Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Vi vill att det är: lätt att starta företag kul att driva företag enkelt att driva företag tryggt att driva företag lönsamt att driva företag Vi är den växande organisationen för Sveriges småföretagare. 23787_SmaForetag_Kort.indd 1
2014-05-28 11:15
Småföretagare står för tillväxten! Anpassad omsättningsnivå för revisionsplikt Sveriges småföretagare vill att nivån för revisionsplikt anpassas till omvärlden och höjs till åtminstone en årsomsättning på 50 miljoner kr. I Sverige fanns 127 832 afnställda öretag (2013). Att använda en tgotalt räns 1f ör antal medför en helt onödig begränsning företags tillväxt. ämfört länder inom EU är 26,5 % av fdör essa företag (299 0J47) har m
med inst andra en anställd nivån för låg. Mindre företag växer ofta med antalet anställda och att 97,5 % (291 420) har färre än 50 anställda anställa person nummer 4 innebär en 30 % -­‐ig ökning av personalstyrkan, Endast 2,5 %r aisk/möjlighet v företagen (o7 ch 550) har fler ä n 50 anställda med åtföljande kostnader. Övriga företag (828 785) saknar anställda -­‐ egenföretagare, men kan även vara ”vilande” på något vis Egentligen borde det inte behövas några särskilda regler för revisorer i aktiebolag. Det naturliga är att ägare bestämmer om behov av revisor Huvudparten v tillväxten i Sverige sker ti ill de minsta företagen. Det är finns. Då måste maan naturligtvis ta hänsyn önskemål från kunder, alltså uppenbart att ett ”väl fungerande företagsklimat” i Sverige am
leverantörer, kreditgivare och andra som företaget är beroende v. åste påverka de riktigt små företagen för att ge effekt på tillväxten i landet. Fyra av fem nya jobb tillkommer inom de små företagen, medan de riktigt stora inte tillför nya jobb i landet utan expanderar utomlands i länder med lägre kostnader. Det senare sker alltjämt i Sverige medan det, enligt färska uppgifter, i USA har vänt och man börjar ta hem produktion. Produktiva småföretag kan sällan rationalisera eller lägga ut verksamhet utan till-­‐
växten sker vanligtvis genom att öka antalet anställda här hemma. Vi vill att denna tillväxt ska fortsätta och menar att det är den enda vägen till hållbar tillväxt för Sverige. Attityden till företagande måste förbättras i Sverige, inte bara i tal utan i handling. Numera är det fint att vara entreprenöriell, men fortfarande inte att vara företagare (?) Regler och förutsättningar för att starta, driva och utveckla småföretag måste förbättras rejält. Företagsklimatet läggs fast av Regering och Riksdag, men påverkas också i hög utsträckning av tjänstemän inom Skatteverket, Bolagsverket m.fl. Alla berörda måste ändra sina attityder till småföretagande, för att hjälpa i stället för att stjälpa de som vill riskera sin framtid för att förverkliga sina idéer, mål och drömmar. Entreprenörskap skall belönas inte misstänkliggöras, bestraffas eller överdrivet beskattas. 13 1 2
23787_SmaForetag_Kort.indd 2
2014-05-28 11:15
Sänkt arbetsgivar-­‐/egenavgift Gemensamt begrepp faöretagare/näringsidkare För att stimulera småföretagen tt våga anställa föreslår vi, i ett första skede, ett blagstiftning orttagande maåste v den allmänna rbetsgivar-­‐ Svensk använda ett löneavgiften gemensamt ib aegrepp för och egenavgiften för upp till 10 anställda, ilket innebär å 3 företagare och näringsidkare. Idag är dvet mycket lätt lönesummor att hamna mpellan miljoner k
ronor. D
en a
llmänna l
öneavgiften ä
r i
nte k
opplad t
ill n
ågon stolarna eftersom det inte finns någon entydig och generell förklaring till förmån för utan bör es sdom en För år 2o014 är den Även vem som är individen företagare inom oslika elar av skatt. lagstiftning ch regelverk. allmänna löneavgiften 9,88 % på bhruttolönen. den så kallade närståendekretsen ar olika omfattning i olika lagar och regler. 100%
