Nominerad byggnad 2: Nynäs, Tystberga Byggnadsstipendium Verksamheten Ulf Segerström är anställd av Sörmlands landsting och ansvarar för driften av djurenheten. 180 kor och 36 rekryteringsdjur - huvudsakligen Angus/ Simmental-korsningar - svarar för att beta 180 hektar naturbetesmark. ”Det nya gårdscentrumet innebar en investering på närmare 17 miljoner kronor. Vi har valt en flexibel lösning som kan omvandlas till mjölkstall i framtiden. Egentligen skulle vi vilja ha ett slaktstall också för att få maximalt utbyte av driften här”, berättar han. Modernt – men med 1700-talsstil Det gamla mjölkstallet från 1905 vid Nynäs slott vid Tystberga hade tjänat ut. Det var visserligen ombyggt till dikostall, men svarade inte längre upp mot dagens krav, inte minst när det gäller säkerheten. Av Ulf C Nilsson S äkerheten är prioriterad på Nynäs, eftersom stallet samtidigt är undervisningsstall för elever vid Sörmlands Naturbruk. Så mycket mer gick inte att göra i den historiskt känsliga slottsmiljön och därför föll valet på att flytta hela gårdscentrum och bygga nytt från grunden. ”Det var antingen det, eller att avveckla utbildningsverksamheten här”, kommenterar Ulf Segerström som är driftchef vid Ökna & Nynäs Jordbruk, vilket ansvarar för den här delen av verksamheten vid det totalt 4 000 hektar stora godset. Det nya dikostallet vid Nynäs slott ser inte ut som andra stall. Istället anknyter hela designen till de gamla 1700-talsbyggnaderna, vilket gör att det smälter in i miljön. ”Tinnar och torn samt de speciella fönstren med invändig spröjs adderade ungefär 100 000 kr extra och det kostade vi på för gårdsmiljön”, berättar Ulf Söderström. Fungerande logistik Mycket möda ägnades åt att skapa en väl fungerande logistik för hela det nya gårdscentret, till exempel en stor grusad plan där bilar med släp kan vända då de hämtar djur. ”Nivåskillnaden var tre meter, så trots schaktning krävdes bortåt 12 000 ton grus innan vi kunde börja gjuta grunderna.” Men nu är läget är perfekt. Stallet är uppbyggt av limträbalkar med glespanel samt plåttak med öppningsbar nock som styrs manuellt. Unikt är en visningsramp som löper genom hela stallet under nocken. ”Vi har ju många besökare och med den här lösningen slipper vi att de går på foderbordet. Det underlättar även över- blicken eftersom vi under sista kvällsrundan från rampen ser även de yttersta kanterna”, säger Ulf Segerström. Säkerheten främst Foderbordet är körbart, liksom gödselgångarna. ”Vi ville att det skulle vara så bekymmersfritt som möjligt. Alla portar runt om är tilltagna för att maskinerna ska komma igenom och två av portarna manövreras från traktorhytten.” Fyra separata skrapor tar hand om gödseln som trycks ut från stallets mitt. Detta är inrett med sex blandade kooch tjurgrupper med 30 platser vardera. Dessutom finns sex kalvningsboxar, alltså en per grupp. ”Detta gör att vi slipper ifrån mycket flytt av djuren i ladugården.” Kalvningsboxarna delas av med vanliga drivgrindar. Flyttning av djuren sker via drivgångar närmast ytterväggarna och de är så pass smala att djuren inte kan vända sig i dem. Det är ännu en gång säkerheten som påverkat. ”Vi har även flyktgrindar i alla boxar, vilka är gjorda med tvärgående rör så att det är lätt att klättra ut.” Lättskött anläggning Foderborden har också enbart tvärgående rör, vilket bidrar till en lugnare stallmiljö. En ko kan lätt flytta sig ifall en mer dominant ko vill ta dennas plats. Vid märkning dras kalvarna ut genom grindar som är för smala för de vuxna djuren att komma igenom. Efter kalvning följer kalven med kon ut i gruppen och kan ligga på ströbädd framför