Nr 4 2013 - Juridiska Föreningen vid Umeå Universitet

de facto.
JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR 4 2013
Tävlingsinstinkt.
Inte bara sport
Är du vår nya sommartrainee?
Varje sommar erbjuder vi ett 30-tal studenter möjligheten att prova på rollen som affärsjurist vid något av våra kontor i Sverige.
Under det sex veckor långa sommartraineeprogrammet får du en värdefull insyn i byrån genom att arbeta med aktuella
ärenden och delta i vårt utbildningsprogram. Ett nära samarbete med faddrar och kollegor gör att du får det stöd och
den feedback du behöver för att utvecklas i juristrollen. Det finns även möjlighet att delta i föreläsningar, case-övningar
och inspirationsföreläsningar av klienter. Därutöver finns en rad sociala aktiviteter som gör att du snabbt lär känna både
oss och de andra sommartraineerna.
Du som söker ska ha läst minst sex terminer på juristprogrammet och ha ett starkt intresse för affärsjuridik. För oss är din
personlighet minst lika viktig som goda formella meriter.
ansökan
Rekryteringen till programmet påbörjas i början av december och sista ansökningsdag är 25 januari 2014.
Ansök gärna i god tid eftersom vi går igenom urvalet löpande.
Ansökan görs via vår hemsida, www.mannheimerswartling.se/karriar. Sök till det kontor du helst vill arbeta på.
Kan du tänka dig flera kontor ange det i ditt personliga brev.
välkommen med din ansökan!
LEDARE & REDAKTION | de facto | nr 4, 2013
The end of the beginning
D
u håller ett historiskt nummer av de facto
i handen. Det är nämligen första gången
som tidskriften distribuerats till medlemmar
och sponsorer via utskick. Inte genom utdelning eller
prenumerationer. Men varför är det viktigt och något
som vi i redaktionen är stolta över? Jag ska förklara.
Sedan föregångaren till de facto, Jurplågar´n, startades
1986 har tidskriften utvecklats. Från svartvitt tryck till
färg, från standardtypsnitt till Garamond, från kopieringspapper till obestruket. För att nämna några lyft.
Kvalitén på innehållet har också stegrats i samma takt.
Under mitt år som redaktör har jag försökt vidareutveckla de facto i samma anda och för det har jag fått
mycket stöd, uppmuntran och goda idéer. Det har varit
en förmån att få göra de facto för er.
För mig finns ett naturligt steg när kvalitén ökar. Alla
medlemmar, och inte endast de fåtal som är med vid
utdelningstillfällena, ska kunna ta del av tidskriften.
Det är själva definitionen av en medlemstidskrift! Jag
tror att utskick kommer leda till att redaktionen gör
ett ännu bättre jobb, att tidskriften därmed blir ännu
mer läsvärd och att de facto på så sätt fortsätter utvecklas. Med det sagt känns det fantastiskt att avsluta
mitt redaktörskap just så; med att de facto till sist är en
riktig medlemstidskrift.
de facto.
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Carl Matz
Redaktionschef
Theresa Karlström
Skribenter
Taymaz Tahmasebi Aria
Ulrika Byström
Annica Edgarsson
Maja Edlund
Maria Eklund
Louice Gustavsson
Henrik Johansson
Tove Larsson
Tahmina Sahibli
Ester Sandgren
Jeanne Sinclair
Oscar Svanholm
Erik Wennerholm
Fotografer
Taymaz Tahmasebi Aria
Annica Edgarsson
Maja Edlund
Carl Matz
”
För mig finns ett naturligt
steg när kvalitén ökar
Under året har jag intervjuat många intressanta personer, blivit säkrare stilist och lärt mig att man inte
ska köpa gamla ekskutor. Det är upplevelser och
kunskaper jag kommer ha nytta av under lång tid
framöver. Men jag har framförallt lärt mig hur hjälpsamma personer är. Det finns helt enkelt många sköna typer på programmet, i Umeå och inom skrået i
allmänhet lustigt nog. Att dessa personer ställer upp
är en absolut förutsättning för de facto och för JF i
allmänhet så fortsätt på samma spår!
Av alla personer förtjänar Theresa, min redaktionschef, och Anders min layoutansvarig, att hyllas lite
extra. De två är strålande exempel på det engagemang
som för lite större projekt i hamn. För det gör du inte
ensam.
Carl Matz
Chefredaktör
de facto.
Korr
Jon Sydberg
Layoutansvarig
Anders Liljeberg
Adress
De facto
Juridiska föreningen/
juridiska institutionen
Umeå Universitet,
901 87 Umeå
www.jf-umea.se
De facto ges ut två gånger per
termin. av Juridiska föreningen
vid Umeå Universitet. Bidrag
skickas till tidningens adress.
Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera och redigerar
inlämnat material. För insänt
och ej beställt material ansvaras
ej. De åsikter som framförs är
skribenternas egna och återspeglar inte Juridiska föreningens eller Juridiska institutionens värderingar eller åsikter.
Repro och tryck
Helhet reklam AB
Helhetreklam.se
3
Borgenärsskyddet har du järnkoll på.
Men vet du vem som dömde finalen i
fotbolls-VM 1994?
Vi vet redan att du kan lagen och är intresserad av affärer.
Det gäller alla i den här branschen. Berätta hellre för oss om
det där barndomsintresset som har vuxit till en fascination,
hobbyn som lägger beslag på halva din fritid eller din besatthet
av områden vi andra knappt kan stava till.
Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer och vi växer.
Vi har tagit oss hit genom att kombinera jobberfarenhet med
kunskap hämtad från världen utanför kontoret – där affärer
görs. Därför söker vi dig som kan och vet saker även utanför
affärsjuridiken. Du som i slutänden kan visa oss och våra
klienter vad riktig specialistkunskap är.
Besök oss på lindahl.se/karriar och facebook.com/lindahlkarriar
ORDFÖRANDE HAR ORDET | de facto | nr 4, 2013
Tack för i år!
de facto.
nr 4, 2013
Ledare
Med blicken framåt
3
Ulrika Byström
Ordförande
Juridiska Föreningen
Ordförande har ordet
Lärdomar och svordomar
5
Intervju och porträtt
Fru Magdas Glöd
6
Debatt och aktuellt
Ja till samtyckesreglering Varför har du hajblick i rättssalen? Om drevets baksidor 16
18
22
Reportage
Livet på Lindahl 20
På programmet
Jurister och ekonomer byter plats Huvudstaden med JF! Bli en del av redaktionen Senhösten i bilder
Annica och Maja frågar dig! Program för juristens dag 12
14
17
23
24
26
Krönikor
Men säg emot då! Med span på ritualen 10
27
12
6
D
en nya styrelsen har nu blivit vald, min
tid som ordförande går mot sitt slut och
det är svårt att tro att det var nästan ett år
sedan som de första stapplande stegen togs tillsammans. Resan har gått upp och ner, det har både varit
otroligt roligt och samtidigt har jag vissa dagar velat
dra täcket över huvudet och stänga av mobilen. Bortsett från de jobbiga men ändå utvecklande delarna av
ordförandeskapet har det varit en inspirerande resa,
en tid fylld med intressanta möten och fantastiska
människor. Jag vill passa på att tacka alla de som
jag har fått äran att arbeta med under den gångna
perioden, utan er skulle JF inte finnas och juristprogrammet skulle se väldigt annorlunda ut.
“Det har varit en inspirerande resa”
Allt har ett slut och även fast det kännas jobbigt att
lämna min post och JF så ser jag med glädje tillbaka
på det gångna året. Att sitta ett år som ordförande i
JF är ett av det bästa beslut som jag har tagit under
min studietid på grund av allt jag har lärt mig och hur
mycket jag har utvecklats. Om du inte utmanar dig
själv kommer du inte utvecklas och det är precis vad
JF handlar om. Föreningen innebär en möjlighet att
utmana dig själv för att göra JF och juristprogrammet
ännu bättre samtidigt som du själv får nya kunskaper
och lärdomar som du kommer ha nytta av i framtiden.
Här vill jag även slå ett slag för Juristens dag som
kommer äga rum den 23 januari. Som JF:s största
event är det en utmärkt chans att få träffa framtida
arbetsgivare och se att möjligheterna är oändliga för en
juriststudent.
Avslutningsvis vill jag säga tack till styrelsen och alla ni
andra som engagerat er i JF på olika sätt. Ni har gjort
ett kanonjobb. Tack även alla fantastiska medlemmar
för det här året. Samtidigt vill jag passa på att välkomna
de nya som är på väg in i styrelsen, i utskotten eller på
andra sätt kommer engagera er. Lycka till och hoppas
ni får en lika rolig och utmanande tid som jag haft!
