DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i Lund NR 4 2010 Språk BORGSTRÖM KRITISK TILL UNGA JURISTERS SPRÅK SPRÅKKRIG? JOURNALISTEN KRÅNGLIG LAGTEXT HOT MOT OCH JURISTEN MÖTS RÄTTSSÄKERHETEN? Bästa tänkbara start Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter. Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus och laganda. För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att du delar våra grundläg gande värderingar är viktigt för oss, liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning – exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och för handlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering inom byråns affärsjuridiska områden. Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öresundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar eller kontakta kontakta Sara Nelson på tel 040-698 58 49 för att få veta mer. välkommen till möjligheternas byrå! www.mannheimerswartling.se redaktion Emma Svensson Skribent Ieva Kisieliute Skribent Sara Bengtson Skribent Linda Källström Skribent Vincent Palmqvist Skribent UNIVERSITETSVÄRLDEN Christoffer Letth Fotograf Sanna Kulevska Skribent 05 Ledare 06 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Lindholm och Boel Flodgren 08 3 frågor till... Två studenter som läser all kurslitteratur en gång till 09 Senaste nytt om din utbildning Juridiska Föreningen påverkar din utbildning 10 Fakultetens Språkpelle Lärarintervju med Per Nilsén 13 Så funkar det Urkund - så avslöjas fusket INBLICK Språk Ale Westerlund Skribent Nina Lind Redaktör Hedvig Areskoug Skribent Klara Holm Skribent Elisabeth Karlsbad Redaktör sid 16 sid 18 14 Svår lag, bra lag? Hotar den krångliga lagtexten rättssäkerheten? 16 Vem väcker liv i jämställdhetsdebatten? Dissidenten träffar Claes Borgström 18 Jurinalist Det språkliga mötet mellan juristen och journalisten 20 Är du den nya Obama? Svensk law review med studentskribenter är här 22 Var är diskussionen? Svenska jurister börjar ifrågasätta 25 26 Juridik + retorik = sant? Om retoriken i den svenska pläderingen sid 34 Retorikskola 10 steg till stjärnorna, och ett quiz! UTBLICK 28 K U LT U R sid 20 Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård ([email protected] www.emiliedafgard. com), Agnes Hebert Jagrelius ([email protected]), Ulrika Svallingson. Framsida: Emilie Dafgård Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen. All kopiering är förbjuden enligt lag. DISSIDENTEN är Juridiska Föreningens kårtidning och utkommer med 4 nummer om året. Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid Juridiska fakulteten i Lund. Tidningens syfte är att sprida information om Juridiska Föreningens verksamhet samt rapportera angående Juridiska Föreningens arbete på fakulteten och gentemot universitetet. Tidningen är bunden till Juridiska Föreningens stadgar och åsiktsprogram, då presentation av annan åsikt än Juridiska Föreningens ska det påpekas tydligt att så görs. ISBN: 14030128 E-mail:[email protected] Telefon: 046-188812 Ansvarig utgivare: Vilhelm Persson Tryck: AM-tryck och reklam Värsta språket Intervju med juristlingvisten Gisela Tolstoy 30 Juridiska, skönlitterärska, gubbsjukiska? En jurist har fått nobelpriset i litteratur 32 Korthugget och långsökt konspiratoriskt Om juristen Jens Lapidus författarförmåga 34 Smått och gott Citerat, Tre med typsvar och Rätt i rutan innehåll EN BRA AFFÄRSJURIST SER LÄNGRE ÄN JURIDIKEN Vinge har specialistkompetens inom aﬀärsjuridikens samtliga områden – en förutsättning för att vi ska fortsätta att vara den mest framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige. Våra uppdrag är till stor del internationella och vi har ett stort kontaktnät med byråer över hela världen. STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI www.vinge.se Ledare HEJDÅ, DISSIDENTEN! T emat för vinterns nummer av Dissidenten är språk. Språk ska vara fritt. Det fria ordet är en förutsättning för intellektuell utveckling och inte minst demokrati. ökad insyn, och kunskap om hur och vad vi studenter faktiskt kan vara med och påverka, ha bättrat på de siffrorna. Som det är idag återstår av Dissidentens uppdrag att sprida information i medlemsvärvande syfte. Fullmäktige låter Dissidenten ”sakligt informera om vad som händer inom JF”. Men bara till en viss gräns. Vem ska dra den gränsen? Vi hoppas att vi inte har överträtt den nu. Dissidenten är ett namn som lovar mycket. Det lovar en tidning som vågar säga emot, en tidning som inte är rädd att höja rösten mot majoriteten, för det den anser vara rätt. Lite som man önskar att alla vi kloka juriststudenter ska vara. Det har blivit svårt för Dissidenten att leva upp till sitt namn. Sent i våras togs uppdraget att granska JF bort från tidningens reglemente, och den 9 november röstade fullmäktige ner ett förslag som skulle tillåta Dissidenten att vara journalistiskt oberoende och återigen granska kåren. 12 röster mot 8. Majoriteten menade att det skulle röra sig om skendemokrati att låta Dissidenten granska sin egen kår. Styrelsen påpekade att JF:s tjänstemän skulle känna att de måste titta sig över axeln och att en obehaglig stämning skulle sprida sig inom föreningen. Den där debatten i fullmäktige skrämde oss. Vi upplevde att för en jurist självklara värden som öppenhet och demokrati kastades ut genom fönstret, tillsammans med medlemmarnas berättigade intresse av att få veta vad som händer i deras organisation. Utan att presidiet skulle kunna stoppa det som känns lite för jobbigt. För oss handlade förslaget självklart inte om att enskilda tjänstemän skulle nagelfaras och pekas ut. JF omsätter cirka 2,5 miljoner kronor om året. En sådan organisation har, i våra ögon, en skyldighet mot sina medlemmar att låta granska sin verksamhet och öppna upp för en hälsosam debatt kring vad man gör och inte gör och varför. Valdeltagandet i fullmäktigevalen är lågt, och få kandidater ställer upp. Kanske skulle en “ JF är något av det viktigaste vi studenter har. Och vi tror uppriktigt att det som skulle främja vår förening allra mest är öppenhet. Vilket forum är bättre att ta diskussionen i, än vår egen Dissident? Dissidenten är ett namn som lovar mycket. Det lovar en tidning som vågar säga emot, en tidning som inte är rädd att höja rösten mot majoriteten, för det den anser vara rätt. “ Nina Lind Redaktör Elisabeth Karlsbad Redaktör 5 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa JF är som ni alla vet juriststudenternas kår. Men vad betyder det egentligen? Vad gör vi som Du som juriststudent kan ha glädje av och varför gör vi det? Det tänkte jag passa på att besvara i denna krönika. Först och främst ägnar sig JF åt att bedriva utbildningsbevakning. Vi är cirka ett trettiotal personer som tillsammans arbetar för att juristutbildningen i Lund ska bli så bra som möjligt. Vi driver utbildningsfrågor på både ett principiellt och praktiskt plan. Genom kontinuerligt arbete, exempelvis genom de mitterminskonferenser som Utbildningsutskottet arrangerar på varje kurs och genom att arbeta för våra prioriterade frågor i de fakultetsorgan vi medverkar i. Dessutom hanterar vi hela tiden specifika händelser som dyker upp, exempelvis om studenterna inte får ut sin tenta i god tid innan omtentan och likande frågor. Vi strävar efter att få vara med och påverka utbildningen och för att se till att studenterna är involverade i de beslut som berör utbildningen. En stor del av vår verksamhet är inriktad på näringslivet och arbetsmarknaden. Vi vill fungera som ett komplement till vår ofta teoretiska utbildning och flytta yrkeslivet lite närmare. JF driver varje år ett mentorskapsprojekt i samarbete med Sällskapet Lundajurister, Näringslivsutskottet ordnar olika företagsevents och praktikplatser och Svenska Juridiska Mästerskapet arrangeras varje år i samarbete med Mannheimer Swartling. Och JF:s arbetsmarknadsdagar, JiAdagarna, där man sätter fokus på det direkta mötet mellan arbetsgivare och studenter, blev i oktober en sedvanlig succé. Vi vill visa vilka yrkesmöjligheter som finns för oss jurister och hoppas att inspirera inför framtida karriärer. JF är också ett rikt forum socialt. Vi arrangerar allt ifrån stora fester som Höstfesten, FEJM och Vårbalen till pepparkakshus-bak med de internationella studenterna. Vi har ett Kulturutskott som ordnar kulturella aktiviteter för våra medlemmar, en Culpa-kör som sjunger vackrare för varje år och inte minst ett Novischutskott som tar hand om alla våra nya studenter under deras första veckor på utbildningen. I mars intar Dolu§pexet scenen med en rykande färsk föreställning som ni inte får missa. Missa inte heller After School varannan fredag! Vi vill bevara JF:s och Lunds Studentlivs traditioner samtidigt som vi hela tiden stävar efter att vara en förening i förändring och förbättring, och vi har många diskussioner i fullmäktige om vilken väg vi ska gå för att JF ska bli och fortsätta vara Sveriges främsta studentkår. Vi vill vara en samlingsplats för alla juriststudenter och genom vår breda verksamhet kunna erbjuda något som tilltalar alla. Titta Dig omkring, det finns ett smörgårdsbord av givande upplevelser för Dig att ta del av! Lovisa Lindholm, Ordförande 6 Boel Jag