Som nämnts ovan innebär till exempel valet av företagsform om man kan få avdrag 80% för sjuk-­‐ och hälsovård. Det finns andra diskriminerande regler som gör att utfallet blir olika när lag eller förordning använder Spelar ingen roll för
begrepp 60%
som näringsidkare och företagare på olika personalstyrkan
vis. Behålla personalen
40%
Anställa personal
20%
0%
0-­‐1
2-­‐5
6-­‐10
>10
anställda anställda anställda anställda
Småföretagarnas medlemmar (1 043 svar) svarade hösten 2013 på frågan hur de skulle agera vid en sänkning av arbetsgivaravgiften 14 2 3
23787_SmaForetag_Kort.indd 3
2014-05-28 11:15
Attityd till företagare Minskad regelbörda för företagande Sveriges officiella attityd till entreprenörskap har okm ommit till dren nivån Under flera regeringsperioder har ministrar talat minskad egel-­‐
att det för numera också Tåyvärr terfinns i läroplanen för garundskolan. Daäremot har börda företagare. märks inte mycket v detta, trots tt statliga inte a
ttityden t
ill f
öretagare h
ängt m
ed. F
ortfarande b
ehandlar a
lltför Tillväxtverket konstaterar att företag med 10-­‐49 anställda anser regel-­‐
många företagare mfed voghet. Det gäller kommunala bördan tsjänstemän om det största hindret ör taillväxt. En anledning till att antalet bygghandläggare lika väl som pSå katteverkets jänstemän som skkapas ontrollerar regler inte minskar kan bero att för varje tlag som ändras nya personalliggare p
å f
risörsalonger. föreskrifter som ska granskas av byråkrater. Regelbördan för företagare minskar inte, trots upprepade löften om detta från de senaste fem regeringarna. Det måste bli enklare och mer lönsamt att vara företagare i hela Sverige. I vår rapport Kommuner som går mot strömmen, visar vi nyföretagan-­‐
dets betydelse för arbetslöshet glesbygdskommuner. I synnerhet gäller det möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Ett par tydliga exempel på onödigt regelkrångel är kassaregister och personalliggare. Dessa gäller endast begränsade branscher, och har dess-­‐
utom visat sig onödiga eller i vissa fall helt kontraproduktiva. Att sänka gränsen och utöka vilka områden där kassaregister ska användas, gör inte reglerna bättre. Ta bort dem! Specialreglerna för fåmansföretagare (som inte finns på börsen) måste tas bort i sin helhet. Dessa s.k. 3:12-­‐reglerna är otidsenliga! Familjeföretag får inte missgynnas om vi ska få fler växande företag. 3 11 4
23787_SmaForetag_Kort.indd 4
2014-05-28 11:15
Bättre m
öjligheter för kför apitalförsörjning av Avskaffat sjuklöneansvar de mindre företagen företagande Risken för höga sjuklönekostnader för de anställda är det väsentligaste skälet till att de små företagen inte anställer personal idag. I under-­‐
Sverige shom ar iSnte, som i många Raiksförbund ndra länder, möjlighet att ha aktiebolag sökningar måföretagarnas har gjort uppger drygt 40 med l
ågt a
ktiekapital e
ller a
nvända o
beskattade p
engar t
ill f
öretags-­‐
procent av dem att de skulle anställa en eller flera nya medarbetare om uppbyggnad. Sverige heller inte något system där tjänsteföretag kan sjuklöneansvaret togs hbar ort. låna pengar eftersom personal och idéer inte fungerar som säkerhet i bank. Av bland annat dessa skäl startas alltför få företag i Sverige, faktiskt Vi vill vskaffa bEåda veckorna juklöneansvaret ed särskilt upp nästan mainst inom U. D
essutom i vsäxer de för sakta foör ch företag klarar im
nte till t
io a
nställda, v
ilket s
kulle k
osta s
taten e
ndast 1
,4 m
iljarder k
ronor stora påfrestningar under etableringsfasen. Det finns visserligen förslag (enligt Riksdagens ustredningstjänst) sannolikt snabbt finansieras från regeringen om kattelättnader fm
ör en investeringar i nystartade eller genom mfånga nya obb och skatteintäkter. växande öretag, mjen det är dbärmed åde komplicerat och byråkratiskt och dessutom utformat av och för tjänstemän. Det måste bli lika ”lönsamt” att investera pengar i små företag och bidra till dess utveckling, som det är att investera pengar på aktiebörsen. 12 4 5