5
de facto | nr 4, 2013 |
6
PORTRÄTT
PORTRÄTT | de facto | nr 4, 2013
Magdalen Alatalo
håller Glöden vid liv
Hon är bloggerskan som jagar älg men som också jobbar på
en av Umeås största juridiska arbetsplatser. ”Det är viktigt att
man försöker se människan bakom det hela” säger Magdalen.
M
agdalen Alatalo jobbar på Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum. Handslaget är fast och tonen, med norrländsk
dialekt, genast trevlig och inbjudande. Magdalen har
inte riktigt kommit i ordning på sitt nya kontor. Något
hon ursäktar sig för. Bland de mera udda fynden jag
gör på rummet är en påse garn som samlar damm i
hörnet. Den tidigare innehavaren har lämnat kvar den.
- Stickar du? frågar jag.
- Ja, jag gjorde det förut, svarar Magdalen. Men nu tar
andra saker upp tiden.
Vilka saker? Där och då vill jag veta mera. Vem är du
och hur kommer det sig att du hamnade här?
Magdalen växte upp i Saivomuotka i norra Norrland.
Det är tur att Magdalen gav mig stavningen. Mitt uttal
av ordet skrattar hon deltagande åt. Samhället ligger
några mil söder om Karesuando som i sin tur ligger
uppskattningsvis 18 mil nord/nordost om Kiruna. I
Kiruna gick hon gymnasiet och det var där hon hittade
Glöden.
- I mitten av 90-talet rullades det upp en massa sexuella övergrepp på kvinnor och barn i media. Jag var 16 år
och fly förbannad. Jag ska förändra världen tänkte jag.
Men hur förändrar man världen?
Magdalens svar var att bli jurist. Hon pluggade järnet
för att ta sig in på utbildningen och flyttade ner till
Umeå. Vi börjar prata om studietiden, om skillnader
mellan då och nu. Det är sent 90-tal, tidigt 2000-tal. Då
fanns inget offentligt tryck på internet och följden var
att studenter gömde bland annat propositioner i biblioteket. Något sådant har vad jag vet aldrig hänt under
min tid här. Snacka om positiv effekt av teknikutvecklingen. Trots affärsjuridiskt svärmeri i perioder fanns
Glöden kvar när hon tog examen. Den förde henne
till Brottsoffermyndigheten direkt efter utbildningen.
Året var 2002. Myndigheten hade i den vevan precis
startats upp i Umeå och var enligt Magdalen lite av
Norrlands svar på TV-serien Ally McBeal, bortsett
från alla märkliga intriger då. Många unga nyexade
jurister anställdes från universitetet, några från hennes
egen klass. Vissa är som Magdalen kvar än idag. Hon
blev beslutsfattare och fick börja handlägga brottsskadeersättning, myndighetens huvudverksamhet.
- Brottsoffer måste ansöka till myndigheten för att få
statlig brottsskadeersättning. För att få den måste de
krav som brottsskadelagen ställer vara uppfyllda. Det
är den kontrollen beslutsfattarna gör. Att man i princip
uteslutande ägnar sig åt skadeståndsrätt gör att många
av landets bästa skadeståndsrättare sitter på enheten,
förklarar Magdalen, inte utan stolthet i rösten.
- Hur blir man då en duktig beslutsfattare? undrar jag.
Hon sätter sig tillrätta, tror på sitt svar;
- I grunden måste man ha ett intresse för juridiken, i
synnerhet skadeståndsrätten. Men det är också viktigt
att man försöker se människan bakom det hela. Jag
tror engagemanget är viktigt.
Det är här jag börjar ana vilket förhållande Magdalen
har till sitt jobb. Jag ser och upplever hennes engagemang, hennes Glöd.
7
de facto | nr 4, 2013 |
PORTRÄTT
Juridiken på enheten var spännande och utmanande,
men efter elva år kände hon att hon i princip
nått botten på skadeståndsrätten. Det fanns inte
mycket mer att hämta tekniskt sett. Dessutom var det
en ganska monoton arbetssituation:
- Jag handlade ärenden och tog beslut, är hennes egna
korta sammanfattning.
Sagt och gjort. Hon fick chansen att göra någonting
annat inom myndigheten och tog den. Sen augusti
jobbar hon på Kunskapscentrum. Här ska hon samla
och sprida information: dels om den ersättning som
hon tidigare handlade och dels om brottsofferfrågor
i allmänhet. Jobbet består bland annat av att åka på
mässor och att ta fram olika typer av informationsmaterial. Det senare höll hon på med innan jag kom.
Myndigheten vill ha en informationsfilm som ska visas
dels på hemsidan men också i en kortversion på SVT:s
Anslagstavlan.
- Att få jobba med att kommunicera juridiken och inte
bara tillämpa den är en spännande utmaning för en
jurist. Föga anade jag att juridikstudierna skulle leda
mig till ett jobb där jag plötsligt sitter och skriver
manus och väljer ut skådespelare till en film!
Under de elva år som beslutsfattare hann hon dock
med att göra mycket annat. Bland annat att få tre barn,
skaffa stor gård med tillhörande fyra dala-pälstackor
och börja med egenodling. Hon är dessutom jägare.
Jag förstår varför hon inte har tid till att sticka.
8
”
Magdalens svar var
att bli jurist
Egenodlingen har blivit alltmer omfattande och
Magdalen kan sälja skörden på bondens marknad. Hon
bloggar dessutom. Gå in på Fru Magdas blogg om ni
vill ha odlings och trädgårdstips! Hennes engagemang
har lett till att hon kommer vara med i en trädgårdstävling på SVT. Programmet spelades in i Skåne i
somras.
Magdalen måste både vara ambitiös och driven tänker
jag. Men en ”karriärsjurist” är hon inte, svarar hon när
jag frågar. Hon värdesätter livet utanför jobbet alltför
mycket.
- Med den inställningen är det bra att jobba på myndighet. Jag slipper dessutom oftast ha en klump i
magen för att jag ska missa någon tidsfrist.
Vi pratar jakt en stund. Eller Magdalen pratar, jag
lyssnar. Jag försöker skylla mina bristfälliga, för att
inte säga obefintliga jaktkunskaper på att jag är född
och uppvuxen på Södermalm i Stockholm. För mig
innebär det att jag har hållit i ett luftgevär och säkert
trampat på en snigel någon gång. Därför försöker jag
försiktigt leda in samtalet på hennes arbete igen.
Innan intervjun gjorde jag en slagning i lagboken.
Brottsskadeersättning har brottsoffer kunnat få sedan brottsskadelagen trädde i kraft 1978. Personligen
PORTRÄTT | de facto | nr 4, 2013
hade jag dock ingen koll på vad brottsskadeersättning
var för något innan utbildningen. Vet människor i
allmänhet om att de kan begära brottsskadeersättning
och under vilka förutsättningar de kan göra det?
Magdalen svarar initierat:
- Det anmäls runt 250 000 brott mot person per år
och vi handlägger 10 000 ansökningar om brottsskadeersättning. Det döms ut i runda slängar 35 000
skadestånd i brottmål och så tillkommer 8000–9000
försäkringsärenden. Du hör själv att det inte hänger
ihop, även om det inte är så att offren för dessa 250
000 brott alltid har rätt till ersättning. Men det är klart
att det faller bort människor som har rätt till ersättning
och det är självklart ett problem. Mitt och myndighetens uppdrag är att se till att inte det sker.
”
Det faller bort människor
som har rätt till ersättning
På det flesta arbetsplatser finns det problem och
hinder. Det kan vara alltifrån krånglande kopieringsmaskiner till trilskande affärspartners eller kanske en
paragraf som ofta orsakar problem. Jag är nyfiken.
- Finns det någonting som ställer till det på din
arbetsplats? Magdalen svarar igen utan betänketid. Det
märks att hon kan ämnet.
- När du säger paragraf så finns en regel om vårdnadshavares principalansvar i 3 kap. 5 § skadeståndslagen
som ofta ställer till problem för brottsoffret.
”
Brottsoffers rättigheter är
någonting jag brinner för
Magdalen berättar att förutsättningen för att brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning är att han eller
hon uttömt alla andra möjligheter till ersättning. Förr
var de två möjligheterna försäkringar och gärningspersonens betalningsförmåga. Nu är det, om skadevållaren är under arton år, dessutom barnets föräldrars
betalningsförmåga. Det händer ofta att de måste besvara en ansökan med att brottsoffret måste stämma
föräldern också.
- Att regeln har den effekten visar på vikten av att tänka ett steg längre, säger Magdalen eftertänksamt.
Jag kan inte annat än hålla med.
Jag måste fråga en sista fråga. Kanske den viktigaste.
- Har du kul på jobbet? Magdalen tvekar inte.
