Nr 3. 2010 - Erikshjälpen
Nr 3. 2010 Lär dig la g chapa a ti Att stå upp för sina rättigheter Graceland fann ett sätt att hjälpa tema försörjning Mon Det lilla lånet får hans by på fötter I backspegeln Från ”leprabyn” Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 tillbaka till samhället Aktuellt De stickar för livet Porträttet Tanja om kärleken till de gömda barnen 1 Hallå där, Ola Olsson... Du är projekthandläggare på Erikshjälpen. Vad innebär det? – Vi är sju projekthandläggare, alla med sina geografiska områden. Som projekthandläggare är jag länken mellan Erikshjälpen och de projekt vi bedriver i Indien och södra Afrika. Till stor del handlar det om att planera nya och stödja pågående insatser och att stå i nära kontakt med våra lokala partners. Det innebär också att göra uppföljningar och se att det vi bestämt blir genomfört på bästa sätt. Ola Olsson vill se att fler får möjlighet att påverka sina egna liv. Det låter som ett rörligt och spännande jobb! – Många som hör vad jag jobbar med säger ”Å, vad härligt. Då får du resa runt i världen och uppleva en massa spännande saker”. Jag trivs verkligen med mitt jobb men det är inte ”handson” på det sätt många kanske tror. Jag åker inte ut och snickrar ihop en skola. Visst vore det jättekul och personligt stimulerande att göra det någon gång men det är inte vår uppgift. Vårt uppdrag är att få våra partners att bli årgång 56 bättre på att genomföra de projekt vi gemensamt beslutat om. Det är viktigt att alla får göra det som de är bäst på. På så sätt får vi också mer utfört. Vilken möjlighet har du att faktiskt påverka och förbättra människors livsvillkor? – Eftersom vi arbetar med lokala partners når vi direkt till gräsrötterna. Vi är nära de människor som behöver vårt stöd. Det är både inspirerande och stimulerande. Där bidrar vi med våra medel, våra erfarenheter och vårt kunnande i nära samarbete med människor och lokala organisationer på plats. – Min önskan är att få hjälpa människor att själva förändra sin situation. Vi har det väldigt bra här och vi har mycket att bidra med. Vi kan ge både medel och möjligheter. Jag tycker att alla människor har rätt att ha kontroll över sitt eget liv. n text & foto: Monica Samuelsson Hjälp människor i Pakistan att börja om! 2 att människor kan börja om igen. Därför fortsätter vår insamling och varje krona kommer till nytta. Vi samarbetar med organisationerna Tearfund och Full Gospel Assemblies (FGA) som arbetat i Pakistan under många år. Vi vet att de når ut till lokalbefolkningen och våra insatser kommer fram till dem som är i störst behov av hjälp, säger Bengt. Du kan hjälpa barn och familjer i Pakistan att börja om på nytt. Din gåva behövs och varje insamlad krona går oavkortat till katastrofinsatsen. Använd bifogat inbetalningskort och ge en gåva Sms:a Katastrof till 729 30 så skänker du 50 kronor Ge en gåva via www.erikshjalpen.se Citera oss gärna men glöm inte att ange källan Foto: tearfund, FGA Den stora översvämningen i Pakistan har drabbat miljontals människor. Erikshjälpens insamling har gått till akuta insatser med mat och förnödenheter, till familjer som förlorat allt. Nu efter den akuta fasen börjar det bli möjligt med en återuppbyggnad. – Vägen tillbaka till ett mer normalt liv är mycket lång, säger Erikshjälpens generalsekreterare Bengt Swerlander. Han var på plats och samordnade insatser efter den stora jordbävningen som ägde rum i Pakistan 2005 och har erfarenheter om vilka långsiktiga insatser som behövs efter en stor katastrof. – Nu följer ett omfattande återuppbyggnadsarbete, så Utgivare Erikshjälpen Box 1 570 15 Holsbybrunn Besöksadress Bergmossevägen 5 Telefon 0383-46 74 50 Fax 0383-502 30 E-post [email protected] Hemsida www.erikshjalpen.se Redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Anna Rostedt Sofia Arnoldsdotter Sofie Björkman Rosemarie Engblom Utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december Upplaga 36 000 Omslagsbilden Foto: Monica Samuelsson Annonser För information och bokning tel 0383-46 74 50 Tryck V-TAB Vimmerby Tidningen trycks på miljövänligt papper Grafisk formgivning Prinfo Bergs ISSN 0284-950X plusgiro 90 09 28 - 3 90 29 04 - 2 (det senare används endast då OCR-kod finns) Bankgiro 900 - 9283 Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i ett 25-tal länder. Insatserna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. Foto: Bengt Swerlander, Kjell Israelsson, sofia denzler Innehåll NR 3. 2010 försörjning Mat på bordet. Kläder på kroppen. Tak över huvudet. Allt som borde vara självklarheter är inte alltid det. Och medan vi firar lönehelg med långlördag är det dagliga brödet återkommande huvudvärk för otaliga föräldrar runt om i världen. Om något så vardaglig och något så svårt som försörjning handlar temasidorna i detta nummer. 6-11 Jorden runt 13 Margret - hivsmittad och övergiven Engagemang 16 Graceland om spelglädje och att hjälpa andra 6 Så gick det sedan 19 Nu lyssnar min familj på mig 20 Du kan hjälpa! Tanja om mötet med de gömda barnen 29 Krönika 31 25 Daniel Abrahamsson om timmar som förändrade bilden Tillsammans klarar vi mer Shoppa loss Höstens fynd finns precis runt hörnet Bildkrysset 26 Klura och vinn bok eller CD Låt dig inspireras av det internationella köket. Lär dig baka chapati i höst! Sidan 24. De gjorde slag i saken Öckerös damer stickar för livet Unga företagare höll gala mot könsstympning Scouter valde solenergi Porträttet 14 15 27 Jag vill vara som Maja För drygt en månad sedan fyllde min faster Maja 100 år. Vi firade henne i dagarna tre. Jubilaren var pigg och alla gratulanter hade det väldigt trevligt. Kungaparet och landshövdingen sände hälsningar. Smålands-Tidningen och lokalradion gjorde intervjuer. Jag har länge sett upp till faster Maja. Hon är fortfarande ett av mina allra största föredömen. Hon är nyfiken på det som är nytt. Omtänksam och generös som få. Hon ringer, skriver brev och gillar att samtala. Att växla några ord med henne, det präglar hela dagen. Trots att även faster Maja ibland fått känna av det svåra i livet och Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 numera lever på lägsta pension, har jag aldrig någonsin hört henne klaga. Hon är tacksam till Gud för det liv hon får leva. Det är en tacksamhet som smittar av sig. Hon har alltid frikostigt delat med sig, bland annat till Erikshjälpen, för att utsatta barn skall kunna få ett bättre liv. Jag tror att det finns många som faster Maja. Jag hoppas att du också har en sådan person i din närhet. Kanske är du själv en ”Maja” som kan peka på tacksamheten och förnöjsamheten och visa att det vi har, om än lite, faktiskt också räcker till att hjälpa andra. Med tillönskan om en riktigt fin höst! Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare bengt.swerlander @erikshjalpen.se 3 nyheter Barnäktenskap vanligast i Sydasien Foto: privat Foto: Åsa Dahlgren Född på rätt plats? Sverige ligger i topp när det gäller hälsokontroll och sjukvård av barn. Ett barn som föds i Angola löper 73 gånger så hög risk att dö under sina fem första levnadsår jämfört med ett barn som föds i Sverige. Hälften av all barnadödlighet beror på undernäring, dåliga sanitära förhållanden och brist på rent vatten. I södra Asien är nästan hälften, eller 46 procent, av alla kvinnor som gifter sig under arton år. Detta enligt de senaste uppgifterna från Unicef. I Sverige är medelåldern för kvinnor som gifter sig 35 år. Källa: UNICEF, SCB Källa:UNICEF Ungefär 1,4 miljarder människor lever i extrem fattigdom och försöker överleva på mindre än en dollar om dagen. Genom bistånd från Sverige och andra länder och med handel som lett till ekonomisk tillväxt har fattigdomen minskat. På 90-talet skedde stora framsteg och i Kina och Indien har industriell utveckling bidragit till framsteg. Dessvärre har den samlade andelen av världens befolkning som är fattig inte minskat. Tvärtom har den till och med ökat i afrikanska länder söder om Sahara, Latinamerika, Östeuropa och Centralasien. De allra fattigaste länderna finns i Afrika. Tre av fyra afrikaner lever på Dilemma Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Bästa bubblan I Sverige har vi kanske världens bästa kranvatten. När du köper vatten på flaska slösar du både med dina pengar och på miljön. Föredrar du kolsyrat vatten till måltiden, investera i en kolsyremaskin. mindre än två dollar per dag. Krig, korruption och hiv och aids-epidemin är några förklaringar till att fattigdomen ökat i flera afrikanska länder. Fattigdomen har alltså både minskat och ökat i olika delar av världen under de senaste decennierna. Men i ett långt perspektiv har det skett många positiva förändringar. Det går bättre i världen än vad många tror. Gå in på www.gapminder.org för att se vilken förändring som skett de senaste 35 åren. Aga förbjuds i Bangladeshs skolor Källa: UNDP.org Källa: TT Källa: Sida.se Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Foto: Åsa Dahlgren Enligt en undersökning om människors välfärd i världen rankas Norge högst. Därefter kommer Australien och Island. Rapporten mätte bland annat hur människor mår, förväntad livslängd, läs- och skrivkunnighet och BNP per capita. Länder som markant ökat sin välfärd är Kina, Colombia och Venezuela, främst beroende på ökade inkomster och ökad förväntad livslängd - och bättre och utökad tillgång till utbildning. Längst ned på rankinglistan finns Niger, Afghanistan och Sierra Leone. Skolelever i Bangladesh ska inte längre behöva oroa sig för att få stryk av sina hårt uppfostrande lärare. I augusti meddelade regeringen att kroppslig bestraffning är förbjuden i klassrummen eftersom man sett att det kan vara ”inhumant”. Enligt Unicef blir nio av tio bangladeshiska elever slagna i skolan, vanligen med piskor eller käppar. I mars blev åtta skolelever skickade till sjukhus efter att de slagits av skolans rektor för att de glömt att ta med sig färgläggningspennor till skolan. Men problemet stannar inte innanför skolans väggar - sju av tio barn blir fysiskt bestraffade i sina hem. Norge – bäst på välfärd I Malawi är det, liksom på många andra håll i världen, kvinnans uppgift att samla ved. Ibland är hon ute och söker flera dagar i sträck. Trots det hårda slitet får många kvinnor ovett när de kommer hem eftersom de inte samtidigt kunnat serva sin man och sina barn. 4 Foto: Niclas Bernstone Var femte lever i extrem fattigdom Foto:istockphoto 40 000 ton kläder per år lämnas till insamlingar i Sverige. Om denna årliga mängd istället hade nyproducerats skulle det orsaka koldioxidutsläpp på omkring 1 000 ton. Det motsvarar ett helt års utsläpp från 300 000 bensindrivna bilar (som i snitt kör 1 500 mil per år). 