är en så kallad latinare. Det betyder att jag gick latinlinjen i gymnasiet. Vi läste latin, engelska, franska, tyska och spanska och, förstås, mycket svenska (som också innefattade lite danska och norska). Och då var jag ändå bara ”halvklassiker”; de som gick helklassisk variant läste dessutom grekiska. Under mina juridikstudier var jag reseledare på somrarna i Italien och där lärde jag mig italienska, dvs. vardagsspråket. Att lära språk och att vistas i andra länder och kulturer har alltid varit ett stort intresse hos mig och tänk, så mycket tid och arbete jag lagt ner på att lära mig språk i mitt liv. Och ändå kan jag inte arbeta på ett kvalificerat juridiskt sätt på något av dessa språk; inte ens min juridiska engelska är perfekt och då har jag ändå levt tre år, varav två vid juridiska fakulteter, i USA! Främmande vardagsspråk är ju en glädje att kunna, men man kan inte vara professionell jurist i något annat språk än sitt modersmål utan en stor ansträngning och mycket övning. Lyckliga Du som har flera språk, antingen genom att Du kommit till Sverige från ett annat land, eller genom att Dina föräldrar talat olika språk hemma under din uppväxt för att de kommer från olika länder, eller för att du levt utomlands som barn och därmed lärt dig också ett annat språk som ett andra modersmål. Det är en oerhörd rikedom att ha dubbla eller – som vissa lyckligt lottade – ännu fler kulturer och språk med sig i bagaget. Det som vi andra kan ägna oändlig möda för att få en liten del av. Många klagar på det juridiska språket för att det är för formellt. Även om också jag tycker att man skall sträva efter enkelhet och lättförståelighet, tillhör jag inte dem som tror att man kan skriva om lagtexten så att alla förstår den. Jag ser det juridiska språket som ett arbetsredskap, en resurs som skapar tankeskärpa och klarhet, som gör att vi kan kommunicera på ett avancerat sätt om komplexa problem. Alla avancerade kunskapsstrukturer – och dit hör juridiken – har sina egna vad man kan kalla kodade språk. Det krävs en stor ansträngning och mycket övning för att lära sig det och ännu mer så på ett främmande språk. Juridik är ju språk och ingenting annat än språk. I min lärarroll försöker jag medverka till att varje students språk hela tiden blir bättre. Även när jag rättar tentor försöker jag hjälpa studenten med detta genom att göra små noteringar om stavning, meningsbyggnad med mera. Jag är inte säker på att alla uppskattar det men avsikten är likväl god. Språket är, som sagt, juristens enda verktyg. Har man ett bra språk, juridiskt språk såväl som vardagsspråk, är det lättare att bli en bra jurist. Läs skönlitteratur, det är det bästa sättet att öva upp sitt språk! Lund i november 2010 Boel Flodgren, Inspector - en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer. Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida www.gda.se. Universitetsvärlden ...till två studenter på termin 6, eftersom vi är nyfikna på vad som får dem att ägna sin fritid åt att läsa alla terminers kurslitteratur en gång till. Som vi har nämnt så handlar det om att språket speglar hur vi ser på och värderar verkligheten. Om man genomgående använder pronomenet ”han” och reserverar ”hon” enbart för vissa roller, som till exempel hustru eller offer, så reproducerar man en idé om vilka roller kvinnor respektive män förväntas ha. Men projektet sträcker sig mycket längre än till att jaga pronomen, vi tittar även på om litteraturen generellt uppmuntrar till kritiska frågeställningar. Vi lägger också fram förslag på kompletterande diskussioner som skulle kunna tas upp i anslutning till olika rättsområden för att ge studenterna ett mer kritiskt förhållningssätt till rätten. Mirjam Katzin och Carin Carlson. Foto: Ulrika Svallingson Hej Mirjam Katzin och Carin Carlson! Ni arbetar med ett litteraturinventeringsprojekt på fakulteten. Vad innebär det? Vi är åtta studenter som är arvoderade av fakulteten för att granska kurslitteraturen ur ett normkritiskt perspektiv. Granskningen ska belysa hur texternas språk och innehåll reflekterar de strukturer och normer som finns i samhället, där vissa har företräde och andra osynliggörs eller stereotypiseras. Till exempel ser vi i granskningen att historieskrivningen sällan förtydligar vilka aktörer som har fått delta i den politiska och juridiska processen samt att författarna ofta använder sig av exempel som är byggda på klassiska könsroller. Det här handlar om hur man skriver fram olika kön, men också hur man förhåller sig till sexualitet, etnicitet och funktionshinder, 8 “ Språket speglar hur vi ser på och värderar verkligheten. “ vad som beskrivs som ”normalt” och vad som anses ”avvikande”. Projektet har som övergripande syfte att synliggöra hur de krav som ställs upp i utbildningsplanen när det gäller jämställdhet och normkritik bättre kan tillgodoses inom utbildningen. I längden hoppas vi att studenterna bättre ska kunna se och problematisera kring rättens relation till samhällets strukturer samt att kursmaterialet inte ska diskriminera vissa grupper. På vilket sätt spelar det roll hur man använder pronomen? Vad hoppas ni att projektets slutprodukt kommer att ha för effekt? I samråd med ett lärarlag med representanter för varje termin har vi kommit fram till vilket material som ska granskas och hur. Vi granskar majoriteten av all litteratur på grundterminerna. Det slutgiltiga resultatet kommer att bli en rapport som kommer att ges ut till alla lärarlag så att de kan fundera över vilken litteratur de väljer och hur man kan komplettera undervisningen med relevant material. Vi hoppas att lärarna, som i vissa fall också är de granskade författarna, ska se det här som ett användbart verktyg. Vi hoppas förstås också att de här frågorna ska lyftas på dagordningen och leda till en ökad diskussion om hur undervisningen ska kunna belysa fler aspekter av rätten. Universitetsvärlden Senaste nytt... ...om din utbildning ...på JF Bevakning på fördjupnings- och nätkurser JF har börjat utbildningsbevaka på fördjupningskurser och nätkurser. Fördjupningskurserna har delats in i olika områden och vår förhoppning är att det ska finnas ett kursombud på varje kurs som samarbetar med kursombuden inom samma område. Vill du arbeta för att förbättra din fördjupning eller din nätkurs tveka inte att höra av dig till Utbildningsutskottet på [email protected]. Om du har synpunkter på, eller problem med, handledning eller examination av ditt examensarbete är du också välkommen att höra av dig till vårt utbildningsutskott. Culpakören JF:s egna kör har genomfört en fantastiskt lyckad konsert i samarbete med Förenade Nationsmanskören och Gudrunkören. Culpa har än en gång visat att de tillhör det absoluta toppskiktet av Lunds körutbud. Nu väntar luciaframträdanden hos byråer, domstolar och fakulteter. Nytt förfarande för mitterminskonferenser JF arrangerar mitterminskonferenser under varje kurs på grundutbildningen. Syftet är att under organiserade samtal med kursansvarig framföra studenternas åsikter om kursen och att tillsammans arbeta för att förbättra utbildningen. JF har arbetat fram ett tydligare förfarande kring konferenserna. Exempelvis har vi börjat bjuda in samtliga undervisande lärare på kursen och hoppas att det kommer att leda till bättre uppslutning från lärarsidan samt bestämt hur många studentrepresentanter som kommer närvara under konferensen med mera. Vi funderar även på att byta namn till ”kurskonferens” som bättre speglar vad det egentligen är. Studievägledningen Fakulteten har anställt två nya studievägledare som börjar jobba i januari. Diskussion om alternativa examinationsformer Då både JF och fakulteten arbetar med alternativa examinationsformer tycker vi att det vore mycket intressant att höra olika lärares åsikter och tankar om vilka examinationsformer som är att föredra och om det finna vissa former som bättre passar vissa ämnesområden. Diskussionen kommer att äga rum i början av vårterminen och mer information kommer när det närmar sig. Kursvärderingar Fakulteten har under en tid arbetat med ett elektroniskt system för kursvärderingar, tills det finns ett sådant system, kommer kursvärderingarna att delas ut i pappersform. JF har arbetat fram förslag på frågor till dessa som har skickats ut till kursansvariga och studieadministratörer på grundutbildningen. Kursvärderingarna är din chans att verkligen tycka till om din utbildning – så missa inte att fylla i den vid slutet av varje kurs! Om du har frågor eller åsikter om utbildningen, kontakta dina kursombud i klassen, eller maila vårt utbildningsutskott på [email protected]. JiA JiA-dagarna blev mycket lyckade i allt från föredrag och debatt under onsdagen till själva mässan och kontaktsamtal under torsdagen. Festmästeriet levererade sedan som vanligt när det var dags för den avslutande Höstfesten. De 420 sittande gästerna i AFborgens stora sal var en blandning av studenter som ville ha jobb och företagsrepresentanter som ville vara studenter igen. Utbildningsutskottet Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen arrangerade den 25 oktober en mycket intressant föreläsning angående den nya diskrimineringslagen. Claes Borgström talade om den nya lagstiftningen och sina praktiska erfarenheter av diskrimineringsrätt inför ett stort antal intresserade juriststudenter i Palaestra. Dolu§pexarna Vårens uppsättning planeras för fullt och ensemblen är nu tillsatt efter många auditions och intervjuer. Möten, sittningar och kickoff har lett till att årets Dolus nästan fördubblat antalet aktiva från föregående år. Idrottsutskottet JF:s egna fotbollslag, JF Jailbreakers och JF Lawbreakers, har börjat säsongen med blandade resultat, stämningen är dock på topp bland de nära 30 aktiva idrottande juriststudenterna. Under vecka fyra kommer JF att åka upp till Åre med en busslast medlemmar för att representera Lund i pisterna under den traditionella Jurist- och ekonomveckan. Vidare planeras till våren än en gång JF-Open. Golftävlingen där studenter får spela med, mot och vid sidan av kursare och företagsrepresentanter. Novischutskottet Vårens nyvalda novischförmän Linn Sandmark och Joel Wahlberg samlar faddrar inför Novischperioden VT -11. Lokaler ska bokas, aktiviteter planeras och scheman läggas, allt för att ge ett så bra välkomnande som möjligt till vårens novischer. 