E N T I D N I N G F R Å N FA L U E N E R G I & VAT T E N N o1 2 0 1 2 Tystare sophämtning SID 4 Tips för sommarkomposten SID 6 Nu gör vi egna pellets SID 8 Öppet hus! Välkommen till öppet hus på Västermalmsverket den 26 maj kl 10–15. Vi visar vår nya pelletsanläggning. Passa också på att titta in i ett av kraftvärmeverken. Du kan dessutom träffa personal som visar exempel på framtidens energi-, fibernäts-, vatten- och avfallslösningar. Vi syns på Västermalmsverket! MOT RÄTTVIK VÄSTERMALMSVERKET 50 INGARVET 293 MOT LEKSAND MOT BORLÄNGE - Tipspromenad för barn och vuxna - Ballonger och ansiktsmålning till alla barn - Vi bjuder på varmkorv, saft, kaffe och bullar - På scen underhåller gruppen Gränslöst - Provkörning av våra elbilar Kom förbi och njut en stund av underhållning och kunskap! www.fev.se 1 Kom på Öppet Hus Tystare sophämtning Tips för sommarkomposten Egna pellets Dagen D – som i Dagmar Barnens Hörna 10 Vad är det som händer vid kraftvärmeverken på Ingarvet – någon har byggt två jättestora lador? Vi vet att det är många som undrar och är Du en av dem, så är Du hjärtligt välkommen att besöka oss den 26 maj. Vi ordnar Öppet Hus så att alla falubor kan få möjlighet att se vad som sker i anslutning till kraftvärmeverken, men även vad som i övrigt händer inom Falu Energi & Vatten. Många kommer att finnas på plats för att berätta mer om vårt spännande företag och visa vad som är på gång och för att kunna svara på Dina frågor. Jag kommer själv vara en av dem, så passa på att berätta för mig eller någon av mina kollegor vad Du som kund tycker om det vi gör, för det kan hjälpa oss att bli ännu bättre. I den här tidningen kan Du läsa något om vad som är på gång och som vi kan berätta mer om på vårt öppna hus. Men jag vill särskilt uppmärksamma några saker. En är vår pelletsfabrik, där vi på ett unikt sätt nyttjar restvärme från vår elproduktion till att göra pellets. Därigenom kan vi öka effektiviteten på våra anläggningar, producera ännu mera klimatneutral el och bidra till en hållbar miljö. En annan intressant utveckling är vår nya sopbil, där tömningsaggregatet går på el. Ni som bor i tätorten kommer att märka det när bilen lastar soporna tyst, utan att motorn är igång! Sedan är det en mängd andra saker som är på gång, men det får Du veta mer om när Du besöker oss den 26 maj. Hjärtligt välkommen! Bengt Gustafsson, VD ”OMTANKE” produceras av Falu Energi och Vatten AB och skickas till samtliga hushåll i Falu kommun. Den kommer ut två gånger per år. Nästa nummer får du hösten 2012. ANSVARIG UTGIVARE: Gunilla Mååg 023-77 46 20 OMSLAGSFOTO: Istock FOTO: Eva Olsson, Publicum och Istockphoto GRAFISK FORM: Publicum, Halmstad TRYCK: Lenanders, Kalmar UPPLAGA: 33.000 ex. Tryckt på miljövänligt papper. FALU ENERGI & VAT T EN 3 Tycker du att sopbilarna i stan bullrar för mycket? Från i sommar blir det ändring på det. Tystare sophämtning på Nämndemansvägen i Samuelsdal. Sopkärlen står uppradade längs gatan, redo att tömmas. Mattias Holmrud kör skickligt nära intill kärlen och styr tömningen inifrån förarhytten. I sommar blir det att lära sig en ny sopbil, en elhybrid med elaggregat. – Den är både tystare och miljövänligare än vanliga sopbilar, berättar Kristofer Jankarls som varit med under upphandlingen av den nya sopbilen. – Det är spännande att prova ny teknik som är ett steg i rätt riktning vad det gäller vårt miljötänk. Den stora fördelen med den nya elhybriden är att dieselmotorn inte behöver vara igång för att inmataren ska fungera. – På platser med många sopkärl att tömma medan