null
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 april 2016 (OR. en) 8056/16 ECOFIN 302 RELEX 287 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare inkom den: till: 15 april 2016 Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd Komm. dok. nr: C(2016) 2164 final Ärende: KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT (EU) …/… av den 15 april 2016 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU, vad gäller Vitryssland För delegationerna bifogas dokument – C(2016) 2164 final. Bilaga: C(2016) 2164 final 8056/16 /ub DGG 1A SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2016 C(2016) 2164 final KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT (EU) …/… av den 15.4.2016 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU, vad gäller Vitryssland SV SV MOTIVERING 1. INNEHÅLLET I DEN DELEGERADE AKTEN I januari 2015 godkände Coreper en förteckning över 29 åtgärder för att fördjupa EU:s kritiska engagemang i förbindelserna med Vitryssland. En av dessa åtgärder avser EU:s granskning av unionens restriktiva förhållningssätt till Europeiska investeringsbankens (EIB) utlåning (Vitryssland är för närvarande inte berättigat till EU-garantin inom ramen för EIB:s så kallade mandat för utlåning till tredjeland för 2014–2020, som beviljades genom ett beslut av Europaparlamentets och rådet 1). Denna åtgärd framhävdes särskilt i slutsatserna från kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik av den 1 oktober 2015 2. I sina slutsatser av den 15 februari 2016 beslutade rådet att snabba på genomförandet av åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan EU och Vitryssland på vissa ekonomi-, handels- och biståndsrelaterade områden, framförallt när det gäller samarbete med internationella finansinstitut, särskilt EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Rådet uppmanade även Vitryssland att snabba på sina ekonomiska reformer samt säkerställa respekt för grundläggande friheter, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Som en del av de 29 åtgärder som godkändes av rådet har kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bedrivit ett nära samarbete i fråga om de politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga bedömningarna av den aktuella situationen i Vitryssland. Enligt dessa bedömningar finns det tillräckligt stöd för att lätta på EU:s restriktiva förhållningssätt gentemot Vitryssland genom att berättiga Vitryssland till EIB-finansiering med EU-garanti. Vitryssland ingår i förteckningen i bilaga II i beslut nr 466/2014/EU över länder som är potentiellt berättigade till EIB-finansiering med EU-garanti. Enligt artikel 4.2 i beslut nr 466/2014/EU har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter med avseende på ändringar av bilaga III i vilken förteckningen över berättigade länder anges. I linje med EU:s politik och strategi i fråga om Vitryssland och med beaktande av den allmänna ekonomiska, sociala, miljömässiga och politiska situationen samt av relevanta rådsslutsatser, bör Vitryssland läggas till i bilaga III så att EIB:s finansieringstransaktioner i Vitryssland berättigar till täckning genom EU-garantin. 2. SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN Politisk bakgrund Vitryssland är fortsatt en centraliserad och enväldigt styrd stat som är hårt kontrollerad av presidenten. President Aleksander Lukasjenko valdes om den 11 oktober 2015 med 83,5 % av rösterna enligt Vitrysslands centrala valnämnd. Även om valet genomfördes i en fredlig atmosfär och ett antal osanktionerade demonstrationer fick äga rum, så skadades valets 1 2 SV Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EUgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU (EUT L 135, 8.5.2014, s. 1). CFSP/SEC/0659/15 2 SV integritet på grund av betydande problem, särskilt vid rösträkningen och sammanställningen av valresultatet. Situationen för mänskliga rättigheter och demokrati förblir ett allvarligt problem, särskilt när det gäller mötes- och föreningsfrihet samt yttrande- och mediefrihet. Belarus är det enda landet i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraff. Framsteg har dock gjorts under de senaste två åren. Spänningarna började minska i och med att Vitryssland deltog mer aktivt i det östliga partnerskapet, förhandlingar inleddes om ett avtal om viseringslättnader och återtagande, förhandlingar slutfördes om ett partnerskap för rörlighet, EU och Vitryssland lanserade övergångsfasen i frågor som rör modernisering, Vitryssland anslöt sig till Bolognaprocessen, ett samförståndsavtal om samarbete på området energitrygghet undertecknades och Vitryssland deltog i FN:s senaste allmänna återkommande utvärdering av mänskliga rättigheter, där Vitryssland