9 Fakultetens Text: Vincent Palmqvist Foto: Christoffer Letth Språkpelle Enligt egen utsago befinner sig Per Nilsén, jur. dr. och föreläsare på termin ett och sju, i en oerhört hektisk period. När jag kommer för att stjäla en timma av hans värdefulla tid sitter han mycket riktigt framför sin på sniskan vridna datorskärm och ser fokuserad ut. Hela kontorets vänstra vägg täcks av bokhyllor och en stor tavla med tillhörande guldram hänger på den högra. När Per vänder sin blick mot mig (det är första gången jag ser honom utan glasögon), säger han i skämtsam ton att jag gärna får bära ut hans tomburkar när jag är klar. Vilken fantastisk inledning på min första fråga. Det florerar nämligen ett rykte här på fakulteten att du är väldigt förtjust i lättöl. Stämmer detta? - Det är nog enbart ett rykte i sådana fall. Det har att göra med att jag konsumerar widerbergare tillsammans med lättöl. Det är ingen dum kombination. Först och främst måste jag berömma dig för att du är en duktig föreläsare. Du slänger dig alltid med fina utryck. Har du något tips till osäkra studenter, på det muntliga planet? - Bara för att man är lärare så innebär inte det att man själv är säker i situationer där man talar inför flera. Som ny föreläsare är man övertygad om att någon kan jättemycket och sedan, av ren elakhet, räcker upp handen och ställer en fråga som fullständigt tillintetgör en, berättar Per men skrattar lugnande nog på slutet, vilket måste betyda att han numera är lika trygg i sin föreläsarroll som han ser ut att vara. Som vice ordförande i utbildningsnämnden kan du kanske avslöja varför juristprogrammet inte har mer skriftliga och muntliga övningar? - Vi har tittat på möjligheterna att öka både de skriftliga och muntliga momenten. Problemet är att det tar mycket tid för lärarna, tid som man inom kursens ram kanske inte har, men vi kikar på det för att öka inslagen… Inslagen av ångest? - Det är givetvis vårt primära mål! Numrets tema är språk! Du undervisade i Danmark några år. Är det mer retorik på det danska juristprogrammets schema? - Nej, det är faktiskt mindre, svarar Per kvickt. Jag var med och införde en liten förebild från Lund, nämligen obligatoriska uppsatser på statsrätten, enligt det mönster som vi har här. Opposition som redovisningsform fanns inte alls. Det har ju egentligen inte så mycket med retorik att göra. Mig veterligen håller de på med detta fortfarande. Du och Vilhelm Persson kompletterar verkligen varandra bra (ryktet förtäljer att de rentav satt upp en kritikerrosad pjäs på termin 1). Känner ni varandra? - Vi känner ju varandra rent yrkesmässigt, men ju mer man jobbar tillsammans, desto bättre lär man känna varandra, berättar Per. Min fotograf frågar om de aldrig går ut och tar en öl på ”after work”. - Problemet är ju dessvärre att vi har så mycket att göra! Men jag och Vilhelm har ett mycket gott samarbete, utan att vi då sticker ut och dricker oerhörda mängder öl, och då inte lättöl… Varför är egentligen språket så viktigt för en jurist? - Rättssäkerheten ska inte sättas i fara på grund av rent språkliga missförstånd. Det är vad det handlar om ytterst, förklarar Per och räcker över mig en sliten och solblekt bok med juridisk terminologi som han fiskat fram ur bokhyllan. Jag frågar om den fortfarande är användbar. - Så gammal att den är helt obsolet är jag faktiskt inte! säger han och skrattar. Vad gör du på din fritid? Nu antydde du förvisso att du inte har så mycket framtid… förlåt, fritid menade jag! - Haha, ingen framtid? Ett litet försiktigt meddelande från JF eller? När Per har återhämtat sig ifrån mitt subtila hot berättar han att han just nu renoverar en gård men att också trädgårdsarbete, goda romaner och – hör och häpna – mumintrollen får honom att slappna av. Du som rättshistoriker kan kanske svara på om lagstiftaren idag är mer mån om att stifta lättbegripliga lagar än förr? - Det är jag övertygad om. Det har att göra med att lagstiftaren in på 1900-talet skrev på så kallad kanslisvenska. Nu sker helt klart en förändring från lagstiftarens sida för att få det hela så lättförståeligt som möjligt. Ett bra exempel är att regeringsformen håller på att få en ny lydelse. 10 r lje P er vä Pölse falukorv Hund katt Opera bio Strömberg Nergelius Ljus öl mörk öl DISSIDENTEN Lärarintervjun 11 VI HAR BLIVIT LITE STÖRRE FÖR ATT KUNNA FORTSÄTTA VARA SMÅ Sparbankerna Finn och Gripen har gått samman och bildat en ny bank i Skåne. : Läs mer på ankenoresund.se www.sparb DISSIDENTEN Så funkar det URKUND Du fuskar! Redan på skolgården har vi förstått att fusk är fel, men ändå finns det studenter som väljer att prova den enkla vägen till bra betyg. I jakten på fuskarna finns dock ett verktyg som många hört talas om men få egentligen vet hur det fungerar. Så Dissidenten klargör en gång för alla: Så funkar det! Text: Klara Holm Illustration: Emilie Dafgård Urkund är ett automatiskt textmatchningssystem som används för att upptäcka plagiering av texter och otillåten källhantering. Systemet utvecklades år 2000 och används idag av majoriteten av de svenska högskolorna och universiteten. Tanken bakom systemet är dels att direkt komma åt plagiering av texter genom att jämföra inlämnade texter med andra texter, dels att indirekt verka förebyggande genom att informera studenterna om att det inlämnade arbetet kommer att kontrolleras. Textmatchningen fungerar så att varje lärare får en personlig mailadress som är knuten till Urkund dit studenterna ska skicka in sina arbeten. När arbetet är inskickat matchas det automatiskt mot Urkunds tre olika källor; internet, arkivet och förlagsmaterial. Internetjämförelsen går igenom 4,5 miljarder webbsidor med huvudfokus på utbildningsrelaterat material. Urkunds eget arkiv uppdateras kontinuerligt och består av över 1 300 000 olika tidigare inskickade dokument, såväl examensarbeten som minde PM. Den sista källan utgörs av förlagsmaterial från olika samarbetsparternas, innehållande ett stort urval av vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, dagstidningar, uppslagsverk och databaser. När arbetet jämförts mot källorna skickas arbetet tillsammans med en rapport vidare till läraren. I rapporten står det hur många procents likhet arbetet har med andra arbeten och i vilka delar dessa likheter finns. Detta fungerar som en indikator för läraren som utifrån det får ta ställning till om arbetet verkar plagierat eller inte. Om en lärare vid Lunds universitet misstänker plagiat är denne skyldig att anmäla det till universitetets centrala disciplinnämnd som då kommer ta ställning till frågan. En fällande dom kan resultera i en tidsbegränsad avstängning från studierna, vilket även rapporteras in till CSN. År 2008 började Lunds universitet använda Urkund, men Juridiska fakulteten har ännu inte anslutit sig till systemet. Anledningen till detta är huvudsakligen administrativa svårigheter, men också etiska och praktiska problemställningar. Planer finns dock på att börja tillämpa systemet under våren 2011, främst på mastersprogrammen, men så småningom även på alla terminer. Detta medför dock inte att det inte går att upptäcka plagiering redan nu, utan endast att det är upp till den enskilda läraren att själv göra bedömningen. 