,
men inte alltid. En person med så kallad
päronform är smalare runt midjan än runt
höfterna och har ofta breda höfter. Detta
innebär att fettet har samlats i fettreserver på
låren. Kvinnor har ofta päronform, men inte
alltid.
Hos personer med äppelform finns det lite
av det goda kolesterolet, HDL, i blodet. Hos
6 diabetesmagasinet simplewins 2|2011
kvinnor med äppelform finns det dessutom
mycket av det dåliga kolesterolet, LDL.
Därmed ökar risken för hjärtsjukdom. Det
har också visat sig att breda höfter i sig
skyddar mot hjärtsjukdom, och även en smal
midja.
HUR VET JAG OM JAG HAR MYCKET BUKFETT?
Kontrollera själv: mät midjemåttet mitt emellan
de nedersta revbenen och höftkammen. Dela
denna siffra med höftmåttet på det ställe där
du är bredast. Om du är kvinna bör siffran
du får vara lägre än 0,8. Om du är man bör
siffran vara lägre än 0,9. Högre siffra än detta
tyder på mycket bukfett.
LÖSNINGEN ÄR NÄRA!
Eftersom bukfettet är så aktivt och rörligt,
är det lyckligtvis också lättare att banta bort
detta fett än till exempel det som sitter på
höfterna. Fysisk aktivitet i form av intensiva
promenader, tillsammans med ett minskat
kaloriintag, har visat sig vara den bästa
metoden för att minska mängden fett runt
de inre organen. Om du äter mindre utan
att samtidigt träna, kommer du säkert att gå
ned i vikt, men du tär i mindre grad på det
mycket ohälsosamma bukfettet. Forskare
som har arbetat med bukfett är inte säkra på
varför träning har så god effekt på vår mest
hälsofarliga fettdepå, men antar att det kan
hänga ihop med hur våra hormoner påverkas
av fysisk aktivitet.
VARFÖR ÄR FYSISK AKTIVITET VIKTIG FÖR
VIKTMINSKNING?
När du går ned i vikt förlorar du även
muskelmassa. Eftersom detta är den vävnad
som har störst förbränning, även i vila,
är det fördelaktigt att bevara så mycket
muskelmassa som möjligt när du går ned i
vikt. Det är därför du inte ska gå ned i vikt
för snabbt och det är också anledningen till
att träning är så viktigt för en framgångsrik
viktminskning.
Fysisk aktivitet bidrar också till att förlusten
av fettmassa ökar, speciellt om du utför s k
aerob träning. Aerob träning är träning som
sker i sådant tempo att du har tid att andas
och inte får mjölksyra i musklerna. För många
överviktiga blir ofta träningen ändå inte
aerob på grund av den höga kroppsvikten.
Oavsett vilken slags träning du väljer är
kaloriförbrukningen störst ju högre intensitet
du kan hålla och ju längre du håller på. Men
överdriv inte – du ska inte skada dig eller ta
ut dig helt, men försök hålla på en halv till en
timme – gärna fyra till fem gånger i veckan.
Anpassa därför tempot, oavsett vilken träning
du har valt.
Motion
En tredje fördel med fysisk aktivitet är att den
hjälper dig att kontrollera aptiten. Dessutom
ökar fysisk aktivitet cellernas insulinkänslighet,
vilket är speciellt bra för dig som har
insulinresistens eller diabetes.
FETTFÖRBRÄNNANDE TRÄNING VID BUKFETMA
Kanske har du hört att det krävs speciell
träning för att bli av med bukfettet? Att du till
exempel bara har nytta av träningen om du
tränar före frukost eller att det är bättre att
träna med låg intensitet, eftersom det bränner
mer fett. Ett av de träningsfenomen som
det finns flest uppfattningar om är så kallad
”fettförbrännande träning”.
VAD ÄR FETTFÖRBRÄNNANDE TRÄNING?
Innan giltigheten hos ovan nämnda påstående
kommenteras, ska vi titta på själva uttrycket
”fettförbrännande träning”. Detta uttryck
anspelar på en föreställning om att du ska
träna på ett sådant sätt att du i största möjliga
utsträckning använder fett som energikälla.
Då försvinner fettet och du går ned i vikt. Det
låter ju logiskt eller hur?
I samband med viktminskning (och annan
träning också för den delen) är uttrycket
”fettförbrännande träning” emellertid
missvisande. Huvudprincipen bakom all
viktminskning, också av bukfett, är att
energiförbrukningen måste vara högre än
energiintaget. Du måste helt enkelt använda
fler kalorier än du äter. Detta är enda sättet
att gå ned i vikt. Därför är det egentligen
ointressant om kalorierna kommer från fett
eller kolhydrater, målet är ju att förbränna så
många kalorier som möjligt.
