1. No category

BORIS
Barn Obesitas Register I Sverige
Årsrapport 2012
BORIS Årsrapport 2012
INNEHÅLL
Innehåll .................................................................................................................................................................................... 3
Rapporteringsperiod .......................................................................................................................................................... 1
Syftet med registret ............................................................................................................................................................ 1
Förändringar i registret .................................................................................................................................................... 2
Täcknings- och anslutningsgrad .................................................................................................................................... 3
Förbättringsarbete / Verksamhetsutveckling ......................................................................................................... 5
Resultat hela registret........................................................................................................................................................ 8
Antal patienter och registreringar .......................................................................................................................... 8
Labbdata, blodtryck och förhöjt fasteglukos.................................................................................................... 13
Deltagande enheter..................................................................................................................................................... 16
Deltagande barnkliniker och län ........................................................................................................................... 17
Öppna Jämförelser ...................................................................................................................................................... 18
Behandlingsresultat ................................................................................................................................................... 21
Resultat per enhet ............................................................................................................................................................ 25
Sammanfattning per enhet ........................................................................................................................................... 26
Universitetssjukhus .................................................................................................................................................... 26
Barnkliniker ................................................................................................................................................................... 31
Barnmottagningar ....................................................................................................................................................... 40
Styrgrupp ............................................................................................................................................................................. 64
RAPPORTERINGSPERIOD
Denna årsrapport omfattar registeraktivitet under 2012.
SYFTET MED REGISTRET
Syftet med kvalitetsregistret är att bidra till en ökad kvalitet vid behandlingen av barnfetma samt att
barnfetmavården generellt bedrivs kostnadseffektivt och på en adekvat vårdnivå.
Kvalitetsregistret bidrar till detta på en mängd olika sätt. I vilken utsträckning detta sker avgörs
delvis av hur registret utnyttjas av olika regioner och landsting. Ett grundläggande syfte med
registret är att långsiktigt följa behandlingen av barnfetma i landet. Vilka behandlingsformer
erbjuds och hur är resultaten? Sker en kvalitetshöjning i takt med att kompetensen och
utbildningsnivån bland behandlare höjs? Sätts behandlingen in så tidigt och med adekvata resurser
att behandlingsmålen nås? Resultaten som uppnås av en enhet kan jämföras med ett riksgenomsnitt
och registret kan användas som beslutsunderlag för framtida satsningar.
Med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister kan således vården totalt kvalitetssäkras gentemot hur
det ser ut i Sverige totalt, obalans när barnen remitteras till barnklinik, vilken grad av fetma och
vilken grad av co-morbiditet etc. kan kartläggas.
Registret kan användas för att se hur många barn i en region som får behandling för fetma. Dessa
data kan ställas i relation till det totala antalet barn i länet vilket kan användas som ett grovt mått på
hur stor andel barn som får behandling, vilket i sin tur kan ställas i relation till behovet. När vi får ett
nationellt heltäckande register över längd-/viktutveckling för alla barn i Sverige kan man erhålla
goda analyser över behandling i relation till regionens behov och förutsättningar geografiskt och
socialt.
Resultat från registret kan användas för riktade utbildningsinsatser exempelvis om man finner att
en viss typ av behandling används för lite eller i onödan eller att ett viktigt symptom mer
systematiskt inte uppmärksammas.
Ett annat syfte med registret är att det i sig självt innebär en kvalitetshöjning av vården att använda
registret. Genom att vissa parametrar efterfrågas ur registret i enlighet med nationella riktlinjer,
medför detta också att det blir mer naturligt att dessa parametrar används i behandlingen. Registret
kan också länkas till information om behandlingsformer, läkemedelsinformation samt pågående
interventionsstudier och därmed bli ett arbetsredskap i vidare bemärkelse för vården.
Registret erbjuder också årssammanfattningar på individuella patienter vilket också bidrar till att
man årligen tar ställning till behandlingen av varje patient. Härigenom kan registret också användas
som ett arbetsinstrument i det direkta vårdarbetet.
Ytterligare ett syfte med registret är att öka kunskapen om vilka behandlingsformer som fungerar
1
bra och som är mindre lämpliga för barn i olika åldrar. Publicerade behandlingsresultat kan vara
bra i den vetenskapliga studiemiljö där de utvärderades utan att med självklarhet fungera bra i en
sjukvårdande vardagsmiljö.
Slutligen är målsättningen med registret att det ska tillhandahålla enkla arbetsinstrument, både för
den som drar igång ett behandlingsprojekt, men också för den kliniska verksamheten. Registret är
webbaserat med separata moduler för varje deltagande enhet. För den som vill registrera
ytterligare parametrar finns tilläggsmoduler utarbetade för en mängd fördefinierade variabler. Alla
enheter kan exportera och bearbeta sina egna data.
FÖRÄNDRINGAR I REGISTRET
Följande förändringar i registret/på hemsidan är genomförda under 2012.
•
•
En möjlighet har skapats för varje enhet att jämföra sina behandlingsresultat mot alla andra
inom samma vårdnivå eller inom samma län/landsting
Fördefinierade patientlistor har tagits fram för att underlätta det kliniska arbetet samt för att
underlätta urval av patienter till exempelvis statistikrapportering.
Direkt vid inloggning visas ett meddelandecenter med uppgifter om:
1. Patienter med mer än 15 månader sedan senaste besök – denna lista används för att
kontrollera vilka patienter som inte har en årskontroll registrerad ”i tid”.
2. Patienter med 9-15 månader sedan senaste besök – en lista över patienter som det är dags
att boka in årskontroll för.
3. Patienter med förhöjt fasteblodsocker vid senaste besök – för uppföljning av metabolt sjuka
patienter.
Under patientlistor finns ytterligare globala mallar som lätt modifieras efter egna behov, t.ex. då
vid önskemål om att följa upp behandlingsresultat för subgrupper av patienter:
•
1.
2.
3.
4.
Aktiva över 18 år
Aktiva flickor 14-16 år
Första kontakt under 2011
Aktiva med neuropediatrisk diagnos
Förenklad kontakt med helpdesk direkt vid inloggning.
En årskontrollenkät som besvaras via hemsidan av deltagande enheter för att ge en
fördjupad bild över hur varje vårdenhet använder registret, vilka patienter som registreras
osv.
2
TÄCKNINGS- OCH ANSLUTNINGSGRAD
Individer som behandlas för fetma upp till 18 års ålder registreras.
Registreringen avser sjukvårdande behandling; behandling på barnläkarmottagningar, barnklinik
och även i primärvärd. På grund av att barnsjukvårdens dåliga beredskap att ta hand om dessa barn,
sköts fortfarande en del fetmabehandling inom skolhälsovården. Detta är dock inte
skolhälsovårdens uppdrag. Däremot ska skolhälsovården samarbeta med sjukvården för bästa
möjliga långsiktiga resultat.
Skolhälsovården har framfört intresse av att deltaga i BORIS och detta kan bli aktuellt i framtiden
bland annat för att synliggöra vad skolhälsovården gör i detta sammanhang helt utanför sitt
uppdrag.
BVC är inte med. Barnfetma ska behandlas från 4-6 års ålder enligt de nationella riktlinjerna även
om undantag naturligtvis finns. Det finns dock ingen anledning för närvarande att bredda registret
till yngre åldrar. BVC ska lika lite som skolhälsovården vara ansvarig för sjukvårdande behandling.
Men på samma sätt som diskuterats ovan kan det bli anledning att i framtiden även ta med BVC i
registret.
Fetma är en kronisk sjukdom och registret är framförallt avsett för utvärdering av mer långsiktig
behandling. Enligt nationella riktlinjer bör barnfetmabehandling vara minst 3-årig.
Av landets 35 barnkliniker deltar nu 20 aktivt i BORIS (57 %). Se sammanställning nedan
”Deltagande barnkliniker och län”. Barnklinikerna Kristianstad, Växsjö, Borås, Jönköping, Linköping,
Falun, Gävle, Hudiksvall, Sundsvall, Örnsköldsvik, Östersund, Eskilstuna, Skellefteå, Umeå och Luleå
registrerar ännu inte i BORIS. Tre landsting erbjuder inte någon barnfetmabehandling alls;
Gävleborg, Jämtland och Västerbotten. Barnklinikerna i Eskilstuna och Falun har anmält sig men har
ännu inte börjat registrera. Totalt deltar även 44 barnmottagningar runt om i landet, samt en
primärvårdsenhet.
Under det senaste året så har två nya barnkliniker och åtta nya barnmottagningar börjat delta aktivt
i BORIS. Dessutom har ytterligare två enheter anmält sig utan att ännu börjat registrera data i
BORIS.
Totalt är 78 enheter någongång anmälda till registret 2012-12-31. Av dessa var 57 (73 %) aktiva
och registrerade patienter under året 2012. Den 31 december 2012 har 9434 patienter blivit
registrerade.
