www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012. Innehållsförteckning Jag vill bo kvar!.................................................................................3 Inledning......................................................................................... 4 Inkomststrukturer bland äldre i Stockholms stads stadsdelsområden.............................................5 Boendekostnader i Stockholm stads stadsdelsområden............... 9 Sammanfattning och slutsatser..................................................... 11 Jag vill bo kvar! Jag undrar ibland om jag kommer ha råd att bo kvar i Stockholm när jag går i pension. Hyrorna stiger men inte pensionen. Vi håller på att få en enahanda och tråkig stad. Befriad från alla som inte kan eller vill ta miljonlån för sitt boende. Hyresrätterna blir allt färre och hyrorna har ökat med 52 procent mer i innerstaden än i söderort. I den här rapporten visar Edvin S. Frid att allt färre äldre med låga inkomster bor i innerstaden. Den äldre innerstadsbon har haft en inkomstökning på omkring 30 procent under samma period som en pensionär i Skarpnäck har haft en inkomstökning på 11 procent. Jag hoppas att den här rapporten ska fungera som en väckarklocka för alla oss som är, eller närmar oss, 65-plus. Många av oss är födda i Stockholm. Vi har bott i denna underbara stad i en stor del av vårt liv. Det är vår rättighet att bo kvar. Ann-Margarethe Livh (V), oppositionsledare Vänsterpartiet Stockholms stad Vänsterpartiet i Stockholms stadshus 3 Inledning Det här är en undersökning om hur bostadsmarknaden ser ut för Stockholms äldre1 . Under de senaste åren har bostadssituationen utretts många gånger men just pensionärernas situation är dåligt utforskad. Vänsterpartiets bostadspolitiska rapport Lagerrensning – sista chansen2 visar att mer än hälften av alla lägenheter i Stockholms stad numera är bostadsrätter. I innerstaden är koncentrationen av bostadsrätter än högre. Där är endast 35,3 procent av lägenheterna hyresrätter. År 1990 var 71,3 procent av lägenheterna i Stockholms innerstad hyresrätter. Denna utveckling har inneburit att stockholmarna i allt högre grad har plånboken att förlita sig på när det kommer till vilka stadsdelar och vilka bostäder de har möjlighet att bo i och områden som i hög grad är eftertraktade blir svårare att få tillgång till. Denna nya situation påverkar naturligtvis möjligheten att välja bostad och bostadsområde. Första delen av rapporten går igenom inkomstspridningen bland äldre i Stockholms stad. Här undersöks om skillnaden bland pensionärer med lägst respektive högst inkomst minskat eller ökat. Som exempel används innerstaden och de områden som har lägst medelinkomst. Därefter följer ett avsnitt som utreder boendekostnaden i de två stadsdelsområdesgrupperna, gällande både bostadsrätter och hyresrätter. Slutligen följer en sammanfattning av materialet. Edvin S. Frid, utredare 1 Med pensionärer och äldre avses i rapporten personer i Stockholm som är äldre än 65 år. 2 Lagerrensning – sista chansen (2012) www.stockholmsvanstern.se/blog/2012/ lagerrensningen/ 4 Efter pensionen – har du råd att bo kvar? Inkomststrukturer bland äldre i Stockholms stads stadsdelsområden För att undersöka i vilken grad invånarna i olika delar av staden har förutsättningar att själva välja sitt boende granskar rapporten inkomstutvecklingen för pensionärer eftersom denna grupps villkor på bostadsmarknaden i Stockholms stad tidigare inte undersökts i någon större omfattning. I denna undersökning görs en jämförelse mellan Stockholms innerstad och de tre stadsdelsområden där medelinkomsten är allra lägst. Dessa är Skarpnäck, Rinkeby-Kista och Skärholmen. Medelinkomsten för äldre i innerstaden samt de tre områden i Stockholm med lägst medelinkomst, under åren 2000-2010. Under perioden har äldre som bor i innerstaden i genomsnitt ökat sina inkomster från drygt 180 000 kronor till nästan 300 000 kronor. Samtidigt har medelinkomsten för de tre områden i staden som har