Vi i VätterHem nr 5 2010
Vi i VätterHem nr 5 2010 Varmvatten hyresgästen påverkar sin egen kostnad n e g a d Rå s t t slä ! t e r å e : 3 1 r ö f h e n x Ö n s aga t u ärb r a h ik y n t fåt e r a äg I detta nummer av Vi i VätterHem skriver Hasse Widell, områdeschef på Öxnehaga, om sina reflektioner över bland annat värmekonverteringen på Öxnehaga. Från el till fjärrvärme Nu börjar det bli klart. Klart med att förändra Öxnehaga, och för den delen även Råslätt, bort från att vara storförbrukare av el. Nu är det fjärrvärme som värmer upp våra lägenheter och lokaler. Fjärrvärme som i huvudsak har producerats av avfall i Torsviks kraftvärmeverk. Arbetet med konverteringen har i stort sett fungerat mycket bra. Till början hade vi dock en del problem. Men efter de första husen när vi hittat rätt metod har det flutit på riktigt bra. När det senare dykt upp problem har det svåra inte varit att hitta nya tekniska lösningar. Den största svårigheten är som alltid att snabbt nå ut med ny information till er boende. Jag vill tacka alla hyresgäster som tålmodigt accepterat våra hantverkare som arbetat i era hem. Även en stor eloge till alla entreprenörer som på ett bra sätt utfört konverteringen. Nästa utmaning Nu kommer nästa utmaning. Vi har installerat ett uppvärmningssystem som nu ska hålla c:a 21 grader. Många hyresgäster har tidigare haft 24-25° grader. Att sänka temperaturen ned till 21° grader (+/1 grad) innebär naturligtvis en stor förändring. Är man van att ha riktigt varmt i lägenheten är det troligen inte längre möjligt att gå runt i strumplästen, barbent och i en t-shirt. Är man lite frusen kan det behövas både tofflor, långbyxor och en tunnare tröja. I hall eller vardagsrum har en rumsgivare/termometer installerats. Den styr inte temperaturen i lägenheten. Den utgör bara ett kontrollinstrument där både du som hyresgäst och vi på VätterHem kan se vad temperaturen är i lägenheten. Hyresgästenkät I dagarna har årets hyresgästenkät skickats ut. Det är lika spännande varje år att få ta del av resultatet. Många saker har åtgärdats eller prioriterats tack vare tidigare års svar. Det har gällt tvättstugor, belysning. kontorets öppettider, bemanning mm. Speciellt värdefullt för min personliga del har varit att ta del av de skriftliga kommentarer som många av er passar på med att göra. Enkäten ger oss anställda ett kvitto på våra insatser, både bra och mindre bra. Efter drygt 25 år som områdeschef på VätterHem måste jag säga att det fortfarande är roligt att gå till jobbet. Mitt arbete är fantastiskt omväxlande och stimulerande. Tillsammans med mina duktiga medarbetare ser vi till att servicen, underhållet och tekniken fungerar. Vår gemensamma målsättning är naturligtvis att alla ska trivas i sin lägenhet, med sitt boende, med området och med oss. Jag är idag nöjd med hur Öxnehaga utvecklats under VätterHems 11 år och ser fram mot områdets 40 års jubileum i juni 2011. Det gäller dock att fortsätta utveckla området då det idag krävs betydligt mer än bara hålla igång och ha ordning på våra bostäder och lokaler. Vi kommer naturligtvis fortsätta med att göra allt för att leva upp till devisen ”Mer än tak över huvudet”. Hasse Widell 2 Vi i VätterHem nr 5 2010 Annika årets eldsjäl på Råslätt Annika Nordin Bor: i hus i Barnarp efter 20 år på Råslätt (ville inte flytta längre bort än så, hjärtat finns kvar på Råslätt!). Yrke: distriktssköterska i Norrahammar. Familj: tre vuxna barn och två barnbarn, make Pelle (ledamot och tidigare ordförande i Vätterhem). Kommer från: Växjö (plötsligt börjar hon prata kronobergska) Fritidsintressen: barnbarnen, Unga Örnar, svampplockning Politiskt hemvist: socialdemokratisk landstingspolitiker (2 345 personröster i valet – en av de mest kryssade landstingspolitikerna i länet) Senast lästa bok: håller på med Mona Sahlins Möjligheternas land. Gör efter pension: vill ut på långresor (bo i broderns hus i Serbien till exempel), det hinns inte med nu när livet är så fullt av aktivitet. kanske den mest blandade Unga ÖrnarEtt stort leende möter mig på Råslätts bibliotek; Annika Nordin, årets eldsjäl. verksamheten i hela landet. Det är