Vi har arbetat hårt med att klargöra täckningsgraden. Här är det viktigt att skilja på täckningsgrad,
dvs i vilken utsträckning patienter som får behandling i vården registreras och ”behandlingsgrad”, i
vilken utsträckning barn med sjukdomen fetma erhåller behandling i vården. Vi har tidigare varit
otydliga när vi redovisat dessa begrepp.
Täckningsgraden avseende deltagande barnkliniker är 80-90%. Dessa barnkliniker har i en enkät
hävdat att i stort sett samtliga patienter som behandlas också registreras i BORIS. Den andel
barnkliniker som INTE behandlar barnfetma är naturligtvis inte heller med i BORIS men det
påverkar inte täckningsgraden men däremot behandlingsgraden.
3
Vi har försökt verifiera täckningsgrad med diagnosregister men registeringen där är alltför
otillförlitlig.
Allt större andel av barnmottagningarna i öppen vård behandlar barnfetma. Här har vi inte ännu
kunnat verifiera hur stor nämnaren är eftersom det inte finns något centralt register på
barnmottagningar i Sverige. Vi avser dock att i vårt allmänna kvalitetssäkringsarbete försöka
kartlägga dessa och med de extraresurser under 2014 kunna både öka registeringen och få en bättre
uppfattning om hur många barnmottagningar som behandlar barnfetma i landet.
ANDEL AV SVERIGES BARN (4-17 ÅR) REGISTRERADE FÖR FETMABEHANDLING I BORIS.
(ÅR -12 PER LANDSTING OBS: EJ TÄCKNINGSGRAD, FLERTALET BARN ÄR OBEHANDLADE)
Ungefärlig fördelning av behandling av fetma i landet. Det föreligger stora skillnader i hur många
barn som behandlas för fetma i landet. Procentandelen varierar mellan noll och 30 %. Antalet barn
med fetma är generellt uppskattad till 5 % i avsaknad av tillförlitliga data. Det finns områden som
behandlar barnfetma i mindre utsträckning men som inte redovisar sina resultat i BORIS så på sina
håll kan andelen som behandlas vara något högre än vad som visas på kartan.
4
FÖRBÄTTRINGSARBETE / VERKSAMHETSUTVECKLING
Nedan ges exempel på hur BORIS används för att stödja och förbättra barnfetmavården.
Årlig utbildningsdag för deltagande enheter
Vid den årliga BORIS-dagen rapporteras årets BORIS-resultat, både totalt och för enskilda enheter.
Utbildningsdagen omfattar också genomgång av förändringar i registret, resultat av
behandlingsstudier samt diskussioner om riktlinjer och arbetssätt för barnfetmabehandling och hur
dessa stöds av BORIS. Dagen möjliggör också nätverkande och kunskapsutbyte mellan enheter i
olika delar av landet.
Några viktiga resultat som har presenterats och diskuterats under de senaste åren och har
betydelse för alla deltagande enheter är:


behandling av barnfetma har visat på störst effekt på yngre barn (6-9 år) och mycket dålig effekt
för de äldsta ungdomarna (14-16 år)
ålder och grad av fetma då behandling startar sjunker år för år, vilket är positivt
Årlig utbildningsdag i datasal
Dagen före den årliga BORIS-dagen erbjuds alla nya och befintliga användare praktisk utbildning i
registreringsarbete. Det finns då två parallella utbildningar att välja mellan. 1. Att registrera
patientdata. 2. Att analysera inlagda data.
Registret driver fram strukturerade årliga läkarkontroller där behandlingsresultat och framtida
behandlingsmål tydligare definieras
Strukturen i BORIS medför ett rekommenderat arbetssätt för barnfetmaverksamhet som är
uppbyggt kring att varje patient har minst ett besök årligen till ansvarig läkare. Det årliga
läkarbesöket omfattar blodprovstagning, årsenkäter (inför besöket) samt läkarbesök med kliniska
mätningar, uppföljning av tidigare behandling och behandlingsplanering för det kommande året.
När enheter ansluter sig till BORIS så använder sig många av den ”verksamhets-mall” som bygger på
dessa årliga kontroller som utarbetats vid barnmottagningen vid Södertälje sjukhus. Mallar för
arbetssättet är tillgängliga för alla enheter via BORIS hemsida (www.e-boris.se).
Södertäljes mall för årskontroller utgår således helt från den data som registreras i BORIS. Patienten
får inför såväl första besök samt varje årligt läkarbesök hemskickat en enkät som bl.a. innehåller
frågor kring demografi, ärftlighet och livsstilsvanor (skriftlig information om BORIS är bifogad vid
första besöket) – data som sedan registreras i BORIS. Inför det årliga läkarbesöket bör
fasteblodprover tas, och vilka prover som rekommenderas framgår av BORIS. Inför besöket kan
också behandlingen under det föregående året sammanfattas och ev. diskuteras på
patientkonferens. Ett läkarprotokoll som helt följer BORIS-formulär utgör mall för vilka mätningar
och undersökningar som bör göras i samband med besöket. Under besöket diskuteras
behandlingsresultat för föregående år och behandlingsplanering för det kommande året, genom att
följa mallar som motsvarar formulär i BORIS. Om behandling skall avslutas följs BORIS mall för
avregistrering.
5
Spridning av ”BORIS-mall” för barnfetmaverksamhet vid barnmottagningar i Stockholm.
I Stockholms läns landsting pågår ett projekt där Södertälje-/BORIS ”verksamhetsmall” prövas då
nya barnfetmaverksamheter skall byggas upp vid barnmottagningar (projekt SVK; Sammanhållen
VårdKedja). Huvudmannen ställer krav på att registrering i BORIS görs. Barnmottagningar som skall
starta barnfetmaverksamhet får utbildning och stöd för att komma igång med en verksamhet som
bl.a. bygger på BORIS-strukturen med årskontroller (se ovan). Projektet håller för närvarande på att
utvärderas för de första barnmottagningarna som startade i projektet under 2009/2010
(Liljeholmen, Bromma, Upplands Väsby, Huddinge, Hallunda, Märsta, Sollentuna), men utvidgas
även för fler enheter under hösten 2011.
Grafer som visar på en behandlingseffekt används av deltagande enheter för att visa att det ofta
tunga terapiarbetet med barnfetma ger resultat
Genom BORIS årsrapport får alla enheter som har minst 15 patienter registrerade inkluderande
minst en årlig uppföljning ta del av grafer som visar behandlingsresultat samt resultat för andra
rapporterade resultat- och processindikatorer. Alla enheter kan även mycket lätt direkt ur BORIS ta
fram dessa resultat själva, liksom även basal deskriptiv statistik t.ex. antal patienter, könsfördelning,
grad av fetma vid första besöket mm. Utbildning i BORIS rapporteringsmöjligheter erbjuds årligen
av BORIS styrgrupp.
BORIS som underlag för årlig rapportering av verksamheten till huvudmän.
Många enheter använder statistik och grafer från BORIS i sin verksamhetsrapportering till
huvudmannen.
BORIS medför att tidigare verksamhet successivt kan utvärderas
För nya enheter som ansluter sig till BORIS är steg ett oftast att löpande få igång registrering för nya
patienter. Många enheter väljer som steg två också att retroaktivt registrera tidigare patienter och
behandling. Ett exempel är Kalmar län där man är i färd med att följa upp tidigare genomförd
barnfetmaverksamhet vid landstingets två barnkliniker Kalmar och Västervik genom att registrera
data retroaktivt i BORIS.
Kvalitetskontroll av patientunderlaget med hjälp av BORIS
Detta exempel kommer från Rikscentrum Barnobesitas. Denna enhet som tar emot remisser från
hela landet har ett mycket stort patientunderlag (>400 patienter). Sedan ett år tillbaka så
synkroniseras väntelistan regelbundet med patientunderlaget i BORIS och patienter som avskrivits
från enheten avregistreras också i BORIS. På detta sätt kan man genom BORIS alltid snabbt få fram
en aktuell bild av hur stort patientunderlaget är.
Registret tydliggör hur barnfetmaverksamhet ser ut i olika delar av landet
Behandling mot barnfetma erbjuds inte i alla landsting och barnkliniker, och alla enheter som
erbjuder behandling registrerar inte i BORIS. Registret försöker stötta nya enheter som håller på att
starta behandlingsverksamhet och enheter som behöver extra stöd med att börja rapportera till
BORIS.
6
Registret medför att fler viktiga parametrar utnyttjas för bedömning av patienter
De blodprover som rekommenderas tas vid årlig läkarkontroll framgår av BORIS, bland annat
fasteblodprover glukos, insulin, blodfetter och leverprover. Bedömning av dessa diskuteras i
samband med de årliga BORIS-dagarna.
Andra kliniska parametrar som ingår i BORIS indikerar betydelse av att dessa mätningar görs, t.ex.
blodtryck, mätning av bukomfång och insulinresistensberäkning med hjälp av HOMA.
Kvalitetskontroll av inlagd data
Kvalitetsarbetet sker i två steg.