Vid hård träning är den totala
kaloriförbrukningen hög och procentandelen
kolhydratförbränning hög.
Vid lugn träning är den totala
kaloriförbrukningen låg och procentandelen
fettförbränning högre.
HUR FÖRBRÄNNA MESTA MÖJLIGA NÄR JAG
TRÄNAR
Det som avgör hur många kalorier som
används är träningens intensitet och
varaktighet. Intensiteten, hur hårt du tränar,
avgör vilka näringsämnen du förbränner
mest av (fett eller kolhydrater) och ju längre
du håller på, desto fler kalorier använder du
(varaktigheten). Detta gäller oavsett vilken tid
på dygnet du tränar och om du har ätit eller
inte innan du tränar. Påståendet ”Träna innan
du äter på morgonen” är alltså inte sant!
Innebär då detta att du bör träna med låg
intensitet för att förbränna mesta möjliga fett?
Svaret är NEJ och här kan du se varför.
Vid lugn träning (låg intensitet – gå, jogga
sakta med lugn andning) kommer kroppen
att använda fett som primär energikälla. Fett
är en långsam form av energi, det tar tid för
kroppen att mobilisera fettet och omvandla
det till muskelenergi. Vid låg intensitet och
tillräckligt med syre räcker detta för kroppen.
Vid hård träning (hög intensitet – jogga
snabbt, cykla, andfådd) måste kroppen satsa
på snabb energi – kolhydrater. Blodsockret är
färdigt för användning i muskelcellerna.
PRAKTISKT EXEMPEL
Om en kvinna på omkring 70 kg går i normal
takt i 30 minuter, kommer hon att förbruka
ungefär 180 kcal. Om samma kvinna
springer i ganska snabb takt i 30 minuter,
kommer hon att förbruka ungefär 420 kcal.
Med andra ord mer än dubbelt så mycket
som när hon gick i 30 minuter. Även om
fettförbränningen procentuellt sett inte är lika
hög när hon springer som när hon går, var
den verkliga förbrukningen av ”fettkalorier”
högre när hon sprang än när hon gick. Detta
visas i nedanstående tabell. Påståendet
”Lågintensitetsträning förbränner mest fett” är
inte sant.
SLUTSATSEN ÄR: Träna så hårt du kan utan att
det går ut över träningsglädjen! Det gör snabbt
underverk för bukfettet och därmed för din
hälsa.
EXEMPEL I TABELLFORM, KVINNA, 70 KG:*
Aktivitet
Varaktighet
Total kaloriförbrukning
% fettförbränning
Fettkalorier
Gång
30 min
180
Ca 60 %
108
Löpning
30 min
420
Ca 40 %
168
* Den procentuella fördelningen varierar från person till person och beror på träningstillståndet, men siffrorna i exemplet gäller till stor del för de flesta.
CONTOUR® LINK överför blodsockerresultaten trådlöst till Bolus Wizard-kalkylatorn i din MiniMed Paradigm insulinpump för en enklare bolusberäking. Eller till
CGM-systemen för kontinuerlig glukosmätning för enklare kalibrering.
I kampen mot diaetes är det det enkla som vinner - simple wins
Har du en insulinpump från Medtronic och vill prova CONTOUR LINK?
Kontakta Medtronic idag:
Tel: 08-568 585 20
www.medtronic-diabetes.se
MiniMed Paradigm®Veo™ insulinpump
Årets diabetessköterska
Är du diabetessköterska?
Nu kan du nominera din kandidat till ”Årets diabetessköterska 2011”
Monika Aronsson, Mora,
Årets diabetessköterska 2008.
Årets diabetessköterska 1987-2010
1987 - Britta Halvarsson, Linköping
1989 - Margareta Nilsson
1990 - Lillemor Fernström, Stockholm
1991 - Ulla Britt Löfgren, Norrköping
Elisabeth Sörman, Bålsta,
Årets diabetessköterska 2009.
Kerstin Ljung, Trollhättan,
Årets diabetessköterska 2010.
Bayer AB och SFSD (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård) utser varje år ”Årets diabetessköterska”. När priset delades
ut första gången 1987 gav Bayer sin motivering till varför priset
instiftades: ”Bayer vill uppmärksamma den yrkesgrupp som har den
mesta patientkontakten och som ur patientens synpunkt är själva
fundamentet inom diabetesteamet”
1992 - Gunnel Wiklund, Stockholm
1993 - Madeleine Svensson, Dalby
1994 - Britt-Marie Weidby, Jönköping
1995 - Inger Grundström, Örnsköldsvik
1996 - Agneta lantz, Göteborg
1997 - Eva Liljeblad, Kisa
1998 - Sonja Jakobsson, Huddinge
1999 - Astrid Leide, Malmö
2000 - Gunilla Holm, Gävle
2001 - Eva Ohlsson, Mölndal
2002 - Kristina Pilström, Uppsala
2003 - Marianne Olsson, Borås
2004 - Ewa Löfgren, Varberga
2005 - Eva Skoglund, Lycksele
2006 - Gudrun Andersson, Stockholm
2007 - Gun Olsson, Trelleborg
2008 - Monika Aronsson, Mora
2009 - Elisabeth Sörman, Bålsta
2010 - Kerstin Ljung, Trollhättan
8 diabetesmagasinet simplewins 2|2011
VEM ÄR DÅ EN VÄRDIG VINNARE, VEM SKA JAG
NOMINERA?