13 Inblick Språk “ Intresset av att stifta nya lagar eller att ändra innehållet i befintliga lagar väger tyngre än intresset av att ”piffa upp” språket i lagar, som i sitt ursprungliga skick tekniskt sett är dugliga. “ Svår lag, bra lag? 5 år. Så lång tid tar det för oss studenter på juristprogrammet att komma underfund med vad som står i den stora blå. Men låt oss inse att trots det höga antalet studenter på juristprogrammet finns det fortfarande en hel del människor som inte spenderar sin tid åt djupgående analyser av lagtexten - trots att den reglerar deras liv och vardag. Text: Linda Källström Ilustration: Emilie Dafgård Jag frågar en student vid Lunds universitet, vars studieområde ligger långt ifrån juridiken, hur hon tolkar ett antal utvalda paragrafer som allmänheten kan ha intresse av att känna till. Det är regler om fullmakt, proprieborgen, återgäldning av underårigas ingångna avtal, 8 § KKL och stöld. Reaktionerna är blandade och det är i stort sett bara KKL och stöld som är någorlunda begripliga för min testperson. ”Varför skriver de inte bara ekonomisk skada?” undrar hon apropå stöldparagrafen och ordet ”skada”. na av en och samma lagförfattare är det självklart att man måste utforma ett systematiskt användande av vissa ord och begrepp. Varje ord måste tilldelas en konsekvent och specifik innebörd så att lagförfattarens personliga språkbruk inte influerar lagtexten, vilket skulle framkalla en splittrad författningssamling. Dessutom ger ett användande av objektiva ord en möjlighet för rättsordningen att täcka upp för alla oväntade scenarier. Om man använder sig av sådana kan praxis justera tolkningen av vissa ords innebörd utan att skriva om hela lagtexten. Det skulle vara en åtgärd som både är tidskrävande och praktiskt ohållbar om inte omöjlig. Kanske är det den opersonliga klangen i lagtexten, som trots sitt kvalificerade syfte gör det svårt att ta till sig och förstå lagen. Det måste finnas en förklaring till varför lagtexten är skriven på sitt speciella sätt. En väsentlig aspekt för lagförfattaren är att ge texten den innebörd den var menad att ha – och ingen annan. Rättssamhället som sådant är komplext, så på ett sätt förefaller det naturligt att också dess språk ter sig komplext. Det är av yttersta vikt att lagtexten inte misstolkas eller kringgås i en riktning som inte var tänkt. Den ska vara tydlig, konkret och exakt. Den ska ta hänsyn till andra paragrafer och lagar. Då Sveriges författningar inte är skriv- Språket i vissa lagar förefaller minst sagt ålderdomligt. Man kan fråga sig varför inte en språklig modernisering genomförs i dessa fall. En anledning är säkerligen att intresset av att stifta nya lagar eller att ändra innehållet i befintliga lagar väger tyngre än intresset av att ”piffa upp” språket i lagar, som i sitt ursprungliga skick tekniskt sett är dugliga. Men kan man verkligen kalla en lag duglig om man inte förstår vad den betyder? Ur genusperspektiv finns det en hel del utrymme för förbättring. Varje svensk medborgare förväntas informera sig om sina juridiska rättigheter och skyldigheter. Men hur stor förståelse har befolkningen för innehållet i de paragrafer de eventuellt letar reda på? 14 Inblick Språk Detta har sina historiska skäl och man kan se en del försök att förändra den tidigare konsekventa användningen av ordet ”han”/”honom” i lagtexten. Att ändra ”han” till ”han eller hon” kan ses som ett tidskrävande arbete som skulle göra lagboken tjockare. Men den extra vikten borde vi bära med rak rygg. På juristprogrammet finns professorer som förklarar för studenterna hur lagarna ska läsas, vilka ord och språkliga formuleringar som spelar mer eller mindre roll. Hur ska man annars veta att exempelvis ”synnerliga skäl” väger tyngre än ”sär- skilda skäl”? Allmänheten har troligtvis svårt att urskilja detta. Är det inte allmänheten vi jobbar för? Ska inte varje svensk medborgare på egen hand kunna förstå sina rättigheter och skyldigheter? Är inte syftet med juridiken att skapa rättssäkerhet åt medborgarna? Att hjälpa allmänheten att få förståelse för lagtexten är vad vi i framtiden kommer att försörja oss på. Vi jurister ska väl vara tacksamma för att rättssamhället ständigt behöver utforskas och struktureras, annars hade inte vår passion för att färglägga gråzoner tillgodosetts. “Att ändra ”han” till ”han eller hon” kan ses som ett tidskrävande arbete som skulle göra lagboken tjockare. Men den extra vikten borde vi bära med rak rygg.” 15 Inblick Språk Vem väcker liv i jäm s Claes Borgström blev under sin tid som Jämställdhetsombudsman känd för många när han föreslog en bojkott av fotbolls-VM i Tyskland på grund av ökad prostitution. Till vardags driver han advokatbyrå med Thomas Bodström men under en höstdag gjorde han ett avbrott från sitt arbete för att ge ett föredrag i diskrimineringsrätt för oss lundastudenter. Dissidenten skickade ut en reporter för att följa honom. Text: Ale Westerlund Foto: Christoffer Letth Claes Borgström håller sitt föredrag med anledning av den nya diskrimineringslagen. Syftet är att betona betydelsen av jämställhetsarbetet, något som inte bara är förbehållet politikens värld. – Det är ju i grunden en fråga om mänskliga rättigheter och då är det både juridiskt och politiskt att en grupp människor – i samband med deras kön eller etnicitet till exempel – missgynnas i något hänseende, säger han till Dissidenten. Claes Borgström ger intrycket av en man som tar sitt arbete på allvar, en allvarsamhet som lätt kan förväxlas med nedstämdhet, trots att han själv betonar vikten av att kunna skämta. Det kanske beror på krasslighet eller den svidande valförlusten, klart är att jag inte är ensam om den åsikten. En annan åhörare tycker att han verkar byråkratisk, nästan bitter, och hon får därför inte ut så mycket av Borgströms föredrag. Även under Dissidentens intervju har han svårt att bjuda på sig. Vi går vidare till att prata om retorik, ett annat område där jämställdhetsarbetet är betydelsefullt, 16 i synnerhet för oss jurister vars uppgifter många gånger handlar om att övertyga till exempel vid en plädering. Det är inte bara vad som sägs och hur det sägs som brukar vara avgörande; även vem personen är spelar in i ens retorik. På den punkten blir skillnaden ibland extra tydlig beroende på om det är en man eller kvinna som talar. Claes Borgström håller med om det påståendet och är själv ett bevis på att det kan stämma: – När jag var ombudsman så sa jag samma sak som mina företrädare – alla kvinnor – hade sagt men skillnaden var att många tyckte att det jag sa var väldigt intressant. Det en man i 55-årsåldern sa kunde man ju inte vifta bort på samma sätt som med kvinnor genom att kalla dem hysteriska eller besvärliga. Det en man i 55-årsåldern sa kunde man ju inte vifta bort på samma sätt som med kvinnor genom att kalla dem hysteriska eller besvärliga. att trots att det stämmer till viss del så är hans mål att i juridiska sammanhang ha ett språk som är begripligt även för icke-jurister. – Det finns en juridisk åkomma, skulle jag vilja säga, bland professionella jurister att man tror att man måste tala om rättsfrågor på ett sätt som om man läser ur en författning. Det behöver man faktiskt inte göra. Han tror inte att lösningen är att kvinnor ska ändra sitt beteende för att likna män, det är snarare de normer som ligger bakom detta betraktelsesätt som bör förändras. Enligt Borgström är förutsättningarna goda för förändring, vi har både kunskapen och den politiska konsensus som behövs. Men ändå finns det mycket kvar. Borgström ställer sig kritisk till nyblivna juristers språkförmåga, av egen erfarenhet upplever han att det har skett en kvalitetssänkning. Vad det kan bero på kan han inte säga. Han är benägen att se det som en generell samhällsföreteelse som beror på att unga läser allt mindre och alltså inte ett problem som bara är förbehållen juriststudenter. Klart är att många inte lever upp till ett språk som man kan förvänta sig av en jurist, varken i fråga om grammatik eller retorik. – Retoriken i den goda meningen, påpekar han, att vara retorisk skicklig betyder inte att man bara slänger sig med de gamla retoriska stilgreppen; den bästa retoriken är den som man inte lägger märke till. På frågan om han anpassar sitt språk efter situationen svarar han Under lunchen blir Borgström omringad av många nyfikna stu- Inblick Språk ställdhetsdebatten? denter som är mer pratglada än Borgström själv. Då och då ställer han frågor om vår utbildning och om studenterna i Lund. Bland annat undrar han hur könsfördelningen på programmet ser ut och är kritisk till bristen på etnisk mångfald bland studenterna. När en student berättar hur en föreläsare avfärdat genusperspektivet på grund av ”brist på objektivitet” vaknar han till lite, kanske är det de gamla reflexerna från tiden som JämO som sitter kvar. Borgström blir aldrig riktigt ställd mot väggen av gruppen med studenter. Möjligtvis för att det inte föreligger någon märkbar meningsskiljaktighet bland lunchdeltagarna. Det är synd – Borgström verkar hängiven och villig att diskutera jämställdhetsfrågor på riktigt. Det hade varit spännande om hans åsikter blivit prövade av någon med en annan uppfattning. Inte ens när han tar upp kvotering, vanligtvis ett infekterat samtalsämne, blir det någon riktig diskussion. Studenterna nickar istället instämmande medan jag i hemlighet önskar att en rabiat antifeminist ska kliva in genom dörren och väcka liv i den gamle JämO:n. 17 Inblick Språk JURISTEN Juridiska problem misstolkas ofta i media. Borde journalister gå fler och djupare juridikkurser? - Det vore nog bra! Rättsreportrarna kunde nog tjäna på mer process- och straffrättsutbildning. Och vice versa: Jurister borde få mer undervisning i journalistik för att förstå mediesamhällets dynamik. Vad är problemet med att journalistiken har en ”skuldpresumtion”, i motsats till juridiken? - Ett problem med hur media bevakar misstänkta brott ligger i hur misstankarna dramatiseras. Oskuldspresumtionen är mer än ett rättstatsideal. Jurister har ”hellre fria än fälla” i ryggmärgen, det är en del av den juridiska kulturen. I den mediala dramaturgin finns det ofta inte utrymme för en sådan oskuldspresumtion. I dessa fall är dessutom det rättsliga regelverket inte tillräckligt. Det är ofta alltför svårt att få upprättelse från en tidning som felaktigt hängt ut någon som brottslig. Hur går dina tankar kring juridikens och journalistikens samspel? - Så länge det har funnits journalister som bevakat juridiska processer så har det funnits missnöje från juristernas sida med hur bevakningen sker. Det missnöjet kommer säkert att leva vidare. Samtidigt tycks det finnas en ny vakenhet för att även juridiken måste anpassas till informationssamhället. Det finns många möjligheter för driftiga jurister. Det finns därtill fantastiska möjligheter att själv ge en motbild, på ett sätt som inte tidigare funnits. Mårten Schultz är forskare och lärare i juridik vid Stockholms universitet. Privat driver han Sveriges största juridikblogg. 