1. No category

Nyhetsbrev
JARL hjalmarson stiftelsen
Nummer 10/2010
19 december väljer Vitryssland president.
Sveriges ambassadör i Minsk kommenterar.
Bok av vitrysk opposition presenterad i
Stockholm och i Bryssel.
Valet i Moldavien – vad hände egentligen?
Hjalmarsonstiftelsen önskar alla läsare
en God Jul och Gott Nytt År!
Vitryssland går till val kommer oppositionen att enas i protester?
Söndag 19 december går Vitryssland till val.
Landets president ska utses. Senast det hände
var 2006 då valfusk från regimens sida ledde
till oppositionens protester. På Oktobertorget
i Minsk anordnades demonstrationer och ett
tältläger upprättades. Lägret utplånades av
makthavarna och 600 oppositionella dömdes till
“administrative detention”. (se nedan)
Vad kommer att hända denna gång? Sveriges
ambassadör i Minsk, Stefan Eriksson, svarar
och förklarar.
Vad betyder det för valet att oppositionen inte
enats om en kandidat?
– Jag tror inte man ska överdriva betydelsen
av frågan om oppositionen lyckats enas om en
kandidat. Under förutsättning att valet verkligen
genomförs på ett demokratiskt och rättvist sätt
skulle det möjligen
vara en styrka för
oppositionen att
kunna presentera en
gemensam kandidat.
Det finns som bekant dock åtskilliga
tvivel på att så blir
fallet, och i den situationen kanske det
inte spelar så stor
roll om oppositionen representeras av
en eller som denna
Stefan Eriksson. Foto:
gång – nio kandida- UD/Pawel Flato
ter. Det finns de som
hävdar att det t.o.m. kan vara en fördel att flera
alternativa kandidater – som har sina stödgrupper inom olika delar av det vitryska samhället
- syns under valkampanjen. Den vitryska val-
Diaries for Dissidents – Daily Routines in a Belarusian Prison
presenterades för en svensk publik den 7 december och i Europarlamentet i Bryssel två dagar senare. Boken är skriven av 15
vitryska oppositionella. De har alla fört dagbok under sin tid i
fängelse – som oftast varat 10-15 dagar. Administrative detention
är ett återkommande straff som utdöms för allt från ”svordomar”
till att hålla upp oppositionens vitryska vit-röd-vita flaggan.
Stanislau Bahdanovitj och Andrej Sarotnik från Belarus Popular
Front (BNF) samt Juri Lavrentiev från United Civil Party (UCP)
berättade under bokpresentationen i Stockholm om hur det är att
leva och verka politiskt i en diktatur. ”Jag var med på torget [oppositionen protesterade efter valet 2006 genom att tälta på Oktobertorget i Minsk] och arresterades” berättade Stanislau Bahdanovitj. Beställ boken och läs mer på www.hjalmarsonstiftelsen.se
www.hjalmarsonstiftelsen.se
kampanjen är extremt hårt reglerad, och det har
inte märkts särskilt mycket av att det snart är
val i Vitryssland. Under insamlingen av namnunderskrifter till kandidaterna var det absolut
ett plus för oppositionen att så många kandidater syntes ute på gator och torg. Likaså har nio
alternativa kandidater - istället för en eller två
- fått möjlighet att framträda på statlig vitrysk
TV under vardera två halvtimmar. Tack vare att
kandidaterna har riktat in sig på att debattera
med den sittande presidenten och inte gett sig
på varandra sinsemellan - vilket troligen var
det som myndigheterna hade räknat med när de
registrerade så många kandidater - så tror jag
därför inte att mångfalden av kandidater har
påverkat proteststämningarna negativt, utan det
kan istället ha ökat det potentiella stödet för
oppositionen.
Jämfört med 2006 vilka är förutsättningarna
för oppositionen att vinna valet?
– Man måste ha klart för sig att det i princip är
omöjligt att vinna ett val enligt de spelregler
som etablerats i det auktoritärt styrda Vitryssland. De OSSE-missioner som övervakat tidigare val i Vitryssland har entydigt fastslagit att
valen inte genomförts på ett fritt och rättvist
sätt. Det finns t.o.m. inhemska bedömare som
menar att någon rösträkning i ordets egentliga
bemärkelse inte sker i Vitryssland, utan att resultatet är förbestämt innan valet äger rum. Det
är oerhört svårt att veta vilka stämningar som
råder i det vitryska samhället idag, eftersom
myndigheterna sedan flera år tillbaka strikt
kontrollerar alla organisationer som ägnar sig åt
opinionsundersökningar. Det finns ett oberoende
vitryskt opinionsinstitut i exil i Vilnius som försöker genomföra undersökningar i Vitryssland
även om de ofta utsätts för påtryckningar (www.