Årets diabetessköterska är en utmärkelse som
går till en sjuksköterska som under en längre
tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande.
Möjligheten att nominera en kollega är öppen
från nu till och med den 31 januari 2012.
Därefter kommer en nomineringskommitté
besående av tre representanter från SFSD
och tre från Bayer att gemensamt välja ut den
lyckliga vinnaren.
För att kunna nominera ska du vara diabetessköterska och medlem i SFSD. Även den
du nominerar ska vara medlem. Gå gärna in
på hemsidan www.diabetesnurse.se för mer
information.
Årets diabetessköterska kommer att presenteras på SFSD:s symposium den 15 mars
2012 i Stockholm.
Så här gör du för att nominera din
­kandidat:
•Gå in på vår hemsida
www.bayerdiabetes.se
•Klicka på rutan ”nominera årets diabetessköterska 2011” på startsidan
•Klicka dig fram till ansökningsformuläret, fyll i det och tryck ”skicka”
•Du får en bekräftelse på mailen att din
nominering kommit fram
•Skicka nomineringen senast den 31
januari 2012
Egenkontroll
Diabetes och
egenkontroll
”
Varje
människa är
upphov till sin
egen hälsa eller
sjukdom.
För många kan det vara krävande
att leva med diabetes. Både
mat, dryck, fysisk aktivitet,
sjukdom, stress, livsstil med
mera påverkar blodsockret. För
vissa kan det också vara en
tidskrävande och svår uppgift
att reglera blodsockret, men ett
välreglerat blodsocker kan öka
livskvaliteten för dem som har
diabetes.
2 TEXT: SAKARIA GULED
Dagens diabetesbehandling bygger till stor
del på egenvård och patientens förmåga att
hantera och behandla sin diabetes.1 Detta
kräver att personer med diabetes sätter sig in
i behandlingen och får bättre förståelse för sin
egen sjukdomsbild än personer med andra
kroniska sjukdomar. För vissa kan detta verka
skrämmande och inte särskilt motiverande,
eftersom de kan känna sig överväldigade
av all den information de stöter på, och
motsägelserna i den information som de hittar.
För andra kan egenvården göra dem delaktiga
och ge en känsla av att de är aktiva i sin egen
behandlig.
Diabetes är en livslång sjukdom som kräver
uppföljning och behandling livet ut, och därför
är en sund livsstil och god blodsockerkontroll
viktigt. Goda matvanor, fysisk aktivitet, egen-
mätning och motivation är avgörande för en
god hantering av diabetes, och för att minska
risken för senkomplikationer.
BLODSOCKERMÄTNING
Om man ska lyckas förändra kost- och aktivi­
tetsvanorna för att skapa nya och sundare
vanor, är det viktigt att man ser resultat av
förändringarna.2 Blodsockermätning är ett bra
verktyg för dig som har diabetes, eftersom
det finns ett klart samband mellan resultatet
och effekten av de förändringar som gjorts.
Internationella diabetesfederationen (IDF)
och ”International Society for Pediatric and
Adolescent Diabetes” (ISPAD) rekommen­
derar alla med diabetes, både typ 1 och typ 2,
att mäta blodsockret som ett hjälpmedel vid
hanteringen av sin egen sjukdom.2
MATVANOR
Personer som har diabetes rekommenderas
idag en kost som följer Livsmedelsverkets
näringsrekommendationer för alla friska
människor. Diabeteskost är detsamma som
en sund kost som kan ätas av alla.4 Ingenting
påverkar blodsockret mer än det vi äter, och
det är först och främst kolhydratinnehållet
i kosten som avgör hur mycket blodsockret
ökar efter en måltid. Bröd innehåller en del
kolhydrater, och personer med diabetes
rekommenderas välja grovt bröd eller grova
kornprodukter som ger något lägre blodsockerhöjning än mer raffinerade varianter.4
Andra energigivande näringsämnen som
proteiner och fett, påverkar inte blodsockret
direkt. Kroppen kan faktiskt själv producera
glukos från nedbrytningsprodukter av fett och
BUDDHA
proteiner, men det sker först när blodsockret
är lågt, till exempel på natten.2 För att undvika
stora svängningar i blodsockret rekommenderas därför att personer med diabetes äter
ofta och regelbundet.4
FYSISK AKTIVITET
Under fysisk aktivitet kan kroppens syreförbrukning öka upp till 20 gånger jämfört med
stillasittande aktivitet, och i arbetande muskler
kan ökningen bli ännu större. För att täcka
energibehovet bryter skelettmusklerna ned sitt
eget förråd av glukos och triglycerider samt
fria fettsyror,3 vilket sänker blodsockret. En
studie som publicerats i den ansedda Journal
of American Medical Association visar att en
kombination av konditions- och styrketräning
är det allra bästa för att sänka blodsockernivån. Typ 2-diabetes är ofta förknippad med
ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet kan ha gynnsam effekt på
flera riskfaktorer som ingår i det metaboliska
syndromet, såsom fetma och högt blodtryck.2
Regelbunden fysisk aktivitet påverkar inte
den metaboliska kontrollen vid typ 1-diabetes
som det gör vid typ 2-diabetes,2 men generellt
sett kan fysisk aktivitet bidra till ökat välbefinnande och bättre fysisk och psykisk hälsa.
