1. No category

e
emb
Nov
er för
t
k
i
ts den
u
s
d
a
ti
n
8
k
m
r
a
Fr etsma år 201
r
Arb emike
akad
r 20
13
Redaktör
Eva Oscarsson
Social ingenjör med solsken i blick
Malin Hanssons stora fritidsysselsättning är att arbeta med det ideella uppdraget som styrelseledamot i Ingenjörer utan gränser. Att få rädda en liten del av världen är hennes drivkraft. Den
akademiska utbildningen som ingenjör är en bra plattform att utgå från. Intresset för teknik
och medicin gjorde utbildningsvalet lätt för Adam Mälberg. Som ingenjör kan man jobba med
intressanta frågor och dessutom få en bra lön menar han.
Förutom att spela fotboll och paddla kajak hemma i Norrbotten drivs Malin Hansson av att
arbeta ideellt i organisationen Ingenjörer utan gränser.
– Vi arbetar med volontärprojekt över hela världen. Vi ordnar också seminarier i olika städer
i Sverige och vill inspirera unga att bli ingenjörer. Jag är ansvarig för externa relationer och
träffar många spännande företag och personer som på ett eller annat sätt är intresserade av
vår organisation.
Malin har också en relativt ny anställning på Power Circle AB.
Det är elkraftbranschens intresseorganisation. De har fokus på förnybar energi, elfordon och
”smart grid” eller smarta elnät. Genom smarta elnät kan de integrera olika slags energikällor
oavsett om de är nya, konventionella, storskaliga eller småskaliga. Det blir också möjligt för
elkonsumenter, såväl företag som privatpersoner, att själva bli elproducenter. I nästa led kan
de sälja sitt överskott över nätet.
– Min roll är att som projektledare leda och utreda potentialen för att kunna ansluta mer
förnybar energi i elnäten i södra Sverige.
I Malins jobb ingår också kontakten med olika partnerföretag och att följa nyhetsbevakningen kring energibranschen.
– Jag är glad över att ha både ett socialt och superroligt jobb, säger Malin. Jag drivs av att
rädda världen, eller i alla fall en liten del av den. Båda mina “jobb” känns väldigt meningsfulla när det kommer till den punkten.
Malin är civilingenjör och har en examen i Industriell ekonomi med internationell inriktning från
Linköpings Tekniska Högskola och är medlem i Sveriges Ingenjörer. Adam studerar till civilingenjör med inriktning medicinsk teknik på KTH i Stockholm och är medlem i Sveriges Ingenjörer.
Läs mer om Adam längst bak i boken.
Omslag: Malin Hansson och Adam Mälberg
Foto: Kalle Assbring
Text: Pär Karlsson
2
Yrkesområden från a till ö 3
Framtidsutsikter
Arbetsmarknaden för akademiker år 2018
2013 | Redaktör Eva Oscarsson
Framtidsutsikter
Arbetsmarknaden för akademiker år 2018
Eva Oscarsson
© Eva Oscarsson och Saco 2013
Tryckeri: Uniprint, Estland, 2013
Upplaga: 15 000 ex
ISBN: 978-91-87146-89-3
www.saco.se
4
Förord
Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i livet. Det är
viktigt att låta det egna intresset styra och låta hjärtat vara med i valet. Samtidigt är
det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om arbetsvillkor, karriärmöjligheter
och framtidsutsikter.
Saco vill inspirera till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska
kunna hitta en väg fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får
inte vara ett hinder. Ibland finns fler vägar än man först trodde och ibland krävs
uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det viktigaste är
att utbildningsvalet görs medvetet, med öppna ögon och fakta på hand.
En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar chanserna på
arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar också möjligheterna att
få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval som görs i unga år inte säkert gäller under hela yrkeslivet. Hur
man trivs och lyckas i arbetslivet beror också på andra egenskaper. Men en akademisk utbildning är en mycket bra grund att stå på, och att vidareutvecklas ifrån.
Som alla vet händer det att också akademiker drabbas av arbetslöshet. Speciellt
tufft kan det vara när man ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Ju mer
man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan
man också vidta åtgärder för att hantera detta.
I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om fem
år. Det är viktigt att se framåt redan när man väljer yrkesbana.
Vi hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som
väljer, men också att de ska inspirera till att ta reda på mer.
Göran Arrius
Sacos ordförande
5
Innehåll
Inledning 6
Om prognoserna
12
Sammanfattande tabell
18
Yrkesområden från A till Ö
23
Agronom; se Naturvetare inom lantbruk
70
Apotekare24
Arbetsförmedlare25
Arbetsterapeut26
Arkitekt27
Audionom28
Beteendevetare29
Bibliotekarie30
Biolog32
Biomedicinsk analytiker
33
Brandingenjör34
Civilekonom/ekonom35
Civilingenjör37
Cytodiagnostiker40
Datavetare41
Dietist42
Djursjukskötare43
Djurskyddsinspektör, se Naturvetare inom miljö
72
Fysiker44
Geovetare45
Gymnasielärare i yrkesämnen
46
Hälsovetare47
Högskoleingenjör49
Inredningsarkitekt51
Jurist52
Jägmästare; se Naturvetare inom skog
74
Kemist54
Kiropraktor56
Kommunikationsyrken57
Landskapsarkitekt58
Lantmästare; se Naturvetare inom lantbruk
70
Logoped59
Lots61
6
Läkare62
Lärare i grundskolans tidigare år, lärare i
grundskolans senare år, gymnasielärare i allmänna ämnen
63
Lärare/forskare vid universitet och högskolor
65
Matematiker/statistiker66
Miljö- och hälsoskyddsinspektör; se Naturvetare inom miljö
72
Musei- och kulturyrken
67
Naturvetare inom arbetsmiljö
68
Naturvetare inom lantbruk
70
Naturvetare inom life science
71
Naturvetare inom miljö
72
Naturvetare inom skog
74
Naturvetare inom trädgård och landskap
75
Officer76
Optiker77
Personalvetare78
Planeringsarkitekt79
Psykolog80
Receptarie81
Samhällsvetare82
Sjukgymnast/fysioterapeut84
Sjukhusfysiker85
Skogsmästare; se Naturvetare inom skog
74
Skolledare86
Socionom87
Studie- och yrkesvägledare
89
Systemvetare90
Tandhygienist91
Tandläkare92
Veterinär93
Sacoförbunden 96
7
Inledning
För den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar
och inriktningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man
är klar med sin utbildning är osäkert. I den här skriften ges en översikt av vad Sacos
olika förbund tror om utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmarknaden på fem års sikt.
