Vi i VätterHem nr 6 2010

Vi i VätterHem
nr 6 2010
?
n
a
t
s
i
t
e
g
ä
l
a
t
s
Strandängen - bä
Radovan målar me
d inspiration av Dal
i
L e d a re n
Vid årsskiftet skrivs det historia i VätterHem.
Den 3 januari tillträder Lizette Nilsson tjänsten
som ekonomichef efter Göran Olausson, som
går i pension. Därmed blir hon den första kvinnan i ledningsgruppen.
december 2010
- Det känns roligt och spännande, säger Lizette, när
vi äter lunch tillsammans. Samtidigt är jag ödmjuk inför
uppgiften. Det är bra att jag kan gå om lott med Göran
Olausson den första tiden och ta del av hans erfarenheter.
Lizette kommer från företaget Hettich, som ingår i en
tysk koncern, med bl a möbelbeslag och köksinredningar
som specialitet. Där har hon varit ekonomichef i 5 år.
Dess för innan skötte hon under många år ekonomin i
ett föreatag i Målilla.
Hon kan det där med budget och redovisning, men att
ta klivet in i ett stort kommunalt fasighetsbolag som VätterHem känns som en rolig utmaning.
Gillar siffror och ekonomi …
- Det blir intressant att lära känna en ny bransch, säger
Lizette entusiastiskt. Jag ser fram emot att jobba med de
strategiska bitarna. Siffror är roligt, ekonomi kräver både
struktur och kreativitet. Jag tycker om att bygga rapporteringssystem som blir tydliga inför olika beslut. Det
verkar fungera bra i VätterHem, men det skadar aldrig att
få in nya ögon och nya perspektiv. Ytterst ska ju ett bra
resultat i någon form gå tillbaka till kunderna, i det här
fallet till hyresgästerna.
Lizette bor sedan flera år med sin familj i villaomådet längst upp på Öxnehaga, men hon har vuxit upp i
Vimmerby. I Jönköpings trivs hon och det mångkulturella Öxnehaga, där hennes barn gått i skola hör till det
positiva.
För Lizette består inte livet enbart av siffor och ekonomirapporter. Hon gillar att resa och det har blivit några
långturer bl a till Thailand med familjen och med goda
vänner.
Trenden är positiv!
Under året har många stora och små projekt
startat och färdigställts. Effekterna även av
de minsta förändringarna ska inte underskattas. Många smärre justeringar som
berör väldigt många, kan få en avgörande
betydelse för upplevelse och ekonomi. Som
Jönköpings största hyresvärd är det självklart
för oss att vara i ständig förändring och att
hela tiden förbättra oss.
Att vara ett av de ledande företagen i
Sverige när det gäller hyresgästernas åsikter
är en annan övergripande målsättning. VätterHem har sedan många år arbetat långsiktigt med frågor som rör integration, arbetat
emot utanförskap, hållbar stadsutveckling
och även vara ledande i miljöfrågor. Det
ingår också i vår långsiktighet att svara för
vår fastighetsförvaltning med egen personal
och att våra anställda ska ha ett utvecklande
arbete och ha roligt på sin arbetsplats.
Med en ekonomi i tillväxt och ett företag
som är både affärsmässigt och samhällsnyttigt känns förutsättningarna för framtiden
väldigt goda. Resultatet för 2010 överträffar
förväntningarna och är en god grund för
fortsatta satsningar.
2
Vi i VätterHem nr 6 2010
Med detta som utgångspunkt, träffade vi
i slutet av november en överenskommelse
med hyresgästföreningen om hyran för
2011. Då kraven på hyreshöjningar från
allmännyttan runt om i landet idag ligger på
i snitt 32 kr/m² gör vi en uppgörelse på exakt hälften - 16 kr/m² som ger 2 %. Andra
hyresvärdar förväntar sig ännu mer och talar
om 6-7 % höjningar? Värdet av våra och
hyresgästernas insatser under året, tillsammans med en effektivare förvaltning, ger för
VätterHem detta positiva utfall. Precis som
för våra hyresgäster är hyran viktig för oss.
Den skall kännas prisvärd och upplevas som
korrekt. Därför är det viktigt för mig att vi
bl.a genom hyran visar ”vem vi är till för”.
En ledstjärna i VätterHem skall vara att
fokuserar mer på kostnadssidan än på intäktsidan. På det sättet ökar vi även kreativiteten
och arbetstillfredställelsen.
De senaste åren har vår investeringstakt varit
extremt hög på grund av konverteringsarbeten till fjärrvärme och bredbandsutbyggnad.
Nyproduktionen har stått för en mindre del
men kommer de närmaste åren att accele-
rera. Pågående produktion är ca 60 lägenheter, men kommer under året att följas av fler
byggstarter. Fortsatt utbyggnad på Österängen, Tenhult, Öxnehaga, Västra kajen och
Strandängen är möjliga objekt? Totalt finns
förutsättningar för ca 800 lägenheter, men
varje projekt måste analyseras utifrån sina
givna förutsättningar – hyror, efterfrågan
och värde.
Mest spännande kommer naturligtvis
utbyggnaden av Strandängen att vara. Det
är inte många som får en sådan chans att
utveckla ett så stort område.
Trenden för VätterHem är fortsatt positiv
och med det ser jag fram emot ett nytt intressant 2011 fullt av nya möjligheter.
