De sätter stopp för illegal tobak
Svensk Polis EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN NUMMER 5 MAJ 2013 ÅRGÅNG 52 TÄVLA MED DIN BÄSTA BILD! Möt polisens första terapihund Signalspaning – så funkar det 80-talister – den nya polisgenerationen De sätter stopp för illegal tobak Samarbete ger resultat i Gävleborg Gatulangningsgruppen i Uppsala gör stora marijuanabeslag 01_omslaget_1305.indd 5 2013-05-16 11:19 ’ ’ Redaktionen India kan känna om någon behöver extra stöd.” Ha kameran redo! F ram till den 20 augusti kan du delta i Svensk Polis fototävling för polisanställda. Tävlingsreglerna finns på sidan 26. Vi är stolta över att ha med fotografen Paul Hansen i juryn. Han har fått mängder av priser för sina bilder och två gånger har han utnämnts till världens bästa fotograf. Själv tycker han att en bra bild berör och ger en reaktion i kroppen. Handsvett till exempel. 20 Innehåll/ Maj 4–8 Reportage Illegal tobakshandel. Svensk Polis följde med på en tobakstillsyn i Gävle. Fototävlingen ersätter härmed skrivtäv- lingen, som har hållits i tio år. På sidorna 30–31 kan du läsa den sista novellen från den sista tävlingen. Tack alla ni som genom åren har skickat in bidrag till skrivtävlingen! Det har varit spännande att läsa dem. Flera har för alltid fastnat – inte minst för att jag fått veta att de bygger på verkliga händelser. Jag kan bara ana vilken uppsjö av historier som trängs i huvudet på framför allt er som är poliser. Det är svårt att tänka sig ett yrke där man upplever lika mycket. Fortsätt berätta om polisarbetet. Hör av dig till redaktionen med berättelser du vill att vi ska skriva om. 9–11 Nyheter 9. En gemensam europeisk hantering av demonstrationer tas fram. 10. Nationell polisinsats i hamnar har lett till 60 gripanden. 11. 93 procent tycker att polisens information i sociala medier är intressant. Jag håller tummarna för att vi får många bilder, och jag ser fram emot att se dem! Johanna Svensk Polis simon Kerstin 25 Det hände mig För sju år sedan förolyckades Mikael Svenssons kollega. 12–14 Fångat på bild 26–29 Fototävling Ett lyckat tillslag. Gatulangningsgruppen i Uppsala hittar marijuana. Med i juryn finns världens bäste fotograf, Paul Hansen. 15–19 Så funkar det 30–31 Novellen Signalspaning. Vad innebär det att polisen får begära signalspaning? Läs den sista novellen från den sista skrivtävlingen. 20–21 Inblick 32–34 Aktuellt Terapihund. India är Sveriges första polishund med uppdrag att trösta. 32. Språkvårdare sökes! 33. Ska polisen skrämma bort björnar som är för nära ett samhälle? Juristen ger besked. 34. Johan Grenfors leder rikskriminalpolisen tills en ny rikskriminalchef anställs. 22–24 Reportage barbro 26 Generationsskillnader. 80-talisterna kommer att förändra polishierarkin, menar Emma Pihl som skrivit boken Att leda nästa generation. 35 Fråga & svar 15 Polismuseets pappa har gått i pension. Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, [email protected], 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, [email protected], 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör, [email protected], 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, [email protected], 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Pernilla Wahlman. Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Fax: 010-563 91 51. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda ändrar sin adress i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm. Tel: 08–10 39 20, Fax: 08–10 39 15, e-post: [email protected]. Grafisk form och layout: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: 0562-7370. Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. 2 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 2-3 innehåll 1305.indd 2 2013-05-16 10:54 Ledare Överdirektör Maria Bredberg Pettersson: Bättre för skiftesarbetare S om överdirektör vid Rikspolisstyrelsen är jag rikspolischefens ställföreträdare, och eftersom Bengt Svenson nu är sjuk har jag trätt in i hans ställe. Därför skriver jag också ledaren i detta nummer av Svensk Polis. Just nu gör genomförandekommittén en stor rundresa i landet för att möta och lyssna till poliser och civilanställda i verksamheten. Syftet är att säkerställa att det finns ett bra beslutsunderlag. Utgångspunkten är att den nya Polismyndigheten ska byggas underifrån. Efter denna fas med fördjupningsdialog väntar konkreta beslut. Närmast regionindelningen med geografiska gränser och huvudorter. I slutet av 2014 ska hela den nya organisationsstrukturen och delegationsordningen vara klar. Tillvägagångssättet är betryggande. Jag vet hur mycket kunskap som finns att hämta i vår verksamhet och det borgar för bra beslut. Men vi står inte stilla i väntan på den nya organisationen. Vi fortsätter att utveckla verksamheten och strävar efter att skapa bästa möjliga förutsättningar för att lösa våra arbetsuppgifter. Moderniseringen av it-systemen är en del av den utvecklingen. Rar, Vi ska alltid Durtvå och alla olika blanketter sträva fram- behöver ersättas med ett enhetligt åt, i alla och effektivare delar av system. Därför utverksamvecklar vi Polisens utredningsstöd, heten.” Pust, men det har visat sig vara en större utmaning och en svårare uppgift än vi räknat med. Ambitionen kvarstår dock och Rikspolisstyrelsen arbetar hårt tillsammans med de polismyndigheter som nu använder Pust i det utvecklingsarbete som pågår för att skapa ett så enkelt och användarvänligt system som möjligt. Jag hoppas att ni har tålamod på vägen dit. ’ ’ Sedan en tid tillbaka har Rikspolisstyrelsen också diskuterat med Polisförbundet om hur vi kan förbättra arbetstidsavtalet, ATA. Det är viktigt att villkoren är rimliga, och även det handlar om förutsättningar för ett bra polisarbete. Jag vet att alla i Polisen arbetar hårt, men de som arbetar treskift sliter extra hårt och det har varit tydligt att det funnits ett behov av att förbättra villkoren för skiftarbetet. Nu har Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet gemensamt hittat en lösning för detta. Rikspolisstyrelsen för i nuläget diskussioner med de övriga facken om en liknande lösning. Kompensationen för att arbeta långa nätter ökar och vi har kommit överens om ett riktvärde om 23 arbetspass per sexveckorsperiod för dem som arbetar treskift. För de flesta innebär det åtta fridagar mer per år. Vi var i ett tidigt skede överens med Polisförbundet om dessa förbättringar. Frågan som tagit tid har varit hur arbets- För övrigt … gläds jag åt att svensk poli s får internationellt b eröm för sitt dialoga rbete vid demonstrati oner. tidsminskningen ska finansieras. Den lösning vi kunnat enas om med Polisförbundet är att en del av pensionsavsättningen skjuts upp för framtidens nya poliser. Det är bra att vi behåller den fördelaktiga pensionslösningen samtidigt som vi nu förbättrar för alla som arbetar i skift. Jag är glad att vi nu, utifrån de resurser vi tilldelas och det uppdrag vi har, kan förbättra arbetstidsavtalet. Vi ska alltid sträva framåt, i alla delar av verksamheten. Maria Bredberg Pettersson, överdirektör [email protected] 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 3 2-3 innehåll 1305.indd 3 2013-05-16 10:54 Reportage/ Illegal tobakshandel Ida, som är polis i Gävle, packar ned cigaretter som misstänks vara olagliga kopior. På jakt efter olaglig tobak 4 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 4-8 tobakstillsyn.indd 4 2013-05-15 16:01 Reportage För ett år sedan var det enkelt att få tag i illegal tobak i Gävle. Men det har blivit svårare. Nu samarbetar Gävleborgspolisen med Skatteverket, Åklagarmyndigheten, kommunen och tobaksbolagen för att stoppa den illegala försäljningen. Text Elin Törnqvist Foto Lars Hedelin » 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 5 4-8 tobakstillsyn.indd 5 2013-05-15 16:01 Reportage/ Illegal tobakshandel Cigarettpaketen undersöks med UV-lampa för att avslöja kopior. –N » i är välkomna, utbrister mannen bakom disken när poliserna stiger in genom dörren. Han ler brett och stoppar händerna i byxfickorna. På hyllorna bakom kassan står rader av cigarettpaket och lådor med löstobak. Poliserna konstaterar snabbt att ett av cigarettmärkena inte får säljas i Sverige. Mannen bakom disken är butiksansvarig och har fått påhälsning av polisen tidigare. Då gjordes ett större beslag av illegal tobak. Trots det fortsätter tipsen om försäljning att strömma in. – Det är för mycket vinst i den illegala försäljningen och för liten risk att åka fast, säger Ida som är polis i Gävleborgs län. Hon och kollegan Sara driver sedan ett år tillbaka arbetet mot den illegala tobakshandeln i den södra delen av länet. I början av förra året publicerades en undersökning av Handels utredningsinstitut, HUI, som visade att Gävle var staden där det såldes mest oregistrerad tobak i hela landet. Resultatet blev startskottet för ett nytt arbetssätt mot den illegala handeln. Ett team av representanter från polisen, Skatteverket och kommunen bildades. Tillsammans har de hittills genomfört 35 tobakstillsyner, det vill säga kontroller av butiker som säljer tobak. Syftet är att upptäcka eventuell illegal försäljning. Ofta leder en tobakstillsyn till att de upptäcker andra brott. – Det kan vara allt från illegal arbetskraft till försäljning av droger och alkohol, säger Ida och dyker ned bakom den trånga disken. Hon hittar snart cigarettpaket med fransk text. – Det är mina cigg, säger den butiksansvarige och förklarar att han brukar lägga saker i kassan eftersom han inte får plats med allt i fickorna. Cigaretterna har han köpt av en man på gatan. En man han inte minns namnet på. i två butiker i centrala Gävle. Fyra representanter från Skatteverket är med som sakkunniga när det gäller bokföringen. En representant från kommunen kontrollerar att butikerna uppfyller alla krav som ställs vid försäljning av tobak. Det är till exempel inte tillåtet att göra reklam för tobak utanför butiken eller sälja cigaretter styckvis. Med hjälp av Skatteverkets och kommunens expertis och befogenheter kan polisen lättare komma åt den illegala försäljningen och dem som ligger bakom. – Det finns en tydlig koppling till organiserad brottslighet. Vi ser att samma personer är kopplade till flera butiker i vår region och i andra delar av landet, berättar Sara och skriver några rader i sin anteckningsbok. Det är inte alltid butiksägarna själva som väljer att sälja den Nya riktlinjer I juni kommer nya nationella riktlinjer för tobakstillsyn där Sara och Ida har bidragit med sina kunskaper. Idag gör de tobakstillsyn Sara visar Tobias från Skatteverket en bild av beslagtagen tobak. illegala tobaken. En del av dem har blivit utsatta för påtryckningar. – Några vågar säga nej till att sälja, andra inte, säger Ida och fiskar fram en karta med vita tabletter ur kassaskrinet. Tabletterna ger en morfinliknande effekt och är narkotikaklassade. – Vi kan säga att de är mina, säger den butiksansvarige men rättar sig snabbt. – De är mina. De är för mitt ben. Han hävdar att han köper dem av en kompis. 