- Ja! Brottsoffers rättigheter är någonting jag brinner
för. Min övertygelse, som jag berättade om i början,
har jag fortfarande med mig. Jag kommer ihåg varför
jag gör det här.
Härligt med sådana människor som kan hålla Glöden
vid liv, tänker jag när jag lämnar myndigheten för
novemberregnet utanför. Det måste ju vara det som
är målet.
Text & foto: Carl Matz, T5
Det här är brottsoffermyndigheten
Ligger i: Umeå
Övergripande uppdrag: Främja brottsoffers
behov och intressen.
Detta förverkligas genom: Brottsskadeenheten, Brottsofferfonden, Regressenheten
och Kunskapscentrum
Brottsskadeenheten: handlägger och fattar
beslut om brottsskadeersättning.
Brottsofferfonden: ger ersättning till olika former av brottsofferinriktad verksamhet
Regressenheten: kräver gärningspersoner på
den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, betalat ut till brottsoffer.
Kunskapscentrum: ska sprida och samla
information och forskningsresultat för att bidra
till ett bättre bemötande och behandling av
brottsoffer
9
de facto | nr 4, 2013 |
REDAKTIONSCHEF
Vem är jag att
ifrågasätta?
D
Theresa Karlström
Redaktionschef
de facto
iskussioner. På seminarium, vid matbordet,
på förfesten eller i Agenda. Formen spelar
inte någon större roll. Jag blir löjligt uppspelt
när saker ifrågasätts och det rörs om i grytan. Då det
skapas en sådan spänning i rummet att du på allvar
kan känna den. Efter att ha spenderat över ett år här
på juristprogrammet så har jag noterat att jag inte är
ensam i mitt intresse. Vissa diskuterar vilt huruvida
elitfotboll är en del av underhållningsindustrin medan
andra försöker få klarhet i om en författningsdomstol
är något för Sverige. Allt kan debatteras och allt kan
ifrågasättas, även om den erfarne juriststudenten gärna
garderar sig med ett ”ja, jag är ju inte så insatt i frågan
men”. Detta oberoende av hur insatta vi de facto är i
frågan för det är lite skamfullt att inte vara påläst. Irritationen som följer av hur folk uttalar sig om domslut
efter att ha läst ett referat i aftonbladet är uppenbart
påtaglig. Det gnager i oss, för de undertecknade har
inte hela bilden men drar ändå slutsatser som fördömer
och vi vill försvara vår juridik som sådan. Men att andra felaktigt tycker sig ha förståelse för domskäl är
enligt min mening inte ett problem i förhållande till
det faktum att vi som faktiskt läser domarna väljer att
inte uttala oss. Diskussionen dör när gällande rätt är
klarlagd, då finns det inget mer att diskutera. Högsta
domstolens domar ses som en absolut sanning.
På seminarium, när läraren frågar vad vi anser om olika
domar är ett vanligt svar att det var väl rätt – vilka är
vi att ifrågasätta. Det är som om vi har en föreställning
om att vi är bättre juriststudenter om vi håller med.
För det innebär att vi har förstått. Vi är så ängsliga
för att säga något irrelevant, så rädda för att tolka fel.
10
”
Diskussionen dör
när gällande rätt är
klarlagd, då finns det inget
mer att diskutera
Rädda för att inte verka sakliga, att glida ifrån det juridiska och komma in på ett känslomässigt plan. För
vad du känner i en specifik fråga hör inte till saken så
länge praxis är klar.
Men ska vi på allvar nöja oss med att fastställa gällande
rätt om vi sedan anser att gällande rätt brister. Nej det
ska vi inte göra, det får vi inte göra. För vi har ett allvarligt demokratiskt problem om vi inte kan ifrågasätta
högsta instansens domar. Rätten är under ständig omvandling, läget är aldrig absolut. Se bara till utvecklingen
för äktenskap de senaste åren. En aktiv och nyanserad
rättspolitisk debatt är avgörande för en rättsstat. Ett
måste för att lagen ska kunna följa med samhällets värderingar och här spelar vi som studenter en central roll.
Om vi vill vara framtidens jurister måste vi också våga
vara med och föra den juridiska utvecklingen framåt.
Det handlar inte om att vara tvärsemot bara för att.
Naturligtvis kan du ha samma åsikt som HD, annat
vore inte rimligt med tanke på att deras beslut i regel
är välmotiverade. Men det är viktigt att fråga sig själv
varför man håller med. Ifrågasätt din slutsats, är den
självständig? För vem är egentligen du att ifrågasätta
om inte den som verkligen borde.
MARIANNE LuNDIuS
Expand your career.
Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt
som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och
mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt
att arbeta integrerat i gränsöverskridande team.
Linklaters stockholmskontor rekryterar löpande biträdande jurister till vårt Junior
Associate Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i
tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad
från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik
tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även
mycket goda akademiska meriter.
Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell
och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och
engagerade kollegor. Läs mer om tjänsterna på vår hemsida där du också kan
söka direkt online.
Linklaters lämnar juridisk rådgivning till världens ledande företag, finansiella
institutioner och statliga organisationer i deras mest komplexa transaktioner
och ärenden. Med 29 kontor i de främsta affärs- och finanscentra, levererar
Linklaters en unik service till klienter över hela världen. Linklaters är den enda
ledande globala advokatbyrån med lokal närvaro i Norden.
www.linklaters.com/JoinUs
wwww.facebook.com/LinklatersSweden
de facto | nr 4, 2013 |
PROGRAMBYTE FÖR EN DAG
En ekonom och en jurist
byter värld för en dag
E
konomstudenten: Redaktionen har återigen samlats för planeringen av kommande nummer.
Vår chefredaktör, Emelie går som vanligt igenom strukturen och vad för ämnen som skall
inkluderas i tidningen. När hon plötsligt nämner att ett utav artiklarna ska skrivas med juristernas motsvarighet till Ekbladet, tidningen de facto, hör jag mig själv frivilligt ropa ”ja” efter att flera i
redaktionen instämmande tyckte att artikeln lät som en rolig idé.
Några sekunder senare slår det mig vad som egentligen har hänt. Tydligen har jag åtagit mig att agera
student på juristprogrammet för en dag. Hur skulle
nu detta gå till efter alla år av erfarenheter jag har fått
uppleva på ”Jurister Vs. Ekonomer” med bland annat
utgångar som knappt ens går att nämna, turneringar
och gemensamma sittningar där gliringar och glåpord
haglat mellan studenterna i de olika programmen?
Förutsättningarna kunde varit godare. Med andra ord
var detta uppdrag upplagt för att misslyckas.
När jag sitter i föreläsningssalen är jag glad att jag redan
stiftat bekantskap med juridikens värld. Språkbruket
på juristprogrammet är från och till väldigt uråldrigt,
vilket kräver att studenterna i början av sin första termin behöver en schemalagd genomgång av sin älskade
lagbok för att helt enkelt förstå vad som står i ett av
deras viktigaste redskap. Inte undra på att de avvisar
människor som försöker prata med dem då det råder
allmän förvirring bland juristerna själva, när de knappt
förstår sig på sitt eget språk.
Innan det allra första mötet med personen som skulle
agera ekonom för en dag spred sig fördomarna i huvudet. Bilden jag hade skapat var en person iklädd
kostym med bakåtslickat hår, den klassiska bruna
Cederqvist-väskan hängande på axeln samt ett iskallt
bemötande från juristen som hade tagit på sig samma
uppdrag som jag.
Denna bild raserades direkt. Framför mig sitter nämligen en avslappnad skåning utan några hämningar
överhuvudtaget och på något mirakulöst sätt lyckas vi
föra en konversation där vi planerade in våra dagar då
vi skulle genomföra utbytet.
Årets nollor i juristprogrammet bär en ryggsäck med
JF:s emblem. Deras territorium döljer sig djupt in i
biblioteket, kallat djurparken. Anledningen till att jag
skriver nollor är för att de fortfarande inte har tagit
sina första högskolepoäng på universitetet. Juristerna
skriver nämligen sin tenta i slutet av varje termin. Så
om ni har undrat varför biblioteket kryllar av lagböcker
i slutet av terminerna är anledningen att tentan är värd
30 högskolepoäng.
Jag kliver in på föreläsningen om processrätt, som kort
och gott handlar om de regler som styr rättegångar.
Jag har blivit förvarnad om att denna föreläsning klassas som viktig framförallt för rättegångsspelet som
skulle äga rum kommande dagar. Jag tittar runt omkring mig och noterar en blandad skara av killar och
tjejer där klädstilen även här är lättsam och inte alls
för ansträngd. Direkt när studenterna tagit plats och
suttit ner i hörsalen dyker bärbara datorer upp en efter
en. Endast fåtal studenter använder sig av anteckningsblock. Vi använder också oss av detta, men långt ifrån
det jag fick åskåda på den föreläsningen.