dans Utmärkelsen har Annika fått för sitt mångåriga engagemang i Unga Örnar på Råslätt. Hon förärades titeln under Råslättsdagen. - Jätteroligt, säger hon när vi satt oss ner. - Men så har vi också roligt i Unga Örnar, det är så härligt med alla barn! Hon har varit aktiv i arbetarrörelsens barn- och ungdomsorganisation i hela 24 år. Hur har hon orkat? - Ja, hade det bara varit plikt hade det nog inte gått, men jag har fått så många, goa, närma vänner genom Unga Örnar. Verksamheten är mycket blandad, för tonårstjejer, läger, utflykter, hantverk, bakning, matlagning, sång… Men inte bara för barn och unga – Unga Örnar har (hur märkligt det än kan verka) också aktiviteter för äldre kvinnor. Några gånger per termin hyr man till exempel Råslättsbadet för simning. Vilar då Råslätts Unga Örnar på hennes axlar? - Nej, inte idag. De skulle klara sig bra utan mig. - Vi har många tonåringar som ledare, snart skall vi ha läger med dem i Eksjö. Under årens lopp har flera tusen passerat Unga Örnar på Råslätt. Man håller till på Havsörnsgården, men har också en egen föreningslokal på området. Föreningen fyller en viktig funktion genom att engagera vuxna. - Vi gör saker tillsammans, det är ju våra barn. Sedan i våras har man en person – George Sauma – anställd genom ett särskilt bidrag från kommunen. Projekttjänsten, som är en av två, tillkom efter vinterns bråk, stök, bränder och vandalism på området. Text och foto: Erik Lindfelt Vi i VätterHem nr5 2010 3 Här hör Det ekar i de halvtomma rummen hemma hos Anet Soleymanian den dag jag träffar henne. Familjen är i flyttagen, ut ur lägenheten på Lillgatan där de bott i fem år och in i ett av VätterHems radhus en liten bit bort på samma gata. - Vi har trivts jättebra, men nu känns det fint att dels få det lite större och dels komma ner på marken. Fast just nu är det svårt att hitta sina grejer. Hälften av allting är här och hälften är på det nya stället, säger Anet. Hon är modersmålslärare i assyriska och hinner hem en sväng under den lediga tiden mellan förmiddagens lektioner på Junedal och eftermiddagens på Södergårdskolan i Huskvarna. Hennes man och en av tonåringarna dyker också upp som hastigast medan vi pratar. Alla tar med sig en kartong när de går sin väg. Anet Soleymanian i flyttagen. Det är mycket som ska på plats! 4 Vi i VätterHem nr 5 2010 Uppväxt i Teheran Anets är assyrier och har sitt ursprung i Iran. Hennes barndomshem var en stor härlig villa i Teheran, med trädgård där fontänen porlade. Hon minns sin barndom som en positiv tid. Shahens Iran var odemokratiskt och hårt på många sätt och för den som var fattig var det svårt. I och med den islamiska revolutionen ersattes shahens välde av en religiös makt där det inte finns utrymme för olika tro och tänkande. - Vi hade levt sida vid sida, kristna och muslimer, vi barn brydde oss inte om vem som trodde på vad. Nu blev vi åtskilda. Jag kommer aldrig att glömma att jag tvingades bort från mina vänner pga religionen. Vi i Jönköping jag hemma! kristna och judar tvingades gå i egna skolor. Själv började jag i den assyriska skolan. -Den första tiden var ganska normal. Sedan kom ett påbud att vi alla måste bära slöja i skolan, trots att vi inte var muslimer och det var bara början. Jag var en av dem som protesterade mot att en annan religions seder tvingades på oss kvinnor och det innebar att jag så småningom inte fick fortsätta mina studier på universitetet. Flytten var en flykt När Anets bror blev inkallad 1984 beslöt han sig för att fly tillsammans med sin familj. Två år senare flyttade Anet för första gången, men utan flyttlådor och adressändring. I all hemlighet packade hon och föräldrarna några väskor och tog bussen till Turkiet dit det inte krävdes något visum. Nu var de på flykt. De anmälde sig som flyktingar hos FN och bodde på hotell i några månader innan det blev klart att de fick komma till Sverige. - Det var inte vi som valde Sverige, det var Sverige som valde oss, säger Anet och ler. Min bror bodde på Dalvik i Jönköping och han tog emot oss den första tiden. Sedan fick vi lägenhet på Råslätt och nu har jag varit en trogen hyresgäst i VätterHem