23787_SmaForetag_Kort.indd 5
2014-05-28 11:15
Modernisering av LAS (turordningsreglerna) Ett socialt skyddsnät lika för alla En reformering av LAS är nödvändig och nya rsegler måste Det ösvergripande ociala skyddsnätet måste bli lika tryggt för företagare om för utformas sBå åde att anrbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga anställda. är det gäller lagstadgade och kollektivavtalade förmåga a
tt u
tveckla v
erksamheten v
äger t
yngre ä
n a
ntalet anställningsår, försäkringar. Men så är det tyvärr inte idag. Våra beslutsfattare fokuserar vid d
riftsinskränkningar o
ch o
morganisationer. alltför ensidigt på hur sjukpennings-­‐, arbetslöshets-­‐ och pensionsfrågor ska utformas för att anställda ska få ett så tryggt socialt skyddsnät som möjligt. Detta gör man utndersökning rots att samtliga partier är överens om att Sverige I Småföretagarnas ansåg 73 procent av medlemmarna behöver s
måföretagen, m
ed t
anke p
å a
tt d
et ä
r i
s
måföretagen som de att LAS är ett stort hinder för nyanställningar. Att turordningsreglerna flesta j
obben s
kapas. dessutom försvårar möjligheten för ungdomar och utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden och tillåtas vara en del av Sverige, gör reglerna nnu mer ssmåföretagaren vårförståeliga har varken tid eller ork att sätta sig in i Den näystartade alla regler. Det är inte ovanligt att företagare, som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet, plötsligt inser att det sociala skyddsnätet inte ger den trygghet som man förväntat sig. 5 9 6
23787_SmaForetag_Kort.indd 6
2014-05-28 11:15
Väl fungerande Krafttag arbetsplatsförlagt för rättvis konkurrens lärlingssystem Många småföretagare ppger svårigheten att kunna ekrytera De verksamheter som iunte behöver utföras mi ed offentlig regi rm
åste kompetent personal osom äsentligaste hindret för aatt konkurrensutsättas, ch ddå et i fvörsta hand i så små delar tt käunna ven dve äxa. minsta Mycket f
å u
tbildningar i
S
verige ä
r i
d
agsläget i
nriktade f
ör s
måföretags företagen kan vara med och lämna anbud. kompetensförsörjning. 100%
80%
Inte t a e mot någon
lärling
60%
40%
Ta e mot >1 lärling
20%
0%
Ta e mot en lärling
Småföretagarnas Riksförbund presenterade under våren 2013 rapporten ”Lärlingssystem -­‐ Nyckeln till ett fungerande samarbete mellan skola och näringsliv”. Denna belysning av hur man hanterar frågan i Förutsättningarna rivata och offentliga företag väisar r på am
sätt har Danmark, men även i fvör iss pm
ån Tyskland och Österrike, tt ånga Sverige olika. Till exempel går eitt nte en myndighet eller en kommun i konkurs, okch mycket att lära. Med fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem an det finns en finansiell styrka hos en kommun ller en en man i Danmark få nästan 40 o%ch av ggarantier ymnasieeleverna att gå iegenom lärlingsutbildning. myndighet som väldigt få privata företag har. 10 6 7
23787_SmaForetag_Kort.indd 7
2014-05-28 11:15
Anpassning av LOU till de små företagens villkor Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) måste anpassas till små företag. Större organisationer kan oftast anpassa sig till regler som gäller för små, men det är mycket svårt åt andra hållet. Att offentliga inköp i första hand verkar vara en juridisk i stället för affärsmässig uppgörelse kommer aldrig att gynna ett förståndigt användande av våra gemensamma resurser. Att alltfler upphandlingar överklagas skapar ytterligare kostnader och skrämmer bort småföretagare från den marknad, som anses omsätta 1 000 miljarder kronor årligen i Sverige. Överklaganden av offentliga upphandlingar borde prövas av ett affärsmässigt organ specialiserat på inköp och upphandling och inte en juridisk förvaltningsdomstol. Detta inköpsorgan måste vara dominerat av småföretagare så att det inte skapar ytterligare en juridisk och byråkratisk koloss. 7 8