6 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 4-8 tobakstillsyn.indd 6 2013-05-15 16:01 Reportage Mannens breda leende har bytts ut mot en flackande blick och korslagda armar. Han suckar djupt och tar sig för pannan. Samtidigt pågår en tobakstillsyn i den andra butiken. Även där hittar man illegal tobak. Det genomförs dessutom husrannsakan i två lägenheter med koppling till butikerna. Butikerna som säljer illegalt ligger ofta strategiskt placerade – centralt och nära skolor. Många av dem som köper är ungdomar. – De köper cigaretterna eftersom de är billigare. Problemet är att innehållet inte är kontrollerat vilket kan innebära en större hälsorisk. Det finns dessutom forskning som visar att en tidig tobaksdebut kan vara en inkörsport till narkotikamissbruk, berättar Sara. Tester har visat att de illegala cigaretterna innehåller allt från slaktavfall till avföring och helt andra gifter än de som står på innehållsförteckningen. Sara söker igenom det trånga Fyra framgångsfaktorer för lyckad tobakstillsyn 1. Före besöken: Inhämta kriminalunderrättelser (via KUT:en). 2. Bra förstahandsåtgärder på plats, med noggrann dokumentation. 3. Bra rättskedja, från patrull på plats till det att åtal väckts. 4. Samarbete med andra myndigheter, som kommunen och Skatteverket. » 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 7 4-8 tobakstillsyn.indd 7 2013-05-15 16:01 Reportage/ Illegal tobakshandel Ida dokumenterar butikens sortiment av tobak. » lagret i butiken. Hon undersöker några cigarettpaket med en uv-lampa och studerar siffrorna på paketen. Alla paket ska ha individuella numreringar, något som tillverkarna av illegala cigaretter ofta misslyckas med. Vissa förfalskningar är så skickligt gjorda att det kan vara svårt att skilja dem från den äkta varan. Men det finns knep. Till exempel kan varningstexten på cigarettpaketen vara felstavad, det kan vara fel antal cigaretter i förpackningarna och de små nålsticken i filtret kan vara oregelbundet placerade istället för i raka rader. För att få veta exakt hur förpackningarna ska se ut rådfrågar Ida och Sara de svenska tobaksbolagen. Även priset kan avslöja en förfalskning. – För att en butik ska gå med vinst måste ett paket cigaretter kosta minst 38 kronor. Om det säljs för mindre är det troligtvis illegala cigaretter det rör sig om. Den svenska Narkotika- Resultatet klassade Det nya arbetssättet med tobakstillsyner infördes för ett år sedan. Hittills har inget beslag lett till åtal men nio utredningar lämnas inom kort över till åklagaren. tabletter hittades i butiken. staten förlorar drygt 1,8 miljarder i skatteintäkter varje år på den illegala försäljningen, berättar Ida och fortsätter söka igenom lådor, hyllor och skåp vid kassan. Väl synligt på en hylla står plastlådor med löstobak, så kallad råtobak. Priset på lådorna är för lågt för att butiken ska göra en vinst när tobaksskatten är avdragen. Ida packar ned lådorna tillsammans med några cigarettlimpor i pappåsar för vidare analys. En strid ström av kunder stiger in i butiken. En kund vänder direkt i dörren när han får syn på polisuniformerna. En kille med frånvarande blick går fram till kassan och ber om Kontrollerna i reportaget resulterade i beslag av 31 cigarettlimpor, 71 cigarettpaket och en karta narkotikaklassat läkemedel. ett paket cigaretter. Han sträcker fram en tjuga. Den butiksansvarige plockar snabbt fram en fullklottrad kassabok och skriver upp summan för ett cigarettpaket. – Vi får ta det på krita, säger han och ler urskuldande mot poliserna. När Ida och Sara har sökt igenom alla utrymmen och packat ned bevismaterialet börjar de känna sig klara. Den här gången hittade de betydligt mindre illegal tobak i butiken än förra gången. – Kan jag gå ut och ta en cigg? frågar den butiksansvarige för tredje gången. Han fiskar upp en tändare och ett paket cigaretter ur fickan. Cigaretter av ett märke som inte får säljas i Sverige. Han drar några djupa bloss och ser långt efter poliserna när de svänger ut från parkeringen. Sara och Ida vill inte medverka med sina efternamn. 8 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 4-8 tobakstillsyn.indd 8 2013-05-15 16:01 Nyheter/ Maj Bättre taktik vid demonstrationer Ytterligare insats mot ungdomsbrott Regeringsuppdrag. I syfte att effektivisera utredningarna av brott begångna av barn under 15 år trädde under 2010 ett antal lagändringar i kraft, bland annat utökade befogenheter att inleda brottsutredningar och att drogtesta barn. Brå får nu i uppdrag att säkerställa att lagändringarna lett till förväntat resultat. Uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2014. Sociala medier har bidragit till att dagens demonstranter samlas snabbt. Ett upprop på till exempel Facebook kan på kort tid generera stora folksamlingar. Johanna Orre Foto: Lars Hedelin (demonstration), Istockphoto Poliser och forskare i tolv länder har samarbetat för att hitta ett gemensamt europeiskt synsätt för hur polisen ska hantera demonstrationer. Nu har de presenterat sina resultat. Dagens demonstranter samlas snabbt, oväntade grupperingar enas kring särskilda frågor, och upprop i sociala medier genererar stora folksamlingar. – Demonstranterna utbyter taktik och rör sig över landgränserna. Polisen måste hålla sig uppdaterad för att göra ett bra jobb, säger Christian Wessman, polis och projektledare för det EU-finansierade projektet Godiac, som formellt avslutades med en internationell konferens i Uppsala i maj. I projektets slutleverans ingår nya forskningsrön som presenteras i 15 olika artiklar. I dessa beskrivs bland annat hur demonstrationer har förändrats över tid, med upprop i sociala medier som en viktig faktor. Forskningen visar också att den svenska taktiken vid särskilda händelser, förkortad SPT, inte följts upp med den regelbundenhet som författarna önskat. En annan artikel tar upp vikten av långsiktig dialog med olika grupperingar i samhället. liknande händelse, för att vara bättre förberedd. Det är också meningen att län som begär förstärkning inför exempelvis en stor match eller demonstration, samtidigt kan begära att insatsen utvärderas, säger Christian Wessman. – Vi blir aldrig fullärda, til�lägger han. Ytterligare ett resultat av EU-projektet GODIAC lG ODIAC står för ’Good practice for dialogue and communication as strategic principles for policing political manifestations in Europe’. lD e organisationer som deltar kommer från Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Spanien, Portugal, Cypern, Österrike, Slovakien, Ungern, Rumänien och Nederländerna. lP rojektet pågår mellan augusti 2010 och juli 2013. lP rojektet finansieras till 70 procent av EU och 30 procent av Rikspolisstyrelsen. projektet är en handbok om hur man gör fältstudier vid demonstrationer och andra stora händelser. – Det bör ske ett par gånger om året. Annars finns en risk att vi tappar kunskapen om demonstranterna och deras taktik, säger Christian Wessman. Polisen i London, Liverpool, Barcelona och Budapest har startat dialogpolisverksamhet som ett resultat av projektet. Projektledarna hoppas att även svensk polis tar lärdom av de studier som gjorts. – Man kan till exempel läsa våra rapporter från olika insatser om man står inför en Vad gör EU-länderna för att förebygga extremism? Ny rapport om extremism Utredning. Försvarshögskolan har överlämnat rapporten ”Förebyggande av våldsbejakande extremism i konfliktzoner – Åtgärder inom och utanför EU” till regeringen. Rapporten beskriver och analyserar vad andra EU-länder gör för att förebygga att individer åker till konflikt- och krigszoner och ansluter sig till extremistgrupper. Vidare föreslås insatser för att stärka det förebyggande arbetet i Sverige. Cassel slutar som blåljusredaktör Avslut. Efter 12 år slutar Claes Cassel, 73 år, som redaktör för Blåljus, Polisförbundet Stockholms sajt. Han var tidigare presstalesman för Stockholmspolisen. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 9 9-11 nyheter_1305.indd 9 2013-05-15 16:02 Nyheter/ Maj Polisens kontaktcenter i Göteborg blir kvar. 114 14-växlar centraliseras 15 000 Så många färre ärenden var öppna i polismyndigheterna 2012, jämfört med 2009. Det motsvarar en minskning med 10 procent. Det visar en rapport från Rikspolisstyrelsen. Nästan en tredjedel av de oavslutade polisärendena som var äldre än sex månader var bedrägeriärenden. Uttjänta bilbatterier smugglas över Östersjön. Nationell hamninsats ger resultat Simon Bynert Ett 50-tal gripna, containrar med stöldgods – och 500 uttjänta bilbatterier. Vårens polisinsats i Stockholms storhamnar har gett resultat. Nu förlängs operationen. Kriminella utnyttjar Östersjöns färjor för att smuggla allt från stöldgods till prostituerade. Det var utgångspunkten när den nationella polisinsatsen Gunder sjösattes i början av mars, med fokus på tre hamnar: Kapellskär, Nynäshamn och Frihamnen. – Gränspolisen och tullen har redan bra koll, men saknade tidigare resurser att agera utifrån sina misstankar. Det kan vi göra inom ramen för insatsen, bland annat med hjälp av mängd- och seriebrottsstyrkan, säger Anders Burén, chef för spaningsroteln vid länskriminalpolisen i Stockholm. Totalt har 44 personer gripits i Stockholm, och ytterligare 10-15 runt om i landet. Det beslagtagna stöldgodset fyller flera containrar, och nästan 100 underrättelseuppslag har initierats. Operationen förlängs nu över både sommaren och hösten. Dessutom knyts en utredare från miljöbrottsgruppen i Stockholm till insatsen, eftersom även miljöfarligt avfall smugglas via färjorna. – Vi har bland annat beslagtagit 500 uttjänta bilbatterier. Tanken var förmodligen att de skulle säljas vidare till någon som vill åt blyet. Det här fenomenet får vi nu möjlighet att titta närmare på, säger Anders Burén. Foto: Ove Bergersen / Samfoto / Scanpix (batterier), Lars Hedelin (polisens kontaktcenter) Samordning. Från den 1 oktober 2013 ska polisens telefonistfunktioner vara samordnade under Rikspolisstyrelsen och drivas från Stockholm, Göteborg och Malmö. Medarbetarna i de elva polismyndigheterna som berörs erbjuds att flytta med till närmaste huvudort. Förhoppningen är att gemensamma rutiner och utbildning leder till ett enhetligt bemötande och bättre service för alla som ringer polisens växel via 114 14. ANNONS ION™ INOVA T4R LINZ6™ LIBERTY™ LFL Nu är våra he� e�erfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. VERTEX™ TEL: 0520‐420200 MAIL: [email protected] WEBB: www.fernonorden.se 10 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 9-11 nyheter_1305.indd 10 2013-05-15 16:02 Nyheter Sociala medier fyller sitt syfte Anna Maria Böök Polisen uppnår i stort syftet med sitt arbete i sociala medier. Det visar en utvärdering av polisens närvaro på Facebook och Twitter. Foto: Ove Bergersen / Samfoto / Scanpix (batterier), Lars Hedelin (polisens kontaktcenter) Utvärderingen visar att polisen når tre av de fyra syften som satts upp för närvaron i sociala medier: Tillgängligheten har ökat, brottsförebyggande information sprids och polisens arbete beskrivs. Det fjärde syftet som är att få in fler tips uppfylls inte fullt ut eftersom inte alla polismyndigheter använder sociala medier för detta ännu. Det finns enligt utvärderingen en stor nytta och potential både för polisen och för allmänheten att mötas i dessa kanaler. Enkäten, som bara fanns i polisens sociala mediekanaler, besvarades av 14 200 personer. Av dem tycker 96 procent att polisen ska finnas i sociala medier. 