i 23 år. Inom loppet av två år var hela familjen splittrad. Min yngste bror flydde till Tyskland och flyttade senare till USA medan min äldste bror stannat kvar i Iran med sin familj Anet känner sig hemma här. Hon har ingen längtan tillbaka och hon har aldrig varit på återbesök i Iran. Det känns alltför riskabelt. Men hemspråket, assyriskan, vårdar hon. - Jag utbildade mig först till barnskötare och jobbade i det yrket några år. Men sedan beslöt jag mig för att bli modersmålslärare och jag trivs mycket bra med det, säger hon. De yngre barnen som läser sitt ursprungliga modersmål gör det ofta för att föräldrarna anser att de ska göra det. Längre upp i åldrarna vill ungdomarna själva ofta kunna sitt ursprungs språk. Forskningen visar att den som behärskar sitt modersmål bra också har lättare att behärska andra språk . En länk mellan kulturer Hennes arbetsplats är 7 olika skolor i kommunen och utan bil vet hon inte hur hon skulle klara det. Antalet elever växlar från skola till skola. På Junedalskolan har Anet 2 elever, på Södergårdskolan 29 som möts i olika grupper. Hon hör till den flerspråkiga enheten i kommunen, med egen rektor på Kålgården och hon har ett arbetslag med modersmålslärare som möts varannan vecka. Jag tycker det låter splittrat att vara på så många ställen, men Anet trivs med att fara runt. Det ger henne mycket att ta del av olika metoder och få input från olika håll. -Jag upplever att vi modersmålslärare är länkar mellan olika kulturer. Vi får ofta förklara sammanhang inte bara för barnen utan även för lärarna och föräldrarna. Det är mycket som tas för självklart men som inte är det i den andres kultur. Text ch foto: Margareta Andermo Hållbarhetsredovisning vad är det? 2009 CSR – Corporate Social Responsibility HållbaRHetSRedoviSning 1 VätterHem ger i oktober ut en så kallad CSRrapport vilket översatt till svenska är just som rubriken säger en hållbarhetsredovisning. Här kan du läsa mer vad som finns ”bakom” siffrorna i den mer traditionella årsredovisningen. Fem huvudrubriker finns i rapporten, socialt ansvar, miljö, ekonomisk hållbarhet, samspel med intressenter och vår arbetsmiljö. Rapporten är ett resultat av vårt arbete inom Eurhonet med företag i Tyskland, Frankrike, Italien, Sverige och under 2010 även England. I rapporten finns även jämförelser med några av de svenska företagen i detta nätverk. Det är Örebrobostäder, Helsingsborgshem, Stångåstaden i Linköping, Gavlegårdarna i Gävle och Familjebostäder i Stockholm. Du som är intresserad av rapporten kan beställa ett exemplar via vår reception telefon 199400! Vi i VätterHem nr5 2010 5 Stort kabeljobb på Österängen Jenny Karlsson har fullt upp att installera kablar för nya bredbandsnätet. 6 Vi i VätterHem nr 5 2010 Det borras och det skruvas i Österängens lägenheter. Det dras kablar. I vinter kommer alla hyresgäster på området att få besök. - Det blir mycket arbete i varje lägenhet, säger Magnus Koski, platschef vid företaget Relacom. - Vi räknar med att installationen tar mellan fyra och åtta timmar per lägenhet. Anledningen till allt kabeldragande är att Österängens alla hyresgäster skall få nytt bredbrand för tv, telefon och internet. Dessutom blir det möjligt att mäta lägenhetstemperaturen och varmvattenförbrukningen. Att förena olika funktioner i ett och samma nät på det här sättet är ganska nytt – men blir allt vanligare. Och Relacom – som har ett par tusen anställda i Sverige och som inte bara arbetar med fiberkablar, utan också med vindkraft och mobilmaster – är alltså företag som fått uppdrag att sköta installationen . - Det är ett stort jobb totalt, säger Magnus. - Vi kommer ha ett tiotal anställda igång fram till maj nästa år, då vi skall vara klara med alla 1 800 lägenheterna. Arbetet kommer att börja i källarna och trapphusen. Varje hyresgäst får besked via en lapp i brevlådan när det är dags för den egna lägenheten. Kablarna läggs i kabelkanaler som monteras utmed golv och taklist, för att sedan installeras till befintligt tv-uttag i vardagsrum och till varmvattenmätare som är placerade under diskbänken och/eller i badrummet. I de större lägenheterna så monteras