Innan dess vill jag som avslutning önska alla
en GOD JUL
och ett GOTT NYTT ÅR!
Kent
VätterHem – mer än tak över huvudet
Lizette tar klivet in i
VätterHems
ledningsgrupp
…men också musik och mat
Men mer återkommande nöjen är att fotografera och
sjunga i kör. Hon beskriver hur hon gör fotoböcker med
sina bästa bilder så jag får lust att komma hem till henne
och kolla på dem – eller åtminstone ta vara på mina egan
foton på samma sätt. Kören är Öxnehaga kyrkokör och
såväl musiken som gemenskapen där är en viktig del av
tillvaron.
En annan skapande verksamhet för Lizette är att laga
mat.
- Det är kul! Jag prövar gärna nya recept när jag får gäster. Kollar på nätet eller bland recept jag har, får idéer om
vad jag kan förändra och så prövar jag. Det är jätteroligt
– och det brukar gå bra, både vardagsmaten och festerna.
(ett av Lizettes recept hittar ni på sidan 15)
Vår lunch är slut men innan vi skiljs åt lovar hon att
ge oss ett tips om vad man kan bjuda på i nyårshelgen.
Lime- och ingefärsbrulé blev det. Pröva själv!
Text och foto: Margareta Andermo
Vi i VätterHem nr 6 2010
3
En målare
på Österängen
Radovan, eller Raka, eller Charly som han också kal�las , började tidigt måla och nu ska han ställa ut på
Galleri Blå
En ateljé är i min föreställningsvärld
något mycket ljust och upplyst. Och
ganska bråtigt. Blir därför lätt förvånad när Radovan Jevtic öppnar dörren till källarlokalen på Birkagatan på
Österängen.
Vi stiger in i ett nedsläckt rum – det lyse
som finns kommer från en mängd omsorgsfullt utplacerade värmeljus (ute håller
vintersolen på att gå ned). Dämpad klassisk
musik. Det är möblerat, välordnat och
städat. En bestyckad bardisk tronar vid
ena väggen (jag får en liten whisky). Men
upphängda tavlor i mängd anas också. Jag
undrar över det som möter mig.
- Det ingår väl i konsten, om man får
kalla det jag håller på med för konst, skrattar
Radovan glatt.
Radovan – eller Raka som han är känd
som i Serbien. Eller Charly – som han kallas
i Huskvarna.
- Skriv alla namnen, så att folk vet vem
jag är!
Sedan drygt ett år tillbringar Radovan sina
vardagar på Österängen. Då fick han överta
lokalen på Birkagatan. Mycket tid ägnades
i början åt att spackla och måla och hänga
4
Vi i VätterHem nr 6 2010
upp gardiner. Så att det skulle bli som han
ville ha det. Nu ägnas tiden åt måleri.
- Litet åt Salvador Dalí, kommentar jag.
Radovan – som tänt belysningen så att jag
kan se – nickar instämmande. Men det var
inte så det började. I ett hörn finns en tidig
tavla utplacerad – en naivistisk vy från just
Österängen över Vättersnäs och Huskvarnabergen. Den är målad på 70-talet.
- När min fru och jag skaffade lägenhet
ihop ville jag fixa något på väggarna.
- Men det jag hittade passade inte mig.
- Jag skall måla bättre än de jävlarna,
tänkte jag och satte igång.
Och så kom det sig att Radovan för att
fylla väggarna i sitt eget hem började måla.
Glädjen blev stor när han fick ett par tavlor
antagna till konstnärsklubben Dymlingens
vårutställning.
- Jag såg i tidningen att flera hundra verk
skickats in, så jag tänkte att det här är kört.
- När det kom ett brev från Dymlingen
tänkte jag att nu skriver de att ’hämta din
skit’, men så hade jag kommit med!
Men snart kom barn. Tre stycken. Och
arbetet på Husqvarna tog sin tid. Penslarna
fick läggas åt sidan.
Idag är Radovan 62. De äldsta barnen
har flyttat hemifrån (morfar har han också
blivit), endast den yngste är kvar och går i
gymnasiet. När han i förtid pensionerades
från motorsågstillverkningen dök målartankarna upp i huvudet igen. Och på den vägen
är det. Nu arbetar han inför en utställning
på Galleri Blå i maj.
Radovan är en av 60-talets många arbetskraftsinvandrare. Rötterna finns i det gamla
Jugoslavien, strax utanför Belgrad. Jobb i
Sverige fick han direkt – på gamla JMW. Där
nu högskolebiblioteket huserar. Men snart
bar det alltså vidare österut till symaskiner
och motorsågar.
Hustrun och han bor kvar i samma lägenhet (en fyra hos Vätterhem) på Liljeholmen
som han en gång fyllde med sina egna
tavlor.
- Jag gillar att måla! Gillar bilder, kreativitet, det som är snyggt för ögat.
Text och foto: Erik Lindfelt
Vi i VätterHem nr 6 2010
5
Österängens
träffpunkt
Tänk att det redan gått 40 år!
Rinka Lumani skulle bara
bo några år i Sverige - nu
har hon bott här 40 år.
1969 flyttade Rinkas bror till Sverige.
Året efter bestämde hennes pappa
att de också skulle flytta eftersom
det var gott om arbete i Sverige. 17
april steg de av tåget i Jönköping och
sedan dess har Rinka bott på Råslätt.