iiseps.org). Resultaten från deras senaste undersökning (och även liknande undersökningar
utförda av ryska och ukrainska organisationer)
visar att missnöjet med den nuvarande regimen
ökar bland befolkningen, även om det råder
olika uppfattningar om det totala stödet för oppositionen, ligger kring 20-30 eller så mycket
som 35-45 procent. Man bör komma ihåg att
rädsla är en faktor som fortfarande spelar en roll
i opinionssammanhang, och det är inte självklart
att vitryssar är beredda att svara ärligt om sina
politiska sympatier till opinionsundersökare.
Det som förändrats sedan 2006 är kanske i första hand att internet och digitala medier blivit
mer tillgängliga för en större del av befolkningen, vilket i någon mån dämpat det närmast totala
informationsmonopol som tidigare statlig tv
haft i Vitryssland. Tröttheten med det nuvarande
ledarskapet har också stärkts – det är trots allt
2
ganska unikt att en och samma person styrt ett
land mitt i Europa i 16 år – och inte visar några
tecken på att vilja träda tillbaka. Icke att förglömma är också att den ekonomiska situationen
för Vitryssland är avgjort mer bekymmersam
idag än för fyra år sedan, även om myndigheterna utåt ger bilden av att landet klarat sig igenom
den finansiella krisen utan större problem.
Vad tror du händer ifall president Lukasjenka
utropar sig som storvinnare redan i första valomgången?
Det råder idag knappast något tvivel om att så
kommer att ske – även om många inte kommer
att tro på att detta motsvarar det reella valresultatet. Frågan är bara om uppfattningen om att
valfusk förekommit kommer att bli så stark att
det kommer att leda till massprotester från de
vitryska väljarna. Huvuddelen av oppositionskandidaterna uppmanar f.n. sina väljare till att
samlas på Oktobertorget i Minsk på kvällen den
19 december kl 20.00. Detta har föranlett varningar från vitryska åklagarmyndigheter, men
det är tveksamt om man kommer att gå längre
än så. Under valkampanjen har myndigheterna
ansträngt sig för att visa upp en ”liberalisering”
i syfte att kunna förbättra relationerna med
Europa, och man vill förmodligen ogärna vidta
repressiva åtgärder när det är så lite tid kvar
till valdagen. Återigen är det oerhört svårt att
bedöma hur starka proteststämningarna är bland
de vitryska väljarna. Åtskilliga tusen personer
kommer att gå ut och protestera, men ingen vet
om det blir fem, tio eller femtio tusen personer.
Vitrysk TV visar i dessa dagar ”skräckscenarier” från gatudemonstrationer i andra länder
i Östeuropa, vilket tyder på att även myndigheterna känner en viss oro inför söndagens
förväntade protester. Blir det extremt kallt
kommer det sannolikt att minska protestviljan
hos många, men för att gardera sig har myndigheterna nyligen gjort en isbana på det centrala
torget i Minsk ...
Vad innebär det ifall det blir en andra valomgång?
Det är uppenbart att någon andra valomgång
inte är planerad av myndigheterna, särskilt
som den i så fall skulle infalla på söndagen den
2 januari – två dagar efter nyårsfirandet! Om
verkligen valet – och då särskilt rösträkningen
– skulle genomföras på ett rättvist sätt så funnes
det enligt många bedömare reella chanser för
en andra valomgång. För egen del tror jag det
är viktigare vad som händer på kvällen den 19
december.
www.hjalmarsonstiftelsen.se
Läget i Moldavien fortfarande oklart
Moldavien gick nyligen till val, men “risken är
överhängande att det blir det tredje valet i rad
där en president inte kan utses efteråt” säger
riksdagsledamot Christian Holm. Han och
hans kollegor Walburga Habsburg Douglas
samt Margareta Cederfelt var valövervakare i
Moldavien för OSSE. “Enligt alla internationella organisationer var valet demokratiskt
och fritt. Visst fanns det fortfarande problem
med röstlängder, som ännu inte är elektroniska, men mycket har förändrats under det senaste året” förklarar Walburga Habsburg.
Enligt Moldaviens konstitution väljs presidenten av parlamentet med minst 3/5-majoritet. Då
ingen kandidat fick tillräckligt många röster
upplöstes parlamentet efter valet i april 2009. I
juli hölls ett nytt val som vanns av ”Allians för
Europa” som dock inte heller lyckades rösta
fram en president.