Källor:
1http://www.regjeringen.no/mobil/nb/dep/hod/dok/
nouer/1999/nou-1999-13/23.html?id=524975
2 Forebygging oppfølging behandling Diabetes,
Anita Skafjeld og Marit Graue.
3http://care.diabetesjournals.org/content/27/
suppl_1/s58.full
4http://www.nettdoktor.no/ernaering/kliniskernaering/artikler/kostraaddiabetikere.php
diabetesmagasinet simplewins 2|2011 9
Typ 1 diabetes
Micke fick typ1diabetes som vuxen
För många människor kan det vara både omvälvande och chockartat att få
reda på att man har diabetes. Men Micke Elvinsson upplevde det aldrig riktigt
så. När han fick sin diagnos, vid 24 års ålder, tog han det med jämnmod och
konstaterade snarare att ”jaha, nu är det så här det ska vara”.
2 TEXT: KARIN CEDRONIUS 2 FOTO: ESZTER SIMONE
– Det handlar nog mycket om hur jag är som
person. Jag är ganska realistisk och krass.
Jag blev aldrig deprimerad eller nere när jag
fick min diagnos, säger Micke, som i dag har
hunnit fylla 44 år och alltså har levt med sin
typ1-diabetes i nästan halva livet.
Men trots att han tog sjukdomsbeskedet bra
var det inte helt lätt att ställa om till livet som
diabetiker. Bland annat var han tvungen att
sluta jobba treskift och gå över till dagarbete,
eftersom nattarbete tär för mycket på kroppen
för en diabetiker.
Micke berättar att han uppskattar det goda
mottagandet och den duktiga vårdpersonal
han mötte på sjukhuset i Karlstad, där han
låg inlagd i en vecka efter sjukdomsbeskedet.
Alla, utom en viss dietist som han träffade och
som var av den riktigt gamla skolan.
– Hon skrämde upp både mig och min fru
rejält när hon sa att jag var tvungen att sluta
med i princip allting i matväg. Så i början
vågade vi inte äta någon vanlig mat alls, än
mindre snacks eller sötsaker. Men det gav sig
sedan när jag lärde mig mer och träffade fler
FAKTA OM TYP1-DIABETES
Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan
helt upphört. Immunsystemet angriper och förstör de insulinproducerande
cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Sockret
stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger. Arvsgången vid typ
1-diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. Cirka
50 000 människor i Sverige har sjukdomen. Typ 1-diabetes kallas ibland för
barn- eller ungdomsdiabetes eftersom den ofta bryter ut under barn- eller
ungdomsåren.
Källa: Svenska diabetesförbundet och Vårdguiden
10 diabetesmagasinet simplewins 2|2011
dietister och annan vårdpersonal som berättade att jag visst kunde äta det mesta, bara
jag hade koll på mängderna och på insulinet,
säger Micke.
SEN SJUKDOMSDEBUT
Micke var ovanligt gammal när han fick sin
diagnos. För de flesta debuterar typ1-diabetes
i betydligt yngre år, ofta i förskoleåldern och
fram till tidiga puberteten. Men Micke var
alltså 24 år när han plötsligt en sensommar
började må dåligt, rasade i vikt, gick upp
och kissade flera gånger per natt och drack
ofantliga mängder vatten. Alla de klassiska
symtomen på diabetes med andra ord. Men
det var inte Micke själv, utan hans fru Eva,
som då arbetade som undersköterska, som
fattade misstankar.
– Hon sa åt mig att något måste vara fel,
och vi åkte in till vårdcentralen i Karlstad
en söndag kväll för att kolla. De mätte mitt
blodsocker som var skyhögt och skickade mig
direkt vidare till sjukhuset, berättar Micke.