ett extra bredbandsuttag. - Det knepigaste är just inne i lägenheterna, tycker Bosse Lindström, arbetsledare hos Relacom. En del hyresgäster har mycket möbler, så det kan bli en del att flytta på. Framförallt äldre hyresgäster försöker vi hjälpa så mycket som möjligt. Relacom satte igång med jobbet i början av augusti. Vi tittar in i en lägenhet där man är i full gång. På knä i hallen hittar vi Jenny Carlsson med borr och skruvdragare i högsta hugg. Det går undan. - Det kan vara ganska dammigt på sina håll. Bakom möbler och så som inte varit flyttade på många år, skrattar hon. Text och foto: Erik Lindfelt Individuell mätning av varmvatten startar... Österängen Antal mätare Antal/lägehhet Placering Temperaturgivare Byggtid Förbrukning av varmvatten Generell hyressänkning Cirka 2700 stycken 1 till 2 mätare En mätare i varje badrum och en mätare i vissa lägenheter under diskbänk i kök En i vardagsrum per lägenhet Pågår från september 2010 till maj månad 2011 Kommer från sommaren 2011 debiteras indivi duellt per lägenhet Varje hyresgäst erhåller från samma tidpunkt en hyressänkning för beräknad genomsnittlig förbrukning av varmvatten. Sänkningen beräk nas efter lägenhetens storlek. För en tvåa på 60 kvm – drygt 110:- per månad, och för en trea på 75 kvm med cirka 140:-/månad. Övriga bostadsområden För Södra Råslätt och del av Öxnehaga (Kohagsgatan samt Oxhagsgatan 46-157) pågår planering av inkoppling av individuell mätning av varmvatten till den 1 mars 2011 Nu får fler hyresgäster betala för sin varmvattenförbrukning. Under 2011 kommer detta att gälla delar av Råslätt och Öxnehaga samt hela Österängen. Nytt bredbandsnät med nya möjligheter Faktaruta nya öppna bredbandsnätet Öxnehaga Öster City Väster City Österängen Råslätt Tenhult/Ödestugu Klart Klart Kopplas på 1 december Under byggnad – preliminärt klart 1 maj 2011 Börjar byggas 2011 – byggtid cirka ett år Ej beslut om tillbyggnad TV Internät IP-telefoni Övriga tjänster Två tjänsteleverantörer att välja bland. Hyresgäst köper själv digitalbox. Elva HD-kanaler (jämfört med två i kabelnätet) Sju tjänsteleverantörer Sju tjänsteleverantörer Framtidstjänster service – tekniskt möjliga. Kostnad Avgift nät Avgift tjänst Standardhöjning 45:-/månad i hyran. 119:-/betalas till Jönköping Energi när tjänst beställs av hyresgäst själv Betalas till leverantör när tjänster beställs Kabel TV-nätet Helt oförändrat tills vidare, påverkas inte tekniskt, men leverantör kan komma att bytas? Vi i VätterHem nr5 2010 7 Lennart Bengtsson, BoVärd på Öxnehaga med specialintresse. - Jag ser sådant som inte andra ser. Det är det jag vill fånga genom kameran. Ibland händer det att andra också får syn på samma sak som jag. Det känns roligt. Lennart Bengtsson, en av bovärdarna på Öxnehaga, sitter vid datorn. Han går in på Naturfotoforum för att ge mig ett smakprov på alla de oräkneliga bilder han tagit. Där har han ett galleri med foton som ligger ute på nätet. Ett klick och en dramatisk himmel fyller dataskärmen, sedan en skimrande insekt, en detalj av ett träd, närbild av kanten av ett näckrosblad och ringarna det skapar på vattnet. Det är naturbilder och makron, dvs extrema närbilder, som han jobbar helst med. Tar ut en bild ur bilden, förstärker, lyfter fram detaljer. Resultaten är i mina ögon fascinerande. Glädjen att fotografera Lennarts bilder är egentligen inte avsed- 8 Vi i VätterHem nr 5 2010 da för offentligheten. Han fotograferar för sin egen skull och för den glädje det ger honom. Det dröjde innan han beslöt sig för att vara med på Naturfotoforum. Nu är han nöjd med det valet. Att dela bilder med andra som också fotograferar naturen har utvecklat honom. - Jag har fått en otrolig hjälp av folk på nätet, fått tips om hur jag ska göra för att få fram det jag vill. Det är väldigt stimulerande. Jag får också kritik, både positiv och negativ. En del som jag gillar tycker andra inte alls om. Men det är helt OK, så är det ju med allting. Mötet med ett lodjur Han vet precis när han för första gången önskade att han hade en kamera. Det var för 35 år sedan i skogarna kring Enköping. På den tiden orienterade han och den