– Tyvärr har den politiska situationen
inte blivit mycket klarare, säger Walburga
Habsburg och fortsätter:
– Visst har Alliansen vunnit. Särskilt PLDM
[Moderaternas systerparti], som har ansökt om
medlemskap i EPP, gjorde ett mycket bra val.
Som det ser ut nu kan dock kommunisterna
fortsätta att blockera presidentvalet.
Vad kan vi i Väst göra för att hjälpa?
– Inkludera Moldavien! Stöd landet i dess
demokratiska utveckling. De liberala partierna
arbetar för att Moldavien ska närma sig EU och
på sikt bli medlem av den Europeiska Unionen,
förklarar Margareta Cederfelt som förordar ökat
handelsutbyte samt att de akademiska kontakterna utvecklas med möjlighet till studentutbyte. Hon får medhåll av Christian Holm:
– Dels tror jag att vi har mycket att bidra med
i det partinära arbetet med kapacitetsuppbyggnad i de politiska partierna. Hjalmarsonstif-
Walburga Habsburg Douglas och Christian Holm på
valövervakningsuppdrag i Moldavien.
telsen är här en viktig aktör. Därutöver är jag
övertygad om att EU spelar en viktig roll bland
annat vad gäller visumfrihet.
Walburga Habsburg menar att Moldavien
behöver hjälp för att få ett europeiskt nätverk.
Hon pekar dessutom på att korruptionen måste
bekämpas. Och så kan vi svenskar, menar hon,
hjälpa till med alliansuppbyggnad. “Vi har ju
nästan fem års erfarenhet av hur man regerar i
en allians.”
Och det finns fler frågor som Moldaviens
makthavare behöver ta itu med, bl.a energiförsörjningen. Ryssland är i dag den enda
energileverantören.
Den demokratiska koalitionsrörelsen “För ett Ryssland utan godtycke och korruption” har hållit
kongress i Moskva. På kongressen fattades beslut om att skapa ett nytt demokratiskt parti “Partiet för folkets frihet”.
Tanken är att partiet ska registreras under våren (för detta krävs bl.a. 45 000 medlemmar och
att man har avdelningar i hälften av de 83 regionerna) för att sedan kunna ställa upp i dumavalet i november 2011. Senast till nästa sommar ska partiet ha utsett en gemensam kandidat
till presidentvalet våren 2012. Samtliga rörelser i koalitionen ges rätten att nominera en kandidat och sedan väljs den slutgiltiga presidentkandidaten genom sluten omröstning.
Partiet kommer att ha fyra ordförande: Michail Kasianov (Folkdemokratiska Unionen), Boris
Nemtsov (Solidaritet), Vladimir Milov (Demokratiskt Val) samt Vladimir Ryzjkov (Republikanska partiet).
www.hjalmarsonstiftelsen.se
3
God Jul och Gott Nytt År!
önskar Hjalmarsonstiftelsen
Den 15 december höll Jarl Hjalmarson Stiftelsen julavslutning. Gästerna var medarbetare, talare och andra i
Stiftelsens nätverk. I vimlet sågs många riksdagsledamöter och tjänstemän från så väl departement som Moderateras riksorganisation, kommun och landsting.
Från vänster: Eva Gustavsson, managing director
JHS, Boel Färjh, Stureplans affärsresebyrå och Clara
Wahren, just hemkommen från Bryssel och en av
många som ingår i Stiftelsens nätverk av talare.
Från vänster: Sebastian Tham, vikarierande handläggare
(M) för EU-frågor i riksdagen, Johan Westrin, moderaternas riksorganisation samt Maria Angell med dotter Kajsa.
Från vänster: HB Ekström, chef moderaternas riksdagskansli, Magareta Cederfelt, riksdagledamot samt Peter
Linder, försvarpolitisk handläggare (M).
Marika Ehrenkrona, som leder skribentutbildningar i
Stiftelsens regi, tillsammans med politiska sekreterare
(M) från riksdagen samt deltagare i Hjalmarsonstiftelsens skribentnätverk.
Erik Kristow,
politiskt sakkunnig i
kulturdepartementet
(till vänster) och
Mats Johansson,
riksdagsledamot.
Eva Dunert (till
vänster) och Annika
Michelsen, båda
från moderaternas
riksdagskansli.
Detta nyhetsbrev är utgivet av Jarl Hjalmarson Stiftelsen; www.hjalmarsonstiftelsen.se och utkommer tio gånger per år.
Redaktör: Elisabeth Precht, tel 08-676 8110; [email protected].
4
www.hjalmarsonstiftelsen.se