Några veckor efter sjukdomsbeskedet deltog
Micke på en veckolång kurs för diabetiker.
Där fick han träffa andra i samma sits och
lära sig mer om sjukdomen av läkare och
diabetessköterskor.
– Det var en positiv upplevelse. Jag lärde mig
att det går att leva ett bra liv trots sjukdomen
Typ 1 diabetes
FAKTA
Namn: Mikael ”Micke” Elvinsson
Ålder: 44 år
Bor: Nyköping
Familj: Fru Eva och två barn 17 och
15 år
Yrke: Utbildare, säljare och fotograf på
Svenskt Skolfoto
Fritid: Cykling, främst mountainbike
och landsväg. Träna spinning och
löpning. Renovera huset.
och jag kom till en insikt; jag har faktiskt hellre
diabetes än till exempel svår nötallergi eller
glutenallergi. För mig känns diabetes betydligt
enklare och mindre begränsande, säger han.
HELLRE SPRUTA ÄN PUMP
Redan första dagen på sjukhuset tog han själv
sin insulinspruta och visst var det lite läskigt,
men han vande sig snabbt. Det är fortfarande
spruta som gäller för Micke, som inte har
fastnat för insulinpump.
– Nej, då skulle jag känna mig fast i sjukdomen på ett helt annat sätt och mycket mer
sjuk än jag gör i dag. Med sprutorna känner
jag mig fri.
Micke, som arbetar som säljare och utbildare
på Svenskt skolfoto, och även hoppar in då
och då som fotograf, lever ett aktivt liv både
i och utanför arbetet. I jobbet åker han runt
mycket med bil och besöker kunder och
utbildar fotografer. Då kan det ibland bli lite
si och så med luncherna, men Micke är alltid
förberedd.
– Om jag vet att jag har det extra hektiskt en
dag så ser jag alltid till att ha med någon slags
matsäck i bilen med grova mackor, bra pålägg
och nötter eller liknande. Och jag har alltid
med mig frukt, och en nödpåse med Gott och
blandat i handskfacket om jag skulle bli låg
helt plötsligt när jag är ute och flänger.
Men frukt är ju lite vanskligt för en diabetiker
eftersom det innehåller mycket fruktsocker.
Då har Micke ett bra tips.
– Jag brukar käka små cocktailtomater som
snacks. Det är både gott och bättre än frukt.
DEN VIKTIGA KOSTEN
Kosten är en viktig del av vardagen för Micke,
som dessutom tränar hårt och älskar att cykla
– både på landsväg och i skogen. Vissa dagar
kan det bli både två och tre timmar långa
cykelpass i skogen. Då gäller det att få i sig
ordentligt med mat på kvällen.
– Jag tror att jag har blivit duktigare på vad jag
stoppar i mig i och med min diabetes. Utan
den kanske jag hade ätit sämre mat och mer
godis, funderar han.
Micke och Eva har två barn som i dag är
15 och 17 år. Ingen av dem har visat några
tecken på diabetes. Trots det berättar Micke
att han som förälder förstås alltid har i bakhuvudet att kika efter symtom på sjukdomen.
– Om barnen plötsligt dricker massor eller en
dag verkar trötta av någon anledning. Då är
jag där och kollar av. Oron finns ju eftersom
jag vet att det finns en viss ärftlighet, även om
den inte är så stor, säger Micke.
Micke beskriver sin diabetes som förhållandevis ”enkel”. Han känner själv av sina
blodsockersvängningar väl, har aldrig svimmat
av och kan träna och leva som han vill.
– Jag tror att det är enklare att få diabetes i
vuxen ålder. Åtminstone har man nog lättare
att acceptera det då. Och det är inte heller en
massa hormoner som spökar, vilket det ju är
om man får den före eller under puberteten,
avslutar Micke Elvinsson.
diabetesmagasinet simplewins 2|2011 11
Mat
Värmande soppor
Soppa är näringsrik och mättande mat som
passar till både lunch, middag och kvällsmat.
Hemmalagade soppor är enkla att laga, lätta
att variera och relativt billiga. På detta sätt
får du snabbt middag på hektiska vardagar.
Servera gärna soppan med grovt bröd till. Det
är också lätt att laga soppa till många, vilket
gör det trevligt att bjuda in vänner på en
god och värmande soppa en kall vinterkväll.
Använd gärna frysta grönsaker i soppan. De
är faktiskt lika närings­rika som färska och är
dessutom praktiska och l­ättillgängliga. Om du
lagar soppa med b­ uljong eller fond, renskuret
kött, kyckling eller fisk, och fyller på med
massor av grönsaker, blir du både varm och
mätt utan att du får i dig en massa kalorier.