12
Trots att ekonomer och jurister inte tillhör samma institution så har vi en del saker gemensamt. Akademisk
kvart gäller här såväl som obligatoriska momenten
att läsa varandras kurser. Jag måste också passa på att
nämna att vi även har en hel del talanger från båda
programmen, både sportmässigt och musikmässigt.
Jag låter bli att nämna denna bit alltför mycket. Den
som vill ta reda på vad jag menar kan säkert hitta detta
på ett eller annat sätt. Jag tänkte avsluta med att säga
att det har varit ett riktigt trevligt och roligt utbyte och
jag hoppas att ”dagens fattig bonddräng” fått en lite
klarare bild av hur det är att vara ekonom i samma veva
som jag upplevde hur det är att vara jurist.
Taymaz Tahmasebi Arian
PROGRAMBYTE FÖR EN DAG | de facto | nr 4, 2013
R
ättsvetaren: De säger att det finns en inneboende rivalitet mellan jurister och ekonomer, en
sorts syskonkärlek som, enligt ryktet, tidigare år varit av tämligen otrevliga tonårsproportioner.
Att det finns många fördomar mot ekonomen är ingenting jag kan förneka. Det finns villfarelser
om klädsel och karriärmöjligheter. Våra fördomar om vår egen överlägsenhet gentemot ekonomerna,
är något vi måste jobba på, eftersom fördomar som bekant sällan stämmer.
Jag har haft förmånen att följa förstaårsekonomerna
på nära håll vid några tillfällen. En infiltration för att
undersöka deras jaktmarker. Första gången var två
dagar före deras andra tenta. De hade ett uppsatsseminarium i kursen “Företagets ledning och organisation”, där de med stöd i beteendevetenskapliga teorier skulle föreslå en lösning på en konflikt som uppstått
inom ett företag.
Ekonomerna lever och verkar i samma miljö som vi,
men likt ett syskon som inte städar sitt rum ligger det
väskor och jackor härligt hullerombuller över hela
s210 så att man knappt ser borden. Mac samsas med
PC, och i hörnet sitter ett gäng som halvt engagerat
face-bookar i väntan på att seminariet ska börja. Stämningen är laddad. Opponentgruppen tittar en sista gång
igenom det de ska framföra till författarna. Författarna
drar lugnande, djupa andetag, och därefter börjar seminariet. Det är en kamratlig ton mellan grupperna, och
luften blir snabbt lättare. Konstruktiv kritik framförs
och tips på hur problemformuleringar kan bli bättre
levereras. Det efterlyses en bättre röd tråd i arbetet,
och andra bra saker som vi T1:or borde ta med oss
inför den uppsats vi ska skriva nu i höst. Ekonomerna
har, vad jag har förstått, redan författat tre.
Det andra tillfället då jag fick träffa ekonomerna var
strax efter deras tenta när kursen i Redovisningens
grunder precis dragit igång. Baktunga efter tentafesten, men hungriga efter kunskap slår sig ekonomerna ner i bänkraderna. Det är skratt och vänskapligt prat. Alla sitter med samma rosa lärobok,
”Den nya affärsredovisningen”, där räkneuppgifter i
balans- och resultaträkning hjälper studenterna genom
det träsk som är debet och kredit. Sakligt och informativt går läraren igenom hur siffrorna ska trixas runt för
att allt ska stämma vid bokslutet. Det är nästan så att
jag inbillar mig att jag faktiskt förstår vad som händer.
Jurister och ekonomer har så mycket mer gemensamt än vad vi kanske vill erkänna, något som tydligt
märks i vardagen. Vi delar samma pub, samma föreläsningssalar, samma mikrovågsugnar, samma passion
för vetande. Vi festar med varandra, skrattar med varandra, älskar med varandra, tränar med varandra. Men
framför allt är vi som jurister beroende av den ekonomiska utvecklingen eftersom vi i slutändan inte kan
komma ifrån att det de facto är så att ekonomin styr
det som juridiken har att rätta sig efter. Med ett annat
ekonomiskt system hade vi jurister studerat en annan
rättsordning.
Tanken med den här texten var att skriva ett reportage om ekonomerna där rivaliteten mellan programmen inte skulle överdrivas, men inte heller utelämnas.
Men efter att ha varit med på seminarier och föreläsningar med våra syskon, kan jag konstatera att rivaliteten
endast existerar från juristernas sida. Ekonomerna
hyser inget agg mot oss. Och till skillnad från agget skåningar hyser mot svenskar, är juristernas agg
mot ekonomerna oerhört obefogat. Det är dags för
småsyskonen att växa upp.
Henrik Johansson, T1
13
de facto | nr 4, 2013 |
STOCKHOLMSRESAN 2013
En blandning av sött och salt.
S
tockholmsresan är en studiersa anordnad av och för Juridiska föreningen. Ett
fyrtiotal medlemmar besöker tillsammans
potentiella arbetsgivare av olika slag. Tanken
är så klart att vi medlemmar ska få inspiration,
vägledning och förhoppningsvis ett svar på den
ständigt återkommande frågan: Vad ska jag
egentligen göra när jag tar examen?
Vi som studerar i Umeå har minst sagt ett geografiskt
handikapp, framförallt när det kommer till affärsjuridiska byråer. De stora drakarna har inte kontor här
uppe och därför erbjuder Stockholmsresan en unik
möjlighet. Vi kan tillsammans med vänner, besöka
dessa arbetsgivare och förhoppningsvis få vägledning
inför framtiden.
Men den affärsjuridiska flådigheten lockar ju inte alla,
och därför innehåller Stockholmsresan också besök
14
”
Men den affärsjuridiska flådigheten lockar ju inte alla
hos olika humanjuridiska verksamheter men även
myndigheter, såsom UD och Ekobrottsmyndigheten.
Det ger resan i mina ögon ännu en dimension.
Oerhört charmigt är det också att kliva in på Centrum
för Rättvisas kontor, beläget i en källare i Gamla Stan
och lyssna när VD Clarence Craaford pratar om korvlådor och rättvisa. Lika ocharmigt är det samtidigt att
lyssna på när en biträdande jurist på valfri affärsjuridisk byrå för tionde gången försöker intala en att man
inte alls behöver jobba sent många kvällar – vi vet att
du gör det. Men detta speglar också det stora område
inom vilket juridiken är verksam och i förlängningen
det område inom vilket vi i framtiden kommer att arbeta. Det finns någonting för alla. Det gäller bara att
hitta det.
STOCKHOLMSRESAN 2013 | de facto | nr 4, 2013
http://www.flickr.com/photos/chile-suecia/2964701011/
”
Clarence Craaford pratar
om korvlådor och rättvisa
Det är dock inte bara en resa för att knyta kontakter
med framtida arbetsgivare. Resan ger studenter ett utmärkt tillfälle att också lära känna människor i andra
terminer än sin egen, något som för mig var en minst
lika viktig del som att få se hur det juridiska arbetet
fungerar i praktiken. Jag, och många andra, kom tillbaka till Umeå med nya vänner i de andra terminerna,
vilket öppnar upp för nya utbyten och i förlängningen
också stärker gemenskapen inom programmen. Sedan
är det så klart oerhört mysigt att dela rum tillsammans
med fem andra pratsugna grabbar.
programmet. Som förstaårsresenär var Stockholmsresan en oerhört lärorik upplevelse för mig även om
jag fortfarande inte vet exakt vad jag vill göra efter det
att jag tagit examen. Men jag har kommit till en minst
lika viktigt insikt: Jag vet nu vad jag inte vill göra.
Avslutningsvis vill jag uppmana samtliga läsare att ta
chansen nästa år och delta i denna fantastiskt lärorika
resa. Ni kanske inte återvänder från Stockholm med
en kristallklar plan inför framtiden, men jag kan garantera er att ni kommer att lära er oerhört mycket under
resans gång och komma tillbaka till Umeå med en
bättre känsla inför framtiden.
Oscar Svanholm, T3
Stockholmsresan ger oss inte svar på alla frågor, men
erbjuder en väldigt bra vägledning som jag tror fyller
ett stort behov hos många av studenterna på jurist15
de facto | nr 4, 2013 |
DEBATT
Det är dags att införa
samtyckesreglering
S
ex tonårspojkar fälldes i tingsrätten för en
gruppvåldtäkt i Tensta i mars. I Svea Hovrätt, mål B 6426-13, friades ungdomarna.
Domen har väckt starka reaktioner. Många
tycker att domen var felaktig och en namninsamling som uppgått till tiotusentals namn har
krävt att ärendet ska överklagas till HD. Något
som inte kommer att ske. Bör något göras åt lagstiftningen? Tove Larsson anser att det är hög tid
att införa en samtyckesreglering.