Ett unikt material
Arbetsmarknadsbedömningarna i denna rapport är en bearbetad sammanställning
av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser från Sacos förbund. Prognoserna
kompletterar den yrkes- och utbildningsinformation som finns i boken Välja yrke.
Välja yrke publiceras varje år i samband med Saco Studentmässor, och delas bland
annat ut till avgångsklasserna i gymnasiet.
Materialet i denna rapport är unikt i sitt slag. Saco – Sveriges akademikers
centralorganisation – är den samlande organisationen för fackligt organiserade akademiker. Varje Sacoförbund har unika kunskaper om arbetsmarknaden inom sina
yrkes- och utbildningsområden. Saco består av 22 självständiga fackförbund med
den gemensamma nämnaren att de organiserar akademiker, exempelvis ekonomer,
jurister, arkitekter, läkare, lärare, naturvetare och bibliotekarier. Tillsammans har
förbunden över 630 000 medlemmar.
Genom att på olika sätt stödja sina medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor,
företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och genom att arbeta med professions- och utbildningsfrågor har förbunden goda kunskaper om hur utbud och
efterfrågan utvecklas på arbetsmarknaden. I denna sammanställning kan du enkelt
ta del av Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av
akademikeryrken.
8
Akademiker på den svenska arbetsmarknaden
I Sverige var år 2011 omkring 4,6 miljoner personer i åldersgruppen 15–74 år sysselsatta, varav 1,2 miljoner hade minst en treårig högskoleutbildning. 1 I den här
rapporten kallas den gruppen för akademiker. I gruppen ingår inte personer med
kortare eftergymnasial utbildning, till exempel tvåårig högskoleexamen eller personer med examen från Yrkeshögskolan eller en kvalificerad yrkesutbildning.
Antalet akademiker har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Figur 1
visar antalet sysselsatta akademiker under perioden 1993–2010. Ökningen tog fart i
slutet av 1990-talet då högskolan började expandera kraftigt. Andelen akademiker
bland de sysselsatta har ökat under samma period. År 2011 hade drygt en av fyra sysselsatta en akademisk utbildning.
Figur 1 Antal sysselsatta akademiker i Sverige
16-74 år, 1993-2010
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
1992
19941998200220062010
Antal sysselsatta akademiker
Källa: RAMS, SCB.
Anm: Antalet sysselsatta akademiker skiljer sig något åt mellan AKU och RAMS.
1 Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB. Sysselsatta omfattar anställda och företagare.
9
Figur 2 Sysselsättningsgrad
utbildningsgrupper, 15-74 år, 2006-2011
90
80
70
60
50
40
30
20
10
200620072008200920102011
Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning)
Kort eftergymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Förgymnasial utbildning
Källa: AKU, SCB.
Anm.: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland samtliga personer med en viss
utbildningsnivå i åldersgruppen.
Akademikerna arbetar i samtliga sektorer. År 2011 arbetade 53 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig sektor, 24 procent i kommunal sektor och 12
procent inom landstingen.
Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare
utbildning, även om chanserna till jobb också påverkas av många andra faktorer inklusive personliga egenskaper. Arbetslösheten är lägre bland akademiker i
genomsnitt och en större andel av akademikerna är sysselsatta. Figur 2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan 2006. Sysselsättningsgraden varierar med
konjunkturläget. Över 80 procent av akademikerna är sysselsatta, vilket är betydligt högre än bland övriga utbildningsgrupper.
10
inledning 11
Figur 3 Arbetslöshet
utbildningsgrupper, 15-74 år, 2006-2011
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
200620072008200920102011
Akademiker (minst 3 års högskoleutbildning)
Kort eftergymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Förgymnasial utbildning
Källa: AKU, SCB.
Anm.: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa.
Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation framgår också av figur 3
som visar arbetslösheten för de fyra utbildningsgrupperna. Bland akademikerna
var 3,7 procent av arbetskraften utan arbete år 2011 jämfört med 7,5 procent för
hela arbetsmarknaden i genomsnitt. Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning
arbetskraften har.
Det finns relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan olika inriktningar på
utbildningen. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och sjukvård var cirka
2,5 procent år 2011 medan den för utbildade inom konst och media var omkring 15
procent.2 Man ska dock hålla i minnet att arbetsmarknadssituationen även varierar
inom respektive inriktning beroende på bland annat specialisering och vilken
regional arbetsmarknad personen vill arbeta på.
2
Dessa siffror baseras på statistik från Arbetsförmedlingen vilken omfattar personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst två års eftergymnasial utbildning, dvs en bredare grupp.