här gången var han ute och sprang en mindre tävling. En av kontrollerna låg intill en klippkant på dryga metern. Han stämplade kontrollen och tog ut ny riktning. Det kändes som om någon iakttog mig. När jag tittade upp mot klippan stod ett lodjur där, mindre är två meter bort. Vi såg på varandra, sedan sprang vi åt varsitt håll. Vi blev nog lika rädda båda två. Då önskade jag att jag hade haft en kamera att föreviga mötet med. Bilden av lodjuret etsade sig fast i hans minne och längtan efter att fånga det som fanns att se på bild växte sig starkare. Fem år senare köpte han sin första systemkamera, en Konica TC, samt ett 5o mm och ett 135 mm objektiv. Sedan dess har fotointresset vuxit, kamerorna växlat och utrustningen förbättrats. Film var dyrt på den tiden så det blev mest svartvitt. Han fixade badrummet i lägenheten så att det gick att använda som mörkrum: en skiva på badkaret, Lennarts bilder visar det vi sällan ser skålar för framkallningsvätskor, en svart duk för fönstret, en förstoringsapparat och ett hemmabyggt tidur var hans utrustning. I dagens digitala fotovärld behövs inget sådant. Det går utmärkt att ta hur många bilder som helst av samma motiv, välja en eller två att arbeta vidare med, och ”framkalla” på datorn det han vill ska synas. Underfundiga bilder När jag tar en bild ser jag ofta sådant som andra inte ser. Det är just det som ska synas när bilden är färdig. Det är inte alltid det lyckas. Jag kan tillbringa en timme med att ta bilder på en soptunna som har något speciellt att berätta, innehållet, eller ytan t ex. Jag jobbar mycket med stativ, eftersom det nästan är omöjligt att hålla kameran så stilla som det krävs när man tar makron. Favoritobjekt är träd av alla sorter, gärna i detaljstudier. Han trivs med att ströva ensam i naturen och är inte särskild intresserad av att fota folk. Undantaget är dottern, som också till Lennarts förtjusning gillar att fotografera. Där finns ett gemensamt intresse som han hoppas ska bestå. Nu har han börjat en kurs på Medborgarskolan för att lära sig mer om Photoshop och fördjupa sina kunskaper som naturfotograf. Han betraktar fotona som avlöser varandra på dataskärmen och säger eftertänksamt: - Jag fotograferar för den glädje det ger mig. Det är inte alltid jag kommer ihåg var jag tagit bilden. Jag minns framför allt känslan av platsen där jag var, stunden då jag tog bilden, och även vad jag gjort för att få fram de slutliga effekterna. Det är helt tillräckligt för mig. Text och foto: Margareta Andermo Vi i VätterHem nr5 2010 9 Dags för hyresgästenkät igen! Varje år frågar vi våra hyresgäster om hur ni trivs i ert boende – totalt 18 frågor som vi hoppas att ni som får enkäten tar er tid att besvara. Det tar väl cirka 15-20 minuter. Alla svar är mycket viktiga och syftet med enkäten är att vi ska kunna bli ännu bättre som hyresvärd. Många förbättringar har gjorts genom åren tack vare synpunkter vi fått den här vägen. Som vanligt är det företaget AktivBo i Stockholm som genomför enkäten och alla som svarar är som vanligt helt anonyma. I princip är varje trapphus med vart tredje år och cirka 2500 hyresgäster fick enkäten i sina brevlådor runt den 15 oktober. I studentboendet går enkäten ut via internät och där är samtliga trapphus med i årets enkät. Resultatet får vi i början av 2011. Erik Högberg är VD på AktivBo och så här svarar Erik på frågan varför det är så viktigt att du svarar på enkäten: ”Enkäter till hyresgästerna har visat sig vara ett mycket användbart sätt att få en bra dialog med sin hyresvärd. Genom att fylla i enkäten och kommentera svaren ger hyresgästerna sin syn på vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Dvs ett mycket bra underlag för hyresvärden på vad man ska fokusera på i sin service och förvaltning. I VätterHems fall har detta verkligen gett utdelning genom åren. VätterHem har blivit bäst bland alla kommunala bolag i Sverige nästan alla åren man mätt tillsammans med AktivBo. Och då har man konkurrens med de nära 40 kommunala stora och medelstora bolag som mäter på samma sätt. Så vi på AktivBo hoppas att ni fortsätter att svara på enkäterna och hjälper