Det var först tänkt att familjen bara skulle
stanna några år men så blev det inte. Åren
gick och de blev kvar. De trivdes och pappan började direkt arbeta på Munksjö.
Eftersom Rinka var 15 år var det inte aktuellt med skolgång och på den tiden fanns
inte heller någon svenskundervisning. Det
var i stället Rinkas bror som fick stå för den
– förutom en kort privat kurs i svenska som
Rinka själv betalade.
Brodern skrev lappar till dem med både
den svenska och den albanska texten när de
skulle gå och handla och de fick klara sig
själva så gott det gick.
-Det tog nog 4-5 år innan svenskan satt,
berättar Rinka, och först trodde jag aldrig
att det skulle gå att lära sig det obegripliga
språket.
6
Vi i VätterHem nr 6 2010
- Mitt första jobb var på Tempo på
Banarpsgatan (Hemköp ligger där idag).
Chefen tyckte nog jag var för ung men jag
fick prova och han var nöjd med mig. Jag arbetade också några år som sömmerska på en
kappfabrik men sedan blev jag lokalvårdare
på Ljungarumsskolan. Där blev jag kvar 26
år och när man trivs med sina arbetskamrater stannar man kvar. Jag fick ju till och med
guldklocka. Åren går fort.
Familjen kommer från Makedonien, från
en liten by ett par timmars väg från huvudstaden Skopje som ligger i norra delen av
landet. Det är nära mellan byarna och när
Rinka var på semester träffade hon den då
19-årige Resat som bodde i grannbyn. De
förlovade sig och 1977 gifte sig sig borgligt i
Makedonien och sedan hölls bröllopsfesten i
Kärrhöksgården på Råslätt.
De fick sin första lägenhet på Havsörnsgatan 133. Sonen Zini och dottern Remsije
föddes och de flyttade 1984 till trean på
Fiskgjusegatan och där har de bott sedan
dess. Här känner man varandra väl och
många har bott länge, man stannar till och
pratar lite när man möts på gatan eller i trap-
pan. Sommartid samlas man ofta och fikar
tillsammans ute på gården.
-Vi trivs här, det är därför vi bor kvar.
Nu är barnen vuxna, Zini har flyttat
till centrum men Remsije bor fortfarande
hemma. Syskonen driver sedan i våras
tillsammans med kusiner restaurangen Ӂtta
glas”. Barnen har självklart sina rötter i Makedonien och de åker ofta dit på semestern,
och det gör också Rinka och Resat. Familjen
har nämligen kvar ett hus i Resats hemby.
Rinka har numera två barnbarn, Leon och
Noel. Hon kan inte länge arbeta, jobbet som
lokalvårdare slet hårt på kroppen. Maken
Resat arbetar på Stadsgården som vaktmästare.
Åren har gått och visst var det roligare förr.
Men livet går vidare och vi förändras. Och
det kan också vara bra.
Text och foto: Inga Fredlund
Det lyser inbjudande ut mot
Österängens inomhustorg.
Genom fönstret ser jag fikande pensionärer och levande
ljus. Över datorerna lutar sig
några yngre. Träffpunkten har
öppet.
Träffpunkt Österängen öppnade
för snart tre år sedan – i mars 2008.
Lokalen – som drivs av Hyresgästföreningen på Österängen – ligger
vägg i vägg med biblioteket. Inför
starten togs en dörr upp mellan
bibblan och träffpunkten – en
dörr som för det mesta står öppen.
Vilket är en tanke – träffpunktbesökare skall kunna plocka med sig
en tidning in från biblioteket. Och
biblioteket använder träffpunkten
för olika arrangemang, både för
barn och vuxna. Ett halvår efter invigningen talade Österängsbördiga
författaren Inger Frimansson här
inför en stor publik.
- Vi ville skapa en mötesplats där
folk lätt och enkel kunde träffas,
säger Gun Carlzon, en av initiativtagarna till träffpunkten.
Karlsson heter också de flesta
pensionärerna som sitter och fikar
runt ett stort bord på träffpunkten;
Ingrid, Gunnar, Elisabeth och Margareta. Alla med samma efternamn
alltså. Och så en Rosén som bär
förnamnet Gerd. Skratten är många
och glada. De känner varandra väl
och har bott på Österängen länge
– några av dem sedan området var
helt nybyggt faktiskt.
- Vi kommer hit flera gånger
i veckan för att prata och dricka
kaffe.
- Det är viktigt att träffas!
Att biblioteket är kopplat till träffpunkten tycker gänget är extra bra.
- Kanon! kommenterar Margareta
Karlsson.
Storläsaren Gunnar Karlsson
uppskattar att Österängsbibliotekarien Birgitta Sandberg ständigt
langar fram nya böcker till honom.
En profil på träffpunkten är lokale hyresgästbasen Sixten Johansson.
Han är på plats för det mesta (det
är öppet måndag till onsdag mellan
klockan 15 och 19 samt torsdag och
fredag mellan 10 och 14). Förutom kaffe och möjlighet att låna
datorer kan man också få annan
hjälp, till exempel med kopiering.
Tyvärr drabbades träffpunkten av
ett inbrott under hösten då en TV
och flera bärbara datorer stals. Nu
kommer lokalen att larmas. Flera
som jag möter vittnar också om att
det blivit stökigare på området det
senaste året. Kanske en anledning
till den satsning som Jönköpings
kommun nu gör. Fritidsverksamheten på Birkagården – som ett tag
var hotad – skall till exempel drivas
vidare. Men Birkagården kommer
även att användas på andra sätt:
Hyresgästföreningen kommer att
tillsammans med Mullsjö folkhögskola, PRO och Svenska kyrkan
starta kurser där.