11
Utbildningar och yrken
Inom högskolan skiljer man på yrkesexamina, generella examina och konstnärliga
examina. 3 Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket man har
specialiserat sig inom sitt område. En högskoleexamen omfattar två års studier, en
kandidatexamen tre års studier, en magisterexamen fyra års studier och en masterexamen fem års studier.
Yrkesspridning
Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt
yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Ett exempel är läkarutbildningen som efter fullgjord AT-tjänstgöring leder till legitimation för läkaryrket.
Andra legitimationsyrken är exempelvis psykolog, dietist och tandläkare. För dessa
yrken måste man ha gått en viss utbildning.
Andra yrkesexamina är inte lika tydligt kopplade till ett yrke. Bland de personer
som till exempel tog en socionomexamen år 2007/2008 jobbade 62 procent som
socialsekreterare och kuratorer, 16 procent som behandlingsassistenter, 6 procent
som vård- och omsorgspersonal samt 5 procent som drift- och verksamhetschefer
år 2009. 4
Detsamma gäller för generella examina, som till exempel samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och utbildningar inom ekonomi. Högskoleutbildade
med en examen inom det ekonomiska ämnesområdet finns inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. De vanligaste yrkena 2009 bland de som tog
en kandidatexamen i ekonomi 2007/2008 var banktjänstemän och kreditrådgivare
(15 procent), revisorer med flera (13 procent), bokförings- och redovisningsassistenter (9 procent) samt övriga företagsekonomer (9 procent). 5
Att man med en utbildning kan jobba inom många yrken kallas yrkesspridning.
Yrkesspridningen är relativt stor för många akademiska utbildningar. Det gör det
på ett sätt lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för
ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden.
Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka
alternativ som finns. En akademisk utbildning ger också en bra grund att utvecklas
vidare ifrån under hela sitt framtida yrkesliv.
3 Nationell referensram för examina, Reg. nr 12-5202-10, Högskoleverket.
4 Etableringen på arbetsmarknaden 2009 – examinerade läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.
5 Ibid.
12
Utbildningsspridning
Genom att vända på perspektivet kan man istället studera utbildningsspridningen,
det vill säga vilka olika utbildningar personer som är verksamma inom ett yrke har.
Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare
och programmerare. Cirka 12 procent av dem hade 2008 en civilingenjörsutbildning med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data, 12 procent hade
motsvarande men kortare ingenjörsutbildning medan 13 procent hade kortare eller
längre eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning. 6 Det kan alltså
finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av.
Det finns 642 yrken som kräver längre universitets- eller högskoleutbildning
(3–4 år eller mer) enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) yrkesförteckning. På
grund av yrkesspridningen och utbildningsspridningen är det svårt att göra prognoser för alla yrken. Ibland måste vi istället arbeta med yrkesgrupper, som museioch kulturyrken, eller med utbildningsgrupper, som beteendevetare och samhällsvetare. I den här rapporten kallar vi dock alla lite slarvigt för yrken.
Forskarutbildning och arbete som lärare/
forskare vid universitet och högskolor
När studierna på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är avslutade
är man behörig till forskarutbildning. Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra
år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen. Doktorsexamen är den högsta
akademiska examen i Sverige. Idag har cirka 1 procent av befolkningen, i åldern 16
år eller äldre, en forskarutbildning.
Normalt sett krävs en doktorsexamen för att ansvara för undervisningen på
universitet och högskolor. Lärarbefattningarna som lektor eller professor kräver
utöver pedagogisk skicklighet minst doktorsexamen. Studenter som är registrerade
på grundnivå eller avancerad nivå kan medverka i undervisningen som amanuenser
liksom doktorander med anställning eller med utbildningsbidrag, de senare som
assistenter. Fortsatt forskning efter tiden som doktorand kan ske dels som postdoktor eller inom ramen för lektorat och professurer, dels genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa
forskningsanslag som söks i hård konkurrens med andra forskare.
6
Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden, Temarapport 2010:4, Statistiska centralbyrån. Avser
anställda åldern 25-45 år.
13
Om prognoserna
För den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att ha en
uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta. Då kan
prognoser vara ett bra stöd. Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, vilket innebär att de handlar om arbetsmarknaden år 2018. En
viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja
en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke
ges en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna.
Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om
det om fem år kommer att vara liten konkurrens om jobben, balans mellan utbud och
efterfrågan eller om det kommer att vara stor konkurrens om jobben.
• Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler
jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben
innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är
därmed mycket goda.
• Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan
utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas
ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb
kommer därmed att vara goda.
• Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer
att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara
svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet.
Balansen mellan utbud och efterfrågan
En prognos för arbetsmarknadsläget, det vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, för ett visst yrke är summan av en lång rad antaganden och
bedömningar.
För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom yrket
– antalet som vill och kan arbeta inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För det andra
handlar det om antaganden om tillgången på arbete för ett visst yrke – det vi kallar
efterfrågan på arbetskraft.
14
Utbudet av arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av:
• hur många som examineras (antalet examinerade beror på både antalet personer
i en viss generation, studenternas utbildningsval och utbildningssystemets
dimensionering)
• hur många som går i pension
• vad de som redan har utbildat sig väljer att arbeta med (det beror till stor del på
arbetsmarknadens villkor: lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera)
• migration, både in- och utvandring
• regler om vilka kompetenser som krävs för att få utöva ett yrke; allra tydligast är
detta för yrken med legitimationskrav, exempelvis läkaryrket.
Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke påverkas bland annat av:
• befolkningens åldersmässiga sammansättning (fler födda kan på sikt innebära
ett ökat behov av exempelvis lärare, och fler äldre kan enligt samma logik
betyda ett ökat behov av vård och omsorg)
• ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir
stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster
• konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt
• politiska prioriteringar och beslut
• tekniska innovationer
• nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller
ökat i betydelse.
När det handlar om efterfrågan på arbetskraft för ett visst yrke gäller det också att
vara medveten om att det inom många yrken finns olika utbildningar som kan leda
fram till samma jobb. Det betyder att arbetsmarknadsutsikterna för olika utbildningsgrupper inom yrket kan skilja sig åt. Det är även viktigt att vara medveten om
att det finns skillnader i både kvalitet och inriktning mellan olika utbildningar och
utbildningsanordnare.
15
Olika arbetsmarknadsläge
på olika delarbetsmarknader
Det kan finnas flera förklaringar till att arbetsmarknadsläget varierar inom ett och
samma yrke. Det kan bland annat bero på vilken inriktning av yrket det gäller. Som
exempel kan nämnas lärare med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med
olika inriktning. En annan anledning till variation kan vara regionala skillnader i
arbetsmarknadsläget. Det kan vara lättare/svårare att hitta ett jobb i storstäderna
än ute i landet till exempel. När det är stor variation inom yrket kommer förhållandena att beskrivas i prognosen.
Osäkerhet
Prognoser är kvalificerade gissningar. Bättre än så blir det faktiskt inte ens när
prognoser är som allra bäst. Det finns många faktorer som inte går att räkna med i
en prognos. Till exempel vet vi inte hur det allmänna konjunkturläget kommer att
utvecklas. Samtidigt vet vi att i vissa lägen är konjunkturläget den enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig för konjunktursvängningar än offentlig sektor. När konjunkturen svänger kan situationen på
arbetsmarknaden förändras mycket snabbt.
Förutom konjunkturläget finns en lång rad andra faktorer som också är svåra eller omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan exempelvis påverkas
av förändrade konsumtionsmönster. Nya lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra förutsättningarna på arbetsmarknaden.
I figur 4 illustreras hur verklighetens arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från
den långsiktiga trend som prognosen försöker förutsäga. Den räta linjen är prognosen, medan verklighetens arbetsmarknadslägen (den böljande kurvan), både kan vara
bättre och sämre än det som prognosen förutsagt. Prognosen bygger på faktakunskap
om ett antal kända faktorer och antaganden om det som är okänt. I praktiken har de
okända faktorerna ofta stor betydelse för hur det verkligen blir ett visst år.
Eftersom prognoser ibland slår fel är det viktigt att vara uppmärksam på de antaganden som kan vara särskilt osäkra. Det finns också alltid anledning att fråga: Hur
stor risk är det att prognosen slår fel? Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna?
En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbetsmarknadsläget fram till år 2018. När situationen på arbetsmarknaden förutspås
förändras väsentligt finns det naturligtvis också anledning att ställa frågor om
förändringens orsaker: Vad är det som kommer att göra situationen så annorlunda
och hur rimligt är det?
För att underlätta för läsaren är därför bedömningarna i Framtidsutsikter
16
Figur 4 Arbetsmarknadsläge
prognos och verkligt utfall
Liten konkurrens om jobben
Balans
Stor konkurrens om jobben
Nu
Framtiden
Prognos
Verkligt utfall
utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en rimlighetsbedömning, som uppgiftslämnarna i Framtidsutsikter svarar för. Det hela har gått till så att uppgiftslämnarna har uppskattat prognosernas osäkerhet på en skala mellan ett och fem.
Ett på skalan innebär en mycket låg grad av osäkerhet och fem innebär en mycket
hög grad av osäkerhet.
Det är viktigt att understryka att även om en prognos bedöms ha mycket låg
osäkerhet innebär det inte att prognosen är säker. Alla prognoser bygger på antaganden, och om förutsättningarna ändras kan prognosen slå fel. Prognoser ska
därför alltid ifrågasättas!
17
Arbetsmarknadens kännetecken
Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den som vill veta mer om de arbetsmarknadsmässiga riskerna för ett visst yrke ha stor nytta av information om hur utvecklingen historiskt har sett ut på arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter om vad som
har hänt i samband med tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en god bild av vad
som är rimligt att förvänta sig vid en framtida nedgång. Läsaren bör fråga sig: Vad
har hittills kännetecknat arbetsmarknaden för yrket?
Till läsarens hjälp har uppgiftslämnarna i den här skriften beskrivit hur arbetsmarknaden sett ut tidigare. Det kanske viktigaste är om arbetsmarknaden kännetecknats av stora eller små skillnader i arbetslöshet mellan hög och lågkonjunktur;
det vill säga om konjunkturläget påverkar chanserna att få jobb i stor eller i liten
utsträckning.
Liten konkurrens om jobben är inte alltid bra
Det är viktigt att vara medveten om att en situation med liten konkurrens om
jobben inte självklart är det samma som att exempelvis utvecklingsmöjligheterna,
arbetsmiljön och löneläget kommer att vara bra. Ibland beror nämligen ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben, eller brist på arbetskraft, på att det
finns problem inom dessa eller andra områden. Varje signal om att det kommer att
finnas mycket gott om jobb bör väcka frågan: Varför?
Skälen till att det uppstår ett läge med liten konkurrens om jobben kan vara
många. När det beror på att få väljer att utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller
när de som utbildat sig väljer att söka sig till andra områden finns stor anledning
att ta reda på mer.