18 JURIN Mötet mellan juridik och journ a skilda syften - som på något plan rens. För syskonen rättssäkerh e Text: Hedvig Areskoug Illustration: Agnes Hebert Agrelius VERBAL CULPA En ödesmättad signaturmelodi tonar fram samtidigt som dina ögon ser svart, grått och rött. Plötsligt visas en bild av ett stereotypt kriminalarkontor upp; ett skrivbord och några arkivhyllor på vilka några tjocka uppslagsverk samsas jämte lagboken och så - Leif G.W. Persson. Det är tisdagkväll och dags för svenska folket att i en timme få gnugga sina små grå celler och klura på brott i SVTs programsatsning Veckans brott. Det är inte utan att jag känner mig en aning konfunderad över vart medierna har drivit juridiken. Att en gång i veckan få tillfälle att leka detektiv tillsammans med Leif G.W. Persson berikar måhända mångas liv, men vad ger det för syn på rättssamhället och det regelkomplex som ska praktiseras? Två starka sidor möts här; det allmänna intresset och välviljan att hjälpa till att lösa brott, mot det faktum att lagens teknikaliteter och vokabulär hindrar en lekman från att fatta juridiska beslut. Det stora problemet är inte människors intresse för brottsjournalistiken utan det är snarare standarden på den som kan ge förödande konsekvenser. På bekostnad av en korrekt återgivning av juridiken vinner stundtals försäljningssiffrorna, vilket medför att allmänhetens uppfattning av det svenska rättssamhället formas av medierna. att för ösa d a l ild Utb era och t : * s st am Juri a analy blem s a förn r o r n d ku iska p ch an eten, o d i r l. r r a b ju laga lagför ch avta a k , l o r to a n nde ning fatt avgöra edia. s ikip rätt tW g i l *En ALIST n alistik. Två sorters språk med n vill, och måste, komma överh et och allmänintresses skull. Inblick Språk JOURNALISTEN Borde kraven på journalisters kunskap i juridik ställas högre för att ge allmänheten en sanningsenlig bild av rättsläget? - För skrivande journalister tycker jag att nivån är god. Det som däremot undergräver seriösa journalisters trovärdighet är det numera självklara bloggandet från samma journalister. Vi; blivande jurister, som dagligen brottas med juridiskan vet att det inte är så enkelt som det framstår i tidningen. För hur skulle det kunna vara det? Jurister går en mer eller mindre 4,5 år lång språkkurs för att förstå innebörden av orden som vi sedan använder. Det är på gränsen till för mycket begärt att en journalist, med en helt annan sorts kompetens, ska förstå att varje konvertering från juridiska till ett passande mediespråk kan bli ödesdigert. Var finner vi då lösningen till problemet med den stundtals felaktigt utformade juridikjournalistiken? Jag tror inte att blivande jurister främjar en begränsad insyn i och förmedling av juridiken till samhällets medborgare. Därför borde medierna fortsätta sprida juridiken, med hänsyn tagen till integritetsfrågor som lätt kan bli förbisedda i den multimediala värld vi lever i. Däremot kanske vi skulle kunna kräva att journalister tar bättre ansvar för sina kunskaper i juridik så länge de tänker förmedla den till en större publik. För om journalisterna ska vara juristernas förmedlare till allmänheten gäller det att förvissa sig om den rätta innebörden av juridiskan. Det finns stunder av förtret och resignation när en jurist möter en falsk verklighet i medieform, men vi skulle aldrig begå ett brott och skjuta budbäraren. Jour n son alist*: som Bete sam , lar i vanlig ckning för e n oc p o h fr n yrkes å en p dier ffentlig ams erm äs a t elle kan va medie äller m sigt, ra ri r. at *En nternet press, Sådan erial am ligt . eter eWik med iped ier ia. Du har gjort olika dokumentärer som handlar om några av de mest uppmärksammade rättsfallen i Sverige. Vad är ditt huvudsakliga syfte med dokumentärerna? - Att på 1h 20 minuter sammanfatta vad som hände. Det jag personligen strävar efter är att förstå hur och varför det kunde hända. Jag tillåter inte mig själv att frånta förövarna deras mänskliga drag. Historierna blir bara mer intressanta om det är människor och inte monster som begår brotten. Vad har du för tankar kring juridikens och journalistikens samspel? - Det kunde vara bättre. I förlängningen blir journalisternas uppdrag demokratiskt. Om inte journalisterna tar ansvar för att sätta sig in i brottsfall och förklara dessa på ett sätt som mottagarna förstår så byggs en social kunskapsklyfta som i framtiden blir svår att överbrygga. Utan allmänhetens kunskap om juridik förmedlad via god journalistik så avkläs personer sina mänskliga drag och sin kontext. Bakom varje dom finns en story om människor av kött och blod. Carl-Magnus Helgegren är frilansjournalist och radioproducent. Han har gjort flera dokumentärer om uppmärksammade kriminalfall, bl.a. Hagamannen och Massmordet i Falun 1994. 19 Inblick Språk Är du den nya Obama? Bristen på kursmoment där man fokuserar på att utveckla studenternas tal- och skrivförmåga leder till att de som vill behärska dessa nödvändiga färdigheter måste söka sig bortom ramen för juristutbildningen. Ett alternativ som är beprövat utomlands är att låta studenter skriva i och driva juridiska tidskrifter med högt ställda krav och ambitioner. I USA har detta även varit en språngbräda för framgångsrika jurister. Sedan snart två år tillbaka har också svenska studenter denna möjlighet. Text: Ale Westerlund Illustration: Emilie Dafgård I förra numret av Dissidenten framkom bland annat att studenter saknar retorik på schemat. Detta kan möjligtvis förklaras med att språket brukar beskrivas som ett av juristens viktigaste instrument. I samma nummer bekräftade traineen Sofie Bjärtun att man som student inte uppfyller de krav på att kunna tala och skriva som ställs av dagens arbetsgivare. Från fakultetens sida svarade man att allt inte går att täcka inom ramen för utbildningen, vilket kan tolkas som att om studenten vill införskaffa sig de skrivfärdigheter som är nödvändiga för att klara av övergången från utbildningen till arbetsmarknaden måste denne på eget initiativ hitta alternativa lösningar. Förra våren startade nio juriststudenter från Stockholm tidskriften Juridisk Publikation (JP) delvis för att tillgodose juriststudenters behov av att skriva under sin utbildning. Tanken är även att man ska kunna tillgodogöra sig och utveckla juridiska kunskaper. “ 20 – Man skickar in sitt alster till redaktionen. Vi granskar och återkommer med synpunkter på önskade korrigeringar, alternativt refuserar vi artikeln eller låter den passera direkt, skriver chefredaktören Marcus Erneholm i ett mail. Efter att redaktionen godkänt artikeln skickas den vidare till det akademiska rådet (vilka som är med där går att läsa på hemsidan eller i tidsskriften) för anonym granskning. – På sikt är vårt uppdrag att främja skrivande bland studenterna genom att anordna workshops där man lär sig att skriva och där man kan få inspiration till aktuella och intressanta frågeställningar. Tidskriftens form är en så kallad law review som inte är en nyhet utomlands. Främst USA är kända för sin rika law review-kultur där studentdrivna tidskrifter som Harvard Law Review och Columbia Law Review är riktiga tungviktare i juridiska sammanhang. – En förebild för Juridisk Publikation är givetvis motsvarigheterna i England och USA, såsom Harvard Law Review, fortsätter Erneholm Det finns inga problem med att motivera studenter att skriva artiklar; på varje artikel som publiceras går det ytterligare fyra bidrag som inte kommit med. Marcus Erneholm är övertygad om att intresset att skriva om och diskutera juridiska frågor finns hos många bland Sveriges 8 000 juriststuderande. Förutom att man kan öva upp sina fackmässiga och språkmässiga färdigheter finns det en meritmässig morot. Många arbetsgivare ser JP som en unik erfarenhet och många före detta redaktörer har fått anställningar eller praktikplatser hos landets ledande advokatbyråer. Den som i USA kan visa upp law review i sin meritförteckning går oftast en lysande karriär till mötes. Ett exempel på detta är en före detta redaktör på Harvard Law Review som senare kunde titulera sig som den fria världens ledare. Vem? Barack Obama förstås. Den som i USA kan visa upp law review i sin meritförteckning går oftast en