5 TEMA försörjning – Jag har inte bara fått ordning på vår ekonomi, jag har också vuxit som människa, säger Srei Ning med ett leende. Med hjälp av ett litet lån har hon kunnat starta en butik och kan numera försörja familjen. Små lån stärker kvinnor och familjer Hjälp till de mest utsatta Srei Ning är trettiotvå år. Hon bor med sin man och sina två döttrar på landsbygden i nordöstra Kambodja. Här lever människor under oerhört enkla förhållanden. De ekonomiska marginalerna är minst sagt snäva. Trots att mikrokreditinstituten är väl etablerade i Kambodja kommer det inte familjerna här till godo. Den som behöver en mikrokredit måste nämligen bedömas vara just kreditvärdig. Det är det inte många som är här. Inte heller Srei Ning. Text: Monica Samuelsson Foto: Bengt Swerlander – Det har pratats mycket om mikrokrediter under åren. Det vi kom att se var att många familjer hamnade utanför det systemet och de möjligheterna, säger MaKambodja rianne Stattin Lundin, projekthandläggare på Erikshjälpen och med stort hjärta för de mest utsatta. Marianne har själv bott många år i Kambodja. Hon kan språket och hon vet hur vardagens slit ser ut för människorna här. Tillsammans med en av Erikshjälpens samarbetspartners började Marianne för några år sedan att skissa på hur hjälpen skulle behöva se ut för att verkligen göra skäl för namnet. – För att få en vanlig mikrokredit måste du kunna garantera att pengarna betalas tillbaka. De garantierna kan den fattiga inte ge. Hon kan ofta inte läsa, skriva och räkna och hon har sällan kunskaper om hushållsekonomi, vad det innebär att spara Japan 6 och hur man tänker långsiktigt för att inte fastna i skuldhärvor. Alltför ofta hamnar hon i en ”ur hand i mun”-situation och kastas tillbaka till ruta ett, förklarar Marianne. Det som tog form på skissbordet kom att kallas VSU, vulnerable service unit, en särskild enhet för de ekonomiskt mest utsatta familjerna. Dessa lån gjordes väsentligt mindre än de mikrokrediter som andra aktörer tillhandahåller. Hand i hand med lånet går också en utbildning i hushållning och ekonomiförståelse. – VSU-lånet ligger ofta på motsvarande 800 kronor. Det är mycket pengar för kvinnorna här. Lånen används för att köpa in frukt, grönsaker och andra livsmedel som kvinnorna sedan kan sälja med en liten förtjänst. Jordbruk, att starta moped- och cykelrenovering eller uppfödning av höns och grisar är andra exempel på vad de små lånen används till, berättar Marianne. – Lånen ges alltid till kvinnan i familjen men både hon och hennes man behöver godkänna låneavtalet med sina fingeravtryck. Det markerar att båda bär Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Försörjning genom hjälp till självhjälp För att bekämpa fattigdom arbetar Erikshjälpen bland annat med hjälp till självhjälp. Det kan handla om att hjälpa människor att identifiera och tillvarata sina egna möjligheter och förmågor. Genom att också stärka och organisera bybor och uppmuntra till att de gemensamt tar ansvar skapas förutsättningar för att samhället utvecklas. Erikshjälpen arbetar med att • Främja utveckling och organisering av byar och samhällen. • Hjälpa människor och samhällen att ta bättre vara på sina lokala tillgångar, exempelvis genom att effektivisera jordbruket. •Ge ekonomisk starthjälp bl a genom små lån till de mest utsatta • Skapa självhjälpsgrupper där deltagarna gemensamt organiserar uppfödning, skötsel och försäljning av bl a mjölkkor, getter och grisar. •Ge kunskap om lokala och nationella lagar och bestämmelser om exempelvis rätt till statligt bidrag till byutveckling. •Ge utbildning i praktiska yrken som murare, bagare, snickare, svetsare m fl. Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 7 TEMA försörjning Behovet av de små lånen är stort i Kambodja. Här sker insatserna Burundi Etiopien Kenya Benin Burkina Faso Malawi Moçambique Indien Kambodja Laos Tanzania Macy är hemma på skollov från universitetet och hälsar på mamma Angeline. Japan Angeline med kon ”Lady”. ansvar för att pengarna ska användas förståndigt så att de ger avkastning och att de ska betalas tillbaka. Utbildningen sker i byarna och lockar betydligt fler än just bara de som tagit lånen. Det är, poängterar Marianne, också en fördel eftersom kunskaperna om ekonomi, sparande och hushållning på så sätt kommer ännu fler till del. Alla kvinnor som får VSU-lån ingår i en solidaritetsgrupp. Detta skapar ett nät av relationer och underlättar uppföljningen av lånen. Resultatet visar att det stora flertalet kvinnor lär sig att göra budget och sätta av medel för återkommande utgifter för grödor och barnens skolmaterial. De allra, allra flesta betalar också tillbaka sitt lilla lån i rätt tid. Tillbaka till Srei Ning. Klockan är bara fem på morgonen när hon tar sin lilla moped och ger sig av mot den vietnamesiska gränsen som ligger ett stycke bort. Där, på andra sidan, köper hon frukt och grönsaker. Hon har hittat en bra inköpskanal och har fått fördelaktiga priser. Omsorgsfullt plockar Srei Ning ihop det hon tror sig kunna sälja under dagen. Klockan åtta är hon tillbaka och öppnar sin försäljning. Hon har fått bra snurr på verksamheten. Kunderna hittar till frukt- och grönsaksståndet och hon drömmer om att så småningom kunna utöka sitt sortiment. – Jag känner att omgivningen accepterar och respekterar mig bättre idag, säger Srei Ning när ett par kunder just försvunnit utom hörhåll. Jag har inte bara fått bättre ordning på vår försörjning. Jag har också vuxit som människa. 8 I närheten arbetar Srei Nings man med att ladda batterier. Också detta är idag en del av familjens näringsverksamhet. – Vi ser att de små lånen hjälper till att ge kvinnorna en starkare roll, både i familjen och i samhället, säger Marianne Stattin Lundin som menar att de nya kontakterna också gett möjlighet att påverka familjernas rök- och alkoholvanor. – Spriten är ett problem i många familjer. Både för att det sätter föräldrar, oftast pappor, ur stånd att ta hand om sig själva och sina nära. Men också för att pengar, som hade kunnat komma hela familjen till godo, bara rinner iväg på ingenting. Det vi ser nu är att kvinnorna, med sin ökade självkänsla, vågar markera att deras pengar inte ska användas till alkohol och cigaretter. Det kräver ett stort mod och det ser vi att många kvinnor idag har. VSU, enheten för de allra mest utsatta familjerna, växer hela tiden. Under fjolåret fick närmare femtusen familjer hjälp. Målet är att insatserna ska fyrdubblas inom de närmaste två åren. n Du kan hjälpa! Din gåva räddar liv! Använd det bifogade inbetalningskortet och ge ett bidrag så att människor själva kan skapa sig en försörjning. Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Angeline i västra Kenya – Jag ger aldrig upp! Första gången jag träffade Angeline var för fem år sedan och hon gjorde ett starkt intryck på mig. En kvinna som skrattade mycket och gestikulerade engagerat när hon pratade om livet i den mycket fattiga byn. ”Jag kan inte sätta mig i ett hörn och göra ingenting bara för att jag har hiv”, var en av de saker Angeline sa och som etsade sig fast. Då, för fem år sedan, hade hon fått ett mikrolån av Erikshjälpens partner MICH och börjat föda upp höns, fast besluten att ge sin dotter Macy en möjlighet att läsa vidare. Sedan dess har jag då och då tänkt på Angeline, och när jag nyligen besökte dessa trakter igen var jag spänd på att se hur det hade gått för henne. Hur skulle hon må efter ytterligare år med hiv-viruset i krop- Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 pen, och hade hon klarat att fortsätta försörja sig och barnen? Min oro visar sig obefogad och det är en brett leende Angeline som möter oss på gården till sitt lilla hus. Hon har en t-shirt med texten ”Jag är volontär för mitt folks utveckling”, och det är precis vad hon är. – Jag har lärt mig så mycket från MICH, så nu är det jag som utbildar andra! säger hon och fyrar av ett av sina leenden. Angeline visar oss runt på den lilla gården. Fält med odlingar, små trädplantor, getter och en bra mjölkko – det går inte att ta miste på Angelines stolthet över det hon har åstadkommit. Genom det lilla lånet och kunskaperna från MICH har hon kunnat förändra sin tidigare ganska hopplösa situation som hiv-positiv änka med två små barn. Som om det vi sett inte var nog, tar Angeline med oss runt huset och pekar på ett skjul med luckor i glada färger. – Det är min kiosk, här säljer jag lite av varje till grannar och förbipasserande. Och dottern Macy, hon som skulle läsa vidare, hur gick det för henne? Jo, hon råkar vara hemma när vi kommer förbi, eftersom hon har skollov från universitetet i Nairobi. Att hon är stolt över sin driftiga mamma går inte att ta miste på. n Text och foto: Anna Rostedt Anna Rostedt är chef för Erikshjälpens Internationella avdelning. 9 TEMA försörjning Jharkhand, Indien Försörjning – en rättighetsfråga – Det vi ser i Jharkhand är att vi kan förbättra familjers och byars försörjning genom att hjälpa dem att organisera sig. Genom att forma giltiga byråd och se till att man lever upp till statens krav så har man också möjlighet att utkräva statligt stöd, utbildning, bättre vägar, brunnar och hälsovård, berättar Ola Olsson, projekthandläggare på Erikshjälpen, och säger att många byar tidigare saknat den organisation som krävs för att kunna ta del av de statliga stödprogrammen. – Vi har under de senaste åren gett viss materiell hjälp till folket här. Det har varit utsäde, vi har gett stöd till förskolor och vi har spridit kunskap om nya och mer effektiva odlingsmetoder. Kanske är det ändå just hjälpen att organisera sig som gjort allra störst skillnad. Folket här har tidigare inte kunnat kräva sina rättigheter. Det kan de idag och det är också en förändring som kommer att leva kvar när vi så småningom fasar ut insatserna för att gå vidare och stödja nya byar. Det blir en bestående förbättring. Idag kan fler i Jharkhand hävda sina medborgerliga rättigheter. 10 Eftersom staten kräver kvinnlig medverkan i lokala byråd, eller ”village councils” som de kallas, har även kvinnornas ställning stärkts i byarna. Och det faktum att man fått hjälp att organisera sig har också bidragit till att kvinnogrupper i byarna fått tillgång till förmånliga, statliga lån. – En grupp med kvinnor tog först ett lån för att köpa getter till byn. Det gav en så bra avkastning att de, förutom att betala tillbaka lånet, också kunde köpa in bevattningsutrustning till byns grönsaksodling. När staten sedan behövde hjälp att distribuera sitt näringsstöd fick kvinnogruppen uppdraget. Det var naturligtvis en stor heder och framgång. Det hade inte varit möjligt om de inte var organiserade, säger Ola Olsson och fortsätter; – Det gör väldigt mycket för kvinnornas självförtroende och självkänsla. Tidigare har de ofta behandlats illa. Idag ser vi att kvinnorna respekteras bättre. Det är väldigt roligt. Under de år Erikshjälpen arbetat i byarna har attityden till skolan förändrats dramatiskt. Tidigare gick två av tio barn i skolan. Idag är det åtta av tio som tar del av skolundervisningen. Tilltron till utbildning har ökat och många sätter detta i samband med att barnen stimuleras redan från förskoleålder. Och där den statliga skolan inte lever upp till förväntningarna kan nu byråden ställa krav på myndigheterna om högre kvalitet. Detta hade varit otänkbart för bara några år sedan. – Insatserna i byarna har funkat väldigt bra. Vi har hjälpt dem att organisera sig. Det har i sin tur skapat möjlighet till försörjning. Det har säkert också betytt en del att vi, som internationella givare, visat intresse för människorna i byarna här, att vi har ögonen på hur de har det och att deras rättigheter tillgodoses. n Text: Monica Samuelsson Foto: Ola Olsson Miru Murmu, Rani Soren och Maino Murmu i byn Nawadi har, tack vare att byn fått hjälp att organisera sig, kunnat skapa en kvinnogrupp som väldigt påtagligt bidragit till byns försörjning. Många familjer har genom deras försorg fått getter och byns grönsaksodling har fått en bevattningsanläggning. I Nordöstra Indien ligger delstaten Jharkhand. Här bor bland annat minoritetsfolket santalerna. Erikshjälpen har sedan fyra år tillbaka arbetat i fyrtio byar i regionen. Förskolor har startats. Läxhjälp ges de större barnen för att de bättre ska klara av skolan. Befolkningen får hälsoutbildning och kvinnogrupper bildas. Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Eftersom det tidigare varit svårt för familjer att försörja sig i byn har många pappor gett sig iväg några månader varje år för att leta jobb på annat håll. Detta har splittrat och försvagat många familjer. Idag kan fler stanna hemma och ta hand om sina barn och familjer. Familjen Hansda klarar idag försörjningen bättre och Santrans pappa kan stanna i byn året om. Det innebär en stor trygghet för dem alla. Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 11 Hårt slit – utan tillräcklig belöning Tidigt på morgonen vandrar Yasmin längs vägarna för att plocka upp kartonger som slängts i dikena. Genom att sälja dem till återvinningscentraler tjänar hon motsvarande några få kronor för vilka hon köper mat till sig och barnen. Men munnarna där hemma är många att mätta. Den ensamstående mamman bor i Trujillo vid norra kusten i Peru. Hennes enkla boende med plåttak och jordgolv duger på sommarhalvåret, men vintrarna känns däremot långa när de iskalla vindarna från havet blåser rakt igenom huset. Kreativitet är avgörande för att kunna överleva i de fattiga områdena i staden. På Yasmins lilla bakgård kacklar taniga kalkoner runt i den hala leran och guldfiskar sim- mar runt i grumliga dammar. Hon hoppas att de kan ge en liten inkomst, däremot är det inte enkelt att bedriva uppfödning på så liten yta.Hon är en sann levnadskonstnär med en kreativitet värd stor beundran. Men kreativiteten räcker helt enkelt inte till. Många kvällar måste barnen i huset somna utan att ha ätit sig mätta. Det finns många föräldrar runt om i världen som, likt Yasmin, använder all ork, kraft och kreativitet som går att uppbringa för att kunna ha mat på bordet till sina barn. Många delar också Yasmins erfarenhet att det inte alltid räcker. Att hungern fortfarande inte är stillad vid dagens slut. n Text och foto: Sofie Björkman Margaret har just börjat gå till stödgruppen för hiv-positiva som Erikshjälpen stöder i Emali, Kenya. Här får smittade möjlighet att ge varandra råd och tröst. Att prata om infektionen ute i samhället är ofta mycket svårt eftersom det fortfarande råder stor tabu kring hiv och aids. Yasmin Du kan hjälpa! Använd gärna inbetalningskortet som finns bifogat och ge en gåva till Erikshjälpens arbete för att ge människor möjlighet till inkomst och stadig försörjning – och en trygg framtid för barnen. Margaret blev Hivsmittad och övergiven – Det började med klåda på benen. Jag visste några andra som haft det likadant och jag visste vad de hade fått för besked. Det var väl därför jag gick och lät testa mig, berättar Margret Nduku som säger att hon fick svaret nästan direkt. – De sade att jag hade testat positivt för hiv. Jag blev så orolig och det har också varit väldigt svårt sedan dess, fortsätter Margaret som ändå valt att berätta hur hon haft det och hur livet ser ut idag. Den man som Margaret först var gift med dog när deras andra barn var litet. Margaret gifte om sig och med sin andre make fick hon ytterligare fem barn. När Margaret hade fått beskedet om att hon var smittad valde mannen att lämna henne. Det innebar både att barnen förlorade sin pappa och att Margaret tappade kontakten och det stöd som hon tidigare haft från 12 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 mannens släktingar. Nu stod hon helt ensam. – Vi blev helt uteslutna från familjen. De ville inte ha något med oss att göra längre. Nu har jag ensam ansvaret för barnen. Det är därför de inte kunnat få gå i skolan. Jag har inte råd att låta dem alla göra det. Jag måste ju se till att de i alla fall får något att äta, säger Margaret och tårarna börjar trilla nedför hennes kinder. Det är som om luften går ur. Som om hon hittills bitit ihop för att orka och som om bara frågorna, att någon faktiskt undrar hur hon har det och hur hon orkar, gör att hon för en liten stund vågar säga precis som det är. – Jag kan inte säga att jag hatar min man. Inte för min egen skull. Men jag är arg eftersom han ändå är pappa till fem av mina barn och att han inte tar sitt ansvar för dem. Det gör mig arg. Jag saknar honom inte för egen del men jag kan inte tycka annat än att han borde göra rätt i förhållande till sina barn. Lilla Nthambi är yngst av Margarets barn. Hon är också den enda av dem som också testat positivt för hiv. Nthambis pappa har aldrig brytt sig om att låta testa sig. Och vad orsaken var till den första makens död blev aldrig ordentligt utrett. – Jag får bromsmediciner. Det får Nthambi också. Medicinerna gör visserligen att jag känner mig starkare men jag är mycket känsligare för infektioner nu än innan jag fick hiv. Och när jag är sjuk kommer också rädslan och skräcken för vad som händer mina barn om jag inte klarar mig. n Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren 13 Stickgruppen ger också filtar till missionärer och läkare som åker till platser där behoven är stora. Bland annat skickades filtar till tsunamins offer. En del av stickgruppens alster säljs också och blir på så vis pengar som går till olika biståndsorganisationer och hjälpprojekt. I Nimbuskyrkan på Öckerö finns Lennart Sjöholm som tidigare var ordförande i Skandinaviska Läkarbanken. Därför har det varit naturligt för stickgruppen att stötta Läkarbankens arbete. – Nu har vi skickat trettontusen kronor som vi fått in tack vare filtarna. Ibland får stickcaféet besök av personer som delat ut filtar på olika platser i världen. Stickgruppen får också en del bilder skickade till sig där de får se hur filtarna har kommit till användning. – Vi får mycket respons tillbaka och det skapar ett stort intresse, säger Borghild Walfridsson. Och det finns många personer som vill engagera sig men inte själva vara med och sticka. – Det är många som lämnar garner till oss. Vi fick en hel låda med garner från en Totalt kommer ett trettiotal damer till Nimbus stickcafé. – Vi kommer från olika sammanhang, församlingar och öar, berättar Borghild Walfridsson. De stickar för livet För att hjälpa barn som saknar mycket av det som vi i Sverige tar för självklart, började stickcaféets besökare tillverka filtar, koftor och mössor. I januari 2004 hölls det första stickcaféet 14 – I början hade vi ett fadderbarn men nu har vi två stycken, berättar Borghild. I somras ställdes stickcaféets filtar ut på Konstvågen, som är ett tillfälle för konstnärer i Öckerö kommun att visa sina alster. Stickgruppen har också haft en stor utställning på Öckerö bibliotek. Då satt dessutom hela stickgruppen på biblioteket och arbetade med nya filtar. – Vi sålde nitton filtar under den utställningen, plus tröjor och sockor, berättar Borghild. n Text: Sofia Denzler Övre bilden: Filtarna från stickcaféet har bland annat hamnat i Marocko och stickgruppen får ofta bilder från olika delar av världen där de får se hur filtarna har kommit till nytta. Undre bilden: Ett barn i Brasilien har fått en av stickcaféets filtar. Ungt företag mot könsstympning Varje måndag samlas kvinnorna på Öckerö för att sticka. På så vis hjälper de många barn världen över. – För många är stickcaféet veckans höjdpunkt, berättar Borghild Walfridsson. För sex år sedan bestämde sig Borghild Walfridsson för att starta ett stickcafé. Där skulle människor kunna samlas, sticka och ha trevligt men också bidra till att hjälpa utsatta barn. Innan Nimbus stickcafés start hade Borghild varit i Brasilien och bland annat gjort studiebesök på flera barnhem. Hon minns särskilt ett barnhem där hon kikade in i barnens lekrum. Det enda som fanns där var en ensam, trasig docka. – De hade inget mer, berättar Borghild. person i Östergötland en gång. Som namnet anger fikar kvinnorna på stickcaféet också tillsammans. Vid kaffet brukar de ta upp en frivillig avgift som går till stickgruppens fadderbarn. och intresset spred sig snabbt. – I början kom sex eller sju personer varje måndagskväll. Nu är vi ungefär tjugo stycken varje vecka, berättar Borghild. Det är mest äldre kvinnor som kommer till stickcaféet och tillsammans gör de filtar och babykläder som sedan skickas som bistånd eller säljs till förmån för utsatta barn. Sedan stickcaféet startade 2003 har kvinnorna gjort 1 260 filtar. – Vi hade ett tusenfiltarskalas i augusti förra året. Erikshjälpen har tagit emot 44 filtar från stickcaféet och dessutom en hel del babykläder. – Vi är glada över att Erikshjälpen kunde ta emot dem, säger Borghild. Filtarna har skickats till människor som blev hårt drabbade av jordbävningskatastrofen i Haiti. Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 För att bidra i kampen mot kvinnlig könsstympning har sex tjejer från Linköping under ett år arbetat med UF-företaget Let’s do it for the kids. Under en välgörenhetsgala på Sagateatern i Linköping fick de ihop över 8 000 kronor till Erikshjälpens verksamhet. Förutom pengar har tjejerna också fått ta emot en hel del kläder och skor. Allt började i augusti förra året när gymnasietjejerna skulle bilda egna UF-företag. Rosanna Ackeräng, Matilda Goderlöv, Sofie Kindstrand, Lina Lundgren, Linn Nilsson och Viktoria Oskarsson visste direkt att de ville ägna sig åt välgörenhet och bildade därför företaget Let’s do it for the kids. Pengarna som tjejerna räknade med att få in ville de ge till något konkret och angeläget ändamål. De kontaktade Erikshjälpen och bestämde sig för att stödja arbetet mot kvinnlig könsstympning. Tjejerna upplever att det är ett problem som är ganska tabubelagt och som många svenskar inte vet så mycket om. Samtidigt tror de att det är något som många, framför allt unga kvinnor, kan relatera till. – Man kan tänka att det kunde lika gärna ha varit jag om jag hade bott någon annanstans, säger Viktoria Oskarsson, VD. Tjejerna i Let’s do it for the kids har haft Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 väldigt roligt under sin tid i företaget och de har lärt sig mycket. – Vi har verkligen lärt oss att tänka efter och vi ser saker på ett annat sätt nu, säger Lina Lundgren, produkt- och inköpsansvarig. I början av sommaren avslutades arbetet i Let’s do it for the kids, men det är inte omöjligt att tjejerna kommer att ägna sig åt bistånds- eller hjälpverksamhet i framtiden. – Jag tror alla skulle kunna tänka sig att göra något sånt här igen, säger Viktoria Oskarsson. n Text och foto: Sofia Denzler Linn Nilsson och Matilda Goderlöv lastar av kläder och skor som de samlat in till Erikshjälpen. Alla tjejerna i UF-företaget Let´s do it for the kids har gått på samhällsprogrammet med idrottsinriktning på John Bauer-gymnasiet i Linköping. UF står för Ung Företagsamhet som ger gymnasieungdomar chansen att prova egenföretagande. 