Förutom att det är angeläget att ta reda på orsakerna, är det också viktigt att
vara medveten om att en situation med brist på arbetskraft, oavsett orsak, kan
påverka arbetsförhållandena inom yrket. När det är liten konkurrens om jobben
kan det innebära ökad övertid, ökad stress och mindre möjligheter att ta raster för
dem som är verksamma inom yrket. Brist på arbetskraft, i kombination med andra
missförhållanden, är ibland också orsak till ökade sjukskrivningar eller att kompetent personal söker sig bort. Sacoförbunden kan ge bra information om villkor och
arbetsförhållanden inom sina respektive utbildnings- och yrkesområden.
18
Utbildning är en investering
Att skaffa sig en akademisk utbildning är en stor investering, i både tid och pengar.
Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning
på sin utbildningsinvestering, men för olika människor innebär det olika saker. För
någon handlar det om att få lära sig nya saker och tänka i nya banor, för någon
annan handlar det om att få ägna sig åt sitt drömyrke och för en tredje handlar det
om trygghet eller att få en bra lön.
Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket utbildningen
egentligen är värd. Värdet är naturligtvis individuellt, men frågan är lika viktig för
det. Att svara på frågan är ett viktigt led i att fatta ett klokt utbildningsbeslut.
För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmarknaden alltid viktigt eftersom det handlar om de framtida möjligheterna att
få utöva sitt yrke. För detta kan prognoserna i denna skrift vara till nytta.
Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad utbildningen är värd särskilt viktig. Då handlar det om att väga nackdelar och risker
– exempelvis perioder av arbetslöshet, flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare
anställningar och låg lön – mot utbildningens möjligheter och fördelar.
Det är alltid klokt att fundera på vad som är viktigast och tänka över olika
alternativa vägar att nå sina mål.
19
Sammanfattande tabell
Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader år 2018. I tabellen används tre rubriker: liten konkurrens om jobben,
balans och stor konkurrens om jobben.
• Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns fler
jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben
innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är
därmed mycket goda.
• Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan
utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finnas
ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb
kommer därmed att vara goda.
• Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer
att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara
svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet.
20
21
Tabell 1 Nyexaminerades arbetsmarknader år 2018
Anm.: Siffran inom parentes
anger prognosens osäkerhet
på en skala 1 till 5, där 1 på
skalan innebär en mycket låg
osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet.
R
KU
ON
N K BEN
E
T
B
LI
JO
OM
RE
NS
BA
LA
NS
Arbetsterapeut (2)
Agronom (4)
Audionom (2)
Apotekare (4)
Biomedicinsk analytiker (2)
Arbetsförmedlare (4)
Cytodiagnostiker (3)
Arkitekt (3)
Datavetare (3)
Bibliotekarie (4)
Djursjukskötare (3)
Brandingenjör (3)
Gymnasielärare i
yrkesämnen (2)
Civilekonom/ekonom (3)
Civilingenjör (3)
Kemist (5)
Matematiker/statistiker (3)
Naturvetare inom
arbetsmiljö (3)
Naturvetare inom trädgård
och landskap (3)
Dietist (2)
Djurskyddsinspektör (3)
Fysiker (4)
Geovetare (4)
Högskoleingenjör (3)
Planeringsarkitekt (1)
Inredningsarkitekt (2)
Receptarie (2)
Jurist (4)
Jägmästare (5)
Kiropraktor (1)
Landskapsarkitekt (2)
Lantmästare (4)
Logoped (3)
Lots (2)
Läkare (3)
22
BA
LA
NS
Lärare i grundskolans tidigare
år, senare år och gymnasielärare
i allmänna ämnen (3)
Lärare/forskare vid universitet
och högskolor (4)
Miljö- och
hälsoskyddsinspektör (3)
Naturvetare inom lantbruk (4)
Naturvetare inom
life science (5)
R
KU
ON
R K BEN
O
ST JOB
OM
RE
NS
Beteendevetare (4)
Biolog (5)
Hälsovetare (3)
Kommunikationsyrken (2)
Musei- och kulturyrken (2)
Samhällsvetare (4)
Veterinär (4)
Naturvetare inom miljö (3)
Naturvetare inom skog (5)
Officer (3)
Optiker (4)
Personalvetare (3)
Psykolog (3)
Sjukgymnast/fysioterapeut (2)
Sjukhusfysiker (1)
Skogsmästare (5)
Skolledare (2)
Socionom (3)
Studie- och yrkesvägledare (3)
Systemvetare (4)
Tandhygienist (2)
Tandläkare (3)
23
24
Yrkesområden
från A till Ö
Här presenteras förbundens prognoser för ett urval av akademikeryrken i alfabetisk ordning. Du hittar mer information om yrket, var
och hur man kan arbeta, utbildningar och behörighet, löner med mera
i guiden Välja yrke och på www.saco.se/valjayrke.
25
Apotekare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Apotekare är hela samhällets läkemedelsexperter. Apotekare finns i hela kedjan från att
ett läkemedel forskas fram till att det når sjukvård, apotek och patienter. Apotekarens
breda arbetsmarknad inbegriper läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, sjukhus, landsting och universitet. Apotekare har mycket goda möjligheter att arbeta internationellt.
Farmaceut är ett samlingsnamn för apotekare och receptarier. Det finns idag över 2 500
yrkesverksamma apotekare.
Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har tillgängligheten till apotek
ökat, både genom fler apotek och genom utökade öppettider. Det har medfört ett
ökat behov av apotekare och receptarier inom apoteksbranschen (Yrkeskompassen, Arbetsförmedlingen, 2013). Idag råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade apotekare medan det är liten konkurrens om jobben för apotekare med
yrkeserfarenhet.
På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden för både nyexaminerade och erfarna apotekare kommer att vara i balans. Antalet utbildade apotekare i yrkesverksam ålder i Sverige förväntas öka de närmaste åren. Antalet utbildningsplatser har
ökat då Umeå universitet startat apotekarutbildning. Pensionsavgångarna kommer
att vara relativt få.
Med en ökad andel äldre, som använder många läkemedel, behöver hälso- och
sjukvården ge dem stöd och hjälp i sin läkemedelsbehandling. Landsting och
kommuner anställer eller anlitar därför i större utsträckning apotekare för att
arbeta med patienter eller för att utbilda och stödja annan personal när det gäller
läkemedelsfrågor. Det gör att efterfrågan på apotekare inom hälso- och sjukvården
sannolikt ökar de närmaste åren.
Läkemedelsföretag har apotekare anställda inom många delar av företaget.
Apotekarens breda naturvetenskapliga utbildning och närhet till hälso- och
sjukvården kan göra dem attraktiva på läkemedelsföretag. Samtidigt drar många
läkemedelsföretag ner på verksamheten. Sammanfattningsvis kan det vara svårare
för apotekare att få arbete inom läkemedelsindustrin.
Skillnader mellan hög- och lågkonjunktur är vanligen små. Apotekare har,
26
jämfört med andra yrken, historiskt sett haft låg arbetslöshet.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror till stor del på apotekarens breda
arbetsmarknad, samt på omregleringen av apoteksmarknaden och att marknaden
fortfarande utvecklas.
Mer information: Sveriges Farmaceuter, www.sverigesfarmaceuter.se
Arbetsförmedlare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Arbetsförmedlaren fungerar som en länk mellan arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlaren är expert på arbetsmarknaden och arbetar med att förmedla arbeten eller
platser och medverkar till att arbetssökande får jobb. En överväldigande majoritet av
arbetsförmedlarna är anställda vid Arbetsförmedlingen.
Det är många nyexaminerade som intresserar sig för att arbeta som arbetsförmedlare. För att kunna anställas som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen krävs
högskoleutbildning om lägst 180 högskolepoäng. Tillgången på nyexaminerad
arbetskraft är större än efterfrågan. Arbetsmarknaden för nyexaminerade präglas
därför av stor konkurrens om jobben. För erfarna arbetsförmedlare råder det balans
på arbetsmarknaden idag.
Arbetsförmedlarnas egen arbetsmarknad är i hög grad beroende av politiska beslut och av utvecklingen på arbetsmarknaden i stort. Deras arbetsmarknad kännetecknas av medelstora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur och
deras arbetsmarknad är delvis kontracyklisk: när det råder lågkonjunktur behövs
det fler arbetsförmedlare och vid högkonjunktur är behoven mindre.
Ökade pensionsavgångar väntas de kommande åren, då medelåldern bland
dagens arbetsförmedlare är hög. Det bidrar till att det på fem års sikt väntas råda
balans på arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna som är intresserade av att arbeta som arbetsförmedlare.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på
27
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en relativt stabil konjunktur samt
att pensionsavgångarna sker som förväntat.
Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student
Jusek, www.jusek.se/student
SRAT, www.srat.se
Arbetsterapeut
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Bostad, arbete och fritid – arbetsterapeuten arbetar med helheten! Arbetsterapeutens
jobb ser olika ut beroende på vilka önskemål, förutsättningar och behov en person har.
Det kan handla om att ta tillvara och utveckla fysiska, psykiska och sociala funktioner,
vanor, roller, färdigheter och förmågor, eller att anpassa miljön runt personen. Arbetsterapeuten arbetar med patienten/klienten individuellt och/eller i grupp, ofta i team
med andra yrkesgrupper. Totalt finns det drygt 11 000 legitimerade arbetsterapeuter i
Sverige.
Arbetsmarknaden för arbetsterapeuter, både nyexaminerade och erfarna, kännetecknas idag av liten konkurrens om jobben. På vissa orter råder brist på arbetsterapeuter. Samtidigt kan det förekomma ett överskott på utbildningsorterna; där kan
det vara svårt för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid.
Många arbetsterapeuter arbetar med äldre. Den demografiska utvecklingen
innebär ett kraftigt ökat antal äldre personer i befolkningen efter år 2020 och det
kommer att påverka behovet av arbetsterapeutiska insatser i framtiden. Det finns
också ett ökat behov av, och intresse för, rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens
satsning på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och återgång i arbete påverkar
efterfrågan på arbetsterapeuter.
Antalet arbetsterapeuter i yrkesverksam ålder växer, men samtidigt ökar antalet
pensionsavgångar. Med dagens utbildningsutbud väntas det därför vara liten konkurrens om jobben för nyexaminerade på fem års sikt. Regionalt kommer skillna28
derna vara stora. På utbildningsorterna kan det finnas risk för ett visst överskott.
Arbetsterapeuters arbetsmarknad förändras i snabb takt och kompetensen
efterfrågas inom nya arenor, såsom företagshälsovård och skolan. Därför kan det
finnas risk för brist på erfarna arbetsterapeuter, det vill säga liten konkurrens om
jobben.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En anledning till detta är att majoriteten av arbetsterapeuterna arbetar
inom den offentligt finansierade vården och omsorgen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Den ökade efterfrågan på nyexaminerade arbetsterapeuter beror i stor utsträckning på i vilken utsträckning politikerna kommer att
prioritera rehabilitering och förebyggande insatser. På sikt kommer efterfrågan på
arbetsterapeuter att öka snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.