23787_SmaForetag_Kort.indd 8
2014-05-28 11:15
Rättssäkerhet för företagare Skatteverket ska inte ålägga företagare skatter och avgifter förrän den rättsliga frågan avgjorts av högsta instans. Vi önskar här samma rätts-­‐
principer för företagare som för övriga medborgare. Skatteverket ska heller inte försvåra verksamheten för företagare genom omotiverade extrakontroller. Om man är åtalad för brott har man rätt till offentlig försvarare på statens bekostnad, men är man som företagare misstänkt för att inte ha skött skatteredovisning eller inbetalning i enlighet med Skatteverkets uppfattning, står inte samhället för något stöd alls. Skatteverkets personal är betald av medborgarna för att vara experter på skattefrågor och borde därför kunna hjälpa företagaren så det blir rätt och riktigt. 8 9
23787_SmaForetag_Kort.indd 9
2014-05-28 11:15
Modernisering av LAS (turordningsreglerna) Ett socialt skyddsnät lika för alla En reformering av LAS är nödvändig och nya rsegler måste Det ösvergripande ociala skyddsnätet måste bli lika tryggt för företagare om för utformas sBå åde att anrbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga anställda. är det gäller lagstadgade och kollektivavtalade förmåga a
tt u
tveckla v
erksamheten v
äger t
yngre ä
n a
ntalet anställningsår, försäkringar. Men så är det tyvärr inte idag. Våra beslutsfattare fokuserar vid d
riftsinskränkningar o
ch o
morganisationer. alltför ensidigt på hur sjukpennings-­‐, arbetslöshets-­‐ och pensionsfrågor ska utformas för att anställda ska få ett så tryggt socialt skyddsnät som möjligt. Detta gör man utndersökning rots att samtliga partier är överens om att Sverige I Småföretagarnas ansåg 73 procent av medlemmarna behöver s
måföretagen, m
ed t
anke p
å a
tt d
et ä
r i
s
måföretagen som de att LAS är ett stort hinder för nyanställningar. Att turordningsreglerna flesta j
obben s
kapas. dessutom försvårar möjligheten för ungdomar och utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden och tillåtas vara en del av Sverige, gör reglerna nnu mer ssmåföretagaren vårförståeliga har varken tid eller ork att sätta sig in i Den näystartade alla regler. Det är inte ovanligt att företagare, som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet, plötsligt inser att det sociala skyddsnätet inte ger den trygghet som man förväntat sig. 5 9 10
23787_SmaForetag_Kort.indd 10
2014-05-28 11:15
Väl fungerande Krafttag arbetsplatsförlagt för rättvis konkurrens lärlingssystem Många småföretagare ppger svårigheten att kunna ekrytera De verksamheter som iunte behöver utföras mi ed offentlig regi rm
åste kompetent personal osom äsentligaste hindret för aatt konkurrensutsättas, ch ddå et i fvörsta hand i så små delar tt käunna ven dve äxa. minsta Mycket f
å u
tbildningar i
S
verige ä
r i
d
agsläget i
nriktade f
ör s
måföretags företagen kan vara med och lämna anbud. kompetensförsörjning. 100%
80%
Inte t a e mot någon
lärling
60%
40%
Ta e mot >1 lärling
20%
0%
Ta e mot en lärling
Småföretagarnas Riksförbund presenterade under våren 2013 rapporten ”Lärlingssystem -­‐ Nyckeln till ett fungerande samarbete mellan skola och näringsliv”. Denna belysning av hur man hanterar frågan i Förutsättningarna rivata och offentliga företag väisar r på am
sätt har Danmark, men även i fvör iss pm
ån Tyskland och Österrike, tt ånga Sverige olika. Till exempel går eitt nte en myndighet eller en kommun i konkurs, okch mycket att lära. Med fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem an det finns en finansiell styrka hos en kommun ller en en man i Danmark få nästan 40 o%ch av ggarantier ymnasieeleverna att gå iegenom lärlingsutbildning. myndighet som väldigt få privata företag har. 10 6 11
23787_SmaForetag_Kort.indd 11
2014-05-28 11:15
Attityd till företagare Minskad regelbörda för företagande Sveriges officiella attityd till entreprenörskap har okm ommit till dren nivån Under flera regeringsperioder har ministrar talat minskad egel-­‐