1) Genom att besöka 10% av enheterna och granska 10% av deras patienters registrerade data
mot källdata (journaler).
2) Visuell inspektion av samtliga numeriska data för att utreda om det finns felinmatningar
som kan störa resultaten vid export.
Mål: Att identifiera eventuella systematiska fel samt att lägga in logiska kontroller, flaggor vid
registrering av orimlig data.
BORIS har anslutit sig till QRC
QRC Stockholm är ett registercentrum, och har genom detta som övergripande uppdrag att stödja
uppbyggnad och drift av nya och befintliga Nationella kvalitetskontroll. Registret ser detta som ett
viktigt stöd i styrgruppens arbete med registrets utveckling.
Omvårdnadsparametrar
BORIS har representant i den tillsatta arbetsgruppen runt gemensamma omvårdnadsindikatorer för
barnregister.
Enkät till samtliga användare
En enkät har under 2012 skickats ut till samtliga användare för att få en fördjupad bild över hur de
använder registret, vilka patienter som registreras, vilka patienter mottagningen tar emot och
eventuella behov av ytterligare stöd.
7
RESULTAT HELA REGISTRET
Rapportering för ”senaste året” nedan avser perioden 1/1-31/12 2012.
ANTAL PATIENTER OCH REGISTRERINGAR
ANTAL REGISTRERINGAR I BORIS 2005-2012
Antal registreringar per år i BORIS ökar från
2009 och framåt. Det stora antalet
registreringar under 2008 avspeglar att det
under året gjordes stora retrospektiva
registreringar av patienter som behandlats från
1996 och framåt i Malmö Göteborg och
Stockholm.
När
man
jämför
nybesöksregistreringen med det totala antalet
registreringar så ser man att det totala antalet
registreringar ökar kraftigt medan antalet
nyregistreringar endast ökar marginellt. Detta
visar att återbesöken blir fler och under längre
tid vilket är ett tecken på att behandlingen blir
mer långsiktig, något som är bra och närmast ett
krav för att behandlingsresultatet ska bli
tillfredsställande.
ANTAL BARN MED NYBESÖK PER KALENDERÅR 1997-2012, 3-17 ÅR
Antalet nybesök har legat relativt
konstant 2009-12 och endast en
marginell ökning har skett. Samtidigt
så är det en kraftig ökning jämfört
med åren innan. Behovet kan
beräknas ligga på mellan 5-15.000
nyregistreringar per år baserat på att
omkring 5% av alla barn med i Sverige
lider av fetma.
8
KUMULATIVT ANTAL BARN I REGISTRET PER KALENDERÅR 1997-2012, 3-17 ÅR
Antalet nybesök har legat relativt
konstant 2009-12 och endast en
marginell ökning har skett. Samtidigt så
är det en kraftig ökning jämfört med
åren innan. Behovet kan beräknas ligga
på mellan 5-15.000 nyregistreringar per
år baserat på att omkring 5% av alla
barn med i Sverige lider av fetma.
ANTAL BARN (3-17 ÅR) MED NYBESÖK PER KALENDERÅR (1997-2012) OCH VÅRDNIVÅ.
En stor förändring har
skett
avseende
var
patienterna med fetma
vårdas. Under de första
åren
dominerade
universitetsklinikerna.
I
takt
med
att
barnfetmavården byggts ut
så har de dominerande
vårdgivarna kvantitativt
sett förskjutits. De övriga
barnklinikerna har haft en
kraftig uppgång 2005-10
men 2009-12 så har
barnmottagningarna
i
öppen vård stått för
merparten
av
barnfetmaverksamheten.
Detta är en bra utveckling.
En fungerande vårdkedja
kräver
att
barnmottagningarna
tillsammans med primärvården står för den initiala behandlingen i de flesta fallen.
9
ANTAL BARN (3-17 ÅR) MED NYBESÖK PER LANDSTING OCH KALENDERÅR (2010-2012).
Behandlingen
av
barnfetma skiljer sig
extremt mycket över
landet. Skälen till detta
är många. Utbyggnaden
av behandlingen går
oroande långsamt. Man
kan
se
att
det
huvudsakligen är inom
regioner som redan har
en
volym
på
verksamheten som en
utökning skett under de
senaste åren.
BMI SDS (KARLBERG) VID NYBESÖK PER KALENDERÅR.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
Vi har visat i vetenskapliga studier
som utgått från BORIS att graden
av fetma är en viktig faktor för
behandlingsresultatet.
Det
är
således
viktigt
att
inleda
behandlingen i tid för att
behandlingseffekten
ska
bli
optimal. Detta kräver att barnen
identifieras inom hälsovården och
remitteras till sjukvården för
behandling. Graden av fetma vid
registrering går successivt ned
vilket ur detta perspektiv är
glädjande.
10
BMI SDS (KARLBERG) VID NYBESÖK PER VÅRDNIVÅ.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
I den perfekta vårdkedjan så ska de
barn
med
uttalad
fetma,
terapiresistens eller co-morbiditet
remitteras
vidare.
En
välfungerande vårdkedja avspeglas
således av att BMI SDS är högre vid
nybesök på universitetsklinik. En
sådan trend föreligger också.
ÅLDER NYBESÖK PER KALENDERÅR.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
Ålder vid behandlingsstart är en viktig parameter för behandlingsresultat vilket vi visat i
vetenskapliga studier baserat på
BORIS. Det är därför glädjande att
ålder vid behandlingsstart sjunkit
successivt från 2005 och framåt. En
stor spridning är dock ofrånkomlig
eftersom det finns barn och
ungdomar som utvecklar fetma i
alla åldersintervall även om
merparten utvecklar fetma före 8
års ålder. Medianåldern borde
således ligga minst två år lägre än
vad den gör fn. Detta kräver att
barnen
identifieras
inom
hälsovården i 6-8 års ålder, att man
uppmärksammar föräldrarna och
andra vårdgivare på problemet och
remitteras till sjukvården för
behandling om vikten inte normaliseras på 6-12 månader.
11
ÅLDER NYBESÖK PER VÅRDNIVÅ.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
I den perfekta vårdkedjan så ska de
barn
med
uttalad
fetma
terapiresistens eller co-morbiditet
remitteras
vidare.
En
välfungerande vårdkedja avspeglas
således av att åldern är högre vid
nybesök på universitetsklinik
eftersom dessa barn oftast bör ha
passerat två tidigare vårdnivåer.
En sådan skillnad i ålder föreligger
också även om skillnaderna är
mindre än förväntat.
12
LABBDATA, BLODTRYCK OCH FÖRHÖJT FASTEGLUKOS
Andel av årskontroller med labbdata och blodtryck
Vi rapporterar här andel av registrerade årskontroller (årliga läkarbesök) i BORIS där det finns
biokemiska markörer respektive blodtryck registrerat.
ANDEL BARN SOM HAR ETT REGISTRERAT MÄTVÄRDE FÖR BLODTRYCK.(3-17 ÅR 19972012)
Förhöjt blodtryck är en vanlig
komplikation till fetma och något som
kan behöva behandlas med läkemedel.
70 % av barn med fetma har blodtryck
redovisade i BORIS.
ANDEL BARN SOM HAR ETT REGISTRERAT MÄTVÄRDE FÖR BLODTRYCK.(3-17 ÅR 2012)
Andelen barn med blodtryckskontroller
har ökat under 2012. Detta är en bra
utveckling då det är viktigt att tidigt
identifiera
barn
med
blodtrycksrubbningar.
13
ANDEL BARN SOM HAR ETT REGISTRERAT MÄTVÄRDE FÖR FASTEBLODSOCKER.(3-17 ÅR
1997-2012)
Förhöjda fasteblodsocker är en vanlig
komplikation vid fetma och anses vara
ett förstadium till diabetes. Omkring 17
% har man i en tidigare studie funnit ha
förhöjda fasteblodsocker i Sverige. Detta
gör att samtliga barn med fetma bör
undersökas med avseende på detta.
ANDEL BARN SOM HAR ETT REGISTRERAT MÄTVÄRDE FÖR FASTEBLODSOCKER.(3-17 ÅR
2012)
Andel barn med fasteblodsocker var
tidigare 50%. Denna siffra sjönk kraftigt
under 2009-11 men har nu stigit igen,
sannolikt pga att man uppmärksammat
att många har problem med förhöjda
fasteblodsocker. Att siffran ligger under
50% kan sannolikt förklaras av att fler
yngre barn behandlas och registreras i
BORIS och att man då inte ansett
blodprovtagning nödvändig.
14
Antal patienter med förhöjt fasteglukos avser provtagning vid nybesök och årskontroller åren 19972012.

Totalt är det 274 (4.7%) individer som har förhöjt fasteglukos enligt WHO’s definition (>= 6,1
mmol/l). Vid årsrapporten 2010-11, 145 och 2011-12, 205 individer.
Med ADA’s definition (>= 5,6 mmol/l) blir antalet barn med förhöjt fasteglukos 962 (16.5%).