15 Graceland – På öarna i Jamunafloden i norra Bangladesh tillverkar kvinnorna sina egna ugnar. Ugnarna tillverkas av lera och är ofta försänkta ned i marken. Här lagas familjens mat. Risken är dock stor att lekande barn trampar igenom ugnens tak. Det gör att brännskador är ganska vanliga här på öarna. Med den lilla kniven, som man håller med hjälp av fötterna, kan man både rensa fisk och skära grönsaker. ”Varför inte spela lite Elvis-gospel?”Med den tanken tog gruppen Graceland i Västergötland form för drygt ett år sedan. Tanken var först bara att göra ett par spelningar men glädjen tog över och med en fast reptid varje vecka har bandet, som under tiden växlat besättning något, kommit att leva vidare. För många människor är arbetet med att sköta tvätten ett slitgöra. Oftast är det kvinnorna som tvättar och svettas över byttor och baljor. Den här lilla flickan satt i tvättbunken medan hennes mamma jobbade på för fullt. Bilden är tagen i slumområdet i Ongata Rongai, Nairobi. foto: monica samuelsson Spelglädje och delaktighet Välsignande mjölk na emellan är över trettio år. Det är något som bandet bara ser som en fördel. – Vi spelar för att vi tycker det är så himla roligt. För många av oss är det gamla drömmar som går i uppfyllelse, avslutar Fredrik Olsson. n Vid bröllopshögtider hos massajfolket i Kenya häller brudgummens mor mjölk över brudens huvud. Det är en symbolhandling där brudgummens mor visar att hon ger sin välsignelse till bruden. Mjölk kanske inte bara ger styrka åt benen? Text: Monica Samuelsson Foto: Privat Falska bananer – mycket jobb för lite näring Nya idéer för vård av unga kriminella er som de vill börja jobba med på vitryska anstalter, Dzmitry H enisev, Ale xei Ananenk Aliaksandr bland annat vill de föro, Aliaksei Belaveshk Sarokin, in och Alik asandr Alis bättra relationerna meleika. lan personal och intagna samt försöka förändra samhällets attityd till kriminella ungdomar. Erikshjälpen har sedan några år tillbaDu kan hjälpa! ka stöttat arbetet med att förbättra vårdVarmt välkommen med en gåva till hem och anstalter för ungdomsbrottslingarbetet med att förbättra vårdhem och anstalter för ungdomsbrottslingar i ar i Vitryssland.n foto: åsa dahlgren Under en veckas tid har fyra vitryska fängelsedirektörer och en representant från utbildningsministeriet gjort studiebesök på svenska ungdomsvårdshem och anstalter. De har sett hur Sverige arbetar med unga brottslingar och upplevt att synen på anstalter skiljer sig mellan länderna. – Den allmänna uppfattningen i Vitryssland är att man kan skicka barnen dit och stänga in dem, så är man av med problemen, säger Alexei Ananenko från utbildningsministeriet. Studiebesöken har gett många nya idé- ”Inset” eller ”falska bananer” kallas denna växt som kräver hårt arbete för att ge något i matväg. När plantans stam skalats rensas den trådiga massan varpå vattnet pressas ur och mjölet siktas. Sedan kan tunna bröd stekas i lite olja. Brödet ger lite mättnad men är dessvärre ganska fattigt på näring. Vitryssland. Använd pg 90 09 28-3. Text och foto: Sofia Denzler foto: bengt swerlander ”Ändra dina tankar och du ändrar din värld”. Norman Vincent Peale foto: Johanna Lidholm – Vi började med Elvis men idag har vi en bredare repertoar. Det blir rock och gospel från sent 60-tal och tidigt 70-tal, berättar sångaren Fredrik Olsson från Mariestad som till vardags arbetar i glassbranschen. Trots att bandet ännu är ganska ungt droppar många spelningar in, både i kyrkor, på sommarhem, musikcaféer och fester. När frågan om gage för spelningar kom upp började medlemmarna i Graceland fundera på om eventuella intäkter kanske skulle kunna gå till något som alla kände var väsentligt. – Morgan, vår trummis, föreslog Erikshjälpen och det tyckte vi alla var en bra idé. Vi har bara fått positiv respons på det. De som bokar oss verkar också tycka att det är bra att få en chans att göra något för andra, fortsätter Fredrik. Graceland består idag, förutom sångaren Fredrik Olsson och trummisen Morgan Forsberg, av Tobias Österberg på sologitarr, Stefan Wallin på kompgitarr, Simon Frick på bas och Gunnar Mathiason på klaviatur. Yngst är Simon med sina nitton år. Äldst är Stefan på 50 år. Det innebär att spännvidden i ålder medlemmar- Bad i balja Gör egna ugnar foto: johanna lidholm KULTUR ”Jag vill bli doktor för de allra fattigaste för det är de allra fattigaste som behöver mest hjälp.” Pau Chap, 13 år, Kambodja E-märkt Erikshjälpen samarbetar med många olika organisationer runt om i världen. Genom detta samarbete får årligen över femton tusen barn utbildning vilket i sin tur hjälper dem att ta sig ur fattigdom. På somliga platser är arbetet nystartat. På andra håll har det pågått i över trettio år. Inte konstigt att Erikshjälpens namn står att finna vart man sig i världen vänder. 1 2 3 1 I Viktoriasjön i Uganda forcerar den här båten vågorna på färden mellan fastlandet och Bussi Island. 2 I Rumänien målas och dekoreras en vägg i svenska färger och Eriks hjälpens namn. 3 Barnen på Jijiga förskola i Uganda är prydda med orange Erikshjälpen t-shirts. 4 E-märkta vattenkrus i Mali. 5 Tillsammans med organisationen 4 AMPDR i Mali arbetar Erikshjälpen bl a mot könsstympning. Foto: Erikshjälpen 5 16 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 17 så gick det sedan Marta i ”koprojektet” Nu lyssnar min familj på mig Wubrege och Shegan från leprabyn Debre Zeit är sjutton år. De har, till skillnad från sina föräldrar, fått möjlighet att gå i skolan tack vare stödet från Erikshjälpen. – Utan det hade det aldrig gått. Vi hade inte haft råd. Och utan utbildning är risken stor att man hamnar i droger och kriminalitet. Mitt liv hade kanske inte blivit någonting, säger Shegan som passar på att sända ett stort och varmt tack till alla som möjliggjort hans och kompisarnas skolgång. Frigörelsen från leprastämpeln Till Debre Zeit någon timma söder om Etiopiens huvudstad Addis Abeba flyttades i början av 60-talet många människor som hade smittats av lepra. Sjukdomen har man idag till stor del fått bukt med men de som bor här hålls i mångt och mycket för att vara en andra klassens medborgare. Fattigdomen är, liksom utanförskapet, stor och vägen tillbaka till delaktighet i samhället är lång för de ungdomar som utgör tredje generationens invånare. Brihane är fjorton år. Hon är uppvuxen här i Debre Zeit tillsammans med sina två äldre bröder; Ayele som är sjutton år och Ashenafi som är sexton. Idag läser ungdomarna inne i staden Nazareth där de tillsammans hyr ett rum och sköter ett litet gemensamt hushåll. Marginalerna är små men med förenade krafter ser de till att det går runt. När vi möter Brihane är det helg och ungdomarna är hemma i byn och hjälper 18 sin mamma med hemmets många praktiska göromål. Brihanes mamma är lite lågmäld men berättar efter en stund hur hon från början hamnade här. – Min morbror var en av de första som sändes till Debre Zeit. Han hade fått lepra, men inte bara det, han hade också förlorat både sin fru och sitt barn. Jag var ung och hade möjligheten att åka och hjälpa honom, säger Brihanes mamma som än idag uttrycker en glädje över att hon faktiskt kunde vara till hjälp. Gå i skolan fick hon själv aldrig möjlighet att göra. Än idag kan hon varken läsa eller skriva. Men att barnen har fått chansen och nu till och med läser vidare, det är stort. – Det gör mig lycklig, säger hon. Brihanes, Ayeles och Ashenafis pappa dog när Brihane bara var något år gammal. Men morbrodern lever och uttrycker stor tacksamhet över all hjälp som han under åren fått av sin systerdotter. Att det finns en grundskola i Debre Zeit och att barnen härifrån nu har möjlighet att läsa vidare inne i stan är till mycket stor del resultatet av engagemanget vid Erikshjälpens Second Handbutik i östgötska Skärblacka. Här har Birgit och Björn Bergenbrant under många år arbetat flitigt för Debre Zeits barn och ungdomar och deras rätt till utbildning. Brihane är alltså en av dem. – Nu går jag i åttan. När jag tänker på framtiden tror jag att jag kanske kan bli lärare eller läkare. När jag blir större vill jag också kunna hjälpa mamma. Hon har alltid gjort så mycket för oss. Här i Debre Zeit är många äldre märkta av lepran. Många har bara stumpar till fingrar och tår. Men även om de fysiska handikappen kan vara svåra så finns det också sår på insidan. Självkänslan hos många i samhället här är låg och känslan av underlägsenhet påträngande. Idag läser dock ett sjuttiotal ungdomar från Debre Zeit vid högstadier, gymnasier och universitet i omkringliggande städer. n Klockan är knappt fyra när Marta vaknar. Hon klär sig och vandrar ned till sin lilla frukostrestaurang. Hon sveper en sari kring kroppen som skydd mot morgonkylan. Väl framme vid den spartanska hyddan av palmblad och jordgolv tänder hon en gaslampa. Hon sätter sig vid spisen och påbörjar dagens arbete. Solen har inte gått upp än men Marta ska hinna göra frukost till daglönarna i byn och de börjar jobba tidigt. Hennes ”idlys”, de ångkokade risbollarna, med kokosmjölk och masalasås är populära. Frukostserveringen kunde Marta öppna tack vare pengar hon tjänat genom att sälja mjölk från den ko hon fått i Erikshjälpens koprojekt. Marta känner stolthet över att idag kunna försörja sin familj. – Det märks att min familj respekterar mig, skrattar hon. – Nu får jag vara med och ta viktiga beslut. Både min man, mina barn och barnbarn lyssnar på mig på ett nytt sätt. Nu kan jag också hjälpa andra. Ibland ger jag några rupies till grannfrun när hon behöver. Det är en stor lycka att kunna hjälpa andra, säger Marta. Josef, Martas man, vaknar senare. Trots att han inte är sextio år fyllda är kroppen öm. Redan som femtonåring började han som daglönare på fälten. Slitet sedan dess, med tio timmars arbete per dag, har gjort att han åldrats i förtid. För fyra år sedan fick dock familjen ekonomiska möjligheter att låta Josef slippa slitet. Hustruns frukostservering och det faktum att familjen nu har två kor har bidragit starkt till att omständigheterna förändrats. Nu tar Josef korna på bete och vaktar dem under dagen. I grannhuset bor sonen David med sin familj. Davids söner går i nionde och elfte klass. Dottern är arton och ska snart gifta sig med en man som föräldrarna hittat i grannbyn. Det innebär att hon snart flyttar ifrån dem och hem till den nye mannens familj. Dottern har gått elva år i skolan. Hon hade gärna fortsatt att läsa. Den blivande makens familj tycker dock att det är onödigt eftersom hon ändå