En samtyckeslag skulle innebära att det ska krävas
att alla inblandade i en sexualakt sagt ja, samtyckt. I
dagens lagstiftning krävs att någon genom våld eller
hot tvingar en person till samlag eller till att företa
eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn
till kränkningens allvar är jämförlig med samlag eller
på samma sexuella handlingssätt som ovan otillbörligt
utnyttjar en person som varit försatt i en särskilt utsatt
situation. Det ska det tydligt framgå att offret sagt nej
eller varit i en särskilt utsatt situation för att någon ska
kunna dömas till ansvar.
Genom ett krav på samtycke flyttas fokus från offrets
beteende till hur förövaren uppträtt. Istället för att
frågan i rätten blir om offret sagt nej, när det är oklart
om samtycke förelagat får den misstänkte en förklaringsbörda: Vilka åtgärder vidtog hen för att försäkra
sig om att samtycke förelåg?
Att inhämta samtycke till sex låter ganska trivialt
kan tyckas. Reaktionerna låter dock inte vänta på sig
när någon förespråkar att en samtyckeslagstiftning
införs. Den främsta invändningen tycks vara att den
nya lagen skulle skapa rättsosäkerhet eftersom den
skulle medföra en omvänd bevisbörda där den potentiella gärningsmannen måste bevisa sin oskuld. Detta
stämmer inte – självfallet är det som alltid åklagaren
som ska bevisa huruvida det funnits samtycke eller ej. Dessutom måste det alltid vara ställt utom all
16
rimlig tvivel att den tilltalade begått brottet för att hen
ska kunna dömas. Detta gäller i alla typer av mål och
skulle naturligtvis också vara fortsatt gällande även vid
tillämpning av en samtyckeslag.
Andra hävdar att en samtyckeslag inte nödvändigtvis
skulle leda till fler fällande domar, ord skulle fortfarande stå mot ord i rättsalen, och därför behövs
heller ingen lagändring. Huruvida en lagändring verkligen skulle påverka utgången i målen kan vi bara
spekulera i men en viktig aspekt som dessa kritiker
tycks missa är att en samtyckeslag framför allt skulle
fungera norm-givande i samhället. En förändring
av lagen är ofta nödvändig som ett första steg för
att förändra människors attityder kring en fråga. Till
exempel ansågs kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet tidigare som en högst kontroversiell idé.
En samtyckeslag skulle innebära att vi får en klar och
tydlig regel som säger att ingen får använda en annans
kropp för sex utan att den andra personen är med på
det– är man inte övertygad ska man låta bli.
I juli 2013 genomgick lagen en förändring för att
stärka den sexuella integriteten. Enligt den gamla
lydelsen kunde offret befinna sig i ”ett hjälplöst tillstånd” när övergreppet skedde och det skulle ändå
räknas som våldtäkt. Detta begrepp har utvidgats och
ersatts med ”särskilt utsatt situation”. Därmed kan lagen även komma åt de våldtäkter där offret paralyseras
av skräck och inte gör motstånd under övergreppet.
Händelsen i Tensta ägde rum innan den nya lagändringen trädde i kraft och det kan spekuleras om
domen hade blivit fällande om den nya lagen tillämpats.
Huruvida den nya lagen verkligen täcker in liknade fall
återstår att se men trots att lagen skärpts finns stora
luckor. Det är dags att politiker och makthavare tar
krafttag mot sexualbrotten och inför en samtyckeslag
som lägger skulden där den hör hemma.
Tove Larsson, T3
ENGAGERA DIG! | de facto | nr 4, 2013
Ge uttryck för din kreativitet,
var med i defactos redaktion
“Skriv, bolla idéer, fota eller jobba med layout - få ut något konkret av ditt arbete”
T
ack till alla er som kom på JF-mötet och
röstade. Jag är väldigt stolt över att få sitta i
JF-styrelse tillsammans med de andra invalda och känner mig peppad inför arbetet som väntar.
För mig som blivande chefredaktör är det första som
måste göras är att hitta folk som vill engagera sig i tidningen. Det kan vara att skriva, bolla idéer, fota eller
jobba med layout. Mycket på juristprogrammet handlar om att ta in fakta, lära sig metoder, traggla och
traggla. Därför är det fruktansvärt roligt och givande
att få jobba med de facto och jag hoppas verkligen att
ni vill vara med. Du får ut något konkret av ditt arbete
och det ska inte att underskatta! De facto är till för
er medlemmar så även om ni känner att jobbet med
tidningen inte är något för er men har något speciellt
som ni vill läsa om så skriv, hugg tag i mig eller kom
på redaktionsmötet och berätta. Och ja ryktet är sant,
fikat på redaktionsmötena är helt klart campus trevligaste så jag hoppas vi ses där till våren.
Hälsningar
Tillträdande chefredaktör
Theresa Karlström, T3
17
de facto | nr 4, 2013 |
juridiken och tävlingsintinkten
Juristens tävlingsinstinkt
Taller, bigger, faster, stronger?
Människors perception av jurister förmedlas inte sällan genom tv-rutan där historien ofta centreras kring den drivna och drillade advokaten som går över lik för att
vinna målet, tvisten eller klientens gunst. Men hur väl stämmer egentligen bilden av
jurister som tävlingsmänniskor? Erik Wennerholm tog en promenad bort till beteendevetarhuset för att prata juridik och jävlar anamma.
I
nom juridikens många områden existerar flertalet gemensamma nämnare med idrott. I såväl
tvistemål som brottmål finns oftast två parter
(lag) som inför en rättskipare (domaren) avgör en
fråga genom huvudförhandling (matchen) i rättssalen
(arenan). Skillnaden består i att anfall och försvar
utgörs av välpolerad retorik och att våra tillställningar är klart mer sparsamt besökta. Kan juridikens
tävlingsinslag göra oss jurister mer tävlingslystna
som personer och attraheras tävlingsmänniskor av
juridiken just på grund av dess ”mäta-krafter”-inslag? Det första stämmer, i alla fall om du fråga Stefan Holmström, universitetslektor på institutionen
för psykologi och specialist på idrottspsykologi.
– Situationen och miljön vi befinner oss i har en stark
inverkan på oss människor, säger han. Och om den
18
juridiken miljön i en del avseenden är tävlingsorienterade så kommer det också påverka människorna som
utövar den, åtminstone kommer det uppfattas mer
som en tävling. Tittar du på exempelvis brottmål så
har du faktiskt det gemensamt med idrott. Det blir i
båda fallen ofta en tydlig ”vinnare”. Holmström menar
att juridiken på det sättet skiljer sig en del jämfört med
andra läror. Att miljön och tävlingskontexten som kan
finnas på vissa moment saknar motsvarighet på andra
akademiska områden.
– Den situationen, med en vinnare och förlorare,
liknar en tävlingssituation på ett annat sätt än inom
många andra områden här på Umeå Universitet. Du
kan jämföra med två läkare: de tävlar ju inte alls mot
varandra på samma sätt som två jurister faktiskt kan
göra som till exempel företrädare för två parter.
juridiken och tävlingsintinkten | de facto | nr 4, 2013
Att tävlingsliknande situationer kan påverka människor är belagt enligt vedertagna psykologiska teorier.
Och juridiken utgör alltså inget undantag. Det är helt
enkelt svårt att som människa förbli opåverkad av den
miljö man vistas i. Miljön lockar så att säga fram vinnarskallen i dig.
– Du kan till och med skapa olika situationer där
du triggar fram den här instinkten hos människan,
säger Holmström. Vi har ibland liknande övningar
på psykologprogrammet. Det är märkbart hur tävlingsinriktade vissa människor, som i vanliga fall inte
alls har dessa personlighetsdrag, kan bli under vissa
förutsättningar. Allt handlar om situationen man
försätts i.
Medan juridiken till sin natur må ha klara tävlingsinslag
är det inte lika självklart att jurister från barnsben har
gillat att mäta sina krafter. Frågar du ett antal jurister
om varför man just sökt sig just dit tror lektorn att
risken är stor att du kommer få lika många svar som
personer du frågar.
– Det är svårt att säga om människor som söker in
till juristlinjen överlag skulle vara mer tävlingsinriktade.
Du kan ju tävla på så oerhört många sätt, långt ifrån
bara inom idrott eller juridik. Anledningen kan vara
allt från att du gillar skatterätt, mänskliga rättigheter eller brottmål. Men också att det är ett statusyrke, press
hemifrån osv. Vad är drivkraften just för dig?
Istället är det troligare att man under sin studieperiod
utvecklar de personlighetsdragen i samband med tävlingsorienterade övningsmoment såsom rättegångsspel
och liknande, menar han.