- Och så hoppas jag på att bastun
där kan öppnas igen, skrattar Sixten.
Vilka planer finns då för Träffpunkt Österängen?
- Det viktigaste är att alla är välkomna oavsett om man är medlem i
hyresgästföreningen eller inte, säger
Sixten.
- Risken är att bara ”stamkunderna” vågar sig in.
Men både han och Gun Carlzon
hoppas också på mer organiserade
möten som studiecirklar och träffar
med intressanta personer.
Text och foto: Erik Lindfelt
Sixten Johansson trivs på Träffpunkten och är nästan alltid på
plats när den har öppet!
Vi i VätterHem nr 6 2010
7
Attraktiva Strandängen
Ett av kommunens största bostadsprojekt någonsin - 700 lägenheter
”Gläns över sjö och strand” heter det
vinnande förslaget från arkitektfirman Tengbom i Stockholm för den
nya stadsdelen Strandängen.
”Gläns över sjö och strand”
vann arkitekttävlingen
Så här kan etapp 1 på Strandängen
komma att bebyggas!
Byggnaderna är väl inplacerade i området
och stor hänsyn har tagits till kulturmiljön
och till de stora naturvärden som finns.
Byggnaderna stämmer också väl överens
med befintliga byggnader och lägenheternas
planlösning är av god klass, yteffektiva och
varierande.
En av byggnaderna kommer att bli ett
landmärke för Strandängen, det så kallade
”ormhuset”. Här anser dock juryn att det
behöver bearbetas och utvecklas ännu mer
där det ligger vid infarten till området.
Maria Masgård och Maria Axelsson är
två av de arkitekter som står bakom förslaget. Deras utgångsläge har varit att skapa en
ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar
stadsdel.
Maria Masgård och Maria Axelsson från Tengbom, Henrik
Möller byggchef på VätterHem och Nils-Erik Emme ordförande i VätterHems styrelse har all anledning att vara nöjda
över det vinnande förslaget ”Gläns över sjö och strand”.
8
Vi i VätterHem nr 6 2010
Från Tengboms pressrelease:
”Strandängen har fantastiska förutsättningar
med sitt läge vid Vätterns strand och den
dramatiska naturen med trolska raviner
och säregna ljus. Vi har velat ta vara på den
genom att skapa en mångfald av olika bostäder för olika livsstilar. I vårt förslag finns
”kulturhus” med en utformning i trä och en i
tegel som ansluter till den befintliga bebyggelsen, liksom radhus och det slingrande
”ormhuset”, som följer det öppna landskapet mellan träden. De präglas av hög arkitektonisk kvalité där lägenheterna har utsikt
över Vättern och mot Jönköpings centrum.
Genom stadsdelen löper bygatan som en
livsnerv från kapellet i den södra delen till
trädringen i den norra. En av mötesplatserna
är torget, som placeras vid den kulturhistoriskt intressanta byggnaden ”Minnet” och
den nya stationen.
Visionen är att Strandängen ska bli en
stadsdel för alla, inte bara för de som har
tillgång till bil. En god kollektivtrafik och en
egen färjelinje in till Jönköpings centrum ska
bidra till det.
Vi vill göra Strandängen till en ekologiskt
hållbar stadsdel. Att anpassa bebyggelsen till
naturen, kretsloppsanpassa energitillförsel
med bl.a. solfångare, genom hanteringen av
dag- och spillvatten och välja att bygga husen som lågenergihus i i trä och i tegel med
sedumtak är några inslag i den strävan..”
Henrik Möller, VätterHems byggchef
och en av jurymedlemmarna, är mycket
nöjd med förslaget.
Han berättar att konkurrensen var hård
från de övriga fem inbjudna företagen men
att man slutligen enades om detta förslag,
både för helheten och för första etappen.
-Det närmaste året kommer vi tillsammans
med kommunen att ta fram en översiktsplan
för området baserat på det vinnande förslaget. Lite senare kommer också en detaljplan
över första etappen att upprättas. Går allt
bra så kanske vi kan räkna med ett första
spadtag kring halvårsskiftet 2012. Det är ett
otroligt spännande projekt där vi nu kommer att exploatera 26 ha mark för bostäder
bara några km från Jönköpings centrum.
Inga Fredlund
Vi i VätterHem nr 6 2010
9
KOFOR-soldaten blir bilförsäljare
Hyreshöjning från 1 januari!
Marie-Louise Holmberg, Hyresgästföreningen och Nils-Eric Emme, VätterHems ordförande är båda nöjda med årets uppgörelse.
Det är bara ett par månader sedan
Christopher Östhed ingick i den
svenska KOFOR-styrkan i Kosovo
med Camp Viktoria strax utanför
huvudstaden Pristina som bas. Nu är
han tillbaka hemma i Jönköping.
Många annorlunda erfarenheter som
påverkat han syn på tillvaron finns
med i bagaget.
Istället för att bo på logement på campen
har han just flyttat in i sitt livs första egna
lägenhet, en 2:a på Österängen där flickvännen Emma Sendel också bor för det mesta.