ska vara hemma med barnen och eftersom hon behövs i hushållet. Hon är vacker och det mörka håret är prydligt flätat. Hon sprakar av liv när hon berättar om sina studier. Det går inte undgå att märka den sorg hon känner när hon påminns om det liv som snart väntar. David själv är outbildad. Han har, likt sin far, alltid varit daglönare. Föräldrarna hade inga möjligheter att låta honom gå i skolan. Marta och Josef har dock varit noga med att ge barnbarnen den chansen. David hoppas att sönerna ska få bra jobb, kanske som poliser eller bankmän. Fem år har gått sedan Marta fick en ko genom koprojektet. Den gav en kvigkalv som Marta valde att behålla. Tillsammans ger de båda korna idag tjugo liter mjölk och en extra inkomst på 140 rupies per dag. Det motsvarar tjugo kronor och är mer än Josef tjänat på en hel dag på fälten. Även om Martas familj fortfarande räknas som fattiga så försörjer de sig idag på egna medel. Alla de lån Marta tidigare tvingats ta är idag återbetalda. Att familjens situation förändrats är påtagligt. n För fem år sedan fick Marta en ko genom koprojektet och det har lett till att hon kan försörja familjen. Foto: Elin Borg Martas familj är en av åtta som Elin Borg och Martina Björk från Göteborg besökt och intervjuat. Intervjuerna utgör en del i en c-uppsats om hur det är möjligt att öppna nya dörrar för utsatta kvinnor på den indiska landsbygden. Elin och Martina har läst socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Foto: Monica Samuelsson Text: Monica Samuelsson Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 19 porträttet Nu börjar mitt folk se de barn vi länge gömt undan När Tanja Poevskaya i början av 90-talet för första gången kom till Sverige blev hon chockad över att se så många funktionshindrade. ”Sådana” hade hon aldrig sett hemma i Vitryssland. Hon visste inte ens om att de fanns. När hon några år senare började se sig om fann hon stora institutioner, väl gömda för samhället, med barn vars föräldrar uppmanats att lämna och glömma. text Monica Samuelsson foto Tommy Hvitfeldt H ennes blick är intensiv. Fullt närvarande i samtalet hejar hon ibland på någon som passerar vårt cafébord på biblioteket i centrala Växjö. Idag är hon lika hemma i Sverige som i Vitryssland. Tiden fördelar hon rättvist mellan sina båda hem. Men det är Vitrysslands funktionshindrade och fängslade barn som hennes strävan handlar om. Tanja Poevskaya föddes i en by tjugo mil från Minsk i december 1954. Sexton år gammal kom hon till huvudstaden för att studera språk vid universitetet. Engelska och tyska stod på schemat. Målet var att bli lärare. Kvar hemma fanns mamma, pappa och brodern. ”En vanlig och bra familj” säger Tanja som under sin enkla uppväxt fick lära sig att mjölka, ta hand om grisarna, odla och allt som hörde det lilla lantbruket till. – När vi 1961 fick elektricitet i byn förbjöd mamma mig att ligga och läsa på kvällarna. Vi visste inte vad strömmen kostade och vågade inte riskera höga räkningar, berättar Tanja som istället gömde fick- 20 lampan under täcket och läste vidare. Inom kommunistpartiet blev Tanja pionjär och senare medlem i ungdomsorganisationen Komsomol. Som många andra drömde hon om att bli medlem i partiet. Det var vägen att gå för den som ville komma någonvart, få läsa vidare och ”bli något”. Tanja är ambitiös. Arbete räds hon inte och till universitetet kom hon. Strax mötte hon en man. – Man förväntades träffa någon. Att leva som ensam ung kvinna ansågs inte lämpligt på 70-talet, säger Tanja som gifte sig nitton år gammal och fick sitt första barn året därpå. – Först märkte jag inte att min man hade problem med spriten. Det smög sig på. När han druckit var han inte snäll, varken mot mig eller mot våra båda barn. Han blev aggressiv för att inte säga farlig, säger Tanja som valt att berätta och se på det förflutna som det faktiskt var. Kanske för att förstå och kunna känna med andra som idag är i samma situation. – I Vitryssland var det vid den här tiden ganska Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Tanja Poevskaya Familj Vuxna barnen Sergei och Natasha. Tre barnbarn och livskamraten Royl i Växjö. ”Mamma fyllde åttio i augusti. Hon bor kvar i byn i Vitryssland och kommer behöva mig mer ju äldre hon blir.” Bor Ömsom i Vitryssland ömsom i Sverige. På gång Driver genom organisationen ”World Without Borders”, med stöd av Erikshjälpen, utvecklingsarbete inom vården för fysiskt och mentalt funktionshindrade och frihetsberövade flickor i Vitryssland. Jobbar också som tolk i Växjö kommun. Varför Ser ständigt nya behov. ”Jag kan helt enkelt inte låta bli att engagera mig.” Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 21 porträttet accepterat att slå sin fru, men inte att ge sig på barnen. Jag såg att han aldrig brydde sig om hur de hade det. De korta stunder han var hemma gick mest ut på att plocka med sig något att kunna sälja. Allt för att få pengar till mer dricka, minns Tanja. Ansvar för fru och barn visade maken sällan. – Då funderade jag aldrig på var jag fick min stryka ifrån. Jag ville bara överleva. Jag ville att barnen skulle ha det bra. Jag vill skapa gruppboenden dit funktionshindrade ungdomar kan flytta när de fyller arton år. Idag förs de över till ålderdomshem. Med hela ansvaret på de egna axlarna arbetade Tanja hårt för försörjningen. Hon blev lärare och fackligt aktiv. Engagerad som få kämpade hon för sina och kollegornas rättigheter. Lönen drygade hon ut genom att ge privatlektioner och sy kläder, stövlar och skor. En tid satt maken i fängelse. Vid ett tillfälle lyckades han fly och åkte då raka vägen hem till Tanja, rustad med kniv för att ta hennes liv. Än idag känner hon tacksamhet över att barnen just då var på besök hos mormor och morfar. Tanja själv fick fly hals över huvud, mitt i natten i bara nattlinne. Bort för att rädda sitt liv. Bort för att finnas kvar för sina barn. Mannen miste rätten att söka upp sin familj igen. Tanja ordnade en lägenhet åt honom som han flyttade till efter frisläppandet. – Han nöjde sig med det. Han var ju egentligen aldrig intresserad av oss. Under Tanjas tid i Minsk inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina som då, likt Vitryssland, hörde till Sovjetunionen. Natten till den 26 april 1986 förstördes reaktor fyra i utkanten av staden Pripjat genom en explosion. Radioaktiva partiklar spreds med vinden över stora delar av Europa. Hur många som dog av strålsjuka eller som efteråt dött i sköldkörtelcancer är okänt. Några år senare besökte Tanja Sverige i samband med ett läger för barn från Tjernobylregionen. Ett besök i Svenska Kyrkan berörde henne så starkt att hon, väl hemma i Vitryssland, sökte efter en kyrka där hon kunde uppleva samma sak igen. 22 – Vi bad aldrig till någon Gud under min uppväxt. Mamma hade tvingats se på när tyskarna sköt ihjäl mormor och morfar under kriget. Hon var då elva år. Hennes liv har präglats av minnena från den tiden. Av Stalin, kommunismen och ateismen. Religionen fanns inte för oss och många kyrkor brändes ned till grunden. – När jag berättade för mamma om min nyvunna gudstro och att jag låtit döpa mig skällde hon ut mig och ville aldrig se mig igen. Till och med ärkebiskopen försökte övertala henne att ändra attityd men länge var det svårt för henne att acceptera. Idag har vi en fin relation. Mamma har just fyllt åttio och bor kvar i byn. Men pappa och min bror finns inte längre. När Tanja 1996 fick chans att komma till Sverige och läsa svenska lämnade hon uppdragen i Minsk. Nu var barnen utflugna och Tanja kände frihet att gå vidare. Arbetet för barnen från Tjernobyl fortsatte oförtrutet. Hundratals barn kom på läger i Sverige. Många läger hölls även i Vitryssland för att ge barnen omväxling och positiva upplevelser. – Sverige har spelat en stor roll i mitt liv. Här hittade jag min gudstro. Här fick jag kunskap om funktionshindrade barn och vilken potential de har. Här har jag också lärt mig mycket om vården av unga kriminella. Alla de här kunskaperna har jag haft stor nytta av och kunnat tillämpa i Vitryssland, berättar Tanja. Den chock Tanja fick när hon i Sverige första gången stötte på funktionshindrade blev än större när hon i sitt eget hemland fann institutioner till bredden fyllda med undangömda barn och ungdomar. Det var inrättningar, ofta långt ute på landsbygden, som av sina grannar sågs som hem för ”idioter”. – Attityden i Vitryssland var på 90-talet densamma som florerade i Sverige på femtiotalet. Funktionshindrade ansågs vara ”dumma i huvudet”. Ingen trodde något om dessa barn, säger Tanja som började arbeta med personalens attityder. Själv hade hon svårt att se de sängliggande och övergivna barnen. – När barn som aldrig fått någon positiv beröring fick en klapp på kinden så log de mot mig. Jag blev väldigt tagen av det. Nu arbetade Tanja som språklärare på en bibelskola i Minsk. Många elever följde med som volontärer för att hjälpa till. År 2004 kom Erikshjälpen att engagera sig i arbetet som nu blev än mer inriktat på attitydförändring hos personalen men också hos barnens egna föräldrar. – Många föräldrar har under åren fått höra att det bästa de kan göra är att lämna sina handikappade barn på institution. Att de inget kan tillföra och att de gör klokast i att glömma. Vi började söka rätt på barnens föräldrar. Det visade sig att många skämdes över sina barn. En del hade uppfattat handikappet som ett straff mot familjen. Många hade inte ens berättat för anhöriga och sina andra barn Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 att det fanns ett handikappat syskon på någon institution långt borta. Det krävdes tid och uppmuntran för att få personalen att tro på idén att låta föräldrar komma på besök. Till första ”föräldramötet” kom sju föräldrar. Projektet betalade resor och omkostnader. Att komma och hälsa på hade annars varit omöjligt för de flesta. – Dessa dagar handlar om hur viktig man som förälder är för sina barn. Att man kan bidra mycket till att barnet mår bra och utvecklas. Till en träff nyligen kom en mamma som inte hade sett sin dotter på tio år. När hon äntligen kom kände flickan på något förunderligt sätt ändå igen henne. Det blev en känslosam återförening, berättar Tanja. Idag arrangerar Tanja, inom ramen för Erikshjälpens arbete i Vitryssland, musik- och dansfestivaler, utställningar och öppna hus. Arbetet får stor uppmärksamhet både av allmänhet och i media. Människor börjar se att de barn som tidigare betraktades som odugliga besitter en lång rad fantastiska förmågor och talanger. – Mycket av det vi gör har aldrig gjorts i Vitryssland tidigare. Vi för in nya tankar och idéer. Ibland tar det tid att få gehör, säger Tanja som har stort utbyte av sina svenska och polska kontakter. Polen har senare än Sverige gått igenom det som Vitryssland nu är mitt uppe i, att reformera vården av funktionshindrade. Idag brinner Tanja för att skapa gruppboenden dit ungdomar kan flytta istället för att, som nu, vid arton års ålder föras över till ålderdomshem och en tillvaro som mest går ut på att