godtog 168 av 259 rekommendationer. De vitryska myndigheterna samtyckte särskilt till att genomföra åtgärder i syfte att diskutera ett moratorium för dödsstraff. På Vitrysslands initiativ återupptogs dessutom människorättsdialogen mellan EU och Vitryssland i juli 2015, och den 22 augusti 2015 frigavs de politiska fångar som då återstod. Som ett resultat av krisen i Ukraina har även den regionala situationen ändrats. Hittills har Vitryssland intagit en konstruktiv hållning genom att stå som värd för de fredsförhandlingar som ledde fram till Minskavtalen. Vitryssland stod emot påtryckningar från Ryssland om att införa restriktiva åtgärder mot Ukraina, erkände aldrig annekteringen av Krimhalvön och upphävde inte skyldigheterna gentemot Ukraina inom ramen för frihandelsområdet inom Oberoende staters samvälde. Vitryssland har snarare upprepat den vikt landet fäster vid Ukrainas territoriella integritet och ökat handeln med Ukraina. Den 15 februari 2016 beslutade rådet att EU inte ska förlänga de restriktiva åtgärderna mot 170 personer och tre företag 3. Rådet beslutade vidare att vapenembargot och de restriktiva åtgärderna avseende de fyra personer som uppfördes på förteckningen i samband med de ouppklarade försvinnandena av två oppositionspolitiker, en affärsman och en journalist ska förlängas med en period av tolv månader. Samtidigt beslutade rådet att påskynda genomförandet av åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan EU och Vitryssland på ett antal ekonomi-, handels- och biståndsrelaterade områden med målet att modernisera Vitryssland och dess ekonomi till förmån för den vitryska befolkningen, inbegripet med sikte på en anslutning till Världshandelsorganisationen och i samarbete med internationella finansinstitut, särskilt EIB och EBRD i enlighet med deras respektive mandat. Om denna positiva utveckling fortsätter kan detta med tiden leda till förhandlingar om en ny rättslig ram där Vitryssland likställs med de övriga länderna i det östliga partnerskapet. Mot bakgrund av denna bedömning och baserat på rådets slutsatser av den 15 februari 2016 bör EU sammanfattningsvis inte längre utesluta Vitryssland från tillgång till EIB-finansiering inom ramen för beslut nr 466/2014/EU. Ekonomisk och social bedömning Vitryssland hade goda resultat under de 15 år som föregick 2009 års globala kris, men sedan dess har landets makroekonomiska situation försämrats kraftigt, vilket främst återspeglar strukturella begränsningar relaterade till en tillväxtmodell där den privata sektorn och marknadssignaler fortsatt spelar en otillräcklig roll. I och med att denna modell hämmar en effektiv fördelning av resurser och begränsar produktivitetsökningen, har försöken att stärka 3 SV 6052/16 3 SV tillväxten genom makroekonomiska politiska lättnader, däribland i fråga om lönepolitiken, haft tendens att skapa betalningsbalans- och inflationstryck. Myndigheterna har dock reagerat på de tre senaste perioderna av kris eller bräcklighet i fråga om betalningsbalansen genom att vidta lämpliga anpassningsåtgärder, med hjälp av vilka man har lyckats återställa den makroekonomiska stabiliteten. De har även vidtagit åtgärder för att öka graden av marknadsinriktning i den vitryska ekonomin, men strategin hittills har varit mycket försiktig och förändringarna väldigt gradvisa då man har försökt återställa den ekonomiska stabiliteten och tillväxten genom att ändra det befintliga systemet snarare än att genom bestämt gå mot en fullfjädrad marknadsekonomi. En mer beslutsam strategi när det gäller systemisk ekonomisk förändring förefaller därför vara av vikt. Efter tre år av blygsam ekonomisk tillväxt (under 2 % per år) trädde Vitryssland 2015, för första gången på 20 år, in i en lågkonjunktur och landets reala bruttonationalprodukt (BNP) uppskattas ha minskat med 3,9 %. Även om lågkonjunkturen till stor del berodde på externa chocker, däribland lågkonjunkturen i Ryssland och Ukraina samt låga råvarupriser och långsam tillväxt i EU, så var det även en konsekvens av de ovan nämnda ekonomiska och strukturella problem som ackumulerats. Avmattningen av ekonomin drevs på av en nedgång i exporten, vilken återspeglade lågkonjunkturen hos Vitrysslands viktigaste handelspartner Ryssland och Ukraina, men även en skärpning av penning-, finans- och lönepolitiken som ledde till en minskning av den inhemska efterfrågan och inhemska investeringar. Till det positiva hör att en stram politik för efterfrågan, tillsammans med en minskad ekonomisk verksamhet, bidrog till att begränsa inflationen i en situation där den vitryska rubelns tydliga nedgång på marknaden ledde till ett uppåtriktat tryck på priserna (mellan mitten av november 2014 och mitten av februari 2016 förlorade