henne. Men när tiden är mogen tas ströet bort och kalven letar sig då självmant till den mer bekvämt inredda kalvgömman. Båsplatserna har gummimattor med strö och det finns gott om vattenkoppar i olika höjd med både cirkulerande vatten och elvärme. ”Både hängslen och livrem... Men vi har lagt mycket tankearbete på att få en så lättskött anläggning som möjligt med bra miljö både för människor och djur”, säger Ulf Segerström. Med lyckat resultat. Nu är det kö till utbildningsplatserna Sörmlands Naturbruk. LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2011 Tinnar, torn och gammaldags spröjsfönster kostade ungefär 100 000 kr extra att få till. Fönstren är nästan katedrallika och ger bra ljusinsläpp Utmed väggarna finns 90 cm breda drivgångar som går att dela upp efter behov. Hela inredningen är baserad på lösa grindar, vilket ger en flexibel lösning. ”Det ger oss möjlighet att känna oss för och korrigera om vi önskar”. säger Ulf Segerström. Det nya dikostallet vid Ökna & Nynäs Jordbruk: Längd: 95 m Bredd: 35 m Höjd: 10 m Byggyta: 3 325 kvm Antal djurplatser: 216 Kostnad per djursplats: 41 666 kr Total kostnad: 9 mkr Planering: Personalen ihop med Svalsta Byggkonsult AB Arkitekt: Mia Lundqvist, Svalsta Byggkonsult AB Projektering: Mia Lundqvist, Svalsta Byggkonsult AB Byggt av: Novab, Töreboda. I gårdens drift ingår 180 hektar betesmark, 275 hektar åker för foderproduktion och 120 hektar spannmål. Stommen är limträ med spikförband. Foderborden har bara tvärgående rör för att djuren ska kunna maka på sig om någon mer dominant vill ta platsen. Flyktgrindrar finns strategiskt placerade lite överallt för ökad säkerhet - här praktiserar ju hela tiden elever från Ökna naturbruksgymnasium. Grindarna används även till att dra ut kalvar för märkning. LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2011 Fönstrens foder är även de lite extra detaljrika för att ge den rätta känslan. Även de mindre fönstren har 1700-talsdesign. ”Rampen är inte bara bra att ha vid besök, utan härifrån har vi även bra uppsikt in i de avlägsnaste hörnen när vi går sista kvällsrundan”, berättar Ulf Segerström och maskinföraren Björn Johansson som driver hela anläggningen tillsammans med en gårdsmästare och en ladugårdsförman. Att något speciellt döljer sig i denna ladugård märks på spiraltrappan. Den leder upp till en publikläktare och visningsramp som sträcker sig genom hela anläggningen. Plåttak valdes av praktiska skäl. Den svaga lutningen gör att det bygger på med snö, men värmen från djuren smälter bort den underifrån. ”Vad vi inte tänkte på var att smältvattnet fryser i hängrännor och stuprör. Vintertid får vi nog ta bort dem”, säger Ulf Segerström. Tornen finns lite överallt, men har bara ett dekorativt syfte. Det är många besök i ladugården, som ju ingår som en del i visningarna på Nynäs slott. Från rampen har man bra överblick över hela anläggningen och man slipper onödigt trampande i fodergångarna. Gödselskrapor och pumpar kommer från Tuna. Gödseln kommer först till en pumpbrunn med inspektionlucka för enkel åtkomst. Där blandas den med regnvatten och spillvatten från personalutrymmena för att bli flytgödsel i den vidare hanteringen. ”Portarna är kluvna, så att vi kan öppna antingen hela eller halva. Lösningen ger bra möjlighet att styra ventilationen och dessutom visade det sig att det ger ett utmärkt ljusinsläpp”, berättar gårdens maskinförare Björn Johansson. Det gamla fähuset, senare gårdsverkstaden och nu utställningslokaler, från 1700-talets början fick stå modell för designen av det nya gårdscentrat. LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2011