invänta slutet. – Jag tror på de här ungdomarnas förmåga. Många har redan lärt sig städa, laga mat och tvätta. Många kan ta vara på sig själva och skulle med lite hjälp klara livet på ett gruppboende perfekt, säger Tanja som sett hur det kan gå för ungdomar som inte får den chansen. För några år sedan hängde sig en ung man strax efter det att han överförts till ett ålderdomshem. – Vi hade haft kontakt med André en tid. Han hade visat sig vara jätteduktig på att lära sig sånger utantill och sjöng gärna med sin yngre kompis Sacha. Vi sörjer fortfarande att André aldrig fick chansen att leva sitt liv fullt ut. För tio år sedan fick Tanja också kontakt med en fångvårdsanstalt för unga flickor. Här lever tjejer, elva till arton år gamla, som begått olika brott. Några har stulit eller använt droger. Några har prostituerat sig. Andra har varit delaktiga i rån och mord. När de kommer till anstalten, som är kringbyggd med stängsel, får de sina huvuden rakade och kläs i uniform. – Åtta av tio flickor här sitter inne eftersom deras missbrukande föräldrar tvingat dem att försörja familjen och sina yngre syskon. Flickor bär ett så mycket större ansvar än vad deras bröder gör, konstaterar Tanja som, parallellt med sina andra engagemang, startat lägerverksamhet för flickorna. – Vi besöker dem och försöker få anstaltspersoErikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 nalen att inte behandla tjejerna som kriminella utan som just unga tjejer som behöver stöd och hjälp. Får de inget positivt i bagaget är risken stor att de trillar tillbaka i brott när de kommer ut. Vi måste ge dem något bra att bygga vidare på, säger Tanja som söker med ljus och lykta efter bra kontaktpersoner som ställer upp för tjejerna. Idag finns 46 personer som hjälper varsin tjej att förbereda sig för livet i frihet, att bryta destruktiva mönster och göra bra val för framtiden. När tjejerna från anstalten en gång var på läger i Minsk pekade en av dem på en lägenhet och berättade att hennes mamma bodde där. De hade inte setts på tre år. Tanja ringde upp mamman och bad henne komma och möta sin dotter. Sista kvällen i Minsk kom hon med ett litet matpaket men ville inte träffa dottern. – Jag bad henne stanna en liten stund för flickans skull. Mamman undrade då vad ”de där svenskarna” egentligen får för att de ägnar sig åt de fängslade flickorna. ”Inget annat än din dotters uppskattning” svarade jag henne. ”De får det du hade fått Vi bad aldrig till någon Gud under min uppväxt. Min mamma hade tvingats se på när tyskarna sköt ihjäl mormor och morfar under kriget. om du hade varit närvarande”. Då var det som om mamman blev nykter direkt. ”Ja, jag märker att ni älskar min dotter mer än vad jag själv gör”, svarade hon. Det finns tyvärr väldigt många sådana exempel, avslutar Tanja som ändå hyser stort hopp för framtiden. – Ifjol ringde för första gången en vitryss och ville stödja arbetet ekonomiskt. Han hade hört på TV om det vi gör för barnen. Äntligen börjar mitt folk uppmärksamma de barn som gömts undan och som behöver vår hjälp. Det var en stor dag. n 23 inspiration krönika Här kommer ett tips för helgmiddagen! Jollof rice är en risrätt som är populär i hela västra Afrika och sägs ha sitt ursprung i Senegal. I receptet är det grillad kyckling, men rätten går att variera med exempelvis köttfärs eller tonfisk. Foto: matilda sköld Ingredienser: Vatten, salt, mjöl, olja Foto: Johanna Lidholm Så här gör du: • Värm några deciliter vatten till fingervarmt • Salta tills det smakar havsvatten • Tillsätt mjöl tills degen blir som tuggummi • Tillsätt lite olja så att degen blir flottig • Arbeta ihop degen och dela upp i mindre delar • Kavla ut till tjocka pannkakor • Stek i torr stekpanna, på båda sidor så att degen blir torr • När alla bröd har torrstekts: stek dem i rikligt med olja, på båda sidor. Snurra runt brödet i stekpannan så att oljan fördelas jämt. Klart att äta! Chapati passar bra som tillbehör till en god och värmande gryta! Film tips! 50-talets Sydafrika Skin Mitt under hårdaste apartheidregim föds Sandra Laing. Till hennes sina vita föräldrars bestörtning och förtvivlan är Sandra mörkhyad. Ingen kände till att familjen också hade några svarta förfäder men genom en genetisk slump kommer historien i dagern. Filmen Skin är baserad på den sanna berättelsen om en flicka som får möta både fördomar, rasism och särbehandling men som med tiden tar upp kampen för sin egen rätt att ta plats i ett föränderligt samhälle. 24 Att vara tacksam 8 dl vatten 1 buljongtärning färsk koriander ½ grillad kyckling Jollof rice. Här är en variant med squash och köttfärs istället för kyckling. För 4 personer: 2 msk olja 1 vitlöksklyfta 1 gul lök 1 tsk finhackad färsk ingefära 1 msk tomatpuré 2 tomater 1-3 tsk cayennepeppar eller annan chili 4 dl ris Så här gör du: •Finhacka gul lök och vitlök och stek den mjuk i olja. Tillsätt ingefära och tomatpuré och låt det stekas tillsam- mans en stund. •Lägg i de tärnade tomaterna, strö över cayennepeppar och fräs det en stund. Tillsätt riset som får stekas några minuter. Häll sedan över vatten och tillsätt buljong. •Lägg lock över pannan och låt grytan koka upp. Koka sedan på låg värme tills riset blivit mjukt och vattnet kokat in. Ta av från plattan och låt grytan stå och dra i fem minuter. •Toppa grytan med grillad kyckling och färsk koriander. Mången go´ mango Trots torrt land odlas många frukter i västafrikanska Mali. Bilden togs från bilfönstret i Bamako när taxichauffören skulle lämna över dagens laddning med mango till sin fru, för försäljning. I april och maj är det högsäsong för denna fantastiska frukt och överallt längs vägarna står försäljare med överfyllda fat. Taxichaufförens kunder berömde både frukten och fruns rödmönstrade klänning, varpå chauffören svarade med ett varmt skratt: ”Men det är väldigt dyrt att ha en vacker fru!” Foto: Louise Nordlund Isaksson Chapati äts mycket i stora delar av Afrika. Johanna Lidholm som varit praktikant i Kenya har lärt sig baka och delar med sig sitt recept. Det är inga exakta mått men de kenyanska tjejerna som lärde ut hur det går till att svänga ihop den goda ”nationalrätten” förklarar hur man kan tänka när man ska baka. Var inte rädd för att prova! Jollof rice Daniel Abrahamsson från Nässjö har varit praktikant för Erikshjälpen i Laos under drygt fyra månader och han delar med sig av sina upplevelser under sin vistelse i Asien. Daniel har tidigare arbetat som au-pair i USA och varit teater- och musikgruppsledare för personer med funktionshinder. Nu planerar han att läsa till läkare. Dokumentärt Bananas!* Alltfler angelägna dokumentärer tar sig in på filmuthyrarnas hyllor. Bananas!* av Fredrik Gertten, är definitivt en sevärd sådan. Här visas hur den amerikanske advokaten Juan Dominguez tar sig an sitt största fall någonsin i en historisk rättegång mot bananbolagsjätten Dole Food Company. Företaget anklagas för att medvetet använt ett skadligt bekämpningsmedel som orsakat sterilitet hos arbetarna på bananplantagen. En modern, spännande och gripande berättelse om många små människors envisa kamp för upprättelse och yttrandefrihet. En av mina sista dagar som lärare i Boun Tai frågar några elever om jag vill följa med hem och se hur de har det. Trött efter en varm skoldag följer jag ändå med killarna. Jag vet att det blir en av de sista gångerna jag får träffa dem innan jag återvänder till Sverige. Jag sitter ned och vi pratar lite, både på lao och på engelska. Snart står ett dussintal ungdomar i dörren och lyssnar. Jag frågar hur deras vår har varit och vad de ska göra under lovet. De svarar att våren varit bra. De har lärt sig mycket. Under lovet ska de hem till sina byar och hjälpa till att plantera ris. Vi pratar länge. Jag tittar även in i några av de andra elevernas rum och beundrar deras förmåga att sätta personlig prägel på sina små utrymmen. Jag frågar om de vill fortsätta studera. Det vill de gärna. En vill bli läkare. En lärare. En tredje vill bli turistguide. Medan de berättar inser jag att oavsett var i världen man är möter man människor med drömmar för framtiden. Samtidigt finns det överallt också människor som gett upp sina drömmar och som inte vågar hoppas på något gott. Livet har ju varit svårt innan, varför skulle det bli bättre? Den förmåga dessa killar har, att se på framtiden med hopp om att livet kan bli bättre än vad det har varit och är, den är fantastisk. Jag har mött många som har det väldigt gott ställt, men som ändå bara bär dystra tankar om livet. Jag vet inte om dessa killar faktiskt kommer kunna fortsätta studera. Det får framtiden utvisa. Men så länge de har sina drömmar i behåll finns det hopp. Två dagar senare står killarna och väntar på mig utanför mitt hus. En av dem tar fram en axelväska som de sytt för hand och broderat mönster på. Jag tappar orden. Dessa killar är så fattiga att de inte har råd att köpa annan mat än ris. Ändå ger de mig denna gåva utan en tanke på att få något tillbaka. Jag försöker förklara hur tacksam jag är. Samtidigt gråter mitt hjärta av både glädje och sorg. Glädje över deras oer- Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 Foto: Privat CHAPATI – à la Kenya Recept hörda givmildhet. Sorg när jag tänker på hur orättvis världen är. Jag blir tyst en sekund. Sedan frågar jag om de ätit middag än. Det har de inte. Jag bjuder med dem till en av restaurangerna i byn. Tjugo minuter senare sitter vi och äter och pratar om allt mellan himmel och jord. Timmarna går och det blir mörkt innan vi säger hej då. Timmarna i den enkla restaurangen förändrade mycket inom mig. De knöt samman allt jag har fått uppleva i Boun Tai. Tiden i norra Laos har varit fylld av upplevelser som sköljt in som stormar i mitt hjärta. Bara det allra viktigaste i mitt liv har suttit säkert kvar. Avundsjuka, materialism, övermod och annat som inte hör hemma där har förts ut med den starka ström som skapats av mina elever, människor jag mött i byarna och den förtrollande atmosfären. Det negativa kommer nog försöka komma tillbaka. Det är något vi alla måste kämpa med. Men att känna denna enkelheten i hjärtat, om än bara för en stund, är både fantastiskt och skrämmande. Man inser att livet går vidare oberoende av alla Oavsett var i världen man är möter man människor med drömmar för framtiden. prylar vi så lätt samlar på oss och att man inte måste imponera på andra för att må bra själv. Laos har påverkat mig. Jag hoppas att jag aldrig glömmer känslan som gjorde mig tacksam över det jag har; familj och vänner, mat för dagen, tillgång till vård om jag skulle bli sjuk. Tacksam över att ibland bara få slappna av med goda vänner, kanske se en film, spela gitarr och njuta av livet. Mitt liv är så överfullt av saker att vara tacksam för, att jag knappt ser skogen för alla träd. Detta har dock förändrats. Jag ser skogen nu. Jag ser vartenda litet löv på varje gren och jag är tacksam, så oerhört tacksam. n daniel abrahamsson 25 LÄNGDER SMYCKEPLATS LYSER NU AVTÄRD FIRAS 29 JULI ÄGA STOPPADE FLYG KRÅNGLA FRUKTKROSS HERR BADRUMSFÖRETAG