lysande karriär till mötes. “ Inblick Språk Inblick Språk VAR ÄR DISKUSSIONEN? I USA normprövas lagen ständigt. Av jurister. I Sverige har juristerna att följa politikers värderingar i sin tolkning av lagen. Men någonting är på gång. Dissidentens Sara Bengtson funderar över den svenska rättspositivismens framtid, och huruvida det är dags för juristutbildningen att börja prata om lagen så som den borde vara. Text: Sara Bengtson Grafik: Elisabeth Karlsbad V em är den svenska juristen? Den återfinns i RF, under rubriken ”rättskipning och förvaltning”. Den svenska domaren ser till att lagarna som riksdagen stiftar åtföljs; framförallt är juristen en förvaltare. Politikern gör en värdering och dess uttryck blir lag, juristen tillämpar lagen i ljuset av den valda värderingen. På Juridicums grundutbildning används samma synsätt. Vi lär oss den positiva rätten (rätten såsom den är skapad av människan) men desto mindre talas det om hur rätten skulle kunna se ut i förhållande till vissa värderingar. Med i viss mån EU:s och framförallt EKMR:s betydelse för svensk rätt aktualiseras dock en diskussion kring rättsreglernas rättvisa från annan än politisk synvinkel - rättighetsperspektivet. Det svenska rättssystemet illustrerar väl förutsägbarhet som en garanti för rättsäkerheten. Lag och proposition läses gemensamt. Juridisk normprövning av lagen är relativt begränsad. En annorlunda variant finns till exempel i USA, där ”treenigheten” ger domstolen en kontrollerande funktion och där lagen 22 ständigt normprövas gentemot konstitutionen. Vad beror då den traditionellt begränsade kritikfunktionen i den svenska juridiken på? Kanske kan svaret sökas i Uppsalaskolan, tanketradition inom den svenska rätten. Värdenihilismen, lärans grund, är en reaktion på naturrättens idé om objektiv rättvisa. En tänkt plan med bestämda värden återfinns i Platons idévärld, i religionen, i tanken att människans naturliga behov av exempelvis gemenskap gör vissa moralregler universella. Värdenihilismen menar å andra sidan, att inga bestämda värden existerar utan att värderingar är subjektiva. Då etiska utsagor därmed är ovetenskapliga, kan inte juristen göra anspråk på att tala om hur rätten borde vara. Uppgiften är istället att argumentera för den lösning som blivit inkorporerad i rättsordningen i och med de beslut som den politiske lagstiftaren har fattat. Värdenihilismen öppnar upp för, utan att vara en förutsättning för, det medborgerliga beslutandet. I frånvaron av en universell vilja existerar flera olika intressen som måste jämkas med varandra för att till slut utgöra de värderingar som rättsreglerna ska avspegla. Inblick Språk ” Människan i juristen kommer att värdera utifrån egen erfarenhet vid sin tillämpning av lagen.” Det finns problem med det svenska synsättet på rätten, liksom det finns med treenigheten där juristen har en starkare maktposition. I det förra där utgångspunkten är att juristen endast utgår ifrån det i lagen skrivna, mörkas det omöjliga i detsamma. Människan i juristen kommer att värdera utifrån egen erfarenhet vid sin tillämpning av lagen. Och vem skyddar minoriteten mot majoritetens förtryck? I det senare synsättet ligger å andra sidan politisk aktivism närmare till hands. Där ges också större samhällsmakt åt (icke folkvalda) jurister. Associationen snuddar vid den upplysta despoten, fastän få nog skulle mena att juristen är moraliskt perfekt. Någonting håller på att ske med den svenska rättspositivismen och dess effekt på rättstillämpningen (och i förlängningen vår utbildning?). Bland annat har en utredning om en ny grundlag lagts fram. Normkontroll av den svenska lagen sker i dag i form av att ett yttrande från Lagrådet bör inhämtas i lagstiftningsprocessen. I efterhand kan domstolen låta bli att tillämpa lagen om den är uppenbart grundlagsstridig. I ”En reformerad grundlag” föreslås ”bör” bytas ut mot ”ska” vad gäller inhämtande av lagrådsyttrande, och uppenbarhetsrekvisitet helt strykas. Juristens möjlighet att kontrollera den politiskt stiftade lagen kan alltså komma att öka. Förslaget ligger i linje med vad som händer i och med EKMR:s och även EU:s betydelse för den svenska rätten. EKMR:s rättigheter är en måttstock mot vilken den svenska lagen och så småningom också EU:s rättsakter skall mätas. Det är visserligen inget objektivt ”naturligt” värde det handlar om, EKMR har naturligtvis en politisk bakgrund. EU-domstolen bestämmer hur EU-rätten skall tolkas. Den har kompetens att ogiltighetsförklara rättsakter, döma och förhandsavgöra. I och med Lissabonfördraget blir även Unionens rättighetsstadga bindande. Den svenska juristens roll utökas från tillämpning till kontroll. Dags att lite mer utförligt tala om De lege ferenda på grundutbildningen? 23 Stiftelsen Juristförlaget i Lund - Höga ambitioner och låga priser för goda resultat - 24 Inblick Språk JURI ” Text: Sanna Kulevska + = sant? Hallå hallå, hör ni mig? Det är självklart att ni hör mig, men lyssnar ni?” Så började mitt tal på Stortorget i Lund en solig förmiddag i maj. Som 16-åring argumenterade jag för vikten av att göra sin röst hörd, genom att faktiskt praktisera detsamma. Liten tjej. Stora drömmar. Ethos, pathos och logos. Den kaliforniske forskaren Albert Mehrabianhar har presenterat siffror som talar om att vi till 55 % kommunicerar med kroppen och 38 % med rösten, vilket skulle lämna endast 7 % kvar till orden. I avsaknaden av ämnet retorik i grundutbildningen på juristprogrammet, skulle detta medföra att vi utbildas i att använda endast 7 procent av möjlig övertygelseförmåga. Vad medför detta för oss studenter i framtida juridiska situationer i allmänhet och i pläderingar i synnerhet? Är retoriken ett nödvändigt incitament för juridikens överlevnad? I ett samtal med en manlig svensk advokat, framkommer att avsaknaden av retorisk skicklighet är påtaglig i pläderingar i svenska domstolar, där innantil- RETO läsning och monotont tonläge är vanligt förekommande; vilket förklaras av att domarna enbart skall döma sakligt efter vad som sägs och inte efter på vilket sätt det framställs. Dess motpol tycks dock gestaltas av advokaten själv, vars intresse för skådespelarkonsten genomsyras i hans begagnande av förtydligande gester och varierad intonation för att levandegöra framställningen och övertyga domaren. Trots tappra försök från teatraliskt kompetenta advokater, tycks ett gott patos och 55 % kroppsspråk inte riktigt övertyga domaren, om vi lyssnar till Claes Svenson som tidigare arbetat på Svea Hovrätt. Liksom många andra domare, undviker han många gånger att möta advokatens blick i pläderingen för att möjliggöra en koncentration på vad som faktiskt sägs och i minsta möjliga mån påverkas av den fysiska retoriken i sin bedömning. ”En plädering skall vara en strukturerad och innehållsrik framställning som är övertygande i sak. Innehållet är det väsentliga och om man dessutom kan förpacka det bra så är det bara ett plus”, menar han. Måste vi verkligen välja mellan saklighet och retorisk skicklighet? Är möjligheten att kom- ”Måste vi verkligen välja mellan saklighet och retorisk skicklighet? Är möjligheten att kombinera dem båda enbart en utopi?” binera dem båda enbart en utopi? Lunds universitets retorikprofessor, Anders Sigrell, dementerar saklighetens existens samtidigt som han understryker patosargumentens betydelse i pläderingen och menar att en domare som accepterar att känslor har betydelse enklare kan avgöra hur mycket relevans de skall ges: ”Det finns inte någon saklighet utan våra språkval och våra språkval påverkar hur vi kommer att uppfatta sakligheten. Retoriken är således dödsviktig för juridiken”. I framtida samtal med klienter eller i presentationer inför en styrelse kommer vår språkfärdighet och retoriska stringens att ställas på sin spets. Vad får det då för konsekvenser att vi under juristutbildningen formas till att tala ett enda språk: juridiska? Klarar vi oss med det allena? Mina tankar färdas tillbaka till Stortorget i Lund den där soliga dagen i maj, då jag innerligt hoppades att åhörarna inte enbart skulle höra, utan verkligen lyssna på och övertygas av min övertygelse till mer än endast sju procent. Oavsett retorikens vara eller icke vara på juristutbildningen i framtiden, må vi konstatera att retoriken handlar om att göra en tanke gemensam. Den får oss att välja språk som får andra att förstå oss, och vem vill inte bli förstådd? 25 Inblick Språk SÅ BLIR DU EN RETORISK I en jurists vardag är det svårt att komma undan talekonsten, men att tala inför publik är för många något av det mest skrämmande som finns. Enligt viss forskning är rädslan för att tala offentligt till och med större än rädslan för döden eller för att flyga. Dissidenten ger dig tio snabba tips för att förbättra din verbala färdighet! Text: Emma Svensson 1 Tänk igenom syftet och upplägget av ditt tal eller framförande. Symboliskt kan man se talet som en resa där du är guide och din publik resenärer. Din huvudtanke blir vägen som leder till målet och under resan passeras vägskyltar och sevärdheter, men inga långa omvägar eller sidospår. Syftet ska vara det bestående minnet du vill att resan ska ge. 4 Skriv ett manus men håll det kort och kärnfullt, skriv bara upp stödord och viktig fakta. Manuset ska absolut inte läsas rakt upp och ned utan fungera som ett stöd. 5 8 Använd dig av kroppsspråket. Faktum är att människan tar mer intryck av vad man ser än av vad man hör. Gester och rörelser fångar åhörarnas uppmärksamhet och en stadig hållning ger intryck av självsäkerhet även om knäna darrar av nervositet. 