den vitryska rubeln 51 % av sitt värde mot dollarn). Tack var en försiktig finanspolitik kunde dessutom det nominella budgetöverskottet på viktiga områden bevaras, trots lågkonjunkturen och presidentvalet i oktober i fjol. I juni 2015 införde nationalbanken en fullt flexibel växelkurs, vilket bidrog till att skydda de nära nog utarmade valutareserverna och delvis dämpa den externa chocken, och detta ledde till en betydande anpassning av bytesbalansen (2015 uppskattas underskottet i bytesbalansen ha minskat till 2 % av BNP, från 6,7 % av BNP 2014 och över 10 % av BNP 2013). Myndigheterna har gjort vissa framsteg i fråga om strukturella reformer, om än i något mer begränsad utsträckning. Även om statligt ägda företag fortfarande dominerar den ekonomiska strukturen i Vitryssland, inbegripet banksystemet, så har vissa framsteg gjorts i arbetet med att införa bolagsstyrning i statligt ägda företag genom att ersätta fasta kvantitativa mål med indikativa mål. När det gäller faktisk privatisering av statligt ägda företag har framstegen dock varit begränsade, och de mål som myndigheterna har angivit i tidigare privatiseringsplaner har inte uppnåtts. I år planerar myndigheterna att gå vidare med privatiseringen av små och medelstora statligt ägda företag. Genom att minska bankutlåningen inom statliga program har framsteg även gjorts i riktning mot en friare kreditgivning för bankerna. Från och med februari 2015 kanaliseras all statsstyrd utlåning genom utvecklingsbanken, vilket i viss mån befriar affärsbankerna från statlig inblandning. Dessutom har man sedan 2009 gjort betydande framsteg när det gäller avreglering av priser, även om processen avbröts tillfälligt när prisstopp infördes i slutet av 2014 i syfte att begränsa inflationseffekterna av valutadeprecieringen. Andelen reglerade varor i korgen för konsumentprisindex har sjunkit från nästan 50 % 2011 till 18 % 2016, till följd av en avreglering av socialt känsliga varor i januari 2016. Under det senaste året har Vitryssland SV 4 SV även ökat sina ansträngningar i syfte att gå vidare med förhandlingarna om anslutning till Världshandelorganisationen. SV 5 SV Under det senaste årtiondet har den snabba ekonomiska tillväxten bidragit till att avsevärt minska fattigdomen och förbättra inkomstfördelningen. Andelen absolut fattigdom minskade från över 30 % under 2002 till 6,3 % år 2012, medan koncentrationskoefficienten sjönk från 0,30 till 0,26 under samma period. Till följd av den lågkonjunktur som i fjol drabbade Vitryssland har arbetslösheten, som delvis på grund av ett överskott av arbetskraft i statligt ägda företag traditionellt har legat på en låg nivå (cirka 0,5 % av arbetskraften) under flera år, ökat aningen (till 1 %) under 2015. För att kunna möta utmaningarna i samband med omstruktureringen från en främst statligt ledd ekonomi till en mer marknadsbaserad ekonomi kommer Vitryssland att behöva utveckla ett modernt socialt skyddsnät och bland annat stärka sina system för arbetslöshetsersättning och riktat socialt bistånd samt sitt pensionssystem. Myndigheterna förhandlar för närvarande med IMF om ett program för makroekonomisk anpassning och strukturreformer, som skulle kunna stödjas av en utvidgad lånemöjlighet och också bygga vidare på den färdplan för strukturreformer som Världsbanken nyligen har utarbetat i nära samråd med myndigheterna. EU stöder aktivt båda parterna i ansträngningarna att nå en överenskommelse. I detta nya läge, och förutsatt att lämpliga reformåtgärder vidtas, kan ekonomiskt stöd från EU och det internationella samfundet, bland annat genom en uppmjukning av de restriktioner som gäller för EIB:s verksamhet i Vitryssland, hjälpa landet att utveckla sin privata sektor, förbättra sin infrastruktur och främja en produktivitetsökning, vilket skulle bidra till att förbättra dynamiken och den medelfristiga tillväxten i den vitryska ekonomin. Miljöaspekter Vitryssland kännetecknas av en låg befolkningstäthet och vida områden med naturlandskap, skogar och våtmarker. Markförsämring, förorening av grund- och ytvatten, avfallshantering samt radioaktiv kontamination från Tjernobylolyckan 1986 hör till de största aktuella miljöproblemen i landet. En betydande ny riskfaktor tillkommer 2018 då den första reaktorn vid Astravets (Ostrovets) kärnkraftverk körs igång. Vitryssland är angeläget om att anpassa sin miljölagstiftning till europeiska standarder och är det enda land inom det östliga partnerskapet som anger miljön som en prioriterad fråga bland de tre bilaterala samarbetssektorerna enligt det fleråriga vägledande programmet. Flera gränsöverskridande samarbetsprojekt håller på att genomföras inom ramen för relevanta program med Lettland, Litauen, Polen och Ukraina, främst