sopbilen står stilla stänger elhybriden automatiskt av motorn 15 sekunder efter att fordonet har stannat. På en del ställen i stan kan det innebära 10-15 minuter där motorn annars skulle ha varit igång. Istället blir det nu en tyst sophämtning utan avgaser. Det ger en bättre arbetsmiljö för renhållningsarbetarna och en bättre närmiljö för faluborna samtidigt som vi minskar bränsleförbrukningen. För sophämtning i villaområden och glesbygd kommer den nya sopbilen inte att användas, helt enkelt eftersom sopbilarna här alltid är i rörelse och el-hybridens finess inte kan utnyttjas på samma sätt som i stan. Det är soptömningsdag Nämndemansvägen avklarad. Han har kört sopbil i fem år och rutinen sitter i ryggmärgen. I hytten är det multitasking som gäller: förutom att bilen ska köras och stannas exakt med rätt avstånd till sopkärlen, gäller det att ha koll på att komposten och det brännbara hamnar rätt, samt att hushållssoporna är just hushållssopor och inget annat – det syns på en monitor i hytten. Är det någon som har slarvat markant med källsorteringen kan de faktiskt åka på en extraavgift eftersom det ställer till det i den fortsatta sophante ringen. – Ibland är det folk som undrar varför vi tömmer ner det brännbara och det komposterbara i samma behållare, eftersom det ser så ut. Men mellan varje För Mattias del är nu 4 FA L U E N E R G I & VAT T E N tömning ändrar jag så att det hamnar i olika fack i behållaren, säger Mattias. Innan Mattias började på Falu Energi & Vatten jobbade han som bilmekaniker, men trivdes inte med att vara inne på verkstadsgolvet hela dagarna. – Det var inte riktigt min grej så jag fixade lastbilskörkort och har bland annat kört budbil, men det var det här med sopbil som jag fastnade för. Det är friare. Vi har flextid så jag kan välja mellan att börja tidigt så jag kan sluta tidigt, eller börja lite senare om jag till exempel har lämning på dagis. Sophämtningen är en av Falu Energi & Vattens verksamheter som märks minst när den fungerar som bäst. Den ska helt enkelt bara funka. Och avfall behöver som bekant hämtas med jämna mellanrum året runt. I samband med röda dagar tar sopgubbarna i extra för att vi andra inte ska bli översållade med sopor: är fredagen röd, som till exempel Långfredagen, körs även fredagens runda på torsdagen. Dubbla rundor alltså. Det är ett av många sätt som Falu Energi & Vatten jobbar med devisen ”Omtanke varje dag”. Att tänka på Den gröna markeringen på sopkärlen ska vara utåt gatan Ställ ut sopkärlen med lite avstånd mellan kärlen Villaägare som önskar få fler kompostpåsar meddelar detta genom att knyta fast en plastpåse i kärlet. Då lämnas en ny bunt påsar vid tömning. För flerbostadshus ombesörjs detta av fastighets- skötaren. Visste du att: • På www.fev.se/privat/avfall/sophamtning kan du hitta vilken veckodag ditt hushållsavfall hämtas. Var uppmärksam på helgdagar som infaller på en vardag, då ändras nämligen sophämtningsdagarna. • Varje sopkärl har ett chip som läses av vid tömning. På så sätt registreras tömningen och avgiften för avfallshanteringen räknas ut. • Varje år genererar varje falubo ca 400 kilo avfall. Det är visserligen 110 kilo mindre än riksgenomsnittet, men fortfarande mycket mer än vad de flesta människorna på jorden ”presterar”. Mattias Holmrud vid ratten. FALU ENERGI & VAT T EN 5 Visa dina kunder att du bryr dig Vi kan nu erbjuda företag i Falun ett intyg på att deras lokaler värms upp med Bra miljömärkt fjärrvärme från Falu Energi & Vatten AB. Idén uppstod då Peter Danielsen, kvalitets- och miljöansvarig