VätterHem att fortsätta ligga i topp.” VD Erik Högberg och Projektledare Jana Hagel utanför AktivBos lokaler i Stockholm. Far och son tar över närbutik på Öxnehaga Ny ägare till Öxnehagas närbutik Frukt&Grönt; Shahin Hassanmezadeh och Mehdi Hassanzadeh 10 Vi i VätterHem nr 5 2010 I början av oktober tog Mehdi Hassanzadeh och Shahin Hassanzadeh över livsmedelsbutiken på Öxnehaga. Mehdi har tidigare drivit Norrängens Kiosk i hela 16 år! Hustru Firozeh Nadi kommer att hjälpa till då och då i butiken. Familjen kommer från Iran där Mehdi var officer, och då var Shahin bara åtta år när man flyttade till Sverige. - Vi har idag alla livsmedelsprodukter och vi vill lyssna på våra kunder. De varor som öxnehagaborna vill att vi ska saluföra ska jag fixa att dom kommer att finnas här, säger Mehdi. - Än så länge tillhör vi inte någon livsmedelskedja men vi ska gå med den som vi tycker passar oss bäst, men det avgör vi vid ett senare tillfälle, fortsätter Mehdi. H är växte jag upp Thony Kankare är tillbaka på Råslätt där han växte upp. Och han är ny rektor för den skola som han en gång varit elev i. ”Det är en enorm förmån att ha fått växa upp på Råslätt och fått gå på Stadsgårdsskolan. Det tog många år innan jag insåg vilken fantastisk skola det var! Och jag har fått med mig så mycket kunskaper av alla människor från hela världen som bor eller bott på Råslätt! Thony Kankare är ny rektor på Råslättsskolan sedan 1 augusti. Råslätt är inget nytt område för honom. Familjen bodde på Kärrhöksgatan 58 när han gick på högstadiet och under gymnasietiden. Och under hela hans vuxna liv har kontakten med området funnits kvar på olika sätt. Numera bor han och hans familj ”granne med Råslätt” på villaområdet gamla Råslätt. - Råslätt var ett bra område att växa upp i. Jag och mina kompisar, Ulf, Patrik och Kaj umgicks väl mest hemma hos varandra men det fanns alltid mycket att göra i området. Jag tränade karate på Kärrhöksgården och sedan boxning i BK Ringen i stan. Skolan skötte jag nog inte som jag borde så när jag lämnade den var det inte med särskilt bra betyg. Det var bara i idrott, engelska och svenska jag var godkänd. Efter högstadiet blev det verkstadsteknisk linje och efter studenten 1988 började Thony direkt jobba på Fläkten. Men efter några år insåg han att det var dags att göra något annat och då läste han upp sina betyg på Komvux. För trots att Thony inte hade varit så intresserad av skolarbete så har han alltid haft en positiv grundsyn till skolan – mycket tack vare sin klassföreståndare på Stadsgårdsskolan. Thony hann också göra FN-tjänst. Att få se ett land från ett annat perspektiv än turistens gjorde att han insåg vilken förmån det är att få växa upp i ett land som Sverige. Under den tiden mognade också tanken på vidareutbildning och när Thony kom hem så blev det en gymnasielärarutbildning. På John Bauergymnasiet fick Thony sin första tjänst och där trivdes han. Men när han blev tipsad om tjänsten som rektor på Stadsgårdsskolan så kände han att skulle han byta skola var det nog bara Stadsgårdsskolan som var aktuell för honom. Och som rektor har han möjlighet att, tillsammans med andra, påverka de större frågorna som rör skolans värld. - Precis som Råslätt har förändrats så har jag också gjort det. Här finns en tillhörighet och en stolthet även om det givetvis också finns en utslagning. - När jag går runt på området då känner jag mig som en hemvändare. Text och foto: Inga Fredlund Vi i VätterHem nr5 2010 11 Sortergård till Råslätt? Som vi och övriga lokala medier berättat om fortskrider planerna på en ny sortergård till Råslätt. Lisbeth Merkert som är Verksamhetschef Avfall säger till Vi i VätterHem att hennes avdelning har ett uppdrag från tekniska nämnden att avveckla nuvarande sortergård på Simsholmen och samtidigt bygga ny sortergård på Råslätt. Hur ser då tidplanen ut? En detaljplan kan vara klar tidigast nästa sommar och sedan ska det till även ett miljötillstånd. -Jag räknar inte med att en ny sortergård på Råslätt kan öppna förrän tidigast sommaren 2012 säger Lisbeth Merkert. –Dessutom planerar vi ju en ny rondell söder om nuvarande råslättsrondell, och