Vid årsrapporten 2010-11, 534 och 2011-12, 609 individer.
Antal patienter med förhöjt blodtryck avser provtagning vid nybesök och årskontroller.
För första gången studerar vi hur många individer som har ett förhöjt systoliskt blodtryck.
Referensen som används tar hänsyn till ålder, kön och längd på individen. Det systoliska blodtrycket
bedöms som förhöjt när det överskrider den 95:e percentilen.
Referens: THE FOURTH REPORT ON THE: Diagnosis, Evaluation, and Treatment of High Blood
Pressure in Children and Adolescents. NIH Publication no 05-5267. Rev May 2005.
Totalt är det 1836 (25.3%) individer som har förhöjt systoliskt blodtryck. Uppdelat på kön är det
951 (24.9%) pojkar och 885 (25.6%) flickor.
Blodtrycksfördelning indelad i ålder
vid behandlingsstart. Man kan få
uppfattningen att vi har en positiv
effekt på blodtrycket eftersom
andelen barn med förhöjt systoliskt
blodtryck sjunker över tid. Det är
dock för tidigt att dra den slutsatsen
då
antalet
patienter
vid
årssammanfattningarna är litet.
15
DELTAGANDE ENHETER
Totalt är 78 enheter någon gång anmälda till registret 2012-12-31. Av dessa var 57 (73 %) aktiva
och registrerade patienter under året 2012.
2012-12-31 har 9434 patienter blivit registrerade.
NYA AKTIVA ENHETER, SENASTE ÅRET
Barnkliniker
•
•
Norrköping (Östergötland)
Trollhättan/NÄL (Västra Götaland)
Barnmottagningar
•
•
•
•
•
•
•
•
Handen (Stockholm)
Solna (Stockholm)
Lidingö (Stockholm)
Biskopsgården (Västra Götaland)
Mölnlycke (Västra Götaland)
Backa (Västra Götaland)
Värnamo (Jönköping)
Lidingö (Stockholm)
Barnkliniker
•
•
•
•
•
ENHETER SOM ÄR ANMÄLDA MEN EJ PÅBÖRJAT REGISTRERING
Skellefteå (Västerbotten)
Umeå (Västerbotten)
Luleå (Norrbotten)
Eskilstuna
Falun
2008 04
2008 10
2009 10
2011 12
2012 09
Nässjö (Jönköping)
Eksjö (Jönköping)
Mörby (Stockholm)
Jakobsberg (Stockholm)
2010 03
2010 03
2011 10
2012 01
Barnmottagningar
•
•
•
•
Anmäld
Har ej verksamhet
Har ej verksamhet
Har ej verksamhet
Anmäld
Skellefteå (Västerbotten), Östersund (Jämtland), Umeå (Västerbotten), Hallsberg (Örebro), Arvika
(Värmland) och Vallentuna (Stockholm) har endast en patient registrerad och deltar därmed inte i
registret aktivt. En enhet har aktivt upphört att rapportera till BORIS; Norrtull, Ungdomsverksamhet
16-25 år (Stockholm).
16
DELTAGANDE BARNKLINIKER OCH LÄN
I tabellen nedan framgår vilka barnkliniker som registrera (20/35, 57 %) respektive inte registrerar
(15/35, 43 %) i BORIS. Av de som inte registrerar är fem anmälda men inte påbörjat registrering
(5/35, 14 %). Vi rapporterar även vilka barnkliniker som saknar barnfetmaverksamhet, samt om
barnfetmabehandling i dessa fall erbjuds vid annan klinik eller vid barnmottagningar i länet. Av de
barnkliniker som erbjuder behandling för barn med fetma (24) har (20, 83 %) påbörjat registrering
i BORIS. Sammantaget är det fem (av 21) landsting/regioner som inte deltar/påbörjat registrering i
BORIS: Kronoberg, Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västerbotten.
Barnfetmaverksamhet
andra klinker eller
mottagningar i länet
Barnklinik
Landsting/region
Deltar i BORIS
Barnfetmaverksamhet
Karlskrona
Falun
Visby
Blekinge
Dalarna
Gotlands kommun
Ja
Nej (anmäld)
Ja
Ja
Ja
Ja
Gävle
Gävleborg
Nej
Nej
Nej
Hudiksvall
Gävleborg
Nej
Nej
Nej
Halmstad
Halland
Ja
Ja
Östersund
Jämtland
Nej
Ja mindre utsträckning
?
Jönköping
Jönköping
Nej
Nej
Ja
Kalmar
Kalmar
Ja
Ja
Ja
Västervik
Kalmar
Ja
Ja
Växsjö
Kronoberg
Nej
Nej (på gång)
Nej
Sunderby (Luleå)
Norrbotten
Nej (anmäld)
Nej
Ja
Gällivare/Kiruna
Norrbotten
Ja
Ja
Skåne Universitetssjukhus
Skåne
Ja
Ja
Helsingborg
Skåne
Ja
Ja
Kristianstad
Skåne
Nej
Nej
Rikscentrum Barnobesitas
Stockholm
Ja
Ja
Sachsska
Stockholm
Ja
Ja
Nyköping
Sörmland
Ja
Ja
Eskilstuna
Sörmland
Nej (anmäld)
Ja
Akademiska sjukhuset
Uppland
Ja
Ja
Karlstad
Värmland
Ja
Ja
Norrlands Universitetssjukhus (Umeå)
Västerbotten
Nej (anmäld)
Nej
Nej
Skellefteå
Västerbotten
Nej (anmäld)
Nej
Nej
Sollefteå
Västernorrland
Ja
Ja
Sundsvall
Västernorrland
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Örnsköldsvik
Västernorrland
Nej
Nej
Västerås
Västmanland
Ja
Ja
Drottning Silvias Barnsjukhus
Västra Götaland
Ja
Ja
Skövde
Västra Götaland
Ja
Ja
Borås
Västra Götaland
Nej
Nej
Ja
Trollhättan/NÄL
Västra Götaland
Ja
Ja
Ja
Universitetssjukhuset Örebro
Örebro
Ja
Ja
Norrköping
Östergötland
Ja
Ja
Ja
Linköping
Östergötland
Nej
Ja mindre utsträckning
Ja
17
ÖPPNA JÄMFÖRELSER
Till 2012 års Öppna Jämförelse rapport ”Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och
effektivitet, Jämförelser mellan landsting” har BORIS redovisat data för två indikatorer:


Viktresultat efter 1 års behandling för barn som påbörjar behandling före 12 års ålder
Andel patienter med fasteblodsocker registrerat
Resultaten presenteras per landsting och är baserade på data i BORIS till och med 31/12 2012.
VIKTRESULTAT EFTER 1 ÅRS BEHANDLING FÖR BARN SOM PÅBÖRJAR BEHANDLING
FÖRE 12 ÅRS ÅLDER (resultatindikator)
Denna indikator är ett mått på behandlingens effektivitet, d.v.s. att behandlingen leder till en
viktnedgång långsiktigt.
Indikatorn visar hur mycket de barn, som påbörjat behandling före 12 års ålder, i genomsnitt
minskar sin fetma under ett år. Måttet, som används är BMI SDS som tar hänsyn till barnets vikt och
längd och normala utveckling. BMI SDS ”0” är det BMI SDS som ett barn med medelvikt har, BMI SDS
2,3 är ungefärligen gränsen för fetma. Resultaten för denna indikator är baserade på all BORIS-data i
perioden 2006-2012.
Viktnedgång efter ett års behandling vid svår fetma.
Avser barn < 12 år vid behandlingsstart
RIKET
Halland
Norrbotten
Örebro
Värmland
2006-2007
Västra Götaland
2008-2009
2010-2011
Region Skåne
Kalmar
Uppsala
Stockholm
-0,5
-0,4
-0,3
-0,2
-0,1
0
Fig. 1. Förändring av BMI SDS efter ett års behandling för barn som påbörjar behandling före 12 års
ålder (patienter på nybesök 2006-7, 2008-9 respektive 2010-11).
18
Figur 1 visar hur mycket de barn som får behandling i genomsnitt minskar sin grad av fetma
under ett år. Måttet som används är BMI SDS som tar hänsyn till barnets vikt och längd och
normala utveckling. BMI SDS ”0” är det BMI SDS som ett barn med medelvikt har, medan BMI
SDS 2,3 är den ungfärliga gränsen för fetma. Endast barn som var under 12 år vid behandlingens
start ingår. Jämförelsen baseras på 1024 barn som följdes upp under mätperioden 2010-2011.
Bara landsting med lägst 10 fall redovisas. Relativt få barn finns med i uppföljningen vilket beror
på en kombination av många orsaker, den kvantitativt mest betydelsefulla är att vi har en
relativt snäv tidsperiod för årskontroller vilket få kliniker klarar av att leva upptill. En analys hur
detta ska förbättras pågår.
Den genomsnittliga sänkningen i riket är 0,27 BMI SDS enheter på ett år. Tyvärr har endast få
landsting rapporterat ett så stort antal årsresultat att man kan göra en rimlig jämförelse.