på Edita Bobergs AB, efterfrågade ett intyg att kunna rama in och sätta upp i företagets entré för att visa att de är miljömedvetna. Svenska Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval har erhållis efter en granskning där vi visat att råvarorna från skogen och transporterna till kraftvärmeverket uppfyller strikta kriterier, samt att produktionen av fjärrvärme, fjärrkyla och el sker med minimal påverkan på klimatet. Har ditt företag fjärrvärme och vill ha ett intyg, mejla uppgifter till [email protected] så skickas intyget till ert företag. Vi behöver veta namn, titel, företag samt ha en högupplöst logotype. Sommarkompost Att tänka på inför sommaren om det komposterbara kärlet: Ställ ut kärlet för tömning var fjortonde dag. Papperspåsen bör aldrig fyllas över den markerade linjen. Det är viktigt att vika ihop påsen noggrant. Så länge flugorna inte kommer åt matresterna kan de inte lägga ägg. Släng påsen med det komposterbara avfallet ofta under sommarperioden även om påsen inte är full. Tvätta gärna ur kärlet med ljummet vatten och såpa. Låt kärlet torka riktigt efter tvätten. Rent kärl är det bästa sättet att undvika flugor och lukt. Om du har möjlighet kan du gärna placera kärlet i skuggan. Försök också att hålla det komposterbara avfallet så torrt som möjligt. Låt matresterna rinna av innan de läggs i papperspåsen. Lägg gärna i använda servetter och hushållspapper i påsen för att suga upp vätska. Få tid för kaffepaus på Återvinningscentralen 1 2 För att göra det enklare att lämna avfall på Återvinningscentralen kommer här två tips. Sortera sakerna du ska lämna in redan hemma. Packa släpet/bilen i samma ordning som containrarna är placerade på ÅVC. Då kommer lämningen gå som en dans och du har gott om tid att njuta av en kopp kaffe i vår lilla självservering. Det bjuder vi på! As st be Dä s l ck at Try gner pre im tal Gip Me Trä rt ba nn Brä r ffo So ar ng Sä rt ba nn UTFART Ta till vara Farligt avfall kaffeautomat Pappersförpackning Tidningar Metallförpackning Kyl & frys Glasförpackning Ris Falu ÅVC, Ingarvet FA L U E N E R G I & VAT T E N Trä Fallfrukt Vit varor 6 Brä Bengt Östling Fjärrvärmechef ing tning p ap llp We stPla ckn pa för åSm ronik kt Lars Lindevall VD, Kopparhem förval ler 2012 Löv ele Falun 9 mars Fyl l ma nadster ial Iso att • värmen komm er från förnybara bränslen, • bränslet inte är hämtat från skyddsvärd skog, • bränslet komm er från skogs ägare som bedri • det inte har ver ett hållba gått åt en mass rt skogsbruk a fossil energ värme (till exem och i i omvandling pel vid avverkning en från skog till el och , transporter och i produktions processen). Bra Miljövalsmä rkningen ställe r mycket höga på de varor som krav godkänns och kallas ofta för “världens tuffas te miljömärknin g” ck IN T Y G Dessa lokaler på Engelbrek tsgatan 8 värms med mil jömärkt fjärrvä rme från Falu Energi & Vatten AB Det innebär INFART P P P P P WC Kontor & väghus Företag Miljötratten undviker stopp i avloppet Emellanåt blir det stopp i avloppsnätet. I cirka 80 procent av fallen orsakas detta av fett som hälls rätt ner i hus hållens avloppsledningar. Även om man spolar med varmvatten så stelnar fettet så småningom, fastnar utmed rörnätet och tids nog så bildas en propp. Ett enkelt sätt att undvika fettproblemet i avloppsledningarna är att fettet samlas upp redan hos hushållen. Som redskap för uppsamlandet finns Miljötratten! Med hjälp av tratten kan du bli av med frityrolja, stekfett och övrigt rinnande fett som ska slängas. Du monterar lätt tratten på en PET-flaska och