Utöver de tävlingsinslag som finns inom juridiken lyfter Holmström fram en annan aspekt som skulle kunna leda till att vissa jurister har en extra tävlingsträng
på lyran – utformningen av betygen:
– Här på psykologprogrammet, liksom på de allra
flesta institutioner, använder vi bara U och G. Inom
juridiken ser det helt annorlunda ut. Era betyg är sedan
viktiga för att få sitta ting etc. Det här en sådan sak
som gör att du nästan tvingas utveckla tävlingsinstinkten för att klara studierna. Ännu en gång: miljön och
omgivningen påverkar människan!
I förlängningen skulle tävlingsmomenten och betygssystemet leda till att människor som definitivt inte
är lagt åt det hållet prövar lyckan inom andra yrkesområden. En sorts av utgallring:
– Man måste nog vara stark för att överleva i en sådan
miljö, annars kan det bli jobbigt. Speciellt om man inte
har bra stöd från en miljö utanför skolan. Ni har väl
haft en del som hoppat av i din klass kan jag tänka mig.
Det är inte alls omöjligt att det i vissa fall är av just den
här anledningen.
Samtidigt fungerar en miljön som katalysator för tävlingsinstinkten - man skolas långsamt in i tävlingstänket.
– Det blir till ett sätt att under tid utveckla den här
instinkten hos dig som person. Den väcks till liv så att
säga.
Långt ifrån alla som inte är lagda åt tävlingshållet avbryter såklart sina juridikstudier. Istället kan graden av
tävlingsmoment inom respektive juridisk gren fungera
som en vattendelare till vilken typ av människor som
senare kommer jobba inom dem. Holmström tror att
de människor som saknar den naturliga tävlingsinstinkten istället kommer söka sig åt andra, icke-tävlingsorienterade områden av juridiken.
– Jag har inga empiriska underlag när det gäller just
juridik men det låter rimligt att det är så, säger han.
Jag har till exempel en kompis som är verksam jurist
och som inte alls uppskattade betygshetsen under sin
studieperiod. Hon är som person inte tävlingsinriktad
och har kanske just sökt sig till en annan del juridiken
på grund av det. Som jag sade, alla har en personlig
drivkraft som gör att man sökt sig till juridiken.
Tror du att juriststudenter utvecklar sin tävlingsnerv
mer under studieåren och yrkeslivet än innan?
– Om jag skulle gissa så ja, snarare under studieåren.
Tävlingsinstinkten behöver inte finnas där från tidig
ålder men kan även vara ett resultat att man på olika
sätt blivit belönad som barn genom tävling. Det finns
egentligen få gemensamma nämnare när det gäller tävlingsmänniskor. Men det är svårt att sia om hur tävlingsinriktade jurister är innan påbörjade studier. Det
vore faktiskt ett intressant ämne att skriva en uppsats
om!
Så, vad tror ni? Är vi jurister tävlingsmänniskor från
tidig ålder, blir vi det allt eftersom eller är vi kanske
bara precis som genomsnittet? Vem tar på sig att skriva
uppsatsen?
Erik Wennerholm, T5
19
de facto | nr 4, 2013 |
LIVET PÅ LINDAHL
Juridik,
taxibåt och
vildsvinshuvuden
E
ster Sandgren har läst fram till halva
termin 7 på juristprogrammet i Umeå. I
nuläget har hon lite norrlandspaus och
gör ett gästspel på Stockholms universitet där
hon läser sina specialkurser. I somras lyckades hon
lägga beslag på en av de åtta åtråvärda platserna
på Lindahls sommarnotarieprogram. Här berättar
Ester om livet på Lindahl.
I somras var jag sommarnotarie på Lindahl advokatbyrå i sex intensiva veckor. Jag hade varit intresserad
av att testa byråvärlden sedan jag började utbildningen
och att vara sommarnotarie kändes som en utmärkt
prova-på möjlighet.
Lindahl är Sveriges tredje största affärsjuridiska byrå
och finns representerade på sex kontor runt om i Sverige. På stockholmskontoret, där jag gjorde min notarietjänst, jobbar lite drygt 100 jurister. Lindahl är en så
kallad fullservice byrå vilket innebär att de jobbar inom
alla affärsjuridiska områden. På kontoren är man indelade i olika verksamhetsgrupper, t ex fastighet, corporate finance eller tvistelösning, processgruppen och
så vidare. Som sommarnotarie placeras man i någon av
dessa verksamhetsgrupper. Jag var i bank och finansgruppen. Bank och finanssidan jobbar både med finansiering och obestånd. På finansieringssidan handlar det
till exempel om att upprätta låneavtal och vad gäller
obestånd handlägger man bland annat konkurser.
20
Hur var det då att arbeta som sommarnotarie i bank
och finansgruppen? Först var jag nervös för att det
skulle vara supersvårt och att jag inte skulle fatta
någonting. Men det mesta gick bra även om jag fick
hets-googla några gånger för att förstå vad jag höll på
med. Alla på kontoret var dock väldigt förstående för
det faktum att man inte kunde vissa saker och var noga
med att förklara hur saker och ting hängde ihop. Varje
sommarnotarie tilldelas en senior handledare och en
nyanställd biträdande jurist som fadder. Deras uppgift
är att ta hand om sin sommarnotarie och sätta den i
arbete. Det innebar att man alltid hade någon att vända
sig till med sina problem eller om något var oklart med
arbetsuppgifterna.
Både min handledare och fadder var måna om att jag
skulle få prova på så många olika arbetsuppgifter som
möjligt för att få en uppfattning om vad arbetet handlar om. Att jobba med affärsjuridik är väldigt brett och
arbetsuppgifterna varierar utifrån vilka klienter man
har. För min del medförde det att jag ena dagen åkte
taxibåt till Sandhamn för att inhämta en avtalsparts
signatur för att nästa dag sitta på edgångsförfarande
i tingsrätten. Eller också upprättade jag aktiebrev eller
sålde egendom i ett konkursbo i form av uppstoppade
vildsvinshuvuden, väldigt blandat med andra ord.
Jag, som många andra, har hört ryktena om hur
mycket du jobbar på byrå. Därför ställde jag in mig
på en low-life sommar där jag inte skulle hinna med
socialt liv, träning eller grillsessions. Turligt nog stäm-
LIVET PÅ LINDAHL | de facto | nr 4, 2013
de inte ryktena, eller i vart fall inte för oss sommarnotarier. På sommaren är det generellt lite lugnare i
den affärsjuridiska världen vilket gjorde att jag inte behövde dygna i Lindahls konferensrum. Jag jobbade i
snitt mellan 8.45 till 17.30-snåret, men arbetstiderna
varierade åt båda håll. Man fick helt enkelt vara lite
flexibel och hugga i när det krävdes.
Det väldigt varierande arbetsuppgifterna innebar stor
skillnad mot hur det är att gå i skolan. Där läser vi som
bekant en kurs som behandlar uppgifter som faller
inom kursbeskrivningen. I somras svängde mina uppgifter över ett stort spann av områden. Den största
skillnaden mellan att jobba på byrå och gå i skolan var
dock tidspressen. Ofta skulle saker vara klara snabbt
och ändå vara bra. I skolan kan man ju sitta och knata
på sitt PM i sju år och hamnar man i tidsbrist är det ju
ofta en följd av ens egna (bristande) planering. Även
om det var stressigt ibland blev ens inlärningskurva tre
gånger så brant som i skolan och jag gillade utmaningarna.
När jag fick schemat inför sommaren kändes det inte
som att jag skulle jobba utan mer åka på sommarkollo.
Några av de aktiviteter vi hade schemalagda var ponnyridning, brännbollsturnering, massor av AW:s och
middagar. Jag har aldrig haft en arbetsgivare som har
engagerat sig så mycket för att man ska trivas och ha
en bra tid under anställningen.
”
Ofta skulle saker vara klara
snabbt och ändå vara bra
”
Man hade alltid
någon att vända sig
till med sina problem
Rent generellt tyckte jag att de på Lindahl var måna
om att hålla bra stämning och gemenskap. Något som
bidrog till det var Lindahls egna restaurang. Där samlades många av de anställda för lunch, fredagsfika (som
för övrigt var det bästa som har hänt mig, en sockerbuffé som fick vilket bageriutbud som helst att blekna), eller sommarfest. Restaurangen var ett superbra
ställe att mingla runt och lära känna folk från andra
verksamhetsgrupper och träffa sina sommarnotariekompisar.
Vi var totalt åtta sommarnotarier. En helg fanns det
alltså många man kunde hänga med. Vidare var det
bra att kunna fråga en annan notarie alla sina dumma
frågor (till exempel hur man nu sparade ett dokument
igen) och därmed slippa fråga sin fadder. Lindahl hade
tagit in sommarnotarier från alla lärosäten och det var
en jämn mix av tjejer och killar, vilket jag upplevde
som positivt.