lägst medelinkomst ökat från drygt 130 000 kronor om året till knappt 190 000 kronor. Differensen mellan de två grupperna av äldre stockholmare har ökat från 49 000 kronor per år till 109 000 kronor. Den ekonomiska segregationen i staden tilltar alltså. När ovanstående diagram granskas inställer sig frågan om huruvida detta påverkar möjligheten att fortsätta att bo kvar i den stadsdel som man för närvarande bor i, även i högre åldrar. Därför Vänsterpartiet i Stockholms stadshus 5 behöver inkomststrukturerna bland äldre i inner- och ytterstaden undersökas. Om segregationen tilltar finns det en risk att mindre bemedlade pensionärer försvinner bort ifrån innerstaden. När andelen invånare i olika inkomstspann studeras visar det sig att utvecklingen är relativt likvärdig när innerstaden jämförs med de tre stadsdelsområdena med lägst medelinkomst. Skillnaderna består men förstärks inte nämnvärt. Störst skillnad är det när det gäller hur stor andel av invånarna som hör till det högsta spannet, där skillnaden dessutom ökat under perioden. Andel pensionärer som tjänar under 119 900 kronor per år. Andel pensionärer som tjänar mellan 240 000 och 359 900 kronor per år. I de två inkomstgrupper som befinner sig under 199 900 kronor om året respektive mellan 240 000 och 359 900 kronor per år, händer inte mycket. Klyftan mellan invånarna i de olika stadsområdesgrupperna är relativt stabil. Diagrammen visar nominella belopp, där ingen hänsyn tagits till inflation eller konsument6 Efter pensionen – har du råd att bo kvar? prisindex (KPI). Därför är det inte förvånande att andelen låginkomsttagare sjunker i båda stadsdelsområdesgrupperna, eller att andelen inkomsttagare mellan 240 000 och 359 900 kronor stiger. Det som är viktigt är klyftan mellan linjerna, vilken är relativt stabil i dessa inkomstspann. Andel pensionärer som tjänar mellan 120 000 och 239 900 kronor per år. De flesta pensionärer i både innerstaden och i Rinkeby-Kista, Skarpnäck och Skärholmen tillhör den näst lägsta inkomstgruppen och tjänar mellan 120 000 och 239 900 kronor per år. Men andelen pensionärer i denna låga inkomstgrupp har radikalt minskat i innerstaden. År 2000 var andelen i denna inkomstgrupp lika stor hos de mest och minst bemedlade stadsdelsområdena. Tio år senare återfinns ytterstadsdelarnas invånare till betydligt större del inkomstmässigt i den näst lägsta inkomstgruppen. Vänsterpartiet i Stockholms stadshus 7 Andel pensionärer som tjänar över 360 000 kronor per år. Slutligen redovisas den mest gynnade inkomstgruppen, de äldre stockholmare som tjänar över 360 000 kronor per år. Återigen ska sägas att den uppåtgående trenden inte är att förvånas över eftersom de nominella beloppen stadigt ökar. Däremot finns det en tydligt ökande klyfta mellan stadsdelsområdesgrupperna. Bland innerstadens äldre invånare har således uppåt 23 procent en årlig inkomst över 360 000 kronor, att jämföra med runt sju procent jämfört med de områden där invånarna har Stockholms lägsta medelinkomster. 8 Efter pensionen – har du råd att bo kvar? Boendekostnader i Stockholm stads stadsdelsområden Under de senaste fem åren har priserna på bostadsrätter stigit avsevärt i Stockholm. I nedanstående diagram redovisas utvecklingen mellan år 2005 och 2010 för två kluster av stadsdelsområden.3 Medelvärde vid försäljning av bostadsrätter, per m2. Antal inrapporterade affärer motsvarar i snitt 70-80 procent av antalet mäklade affärer. Som påvisats i föregående stycke har det under de senaste åren skett en ekonomisk segregation bland äldre i Stockholms stad. Detta är sannolikt kopplat till prisutvecklingen på bostäder. I innerstaden, där 64,7 procent av lägenheterna är bostadsrätter, har priserna stigit med 45 procent mellan 2005 och 2010. I kronor räknat innebär det en ökning av medelpriset för en bostadsrätt med 17 284 kronor per kvadratmeter. I de andra områdena ligger ökningen under samma period visserligen högre procentuellt sett, på 62 procent, men i nominella belopp är ökningen betydligt mindre