samlar fettet där. När flaskan är full skruvar du på korken, som du förvarat i förslutningslocket på tratten. Sedan lägger du PETflaskan i påsen för det brännbara avfallet. Fett som inte går att hälla ner i tratten torkas upp med hushållspapper och papperet sorteras sedan som komposterbart avfall. Om vi alla hjälps åt och minskar fettet i ledningarna får vi ett renare ledningsnät som håller längre och har Vill du få en alldeles färre stopp. Dessutom undviker vi egen Miljötratt? Kom på förorening av vårt grundvatten och Öppet Hus den 26 maj! att råttor och andra skadedjur lockas till fettansamlingar nära vår boendemiljö. Falu Energi & Vatten gör denna kampanj tillsammans med Kopparstaden och under Öppet Hus på Västermalmsverket den 26 maj delar vi ut ett begränsat antal trattar. Många förstör sin semester genom att göra för mycket medan de gör ingenting Konrad Klein Åsikter om fjärrvärme I november 2011 skickades en Fjärrvärmeenkät ut till en tredjedel av våra fjärrvärmekunder för att få veta vad de tycker om produkten fjärrvärme och Falu Energi & Vatten som leverantör. Frågorna berörde till exempel miljövänlighet, kostnad, värmekomfort, faktura, webbsida, kundtjänst och kännedom om tillval. Förutom att markera olika svarsalternativ så fanns möjlighet att lämna kommentarer. Vi vill tacka alla som tog sig tid att fylla i och skicka in enkäten! Arbetet med att bearbeta informationen pågår och vår ambition är att stegvis åstadkomma förändringar. Besök gärna Falu Energi & Vattens webbsida, www.fev.se, och titta in på Bloggen där det kontinuerligt kommer att skrivas om den utveckling som sker. Vi hämtar ditt hushållsavfall var fjortonde dag. Vill du veta när dina kärl töms? Surfa in på www.fev.se FALU ENERGI & VAT T EN 7 Egna pellets – en pusselbit i snillrikt system ”Bioenergikombinat” – ett ord som ger många poäng i såväl Wordfeud som Alfapet. Och många miljöpoäng i Falun! Sommar är sol och värme. Vi vädrar på kvällarna för att få in svalka i rummet. Att sätta på elementen känns mer än avlägset. Detta har fått ingenjörerna på Falu Energi & Vatten att gnugga geniknölarna och fundera. Varför? Jo, minskad användning av fjärrvärme sommartid minskar FEV:s miljövänliga framställning av el då anläggningens kapacitet inte används fullt ut. Och efter att ha läst senaste numret av Omtanke vet du ju nu att det beror på att man inte kan framställa el om man inte kan göra sig av med överskottsvärmen. Här i Falun gör vi det genom att skicka ut uppvärmt vatten i fjärrvärmenätet. Men när invånarna inte gör av med värmen, gäller det att hitta något annat att göra av med värmen på. Lösningen blev en alldeles egen anläggning för att framställa träpellets, och där är nu produktionen i full gång. Pelletsen behöver värme för att torkas och samtidigt kan mer miljövänlig el framställas. Pelletsen används sedan som bränsle i vinter när efterfrågan på värme återigen ökar. Man kan säga att energin lagras i pelletsen. Det är ett smart system där de olika delarna drar nytta av varandra – allt för att produktionen ska bli så effektiv som möjligt. Genom den egna pelletsanläggningen, även kallat bioenergikombinat, kommer elproduktionen att öka med 10 GWh per år. ”Falu Energi & Vatten är unika. De har tänkt till. Här är det verkligen roligt att vara med och utveckla”, säger Ingemar Sund på Bruks AB som försett FEV med maskinutrustning för att producera flis till pelletsanläggningen, i en intervju på www.energikanalen.com. Värmande ord! – Anledningen till att vi satsat på en egen pelletsanläggning är framför allt för