Urban Rydin Bertil Båvall BESKATTNING AV ÄGARE TILL FÅMANSFÖRETAG SVERIGE ETT SKATTEPARADIS FÖR SMÅFÖRETAGARE? Ett kontroversiellt inslag i det svenska skattesystemet är de särskilda regler som gäller för aktiva ägare till aktiebolag (3:12-reglerna). Reglerna har sin grund i det tudelade skattesystem som Sverige haft sedan början av 1990-talet. Detta system skiljer på beskattningen av arbetsinkomster och nominellt beräknade kapitalinkomster. Alltför många pratar bara planeringar inför utdelningar samt om och hur bolaget ska säljas för att skatteoptimera. Man stirrar sig blind på 20 % skatteuttag i ägarledet och glömmer bolagsbeskattningen. Sanningen är att de flesta småföretagare inte har sådana inkomstnivåer att de bör utnyttja dessa skatteregler. Lönebeskattningens nivåer inklusive sociala avgifter och med beaktande av jobbskatteavdraget är: 40 – 48 % (inkomst upp till brytpunkten), 63,5 % (vid 20 % statlig inkomstskatt) respektive 67,3 % (vid 25 % statlig inkomstskatt). Detta kan jämföras med dagens nivå för beskattning av kapitalinkomster från fåmansföretag som omfattas av 3:12-reglerna som är 41,04 %. I ett första led uttas bolagsskatt på 26,3 % och i ett andra led sker ägarbeskattning på 20 % av de utdelade vinstmedlen på 73,7 %. Vid en sänkt bolagsskatt till 25,3 % blir det totala skatteuttaget 40,24 %. Dessa siffror visar att en kontant lön som säkerställer den sociala tryggheten är en bra utgångspunkt för skatteplaneringen. Sedan kan ett bra förmånspaket ge en marginalskatt i denna del på 9 – 10 %. Förutom gåvor, arbetsredskap, personalvårdsförmåner etc. bör man givetvis överväga att hyra ut lokal i villan och låna in kapital till bolaget. Men är det då inte småpengar man kan tjäna i denna del? Ja, det är det om man tycker 50 000 kr per år och individ är kaffepengar. För ett bolag som ägs av två makar bör vinstmedel upp till ca 1,2 miljoner kr tas ut enligt ovan innan det blir aktuellt med utdelningar. Då spar man flera hundra tusen kr i skatt. Det är således en myt att 3:12-reglerna är det viktigaste för en småföretagare med aktiebolag. En annan myt är talet om den straffbeskattade pensionären. När det är precis tvärtom. De första 100 000 kr i lön beskattas med en marginaleffekt på 10 – 12 % respektive 20 – 22 %. Mindre än hälften av vad en yngre småföretagare får betala. Detta måste givetvis beaktas i planeringen. Finansminister Borg har gång på gång uttalat en vilja att sänka bolagsskatten ned till kanske 15 %. En sänkning med 10 %-enheter. Vad innebär detta för planeringen i företagssektorn? Blir det några ändringar i 3:12-reglerna? En annan intressant fråga är hur beskattningen av ägare till delägare i riskkapitalfonder egentligen borde utformas. Är verkligen en modell som utgår ifrån 3:12-reglerna lämplig? En viktig fråga för hela nationen är frågan om generationsskifte/ägarskifte av småföretag. Sanningen är att ganska många småföretagare snart ska gå i pension. Vad händer då? Vilka modeller finns och vilka ändrade regler bör införas?