Jag hade verkligen en toppensommar på Lindahl (det
vore ju i och för sig konstigt annars, jag menar vi hade
ju ponnyridning på schemat) och jag kan verkligen
tänka mig att jobba på byrå efter examen.
Ester Sandgren, T7
Esters intervju- & jobbsökartips
För att ta sig in på ett sommarnotarieprogram kan det krävas en smart ansökan. Här kommer Esters bästa jobbsökaroch intervjutips:
3. Sök alla jobb du kan tänka dig, det ökar ju
chanserna att man får ett, och får man fler så är
ju valmöjligheter trevligt.
1. Börja söka jobb i tid, många byråer rekryterar löpande så skicka in ditt CV innan
alltför många platser gått åt till andra.
4. Öva lite intervju med någon, fundera ut bra
svar till varför man har sökt tjänsten, vad man
kan bidra med och varför de ska anställa dig
osv.
2. Be någon med skarp hjärna läs igenom
din ansökan och komma med synpunkter.
5. Skriv upp lite relevanta frågor och ta med till
intervjun, intresse brukar uppskattas.
21
de facto | nr 4, 2013 |
SAMHÄLLE & JURIDIK
Reaktioner på våldtäktsdomar
- Mediedrevets baksida
§
I
ngen som konsumerar nyheter i någon form kan
ha undgått den sista tidens kontroversiella hovrättsavgöranden, bland annat den friande våldtäktsdomen från Svea hovrätt, mål 6426-13. I samband med
en fest hade en 15-årig flicka sex med flera jämnåriga
pojkar, och av utredningen framgick att i alla fall några
av samlagen var ofrivilliga. Såsom våldtäktsparagrafen
var utformad vid tiden för gärningarna blev den centrala frågan om flickan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Hovrätten gjorde en mer restriktiv tolkning
av begreppet “hjälplöst tillstånd” än tingsrätten och
friade pojkarna från våldtäktsanklagelserna.
Den mediala stormen kring våldtäktsdomen och den
senare s.k. smygfilmingsdomen från Göta hovrätt har
tagit upp spaltmeter efter spaltmeter på såväl tidningarnas ledarsidor som bloggar. Den överväldigande
majoriteten av inlägg i debatten har varit kritiska mot
hovrätterna, och bland annat krävt att våldtäktsmålet
ska tas upp av HD. Riksåklagaren valde dock att inte
överklaga domen, då lagstiftningen redan har ändrats
och målet inte längre kan ge vägledning i rättstillämpningen. Det senare smygfilmingsmålet är emellertid
överklagat och det ska bli spännande att se om HD
bekräftar hovrättens bild av rättsläget.
Just uppropet på Facebook som krävde att våldtäktsmålet prövas av HD aktualiserar en intressan
frågeställning. Vilken bild har allmänheten av domstolens upp-gifter, och vilka friheter ska allmänheten
kunna ta sig, i förhållande till lagstiftaren, för att säkerställa att rättvisa skipas? I målet säger domstolen
bland annat att flickan befann sig i en särskilt utsatt
situation (vilket är den nya formuleringen av våldtäktsparagrafen). Eftersom den gamla lagstiftningen gällde
var dock domstolen hindrad att döma pojkarna.
Att döma efter gällande rätt är domstolens uppgift.
Men när kraven från allmänheten inte längre är att
döma efter gällande rätt, utan att skipa rättvisa, skapas
22
”
Vilken bild har allmänheten
av domstolens uppgifter,
och vilka friheter ska den kunna ta
sig, i förhållande till lagstiftare, för
att säkerställa att rättvisa skipas?
en konflikt. Det är väldigt lätt att kasta undan rättssäkerhetens krav på förutsägbarhet när ett stötande fall
tas upp i media. Fall som verkar gå emot det allmänna
rättsmedvetandet. De flesta skulle nog hålla med om
att pojkarnas agerande var vidrigt, men domstolen har
ingen möjlighet att beakta en sådan personlig aspekt i
sin dömande verksamhet. Om förutsägbarhetsprincipen kan åsidosättas för att åtgärda en orättvisa i ett
enskilt fall, har den upphört att existera. Många av de
jurister som uttalar sig, exempelvis Madeleine Leijonhufvud, vill istället reformera lagstiftningen och införa
ett samtyckeskrav (läs Tove Larssons inlägg i den debatten på sidan 14). Kanske finns hos den här kategorin
debattörer en större förståelse för det förhållningssätt
domstolen måste ha i förhållande till rätten.
Om jag ska försöka sammanfatta min poäng,
landar jag vid en som jag knappast är först med att
framföra, men som tål att repeteras. Anklaga inte
domstolen för att döma fel, när det som egentligen
åsyftas är att det är fel på reglerna. Inlägg som går
till attack mot domstolen riskerar att urholka förtroendet för rättsväsendet, samtidigt som lagstiftaren
kommer undan den kritik som i många fall är
befogad. Slutligen vill jag också tillägga att jag inte
på något sätt menar att det ska vara förbjudet att
kritisera domstolen. Men ska det göras ska den
kritiseras för felaktigt tillämpad juridik, inte på grund
av ett utfall som inte är önskvärt.
Fredrik Sandström, T7
BILDER FRÅN HÖSTEN | de facto | nr 4, 2013
Senhösten i bilder!
23
de facto | nr 4, 2013 |
ANNICA & MAJA FRÅGAR
“Fick en mankini
av en kompis”
I
varje nummer av de facto fångar Annica och Maja upp några studenter på institutionen och ställer
ett gäng kortfrågor. I skrivande stund har den första snön lagt sig och det är första advent. Julen
närmar sig med andra ord med stormsteg. Därför handlar Annica och Majas frågor denna gång
självklart om tomten, renarnas och glöggens förlovade högtid.
24
Namn: Maja Edlund
Ålder: 24 år
Termin: 7
Hemstad: Karlskoga
Vilken är din högsta juleönskning? Att
bli hämtad med bil på Arlanda när jag
åker hem för jullov den 12:e december!
(Landar kl. 17.55 om någon är manad!)
Favorit på julbordet? Är inte överförtjust i julmat, men gillar att dricka
bubbel på julafton!
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Karl-Bertil såklart!
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Tomma band att spela in
på. Fick dem av min storebror och tror
till och med han använt dem själv innan!
Namn: Annica Edgarsson
Ålder: 23 år
Termin: 7
Hemstad: Stockholm
Vilken är din högsta juleönskning? Att
få julpynta i november, men Maja tillåter
inte det!
Favorit på julbordet? Ägghalvorna!
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Team-Kalle hela dagen, varje dag! (öppnar julklappar när KB visas. Har inte tid
att kolla mao.)
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Fick en röd fleecefilt
med ärmar som min far valt ut på
Claes Ohlsson en jul. Har inte använt
den jättemånga gånger.
Namn: KlaraBärta Näsholm
Ålder: 20 år
Termin: 3
Hemstad: Norsjö
Vilken är din högsta juleönskning? Att
få en skidresa till Tärnaby i julklapp!
Favorit på julbordet? Mormors
revbensspjäll.
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Karl-Bertil Jonsson!
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Att få Bullens pilsnerkorv
av min styvfarmor under den tid jag var
vegetarian var kanske ingen hit.
Namn: Matilda Ljungqvist
Ålder: 21 år
Termin: 1
Hemstad: Göteborg
Vilken är din högsta juleönskning? Att
det är snö i Göteborg på julafton!
Favorit på julbordet? Som vegan
blir julbordsutbudet begränsat men
grönkålssoppan är en favorit!
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Karl-Bertil Jonsson!
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Fick två Dubbeldusch
herr (!) av storebror när jag var 12 år.
ANNICA & MAJA FRÅGAR | de facto | nr 4, 2013
Namn: Caroline Reinkjöp
Ålder: 24 år
Termin: 7
Hemstad: Umeå
Vilken är din högsta juleönskning? Att
äntligen få njuta av julledigheten utan
tentaångest för första gången på tre år!
Favorit på julbordet? Min mammas
hemmagjorda köttbullar är en klar
favorit!
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Vilken elak fråga! Karl-Bertil har ändå
vuxit med åren så det får bli han.
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Sämst var nog den julen
jag önskade mig knivar men min familj
tyckte det var en tråkig julklapp att ge
bort och köpte någonting annat istället.
En utebliven önskning helt enkelt!
Namn: Eleonore Lindén
Ålder: 24 år
Termin: 5
Hemstad: Malmö
Vilken är din högsta juleönskning?
Högsta önskan just nu är att få omtapetserat i läggan efter jul!