att fortsätta vara en konkurrenskraftig värmeleverantör och för att minska de globala utsläppen, berättar Bengt Östling, fjärrvärmechef på FEV. Regionalt samarbete minskar miljöpåverkan Hela Västermalmsverket är en del av det globala och regionala energisystemet. Pelletsframställningen sker genom ett regionalt samarbete där sågverket Bergkvist Insjön levererar sina restprodukter i form av spån och flis till FEV. På Västermalmsverket framställs träpellets som i sin tur både används i de egna panncentralerna på Regementet, Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö samtidigt som det också säljs till regional industri, som till exempel Arctic Paper i Grycksbo. Genom den egna, stationära och eldrivna flishuggen kan FEV även ta emot rundved och minskar därmed transporterna samt koldioxidutsläppen jämfört med om mobila, dieseldrivna flishuggar hade använts. Den regionala tanken genomsyrar hela systemet. Med bland annat kortare transportvägar går det åt mindre energi för att framställa energi och koldioxidutsläppen hålls nere. – Den totala energiåtgången vid pro- ”De olika delarna drar nytta av varandra” 8 FA L U E N E R G I & VAT T E N duktion av en energienhet kallas primärenergifaktor och visar vilken faktisk miljöpåverkan el, fjärrvärme och andra energislag har. Den, och därmed de globala koldioxidutsläppen, vill vi minimera, säger Bengt Östling. Utveckling ger attraktivt pris För att vara en konkurrenskraftig värmeleverantör med nöjda kunder krävs både ett miljötänk och attraktiv prissättning. – Grundtanken med ett klimatsmart och effektivt energisystem är att kunna hålla ett attraktivt pris till våra fjärrvärmekunder. Vi använder oss av kostnadsbaserad prissättning, med målsättningen att vara minst lika prisvärda som alternativen på marknaden. Utveckling av verksamheten sker kontinuerligt och Falu Energi & Vatten har tillsammans med bland annat Borlänge Energi tagit initiativet för att skapa en modern och hållbar värmemarknad. – Med detta initiativ tar vi de steg vi anser vara nödvändiga för att fjärrvärmen ska bli än mer konkurrenskraftig och utöka sitt miljöförsprång. Samtidigt öppnar vi nya möjligheter för våra kunder att få ökat inflytande över sin förbrukning och göra aktiva miljöval, säger Bengt Östling. – Initiativet består av tre delar; Öppna Nät, Kundinflytande och Moderna Fjärrvärmenät. Det innebär i korthet att leverantörer av restvärme ska ha fritt tillträde till näten på affärsmässiga villkor. Vi kommer som pilotföretag att arbeta för att genomföra den modell för prisändringsprövning – Godkänd Nivå – som har arbetats fram tillsammans med kundorganisationerna. En modell som nu även IT- och energiminister Anna-Ka- Bioenergikombinat rin Hatt förespråkar för att öka kundinflytandet. Vi kommer fortsätta bjuda in till informationsträffar men också under hösten bjuda in kunder- och partnerorganisationer till rundabordssamtal om hur framtidens fjärrvärmenät ska utformas så att kunden får ökat inflytande. Förutom detta initiativ görs även förstudier i möjligheterna med att integrera Faluns och Borlänges fjärrvärmesystem samt effektivisering av elproduktionen mot det värmebehov som finns i Falun. – Allt för att skapa en hållbar miljö och ett attraktivt pris för våra produkter, ett konkurrenskraftigt och effektivt energisystem, säger Bengt Östling. Så, nu vet du mer om hur Falu Energi & Vattens värmesystem och nya pelletsanläggning fungerar – och hur du kan få 30 poäng på ett bräde i Alfapet! Ett bioenergikombinat kan se ut på olika sätt, men utgörs i princip av