och ligger på 9 569 kronor per kvadratmeter. Ökningen har alltså varit nära 8 000 kronor högre i innerstaden. I allt högre grad 3 I delen som redovisar kostnader för bostadsrätter är stadsdelsområdet RinkebyKista utbytt mot församlingen Spånga-Kista. Det motsvarar ungefär samma område, förutom Rinkeby som tillhör en annan församling. Detta med anledning av att statistiken från Mäklarstatistik inte var tillgänglig på annat sätt. Skillnaden mot inkomstmåttet torde vara minimal. Vänsterpartiet i Stockholms stadshus 9 är boende i innerstaden beroende av en hög inkomst. Det är sannolikt en av anledningarna till den ökande ekonomiska segregationen bland äldre. Låginkomsttagarna har inte råd att bo kvar. Snitthyror per m2/år i innerstaden, Rinkeby-Kista, Skarpnäck samt Skärholmen. Även för de pensionärer som bor i hyresrätt är bostadskostnaderna ett stigande problem. Ovanstående diagram4 visar att hyrorna i genomsnitt ligger ungefär 20 procent högre i innerstaden5 än i de andra stadsdelsområdena. Snittårshyran för en innerstadslägenhet är ungefär 10 000 kronor högre än en i ytterstaden. Dessutom ökar kostnaderna mest i innerstaden. Mellan år 2005 och 2010 ökade innerstadsbornas hyreskostnader med i genomsnitt 164 kronor per m2/år, jämfört med i genomsnitt 108 kronor för boende i söderort. Allra dyrast är privatägda lägenheter.6 Det finns sålunda tecken på att Stockholm går mot den differentiering av hyresnivåerna som Hyresgästföreningen kommit överens om med fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsbolagen.7 Följden kommer sannolikt bli att äldre med låga inkomster kommer stängas ute från de mest attraktiva områdena. 4 Uppgifter från Hyresgästföreningen 2012-09-28. Statistiken kommer att redovisas offentligt under den närmaste tiden. 5 I genomsnitt ökar hyrorna med ungefär två procent per år. Omräknat innebär det ungefär 1 223 kronor per m2/år för år 2011 i innerstaden. www.statistikomstockholm.se/ attachments/article/38/arsbok_2012.pdf 6www.hemhyra.se/artikel/stockholm/hyrorna-hogst-i-privatagda-innerstadslagenheter-2812 7 Läs mer om Stockholmsmodellen här: www.dn.se/sthlm/laget-ska-satta-hyran 10 Efter pensionen – har du råd att bo kvar? Sammanfattning och slutsatser Segregationen bland Stockholms äldre tilltar. Det krävs allt större ekonomisk styrka för att bo kvar i innerstaden efter pensionen, eftersom boendekostnaderna ökat mycket. Hyresnivån i innerstaden har under perioden 2005-2010 stigit med 164 kr per m2/år. Motsvarande siffra för boende i exempelvis söderort är 108 kr per m2/år. Samtidigt har antalet hyresrätter minskat kraftigt och de flesta som vill bo kvar i innerstaden hänvisas till bostadsrätter. Priset på bostadsrätter har mellan 2005 och 2010 stigit med 45 procent, eller över 17 000 kronor per m2. Detta sammanfaller med en allt lägre andel äldre med låga inkomster i innerstaden. Medelinkomsten bland personer över 65 år i Stockholms innerstadsdelar steg under perioden med mellan 27 och 30 procent. I exempelvis Skärholmen steg medelinkomsten med endast 11,5 procent – detta från en redan låg nivå. Den allt tuffare situationen på bostadsmarknaden gör sannolikt att äldre med låga inkomster flyttar från sina bostäder i innerstaden efter pensionen.8 Denna företeelse riskerar att med tiden sprida sig allt längre ut från innerstaden. I många närförorter har andelen hyresrätter blivit markant färre och bostadsrätterna ökar i antal. Stockholm har i allt högre grad blivit en stad som är uppdelad efter ekonomisk kraft. Detta gäller inte minst stadens äldre. 8 För pensionärer med mycket låga inkomster finns en möjlighet att få bostadstillägg. Hur mycket beror på vad bostaden kostar samt hur stora inkomster sökanden har. Maxbeloppet är 2 3 25 kronor för ogifta och 4 650 kronor för sammanboende. Vänsterpartiet i Stockholms stadshus 11 Grafisk form: Petter Evertsén/Informera Sverige Vänsterpartiet Stadshuset Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm E-post: [email protected] www.stockholmsvanstern.se