Mer information: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, www.fsa.se
Arkitekt
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader,
stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och i naturlandskapet utifrån tekniska,
ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta
arkitekter arbetar med byggnader men det finns också arkitekter som inriktar sig på
inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade arkitekter är idag i balans medan det för arkitekter med yrkeserfarenhet är liten konkurrens om jobben. Det är generellt sett
god beläggning av uppdrag men kort framförhållning, eller hög osäkerhet, inför
att få nya uppdrag. Behovet av arkitekter med yrkeserfarenhet är stort på grund av
pensionsavgångar och det skapar viss rörlighet på marknaden.
På fem års sikt förväntas en balans på marknaden för nyexaminerade arkitekter.
Då är generationsväxlingen över och det nuvarande underskottet har kompense29
rats med ett utökat intag på utbildningarna. Samma huvudtrender styr prognosen
för yrkeserfarna som för nyexaminerade. Det nuvarande underskottet av erfarna
arkitekter planar ut och vi ser en ökande jämn fördelning av olika åldersgrupper,
tack vare en stabil arbetsmarknad de senaste 10 åren.
Generellt bland arkitektyrkena är marknaden osäkrare på landsorterna och
etableringen är därför större i storstadsregionerna. Stockholmsregionen enbart
slukar runt två tredjedelar av de nyexaminerade arkitekterna. Konkurrensen från
utlandet växer i och med globaliseringen med fler utländska arkitekter i Sverige.
Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Runt 30 procent av arkitekternas uppdrag styrs av bostadsmarknaden
och när den viker i lågkonjunktur gör alltså en stor del av arkitektens uppdrag det
också. Framöver är det de stora satsningarna på byggande inom handel som förväntas avmattas på marknaden.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Generellt märks ett tilltagande allmänt intresse för god
byggd miljö vilket ökar trycket på kommun och stat. Generationsväxlingen skapar
en del osäkerhet och generellt formas arbetsmarknaden för arkitekter mycket av hur
mycket företagen själva kan påverka sin situation i olika konjunkturlägen genom
till exempel vidareutbildning. Om förändringstrycket är högt och många nya roller
och tjänster växer fram med kompetenskrav inom till exempel miljö, hållbarhet och
varumärkesbyggnad, så kan vidareutbildning avgöra de yrkeserfarnas ställning.
Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt
Audionom
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Som audionom arbetar du självständigt med diagnostisering och rehabilitering av
personer med skadad eller nedsatt hörsel. Audionomer ingår även i multiprofessionella
team som arbetar med habilitering/rehabilitering av hörselskadade barn/vuxna.
Intresse för teknik, medicin, pedagogik, ljud och människor är bra förutsättningar.
I Sverige finns idag cirka 1 200 legitimerade audionomer enligt Socialstyrelsen.
30
Arbetsmarknaden kännetecknas idag av liten konkurrens både för nyexaminerade
och erfarna audionomer. Efterfrågan är stark genom en allmänt ökad efterfrågan
på hörselvård och att det skett en snabb ökning av antalet privata aktörer på
arbetsmarknaden på grund av politiska beslut om införande av vårdval. Samtidigt
utbildas färre audionomer på grund av att distansutbildningen i Örebro lagts ned.
Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras fram till år 2018 utan det kommer
troligen vara liten konkurrens om jobben även då. Vår bedömning är att efterfrågan på hörselvård kommer att fortsätta öka. De främsta anledningarna till denna
ökning är att de åldersgrupper som har störst behov av hjälp med sin hörsel kommer att utgöra en större andel av befolkningen och att den tekniska och medicinska utvecklingen gör att fler människor rehabiliteras. Ökat intresse för att forska
påverkar antalet audionomer i den kliniska verksamheten. Sannolikt kommer
antalet privata aktörer att öka, till följd av politiska beslut. I regioner där man inför
vårdval ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner berörs av
detta.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. En osäkerhetsfaktor är exempelvis att det sker
politiska beslut om en väsentligt höjd självkostnad för individen.
Mer information: SRAT, www.srat.se
Beteendevetare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: stor konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Beteendevetare arbetar inom många områden och med en bred variation av arbetsuppgifter. Områdena omfattar bland annat gruppdynamik, organisationer och arbetsmiljö.
Specialiseringar kan till exempel vara organisationsutveckling, rehabilitering, behandlingsarbete eller interaktion mellan människa och IT. De beteendevetenskapliga ämnena
finns inom pedagogik, psykologi och sociologi, varav ett väljs till huvudämne.
31
Arbetsmarknaden för nyexaminerade beteendevetare är relativt svår, inte minst
för att man konkurrerar med andra akademikergrupper om jobben. Det kan dröja
innan man får en tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Även de yrkeserfarna beteendevetarna upplever stor konkurrens om jobben idag. Men de har en
bättre situation än de nyexaminerade.
Dagens situation med överskott på nyexaminerade beteendevetare lär bestå om
fem år, då många arbetar inom konjunkturkänsliga yrken. Utsikterna ser ljusare ut
för erfarna beteendevetare. Väntade pensionsavgångar, då erfarna beteendevetare
går i pension, leder till att det på fem års sikt väntas råda balans mellan utbudet av
erfarna beteendevetare och arbetsmarknadens behov.