en anläggning som kombinerar omvandling av energi i form av råvara till el, pellets, drivmedel, kyla och värme som på något sätt kombinerats och samverkar för att bli så effektiva som möjligt. Här i Falun innebär det att spillvärme från kraftvärme verket (fjärrvärmen) används för att torka sågspån till träpellets så att kraftvärmeverkets kapacitet för att framställa el kan nyttjas till fullo även under sommaren. Träpelletsen kan sedan användas som bränsle i de egna panncentralerna på Regementet, Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö under vintern. FEV:s bioenergikombinat Investeringskostnad: 130 miljoner kronor Minskar de globala CO2-utsläppen med: ca 8 000 ton/år Minskar primärenergianvändningen med: ca 13 000 MWh/år Pelletsproduktion: ca 45 000 ton/år Ökad elproduktion: ca 10 000 MWh/år Välkommen på Öppet Hus den 26 maj! Se sidan 2 för mer info Projektingenjör Daniel Widman är en av ingenjörerna som tänkt till. FALU ENERGI & VAT T EN 9 Omkopplingarna gjordes först från driftcentralen av Christer Johansson och hans kollegor, därefter var det säkert för montörerna att ge sig ut. Dagen D – som i Dagmar Stormen Dagmar till trots, 2011 hade falubon i genomsnitt tillgång till el 99,99 procent av tiden. – Men det är vi inte nöjda med. Visionen är 100 procent, säger både Christer Johansson och Per Dahlberg på Falu Elnät. Natten till annandag jul 2011 friskade det minst sagt i ordentligt – på vissa håll blåste det så mycket som över 30 meter i sekunden. Tågtrafiken stoppades, träd bröts som tändstickor och föll – inte sällan rakt över elledningar. Julmyset förstärktes helt ofrivilligt av ännu fler tända ljus i stugorna och på Falu Elnät jobbades det febrilt med att få en överblick över situationen och åtgärda skadorna så fort som möjligt. – Eftersom den hårda blåsten gjorde det för farligt att gå ut direkt koncentrerade vi oss först på att göra omkopplingar på distans via driftcentralen, berättar Per Dahlberg, elnätschef. – På morgonen annandag jul ringde vi in montörer och extrapersonal till kundtjänsten så inte samtalen kopplades vidare till SOS Alarm som de annars gör på helgdagar. Nu kunde vi själva svara på våra kunders frågor och vi har förstått att information är minst lika viktigt som att bli hjälpt med själva felet. Man vill 10 FA L U E N E R G I & VAT T E N veta när elen kommer tillbaka och om vi känner till just det felet man ringer in om. Kunderna var förstående och mycket hjälpsamma med att larma om träd som låg över elledningar. – Det var hårt arbete i fält och alla som kunde tänkas göra nytta fick gå ut och göra nytta. Det var mycket motorsågs arbete, berättar Christer Johansson, driftchef på Falu Elnät. De flesta kunder fick tillbaka elen under dagen, cirka 1.100 hushåll var utan el i över tolv timmar och som längst varade elavbrottet i tre och en halv dag. Sedan januari 2006 har man rätt till avbrotts ersättning om man är utan el längre än tolv timmar och syftet med detta är att elbolagen ska arbeta aktivt med att vädersäkra nätet. För Falu Elnäts del märks det bland annat i att friledningsnätet antingen ersätts med nedgrävd kabel eller isolerade ledningar som ska tåla fallna träd. Idag återstår 30 mil oisolerat nät och planen är att detta ska vara åtgärdat inom sju år. Kostnaden beräknas till 90 miljoner kronor. Ett annat sätt att korta ner avbrotten är att bygga in mer ”intelligens” i näten – som till exempel automatik som möjliggör snabbare omkopplingar. – En fiende som dock är svår att komma åt är åskan, som förutom att dela av vårt nät även kan slå