Strö över färska örter såsom basilika, timjan
eller persilja före servering. Det ger extra god
smak åt soppan.
Här har vi valt ut tre läckra soppor:
I samarbete med Grete Roede
12 diabetesmagasinet simplewins 2|2011
Per portion: 160 kcal / Per 100 g: 16 kcal / 2,8 g karbohydrater
Grönsakssoppa
4 portioner
250 g morötter
250 g kålrot
2 lökar
1 persiljerot
1 selleristjälk
½ purjolök
100 g korngryn, blötlagda
1½ l vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
2 msk persilja
½ tsk salt
¼ tsk peppar
Så här gör du:
Koka korngrynen enligt anvisningarna på paketet. Skär lök,
morötter, persiljerot och kålrot i tärningar. Skär purjolök
och selleri i skivor. Lägg grönsakerna i en kastrull med
vatten och buljong. Låt allt småkoka i ungefär 20 minuter
tills grönsakerna är mjuka. Lägg i kokta korngryn, smaka
av med salt och peppar. Strö över finhackad persilja före
servering.
Servera gärna grovt bröd till soppan.
Mat
Per portion: 105 kcal / Per 100 g: 24 kcal / 3,2 karbohydrater
Per portion: 235 kcal / Per 100 g: 56 kcal / 3,8 g karbohydrater
Morots- och
ingefärssoppa
Blomkålssoppa
med laxstrimlor
4 portioner
1 msk olja
1 lök
1–2 vitlöksklyftor
6 morötter
5 cm färsk ingefära
1 liter grönsaksbuljong
2 potatisar
2 stjälkar selleri
1 msk citronsaft
½ tsk salt
¼ tsk nymalen peppar
färsk koriander
4 portioner
1 blomkålshuvud
1 l lättmjölk
2 dl lätt crème fraiche
1 tsk salt
100 g rökt lax
4 msk färska örter
Så här gör du:
Riv ingefäran fint på ett rivjärn, grovhacka lök och vitlök,
dela morötter och potatis i bitar. Fräs lök och vitlök i olja i
en stekpanna. Tillsätt bitar av morot och ingefära och fräs
tills allt är lite mjukt. Tillsätt morötter, potatis och selleri och
stek i ett par imnuter. Tillsätt vatten, citronsaft, ingefära och
buljongtärning och koka upp. Låt det småkoka tills grönsakerna är mjuka. Mosa allt i en mixer eller matberedare.
Smaka av med salt och nymalen peppar.
Garnera med hackad färsk koriander och morotsstrimlor vid
servering.
Så här gör du:
Rensa och skär blomkålen i stora bitar. Koka försiktigt upp
mjölk i en kastrull så att den inte bränner fast i botten.
Tillsätt blomkålen och låt koka i ungefär 15 minuter, gärna
under lock. Kör soppan slät med en stavmixer eller matberedare. Rör i crème fraiche och smaka av med salt. Skär
laxen i tunna skivor och lägg ovanpå soppan före servering
tillsammans med finhackade örter.
Servera gärna soppan med gott bröd.
Tips:
Du kan också laga denna soppa av broccoli eller blanda
blomkål och broccoli.
diabetesmagasinet simplewins 2|2011 13
Motion
Konsten att få i
sig de kritiska
kolhydraterna
Stig Mattsson, dietist på Falu lasarett är
konsult till Svenska Olympiska kommittén.
Att blodsockret kan gå upp och
ner rejält under dygnets 24 timmar, det vet alla personer med
diabetes. Men visste du att även
en fullt frisk, hårt idrottande
person kan ha ordentliga sväng­
ningar i sin blodsockernivå?
Något som påverkar tränings­
resultaten betydligt mer än man
kan tro.
2 TEXT: KARIN CEDRONIUS 2 FOTO: PRIVAT
När du tränar bryts kroppens muskler ner, för
att sedan återuppbyggas under vilan mellan
träningspassen. Det har alla som haft trä­
ningsvärk fått känna på. Och att man måste
äta bra för att tillgodogöra sig träningen,
känner nog de flesta till. Men hur mycket och
vilken typ av kost är det egentligen som krävs?
För att ta reda på detta utförde Stig Mattsson,
konsult för Svenska Olympiska kommittén
och dietist vid Falu lasarett, en kontinuerlig
blodsockermätning på några av herrarna och
damerna i svenska skidlandslaget.
Blodsockermätningen genomfördes under ett
av landslagets sex dagar långa träningsläger
i somras då skidåkarna fick bära varsin
kontinuerlig blodsockermätare. Under lägret
tränade de cirka fyra fem timmar per dag,
oftast uppdelat på två träningspass. Syftet
med blodsockermätningen var framförallt att
se om de hårdtränande idrottarna klarade av
att hålla en tillräckligt bra blodsockernivå under nätterna så att de skapade en hormonellt
uppbyggande miljö.