Tiden som ställföreträdande skyttegruppschef är över, i stället har han fått jobb som
bilförsäljare på Holmgrens i Jönköping.
- Allting är väldigt annorlunda, det så otroligt mycket jag varit med om det senaste året,
säger han när vi sitter vid köksbordet och
pratar. Just nu är det mycket heminredning
i huvudet. Det blir många besök på Ikea, vi
har inte kommit i ordning här än. Och så är
det mycket bilar förståss. Jag är väldigt glad
över både lägenheten och jobbet!
Den så kallade missionen i Kosovo är
formellt ett FN uppdrag men det är NATO
som sätter upp insatsen. Christpher deltog
i den sista insatsstyrkan i Kosovo. De som
nu finns där har enbart en övervakande
10
Vi i VätterHem nr 6 2010
funktion.
Förberedelser för Kosovo
Christopher gjorde sin värnplikt i Linköping
och muckade för precis ett år sedan. Hans
chef hade bestämt sig för utlandstjänst i
Kosovo under en period och frågade om
det var någon mer som var intresserade Det
fanns det. Christopher var en av dem som
redan i februari började en två månaders vidareutbilddning. 20 av de 50 soldaterna i den
grupp som i början av juni reste till Kosovo
var från samma pluton som Christopher.
Medan snöstormen ryter utanför dricker
vi kaffe och delar tankar om vad som kan
vara ett bra stöd för en krigsskadad befolkning där konflikter alltid ligger på lur. Om
hur det kan vara för en ung svensk kille att
hantera ovana situationer. Om förberedelser
och förväntningar.
- Jag tycker utbildningen var bra och
kände mig ganska väl förberedd. Vi fick veta
en hel del om konflikten och dess historia,
vi tränade hur man medlar och förhandlar.
Nödvärn var ett viktigt begrepp, när, var, hur
och för vem. Vi övade demonstrationer och
kravaller i rollspel. Det var lärorikt även om
vi aldrig behövde tillämpa de delarna, säger
Christoper.
- Vi hade två huvuduppgifter. Dels att se
till att det var en säker miljö för alla invånare,
och dels att göra det möjligt för folk att röra
sig fritt i området. Under vår tid skedde inga
s.k. ”skarpa” insatser. Vi pratade mycket med
folk och såg till att alla visste att vi fanns där
om något skulle hända. Ofta var vi tillsammans med den lokala polisen. Invånarna har
dåligt förtroende för polisen och vi försökte
bidra till att ändra attityder så att förtroendet
skulle kunna öka. Man försöker bygga upp
en relation med dem man träffar, känna igen
folk.
Tolkarna viktiga
Men verkliga relationer blev det egentligen
bara med tolkarna. Av dem lärde sig Christopher mycket. Deras version av konfliktens
historia t ex. Eller att och förstå verkligheten
bakom en händelse eller en berättelse. Att
allt inte är vad det ser ut att vara. Det fanns
tolkar som jobbat för KOFOR i 12 år. Nu
när insatsen trappas ner förlorar de och
många andra tyvärr jobben.
Han gillade också att träffa barn och ungdomar, besöka skolor t ex.
- Det är kul att se att barn som bara är 7 –
8 år lär sig lite engelska och att de försöker
prata. För mig betyder det att landet är på
väg i rätt riktning.
Jag undrar vad allt detta betytt för honom
som person, om det har påverkat och förändrat honom. Han tvekar inte om svaret.
En annan syn på tillvaron
- Jag har utvecklats som människa, jag
känner mig mognare och mer trygg i mig
själv, säger Christopher och ser på mig
med stadig blick. Min flickvän tycker
också att jag förändrats, jag stressar inte
så mycket och behöver inte alltid har en
massa på gång.
Han funderar en stund och fortsätter:
- Jag tänker på livet på ett annat sätt. Nu
har jag fått inblick i hur andra människor
kan leva. Vi följde med hjälparbetare upp
i bergen ibland . Där finns det områden
där människor är mycket fattiga. Jag fick
vara med och se en verklighet som jag inte
kände till. De lever det liv som vi annars
bara ser på TV. Jag är tacksam över att ha
fått vara med om allt detta innan jag ens
fyllt 21 år.
Utlandstjänst igen, i t ex Afghanistan,
det är inget han tänker på. Nu är det att
etablera sig hemma som gäller, inte minst i
det nya jobbet.
- Jag skulle i och för sig gärna vilja
hjälpa befolkningen, men inte som det är
nu, säger han. Riskerna är för stora och
jag vill inte utsätta mina närmaste för den
oron. Däremot kanske jag någon gång i
framtiden utbildar mig till ambulanssjuksköterska. Det kan locka mig.
Text och foto: Margareta Andermo
Från och med den 1 januari höjs hyrorna
med 16:-/kvadratmeter (detta motsvarar
2%). Hyrorna för parkeringsplatser och
garage kommer också att justeras, men den
höjningen kommer preliminärt att debiteras
från 1 februari 2011. Ovanstående gäller
ej för VätterHems möblerade studentrum
på Råslätt. Dessa hyror justeras som under
tidigare år i samband med terminsstart från
den 1 juli.
I de fastigheter där kallhyra debiteras –
blir hyreshöjningen 14:50/kvadratmeter.
(Denna höjning gäller kvarteren Klippan och Preussen, Södra Apollovägen 39,
Centrumvägen i Tenhult samt lägenheterna
i Ödestugu.