93 procent tycker att informationen är intressant. 80 procent har fått information eller haft kontakt med polisen via sociala medier och lika många är nöjda med den kontakt de haft. Även det interna arbetet har utvärderats. Enkät och djupintervjuer visar att sociala medier är till hjälp i polisarbetet. Rapporten pekar på en del utvecklingsområden, till exempel möjligheten att ta emot tips. Sociala medier bör också än mer integreras i krisplaneringen. Många konton sköts idag av eldsjälar och sociala medier måste införlivas hos fler i den ordinarie verksamheten. Det är också viktigt att fortsätta att värna om myndighetsuppdraget i ton och tilltal. 100 Facebooksidor l Polisen har funnits i sociala medier sedan 2011. l Polisen har idag 100 Facebooksidor, 39 Twitterkonton samt en Youtubekanal. Totalt har polisen i dagsläget drygt 500 000 följare. Åklagarmyndigheten språkprisas Prisad. Åklagarmyndigheten fick Klarspråkskristallen 2013 för arbetet med att modernisera språket i gärningsbeskrivningarna, det vill säga de beskrivningar av brotten som åklagarna använder i sina åtal. Språket i åklagarnas beskrivningar av i stort sett samtliga brott har förnyats och förenklats. Målet har varit att möta kravet på att texterna ska vara både begripliga och juridiskt korrekta. 2 av 3 som avtjänat ett straff på anstalt kommer att återfalla i brott inom tre år, enligt Brå. Kampanj fokuserar på hedersbrott bland annat en informationsfilm om vilka tecken man ska leta efter om man misstänker att någon lever under hedersrelaterade restriktioner, samt vart man kan vända sig för att få hjälp. Den utsatta gruppen ungdomar hoppas man kunna nå via information i skolan och eventuellt även via Facebook, media och information på flygplatser. Lärare och elever är målgruppen i polisens nya kampanj mot Foto: Lars Hedelin (elever), Giåm/Flickr (fotboll) hedersvåld. Personerna på bilden har ingen koppling till texten. Johanna Carlson Skolpersonal och unga är målgrupperna när polisen fortsätter sin kampanj ”Kom till oss” och uppmärksammar hedersrelaterad brottslighet. För en del barn kan sommarlovet innebära påtvingade giftermål, ett brott som drabbar både flickor och pojkar. Skolpersonal har en möjlighet att upptäcka utsatta ungdomar och hjälpa dem att komma i kontakt med ansvariga myndigheter. Kampanjen riktar sig därför dels till skolpersonal, dels till elever. För skolpersonalen finns Uppdrag från regeringen Hedersrelaterat våld och förtryck strider både mot svensk lagstiftning, barnkonventionen och mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Kampanjen ”Kom till oss” ingår i det regeringsuppdrag som polisen fick 2011 och syftar bland annat till att uppmärksamma och informera om hedersrelaterad brottslighet. Målet är att få fler att anmäla brott. Nytt förslag om vem som ska betala för säkerheten vid matcher. Ersättning kan halveras Ändring. I dag gäller att den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning, till exempel en fotbollsmatch i Allsvenskan, eller en allmän sammankomst, till exempel en pop- eller rockkonsert, i många fall ska ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen eller sammankomsten. Förra året tillsatte regeringen en utredning för att undersöka hur kostnadsansvaret kan begränsas. Nu är utredningen klar och utredaren föreslår att ersättningsbeloppet för dem som idag är betalningsansvariga halveras. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2014. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 11 9-11 nyheter_1305.indd 11 2013-05-15 16:02 Fångat på bild/ Ett lyckat tillslag Inget bakhåll. Kollegan håller för dörren när Pär luktar sig fram. De får leta vidare. Uppdrag i Uppsala Det luktar starkt av marijuana i hela trapphuset. Följ med när gatulangningsgruppen i Uppsala gör tillslag. Foto Lars Hedelin Gatulangningsgruppen har fått tips om marijuanadoft i ett bostadshus. 12 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 12-14 fångat på bild 1305.indd 12 2013-05-15 16:00 Fångat på bild Ingen öppnade när polisen ringde på dörren. Men kanske är det ändå någon hemma? Spanaren Maja kikar in. Efter tullens tips om narkotikaförsändelser till en viss adress knackar gatulangningsgruppen på. Mannen som bor på adressen erkänner innehav och eget bruk utan omsvep. Men det var inte härifrån lukten kom. Här grönskar det. I ett tält i en annan lägenhet hittar » polisen marijuanaodlingar och ursprunget till doften i trapphuset. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 13 12-14 fångat på bild 1305.indd 13 2013-05-15 16:00 Fångat på bild/ Ett lyckat tillslag » Pär på gatulangningsenheten visar upp en del av det stora beslag som de kunde göra, i en och samma lägenhet. Polisen letar i lägenheten efter odlingsutrustning och andra redskap som används för att framställa narkotika. Beslagen blir stora. Torkade marijuanalöv mals ned med hjälp av en så kallad grinder Gatulangningsgruppen får ta med många säckar med beslagtagna (engelska). Lägenhetsinnehavaren får inte behålla den. plantor till polishuset i Uppsala. 14 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 12-14 fångat på bild 1305.indd 14 2013-05-15 16:00 Så funkar det/ Signalspaning Uppdrag: Hitta hoten mot Sverige Den 1 januari 2013 fick polisen åter möjlighet att inrikta signalspaning från FRA, efter att ha saknat den möjligheten i fyra år. Vi har tittat närmare på vad det innebär i praktiken. D en 1 januari 2009 trädde ett antal lagar i kraft som reglerar signalspaningsverksamheten vid Försvarets radioanstalt, FRA. En av grundförutsättningarna då var att polisen stängdes ute. Det höll i sig i fyra år. – Den 1 januari 2013 ändrades lagen, och vi har nu återigen möjlighet att inrikta signalspaning från FRA. Därmed kan vi sätta en egen strategi istället för att förlita oss på andra, säger Johan Sjöö, biträdande chef för Säkerhetspolisen. Men allt är inte som förut. Inför varje signalspaningsuppdrag måste FRA numera ansöka om tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen. Information från signalspaning får till exempel inte förekomma inom ramen för brottsutredningar, vilket får konsekvenser för polisen. – Vår utredningsplikt träder i kraft så fort det finns anledning att anta brott. I de lägena måste signalspaning för Säkerhetspolisens räkning alltså avbrytas, och det material som redan samlats in får inte förekomma i förundersökningen. Får det initiera brottsutredningar? – Det finns ingenting som hindrar att man letar efter andra sätt att bevisa sina misstankar, säger Johan Sjöö, som poängterar att huvudsyf- tet med signalspaningen alltid är att samla information. – Med mer kunskap blir nästa inriktningsförfrågan lite mer exakt, vilket ger ännu mer kunskap, vilket ger ännu tydligare inriktningar. Och så där rullar det på. Underrättelser föder underrättelser. Vad gör ni med all kunskap? – Vi identifierar hot. Andra polismyndigheter arbetar ofta reaktivt, utifrån oförutsägbara händelser. Säkerhetspolisens verksamhet går istället ut på att det aldrig ska bli någon händelse över huvud taget. Vi ska stoppa attentatet innan det smäller. Då är signalspaning ett viktigt verktyg, säger Johan Sjöö. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 15 15-19 Signalspaning_1305_variant2_5 sid.indd 15 2013-05-15 15:59 Så funkar det/ Signalspaning 1 2 Analytikerna på Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen lägger pussel. Egna underrättelser fogas till material från öppna källor, och tecknar en strategisk helhetsbild som hjälper polisen att fatta rätt beslut. När särskilt svåråtkomliga pusselbitar som rör utländska förhållanden fattas (du hittar två exempel på sidan 18–19), kan myndigheterna inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt, FRA. 5 6 Pusselbitarna från signalspaningen fogas till det polisen redan vet. Helhetsbilden klarnar, och förfinar nästa inriktning till FRA. FRA genomför signalspaningen enligt inriktning och tillstånd. Resultatet sammanställs i en rapport som skickas till Säkerhetspolisen. Så säger lagen om signalspaning Förutsatt att det gäller utländska förhållanden får signalspaning bland annat användas för att kartlägga… … yttre militära hot mot Sverige. … internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet. … utveckling och spridning av massförstörelsevapen. … allvarliga yttre hot mot samhällets infrastruktur. … konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säkerhet. … främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen. … främmande makts agerande, om det är av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik. 16 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 15-19 Signalspaning_1305_variant2_5 sid.indd 16 2013-05-15 15:59 Så funkar det 3 FRA tar med sig polisens inriktning till Försvarsunderrättelsedomstolen, och ansöker där om tillstånd att genomföra inhämtning genom signalspaning. 4 alltså ingen roll om deras korrespondens råkar ta omvägen via en utländsk server. … inrikta signalspaning endast mot en enskild fysisk person. Domstolen avslår ansökan. Ingen inhämtning genomförs. 5.1 Domstolen godkänner ansökan. I beslutet specificeras hur och var signalspaningen får göras. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet, Siun, verkställer beslut om tillgång till de signalbärare som omfattas av tillståndet, och kontrollerar att signalspaningen bedrivs inom lagens ram. Det är däremot inte tillåtet att… … använda signalspaning inom ramen för en brottsutredning. … signalspana mot trafik där både avsändare och mottagare befinner sig i Sverige. Det spelar 3.1 Polisen gör utifrån materialet bedömningen att ett brott troligen har begåtts. All signalspaning avbryts, eftersom den aldrig får användas inom ramen för en brottsutredning. Insamlat material förstörs bland annat om det … … berör personer som bedöms sakna betydelse för det man fått tillstånd att kartlägga. … faller under tystnadsplikten, yttrandefrihetsgrundlagen eller efterforskningsförbudet. … lämnats under bikt, eller enskild själavård. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 17 15-19 Signalspaning_1305_variant2_5 sid.indd 17 2013-05-15 15:59 Så funkar det/ Signalspaning Exempel 1: Flyktingspionage – gränslösa hot L andet X har styrts av samma diktator i flera decennier. Han har vid det här laget tystat merparten av sina kritiker. De som fortfarande lever – lever i exil utomlands. En sådan exilgrupp har sedan flera år tillbaka ett hundratal aktiva medlemmar i Mellansverige. De har en egen möteslokal, sänder regimkritiska radioinslag på internet, och citeras ofta i internationell media. För regimen i Landet X är de en nagel i ögat, och diktatorn skickar därför en agent till Sverige. Han låtsas vara regimkritiker på flykt, men bedriver i själva verket flyktingspionage mot sina landsmän. Förteckningar med medlemmarnas telefonnummer, bostadsadresser, politiska åsikter, kritiska uttalanden, vänskapsrelationer och planerade protestdemonstrationer, skickas hem till regimens säkerhetstjänst. Samma väg går även mer subtil information, som att ”Hon är girig” och ”Han är väldigt orolig för sin gamla mamma som bor kvar i Landet X”. Agenten varvar med andra ord strategiska uppgifter om exilgruppens taktik, med medlemmarnas personliga svagheter. Han samlar ömma punkter. Med de korten på hand kan regimens säkerhetstjänst till exempel ringa den orolige regimkritikern från hans mors hemtelefon och konstatera att ”Hej, vi ringer från säkerhetstjänsten i Landet X, vi vill bara berätta att din mamma sitter i soffan här bredvid, och just nu ser hon ut att må bra”. Underförstådda hot är ofta de mest effektiva. Säkerhetspolisen i Sverige har indikationer på att Landet X bedriver flyktingspionage, och 20 Ungefär så många länder bedriver flyktingspionage i Sverige just nu. eftersom det rör sig om en utländsk företeelse kan signalspaning användas. Säkerhetspolisen skickar en förfrågan till FRA med underlag som ger förutsättningar att bedriva signalspaning mot säkerhetstjänsten i Landet X. Signalspaningen ger Säkerhetspolisen en inblick som man annars inte skulle kunna få, om hur regimen i Landet X kontrollerar sina medborgare och håller koll på oppositionella grupper och demokratiaktivister utomlands. Det höjer Säkerhetspolisens teoretiska kunskapsnivå – och deras praktiska förmåga att skydda regimkritikernas rättigheter. Ovanstående exempel bygger på information från Säkerhetspolisen, men exemplet är fingerat. 18 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 15-19 Signalspaning_1305_variant2_5 sid.indd 18 2013-05-15 15:59 Så funkar det Exempel 2: Radikalisering – arga unga män D et börjar nästan alltid med att en ung man känner sig utanför. Det kan i sin tur bottna i allt från krigstrauman till frånvarande föräldrar, men konsekvensen är i det här fallet densamma: Den unge mannen ilsknar till. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Varför tar samhället inte hand om mig? Finns det ingen annan som känner likadant? Den sistnämnda frågan är nyckeln i sammanhanget, för det finns fler som känner likadant. De dras till varandra, och håller ihop i grupperingar som vid en första anblick ser ut att vara väsensskilda. Vit makt-rörelser, autonoma miljöer och våldsbejakande islamister. I själva verket har de alla samma grundstomme: Arga unga män som inte längre känner sig utanför. De har fått en tillhörighet. I många fall slutar det där. Utanförskapet rinner, tids nog, ut i sanden. Men det finns undantag, och där kan Säkerhetspolisen behöva ta vid. Där kallar man den ilskna processen för våldsfrämjande radikalisering, och menar att personer som omfamnar den förvandlingen fullt ut står för det allvarligaste terroristhotet i Sverige. Det är ingen slump att de senaste decenniernas storskaliga terroristattentat med tusentals civila dödsoffer, nästan uteslutande har begåtts av just radikaliserade gärningsmän. Internationellt är grupperingarna organiserade i väl tillslutna enklaver. Inga obehöriga kommer in. Förutsatt att det handlar om utländska förhållanden kan signalspaning därför erbjuda en unik möjlighet, där FRA bidrar med strategiska bedömningar av till exempel avsikt och förmåga. Det är nämligen milsvida avstånd mellan de som pratar om att spränga folk 40 Ungefär så många svenska medborgare radikaliseras varje år. i luften – och de som faktiskt gör det. Med hjälp av signalspaning mot regioner som drar till sig radikaliserade personer, kan Säkerhetspolisen avgöra om de som åker dit från Sverige kan tänkas återvända hem med praktisk kunskap om hur man begår attentat. Den informationen kan innebära skillnaden mellan att gripa någon för förberedelse till terroristbrott – och att utreda ett nationellt trauma med hundratals civila dödsoffer. Texten bygger på intervjuer med Säkerhetspolisen. Enligt den består vit makt-rörelsen och den autonoma miljön i Sverige av ungefär 100 personer vardera. Dessutom är omkring 200 personer på olika sätt involverade i våldsbejakande islamism. Självmordsattentatet på Bryggargatan i centrala Stockholm den 11 december 2010 är det yttersta exemplet på hur långt någon kan vara beredd att gå. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 19 15-19 Signalspaning_1305_variant2_5 sid.indd 19 2013-05-15 15:59 Inblick/ Terapihund Här finns polisens första terapihund India är Sveriges första polishund med uppdrag att trösta. För fyra år sedan hittades hon och hennes syster övergivna. Nu har hon fått ”anställning” som terapihund i Kronoberg och Kalmar. Text och foto Per-Ola Ohlsson ’’ D et pågår ett simulerat förhör med ett barn i videorummet på polishuset i Växjö när vi första gången träffar blandrastiken India och hennes matte, LKC-operatören Jane Gullberg. Kriminalinspektör Mathias Borg, samordnare för barnutredarna i Kronoberg, ska ställa några frågor till 14-åriga Olivia Lindqvist Elovsson. Hon hinner knappt sätta sig innan India hoppar upp i hennes knä. – India har en förmåga att utstråla en positiv anda som får alla omkring henne att må bra, säger Jane Gullberg om sin fyraåriga tik. – Hon kan känna om någon i ett sällskap behöver extra stöd och går då och lägger sig hos denne. Videorummet och barnutredarnas avdelning på polishuset i Växjö är en van miljö för India. Det är här hon har sin arbetsplats som svensk polis första godkända terapihund. Visserligen är hon forfarande under utbildning, men mot slutet av sommaren ska hon och hennes matte avlägga slutprovet på Svenska terapihundskolan i Kalmar. – Därefter kommer både jag och India att vara tillgängliga dygnet runt vid behov av en terapihund i Kronoberg och Kalmar län, säger Jane Gullberg. Under utbildningen har samspelet mellan India och hennes matte fin- Figuranten Olivia Lindqvist Elovsson och India. slipats under åtskilliga träningstimmar. Det märks under det simulerade förhöret. Det räcker med en blick eller en gest från Jane Gullberg för att India ska förstå om hon ska lägga sig i Olivias knä eller sätta sig på en stol bredvid henne. BARNUTREDARNA HAR OCKSÅ märkt att hundens närvaro avdramatiserar barnets möte med okända vuxna som ställer en massa frågor. – Om India är med under själva förhöret kan man be barnet berätta vad som hänt för hunden i stället för en utredare, säger Jane Gullberg. Mathias Borg är mycket positiv till att de har tillgång till en terapihund i just hans län och tror att det finns många situationer där hunden kan komma till användning. – Men nu i början är vi försiktiga med att låta henne vara med vid själva förhöret eftersom en advokat Under själva förhöret kan man be barnet berätta vad som hänt för henne i stället för till en utredare.” Jane Gullberg vid rättegången kanske kan hävda att hundens närvaro påverkat förhöret, säger han. Indias främsta insatser hittills har varit som tröst och stöd åt barn före och efter att de förhörs. En annan av hennes uppgifter är att vara en tröst för barn vars föräldrar gripits av polisen. Idén att använda terapihundar inom polisen kommer från USA. Där har man sedan 2003 använt ”courthouse dogs” som gett stöd åt sexuellt utnyttjade barn. – Där är hundarna med genom hela processen. Från första förhöret till domstolsförhandlingarna och fällande dom. Jag hoppas att det kan bli så i Sverige också, säger Jane Gullberg. INDIAS HISTORIA INOM polisen började mitt under kommenderingen i samband med EU:s ministermöte i Växjö i september 2009 när hon och hennes kullsyster hittades övergivna i ett bostadsområde. – Eftersom de hittades under EU-kommenderingen döptes de till India och Delta — två av polisavdelningens kommenderingsnamn, berättar Jane Gullberg, som var en av de första som kom i kontakt med valparna. 20 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 20-21 India_1305.indd 20 2013-05-16 11:32 Inblick Jane Gullberg med hunden India. Som den stora djurvän hon är förmådde hon inte att sätta valparna i en bur på polisstationen. – Jag tog med dem hem i väntan på att vi skulle få tag i deras ägare, men ingen hörde av sig. Till slut bestämde myndigheten att jag och en kollega skulle få ta hand om hundarna, berättar Jane Gullberg. India, som är en blandning mellan dvärgpinscher, chihuahua och ytterligare någon ras, anpassade sig snabbt i sitt nya hem och där kunde den lilla tikens tid inom polisen ha varit över, om det inte varit för att hennes nya matte upptäckte att hon besitter oanade kvalifikationer. DET VAR NÄR Jane Gullberg tog med sig India till yngsta sonens skola som hon verkligen upptäckte hur bra hunden fungerar tillsammans med barn. – Hon växte enormt när alla barnen stod samlade runt henne. Där var hon i sin rätta miljö. Tjänstehund som används inom vård, skola och omsorg ● Terapihund är en typ av tjänstehund som tillsammans med sin förare ger stöd åt människor inom vård, skola och omsorg. Därför kallas de ibland också för rehabhundar och det finns dessutom specialutbildade traumahundar. ● Skillnaden mot assistanshundar är att terapihundar arbetar med många olika vårdtagare medan de förstnämnda bara arbetar åt en person – sin förare. ● En terapihund arbetar för att öka vårdtagarnas eller elevernas motivation, välbefinnande och hälsa. De används för terapeutiska besök hos män- niskor på sjukhus, vårdhem, fängelser eller psykiatriska institutioner. ● Terapihundar utbildas bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö, Skellefteå och Kalmar. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 21 20-21 India_1305.indd 21 2013-05-16 11:32 Reportage/ Generationsskillnader Stöddiga teknikfreaks som ifrågasätter allt möter digitala dinosaurier som uppfostrades att lyda sina föräldrar. Många poliser är 80-talister. Deras chefer är äldre. – Det är upplagt för missförstånd, säger coachen Emma Pihl. Text Åsa Erlandson Illustration Christina Alvner 80-talister kan luckra upp polisens hierarki M orgonmöte. Dagen planeras, alla lyssnar. Utom den där unga kollegan tvärs över bordet som sitter och fipplar med något. Vad sjutton, skicka sms mitt under mötet! Så kan man väl inte göra! Eller kan man det? Det beror på vem man frågar för det som är självklart för vissa, är nytt för andra. – Med 80-talisterna får man vara väldigt tydlig med vad som gäller även kring basala saker. Till exempel om arbetstiden är fast eller om man får komma och gå som man vill, säger Emma Pihl, själv född 1982, som har skrivit boken Att leda nästa generation, i vilken hon generaliserar om sin egen generation. Emma Pihl ger ytterligare ett exempel på hur olika synen kan vara på auktoriteter: En 80-talist som kollar väderprognosen kanske vill ta ledigt dagen därpå för att vindsurfa och jobba igen timmarna i helgen istället, medan en äldre kollega inte ens skulle komma på tanken att ställa frågan. Det är den mest spretiga generationen någonsin, menar Emma Emma Pihl Pihl. Den sträcker sig från de superambitiösa som läser flera utbildningar samtidigt, till de som är söndercurlade och väntar på att bli serverade. Gemensamt är dock att de är vana vid att ifrågasätta, ställa krav och hävda sina rättigheter. De är digitala infödingar som tycker det är självklart, inte oartigt, att ha igång flera kommunikationsvägar samtidigt och den dag jobbet inte känns roligt och stimulerande längre drar de vidare, för i 80-talisternas ögon är ”lång och trogen tjänst” inte nödvändigtvis en merit. Äldre generationer är mer uthålliga, menar Emma Pihl, och vana vid att försöka igen om de möter motstånd. – De är mer realistiska, de förstår att jobbet inte bara är på mina villkor och att det inte kan vara roligt jämt, säger hon. Hur klarar då 80-talisterna att inordna sig i en så hierarkisk struktur som polisen med många äldre medarbetare och ett system där man ibland måste gå den långa vägen och först visa vad man kan? Utmärkt, menar Emma Pihl. Möjligheten att jobba för ett högre syfte och se en mening med det man gör är mumma för dagens 20-åringar. På så sätt passar polisyrket perfekt. – Då är det värt för dem att stå tillbaka på andra sätt. Ändå tror hon att 80-talisternas behov av att uttrycka sina åsikter på 22 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 22-24 generationer_1305.indd 22 2013-05-15 15:53 Reportage » sikt kommer att förändra hela polishierarkin, för de som är unga idag vill inte bli chefer på samma villkor som tidigare. Istället för att vara en oersättlig expert på golvet vill den nya generationen agera som en förbundskapten och lägga upp strategin tillsammans med sina spelare. Då frigör de tid för familj och fritid. – Det blir mer kompisskap än hierarki och vanligare att man byter roller inför olika uppgifter, säger Emma Pihl. Från Orvar till Z – vilken generation är du? l Genera- l Den glömda l Generation X l Generation Y l Generation Z tion Orvar (Rekordgenerationen) 1944–1954 Tror på auktoriteter och blev snabbt vuxna. Har många synpunkter på ”dagens ungdom”. generationen 1955–1964 Drog vinstlotten och dominerar maktpositionerna i samhället. Är brutalärliga på gott och ont. (Den ironiska generationen) 1965–1979 Eviga tonåringar som vägrar bli vuxna och svarar ”och?” så fort någon försöker vara allvarlig. (Generation Why?) 1980–1991 Under den självsäkra ytan döljer sig kroniska framtidskval: Vad ska jag göra med mitt liv? (Folkhemsälskarna) 1992–2000 En motreaktion mot de egocentrerade 80-talisterna, som hyllar ordning, jämlikhet och rättvisa. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 23 22-24 generationer_1305.indd 23 2013-05-15 15:53 Reportage/ Generationsskillnader 80-talisten: Vi är frågvisa Polisen Linnea Hultberg känner inte alls igen sig i Emma Pihls beskrivning. Däremot känner hon igen sin generation, 80-talisterna. – Man är frågvis och vill veta allt. Men i det här yrket måste man lära sig att det inte alltid finns svar, säger hon. Linnea Hultberg är född i slutet av 80-talet och har därmed drillats ända från grundskolan att hela tiden ställa frågor och kolla upp allting. – Det fick man inpräntat hela tiden. Mycket av undervisningen gick ut på att inte bara acceptera saker. det är En egenskap som kan vara både bra och frustrerande för en polis eftersom man ibland når vägs ände trots alla ansträngningar att det kommer information från radion och en aspirant sitter bredvid och ställer frågor. – Jag och mina jämnåriga har ganska lätt för att hantera många olika intryck från olika håll, säger Linnea Hultberg. reda ut vad som har hänt. Har 80-talister svårare att stå ut med det? – Kanske. Samtidigt skulle det bli för mycket om man inte släppte det som inte får någon lösning. Det är en sorts försvarsmekanism. 80-talisterna brukar beskyllas för att vara egocentrerade men Linnea Hultberg tror inte att de som verkligen är det blir poliser. De sållas bort vid antagningen till Polishögskolan eftersom det är så viktigt att kunna vara del i en grupp och stötta varandra. – I vissa situationer är det bara att följa order, säger Linnea Hultberg. Hon har inte märkt av några större generationskrockar på jobbet men ser skillnader i förmågan att göra många saker samtidigt. I polisbilen måste man till exempel planera sin körning samtidigt som Linnea Hultberg En annan skillnad är att yngre poliser stannar i yttre tjänst mycket kortare tid, efter fem år vill de prova på något nytt. Det leder till att personalstyrkan i radiobilarna blir yngre och yngre och inte har samma arbetslivserfarenhet som polisen hade förut. Linnea Hultberg är kluven till den förändringen. – Det ger mig väldigt mycket att jobba tillsammans med en erfaren kollega, många tips och tricks. Om kollegan har tio år i ryggen vet man att det löser sig, oavsett vad vi stöter på. Utbildaren: De är mer bortskämda Förr gjorde aspiranterna som de blev tillsagda. Nu måste man förklara varför. De poliser som Johan Lindevret utbildar ställer högre krav än tidigare – på gott och ont. ”Varför ska jag göra det här?”, ”Är detta verkligen en uppgift för polisen?” och ”Får man ingen ny dator?”. Så kan det låta när 80-talisterna kommer ut från skolan och in på polisstationen. Johan Lindevret, vakthavande vid Polismyndigheten i Västmanland, utbildar aspiranter i yttre tjänst och har sett ett kulturskifte. – De är lite mer bortskämda och är vana vid att ha prylar och utrustning omkring sig som tidigare generationer fick kämpa för, säger han. Kanske inte så konstigt eftersom dagens generation är uppvuxen med teknik, ofta är väldigt kunnig och ser hur mycket lättare det skulle gå att sköta dokumentationen om inte allt gick så förbaskat … trögt. – De blir frustrerade om det inte flyter på. Johan Lindevret En annan källa till frustration är att tvingas utföra uppgifter som inte är direkt polisiära som exempelvis olika djurärenden och handräckning åt psykiatrin. ”Det var inte därför jag blev polis.” Gårdagens aspiranter visste mer vad yrket innebar och hade lättare för att köpa läget, menar Johan Lindevret. Idag måste man istället ge en bra motivering så att de nya poliserna verkligen förstår att det finns ett syfte med det man ska göra. Han tycker att arbetsgivarsidan har blivit bättre på att bemöta 80talisterna och deras krav, även om det tog ett tag att förstå sig på dem. – Tidigare undrade man om de inte fattade vad som gällde. Nu har vi anpassat oss även om det finns äldre chefer som fortfarande tycker att det är jobbigt. Särskilt i utvecklingssamtalen när en ny polis vill ha utbildning, utrustning och en jättelön som grädde på moset, säger Johan Lindevret. Han tror i likhet med Emma Pihl att strukturerna inom polisen på sikt kommer att förändras och i viss mån luckras upp. – Det kommer alltid att finnas behov av direkt styrning i den akuta verksamheten. Men på många andra ställen finns det säkert möjlighet att jobba på andra sätt, säger han. 24 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 22-24 generationer_1305.indd 24 2013-05-15 15:53 Det hände mig/ Mikael Svensson ”Varje år minns jag det ofattbara” N ormalt åkte inte jag och Olof Sahlin ihop, men den här gången, söndagen den 20 november 2005, gjorde vi det. Han körde vår befälsbil och jag satt vid sidan om. Det var vid middagstid och vi var på väg tillbaka till Ystad efter en rad ärenden på Österlen. vi genom den lilla byn Onslunda när vi fick se en gammal BMW stå parkerad vid kiosken. Den var i ett sånt skick att vi bestämde oss för att kolla den. Olof hoppade ur och gick fram medan jag bad LKC kolla registreringsnumret. Under tiden kom Olof tillbaka och berättade att personen bakom ratten var en känd småbrottsling som dessutom saknade körkort. Bilen tillhörde en för oss okänd person och medan vi diskuterade vad vi skulle göra hoppade ännu en person in i BMW:n. Plötsligt startade den och drog iväg. Vi följde förstås efter. Det gick undan genom småbyarna, men inte överdrivet fort och vi höll lite avstånd. När bilen svängde in på en liten grusväg tappade jag orienteringen, men LKC hjälpte oss via gps-systemet. Vägen bestod av nysladdat smågrus vilket gjorde det svårt att köra och jag såg att något korsade vår väg längre fram och efter en stund upptäckte jag att det var ett järnvägsspår. Det var ingen reguljär korsning utan en som användes av bönder i trakten. BMW:n for över i en sån fart att den tappade ljuddämparen. Jag hade hela tiden koll åt höger, men när vi skulle passera korsningen böjde jag mig fram för att se åt vänster, förbi Olof. Illustration: Martin Hedén Den här dagen körde Det enda jag hann se var fronten på ett regionaltåg, ett så kallat pågatåg. Sedan small det. Mikael Svensson Född 1958. Han jobbade 12 år som skötare på Karsuddens mentalsjukhus innan han blev polis vid 30 års ålder. Han är frånskild