– Det som primärt styr kroppens hormonella
miljö är vårt blodsocker. Och det som i sin
14 diabetesmagasinet simplewins 2|2011
tur avgör hur blodsockret ligger några timmar
efter en måltid, till exempel under natten, är
hur fyllda våra kolhydratförråd är i lever och
muskulatur, förklarar Stig Mattsson.
Om de aktiva klarade av att få i sig ”tillräckligt” med kolhydrater, framförallt efter det
andra passet fram till läggdags, skulle de
även nå ett bra blodsocker under natten och
därmed en hormonellt uppbyggande miljö.
Det i sin tur ökar möjligheterna att få ut mesta
möjliga av den träning de lägger ned i form av
en ökad prestationsförmåga.
– Jag har länge misstänkt att flera av de
elitidrottare som jag arbetar med, inte får i sig
tillräckligt med kolhydrater, vilket innebär att
de inte skapar en hormonellt uppbyggande
miljö efter hård träning, framförallt inte under
natten. I och med att vi idag kan utnyttja
medicinsk teknik och mäta blodsockret under
flera dagar kan vi få ett ”kvitto” på hur de aktiva äter. Tidigare hade jag inga direkta bevis,
utan kunde enbart gå på min egen, subjektiva
bedömning som fram för allt baserades på
kostregistreringar, säger Stig Mattsson.
Stig Mattssons hypotes var att flera av
skidåkarna skulle uppvisa ett för lågt blodsocker under natten på grund av ett alltför
lågt intag av kolhydrater och att de därmed
inte skulle kunna återhämta sig och bygga
upp kroppen på ett optimalt sätt. Resultaten
visade mycket riktigt att flera av idrottarna
fick ett allt lägre blodsocker nattetid för varje
träningsdag som gick under träningslägret
eftersom de inte fick i sig tillräckligt med
kolhydrater efter träningen.
Ett för lågt blodsocker under natten kommer
i praktiken att innebära att kroppen tvingas
bryta ned vävnadsprotein från till exempel
muskulatur och göra om detta till socker
för att förse hjärnan och nervsystemet med
energi. Idrottarna bygger alltså inte upp krop-
pen utan bryter istället ner den – även under
sömnen.
– Blodsockermätningen gav oss resultaten
svart på vitt. Den visade hur viktigt det är att
äta tillräckligt mycket kolhydrater på kvällen
efter hårda träningsdagar, säger Stig Mattsson.
Resultaten kan även överföras på personer
med diabetes som tränar hårt. Om de äter för
lite kolhydrater kan de alltid sänka insulindosen och därmed nå ett ”bra” blodsocker under
natten, men den viktiga frågan är om de även
bygger upp kroppen på ett bra sätt? Äter
man alldeles för lite kolhydrater och sänker
insulindosen kraftigt kommer man inte bygga
upp kroppen på ett optimalt sätt, precis som
hos skidlandslaget.
– Ofta hör jag personer med diabetes som tror
att det räcker att ställa in sin insulindos så att
de har ett bra blodsocker och sedan träna
hårt. Men det är oerhört viktigt att man är
noga med att äta ordentligt med kolhydrater
på kvällen efter ett träningspass – så att man
inte tvingas att sänka basinsulinet allt för
kraftigt, säger Stig Mattson.
Man ska alltså inte bara lära sig att justera insulindoserna, utan bör även lära sig att justera
kolhydratintaget efter den mängd träning man
lägger ned.
– Det gäller helt enkelt att äta rätt saker i rätt
mängd inför natten. Då mår kroppen bra
och kan återhämta sig under vilan. Både för
personer med diabetes och utan, säger Stig
Mattsson och nämner Robin Bryntesson som
exempel på en person med diabetes som
lyckats kombinera sjukdomen med idrott på
elitnivå.
– Robin har under några år tillhört längd­
åkningslandlaget – så det går att lyckas inom
idrotten även om man har diabetes.
Diabetesblogg
Mannen bakom Sveriges största
diabetesblogg
Han är 21-åringen som driver
Sveriges största diabetesblogg.
En blogg som blandar mode och
party med vardag och sjukhusbesök. ”Jag vill att bloggen ska
ha en mångfald av fest och allvar, precis som livet har”, säger
Joakim Mattsson.
förminskas och man inte tar upp de problem
den medför.
– Jag vill vara ärlig. Diabetes är ingen enkel
sjukdom, men det går att leva med den. Och
det går att ha ett bra liv. Därför vill jag berätta
om allt jag gör trots att jag har diabetes men
också berätta när jag tycker sjukdomen är
pest, säger han.