Öppettider under
jul och nyår
Huvudkontor: 0745 - 16.30. Den 23 och 30 dec stänger vi 16.00.
Marknadsavd: 10.00-16.00, 23 dec kl 10.00.-13.00. Inte öppet till 18.00 den
27 dec.
Områdeskontor City: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret har
öppet för besök 8.00-12.00 (telefontid 10.00-12.00). Inte öppet till 18.00 den
27 dec.
Områdeskontor Österängen: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret stänger kl 12.00. Inte öppet till 18.00 den 27 dec. 27 dec.
Områdeskontor Öxnehaga: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret
stänger kl 12.00. Inte öppet till 18.00 den 27 dec.
Områdeskontor Råslätt: Öppet som vanligt förutom 23 dec då kontoret
stänger kl 12.00. Inte öppet till 18.00 den 27 dec.
Vi i VätterHem nr 6 2010
11
Många turer om nybyggnation
vid Västra Kajen
Konsumera smart
Det finns många små, fiffiga saker att tänka på i vardagen som kan hjälpa dig att spara på våra
gemensamma resurser. Det ger samtidigt pengar över till annat. Kanske nedanstående tips kan
ge dig några nya uppslag inför framtida shoppning:
•
•
•
Nu ser det äntligen ut som det kan bli byggnation vid
Västra Kajen invid Munksjöns strand? Det som hittills
stoppat planerna är att delar av Jönköpings Gamla Slott
finns under den tänkta byggtomten. VätterHem och
Riksbyggen som avser att bygga var sin fastighet med
cirka 30 lägenheter vardera har nu förhoppningsvis hittat
en lösning som innebär att spaden kan sättas i marken
om lite drygt ett år!
Lösningen innebär att Bastion Carolus grävs fram och tanken är att
åskådliggöra den för jönköpingsborna, om det tekniskt är möjligt.
Den gamla ”kurtinmuren” som går tvärs igenom fastigheten kan därmed tas bort, efter arkeologisk utgrävning. Planer finns att på
något vis markera murens utbredning i gargagegolvet. Länsstyrelsen
har preliminärt godkänt detta förslag.
12
Vi i VätterHem nr 6 2010
Berör inte antalet lägenheter
Denna lösning innebär att såväl VätterHem som Riksbyggen kan
bygga enligt det ursprungliga och vinnande arkitektförslaget utan att
inkräkta på antalet lägenheter. Det som berörs är att det blir något
färre antal garageplatser. En lösning på detta kan förmodligen göras
tillsammans med Jönköpings Kommun.
Arkeologisk utgrävning
En större utgrävning kommer i så fall att inledas nu till sommaren
och beräknas vara klar till årsskiftet 2011/2012. Byggnationen kan
inledas enligt denna preliminära plan. Första spadtaget tas under
det första kvartalet 2012 och inflyttning till cirka 30 hyreslägenheter
inom VätterHem och ungefär 30 bostadsrätter som Riksbyggen bygger, kan ske till hösten 2013.
•
•
Granska dina motiv. Gör du ditt
inköp utifrån egna värderingar
eller av reklam? Kommer varan
att användas nog mycket för att
den ska vara värd att köpa?
Köp sånt som passar ihop med
det du redan har, så du inte
tvingar dig till ytterligare shopping.
Satsa på kvalité. Räkna på den
totala kostnaden av en vara
utifrån hur länge den håller
istället för att luras av billigaste
prislappen.
Köp begagnat, och reparera
istället för att köpa nytt. Kanske
skomakaren kan rädda favoritskorna och skräddaren laga
din jacka?
Försök hitta saker gratis. Letar
du efter variation hemma kan du
säkert byta porslin eller kläder
med en vän. Behöver du en borr
för att sätta upp en hylla, hör
med grannen. Du kan ju baka
en kaka som tack för lånet eller
erbjuda dig att hjälpa till som
blomvattnare vid nästa semester!
Beräkna hur mycket du behöver
av en vara. ”Ta tre betala för
två!” Släng en?
Fler miljötips finns på
www.vatterhem.se/Miljo •
•
•
•
Utgå från vilka varor som
behöver gå åt i kylen när du
planerar maten.
Tänk säsongsanpassat eller
odla krasse till morgonmackan
istället för köpt, växthusodlad
gurka.
Välj bort onödiga och stora
förpackningar. En papperskartong kräver mindre energi att
tillverka än en metallburk tex.
Gör egna presenter som ett
bildspel med personliga foton,
•
en god chutney eller ett skott
från en omtyckt krukväxt. Satsa
på tjänster istället för varor
och ge bort upplevelser som tex
ett teaterbesök, biljett till en
hockeymatch eller ridning på
islandshäst.
Försök undvika saker med
gifter. Välj istället miljömärkta
alternativ.
Stina Arvidsson
Miljösamordnare
Lördag 26 februari
Klimatsmart boendekonferens
En heldag om framtidens boende och konsumtion
Goda exempel
Omställning Sverige
Konsumera klimatsmart
Innovationsställning
Workshop
Vi bjuder på lunch och fika!
Mer info samt anmälan på www.abf.se
Foto:Lennart Bengtsson
•
Vi i VätterHem nr 6 2010
13
Dolly Granqvist har hört av sig...