och har tre vuxna barn. Ett av dem, sonen Mattias, går på Polishögskolan i Stockholm. Jag tänkte att jag skulle dö och kände en iskyla som grep tag i hela kroppen. Jag hörde smällen när tåget i 120 km i timmen körde rakt igenom vår Volvo V70. Förarplatsen och bakre delen av bilen försvann 40 meter bort. Jag fann mig själv hängande upp och ned i den andra delen, med en arm som gjorde ont och ansikte och mun full av glassplitter, men jag var hela tiden vid medvetande. Jag till och med hörde den andra bilen när den körde iväg. Då jag insåg att jag överlevt kände jag iskylan försvinna och värmen komma tillbaka i kroppen. Jag lyckades koppla loss mig från säkerhetsbältet. När jag låg där hörde jag fotsteg och en kvinna stack in huvudet för att se om jag levde. Hon försökte larma räddningstjänsten, men lyckades inte så till slut tvingades jag själv kalla på LKC. Av en slump fanns en helikopter i luften så jag flögs till sjukhuset i Lund. Jag hade en fraktur i axeln, brutna revben och skärsår. Efter två månader började jag jobba igen och efter ett halvår var jag tillbaka som yttre befäl. Killarna vi hade jagat greps. Föraren fick ett kortare straff. Jag har alltid gillat livet och det som hände har förstärkt känslan av att man måste ta tillvara det på bästa sätt. Nu har det gått över sju år sedan det hände. Varje år är jag ledig den 20 november. Jag åker ut till platsen där det hände för att minnas det ofattbara. Hur jag och Olof satt armbåge mot armbåge och att han försvann och jag blev kvar. Sedan åker jag och lägger en blomma på Olofs grav. Resten av dagen tillägnar jag livet och försöker njuta av det så bra det bara går. Berättat för Göran Svedberg 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 25 25 det hände mig_1305.indd 25 2013-05-15 15:56 Fototävling Svensk Polis utlyse r FOTOTÄVLING ! Var med och tävla! Nu kan din bästa bild betala sig. Tävla med lyckade bilder du tagit eller tar i tjänsten. Du har hela sommaren på dig att ta vinnarbilden. Skicka in ditt bidrag senast den 20 augusti. Text Johanna Orre I tio års tid har Svensk Polis årligen utlyst en skrivtävling för polisanställda. I år byter vi inriktning och utlyser en fototävling istället. Du måste inte vara en duktig fotograf för att ta en bra bild. Det handlar snarare om att ta fram kameran i rätt stund – och att göra det ofta. – Vi behöver mycket bilder inom polisen. Till exempel i vår medverkan i sociala medier är foton viktiga inslag. Det vore bra om fler plåtar oftare, säger Lars Hedelin som är fotograf och polisens egen bildredaktör. En av de bilder han är mest nöjd med, och som också fick pris som årets bild, föreställde poliser. Lars Hedelin var på plats som fotograf när en efterlyst bankrånare greps i utkanten av en skog i nordvästra Värmland. – Det var en riktig ögonblicksbild. Polisen hade dragit vapen, rånaren stod med händerna uppsträckta och man visste inte vad som skulle hända, berättar Lars Hedelin, som dock inte rekommenderar poliser att plocka fram kameran i dylika situationer. MAn vet Att en bild är bra när den väcker känslor, enligt Lars Hedelin, som deltar i juryn som utser vinnarna i fototävlingen. Om bilden gör att man ler, eller blir berörd, så är den förmodligen bra. – Det är ett universellt språk som alla förstår. En bra bild går rakt in i medvetandet och berör på ett helt annat sätt än en text. Vinnarbilden 1993. Tidningen Svensk Polis utlyste fototävlingar årligen på 1990-talet. Då fanns inte som nu kravet på att vara polisanställd för att få delta, utan även pressfotografer skickade in bidrag. År 1993 var många av bidragen från EM i fotboll i Göteborg. Där togs också vinnarbilden, Årets polisbild 1993, där en polis får en puss av en skotsk supporter. Pressfotografen Tommy Svensson i Onsala fick priset, med motiveringen: ”Bilden visar, som bara en bild kan fånga, att farhågorna inför fotbolls-EM om hårda tag kom på skam.” I år utser vi tre vinnare, som belönas med vardera 3 000 kronor, och flera bilder får hedersomnämnanden. De utvalda bilderna publiceras i tidningen. Lycka till! Tävlingsregler ● Mejla tävlingsbidrag till [email protected]. Ange namn, telefonnummer, titel och var du jobbar. Vi behöver ditt bidrag senast den 20 augusti. ● Du får delta med högst tre bilder. ● Bilderna får inte visa personer i utsatta situationer. ● Tävlingen är endast öppen för anställda inom polisen. Personalen vid Rikspolisstyrelsens informationsenhet får inte delta. ● Juryn utgörs av den prisvinnande fotografen Paul Hansen, polisens bildredaktör Lars Hedelin, och Svensk Polis redaktion. ● När bilderna når juryn framgår det inte vem fotografen är. Det avslöjas först när de vinnande bidragen har utsetts. Juryns beslut kan inte överklagas. ● Tre priser delas ut om vardera 3 000 kronor. Vinstsumman betalas ut som arvode och skatt betalas av vinnaren. ● Vinnarna och de som tilldelas hedersomnämnanden får sina bilder publicerade i tidningen. 26 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 26-29 Fototävling.indd 26 2013-05-15 16:06 Fototävling Några exempel på bilder från tidigare fototävlingar i Svensk Polis: meli och Anders HolmLars-Ove Lehto, Markus Sam Arjeplogs fjällvärld. lund utreder ett jaktbrott i Foto: Tom Wiklund Kungen fyller år och barn står på rad för att lämna presenter. En liten fl icka blir kissnödig och Susanne Rasmusson kommer till undsättning. Foto: Gunnar Thun En svanfamilj får gå över Slussgatan i centrala Södertälje i godan ro. Foto: Bosse Abrahamsson Kriminaltekniker Susanne Johansson undersöker en brandplats i närheten av Kinda. Foto: Conny Pettersson Max Wadell räddar små liv efter en trafikolycka där ett fordon var lastat med möss, hamstrar, fåglar och larver som alla försöker lämna platsen. Foto: Lupce Kolevski 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 27 26-29 Fototävling.indd 27 2013-05-15 16:06 Fototävling Två gånger har han utsetts till världens bästa fotograf. Möt Paul Hansen, som är med i juryn när Svensk Polis utser polisanställdas bästa bilder. Text Kerstin Magnusson Foto Christine Olsson/DN och Paul Hansen Skicka in ditt bidrag senast den 20 august i ”En bra bild ger h D et hela började med att han fick en kamera av sin morbror. En Instamatic. Sedan var tioårige Paul Hansen fast. – Mitt fotointresse höll på att dränera familjens ekonomi, säger han på sin rappa göteborgska. – Ett stående skämt var att varje år när min mamma fyllde år önskade hon sig kameragrejer – till mig. Med facit på hand var det en minst sagt god investering. Paul Hansen har gjort sig ett världsnamn som fotograf. Han reser över hela världen för Dagens Nyheters räkning och har kammat hem mängder av priser och utmärkelser. Ger det prestationsångest att vinna titlar som världens bästa fotograf? – Nej, inte alls, det är nästan tvärtom. Jurymedlemmen Paul Hansen brinner för bilder som berör. Själv tycker han att en bra bild är den som berör och ger en reaktion i kroppen. – En bra bild kryper ner i svalget, tar tag i ditt hjärta och trycker till, den berör och får pulsen att öka. Jag och Roger Turesson, en kollega och vän, brukar lite skämtsamt definiera en bra bild med ett enda ord: handsvett. Det är svårt att inte bli berörd av den bild som i år gav honom utmärkelsen Årets nyhetsbild i den prestigefyllda pressfototävlingen World Press Photo. Bilden togs i området Jabalya i Gaza och visar en begravningsprocession, där anhöriga bär på två små döda bröder och deras döde far – offer för en israelisk missilattack. Samma foto blev även valt till Årets bild i Sverige. Hamas hade attackerat Israel som svarade med bomber och när bilden togs var Paul Hansen och hans journalistkollega Erik Ohlsson på plats för att löpande berätta vad som hände i området. De hade tidigare hört en läkare berätta om en svårt skadad kvinna som låg nedsövd på sjukhuset och att hon förlorat både sin man och två barn. – När vi stötte på processionen förstod vi snart att de döda var från just hennes familj, säger Paul Hansen. Paul Hansen Ålder: 49. Familj: Fru och en dotter. Gör helst på fritiden: Läser, paddlar kajak. Förebild: Min hustru. Förebild som fotograf: Fredrik Funck (DN). Favoritfoto: På min nyfödda dotter. – Det var en fruktansvärd kakafoni av skrik och gråt. Det var svett, damm, sorg och vrede. Alla makthavare, på alla sidor i konflikten, har misslyckats. De borde skämmas när de ser bilden på de små döda barnen. Varför skulle de dö? säger han med eftertryck. Att han orkar vara mitt i all tragik hänger på att han har ett skäl att vara på platsen ifråga, förklarar han. – Jag blir berörd och väldigt trött, och jag är medveten om att det sliter, men medvetenheten om 28 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 26-29 Fototävling.indd 28 2013-05-15 16:06 Reportage Fototävling r handsvett” Paul Hansens bästa fototips: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Ta med dig kameran. Se till att minneskortet är tomt. Ta av objektivlocket. Ha kameran tillgänglig. Fyll ut motivet. Ta många exponeringar. Behandla motivet med respekt. Välj ut bilder med omsorg – kill your darlings. Ta hjälp av någon annan när du ska välja. Som den gången i Bosnien då en man som följde med oss nästan blev tillfångatagen på grund av att jag hade kört fel. Jobben i konfliktområden fyller ungefär 20 procent av Paul Hansens arbetstid. Resten består av mer vardagliga uppdrag som styrs av nyhetsflödet. Däremellan försöker han hitta luckor för egna bildreportage. Har du någon gräns för vad du kan fotografera? – Jag har definitivt en gräns, men den är svår att definiera. Jag är i alla fall där först och främst som människa och det är viktigt att bemöta människor med respekt. ’ ’ Xxxxxx Det var en fruktansvärd kakafoni av skrik och gråt. Det var svett, damm, sorg och vrede. Alla makthavare, på alla sidor i konflikten, har misslyckats. De borde skämmas när de ser bilden på de små döda barnen. Varför skulle de dö?”Paul Hansen om sin vinnarbild från Gaza att vi ska skildra en berättelse gör det lättare. Jag kan hantera situationen bättre jämfört med om jag inte hade haft ett skäl att vara på platsen – då skulle det vara mycket jobbigare. Paul Hansen upplever att människor i konfliktområden vill berätta, de vill att resten av världen ska se. Han berättar om ett möte med en ung fotograf som ville åka till Västbanken för att förbättra sin portfolio. – Jag sa att han inte borde åka av det skälet. Människor känner vad du har för motiv. Är du på platsen för din egen skull blir det respektlöst. Karriären i urval: Fotograf på DN sedan år 2000. Expressen: 1992–2000. Frilansande fotograf och skribent i New York: 1989–1992. Göteborgsposten: Mitten av 1980-talet. Utbildning: Poppius journalistskola. Och känner du inte med människorna blir det oftast inga bra bilder. Paul Hansen är på resande fot cirka en vecka i månaden. Bränner det till någonstans är han borta längre, som mest kan det blir 3-4 veckor i sträck. När han bevakar konfliktområden jobbar han alltid nära en reporter. Trots riskerna är han sällan rädd, men däremot uppmärksam. Han påpekar att de största farorna egentligen brukar vara trafiken och brottsligheten. – Däremot kan jag bli rädd efteråt. Han berättar att hans gräns ibland inte har stämt överens med hans uppdragsgivares syn på vad som är av allmänintresse. Som i efterspelet av bussolyckan i Norge i slutet av 1980-talet, då han skulle fotografera när de anhöriga besökte olycksplatsen för att ta farväl av offren. – Jag ville inte vara där och de ville inte ha oss där. Jag hade dessutom just förlorat min far, och var extra känslig. Hade jag fått frågan idag hade jag nog arbetat på ett annat sätt – om jag ens åkt dit. Det ansvaret vilar dock hos mig, inte på tidningen. Vad fick dig att tacka ja till att vara med i vår jury? – Det är alltid roligt att titta på foton. Vad hade du gjort idag om du inte fått den där kameran av din morbror? – Jag hade antagligen varit jurist, eller kanske skrivande journalist. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 29 26-29 Fototävling.indd 29 2013-05-15 16:07 Skrivtävling/ Hederspris Hederspris Livets stunder Av Lotta Olsson Illustration Johan Isaksson –M amma, varför har brandmännen din ficklampa? Min femåriga dotter satt förväntansfull bredvid mig i bilen, på väg till brandstationen för att hämta min ficklampa som jag alltid bär med mig på jobbet. – De tog hand om den efter ett jobb. – Vadå för jobb? Var det med en tjuv? Jag log för mig själv. Barn, så lyckligt ovetande om livets hemskheter. Poliser fångar tjuvar och äter munkar. Ibland glömmer de sin ficklampa någonstans, och då kanske en snäll brandman tar hand om den. – Ja, med en tjuv, svarade jag lite frånvarande. Jag tänkte tillbaka på försommarkvällen för några veckor sedan. Häggen blommade men kvällarna var fortfarande lite kyliga. Ändå envisades vi med att jobba i pikétröjan. Det var så skönt att slippa vinterjackor och värmetröjor efter den långa vintern. – 3-0 efterfrågar en patrull från utsättningen som kan ta sig an en LOB vid Bauhaus i Barkarby. Klockan var snart efter tio på kvällen. Jag och Hanna jobbade förstärkningstur och hade arbetstid fram till 03.00. För tillfället stod vi på Shell i Jakobsberg och drack kaffe. Vi laddade upp inför halvnatten som ofta blir stökig på helgerna. Lika bra att passa på när tillfälle ges! – Ska vi ta det? Vi är ju i Jakobsberg, sa jag till Hanna. Hon nickade. – 3-0 från 35-9420, vi kan ta LOB:en, vi finns i Jakobsberg. – Tackar för det 35-9420, jag lägger på er och klart slut från 3-0. Jag hällde i mig sista klunken kaffe från min pappersmugg och slängde den i sopkorgen under bordet. – Konstigt ställe för en LOB, sa Hanna då vi hade satt oss i bilen. Någon minut senare var vi framme på platsen. Det hade hunnit bli mörkt. En svart Golf stod parkerad invid vägkanten med motorn igång. Föraren blinkade med helljusen mot oss. – Där är anmälaren … jag går ut och pratar med honom, sa Hanna då vi stannat bilen. Jag såg mig omkring. Intill gångvägen några meter bort låg en man på marken. Utslagen, full, däckad ... eller? Mannen var i sextioårsåldern. Han var rund och trind om magen, iklädd joggingdress och med kritvita, sprillans nya joggingskor på fötterna. Varningsklockorna började ringa inom mig. Jag såg mig omkring efter min kollega och ropade: – Hanna! Jag tror han är död! Hanna kom springandes. – Anmälaren sa att han låg och snarkade, sa Hanna. – Nu snarkar han inte! Det här är ingen LOB! Larma efter ambulans och hämta masken! Jag drog i mannens arm så att han hamnade på rygg och började sedan göra hjärtkompressioner. Hanna kom tillbaka och satte masken mot mannen ansikte. Hon blåste in två blås och jag fortsatte att pumpa. Femton kompressioner, två blås, femton kompressioner, två blås. J ag vet inte hur länge vi höll på sådär. Tid och rum försvann vartefter desperationen växte. Det hände ju ingenting! På håll hörde jag sirener närma sig och jag fortsatte att göra kompressioner, mer och mer desperat. Plötsligt kände jag två bestämda händer på mina axlar: – Du, jag tar över nu. En brandman flyttade mig åt sidan varligt men bestämt. Först då kände jag hur trött jag var. Axlarna och armarna värkte. Jag stod som i dvala och tittade ’’ Hanna! Jag tror att han är död!” på medan två brandmän tog över min och Hannas arbetsuppgift. Någon minut senare landade ambulanshelikoptern. Den gick ner ett tjugotal meter från där mannen låg. Häggträdens blommor släppte från grenarna och små vita blad började virvla omkring i luften. Snöar det? tänkte jag. Så surrealistiskt! Sedan gick allt väldigt fort. Mannen lastades i helikoptern för avfärd mot sjukhuset. Brandmännen gick runt och städade upp efter ambulanspersonalen 30 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 30-31 Hederspris_1305.indd 30 2013-05-15 15:56 Skrivtävling Grattis Lotta! Var jobbar du? I Stockholm norrort, på utryckningen. Bygger berättelsen på en verklig händelse? — Ja, men jag har ändrat en del detaljer. Jag har haft med mig historien länge, med novelltävlingen i bakhuvudet. Är det svårt att hantera de sorgliga händelser du möter som polis? och snart hade även de åkt därifrån. Vi stod kvar, Hanna och jag, med en papperspåse innehållande mannens tillhörigheter. Det dröjde inte länge förrän hans mobiltelefon började ringa i påsen. Och den ringde och ringde och ringde. P å sjukhuset sa personalen att mannens kroppstemperatur vittnade om att han varit död ganska länge. Förmodligen en bra stund innan vi hade kommit till platsen. På något sätt kändes det skönt att höra det. Vi hade gjort vad vi kunnat men det var redan för sent. Vi kunde inte ändra på det faktum att han dog där på gångvägen. Ensam och med nya joggingskor på fötterna. När passet var slut upptäckte jag att min ficklampa var borta. Jag ringde till brandstationen i Jakobsberg och de hade faktiskt tagit hand om min lampa. Den hade legat slängd på marken bland gummihandskar och papper. – Du är välkommen att komma förbi och hämta den! – Jag kommer en dag när jag är ledig, om det går bra? Tanken att passa på att ge min dotter ett studiebesök på en brandstation tog form. Det blev ett lyckat besök. Jag fick min lampa tillbaka och dottern fick en hel bunt med julkalendrar att dela ut till sina klasskamrater, trots att det var mitt i sommaren. Jag kände mig glad när jag lämnade brandstationen men min lilla flicka i handen. Ibland är det lättare än annars att uppskatta de små lyckliga stunder som livet har att bjuda på. l – Jag tycker att det mesta rinner av fort, men det finns saker jag tar med mig hem – ibland sådant jag inte trodde skulle hänga kvar. Handlar det om barn i mina barns ålder kan det bli jättejobbigt. Men mår man i övrigt bra tar man sig igenom det mesta. – Yrket är verkligen en berg- och dalbana, man upplever otroligt mycket. Det är det som gör det så spännande – man vet aldrig vad som väntar. Skriver du mycket på fritiden? – Nej, jag skrev jättemycket när jag var yngre men nu skriver jag så mycket i tjänsten att jag blir mätt på det. Kerstin Magnusson Juryns motivering ”En välskriven berättelse om de tvära kasten i jobbet som polis i yttre tjänst, mellan glädje och sorg, liv och död. Historien är snyggt uppbyggd med en stegrande dramatik, och en början och ett slut som vävs ihop.” 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 31 30-31 Hederspris_1305.indd 31 2013-05-15 15:56 Aktuellt Lästips/ Nytt på PHS bibliotek Citatet/ Aftonbladet Språkvårdaren Riskanalys i polisverksamhet Språkvårdare sökes! Utgivare: Malmö högskola Detta är en utvärdering av två av de metoder för riskanalys som används inom svensk polis: Skånemodellen och Check-10 (+). En av frågorna utredarna undersöker är om man kommer fram till samma slutsatser vid bedömning av samma fall utifrån de olika metoderna. P Författare: Johanna Langhorst Utgivare: Ordfront Författaren söker svar på frågan hur förorten blev så hatad och hur Sverige blev segregerat. Hon lyfter också fram en dold svensk rasism där förorten står som symbolen för arbetslöshet, kriminalitet och utanförskap. Den sorterande ordningsmakten: studier av etnicitet och polisiär kontroll Utgivare: Bokbox Etniska minoriteter står alltmer i centrum för samhällets kontrollapparat och fler organisationer än polisen övervakar. Antologin innehåller ingående analyser av det som ibland kallas etnisk profilering, och kan läsas som en bakgrund till bland annat den aktuella debatten om utlänningskontroller. Foto: AP Förortshat Amanda Berry, till höger, har återförenats med sin syster Beth Serrano efter åren i fångenskap. ”Sådant händer, det sker i detta nu, har avslöjats i Staffanstorp, på Södermalm och i Kortedala.” Kerstin Weigl påminner om att kidnappningen av Amanda Berry, Gina DeJesus och Michelle Knight i Cleveland inte är unik. Offer för människohandel och våld i nära relationer genomlider samma trauman. å språkvårdsplatsen på Intrapolis finns det nu fyra olika utbildningsmaterial för skrivkurser: ett allmänt hållet om hur man ska skriva när man arbetar på en myndighet, ett om att skriva anmälningar, ett om språket i händelsenotiser och sociala medier, och ett om kriminaltekniska protokoll. För varje texttyp finns en Powerpointpresentation och en handledning till presentationen. Det här materialet ska man kunna använda utan att behöva vara utbildad språkvårdare. Intresse för svenska språket och en önskan om att vi ska skriva texter med god kvalitet är fullt tillräckligt. Jag hoppas att ni som känner ett sådant Samla era engagemang ska vilja kolleger och samla era kolleger och avsätta en stund avsätt en för att diskutera skristund för att vande i tjänsten. diskutera Använd materialet som utgångspunkt. skrivande i tjänsten.” Ta bort de bilder ni inte vill använda, och lägg till egna. Leta autentiska och aktuella exempel från er egen verksamhet och lägg all prestige åt sidan när ni diskuterar texterna. ’’ JAg tRoR mAn kan Månadens språkråd Heter det kollegor eller kolleger? Har du frågor om svenska språket? Skicka dem till polisens språkvårdare Carina Alfredsson via Groupwise. Svar: Enligt Svenska Akademiens ordlista är formerna helt likvärdiga. Pluraländelsen -or är den normala ändelsen på substantiv som har artikel en och slutar på -a. Hur skriver man