UPPMANA TENN VÄSTINDISK RELIGION Så kan du hjälpa På Erikshjälpen är det alltid mycket på gång. För att kunna hjälpa så många som möjligt vill vi naturligtvis också vara så många som möjligt som hjälps åt. Då blir det också mycket roligare! På de rosa sidorna här i tidningen kan du hålla dig uppdaterad om vad som händer och sker. Här kan du både läsa om pågående kampanjer och hur du på många olika sätt kan ta del i det viktiga arbetet för barnen. Välkommen! AN FRÅNTRÄDDE VAR REPORTRAR I IRAK LÄNGD FINNS VÄL REDAN FÖR NYFÖDD KALL KLOT GROVT GRUS VATTENMAGASIN I AFRIKA FÖR ELINSTALLATION FÖRSTÖRA Vill du vara med och skapa försörjning och rädda liv? Använd det bifogade inbetalningskortet och stöd Erikshjälpens omfattande arbete. Din gåva når fram och gör stor nytta! I SKALA SALO MEDELMÅTTIGT BETYG FÖRR TEATER O BIO FÖRR I STHLM KVÄVE Ge en gåva direkt SPÄNNER FINNS FÖDELSEPLATS ETT PRIMTAL SYLTFÖRETAG FÖDA TILLTAL RUMÄNSK VALUTA NYHETSBYRÅ FÖRSLAG KATT FRAMGÅNG PARTI GLATT D A G D E L MARKERNA VID RIGABUKTEN GARNET VÄLDIGT STOR FÖRE EU FLICKA SLUTET PÅ STÄV F Å G E L PÅ GOLFBANA Du kan ge en gåva via sms till Erikshjälpens verksamhet! Sms:a ERIK50 eller ERIK100 till 729 30 så ger du 50 eller 100 kronor. KORT BIBELBOK SVENSK TRIUMF PÅ RACERBANAN BLIR RIKSDAGSPARTI? Enkelt med sms-gåvor YNGRE HERRE FÖRR LÄKEVÄXT TILLTUGG DANS Erikshjälpen har ny hemsida. Där kan du enkelt gå in och ge en gåva, direkt på nätet. www.erikshjalpen.se NUMERA PUNE I INDIEN GUDINNA PÅ SNÖSKOTER VID GARDASJÖN SILVER ITU AV OLIKA BLAD BIBLISK STAD DEN TILLBAKABLICKANDE Bistånd på flaska Städpersonalen på Hotel Skansen i Båstad har skickat in 500 kronor till Erikshjälpen. De har slagit två flugor i en smäll; Återvunnit åtskilliga burkar och flaskor och låtit pengarna gå till välgörande ändamål. OKQ8 FÖRR 450 TILLSLAG NYA PÅ ANDRA SIDAN POLSK PENG FLOUR PÅ BIL FRÅN ASIEN JOHN KENNEDYS SYSTER BALK Skicka in din lösning till Erikshjälpen, Box 1, 570 15 Holsbybrunn. Märk kuvertet ”Bildkryss 3”. Senast den 10 november vill vi ha din lösning. Om jag vinner vill jag ha (kryssa för ett alternativ) cd-skivan En annan tid ett annat liv med Folk boken Farbror Erik i kärlekens tjänst av Ulla Nilsson Tre priser delas ut. 26 foto: åsa dahlgren TIDSMASKIN ÄR ATT LITA PÅ Scouter valde solenergi Så kan du bidra! KRYDDA foto: privat MÖTE NU EH nr 3 20100629 Konstruktion: John Strandberg Foto: Monica Samuelsson Bildkryss 3/10 Pengarna ska gå till Erikshjälpens miljövänliga kampanj med solcellsdrivna läslampor. De delas ut till barn som bor i fattiga områden där det saknas elektricitet och där solen går ner kring klockan sex på kvällen. – Vilket fantastiskt resultat. Jag är mycket imponerad av barnens och ungdomarnas givmildhet, säger Louise Nordlund Isaksson som är insamlingsansvarig på Erikshjälpen. – Vi har delat ut lampor tidigare och vet att de hjälper barnen att klara av skolan mycket bättre. Barnen hjälper ju till hemma och när alla sysslor är klara brukar det vara mörkt. Med sollampan kan de läsa sina läxor efter mörkrets inbrott. Temat Välj rätt – 2010 genomsyrade läg- Namn . ............................................................................................................................. Adress ............................................................................................................................ Postnr ........................................ Postadress ..................................................... Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 I juni samlades närmare 400 scouter till storlägret Välj rätt - 2010 i Högaberg utanför Gränna. De ljusa junidygnen bjöd på många aktiviteter och när veckan var slut hade scouternas årliga insamling inbringat 34 000 kronor. Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 ret. Inte sällan stod nog valet mellan insamlingen och kiosken. Av resultatet att döma föll valet ofta på insamlingen. Förhoppningsvis räckte barnens pengar till lite godis också. n Scoutledaren Mats Franzén överlämnar en check på 34 000 kronor från scoutlägret i Högaberg till Louise Nordlund Isaksson som är insamlingsansvarig på Erikshjälpen. Foto: Camilla Sköld 2727 Ingmar Bergström I Radiohjälpens årliga Världens Barn-kampanj går ett flertal svenska organisationer, däribland Erikshjälpen, samman för att ta krafttag och samla in pengar till att förbättra barns hälsa och utbildning. Lördagarna 9 och 16 oktober kan alla vara med och ge sitt bidrag i insamlingsbössorna på stan. Kanske kommer någon och knackar på din dörr också. Missa inte SVTs stora gala fredagen den 15 oktober, där du kan vara med och ringa och vinna vinster och bidra till en bättre värld. n Vid Skandinaviska Läkarbankens årsmöte i maj i år tillträdde Ingmar Bergström som ny ordförande efter Lennart Sjöholm. – Det är en stor glädje att få det här förtroendet. Jag har varit med i styrelsen redan tidigare och har även besökt några platser och sett vilket fantastiskt arbete våra läkare Ny ordförande i Skandinaviska Läkarbanken Second hand för Världens Barn Erikshjälpen och Världens Barn I Uganda stöder Erikshjälpen ett arbete på ön Bussi Island i Viktoriasjön. Samhället är oerhört eftersatt och behovet av utbildning och försörjning är enormt. Här är också aidssituationen alarmerande. Befolkningen lever främst på fiske och fruktodling. Men allteftersom tillgången på fisk har blivit sämre flyttar många av männen från ön för att hitta bättre fiskevatten och en stor andel återvänder aldrig. Kvar på ön finns barnen, kvinnorna och mor- och farföräldrarna. Erikshjälpen samarbetar med den lokala organisationen Redeemed Church för att förbättra si- Gör som 45 000 andra: Ge av din tid till Världens Barn! Din insats gör skillnad! BE GR ÄN SA D Var med i årets största insamlingsfest UP PL AG A! Foto: Daniel Montan/Fotofabriken Läs mer om Världens Barn på svt.se/radiohjalpen 28 28 EH.indd 1 Skola till barn på glömd ö Anmäl dig till riksinsamlingen Världens Barn 2010! Lördagarna den 9 och den 16 oktober. Individuell Människohjälp IOGT-NTO-rörelsen Kooperation Utan Gränser Lions PMU InterLife Rädda Barnen Svenska Röda Korset Svenska kyrkan Kontakta Erikshjälpen och meddela om du vill delta i insamlingen! Tel 0383-46 74 50 [email protected] 10-08-25 12.11.08 tuationen för barnen. Med enkla metoder har Erikshjälpen sett till att odlarna får bättre betalt för sin frukt. De som är aidssjuka får hjälp att ta sig till fastlandet med båt för att få regelbundna sjukhusbesök och bromsmedicin, något som varit omöjligt för dem tidigare. En förskola och grundskola har nyligen byggts. Skolan har ett gott rykte och många barn går eller springer långa sträckor varje dag för att gå på Bussi Junior School, som har öppnat en väg ut ur fattigdom.n Födelsedag, bröllop, examen eller jubileum. En högtidsgåva till Erikshjälpen är en uppskattad present vid livets alla höjdpunkter. gör runt om i världen. Läkarbankens arbete stöds av Erikshjälpen och jag vill arbeta efter visionen att få ett ännu närmare samarbete i framtiden. Jag ser med spänning fram emot den här uppgiften, säger Ingmar. Skandinaviska Läkarbanken skickar årligen ut ett 50-tal läkare och annan sjukvårdspersonal till olika delar av världen. Insatserna finansieras till största delen av Erikshjälpen. n Minnesgåva I sorgen och saknaden efter en vän eller en anhörig blir en Minnesgåva till Eriksjälpens arbete för barn ett sätt att skapa ljus och framtidshopp för någon som behöver vårt stöd. Foto: Monica Samuelsson Beställ på på www. erikshjalpen.se eller ring 0383-46 74 50 Beställ skoltidningen Rafiki - om barns vardag Vä Romin Världen är full med nya kompisa a r! har va kt sitt hu er utanför s Skoltidningen Rafiki skildrar en helt vanlig dag hos barn i exempelvis Benin, Kina, Mexiko eller Moldavien. Mycket är lika och en del skiljer sig från svenska barns vardag. Varje nummer lyfter också ett millenniemål och innehåller recept eller pyssel och kryss. Tidningen är ett arbetsredskap för skolans undervisRafiki i Mexik ning i globala frågor. Den finns också för privatpersoo ner och passar barn i låg- och mellanstadiet. En prenumeration på 30 ex kostar 250 kr och tidningen utkommer 2 ggr/ år. Ett ex kostar 50 kr/år (2 utgivningstillfällen). Beställ gärna ett provex på www.rafiki.se eller ring 0383-46 74 50. Vä rlden är fu ll me dn ya komp isar! Millennie Gör din egen taco-s alsa Intervju med RobinsonErik stör inte 1 miljön Rafiki är ett samarbete mellan Erikshjälpen och Individuell Människohjälp. Erikshjälpens tidning tidning •• Nr. Nr. 3. 3. 2009 2010 Erikshjälpens RÖD UTBRYTNING VISST KAFFE B SÄNKT ANTIMON S VÄGMÄRKE TÅGFÖRETAG T TVÅ VARUHUS P L A S T D U N CYPERN BANPLATS ko mpisa r! TRISS VILL ELEV HA O L J E S T A T E R STAD I MEXICO A ISHOCKEYLAG PORT I BRASILIEN F S C H A L ÄR KALT TRÄD EKONOMISK PLANERING FÖR STOR FÅGEL KINAFLOD NÄRA MUREN POLIS FÖRR FÄRSK BAKSTRÖMMEN BÖJT SIG NING D R A R T F EXTRA FÖRE SIFFRA L U R ORKAR UTBRINGAS PASSAR TILL MÅNGA RÄTTER ÄDELSTENAR L O K TÄTORT I ALE KOMMUN N B R O P E C D E VÄSTAVISA BUSKE LITIUM FUNDIN SPEEDWAYFÖRARE FIXERAR ÅRAN MED FINESS PÅ PLANEN T SPEL FISK P T K 27 FACKFÖRBUND F I A INTOG RIKTNING HAVSGUDINNA O V E R A N Å T F I N L I R PÅ MASTER MATRÄTT L T M I L J O N K R A V WEST FINNS KANSKE I ROCKÄRMEN TÄVLING K O LIGGA PÅ ÄGG K A K A D U A B U R T Y A R E N G T FOSTERFÖRDRIVNING FILMÄTARE DATA VIMSIG NÖT MÄRKE I S H Ä M T A R SJUKHUS L Ä N S M A N STÄLLS PÅ SKULDTYNGD KAN LUGNA MAGEN A G A T E R O G NORSKT BINDEORD NERKYLD A C C E L E R E R I N G RÅDGIVARE I BÖRSAFFÄRER I NEBRASKA SOM PANNKAKOR T R E T A L KLÄMMA U N G E D A N B U D G E T KAN BLÅSAS I FART- TRÅD ÖK- G A V L Ö V A T P R M A N T O R P FILMÅTT A L V H E M E S S BALK A Å L A G A N BIL SVENSKT O. FINSKT MANSNAMN TILLSLUTA TALAT OSAMMANHÄNGANDE KONSTRA L Å S A Y R A T Å K BIBELDEL OKÄND G T M A N N E A K T I E O M B U D S M A N N E N Vinnare bildkryss nr 2-10 Grattis till er som vunnit boken Humor i helgade hyddor Special 2 av Roberth Johansson! Skotte Jonsson, Jönköping Stina Johansson, Ulricehamn Gösta Claesson, Lund Ny på Erikshjälpen Kalendern med fantastiska bilder av Reine Jonsson och Mikael Fritzon har ett bibelord för varje månad. Priset är 85 kr inkl porto. Vinsten på 30 kr per kalender går oavkortat till Erikshjälpens verksamhet. Naturkalendern 2011 HEDRAT L Ä K A R B E S Ö K rlden är fu ll a v nya kompis ar! Text: Camilla Sköld Beställ kalendern genom att sätta in 85 kr på Erikshjälpens plusgiro 90 09 28-3. Ange ditt namn och adress och märk talongen”Naturkalendern 2011”. Du kan också beställa på tel 038346 74 50. MODER FÖR SJUK Vär lden är full m ed n ya mål 7: För Foto: Sofie Björkman E V A EH nr 2 20100421 Nr 3 · 2009 Salsa Välkommen att fynda i Erikshjälpen Second Hand! Lördagen den 9 oktober skänker butikerna dagskassan till Världens barn! Du hittar närmaste butik på sidan 31. Välkommen! n Afrikagrupperna Diakonia Erikshjälpen Hoppets Stjärna Högtidsgåva Krysslösning nr 2-10 Oktobersatsning för Världens Barn Låt din sista vilja