Mysteriet Panda
Som nyinflyttad i Alvesta finns det en
fråga man ständigt får svara på:
- Var bodde du förut?
- På Råslätt i Jönköping, säger jag hurtfriskt
och iakttar sedan reaktionen hos den frågande.
Oftast ser jag en osäker attityd; vad ska man
tro om en tant från Råslätt? Men den som
senast frågade kom istället med en rask kommentar:
- Jag bodde i Jönköping för 25 år sedan och
skulle aldrig i livet velat flytta till Råslätt!
- Det skulle inte jag heller, svarade jag sanningsenligt. Inte för 25 år sedan, alltså. Men
mycket har sannerligen hänt sedan dess! Det
finns ingen bättre hyresvärd än Vätterhem.
Personalen på kontoret är kunnig och varje
hus har en egen bovärd som ser till att allt
fungerar. Jag har besökt servicehusen och
sett hur fint där är, med vävstolar och kurser i
teckning och måleri m.m. När vädret til�låter ser man dessutom många rullstolsburna
ute. Inte för att folk är mer handikappade
på Råslätt än någon annanstans, utan för att
där finns något som heter ”Väntjänsten”.
Frivilliga (mest kvinnor samt en och annan
man) hämtar minst en gång i veckan gamla
och rörelsehindrade på promenad, till affärer,
kyrkkaffe eller vad som nu önskas. Varför
finns det inte några sådana frivilliga i centrala
Jönköping? Om inte Hans och jag haft barn
14
Vi i VätterHem nr 6 2010
och barnbarn
i Alvesta,
skulle vi, när
krafterna
sinat, med
glädje valt
serviceboende
på Råslätt.
Även ungdomarna tas
väl om hand.
Invandrarbarnen får
genast vid
ankomsten extra lektioner i svenska och det
finns massor att göra för unga i alla åldrar.
Besökarna från andra orter brukar förvånat
konstatera att väggarna är rena, man ser
inget klotter. Jag brukar förklara att ungdomarna på Råslätt faktiskt inte har tid med
sådana dumheter.
Min f.d. svärson, Einar von Bredow,
lyckades jag övertala att flytta till Råslätt. När
han väl kommit dit blev han helt begeistrad.
Fin utsikt, stor lägenhet utan insats men
ändå med lägre hyra än i stan. För första
gången i sitt liv tyckte han det var roligt att
gå ut och handla eftersom butikspersonalen
var toppen, och han intog gärna sin lunch på
restaurangen. När han så småningom blev
allvarligt sjuk, hade han bara gott att säga om
den hjälp han fick på Vårdcentralen och från
hemtjänsten, innan det slutligen var dags
för den handplockade och helt fantastiska
personalen på Ekhagens palliativavdelning
att ta över.
För min make Hans, var nog det allra
bästa med Råslätt det suveräna biblioteket.
Hur svåra beställningar han än kom dit med
så lyckades bibliotekarierna alltid skaffa fram
böckerna.
Det där med biblioteket påminner mig
förresten om att allt faktiskt inte är perfekt
ens på Råslätt. Åtminstone finns där ett
och annat olöst mysterium. Som Mysteriet
Panda, till exempel.
Om kvällarna såg jag ofta ”BiblioteksBengt”, som han kallas i folkmun, gå runt
bland höghusen och leta efter sin katt Panda.
Att han fick gå ut och leta rätt på sin katt
om kvällarna hörde alltså till normaltillståndet, men för några år sedan försvann katten
plötsligt spårlöst och stod inte att finna hur
Bengt än sökte. Bengts vänner och grannar
sörjde tillsammans med honom, det var ju
klart att katten blivit offer för trafiken eller
något annat hemskt. Så var det nu inte. Till
allas stora häpnad kom Panda hem efter två
hela månader och betedde sig som om ingenting alls hade hänt. Bengt fick helt enkelt
återgå till sin syssla om kvällarna; att leta
efter sin katt. Men säg den glädje som varar.
Ett år senare försvann Panda igen! Den här
gången var vi säkra. Det är klart att det hade
hänt en olycka. Den stackars lilla rara kissemissen … Fast efter tre månader tappade
vi hakorna på nytt. Vem kom lugnt hemtrippande till Fiskgjusegatan? Jo, Panda!
Nu fick Bengt goda råd.
- Kastrera katten, så han håller sig hemma!
Bengt lydde rådet och alla drog en lättnadens suck – men för tidigt. Panda försvann
på nytt, och även denna gång dök han upp
efter ett par månader, glad och nöjd.
Mönstret bröts för en tid sedan, men mysteriet kvarstår. När Hans och jag lämnade
Råslätt var katten åter försvunnen. Vi fortsatte följa utvecklingen på avstånd. Panda
var visserligen tillbaka igen efter tre veckor,
men den här gången såg man på katten att
han råkat ut för något riktigt otrevligt. Men
vad? Vem sitter inne med vetskapen om
Pandas hemliga äventyr? Vi är många som
undrar.
Man får i alla fall hoppas att det onda har
det goda med sig att Panda blir bättre på att
hålla sig hemma. Särskilt som BiblioteksBengt nyligen kommit in på en eftertraktad
journalistutbildning och kanske kommer att
få mindre tid att leta efter sin katt framöver.
Jag väntar ivrigt på att någon läsare kommer med gåtans lösning, och passar samtidigt på att hälsa till alla rara råslättsbor,
inklusive hundarna Ida och Blecky.