Spridningen mellan landstingen är relativt stor, från 0,11 till 0,39. Resultat baserade på mindre
än 50 patienter bör tolkas med försiktighet. Behandlingsresultaten är något bättre för pojkar (0,29 BMI SDS enheter) än för flickor (-0,24) och denna skillnad har varit densamma under de
senaste åren. Lika många pojkar som flickor behandlas. Bland vuxna är det, oavsett
behandlingsmetod, mer kvinnor än män som söker behandling.
Alla landsting visar sjunkande BMI SDS, vilket tyder på att behandlingen har effekt. Om
viktnedgången håller i sig under ytterligare ett år så har man en BMI SDS sänkning som medför
en betydande minskning i fetmarelaterade riskmarkörer och därmed en minskad risk för
framtida sjuklighet. Resultaten ligger något lägre än vad som rapporterats från Tyskland, även
om jämförelser är svåra att göra på grund av skillnader mellan länderna i vikt och
längdstandarder samt BMI SDS mått. Skillnaden mellan länderna liksom den stora spridningen i
resultat över landet visar att det finns en stor förbättringspotential.
ANDEL PATIENTER MED FASTEBLODSOCKER REGISTRERAT (PROCESSINDIKATOR)
Barn med fetma löper ökad risk för att få diabetes. Eftersom förhöjt fasteblodsocker är en indikation
på ökad risk för utveckling av diabetes är mätning av detta ett viktigt processkvalitetsmått. I Sverige
är förekomst av förhöjda fasteblodsocker bland barn med fetma tre gånger vanligare än i Tyskland.
Omkring 15% av svenska barn med fetma har förhöjda fasteblodsocker. Det är vanligare i tonåren
och även bland barn med uttalad fetma men det förekommer i alla åldrar och alla grader av fetma.
Indikatorn ska visa i vilken utsträckning adekvat blodprovstagning görs på barn med fetma för att
tidigt identifiera sjukdomar och risktillstånd associerade till fetma.
Indikatorn visar hur stor andel patienterna registrerade i BORIS som har ett fasteblodsocker
registrerat vid något tillfälle.
För denna indikator presenteras resultat för perioden 2010-2011, och jämförs med föregående tvåårsperioder 2006-2007 samt 2008-2009 (”Tidigare värde”).
19
Andel barn med redovisat fasteblodsocker
RIKET
Västra Götaland
2006-2007
Region Skåne
2008-2009
2010-2011
Uppsala
Stockholm
0
10
20
30
40
50
60
70
Diagrammet visar andelen barn där fasteblodsocker registrerades vid nybesök eller vid årlig
kontroll. Jämförelsen baseras på 6346 patienter.
I riket registrerades uppgift om fasteblodsocker för 25 procent av alla patienter under mätperioden
2010-2011. Det är påtagliga skillnader mellan landstingen och en sänkning generellt jämfört med
åren dessförinnan. Sänkningen kan bero på att fler yngre barn remitteras till fetmabehandling och
att man där anser att behovet av provtagning är mindre eftersom risken för prediabetes ökar något
med stigande ålder. Sänkningen kan också vara ett utryck för att man inte tar förnyade prover å ett
barn som haft en gynnsam viktsutveckling och normala prover tagna tidigare. En mer detaljerad
analys krävs således för att man säkert ska kunna bedöma om den sänkta provtagningsfrekvensen
avspeglar en försämrad vård.
20
BEHANDLINGSRESULTAT
BMI SDS (KARLBERG) PER BESÖK.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
Behandlingsresultat under fem år för
hela BORIS. En successiv nedgång i
BMI SDS kan noteras under fem år.
Detta är glädjande och visar att
behandlingen generellt sett har effekt
även om en stor del av barnen
fortfarande efter fem år lider av
fetma.
BMI SDS (KARLBERG) PER BESÖK OCH VÅRDNIVÅ.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
Behandlingsresultat under fem år
skiljer sig mellan vårdnivåerna.
Resultatet
är
bättre
på
barnmottagning i öppenvård än på
barnklinik och universitetsklinik.
Detta är ett rimligt resultat.
Barnmottagningarna behandlar i
första hand patienter som inte
tidigare fått behandling medan
barnkliniker och universitetskliniker
behandlar patienter med olika
svårigheter vilka därför remitterats
till denna vårdnivå. Även om
resultaten
avspeglar
skilda
svårighetsgrader så understryker de
begränsade
resultaten
på
universitetsklinikerna behovet av att
utveckla behandlingsstrategierna ytterligare.
21
BMI SDS (KARLBERG) PER BESÖK OCH KÖN.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
Behandlingsresultaten
är
bättre
generellt för pojkar än för flickor.
Skälen till detta är oklara och detta är
ett område som bör analyseras
ytterligare.
BMI SDS (KARLBERG) PER FÖRSTA BESÖKSÅR OCH BESÖK.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
Behandlingsresultaten för barn som
inlett sin behandling 2010-11 är
bättre än resultaten för dem som
påbörjat sin behandling 2-3 år
tidigare. Detta är glädjande och visar
att samtidigt som antalet patienter
som behandlas har ökat så har också
behandlingskompetensen ökat.
Förändringarna av BMI SDS över tid är signifikanta både med avseende på kön och ålder, P< 0.001.
22
BMI SDS (KARLBERG) PER BESÖK OCH ÅLDERGRUPP.
Boxplot (median, kvartiler samt non-outlier minimum-maximum)
Åldern
har
betydelse
för
behandlingsresultatet. Detta är något
som visats i studier åtminstone från 6
-7 års ålder. Vi har nu fått in så många
yngre barn i BORIS att vi kan börja
analysera behandlingsresultatet även
för denna grupp. Generellt är
resultatet bättre för barn som startar
behandlingen före 9 års ålder med
tendens till ytterligare bättre resultat
för de som inleder behandling före
fem års ålder trots att dessa barn ofta
har en mycket uttalad fetma. Bristen
på
behandlingsresultat
för
tonåringarna är ett stort bekymmer.
Här
krävs
utveckling
av
behandlingsstrategierna.
ANDEL BARN (3-17 ÅR) MED FETMA, ÖVERVIKT, NORMALVIKT VID BESÖK 1997-2012.
Ett bra behandlingsmått är
andelen barn som inte längre
lider av fetma. Vissa barn
behandlas redan innan de
utvecklat fetma, i registret
omkring 8 %. Dessa har i de
flesta fall uttalade riskfaktorer
som gör att behandlingen
insatts trots att barnen inte
har sjukdomen fetma. Man kan
se en successiv förbättring
under fem års behandling.
Omkring 25 % av alla som
finns kvar i behandling efter
fem år har således inte
sjukdomen fetma.
23
ANDEL BARN (3-17 ÅR) MED FETMA, ÖVERVIKT, NORMALVIKT VID BESÖK 1997-2012,
PER KÖN.
Andelen pojkar
respektive flickor
som efter fem år
inte längre lider
av
fetma
är
ungefär
densamma men
något
bättre
resultat
för
pojkar (26 %) än
för flickor (24 %).