leva vidare. Ett skänkt testamente hjälper oss att hjälpa ännu fler barn. Självklart kan vi kostnadsfritt hjälpa till med det juridiska. www.erikshjalpen.se tel 0383-46 74 50 Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 2009 Kent Larsson tillträder i höst en tjänst som projekthandläggare på Erikshjälpen. Missions- och biståndsarbete har han ägnat sig åt i närmare trettio år, bland annat genom PMU Interlife och Afrikagrupperna, och har många års erfarenhet från utvecklingssamarbete i Tanzania och Zimbabwe. Under perioderna i Sverige har Kent Larsson haft olika befattningar inom Vänersborgs Kommuns Individ- och Familjeomsorg där det handlat om barns och ungas behov och rättigheter, familjerättsärenden, projekt- och verksamhetsutveckling. – Under en tid har jag haft siktet inställt på att arbeta med internationella biståndsfrågor med Sverige som bas, säger Kent som gärna uppehåller sig kring tankar om hur man, även på lång sikt, skapar en mer rättvis värld. Kent och hustrun Roswita har tre barn och bor med yngsta dottern mellan Brålanda och Vänersborg. – Jag ser fram emot att bli en del av Erikshjälpens arbete! n Foto privat 2929 Unga ska utveckla Laos – Att arbetar med barn och ungdomar är viktigt för att utveckla Laos. Det säger Villacone Keodoungthong från Lao Youth Union (LYU) på besök i Sverige för att få inspiration till fortsatt arbete. Som utvecklingschef har Keodoungthong frågor om utbildning på sitt bord. LYU står bl a bakom tolv yrkesskolor men är också länk mellan regeringen och Laos unga. Erikshjälpen och LYU samarbetar sedan 2002 inom utbildning, arbetsträning och skolmaterial. – Idag omfattar det också hälsoarbete och jordbruksfrågor. I Sverige har Keodoungthong mött personal från Erikshjälpen, Ungdomsstyrelsen, Ung Företagsamhet och Skolverket. – Jag har sett hur saker fungerar här och har fått många bra idéer. För framtiden i Laos hoppas Villacone att fler ska få utbildning som leder till jobb. – Laos är ett fattigt land men med stöd utifrån fortsätter vi att jobba för utveckling. n Villacone Keodoungthong från Laos har besökt Sverige. Här överlämnar han en gåva till Erikshjälpens biträdande generalsekreterare Mattias Ingeson. I norra Bangladesh, på öarna i Jamunafloden, är det svårt att få utbildade lärare till skolorna. Erikshjälpen stöttar ett arbetssätt som gör att barnen ändå kan få lära sig läsa och skriva. Det handlar om att ge den personal som finns en särskilt utformad manual som även den som inte är utbildad lärare kan använda för att undervisa på ett bra sätt. Och metoden fungerar – det har visat sig att barnen lär sig fortare än med de utbildningsmetoder som är vanliga här! För några månader sedan var Nok, som arbetar med Erikshjälpens utbildningsinsatser i Laos, och foto: monica samuelsson Hallå där... ...Niklas Hjalmarsson, nybliven Stanley Cup-mästare med Chicago Blackhawks och Erikshjälpenfadder! Du är redan en rutinerad fadder. När skaffade du ditt första fadderbarn? – Det var när jag gick andra året på gymnasiet. Jag såg en kampanj i Aftonbladet och bestämde mig för att bli fadder. När man går på gymnasiet har man inte mycket pengar, men jag kände att jag borde göra något. Varför är det viktigt för dig att vara fadder? – Jag har alltid känt att jag har en skyldig- het att ge tillbaka lite när jag har det så bra. I framtiden hoppas jag kunna hälsa på mitt fadderbarn och Erikshjälpens projekt. Jag tror att det är först när man får se hur människor lever, får prata med dem och se hur arbetet går till som man på riktigt kan förstå hur viktigt det är att engagera sig. n Erikshjälpen bygger sina insatser på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, samt en kristen värdegrund med dess betoning på alla individers lika och unika värde. Erikshjälpen arbetar aktivt för att FN:s millenniemål ska förverkligas och att barns rättigheter ska tillgodoses. Erikshjälpens insatser syftar till att utveckla samhället och sker i samarbete med lokala organisationer runtom i världen. Insatserna är inriktade på: 30 30 Nok och Kerstin Rosén som arbetar för Erikshjälpen i Laos har besökt skolor i Bangladesh för att lära sig en ny metod som fungerar där det saknas utbildade lärare. Erikshjälpens arbete finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. I Sverige riktar sig Erikshjälpen till barn, exempelvis genom skolprogrammet Rafiki och genom stöd till ungdomar i riskzon. På sjukhus är Erikshjälpen känd genom Systers hemliga låda med tapperhetsmedaljen och andra uppmuntringar till sjuka barn. Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 BODAFORS Erikshjälpan Second Hand Skolg. 4 Tel 0380-37 06 92 BOLLNÄS Erikshjälpen Second Hand Renshammarvägen 10 Tel 0278-19000 BROBY Allt Möjligt Second Hand Storg. 38 Tel 044-41761 DALA-JÄRNA Erikshjälpen Second Hand Industriv. 15 Tel 0281-20172 EDSBYN Arken Second Hand Rotebergsv. 40 Tel 0271-22200 ESLÖV Erikshjälpen Second Hand Kvarng. 4 Tel 0413-555128 FILIPSTAD Erikshjälpen Second Hand Tegnérg. 3 Tel 0590-10336 GENARP Erikshjälpen Second Hand Risav. 2 Tel 040-48 0041 Gävle Erikshjälpen Second Hand Södra Skeppsbron 35 Tel 026-18 50 60 Göteborg Erikshjälpen Second Hand Fältspatgatan 6 (Högsbo) Tel 031-20 90 70 HEDEMORA Erikshjälpen Second Hand Gussarvsg. 3 Tel 0225-774606 besökte de här skolorna. Bland minoritetsfolken i norra Laos finns liknande problem som i Bangladesh – de områden där de bor ligger avsides och det är svårt att få utbildad personal till skolorna där. När Nok fick se vad som kunde göras i Bangladesh blev hon rörd till tårar. – Det är fantastiskt vad man kan göra med så enkla medel. Jag fick så mycket inspiration och idéer. Nu ska vi tillsammans undersöka hur vi på bästa sätt kan anpassa den här metoden till oss i Laos. n • Utbildning • Fattigdomsbekämpning genom hjälp till självhjälp • Hälsa • Påverkansarbete och opinionsbildning • Katastrofinsatser Arvika Erikshjälpen Second Hand Ingesundsvägen 7 Tel 0570-80 000 FRÄNSTA Erikshjälpen Second Hand Fränstavägen 235 (vid ICA) Tel 0691-31527 Niklas Hjalmarsson är 23 år och spelar sedan flera år tillbaka i Chicago Blackhawks i National Hockey League (NHL) som anses vara världens bästa hockeyliga. I somras vann de Stanley Cupslutspelet. Alla spelare i laget får ha den åtråvärda Stanley Cup-bucklan ett dygn och Niklas valde att ta med sig den till Sverige för att möta barn på sjukhus och i idrottsklubbar. Han besökte också sin småländska hemby Russnäs utanför Eksjö. Kort om Erikshjälpen Erikshjälpen är en biståndsorganisation som arbetar i ett 25-tal länder. Ända sedan starten 1946 har barnen stått i centrum. Det var då den svårt blödarsjuke Erik Nilsson som 17-åring grundlade organisationen till förmån för utsatta barn. Erikshjälpens vision är att förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar. Erikshjälpen arbetar för att barn ska bli sedda och tagna på allvar och ges förutsättningar att genom egen drivkraft skapa en bättre framtid. Kunskapen sprids vidare För Erikshjälpen och de olika samarbetsorganisationerna är det en stor vinst att kunna dra nytta av varandras erfarenheter. Ibland kan kunskap från en insats flyttas vidare och användas på ett annat ställe. Text och bild: Sofia Denzler fynda p secon å d hand! Text: Sofia Arnoldsdotter Foto: privat Du kan hjälpa! Välkommen med en gåva till Eriksjälpens utbildningsinsatser för barn i Laos och på andra platser i världen. Sätt in på pg 90 09 28-3. Tack! Erikshjälpens tidning • Nr. 3. 2010 HUSKVARNA Erikshjälpen Second Hand Birkag. 38 Tel 036-143090 Härnösand Erikshjälpen Second Hand Magasinsgatan 11 Tel 0611-260 40 HÖÖR Erikshjälpen Second Hand Handelsg. 1A Tel 0413-22100 sundsvall Ny butik Erikshjälpen Second Hand Kretsloppsparken, Blåberget JÖNKÖPING Erikshjälpen Second Hand Solåsrondellen, Bangårdsg. 23 Tel 036-16 23 32 Sundsvall Återkommande Mode by Erikshjälpen Second Hand Birsta City Gesällvägen 1 KARLSTAD Gengåvan Second Hand Blockgatan 5 Tel 054-21 14 00 SÄFFLE Erikshjälpen Kvarnhjulet Second Hand Säterivägen 20 Tel 0533-10909 Kramfors Erikshjälpen Second Hand Gränsg. 11 Tel 0612-100 30 ar i nov. Kristianstad Öppn Erikshjälpen Second Hand Karlsgatan 43 LINDESBERG Erikshjälpen Second Hand Löpargatan 8 Tel 0581-80610 LUND Erikshjälpen Second Hand Stora Söderg 25 Tel 046-130035 MALMÖ Erikshjälpen Second Hand Volframg 5. Tel 040-131730 NORRKÖPING Erikshjälpen Second Hand Hagebyg. 31 Tel 011-180710 RÄTTVIK Erikshjälpen Second Hand Reparatörv 5. Tel 0248-10264 SKENE Erikshjälpen Second Hand Örbyv. 16 Tel 0320-322 20 SKÄRBLACKA Etiopienhjälpen Bergslagsv 25 Tel 070-5770050 SKÖVDE Gengåvan Second Hand Kvantumhuset, G:a Kungsv 54 Tel 0500-486400 SPÅNGA Erikshjälpen Second Hand Skogängsv. 59 Tel 08-36 88 20 SUNDSVALL Erikshjälpen Second Hand Bosvedjan Centrum Bäckebov. 12 Tel 060-170830 SUNDSVALL Återkommande Mode / Erikshjälpen Second Hand Nybrogatan 20 Tel 060-616675 k! Sundsvall Ny buti Återkommande Mode by Erikshjälpen Second Hand Birsta City Gesällvägen 1 HÖGSBY Human Bridge Second Hand Storg. 38 Tel 0491-21380 GAMLEBY Human Bridge Second Hand Varvet, Hamnen Tel 0493-51169 HJO Human Bridge Second Hand Fredsverkstan, Mekens ind.omr. Strömsdalsvägen 22 Tel 0503-14209 ! idala Idalaboden Hallen, Frillesås Tel 0340-652080 KALMAR Human Bridge Second Hand Larmg. 6 N Tel 0480-27120 Drottning Margaretas väg 23 Tel 0480-49 19 90. SÄVSJÖ Erikshjälpen Second Hand Hantverkaregatan 5 Tel 0382-12300 Söderhamn Erikshjälpen Second Hand N Hamng. 41 Tel 0270-103 01 TIMRÅ Erikshjälpen Second Hand Verkstadsv. 2 Tel 060-580895 TOMELILLA Erikshjälpen Second Hand Rundelsgatan 6 Tel 0417-511482 TRANÅS Erikshjälpen Second Hand Storgatan 20 Tel 0768-197 019 VALLENTUNA Gengåvan Second Hand Svedjevägen 2 Tel 08-511 76222 VETLANDA Erikshjälpen Second Hand Lilla Nygatan 12 Tel 0383-17410 VIMMERBY Erikshjälpen Second Hand Mässbrog. 1 Tel 0492-13030 VRIGSTAD Erikshjälpen Second Hand Gästgivareg. 4 Tel 0382-305 10 VÅRBY Erikshjälpen Second Hand Vårby allé 53 Tel 08-680 00 20 VÄNERSBORG Erikshjälpen Second Hand Vassbotteng. 16 Tel 0521-17327 VÄRNAMO Erikshjälpen Second Hand Västbovägen 51 Tel 0370-161 60 VÄXJÖ Erikshjälpen Second Hand Smedjeg. 5 Tel 0470-777200 ÅKARP Erikshjälpen Second Hand Lundavägen 51 Tel 040-430017 ! Ånge Ny butik Erikshjälpen Second Hand Lagergatan 2 Tel 0690-614 10 VÄXJÖ Human Bridge Second Hand Kungsgatan 11 Tel 0470-456 50 KARLSKRONA Human Bridge Second Hand Kungsmarksplan Tel 0455-145 50 Kärrtorp Human Bridge Second Hand Kärrtorpsplan 1 Tel 08-648 31 31 För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmaste butik eller gå in på www.erikshjalpen.se och www.humanbridge.org 3131 Posttidning B Avsändare: Erikshjälpen, Bergmossevägen 5, 570 15 Holsbybrunn det finns många sätt att bidra. Dra, knuffa, bända, lyfta, hålla … n som lever i utanförskap Som fadder hos oss hjälper du bar och förbättra samhället. och fattigdom att själva utvecklas tillsammans med lokala Erikshjälpen jobbar långsiktigt och hjälpa? organisationer. Vill du hjälpa Erik Bli fadder i dag!
© Copyright 2024