Dolly Granqvist
Nya kommunikationsnätet
på Österängen
Utbyggnaden är nu i full gång på Österängen. Nätet kommer att tas i drift vid
tre olika tidpunkter på Österängen.
Etapp 1 – kommer att vara klart till
den 1 mars. Etapp 1 är samtliga adresser på Duvgatan samt Birger Jarlsgatan
1 – 12
Etapp 2 – kommer att vara klart till
den 1 maj. Etapp 2 är samtliga adresser
på Birkagatan och alla adresser på Södra
Apollovägen
Etapp 3 – kommer att vara klart till
den 1 juli. Etapp 3 är Birger Jarlsgatan
21-29, samt samtliga adresser på Banérvägen, Orionvägen och Polstjärnevägen.
Du som är intresserad av att köpa
tjänster i det nya nätet – tänk i så fall att
stämma av med det gällande avtal som
du har idag gällande ip-telefoni och/
eller internät. Mer information finns på
www.wetternet.se eller på VätterHems
hemsida www.vatterhem.se
Vårt kabelnät kommer att finnas kvar
och fungera precis som det gör nu.
Hyresgästenkänten
Lizettes desserttips
för nyårsmiddagen
Lime- och ingefärsbrulé - en jättegod efterrätt av lime och ingefära
under knaprigt täcke som Lizette
hittat på Arlas hemsida. Fixas lämpligen dagen innan.
Detta behöver du för 4 portioner
3 dl vispgrädde
1 dl mjölk, 3 %
3/4 dl strösocker
4 stora äggulor (frukostägg)
1/2 msk vaniljsocker
rivet skal av 1 lime
1 msk färsk, riven ingefära
1 msk råsocker
Gör så här:
Sätt ugnen på 150° och ställ in en
långpanna med vatten. Koka upp
grädde, mjölk och socker i en kastrull. Vispa upp äggulorna och häll
över den heta gräddmjölken under
kraftig vispning. Smaksätt med
vaniljsocker, lime och ingefära. Häll
smeten i 4 ugnssäkra portionsformar
som rymmer ca 1 1/2 dl var. Grädda
i vattenbad i nedre delen av ugnen
50-60 min. Låt formarna kallna och
stå i kylen minst 8 tim. Sätt ugnen på
grill. Strö över råsocker på bruléena. Gratinera i den övre delen av
ugnen med luckan öppen 1-3 min
tills sockret smält och fått färg. Passa
noga.
Servera, ät och njut!
Årets enkät skickades ut till nästan 2600
hyresgäster. Drygt 1600 har svarat i
skrivande stund. Vi tackar er som tagit er
tid och skickat in enkäten, det är värdefull
information för oss i vårt förbättringsarbete framledes. Ni som ännu inte lämnat
in er enkät har ytterligare några veckor
på er. Alla svar är anonyma och mycket
viktiga.
Resultatet kommer att redovisas
(siffermässigt) i februarinumret av Vi i
VätterHem, men även för styrelsen och
anställda med flera.
Vi i VätterHem
är ett informationsorgan för
hyresgäster och anställda
Ansvarig utgivare: Christer Ask
Layout: Inga Fredlund
Adress: Bostads AB VätterHem
Box 443
551 16 JÖNKÖPING
Telefon: 036 199400
Fax: 036 199467
Mail: [email protected]
Hemsida: vatterhem.se
Personalnyheter
Torbjörn Lundgren
börjar den 31 januari
som energisamordnare.
Tjänsten är ny och är
ett led i VätterHems
allt större satsningar på
energifrågor.
En viss omorganisation har införts i Råslätts Centrum. BrittMarie Franzén är nu
BoVärd i affärscentrat
samt också för lokaliteterna i Stadsgården
och Folktandvården på
Råslätt
Lizette Nilsson börjar
som ny ekonomichef
den 3 januari. Göran
Olausson slutar med
pensionsavgång den
sista februari. (se artikel på sidan 3)
Åse Andersson har
fått en fast tjänst som
områdesassistent på
Österängen. Åse har
vikarierat under 2010.
Ann Lagergren erhåller
samtidigt en tjänst som
kontorist med placering på Österängen.
Elitza Ramdson
kommer att vikariera
som BoVärd på Havsörnsgatan 55-61, 77-83
för Helena Jurkic som
nu är ”mammaledig”
Tidningen är tryckt på miljöanpassat
papper
Vi i VätterHem nr 6 2010
15
Svenska
Vem är tomten?
Denna person är känd i Sverige och i Jönköping. Han
kommer att representera Sverige i kommande VM
”Bocuse d’Or” i Lyon 2011.
Sedan några år tillbaka är han Jönköpingsbo men har
rötter i Finland.
Kolonin, Småland, surdegsbröd och Studion är hans
stora intressen . Han har ingen svart börs.
Den vi drar först vinner ett PRESENTKORT.
När du kommit på rätt svar mailar du in det på [email protected]. Märk mailet ”Jultävling 2010” och lämna namn, adress och telefonnummer.
Eller fyll i talongen och skicka till Bostads AB VätterHem, Box 443, 55116 Jönköping.
TOMTEN HETER:_______________________________________________
JAG HETER:____________________________________________________
MIN ADRESS:__________________________________________________
MITT TELEFONNUMMER:______________________
Lämnas senast 2011 01 10
16
Vi i VätterHem nr 6 2010