26 9 2 3 Resans mål är minst lika viktig som starten, lägg krut även på av slutningen! Det är sista chansen att nå ut med ditt syfte. Sammanfatta de viktigaste argumenten (max fem stycken som tumregel) och slutsatsen och återknyt till inledningen. Lägg extra eftertanke vid inledningen. Det är starten på resan! Du har knappt tio sekunder på dig att fånga publikens uppmärksamhet. I inledningen är det bra att presentera vad du ska tala om, lite som en innehållsförteckning, berätta varför åhörarna kommer att ha nytta av att lyssna. Anpassa dig till dina åhörare. Vilka är de? Överskatta inte deras förkunskaper men underskatta inte heller deras intelligens. Försök att anknyta till deras intressen och var hela tiden uppmärksam på deras reaktioner. Var inte rädd för att göra pauser så att åhörarna får lite utrymme för reflektion. Våga ta ögonkontakt med dem du talar till. Att vända blicken mot taket eller ned i golvet ger intryck av att du är frånvarande och oengagerad vilket snabbt kommer leda till att publiken tröttnar på att lyssna. Håll dig till ett logiskt resonemang. Ta upp argument som stödjer din slutsats och är relevanta i sammanhanget. Tänk också efter vilka som är dina starka respektive svaga argument och fundera över vilka motargument som kan föras fram. Argument kan delas upp i tre kategorier: logiska (konkret fakta och resonemang), psykologiska (som talar till åhörarnas känslor) och personliga (vilka utgår från dig som talare). Tänk efter vilken effekt de har, i vissa sammanhang är det bra att undvika personliga och psykologiska argument medan de kan ha bra genomslagskraft i andra situationer. Utnyttja språket! Använd dig av metaforer, jämförelser, motsatser, citat, exempel, synonymer för att ge färg och liv åt ditt framförande – men trassla inte in dig, det behöver inte vara alltför komplicerat. 7 ÖVNING ÖVNING ÖVNING Tråkigt men sant. Det finns fog för gamla floskler, övning ger färdighet! Att vara påläst och väl förberedd ger publiken ett bra intryck och gör att man själv kan känna sig mer avslappnad och trygg framför sina åhörare. 1 0 Inblick Språk Vad kan du om språk? Utmana dig själv i... Å U E Vilken är den så kallade retoriska triaden? 1. Ethos, pathos och logos X. Grasos, thasos och logos 2. Logos, danthos och pothos Vad heter Magdalena Ribbings bok om att hålla tal? 1. Hålla tal X. Tal i sällskapslivet 2. Talens glömda regler Vem av följande var inte retoriker? 1. Aristoteles X.Theon 2. Quintilianus P K I Vem skrev verket Retorik? 1. Cicero X. Aristoteles 2. Anaximenes På vilket språk skrev Cicero Orator? 1. Italienska X. Grekiska 2. Latin Vilket av följande är Esaias Tegnérs nationalepos från 1825? 1. Frithiofs saga X. Magnus vandring 2. Gustaf T Hur många svenskar har fått Nobelpriset i litteratur? 1. 14 X. 3 2. 6 R Q Z ! Vilken grek sägs ha försökt överrösta havet med kiselstenar i munnen i sin strävan att bli en bättre talare? 1. Sokrates X. Platon 2. Demosthenes Vem av följande män är en svensk professor emeritus i retorik? 1. Karl Björnesson X. Kurt Johannesson 2. Knut Alfredsson Hur många ledamöter har Svenska Akademien? 1. 20 X. 13 2. 18 Vilket år fick Winston Churchill Nobelpriset i litteratur? 1. 1953 X. 1960 2. 1963 Svar S: x P: x R: 2 Å: 1 K: 2 Q: x U: 1 I: 1 Z: 2 E: x T: 2 !: 1 S Ordet kommunikation härstammar som så många andra från latin – communicare – men vad betyder det? 1. att påverka sin omgivning X. att ge och ta emot information 2. att samtala 27 Utblick VÄRSTA SPRÅKET Fenomenet språk har seglat upp och blivit tema för vinterns nummer av Dissidenten. Slutsats: språk är hett. Ju mer våra perspektiv vidgas och ju mer EU-rätt vi tragglar, desto säkrare blir vi på att arbetsmarknaden kommer att kräva att vi behärskar mer än den svenska juridiskan. Dissidentens reporter fick en pratstund med någon som tagit det juridiska språket ett steg längre. Möt Gisela Tolstoy, en riktig språkfantast. aH Klar : t Tex olm G rafi k: Elisabeth K arls Vad jobbar du med? - Jag arbetar som juristlingvist på EU-domstolens översättningstjänst. Vi översätter rättegångshandlingar, generaladvokaternas förslag till avgörande, domar, pressmeddelanden med mera till svenska. Vilka språkkvalifikationer krävdes för att få jobbet? - Man ska behärska svenska och svenskt juridiskt språkbruk. Därutöver ska man ha fördjupade kunskaper i två andra unionsspråk, varav ett ska vara franska. Hur såg anställningsprocessen ut, var det många språktester? - Fasta tjänster tillsätts genom allmänna uttagningsprov. Provet består 28 bad av en skriftlig del, där man bland annat får översätta juridiska texter från franska och ett annat språk till svenska. Klarar man den skriftliga delen följer en muntlig del, där man får presentera sig själv och svara på frågor om bland annat svensk rätt och EU-rätt. Blir man godkänd även vid denna del hamnar man i en förteckning över godkända sökande, från vilken domstolen sedan rekryterar vid behov. Vilka andra kvalifikationer krävdes? - Man ska ha en avslutad universitetsutbildning i juridik (svensk juristexamen eller motsvarande). Det finns inte några andra formella krav på utbildning eller erfarenheter, men givetvis gör relevant arbetserfarenhet att ens chanser att klara proven ökar. § Får ni någon vidareutbildning i språk? - Ja, vi går på språkutbildning en halv dag i veckan för att lära oss nya språk som vi sedan ska kunna översätta från. Hur ser fördelningen ut mellan nationaliteterna bland dina kollegor? - På översättningstjänsten är EU:s språk någorlunda jämnt representerade. Språkgränserna stämmer ju inte överens med nationsgränserna, men man strävar efter att även ha en jämn fördelning av nationaliteter. Vilket språk talar ni med varandra? - På den svenska avdelningen talar vi förstås svenska med varandra, men det i övrigt mest använda språket kollegor emellan är franska. I det dagliga arbetet finns det tillfälle att tala vilket som helst av de officiella språken, för närvarande 23 stycken. Hur upplever du synen på språk i EU-organisationen i stort? Allt ska väl översättas till alla språk, men är det ändå vissa språk som anses ”finare”? - Synen på språk inom EU-organisationen i stort är att det är viktigt att medlemsstaternas språk bevaras och används. Vad § gäller domstolen, så är den en flerspråkig institution och man anser att rättspraxis ska översättas till samtliga unionens officiella språk, det vill säga att inget språk är viktigare än de andra. Om jag vill jobba inom EU-organisationen, vilket/vilka språk bör jag kunna? - Det är bra att satsa på franska och tyska förutom engelskan. 29 Kultur “ 30 Efter studier i juridik och litteraturvetenskap har han blivit både populär och impopulär som författare, politiker och människa. “ Kultur Juridiska, skönlitterärska, gubbsjukiska? Den 10 december kommer en jurist till Stockholm för att ta emot Nobelpriset i litteratur. Det ger oss tillfälle att fundera över skillnader mellan det juridiska och skönlitterära språket. Och hur står det egentligen till med Mario Vargas Llosas gubbsjuka? Text: Sara Bengtson Porträtt: Emilie Dafgård Ligger det skönlitterära ordet långt ifrån det juridiska? Om man jämför de båda begreppen i semantisk mening har de definitivt väldigt olika klang. Där skönlitteratur kan anta skilda former, låter juridisk litteratur blyertsgrått och spikrakt. Samtidigt handlar bådadera om just ordet. Efter tre terminers juridikstudier, har jag lärt mig att det är skillnad mellan strikt och rent strikt ansvar och att pronomen i lagtexten skvallrar om historien och en manlig utgångspunkt. Insikten att även små skillnader i formuleringar bestämmer olika verkligheter är minst lika viktig för juristen som för författaren. Bakom skönlitterära verk står ibland, kanske med anledning av det ovan sagda, människor med juridisk bakgrund. Årets nobelpristagare i litteratur, peruanska Mario Vargas Llosa, är en av dem. Efter studier i juridik och litteraturvetenskap har han blivit både populär och impopulär som författare, politiker och människa. I svensk media har främst anklagelser om gubbsjukhet haglat under hösten. Titlar som Den stygga flickans rackartyg eller det småflicksbegär Paul Gauguin har i Paradiset finns runt hörnet förklarar kanske reaktionerna. För författaren är det i både skönlitterär och juridisk text viktigt att använda det rätta ordet. Medan det juridiska ordet för rättssäkerhetens skull försöker indikera något specifikt, används det skönlitterära ofta för att illustrera något annat än det bokstavliga. Hur tolka all denna manliga sexualitet, undrar exempelvis läsaren när den läser ”Paradiset finns runt hörnet”. En av Llosas huvudkaraktärer Paul när drömmen om att finna naturbarnet och söker sanningen på olika öar i Polynesien. I hans värld njuter honan av slagen och underkastelsen, medan Europas kvinnor har förstörts av kristendomens moralisering av sexualiteten. Är Llosa kritisk, exotistisk eller berättar han bara historien om hur vi människor alltid är grannar med grönare gräs? Samma roman skapar ytterligare förvirring. Hur tänker Llosa när han inte ens kan låta bli att göra sin intelligenta och modiga hjältinna Flora, Gaugains mormor, till en riktig skönhet? Ett medvetet exempel på hur kvinnans möjlighet att bli tagen på allvar är begränsad, eller en omedveten vana att alltid reducera kvinnan till hennes kropp? Eller helt enkelt en vacker kvinna, målad i vissa ord för att författaren har förmågan att välja penseln istället för blyertspennan när han berättar? En blick “ Studenter som behöver en paus från juridiskan rekommenderas därför att skaffa sig något av de nyupptryckta exemplaren. Sedan kan man gå hem och tänka på det där med gubbsjukan. “ kastad på några andra av författarens verk och de adjektiv som där beskriver hans kvinnliga karaktärer, gör att den mellersta förklaringen kanske ligger närmast till hands. Gubbsjuk eller inte; Mario Vargas Llosa är en färgsprakande och engagerande författare. Studenter som behöver en paus från juridiskan rekommenderas därför att skaffa sig något av de nyupptryckta exemplaren. Sedan kan man gå hem och tänka på det där med gubbsjukan. Och fundera på om det finns någonting liknande i juridiskan. 