en del trevliga verksamheter som lokaler för studiebesök, bland annat för skolklasser. Kanske också en seconhandshop för hela och rena varor som folk vill lämna för återanvändning? ”Europa minskar avfallet” Vi vill ha Ditt tips! Hur kan man göra för att slänga mindre mängder? Delta i kampanjen ”Europa minskar avfallet” och lämna ditt tips genom att skicka oss ett mail senast den 28 november till: [email protected] alternativt skicka ett vykort till: VätterHem, Box 443, 551 16 Jönköping märkt med ”Minska avfallet”. Välkommen med ditt bidrag! Sedan utsortering av matavfallet infördes har mängderna med brännbart avfall halverats hos VätterHem. Hela 44% av det ni lämnar i miljöhusen är förpackningar och tidningar som återvinns. Det är jättebra, men vi vet att det finns ännu mer vi kan göra. Redan i butiken kan du göra ett val, hemma kan produkten hanteras så att den håller så länge som möjligt och när du har förbrukat den eller helt enkelt bara är less, kan det finnas flera miljövänliga alternativ för hur den kan hanteras i nästa steg. Varje insats är en vinning för miljön. När vi är många som är flitiga i det lilla, gör det avtryck också i det stora. På vår hemsida kan du läsa mer om några konkreta miljövinster där du är med och bidrar. Inga politiska beslut? 12 Vi i VätterHem nr 5 2010 Boka in redan nu: Klimatsmart boendekonferens ”att vara miljövänlig i vardagen” Lördag 26 februari, mer information kommer! Foto:Lennart Bengtsson Rolf Wennerhag som jobbar i den lokala hyresgästföreningen på Råslätt och också är ledamot i fullmäktige menar att det endast finns politiskt beslut på att avveckla sortergården på Simsholmen men inte att bygga ny sortergård på Råslätt. Rolf är kritisk till en placering på Råslätt med motiveringen att industriell verksamhet ska finnas på respektfullt avstånd från bostäder. Rolf säger också att ”duger det inte att ha en sortergård på Simsholmen så duger det inte heller på Råslätt”. Vi lär säkert få anledning att återkomma vad som händer i den här frågan i kommande nummer av Vi i VätterHem. Tänk att dina torra brödkanter, potatisskal och ruttna jordgubbar kan bli något värdefullt igen. När du sorterar ut ditt matavfall kan det behandlas separat. Allt matavfall som samlas in hos VätterHem ger så mycket gas att en bil kan köra till Milano varje dag, året om! Om man äter 96 bananer och slänger skalen i papperspåsen går det att göra biogas som räcker till 10km körning. Genom att låta bilar köra på biogas istället för bensin minskar utsläppen av koldioxid. När sopbilen har hämtat avfallet sönderdelas det och blandas med vatten innan det stängs in i stora luftfria tankar. Där bryts materialet ner och biogas bildas. Genom att rena gasen går det att tanka en bil med bränslet. Dessutom kan den så kallade rötresten användas som näring och ersätta konstgödsel. Fortfarande finns det en hel del matavfall kvar bland det brännbara avfallet. Hjälp oss att bli bättre på att sortera ut det också. Hur långt tror du att vi kan komma med den biogas som allt vårt matavfall ger? Bli en ”matjägare” som ser till att all möglig ost, morotsblast, förbrukade tepåsar och matrester hamnar där det hör hemma – i papperspåsen! Tack för din insats! Visste du att… Sorteringen av matavfall gav en produktion av biogas motsvarande 7 mils körning per lägenhet förra året. Testa dig själv vad sorteras som matavfall? Ja 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kaffesump Mögligt bröd i plastpåse Avocadokärna Snus Fiskrens Aska Servetter och hushållspapper Vissna blommor Ruttna plommon Tuggummi Nej Rätt svar: Ja 1, 3, 5, 7, 8, 9. Nej 4, 6, 10 (sorteras som brännbart) Nr 2 är en ”kuggis”. Plastpåsen sorteras som plastförpackning men det mögliga brödet sorteras som matavfall. Brödet måste alltså tas ur sin påse. En bil till Milano varje dag! Tips: • Använd alltid den ventilerade hållaren för papperspåsen så att fukten luftas bort. • Lägg gärna använda servetter och hushållspapper i papperspåsen. Det suger upp ev fukt. • Håll matavfallet rent från föroreningar som exempelvis plastpåsar. Vill du veta mer om insamlingen av matavfall, gå in på