24
RESULTAT PER ENHET
Universitetsklinik
Akademiska sjukhuset
Drottning Silvia Universitetssjukhus
Karolinska Universitetssjukhuset
Skåne Universitetssjukhus
örebro universitetssjukhus
Barnklinik
Gällivare / Kiruna barnklinik
Halmstad barnklinik
Helsingborg barnklinik
Kalmar barnklinik
Karlstad barnklinik
Norrköping barnklinik
Nyköping barnklinik
Sachsska barnklinik
Skövde barnklinik
Sollefteå barnklinik
Trollhättan / NÄL barnklinik
Visby barnklinik
Västervik barnklinik
Västerås barnklinik
Barnmottagning
Alingsås barnmottagning
Angered barnmottagning
Bromma barnmottagning
Farsta barnmottagning
Gamlestaden barnmottagning
Gripen barnmottagning
Hallunda barnmottagning
Handen barnmottagning
Huddinge barnmottagning
Hälsan barnmottagning
Hässleholm barnmottagning
Järva barnmottagning
Karlskoga barnmottagning
Kristinehamn barnmottagning
Kungälv / Ale barnmottagning
Landskrona barnmottagning
Lerum barnmottagning
Lidköping barnmottagning
Liljeholmen barnmottagning
Lindesberg barnmottagning
Märsta barnmottagning
Mölndal barnmottagning
Nacka/Värmdö barnmottagning
Norrtälje barnmottagning
Piteå / Älvdal barnmottagning
Skene barnmottagning
Sollentuna barnmottagning
Södermalm barnmottagning
Södertälje barnmottagning
Trelleborg barnmottagning
Ulricehamn barnmottagning
Upplands Väsby barnmottagning
Viskan barnmottagning
Ystad barnmottagning
Åkersberga barnmottagning
Kumulativt
antal
patienter
2012
Antal
Ålder
vid
nybesök
BMI SDS
(K)
Ålder
vid
nybesök
BMI SDS
(K)
Medel
Antal
patienter
registrerade
2012
Antal
Medel
Medel
Medel
156
268
1360
1494
203
12,8
13,2
12,6
11,7
12,1
3,48
3,54
3,49
3,33
3,56
41
28
91
308
15
12,7
12,6
12,6
10,8
11,2
3,44
3,15
3,43
3,26
3,51
53
198
568
183
56
20
29
55
75
27
17
24
102
53
10,9
11,0
10,4
10,8
12,9
9,6
10,7
12,5
12,2
11,8
11,1
12,0
10,1
11,6
3,33
3,22
3,15
3,11
3,65
3,17
3,42
3,26
3,45
3,21
3,35
3,42
3,12
3,36
6
36
108
28
17
20
25
0
26
3
17
0
25
18
11,7
10,2
10,3
10,7
12,5
9,6
10,4
3,30
3,22
3,10
2,94
3,57
3,17
3,38
10,9
3,30
11,1
3,35
8,2
10,7
3,13
3,18
219
199
208
17
58
38
170
35
421
69
134
116
36
18
54
112
166
102
351
80
84
23
146
41
25
59
31
15
501
113
31
149
268
251
28
10,2
10,2
9,7
9,2
11,2
10,4
9,7
8,5
9,6
10,4
10,1
9,7
10,1
10,7
8,8
9,7
9,7
9,7
9,9
9,8
8,7
9,6
9,6
9,6
10,2
9,8
11,3
11,7
9,1
9,9
9,9
11,0
10,0
9,7
10,0
2,97
3,14
3,15
3,40
3,14
3,38
3,19
3,32
3,05
3,13
3,40
3,21
3,53
3,43
2,97
3,17
2,80
3,19
3,09
3,35
3,13
2,73
2,92
3,10
3,11
3,12
3,07
2,57
3,22
3,01
2,92
3,04
3,09
3,16
2,96
63
58
48
17
28
5
17
35
62
27
20
100
23
2
54
8
46
6
53
14
34
2
60
22
0
39
8
8
51
42
1
19
56
58
13
10,6
10,5
9,9
9,2
10,9
8,2
9,5
8,5
9,5
9,5
9,5
9,8
9,5
2,76
3,20
3,01
3,40
3,08
3,42
3,03
3,32
3,02
3,09
3,34
3,17
3,50
8,8
11,0
10,2
12,1
9,3
9,8
8,3
2,97
4,09
2,71
2,78
3,18
3,15
3,10
9,7
9,7
2,86
3,09
9,7
13,2
10,8
8,8
9,4
3,07
2,91
2,33
3,14
2,98
9,8
9,3
9,4
10,5
2,85
3,03
3,12
3,05
69
11,1
3,09
4
Primärvård
Falköping primärvård
25
SAMMANFATTNING PER ENHET
Rapportering på följande sidor görs för alla enheter som har minst ettårsdata registrerat för minst
15 patienter.
UNIVERSITETSSJUKHUS
AKADEMISKA SJUKHUSET
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
156
23-JAN-2008
Patient inkluderades
156
10-AUG-2005
156
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
Besök
156
Årssammanfattning 1
79
Årssammanfattning 2
36
Årssammanfattning 3
13
Årssammanfattning 4
4
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
14
11,8
3,0
12,9
5,9
17,2
BMI SDS (RC)
14
5,50
,89
5,37
4,28
6,98
BMI SDS (K)
14
3,42
,46
3,24
2,62
4,21
26
DROTTNING SILVIAS UNIVERSITETSSJUKHUS
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
268
03-OCT-1997
Patient inkluderades
268
14-DEC-2005
268
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
268
Årssammanfattning 1
136
Årssammanfattning 2
78
Årssammanfattning 3
41
Årssammanfattning 4
10
Årssammanfattning 5
5
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
26
12,6
2,8
12,5
6,8
17,4
BMI SDS (RC)
26
5,20
1,41
4,86
3,13
9,49
BMI SDS (K)
26
3,18
,48
3,12
2,36
4,32
27
RIKSCENTRUM BARNOBESITAS - KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
1360
27-JAN-1997
Patient inkluderades
1360
07-JUN-2005
1360
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
1360
Årssammanfattning 1
981
Årssammanfattning 2
676
Årssammanfattning 3
447
Årssammanfattning 4
282
Årssammanfattning 5
166
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
81
12,9
3,2
13,9
2,9
17,4
BMI SDS (RC)
81
5,57
1,24
5,53
2,73
9,39
BMI SDS (K)
81
3,45
,59
3,45
1,84
5,99
28
SKÅNE UNIVERSITETSSJUKHUS
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
1494
20-NOV-2001
Patient inkluderades
1494
23-SEP-2008
1494
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
1494
Årssammanfattning 1
671
Årssammanfattning 2
321
Årssammanfattning 3
170
Årssammanfattning 4
89
Årssammanfattning 5
39
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
258
10,8
3,4
11,1
2,1
17,8
BMI SDS (RC)
258
5,01
1,13
4,91
1,66
9,84
BMI SDS (K)
258
3,24
,56
3,17
1,41
5,51
29
ÖREBRO UNIVERSITETSSJUKHUS
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
203
01-SEP-2003
Patient inkluderades
203
12-OCT-2007
203
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
203
Årssammanfattning 1
103
Årssammanfattning 2
65
Årssammanfattning 3
31
Årssammanfattning 4
16
Årssammanfattning 5
4
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
14
11,2
3,8
11,2
3,6
16,8
BMI SDS (RC)
14
5,80
2,10
5,58
1,28
10,57
BMI SDS (K)
14
3,56
1,23
3,38
1,10
6,90
30
BARNKLINIKER
GÄLLIVARE / KIRUNA BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
53
15-FEB-2007
Patient inkluderades
53
18-JUN-2008
53
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
53
Årssammanfattning 1
40
Årssammanfattning 2
25
Årssammanfattning 3
18
Årssammanfattning 4
6
Årssammanfattning 5
1
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
2
11,7
2,6
11,7
9,8
13,5
BMI SDS (RC)
2
4,35
,69
4,35
3,86
4,84
BMI SDS (K)
2
3,04
,34
3,04
2,80
3,28
31
HALMSTAD BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
198
10-DEC-2007
Patient inkluderades
198
11-NOV-2008
198
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
198
Årssammanfattning 1
33
Årssammanfattning 2
82
Årssammanfattning 3
39
Årssammanfattning 4
10
Årssammanfattning 5
1
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
24
9,8
3,1
10,0
5,3
16,4
BMI SDS (RC)
24
4,96
1,25
4,88
3,06
7,56
BMI SDS (K)
24
3,22
,70
3,09
2,36
4,85
32
HELSINGBORG BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
568
11-DEC-2002
Patient inkluderades
568
29-MAY-2007
568
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
568
Årssammanfattning 1
306
Årssammanfattning 2
185
Årssammanfattning 3
93
Årssammanfattning 4
50
Årssammanfattning 5
23
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
93
10,2
3,9
9,9
3,7
17,6
BMI SDS (RC)
93
4,76
1,28
4,63
2,24
8,50
BMI SDS (K)
93
3,11
,63
3,04
1,65
5,13
33
KALMAR BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
183
24-APR-2003
Patient inkluderades
183
12-NOV-2007
183
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
Besök
183
Årssammanfattning 1
25
Årssammanfattning 2
42
Årssammanfattning 3
32
Årssammanfattning 4
14
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
26
10,6
3,6
11,3
4,6
16,1
BMI SDS (RC)
26
4,37
,86
4,42
2,58
6,48
BMI SDS (K)
26
2,94
,45
2,91
2,01
3,81
34
KARLSTAD BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
56
23-NOV-2009
Patient inkluderades
56
22-JAN-2009
56
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
56
Årssammanfattning 1
23
Årssammanfattning 2
6
Årssammanfattning 3
1
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
16
12,5
3,8
14,4
4,3
16,3
BMI SDS (RC)
16
5,85
1,23
6,05
3,07
8,02
BMI SDS (K)
16
3,60
,55
3,66
2,38
4,87
35
SKÖVDE BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
75
11-SEP-2008
Patient inkluderades
75
03-JUL-2008
75
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
75
Årssammanfattning 1
16
Årssammanfattning 2
5
Årssammanfattning 3
3
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
13
10,4
3,2
10,5
4,2
15,1
BMI SDS (RC)
13
5,09
1,18
5,13
2,56
7,26
BMI SDS (K)
13
3,21
,57
3,35
2,09
4,10
36
VISBY BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Besöksdatum
24
07-OCT-2004
Patient inkluderades
24
01-OCT-2009