ut det överliggande regionnätet, säger Christer Johansson. Tips vid elavbrott • Om du har tillgång till webben, se www.fev.se eller mobilsajten m.fev.se för löpande information • Lyssna på P4 Dalarna (se till att ha batterier till radion) • • Ha ficklampa och stearinljus till hands Håll dörrarna till kyl och frys stängda så håller maten längre Gör ditt eget minikretslopp Kretslopp betyder att något cirkulerar utan att ta slut. Här är det vattnet som inte tar slut. Du behöver: • En stor glasburk eller genomskinlig plastburk med lock, alternativt ett litet akvarium med lock. • Små stenar, sand och jord • Små växter (murgröna och fetbladiga växter brukar fungera bra. Använd inte blommor) • Vatten Gör så här: 1.Täck burkens botten med små stenar 2.Täck stenarna med sand 3.Häll i jord så burken blir nästan halvfull 4.Plantera växterna 5.Vattna lite 6.Sätt på locket och se till att det sluter tätt. Ingen luft får komma in eller ut. 7.Ställ burken ljust, men inte i direkt i solen. Du har nu gjort ett jordklot i miniatyr! I naturen rör sig nämligen vattnet i ett kretslopp hela tiden. Precis som i din burk. Det är viktigt att du inte öppnar locket. Då bryts det slutna kretsloppet. Ett minikretslopp kan fungera i flera år. Hur funkar det? Vattnet i jorden sugs upp av växterna som avger vattenånga som stiger uppåt. När vattenångan når locket kyls det av och det bildas små vattendroppar. Dropparna rinner ner längs sidorna och ner i jorden där vattnet sugs upp av växternas rötter. På samma sätt cirkulerar vattnet ute i naturen. Det är därför det är så viktigt att vi är rädda om vårt vatten och inte släpper ut giftiga ämnen till exempel i avloppet. Farligt avfall (till exempel lacknafta) lämnas såklart till Återvinningscentralen. Så kärnor och frö I princip alla slags fröer och kärnor i frukt och grönsaker vi köper i affären går att så. Gör så här: Tvätta av fröerna eller kärnorna och låt dem torka några dagar. Sätt dem sedan i jord och vattna. Vem har alltid För den otålige: Strö ut krassefrö på fuktigt hushållspapper. Håll pappret fuktigt. Gror på bara någon dag. Gott på mackan! hatten på foten? Vilket djur har ben För den tålmodige: men kan inte gå? Tvätta och torka av en avokadokärna. Plantera den i kruka, men täck inte toppen av kärnan. Vänta… Det kan ta månader innan något händer, men så länge inte kärnan skrumpnar, finns det hopp! En avokadoplanta är lättskött och växer ganska snabbt när den väl har börjat. er alltid Vem sov rna på? med sko Avokado Svar: 1. Svampen, 2. Fisken, 3. Hästen Krasse FALU ENERGI & VAT T EN 11 Omtanke För oss på Falu Energi & Vatten är ”Omtanke varje dag” en viktig devis. Omtanken om dig som kund, om vår miljö, vårt klimat, om nästa generation och vår framtid. Vi finns till för dig Falu Energi & Vattens kundtjänst har i första hand till uppgift att hjälpa dig till rätta. Vi tar emot alla samtal och svarar på frågor om våra olika affärsområden eller så slussar vi dig vidare. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss, tel 023-77 49 00, [email protected] Falu Energi & Vatten Växel 023-77 49 00 Fax 023-77 49 50 [email protected] vardagar, kl 8.00-16.00 Kundtjänst 023-77 49 00 Mån-fre kl 8.00-15.00 Felanmälan Vid allvarligare fel då växeln och telefonerna till kundtjänst är stängda: Falu Energi & Vatten AB Box 213 791 25 FALUN www.fev.se Elnät Fjärrvärme Vatten & Avlopp Falu Stadsnät 023-77 49 00 (samtal kopplas vidare till SOS) 023-77 49 00 (samtal kopplas vidare till SOS) 023-77 49 00 (samtal kopplas vidare till SOS) Till aktuell tjänsteleverantör