www.jonkoping.se Vi i VätterHem nr5 2010 13 Hemsparkonto Sätt in en valfri summa pengar och använd avkastningen till att sänka din hyra! - I somras startade vätterHem samarbete med Ikano Bank och flera hyresgäster har hört av sig till ekonomiavdelningen berättar Danel Gustavsson. Nu när räntan är på uppgående så kommer denna sparmöjlighet att bli än mer attraktiv. I skrivande stund är räntan 1, 95 %. Som ny kund får du en välkomstpremie på 500 kronor. Hemsparkontot är en flexibel sparform utan begränsninagar vad gäller uttag/insättningar och den omfattas av den statliga insättningsgarantin. Daniel når ni lättast via telefon 036 199435, eller via mail [email protected]. Mer information finns också på vår hemsida www.vatterhem.se Vad består din hyra av? Vad ingår i din hyra? Här kan du se vilka utgiftsposter som hyran ska täcka Exempel 3 rok, 75 m2 hyra 5100 kr/mån Underhållskostnader Underhållskostnad Hyresgästför medel Kommunala taxor Hyresgästföreningens Fastighetsskötsel medel Uppvärmning Fastighetsskatt Kommunala taxor Reparationer (sophantering, vatten, fastighetsel) Försäkringar Administration Övriga driftkostnader Kommunal fastighetsFastighetsskötsel avgift/skatt Finansiella kostnader Finansiella kostnader (räntekostnader och avskrivningar) Kommunal fastighetsavgift/skatt Övriga driftkostnader Administration Försäkringar Reparationer Fastighetsskatt 14 Vi i VätterHem nr 5 2010 Uppvärmning kr 1100 25 495 475 740 150 270 60 370 60 130 1225 Stipendier till fadderelever Årets Österängsprofil Smail Vejzovic! För första gången har Österängens boende röstat fram en person som betyder mycket för området. Detta gjordes på Österängsdagen i augusti. Motiveringen till att Smail utsågs var följande: ”Smail får ta emot årets utmärkelse för sitt idoga arbete med att göra Österängen mer känt för omvärlden och för sitt engagemang att utveckla stadsdelen”. Smail är en välkänd profil på Österängen och har bott där i snart 15 år. Christian Ernst och Robbie Danielsson tilldelades 5000:- var för sitt examensarbete ”Tillgänglighet i ett befintligt bostadsbestånd och åtgärdsförslag i en av fastigheterna på Duvgatan på Österängen” Förslaget visar på ett föredömligt sätt på förbättringsåtgärder i syfte att öka tillgängligheten och därmed möjlighet till ökat kvarboende i en 50-talsfastighet. Prisutdelare byggchef Henrik Möller och vd Kent Sandén Utställning arkitektförslag Strandängen De sex förslag på hur framtida Strandängen ska byggas kommer att finnas i Jönköpings Kommuns utställningslokal vid Juneporten från och med månadsskiftet oktober/november. Vinnande förslag presenteras i december. Under 2011 beräknas detaljplan för södra Strandängen vara klar, och preliminär byggstart här sommaren 2012. Förslagen kommer även att finnas på VätterHems hemsida www.vatterhem.se Foto: Agneta Alfredsson VätterHem kommer i framtiden att dela ut stipendier till elever som studerar på en av högskolorna i Jönköping och som utför det bästa examensarbetet inom VätterHem. VätterHem är ett av många fadderföretag gentemot Högskolorna där vi varje år tar emot några elever från de högskolor som har sökande till oss. Hit ringer du.... Växel 036 199400 Marknad 036 199400 Kassa/ekonomi 036 199432 Områdeskontor Råslätt: Österängen Öxnehaga City 036 199471 036 199455 036 199475 036 199425 Felanmälan din BoVärd (telefonnummer finns i trapphuset) eller via vår hemsida vatterhem.se Jour (akut efter arbetstid) 040 6892945 Vi i VätterHem är ett informationsorgan för hyresgäster och anställda Ansvarig utgivare: Christer Ask Layout: Inga Fredlund Adress: Bostads AB VätterHem Box 443 551 16 JÖNKÖPING Telefon: 036 199400 Fax: 036 199467 Mail: [email protected] Hemsida: vatterhem.se Tidningen är tryckt på miljöanpassat papper Vi i VätterHem nr5 2010 15 Råslättsdagen! Som vanligt sken solen, det var folk och rörelse överallt och fotbollsturneringen var spännande. Mycket publik - vår konferencier, PerÅke Wennerberg, uppskattade att det var en publik som motsvarade minst tre fulla konserthus framför scenen under dagen! Vi ses nästa år - första lördagen i september. 16 Vi i VätterHem nr 5 2010
© Copyright 2024