Favorit på julbordet? Hemmalagade
revbensspjäll med mammas egen glasyr!
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Instämmer med Tanja! Kalle!
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Jag hade målat en mobil
i neonfärger till min storasyster. Denna
mobil fick jag senare i julklapp av nämnda syster då hon fick en ny mobil. Sjukt
besviken (red. anm. detta var på den
tiden innan Nokia 3310 slog igenom).
Namn: Tanja Sheikhi Ålder: T: 21 år.
Termin: 5
Hemstad: Falun
Vilken är din högsta juleönskning?
Min högsta juleönskning är att vinna en
resa till Hawaii tillsammans med Justin
Bieber. Vore jättetrevligt!
Favorit på julbordet? Mammas köttbullar!
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Kalle, såklart!
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Jag har fått för många
dåliga julklappar för att kunna välja…
Namn: Jakob Morssy
Ålder: 19 år
Termin: 1
Hemstad: Umeå
Vilken är din högsta juleönskning? En
fredlig jul!
Favorit på julbordet? Julskinkan som
mamma chefar över!
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Kalle Anka!
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Fick en mankini av en
kompis en jul. Var inte så användbar,
men rolig!
Namn: Lina Birgersson
Ålder: 26 år
Termin: 7
Hemstad: Stockholm
Vilken är din högsta juleönskning? En
röd KitchenAid skulle inte sitta helt fel!
Favorit på julbordet? Helt klart mamma Marikas vitlökssill! Med mycket salt.
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Karl-Bertil Jonsson!
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Fick ett beach-pingisset av min morbror en jul. Kanske inte
exakt vad jag hade önskat mig.
Namn: Magnus Möller
Ålder: 23 år
Termin: 5
Hemstad: Sveriges Jerusalem
Vilken är din högsta juleönskning? Att
pappa inte saltar ansjovisen för mycket,
den är ju jävligt salt i sig!
Favorit på julbordet? Umbalan, sen blir
ju alla favoriter.
Kalle Anka eller Karl-Bertil Jonsson?
Kalle Anka
Vilken är den sämsta julklappen du
någonsin fått? Ett Melissa Horn-album,
jag har inte repat mig sen dess.
25
de facto | nr 4, 2013 |
juRISTENS DAG
Allt ni har att se fram
emot på juristens dag
Program
Fördagen - Onsdagen den 22 Januari
12.00 - 13.00
Linklaters against the wall
Lunchevent Universum
13.15-15.00
Föreläsning, tema Försvarsadvokat
Hörsal A
Mässdagen - Torsdagen den 23 Januari
08:15-10:00
Föreläsning, tema Åklagare
Humanisthuset hörsal E
10.00-15.00
Mässan är i full gång!
Universum
15.15-17.00
Föreläsning, tema Affärsjurist
Hörsal A
19:00
Bankett
Sävargården
26
F
ör oss studenter är Juristens dag
den förlängda armen ut i arbetslivet. På arbetsmarknadsdagen får
du möjlighet att möta det arbetsliv som
efter nio terminer kanske kommer att bli
din vardag. Dessutom är det ett optimalt
tillfälle att på ett mer avslappnat och socialt sätt få knyta kontakter med potentiella
arbetsgivare. Juristens dag 2014 kommer
dessutom på ett unikt sätt presentera flertalet fantastiskt spännande föreläsare inom
juridikens alla områden och vår förhoppning är att detta kommer att lyfta arbetsmarknadsdagen ytterligare.
Huvudansvariga för Juristens dag 2014
Jeanne Sinclair, T5
Louice Gustavsson, T5
Tahmina Sahibli, T5
INSPEKTOR
| de facto | nr 4, 2013
En hyllning till ritualen
“När jag stod där på UB för att se hur Markus med bestämda hammarslag spikade upp
sitt magnum opus, kom det över mig igen: Nu står jag mitt i en ritual.”
R
itualer kan tyckas vara något stelbent, ålderdomligt eller underligt och för lätt tankarna
till hedniska blodsriter eller något religiöst.
Faktum är dock att ceremonier och ritualer spelar en
väldigt stor roll i våra liv. Om man tänker närmare på
saken känns det ibland som om hela livet är inrutat i
mer eller mindre märkliga ritualer. De finns både till
vardags och fest, i privatlivet, i föreningslivet, i arbetslivet, ja överallt, hela tiden och vare sig man vill eller
inte. Den här gången blir min spalt en liten hyllning till
ritualen som fenomen.
Slår man upp innebörden av ordet, beskrivs ritual som
varje form av handling som upprepas vid bestämda
tider och på bestämda sätt och de kan vara både religiösa eller icke-religiösa. De anses stärka gruppkänslan syftar till att skapa sammanhållning. En ritual
kan vara en ceremoni eller en fastställd ordning för en
förrättning, till exempel av en gudstjänst, en begravning eller ett bröllop. Men även något så vardagligt som
en förfest kan faktiskt räknas som en sorts ritual.
I fredags spikade min kollega Markus Naartijärvi sin
avhandling på UB. Spikning är en gammal tradition,
eller ritual om man så vill, när en doktorsavhandling
ska offentliggöras en viss tid innan disputationen
genom att spikas upp på en vägg. Tanken är att alla ska
kunna läsa den, ifrågasätta den och komma med kritik
under disputationsakten några veckor senare. Vetenskapligt är det viktigt att möjligheten till granskning
finns, men det blir sällan någon våldsam anstormning
av kritiker från allmänheten på grund av detta.
Numera spikas avhandlingar digitalt, men på sina håll
lever traditionen med riktig spik kvar. (Jag blir här
frestad att kalla det de facto-spikning.) När jag stod där
på UB för att se hur Markus med bestämda hammarslag
spikade upp sitt magnum opus, kom det över mig igen:
”Nu står jag mitt i en ritual.” Efter spikningen bjuder
doktoranden på sedvanligt spikafika i personalrummet.
”
Efter spikningen bjuder
doktoranden på sedvanligt
spikafika i personalrummet
Det här var den lättsamma delen av ritualen. Om några
veckor är det dags för nästa när Markus ska disputera.
Då är det oerhört högtidligt, enligt gamla anor, med
opponent, publik, sittande betygsnämnd och senare på
kvällen den lättsammare delen – disputationsfesten.
I studentlivet och föreningslivet spelar ritualer och
ceremonier en oerhört viktig roll. Bland det första
som händer studenterna är just en sorts initieringsrit,
nämligen nollningsverksamheten. Sedan fortsätter det
i föreningslivet, så även i JF, med möten på bestämda
sätt och tider, vissa årliga återkommande evenemang
som Juristens Dag. Sedan några år tillbaka ordnas även
en avslutningsceremoni för avgångsstudenterna, där
även jag som inspektor brukar medverka. Ritualer,
ritualer…!
Det fortsätter när man börjar jobba. Just jurister lever
ofta i en värld fylld med riter och ceremonier, regler
och mönster för hur saker och ting ska utföras. Eller
vad sägs om rättegångar, förhandlingar, styrelsemöten
och vigslar. Många ritualer är dessutom lagfästa.
Ritualer fortsätter finnas så länge det finns människor.
Naturligtvis kan även ritualer missbrukas t.ex. genom
att innefatta extrema moment eller genom att stöta ut
människor ur en grupp, men så länge ritualerna fyller
ett gott syfte tycker jag att de är värda en liten hyllning!
Maria Eklund
Inspektor
Juridiska Föreningen
27
sommarnotarie
hos Vinge 2014
Varje sommar tar Vinge emot cirka tjugofem
stycken sommarnotarier till våra kontor i
stockholm, göteborg, Malmö och helsingborg.
notarieperioden sträcker sig mellan sex till tio
veckor under juni, juli och augusti och ger dig
som juridikstudent en introduktion i yrket som
affärsjurist. Under hela perioden får du arbeta
under ledning av mer erfarna jurister.
som sommarnotarie får du även lära känna
Vinge som byrå och de personer som jobbar
här. Det dagliga arbetet varvas med såväl
utbildning som sociala aktiviteter. Under din tid
som sommarnotarie har du en egen fadder som
ger dig stöd och hjälper dig att utvecklas genom
kontinuerlig feedback kring ditt arbete.
sista ansökningsdag är den 16 februari 2014.
Ansök på:www.vinge.com/sv/karriar
Välkommen till Vinge!
Följ Vinge på facebook och håll dig uppdaterad om allt
ifrån lediga tjänster och praktikplatser till eventinbjudningar
och aktiviteter.
sToCKhoLM
www.facebook.com/vinge.se
gÖTeBoRg
MALMÖ
heLsingBoRg
www.vinge.com/sv/karriar
BRYsseL
hong Kong
shAnghAi