Valid N
24
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
24
Årssammanfattning 1
17
Årssammanfattning 2
5
Årssammanfattning 3
3
Årssammanfattning 5
1
INGA REGISTRERINGAR GJORDA 2012
37
VÄSTERVIK BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
102
30-JUL-2007
Patient inkluderades
102
03-JAN-2008
102
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
102
Årssammanfattning 1
31
Årssammanfattning 2
14
Årssammanfattning 3
6
Årssammanfattning 4
1
Årssammanfattning 5
1
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
11
7,6
2,6
7,3
3,9
14,3
BMI SDS (RC)
11
4,79
,84
4,77
3,43
6,27
BMI SDS (K)
11
3,23
,67
3,23
2,45
4,81
38
VÄSTERÅS BARNKLINIK
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
53
23-SEP-2008
Patient inkluderades
53
16-MAR-2010
53
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
53
Årssammanfattning 1
11
Årssammanfattning 2
6
Årssammanfattning 3
4
Årssammanfattning 4
1
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
12
10,4
3,1
10,8
5,7
17,0
BMI SDS (RC)
12
5,01
1,01
5,07
3,48
6,93
BMI SDS (K)
12
3,13
,46
3,12
2,48
3,94
39
BARNMOTTAGNINGAR
ALINGSÅS BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
219
13-JAN-2004
Patient inkluderades
219
15-MAY-2008
219
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
219
Årssammanfattning 1
140
Årssammanfattning 2
87
Årssammanfattning 3
56
Årssammanfattning 4
24
Årssammanfattning 5
12
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
32
10,1
3,8
9,6
3,3
17,1
BMI SDS (RC)
32
4,16
1,08
4,04
1,87
6,45
BMI SDS (K)
32
2,85
,58
2,77
1,81
4,17
40
ANGERED BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
199
27-MAR-2008
Patient inkluderades
199
02-APR-2009
199
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
199
Årssammanfattning 1
105
Årssammanfattning 2
42
Årssammanfattning 3
12
Årssammanfattning 4
3
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
42
10,7
3,8
10,5
3,3
17,4
BMI SDS (RC)
42
4,75
1,31
4,61
1,67
8,21
BMI SDS (K)
42
3,14
,84
2,99
1,38
5,99
41
BROMMA BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
208
02-MAR-2006
Patient inkluderades
208
20-NOV-2007
208
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
208
Årssammanfattning 1
122
Årssammanfattning 2
73
Årssammanfattning 3
22
Årssammanfattning 4
5
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
30
9,8
3,2
10,1
4,7
14,9
BMI SDS (RC)
30
5,89
7,77
4,37
2,11
46,30
BMI SDS (K)
30
3,06
,83
2,88
1,53
5,11
42
HALLUNDA BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
170
04-NOV-2003
Patient inkluderades
170
27-MAR-2007
170
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
170
Årssammanfattning 1
77
Årssammanfattning 2
36
Årssammanfattning 3
13
Årssammanfattning 4
5
Årssammanfattning 5
2
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
5
9,8
3,8
8,8
5,8
16,0
BMI SDS (RC)
5
4,07
,65
4,04
3,17
4,97
BMI SDS (K)
5
2,73
,33
2,85
2,22
3,00
43
HUDDINGE BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
421
03-OCT-2003
Patient inkluderades
421
23-AUG-2005
421
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
421
Årssammanfattning 1
275
Årssammanfattning 2
158
Årssammanfattning 3
83
Årssammanfattning 4
34
Årssammanfattning 5
9
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
47
9,0
3,0
8,4
4,8
16,0
BMI SDS (RC)
47
5,53
8,33
4,18
2,91
61,18
BMI SDS (K)
47
3,03
,73
2,88
2,23
6,91
44
HÄSSLEHOLM BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
134
10-MAY-2007
Patient inkluderades
134
22-MAY-2008
134
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
134
Årssammanfattning 1
83
Årssammanfattning 2
43
Årssammanfattning 3
24
Årssammanfattning 4
2
Årssammanfattning 5
1
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
15
10,2
3,5
10,4
3,8
14,7
BMI SDS (RC)
15
5,16
1,41
5,17
3,51
7,42
BMI SDS (K)
15
3,34
,94
3,19
2,36
5,52
45
JÄRVA BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
116
05-NOV-2009
Patient inkluderades
116
27-OCT-2011
116
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
Besök
116
Årssammanfattning 1
15
Årssammanfattning 2
3
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
94
9,8
3,3
9,8
3,3
17,3
BMI SDS (RC)
94
4,87
1,23
4,74
2,37
8,35
BMI SDS (K)
94
3,16
,70
3,08
1,69
6,11
46
KARLSKOGA BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
36
16-JUN-2005
Patient inkluderades
36
29-JAN-2009
36
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
36
Årssammanfattning 1
16
Årssammanfattning 2
11
Årssammanfattning 3
6
Årssammanfattning 4
5
Årssammanfattning 5
3
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
9
9,4
2,7
9,2
5,6
12,8
BMI SDS (RC)
9
5,27
,72
5,07
3,91
6,16
BMI SDS (K)
9
3,33
,41
3,30
2,79
3,94
47
KUNGÄLV / ALE BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
54
04-NOV-2009
Patient inkluderades
54
30-APR-2012
54
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
54
Årssammanfattning 1
28
Årssammanfattning 2
7
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
22
8,6
4,4
8,0
2,7
17,4
BMI SDS (RC)
22
4,13
1,04
3,86
2,39
5,60
BMI SDS (K)
22
2,83
,50
2,84
1,90
3,62
48
LANDSKRONA BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
112
17-APR-2002
Patient inkluderades
112
30-JUN-2008
112
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
112
Årssammanfattning 1
39
Årssammanfattning 2
28
Årssammanfattning 3
9
Årssammanfattning 4
5
Årssammanfattning 5
3
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
8
11,0
4,5
8,5
6,6
16,8
BMI SDS (RC)
8
6,95
3,25
5,83
3,31
13,71
BMI SDS (K)
8
4,09
1,04
3,98
2,60
5,99
49
LERUM BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
166
29-MAR-2005
Patient inkluderades
166
29-JAN-2008
166
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
166
Årssammanfattning 1
131
Årssammanfattning 2
94
Årssammanfattning 3
72
Årssammanfattning 4
43
Årssammanfattning 5
17
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
17
9,6
2,6
10,7
3,5
13,3
BMI SDS (RC)
17
3,97
,79
3,82
2,48
5,41
BMI SDS (K)
17
2,74
,45
2,69
1,75
3,54
50
LIDKÖPING BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
102
27-JAN-2004
Patient inkluderades
102
18-MAR-2008
102
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
102
Årssammanfattning 1
63
Årssammanfattning 2
48
Årssammanfattning 3
30
Årssammanfattning 4
15
Årssammanfattning 5
5
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
6
12,1
4,6
13,9
5,4
16,9
BMI SDS (RC)
6
4,09
1,09
4,13
2,72
5,81
BMI SDS (K)
6
2,78
,50
2,63
2,22
3,65
51
LILJEHOLMEN BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
351
04-DEC-2001
Patient inkluderades
351
23-JAN-2007
351
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
351
Årssammanfattning 1
233
Årssammanfattning 2
159
Årssammanfattning 3
89
Årssammanfattning 4
41
Årssammanfattning 5
21
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
37
9,7
3,3
9,9
4,4
15,5
BMI SDS (RC)
37
4,54
,89
4,31
3,33
6,63
BMI SDS (K)
37
3,11
,56
2,91
2,48
4,83
52
LINDESBERG BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
80
26-OCT-2005
Patient inkluderades
80
07-FEB-2008
80
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
80
Årssammanfattning 1
58
Årssammanfattning 2
38
Årssammanfattning 3
22
Årssammanfattning 4
10
Årssammanfattning 5
2
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
9
10,2
3,8
8,7
5,2
15,5
BMI SDS (RC)
9
4,86
,67
4,67
4,01
5,91
BMI SDS (K)
9
3,15
,30
3,12
2,77
3,55
53
MÄRSTA BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
84
15-MAR-2006
Patient inkluderades
84
24-AUG-2009
84
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
84
Årssammanfattning 1
37
Årssammanfattning 2
7
Årssammanfattning 3
2
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
8
8,4
1,5
8,6
6,6
11,6
BMI SDS (RC)
8
4,37
,81
4,14
3,54
5,36
BMI SDS (K)
8
2,98
,57
2,78
2,48
3,98
54
NACKA/VÄRMDÖ BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
146
02-MAR-2009
Patient inkluderades
146
20-MAY-2009
146
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
Besök
146
Årssammanfattning 1
61
Årssammanfattning 2
3
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
54
9,7
2,7
9,1
5,6
15,8
BMI SDS (RC)
54
4,19
1,03
4,12
2,58
6,34
BMI SDS (K)
54
2,83
,60
2,73
1,89
4,42
55
NORRTÄLJE BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
41
09-FEB-2009
Patient inkluderades
41
09-FEB-2011