att det för numera också Tåyvärr terfinns i läroplanen för garundskolan. Daäremot har börda företagare. märks inte mycket v detta, trots tt statliga inte a
ttityden t
ill f
öretagare h
ängt m
ed. F
ortfarande b
ehandlar a
lltför Tillväxtverket konstaterar att företag med 10-­‐49 anställda anser regel-­‐
många företagare mfed voghet. Det gäller kommunala bördan tsjänstemän om det största hindret ör taillväxt. En anledning till att antalet bygghandläggare lika väl som pSå katteverkets jänstemän som skkapas ontrollerar regler inte minskar kan bero att för varje tlag som ändras nya personalliggare p
å f
risörsalonger. föreskrifter som ska granskas av byråkrater. Regelbördan för företagare minskar inte, trots upprepade löften om detta från de senaste fem regeringarna. Det måste bli enklare och mer lönsamt att vara företagare i hela Sverige. I vår rapport Kommuner som går mot strömmen, visar vi nyföretagan-­‐
dets betydelse för arbetslöshet glesbygdskommuner. I synnerhet gäller det möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Ett par tydliga exempel på onödigt regelkrångel är kassaregister och personalliggare. Dessa gäller endast begränsade branscher, och har dess-­‐
utom visat sig onödiga eller i vissa fall helt kontraproduktiva. Att sänka gränsen och utöka vilka områden där kassaregister ska användas, gör inte reglerna bättre. Ta bort dem! Specialreglerna för fåmansföretagare (som inte finns på börsen) måste tas bort i sin helhet. Dessa s.k. 3:12-­‐reglerna är otidsenliga! Familjeföretag får inte missgynnas om vi ska få fler växande företag. 3 11 12
23787_SmaForetag_Kort.indd 12
2014-05-28 11:15
Bättre m
öjligheter för kför apitalförsörjning av Avskaffat sjuklöneansvar de mindre företagen företagande Risken för höga sjuklönekostnader för de anställda är det väsentligaste skälet till att de små företagen inte anställer personal idag. I under-­‐
Sverige shom ar iSnte, som i många Raiksförbund ndra länder, möjlighet att ha aktiebolag sökningar måföretagarnas har gjort uppger drygt 40 med l
ågt a
ktiekapital e
ller a
nvända o
beskattade p
engar t
ill f
öretags-­‐
procent av dem att de skulle anställa en eller flera nya medarbetare om uppbyggnad. Sverige heller inte något system där tjänsteföretag kan sjuklöneansvaret togs hbar ort. låna pengar eftersom personal och idéer inte fungerar som säkerhet i bank. Av bland annat dessa skäl startas alltför få företag i Sverige, faktiskt Vi vill vskaffa bEåda veckorna juklöneansvaret ed särskilt upp nästan mainst inom U. D
essutom i vsäxer de för sakta foör ch företag klarar im
nte till t
io a
nställda, v
ilket s
kulle k
osta s
taten e
ndast 1
,4 m
iljarder k
ronor stora påfrestningar under etableringsfasen. Det finns visserligen förslag (enligt Riksdagens ustredningstjänst) sannolikt snabbt finansieras från regeringen om kattelättnader fm
ör en investeringar i nystartade eller genom mfånga nya obb och skatteintäkter. växande öretag, mjen det är dbärmed åde komplicerat och byråkratiskt och dessutom utformat av och för tjänstemän. Det måste bli lika ”lönsamt” att investera pengar i små företag och bidra till dess utveckling, som det är att investera pengar på aktiebörsen. 12 4 13
23787_SmaForetag_Kort.indd 13
2014-05-28 11:15
Småföretagare står för tillväxten! Anpassad omsättningsnivå för revisionsplikt Sveriges småföretagare vill att nivån för revisionsplikt anpassas till omvärlden och höjs till åtminstone en årsomsättning på 50 miljoner kr. I Sverige fanns 127 832 afnställda öretag (2013). Att använda en tgotalt räns 1f ör antal medför en helt onödig begränsning företags tillväxt. ämfört länder inom EU är 26,5 % av fdör essa företag (299 0J47) har m