på områdena vattenförvaltning och avfallshantering samt förebyggande av naturrisker (översvämningar och skogsbränder). Den sektoriella miljödialogen med Vitryssland fortskrider också väl med i allmänhet relativt högt uppsatta deltagare från den vitryska sidan. Aktuella kvarstående gränsöverskridande miljöfrågor mellan EU och Vitryssland inbegriper frågor om biologisk mångfald, luftkvalitetsstyrning, problem i samband med Esbokonventionen angående Astravets kärnkraftverk samt förvaltning och skydd av gemensamma floder, såsom floden Njemen. På regional nivå deltar Vitryssland aktivt i det östliga partnerskapets panel för miljö och klimatförändringar och flera av EU:s regionala miljöprogram. Landet anordnade också med framgång det östliga partnerskapets första informella ministerdialog om miljö 2015 och är part i ett antal multilaterala miljöavtal. SV 6 SV Stöd från det internationella samfundet, till exempel genom EIB-finansiering som främjar tillämpningen av lämpliga miljömässiga normer, kommer att stödja en miljövänlig och hållbar utveckling i landet. 3. DEN DELEGERADE AKTENS RÄTTSLIGA ASPEKTER Det föreliggande delegerade beslutet av kommissionen syftar till att ändra bilaga III till beslut nr 466/2014/EU genom att Vitryssland läggs till på förteckningen över länder som är berättigade till EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin. SV 7 SV KOMMISSIONENS DELEGERADE BESLUT (EU) …/… av den 15.4.2016 om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU, vad gäller Vitryssland EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU 4, särskilt artikel 4.2, och av följande skäl: SV (1) Vissa ekonomiska, sociala, miljömässiga och politiska framsteg har gjorts i Vitryssland sedan beslut nr 466/2014/EU antogs. (2) I januari 2015 godkände Coreper en förteckning över 29 åtgärder för att fördjupa EU:s kritiska engagemang i förbindelserna med Vitryssland. En av dessa åtgärder avser EU:s granskning av sitt restriktiva förhållningssätt till Europeiska investeringsbankens (EIB) utlåning i Vitryssland. (3) I sina slutsatser av den 1 oktober 2015 presenterade kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik en förteckning över ytterligare konkreta åtgärder för att fördjupa EU:s kritiska engagemang i förbindelserna med Vitryssland, särskilt åtgärden för att lätta på de restriktioner som gäller för EIB:s finansiering i Vitryssland. (4) I sina slutsatser om Vitryssland av den 15 februari 2016 beslutade rådet att påskynda genomförandet av åtgärder som syftar till att stärka samarbetet mellan EU och Vitryssland på ett antal ekonomi-, handels- och biståndsrelaterade områden med målet att modernisera Vitryssland och dess ekonomi till förmån för den vitryska befolkningen, inbegripet med sikte på en anslutning till Världshandelsorganisationen och i samarbete med internationella finansinstitut, särskilt EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) i enlighet med deras respektive mandat. Rådet uppmanade även Vitryssland att snabba på de välbehövliga ekonomiska reformerna. (5) Konkreta steg som Vitryssland vidtar för att respektera universella grundläggande friheter, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna skulle förbli avgörande för utformningen av unionens framtida politik gentemot Vitryssland. 4 EUT L 135, 8.5.2014, s. 1. 8 SV (6) Mot bakgrund av den politiska utvecklingen i Vitryssland kan ekonomiskt stöd från unionen och det internationella samfundet, bland annat genom en uppmjukning av de restriktioner som gäller för EIB:s verksamhet i Vitryssland, hjälpa landet att utveckla sin privata sektor, förbättra sin infrastruktur och främja en produktivitetsökning, vilket skulle bidra till att förbättra dynamiken och den medelfristiga tillväxten i den vitryska ekonomin. EIB:s finansieringstransaktioner som främjar tillämpningen av lämpliga miljömässiga normer bör dessutom stödja en miljövänlig och hållbar utveckling i Vitryssland. (7) Kommissionen har därför, med medverkan av Europeiska utrikestjänsten, gjort bedömningen att den övergripande ekonomiska, sociala, miljömässiga och politiska situationen möjliggör att Vitryssland läggs till i bilaga III till beslut nr 466/2014/EU, som innehåller en förteckning över länder som är berättigade till EIB-finansiering inom ramen för EU-garantin. (8) Beslut nr 466/2014/EU bör därför ändras i enlighet med detta. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 I punkt B.2 i bilaga III till beslut nr 466/2014/EU ska ”Östeuropa: Republiken Moldavien, Ukraina” ersättas med ”Östeuropa: Vitryssland, Republiken Moldavien, Ukraina”. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den 15.4.2016 På kommissionens vägnar Ordförande Jean-Claude JUNCKER SV 9 SV
© Copyright 2024