41
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
41
Årssammanfattning 1
28
Årssammanfattning 2
11
Årssammanfattning 3
2
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
8
11,6
2,5
11,9
7,5
14,4
BMI SDS (RC)
8
4,45
1,55
4,73
1,82
6,78
BMI SDS (K)
8
2,96
,88
3,02
1,60
4,58
56
PITEÅ / ÄLVDAL BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Besöksdatum
25
06-SEP-2006
Patient inkluderades
25
21-FEB-2008
Valid N
25
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
25
Årssammanfattning 1
20
Årssammanfattning 2
13
Årssammanfattning 3
12
Årssammanfattning 4
6
INGA REGISTRERINGAR GJORDA 2012
57
SKENE BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
59
28-OCT-2009
Patient inkluderades
59
03-DEC-2010
59
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
59
Årssammanfattning 1
34
Årssammanfattning 2
12
Årssammanfattning 3
2
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
22
10,2
4,6
11,5
2,4
17,2
BMI SDS (RC)
22
4,38
1,30
4,30
2,01
7,22
BMI SDS (K)
22
3,04
,76
2,87
1,79
4,80
58
SÖDERTÄLJE BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
501
08-MAR-2001
Patient inkluderades
501
20-JUN-2005
501
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
501
Årssammanfattning 1
369
Årssammanfattning 2
294
Årssammanfattning 3
216
Årssammanfattning 4
157
Årssammanfattning 5
104
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
49
8,8
2,4
9,0
4,7
13,1
BMI SDS (RC)
49
4,79
1,02
4,63
3,31
7,96
BMI SDS (K)
49
3,13
,52
3,04
2,21
4,64
59
TRELLEBORG BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
113
20-OCT-2008
Patient inkluderades
113
25-FEB-2009
113
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
113
Årssammanfattning 1
41
Årssammanfattning 2
23
Årssammanfattning 3
2
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
36
9,4
2,2
9,0
5,3
14,0
BMI SDS (RC)
36
4,55
1,35
4,14
2,25
8,56
BMI SDS (K)
36
3,00
,71
2,85
1,59
4,77
60
UPPLANDS VÄSBY BARNM O TTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
149
21-JAN-2004
Patient inkluderades
149
31-JAN-2008
149
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
149
Årssammanfattning 1
102
Årssammanfattning 2
57
Årssammanfattning 3
27
Årssammanfattning 4
13
Årssammanfattning 5
5
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
9
9,5
3,6
9,8
4,2
15,9
BMI SDS (RC)
9
4,47
1,25
4,31
2,79
6,16
BMI SDS (K)
9
3,01
,76
2,97
2,15
4,30
61
VISKAN BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
268
30-OCT-2007
Patient inkluderades
268
14-FEB-2008
268
Antal årssammanfattningar
Count
Besök
Nybesök
268
Årssammanfattning 1
169
Årssammanfattning 2
100
Årssammanfattning 3
48
Årssammanfattning 4
10
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
49
9,4
3,4
9,8
4,1
17,5
BMI SDS (RC)
49
4,58
1,03
4,34
2,97
8,00
BMI SDS (K)
49
3,05
,55
2,92
2,10
4,61
62
YSTAD BARNMOTTAGNING
Antal nybesök från start av BORIS
Count
Minimum
Valid N
Besöksdatum
251
20-MAY-2005
Patient inkluderades
251
24-SEP-2008
251
Antal årssammanfattningar
Count
Nybesök
251
Årssammanfattning 1
143
Årssammanfattning 2
71
Årssammanfattning 3
35
Årssammanfattning 4
19
Årssammanfattning 5
7
Besök
Ålder, BMI SDS (Karlberg), BMI SDS (Rolland-Cachera) under nybesök 2012
Count
Mean
Standard
Median
Minimum
Maximum
Deviation
Ålder vid besök
38
10,1
3,2
10,2
4,2
16,8
BMI SDS (RC)
38
5,05
1,32
4,92
3,19
8,58
BMI SDS (K)
38
3,26
,72
3,18
2,26
5,79
63
STYRGRUPP
Claude Marcus, professor, barnläkare, registerhållare för BORIS
Professor och överläkare vid Karolinska Institutet (KI) och Karolinska universitetssjukhuset. Han är
specialist i Barnmedicin och Barnendokrinologi. 1996 startade han tillsammans med Pernilla
Danielsson Rikscentrum för överviktiga barn vid dåvarande Huddinge Sjukhus. Claude Marcus
forskning är inriktad på fetma generellt (prevention, behandling, orsaker och följdsjukdomar) och
på diabetes.
Kontakt: [email protected]
Eva Gronowitz, med dr, barnsjuksköterska.
Arbetar som Nationell koordinator i femakirurgistudien för ungdomar med fetma i Sverige (AMOS)
och forskningskoordinator på Obesitascentrum för Barn och Ungdomar på Drottning Silvias Barn
och Ungdomssjukhus i Göteborg.
Kontakt: [email protected]
Pernilla Danielsson, med dr, barnsjuksköterska.
Arbetar som koordinator i BORIS. Disputerad barnsjuksköterska som försvarade sin avhandling
”Severe Childhood Obesity: Behavioural and Pharmacological Treatment i december 2011 vid
Karolinska Institutet. Är tjänstledig från Rikscentrum barnobesitas vid Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge och arbetar med forskning vid KI och BORIS.
Kontakt: [email protected]
Sven Klaesson, med dr, barnläkare.
Verksamhetschef VO Kvinnor-Barn, Södertälje Sjukhus AB har ett stort intresse för barn- och
ungdomsfrågor och är ledamot av Jerringfondens styrelse. Är aktiv i flera utvecklings- och
forskningsprojekt kring barnfetma och har deltagit i utformningen av det aktuella vårdprogrammet
i Stockholms län.
Kontakt: [email protected]
64
Jan Kowalski, statistiker
Arbetar som biostatistiker. Han började sin tid på KI med att undervisa på forskarutbildningen. Idag
arbetar han med kliniska prövningar, registerstudier, och konsultation mot forskargrupper. Han har
varit med och utvecklat applikationer för elektronisk datainsamling och har hjälp över 200
doktorander med sina avhandlingsarbeten.
Kontakt: [email protected]
Carl-Erik Flodmark, med dr, barnläkare
Arbetat med barnfetma vid Barnöverviktsenheten Region Skåne sedan 1986 och disputerade på en
ny behandlingsmetod 1993. Metoden bygger på familjeterapi och han har också varit ordförande i
den nationella Svensk Förening för Familjeterapi. Är nu ordförande i Svensk Förening för
Obesitasforskning och var under många år ledamot i styrelsen för ECOG (European Childhood
Obesity Group). Är också med i expertgruppen på Livsmedelsverket och deltar i projektet ”Mat vid
fetma” på SBU.
Kontakt: [email protected]
Jovanna Dahlgren, docent, barnläkare
Chef vid Centrum för Tillväxtforskning, Göteborgs Universitet (GU) samt lektor vid GU, sk
kombinationstjänst med 30% klinik (ansvarig sektorsöverläkare för endokrin &
obesitasverksamheten) vid Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus (DSBUS). Är ledamot i Clinical
Practice Committee, European Society of Pediatric Endocrinology (ESPE) och föreståndare för
Nationella tillväxthormonregistret, nationellt kvalitetsregister för tillväxthormonbehandling hos
barn.
Kontakt: [email protected]
Viktoria Svensson, doktorand, dietist
Arbetar som projektledare för BORIS. Civilingenjör, dietist och doktorand, vid Karolinska Institutet.
Tjänstledig från dietisttjänst vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Har erfarenhet av
behandling av barnfetma, forskning på riskfaktorer och prevention av barnfetma samt
projektledning i IT-branschen.
Kontakt: [email protected]
65
Martin Neovius, docent, civilekonom
Arbetar vid enheten för klinisk epidemiologi, Institutionen för medicin, Karolinska institutet.
Primära forskningsintressen är ekonomisk utvärdering av fetmakirurgi, samt epidemiologiska och
ekonomiska frågeställningar kring biologisk behandling av inflammatoriska sjukdomar.
Specialkunskap: Registerbaserad utvärdering av olika behandlingsformer vid fetma, inklusive
fetmakirurgi, beteendemodiferande behandling och very low calorie diets (VLCD) utifrån säkerhet,
effekt och hälsoekonomiska perspektiv.
Kontakt: [email protected]
Anders Ekbom, professor, läkare
Professor i epidemiologi och prefekt vid Institutionen för medicin, enheten för klinisk epidemiologi
Karolinska Institutet. Arbetade som kirurg under 17 år och disputerade 1990 på inflammatoriska
tarmsjukdomar (IBD). Hans ursprungskällor har främst hämtats från svenska hälsodatabaser, vilka
har gett honom och hans kollegor en unik källa att hämta information ifrån.
Kontakt: [email protected]
John Ryberg, barnläkare
Är överläkare och medicinskt ledningsansvarig vid Barn- och ungdomsmottagningen,
Universitetssjukhuset Örebro. Han har arbetat med barnfetma sedan 2004 och är ansvarig läkare i
Barn- och ungdomsklinikens fetmateam. John är en av medlemmarna i den regionala
vårdprogramgruppen för övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Uppsala-Örebroregionen.
Kontakt: [email protected]
66