med inst andra en anställd nivån för låg. Mindre företag växer ofta med antalet anställda och att 97,5 % (291 420) har färre än 50 anställda anställa person nummer 4 innebär en 30 % -­‐ig ökning av personalstyrkan, Endast 2,5 %r aisk/möjlighet v företagen (o7 ch 550) har fler ä n 50 anställda med åtföljande kostnader. Övriga företag (828 785) saknar anställda -­‐ egenföretagare, men kan även vara ”vilande” på något vis Egentligen borde det inte behövas några särskilda regler för revisorer i aktiebolag. Det naturliga är att ägare bestämmer om behov av revisor Huvudparten v tillväxten i Sverige sker ti ill de minsta företagen. Det är finns. Då måste maan naturligtvis ta hänsyn önskemål från kunder, alltså uppenbart att ett ”väl fungerande företagsklimat” i Sverige am
leverantörer, kreditgivare och andra som företaget är beroende v. åste påverka de riktigt små företagen för att ge effekt på tillväxten i landet. Fyra av fem nya jobb tillkommer inom de små företagen, medan de riktigt stora inte tillför nya jobb i landet utan expanderar utomlands i länder med lägre kostnader. Det senare sker alltjämt i Sverige medan det, enligt färska uppgifter, i USA har vänt och man börjar ta hem produktion. Produktiva småföretag kan sällan rationalisera eller lägga ut verksamhet utan till-­‐
växten sker vanligtvis genom att öka antalet anställda här hemma. Vi vill att denna tillväxt ska fortsätta och menar att det är den enda vägen till hållbar tillväxt för Sverige. Attityden till företagande måste förbättras i Sverige, inte bara i tal utan i handling. Numera är det fint att vara entreprenöriell, men fortfarande inte att vara företagare (?) Regler och förutsättningar för att starta, driva och utveckla småföretag måste förbättras rejält. Företagsklimatet läggs fast av Regering och Riksdag, men påverkas också i hög utsträckning av tjänstemän inom Skatteverket, Bolagsverket m.fl. Alla berörda måste ändra sina attityder till småföretagande, för att hjälpa i stället för att stjälpa de som vill riskera sin framtid för att förverkliga sina idéer, mål och drömmar. Entreprenörskap skall belönas inte misstänkliggöras, bestraffas eller överdrivet beskattas. 13 1 14
23787_SmaForetag_Kort.indd 14
2014-05-28 11:15
Sänkt arbetsgivar-­‐/egenavgift Gemensamt begrepp faöretagare/näringsidkare För att stimulera småföretagen tt våga anställa föreslår vi, i ett första skede, ett blagstiftning orttagande maåste v den allmänna rbetsgivar-­‐ Svensk använda ett löneavgiften gemensamt ib aegrepp för och egenavgiften för upp till 10 anställda, ilket innebär å 3 företagare och näringsidkare. Idag är dvet mycket lätt lönesummor att hamna mpellan miljoner k
ronor. D
en a
llmänna l
öneavgiften ä
r i
nte k
opplad t
ill n
ågon stolarna eftersom det inte finns någon entydig och generell förklaring till förmån för utan bör es sdom en För år 2o014 är den Även vem som är individen företagare inom oslika elar av skatt. lagstiftning ch regelverk. allmänna löneavgiften 9,88 % på bhruttolönen. den så kallade närståendekretsen ar olika omfattning i olika lagar och regler. 100%
Som nämnts ovan innebär till exempel valet av företagsform om man kan få avdrag 80% för sjuk-­‐ och hälsovård. Det finns andra diskriminerande regler som gör att utfallet blir olika när lag eller förordning använder Spelar ingen roll för
begrepp 60%
som näringsidkare och företagare på olika personalstyrkan
vis. Behålla personalen
40%
Anställa personal
20%
0%
0-­‐1
2-­‐5
6-­‐10
>10
anställda anställda anställda anställda
Småföretagarnas medlemmar (1 043 svar) svarade hösten 2013 på frågan hur de skulle agera vid en sänkning av arbetsgivaravgiften 14 2 15
23787_SmaForetag_Kort.indd 15
2014-05-28 11:15
PRIORITERADE FRÅGOR FÖR SVERIGES SMÅFÖRETAGARE Kraftigt sänkt arbetsgivar-­‐ och egenavgift Minskad regelbörda för företagande Avskaffat sjuklöneansvar för de mindre företagen Ett socialt skyddsnät lika för alla Vi är mer RAKT PÅ! www.smaforetagarna.eu Storgatan 64 263 31 HÖGANÄS Växel: 042 -­‐ 34 28 50 maj 2014 23787_SmaForetag_Kort.indd 16
2014-05-28 11:15