2 TEXT: KARIN CEDRONIUS
2 FOTO: ELISABETH HANSSON
När Joakim började blogga för två år sedan
hade han inga planer på att skapa en diabetesblogg, även om han faktiskt har kallat sig
”Diabetesmannen” från start. Då var det mest
en party- och modeblogg som drevs av en
ung kille som gillar kläder och att ha kul med
sina kompisar. Men allt eftersom tiden gick
blev inläggen om diabetes fler och fler. I dag
försöker Joakim väva in något om sjukdomen
i så gott som varje inlägg han gör, oavsett om
det handlar om festande, mode eller sjukhusbesök.
– Diabetes är ju en del av mig. Men samtidigt är det viktigt att det inte bara blir en
sjukdomsblogg, får då blir det tråkigt att läsa.
Såna finns det alltför många av. Jag vill ha en
mix av allt i min blogg och ser till att lägga upp
mycket bilder och videoklipp också, säger
Joakim, som i dag kan glädjas åt att hans
diabetesblogg har blivit Sveriges största med
mellan 800 och 1000 unika besökare per
dag.
Joakim var tolv år när han fick diabetes. Det
kom som en chock och han blev tyst i en hel
vecka när han fått beskedet om den kroniska
sjukdomen.
– Jag var precis på väg in i puberteten och
hade svårt att acceptera att jag hade drabbats
av en så svår sjukdom. Dessutom visade det
sig att jag var svårinställd just på grund av
puberteten och alla hormoner i kroppen, vilket
inte gjorde saken lättare.
I dag har han levt med sin sjukdom i nio år
FAKTA
Namn: Joakim Mattsson
Ålder: 21 år
Bor: Uppsala
Familj: Tre syskon, mamma och
pappa
Yrke: Bloggar och är personlig assistent
Intressen: Blogga, träna, mode, uteliv
och att umgås med vänner.
Favoritbloggar: Cimon Lundbergs
blogg improveme.se/cimon och Robin
Fröströms blogg stilrobin.com/
Bloggadress: diabetsmannen.se
och lärt sig att handskas med den. Men trots
det kommer han aldrig att acceptera den fullt
ut. På bloggen har han skrivit ”Fuck diabetes!” och beskriver hur han ibland tappar
tålamodet med alla sprutor, läkarbesök och
blodsockerprov. Joakim är inte rädd för att
sticka ut och säga sin åsikt. Det finns det
flera bevis på i bloggen. Till exempel är han
kritisk till alla ”gulliga artiklar” om hur enkelt
det är att leva med diabetes. Där sjukdomen
Och reaktionerna låter inte vänta på sig.
Bloggen har en stor läsekrets som ökar
stadigt. Även om de flesta är i åldrarna 15-25
år så får han även mejl och kommentarer
från en del äldre läsare, till exempel mammor
med barn som har diabetes. Joakim har lärt
känna flera andra diabetiker via sin blogg och
svarar mer än gärna på frågor och funderingar
som läsarna har. En av kontakterna har lett
till medverkan i en bok om ungdomar med
diabetes, ”Från ungdom till ungdom” av Frida
Kullgren.
– Det är en jättebra bok, skriven av en ung
tjej med diabetes. Den talar klarspråk. Istället för professorer och läkare är det vi som
har sjukdomen som får komma till tals. Det
behövs fler såna böcker, jag funderar själv på
att skriva en faktiskt, säger denna ambitiösa
21-åring med stora framtidsplaner. För Joakim
räcker det nämligen inte att driva en omtyckt
blogg parallellt med jobbet som personlig
­assistent åt en 15-årig rullstolsburen kille.
– Jag ska skriva böcker, göra en film om
diabetes och lite andra projekt.
Och som varje värdig bloggare av rang har
Joakim också anammat detta med tävlingar
för sina bloggläsare. Vad kan vara bättre att
lotta ut på en diabetesblogg än en blodsockermätare? För två år sedan började Joakim själv
använda Bayers CONTOUR USB-mätare, och
är riktigt nöjd. Därför vill han dela med sig till
läsarna med sin tävling.
– Jag har provat flera mätare genom åren och
de har krånglat och gått sönder. Men den här
mätaren har aldrig strulat. Och så gillar jag att
man kan lägga in värdena i datorn och sen
följa precis hur man har legat den senaste
månaden. Det är klockrent!
diabetesmagasinet simplewins 2|2011 15
B
Avsändare:
Bayer AB
Diabetes Care
Box 606
169 26 Solna
Porto
betalt
www.bayerdiabetes.se
Tel: 020-83 00 84
Alla mätarna i
CONTOUR
®
familjen
använder samma teststicka
Vi har alla diabetes med olika behov,
men vi använder samma teststicka!
• Bayers Ingen kodning™-teknologi
• Snabb mättid - 5 sekunder
• Litet blodprov - 0,6 µl
• 24 månaders hållbarhet
SVENSKT
SPRÅK