datum när det gäller en period? Svar: När det gäller tidsperiod finns tre olika varianter i Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet: 3–6 maj 2013 26 maj–1 juni 2013 eller 3/5–6/5 2013 (även: 3–6/5 2013) 26/5–1/6 2013 eller 3.5–6.5 2013 (även: 3–6.5 2013) 26.5–1.6 2013 Helst ska man använda tankstreck (det är lite längre än bindestreck). Tankstreck nås enklast så här: Ctrl + minustecken på numeriska tangentbordet eller Alt + 0150 på numeriska tangentbordet ha viss behållning av att titta igenom materialet även på egen hand. Visserligen är skrivande något man kan behöva diskutera med flera personer, men jag tror inte någon tar skada av att ögna igenom presentationerna på egen hand. Materialet hittar ni alltså på språkvårdsplatsen på Intrapolis, och den enklaste vägen dit är att söka på ordet Språkvård. Den som vill ha hjälp med att utforma en utbildning får gärna höra av sig till mig. Carina Alfredsson, språkvårdare 32 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 32-34_aktuellt 1305.indd 32 2013-05-15 16:05 Aktuellt Fråga juristen Ska polisen skrämma bort björnar? Fråga: Vad är det som gäller för att skrämma bort björn som kommer för nära ett samhälle? Är det verkligen polisens sak och var står det? Malin Karlerö, kammaråklagare och adjunkt vid Polishögskolan i Solna. Svar: I 9 § jaktlagen (1987:259) anges att om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. föreskrifter och allmänna råd om polismyndighetens medverkan vid eftersök av vilt (RPSFS 2012:33, FAP I Rikspolisstyrelsens 226-1) anges att bestämmelsen i 9 § jaktlagen är avfattad på så sätt att polismyndigheten i första hand ska försöka vidta andra lämpliga åtgärder, innan beslut får fattas om att djuret ska avlivas. Polismyndigheten måste alltså först göra en bedömning om andra åtgärder är lämpliga att vidta, såsom att försöka skrämma bort djuret. Det kan bli aktuellt om till exempel en björn befinner sig inom ett tättbebyggt område och därigenom utgör en fara för människors säkerhet. Genomförandet av åtgärden är myndighetsutövning. Utgångspunkten är därmed att polismyndigheten ska genomföra åtgärden med egen personal eller med hjälp av en jägare som biträder närvarande polis för att verkställa åtgärden med att skrämma bort eller avliva ett vilt djur. När det gäller eftersök av björn, varg, järv eller lo ska polismyndigheten enligt 45 § FAP 226-1 i första hand försöka anlita de hundekipage som länsstyrelsen rekommenderar för att eftersöka och avliva rovdjur. ANNONS NYHET FÖR ALLA SÄSONGER UNIK NYH VÄRLDSE KOM T FÖR ÅRET FORT RUN T MED MEINDL ÄR DU VÄL RUSTAD FÖR ALLA UTMANINGAR Skor och kängor från Meindl har yttersta kvalitet, bekvämlighet, genomtänkta detaljer och är ett hantverk rakt igenom. Unna dig fantastisk komfort. Med Meindl är du alltid rätt klädd. RIB LEICHT BLACK PYTHON GTX® Lätt, flexibel och vridstyv. Anpassad för all sorts rörelse. Med GORE-TEX® och AirActive® innersula. Vid frågor, ring Moxter AB på 063-55 66 66 // 070-572 99 90 RIB LEICHT– STOR NYHET FRÅN MEINDL 1 1 2 3 4 Innovationen RIB Leicht är en 4-säsongsmodell som kan anpassas efter alla klimat med hjälp av boot-in-boot-systemet. Kängan är 100 % vatten2 tät genom den urtagbara GORE-TEX® innerskon. Vid torrt och/eller kallt klimat kan innerskon plockas ur och andas optimalt med Clima-foder. BLACK BOA GTX® Ny kängmodell som är extremt lätt, flexibel och vridstyv. Med GORETEX® och urtagbar AirActive® innersula. 3 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 33 4 32-34_aktuellt 1305.indd 33 2013-05-15 16:05 Aktuellt Polisbilden På gång Förlängt för två länspolismästare Möte. Roland Hedlund, från polisens utlandsstyrka i Afghanistan, träffar en domare i staden Maymaneh. De svenska poliserna har just intervjuat interner på kvinnofängelset i staden. Ett par av dem var internerade för ”moraliska brott”: en hade blivit våldtagen och en annan hade rymt från sin misshandlande man. Intervjuerna genomfördes tillsammans med norska kolleger för att se om den lokala polisen tar hänsyn till mänskliga rättigheter och om internerna blir behandlade väl i fängelset. Foto: Polisens utlandsstyrka Fortsätter. Regeringen har beslutat att Stephen Jerand, nuvarande länspolismästare i Jerand Jämtlands län, får förlängt förordnande från den 1 juni i år till som längst 31 december 2014. Även Krister Sandqvist Sandqvist, nuvarande länspolismästare i Västerbottens län, får förlängt förordnande från den 1 oktober i år till som längst 31 december 2014. Rikskrim utbildar kommunpolitiker Skicka in ditt bidrag till Polisens arbete i bilder på Intrapolis. Samarbete. Rikskriminalpoli- sen har genomfört tre utbildningsdagar tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att sprida kunskap om administrativa åtgärder mot organiserad brottslighet. Deltagarna har bestått av kommunpolitiker, kommundirektörer, säkerhetschefer med flera. Exempel på administrativa åtgärder kan vara att dra in serveringstillstånd för restauranger som har kopplingar till organiserad brottslighet eller att neka byggnadslov när kriminella grupperingar försöker etablera sig i ett område. Fler bilder: Intrapolis/Om Polisen/Hela Polisen/Polisens arbete i bilder. På ny post Månadens Intrapolistips Johan Grenfors leder Rikskrim Chef. Johan Grenfors får ett tidsbegränsat förordnande som chef för Rikskriminalpolisen. Håkan Wall blir ställföreträdande rikskriminalchef. Förordnandena gäller från 1 maj till dess att en ny rikskriminalchef anställs, men längst till den 31 oktober. ANNONS På en och samma sida kan du ta del av alla artiklar om den nya polisorganisationen – både lokala, nationella och från Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten. Allt om polissamordningen PHS Polishögskolan Examensringar VPU Växjö polisutbildning Ringarna tillverkas i 18 k rödguld och väger ca 6 gr Pris 4 200 kr Polisbricka Tillverkad i 18 k rödguld 13,5 x 19 mm Pris 1 700 kr www.guldsmedshuset.com • tel 031-26 57 98 På Intrapolis samlas information om den nya polisorganisationen som träder i kraft den 1 januari 2015. Här kan du bland annat följa arbetet med polissamordningen och ta del av information från Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, Rikspolisstyrelsen och din myndighet. Du kan också ställa frågor och påverka utvecklingen. Du hittar samlingssidan på https://intrapolis.polisen. se/polissamordningen eller genom att klicka på Ny polisorganisation till höger i sidhuvudet. 34 / Svensk Polis / nr 5 / 2013 32-34_aktuellt 1305.indd 34 2013-05-15 16:05 Carl-Johan Cronlund, nypensionerad museiintendent, Polismuseet i Stockholm Fråga & Svar Foto: Lars Hedelin om våldsbrott. Tanken var inte att det skulle vara hemligt, men det kom att kallas så av besökarna. Där fanns otäcka foton och föremål som berättade om mord och självmord, till exempel en koffert som polisen hittade likdelar i. Vad var syftet med det? – Från början ansvarade detektivavdelningen för museet, och då var det en utbildningsanstalt för blivande poliser. Det var så kriminalmuseet kom till 1910. Det visade hur brottsutredningarna hade gått till. Vi hade bara bokade visningar, för polisstudenter, vuxna och gymnasieungdomar. Det var 18-årsgräns för besökarna. Vad hände sen? – 2005 bytte vi inriktning. Polismuseet flyttade till Gärdet och syftet blev brottsförebyggande, målgruppen barn och ungdomar. Vi har mer än dubbelt så många besökare idag. Vilket är ditt historiska favoritföremål? Polishistoria är och förblir ett av Carl-Johan Cronlunds främsta intressen. Polismuseets pappa i pension Varför är polisens historia viktig? – Det har funnits en polis i någon form i alla tider och polisen är en viktig del i samhällsutvecklingen. Vår kunskap och våra värderingar vilar på historien. Det vi tycker är tokigt i dag var okej för hundra år sedan. Det finns ett facit i historien. Hur berättas polisens historia bäst? – Varje föremål har en unik historia och man kan utgå från den. Ett originalföremål sätter fantasin i rörelse. Man börjar tänka på samman- ’’ Det finns ett facit i historien.” hanget det använts i. Vissa föremål kan väcka väldigt starka känslor. I det gamla polismuseet på Kungsholmen hände det till och med att besökarna svimmade. Nu förvarar vi bilder och föremål som är väldigt starka i ett magasin i Tumba. Varför då? – Vi ägnar oss inte åt något som kan uppfattas som sensationsmakeri. Folk ska inte må dåligt av att besöka polismuseet. Berätta om det hemliga rummet! – I det gamla museet hade vi ett avskärmat rum med en utställning – Liljensparres tjänstestav. Liljensparre var polismästare i Stockholm i slutet av 1700-talet, och avslöjade Gustav III:s mördare Anckarström. Nu när du går i pension, vad vill du säga till alla historieintresserade? – Jag vill uppmuntra alla eldsjälar som samlar föremål. I framtiden ser jag gärna ett utökat samarbete, kanske i form av en polishistorisk vänförening. Utvecklingen går så fort nu, före förstatligandet på 1960-talet hade vi 554 polisdistrikt, snart har vi Johanna Orre en myndighet. Carl-Johan Cronlund Ålder: 65 år. Bor: Sollentuna. Karriär i korthet: Examen i arkeologi och folklivsforskning, började på RPS informationsenhet 1973. Byggde upp Polishistoriska museet på Polhemsgatan 30 i Stockholm från grunden, och var med i uppbyggnaden av det nya polismuseet på Gärdet 2005. Intressen: Släktforskning och polishistoria. 2013 / nr 5 / Svensk Polis / 35 35 Fråga-svar_1305.indd 35 2013-05-15 15:54 Posttidning B Svensk Polis Rikspolisstyrelsen Box 12256 10226 Stockholm ANNONS Sepura STP9000 För användare som vill ha det bästa! De bärbara terminalerna i Sepura STP9000-serien har ärvt alla de marknadsledande egenskaperna hos Sepura STP8000serien, men tar det hela ett steg längre med en ny generation mycket innovativa funktioner. Automatiskt och ställbart knapplås Nytt förenklat menysystem Helt vattentät (IP67-klassad) RFID-tagg Möjlighet till inomhuspositionering Alla tillbehör från STP8000-serien passar Finns nu att beställa i Polisens webbshop! Bra och innovativa produkter i kombination med en lokal service och support är två av många faktorer som har bidragit till vår framgång inom Rakel. Vi är ett företag som alltid finns nära dig och vår Rakelstab jobbar dygnet runt SE SEPURA HÅRDTESTA SINA TERMINALER HÄR. med att skräddarsy lösningar för just er organisation. Vi erbjuder våra kunder en helhetslösning och vi jobbar endast med de bästa leverantörerna och noga utvalda applikationspartner. Kontakta oss för mer information! A COMPANY IN THE VHF GROUP 054-67 05 00 www.srsab.se WWW.SEPURA.SE/TEST 36 sista 1305.indd 36 2013-05-15 15:54
© Copyright 2024