31 Kultur ”En jurist förväntas kunna undvika svaga länkar och framställa även det mest otroliga på ett övertygande sätt.” Ieva Kisieliute reflekterar kring Jens Lapidus Snabba Cash och Aldrig Fucka Upp. KORTHUGGET OCH LÅNGSÖKT KONSPIRATORISKT Text: Ieva Kisieliute Recensioner har sina bäst-före-datum. Därför är detta ingen riktig recension, utan snarare en utvärdering av en jurists litterära ambitioner. Först och främst måste jag erkänna min negativa inställning till populära böcker. Jag är anhängare av ”I liked it before it was cool”-filosofin; har man inte hunnit läsa en framtida bestseller före alla andra så får man låtsas som att man inte bryr sig och vänta tills den inte är så aktuell längre. På grund av detta läste jag inte Snabba Cash och Aldrig Fucka Upp förrän i våras. Först 100 sidor in i Snabba Cash vande jag mig vid Jens Lapidus stil. Hans korthuggna, liksom osammanhängande meningar och slangord irriterade mig. Men till slut orkade jag inte bry mig utan bara följde handlingen. Jag hade inte förväntat mig ett mästerverk, men vissa saker kunde jag bara inte köpa. Karaktärerna verkade alltför juridiskt kunniga, och huvudkaraktären, ekonomistuderande JW, var för mycket av ett socialt geni. Klart att det inte är omöjligt för en norrlänning att lära sig stockholms-dialekt. Däremot är det ytterst tveksamt att en wannabe utan någon som helst ansträngning skulle 32 kunna skilja på dyra varumärken enbart genom att kasta en blick på sina polares kläder. Märkligast är att dessa polare är lättrogna nog att aldrig få för sig att fråga om JW:s familj och bakgrund. Allt detta fick mig att känna mest sympati för juggemafioson Mrado, som av någon anledning ändå framstod som minst inhuman av de tre. Aldrig Fucka Upp, del två i Jens Lapidus planerade trilogi, har inte mycket gemensamt med hans debutroman. Boken är mycket mörkare och tyngre. Det är fortfarande tre huvudpersoner som skildras men eftersom det är lite Sin City över det hela så är det svårt att avgöra vem som är skurken. När deras tre historier vävs samman känns det dock ganska långsökt eller rentav slumpartat. Trafficking, kvinnomisshandel och “ Jag vill inte överdriva, men vissa sidor i Jens Lapidus böcker liknade rättegångsspelskompendiet på termin fem. “ ultrafeminism är alltid aktuellt. Men när Lapidus plötsligt slänger in Palmemordet börjar allt stinka av konspirationsteorier och läslusten förvandlas till ett stort frågetecken. Inte nog med detta så är hela boken skriven i samma, rent språkligt uttröttande stil. Det är inte lätt att som juriststudent läsa skönlitterära böcker skrivna av en jurist utan att döma dem för mycket. Jens Lapidus har stor potential, men hans yrkestillhörighet sätter ribban ännu högre. En jurist förväntas kunna undvika svaga länkar och framställa även det mest otroliga på ett övertygande sätt. Det innebär inte att man behöver hävda sina juridiska kunskaper genom att slänga in oräkneliga termer i sina karaktärers konversationer och tankar. Man måste inte heller krydda sin kriminalroman med stämningsansökningar och förhörsprotokoll för att höja trovärdigheten. Jag vill inte överdriva, men vissa sidor i Jens Lapidus böcker liknade rättegångsspelskompendiet på termin fem. Hur som helst: jag tror att det är just medvetenheten om att Lapidus är jurist som gör att jag förväntar mig mer av honom än vad han faktiskt kan leverera. Creating opportunities. Ser du en lång och framgångsrik karriär som affärsjurist framför dig? Då kan vi ge dig ett råd på vägen – en sommar hos oss som Summer Associate ger dig en unik inblick i hur det är att arbeta som affärsjurist på en av världens ledande advokatbyråer. Summer Associate programmet inleds i början på juni och du arbetar 6-8 veckor i någon av verksamhetsgrupperna på Linklaters Stockholmskontor. Två av våra Summer Associates ges även möjlighet att göra ett utbyte och spendera två veckor i London i slutet på sommaren och få inblick i verksamheten på vårt huvudkontor. Sista ansökningsdag för sommaren 2011 är den 31 januari. Din karriär börjar på www.linklaters.com/joinus där du kan ansöka direkt online. Om du vill veta mer om oss innan du ansöker är du välkommen att kontakta HR Advisor Sara Lindblom. Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärsoch finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen. linklaters.com/joinus 33 DISSIDENTEN Smått&Gott ““ C I T E R AT “Däremot kan och bör man sträva efter att förbättra allmänhetens bild av advokatkåren genom att motverka förkomsten av svindlarfrisyren i fråga, förslagsvis även med kampanjer riktade till landets juridikstuderande.” Undertecknat “Civilekonom (DHS) Stockholm” apropå att advokater ska ha anständig frisyr och inte backslick. Ur : “Vän av ordning”- David Batra (insändaren finns på s.24, Dagens Nyheter 5/12 2004). ”Shifting the entire project to eastern Europe could easily happen.” Peter Jackson hotar att flytta inspelningen av nya hobbitfilmen från Nya Zeeland till Östeuropa, varpå Nya Zeelands regering beviljar filmerna bidrag och skatterabatter på 170 miljoner kronor. Dessutom anpassas landets arbetsmarknadslagar efter filmbolaget Warners önskemål. Rätt i rutan En serie tecknad av Agnes Hebert Jagrelius 3 TRE MED TYPSVAR Dissidenten haffade tre utländska masterstudenter och frågade om deras lost in translation-erfarenheter... “What Swedish expression do you find confusing?” Xue Yang från Kina: - “Hejsan”. I thought I’m obviously a girl, why would you ever call me “son”?! Whenever people say “hejsan” to me, I subconsciously undergo gender confusion somehow. Selin Kaledelen från Turkiet: - When I first heard the word “fika”, it sounded like something really dirrrrty to me! (skrattar) Pat Chaisuwiratana från Thailand: - “Fika”. A man whispered to a woman something I couldn’t understand but I caught this word, and I thought it ment “sex”... Hungrig advokatbyrå söker topprankade studenter. Lindahl är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer med närmare 330 anställda. Mycket tack vare en konsekvent satsning på våra yngre medarbetare är vi dessutom en byrå med höga rankingar och tunga utmärkelser inom ett flertal branscher och rättsområden. Men detta är bara början. Vi är därför ständigt på jakt efter toppstudenter som är intresserade av att ge ”det lilla extra” för en möjlighet till snabb, partnernära karriär i det affärsjuridiska Sveriges absoluta toppskikt. Vi är Lindahl, topprankad advokatbyrå. Är du tillräckligt hungrig? Svensk och internationell affärsjuridik s toc k h o l m göt ebo rg m a l mö h el si ng bo rg u pp sa l a ö r eb ro www.lindahl.se Dissidenten Juridiska Föreningen Box 207 221 00 LUND Room for individuality, space for success The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for flexibility and diversity. That is why Room for individuality, space for success we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part of our team. If you The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for flexibility and diversity. That is why possess flexibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities within Swedish and international we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part of our team. If you business law. Our unique cross-border approach has taken us out into the world, with offices in more than 36 possess flexibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities within Swedish and international countries, and it could also be your path to an exciting and successful career in international business law. business law. Our unique cross-border approach has taken us out into the world, with offices in more than 36 countries, and it could also be your path to an exciting and successful career in international business law. Take your first step by visiting us at: www.dlanordic.se Take your first step by visiting us at: www.dlanordic.se