Beteendevetarnas arbetsmarknad har historiskt präglats av konjunkturkänslighet för flera av de stora beteendevetaryrkena. Typiskt för dessa yrken är relativt
stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna,
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en relativt stabil konjunktur
samt att pensionsavgångarna sker som förväntat.
Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student
Jusek, www.jusek.se/student
Bibliotekarie
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Det finns en varierad arbetsmarknad för bibliotekarier, från tjänster vid olika typer av
bibliotek till tjänster inom näringslivet och organisationer. Bibliotekarien är en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån
ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och
elektroniska medier och kritiskt granska olika informationskällors kvalitet och innehåll.
Det finns cirka 5 700 bibliotekarier på arbetsmarknaden idag.
Idag är det stor konkurrens om jobben för nyexaminerade bibliotekarier medan
arbetsmarknaden bedöms vara i balans för bibliotekarier med yrkeserfarenhet. Det
32
har under många år varit ett överskott på bibliotekarier men det ser ut att gå mot
ett mer balanserat läge framöver.
På fem års sikt bedömer vi att det är balans på arbetsmarknaden även för nyexaminerade bibliotekarier. Den som vill arbeta som bibliotekarie läser vanligtvis
biblioteks- och informationsvetenskap. Det är en utbildning som breddats i sitt
innehåll jämfört med den tidigare bibliotekarieutbildningen. Det öppnar upp
arbetsmarknaden och biblioteksutbildade finns på långt fler ställen än enbart
biblioteken. En breddad arbetsmarknad är en utveckling som stärker tron på ett
mer balanserat läge.
Förändringar har gjorts i skollagen och sedan 2011 ska alla elever ha tillgång till
ett skolbibliotek. Beroende på hur skolorna väljer att tillämpa lagen kan nya arbetstillfällen skapas. Dessutom sker stora pensionsavgångar de närmsta åren, även om
det finns en osäkerhet om alla tjänster kommer återbesättas på grund av kommunernas svaga ekonomi. Detta tillsammans med att antalet utbildningsplatser har
minskat de senaste åren pekar mot ett mer balanserat läge.
Konkurrensen om jobben varierar över landet, bland annat till följd av att pensionsavgångarna är fler i vissa delar.
Bibliotekarier återfinns främst i offentlig sektor. Arbetsmarknaden präglas
därmed av små förändringar mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och
5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att förutsäga hur förändringarna
i skollagen kommer att påverka bibliotekariernas arbetsmarknad. Än så länge
har effekterna varit små, men det kan komma att förändras. Politiska beslut och
satsningar på bibliotek kan även påverka arbetsmarknaden för dem som vill arbeta
inom bibliotek framöver.
Mer information: DIK, www.dik.se
33
Biolog
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: stor konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: stor konkurrens
Biologer har en mycket bred och generell kompetens inom både kemi och biologi. De
arbetar med allt från bioteknik och läkemedelsutveckling till miljö och naturvård. Det
finns ingen grupp naturvetare som finns på så många olika befattningar och branscher.
För närvarande finns cirka 7 000 yrkesverksamma biologer, med minst 3 års akademiska studier, på arbetsmarknaden i Sverige.
Dagens arbetsmarknad kännetecknas av stor konkurrens om jobben både för
nyexaminerade och erfarna. Arbetsmarknadsläget förväntas inte förändras på fem
års sikt.
Antalet biologer har på kort tid ökat starkt. Idag är biologer den grupp på
arbetsmarknaden som har störst yrkesspridning. Många återfinns emellertid inom
life science eller arbetar med miljö- och naturvårdsfrågor. Beroende på erfarenhet
och specialisering kan framtidsutsikterna se mycket olika ut. Mer information
finns framför allt under Naturvetare inom life science samt miljö.
Framöver kommer emellertid betydligt färre biologer att examineras samtidigt
som vi kan förvänta oss att alltmer av den teknik som omger oss bygger på biologisk
kunskap. Det borde öka behovet av kompetensen. Breda biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om marknadsföring har sällan problem att få ett
arbete. Biologer med kunskap om matematik och IT finns det också ett ökat behov
av. Det kan däremot vara svårt att komma in på arbetsmarknaden för nyexaminerade biologer som inte har en plan för hur de ska tillämpa sin kompetens i arbetslivet.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Nedskärningar förekommer mer frekvent, men även under en
lågkonjunktur kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 både för nyexaminerade och för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket stor beroende på att biologer återfinns inom ett så stort antal branscher och kan specialisera sig inom många områden.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
34
Biomedicinsk analytiker
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Biomedicinska analytiker har en viktig roll inom sjukvården. Det är ofta de som
analyserar de prover som läkare och sjuksköterskor tar. De ansvarar för det tekniska
och metodologiska utförandet av analyser och undersökningar genom provtagningar,
bearbetning, redovisning, bedömning och utvärdering av mät- och undersökningsresultat.
I nuläget finns det cirka 11 000 yrkesverksamma biomedicinska analytiker i Sverige.
Idag är det liten konkurrens om jobben för biomedicinska analytiker. Det sker
stora pensionsavgångar och en brist har uppstått på såväl nyexaminerade som
yrkeserfarna. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern har arbetsgivarna i flera år
uttryckt att det råder en brist på yrkeserfarna arbetssökande och det är först under
det senaste året som det även har börjat uppstå en brist på nyexaminerade.
På fem års sikt kommer det fortsatt vara liten konkurrens om jobben både för
nyexaminerade och erfarna biomedicinska analytiker. Yrket står inför stora pensionsavgångar och antalet nyexaminerade kommer inte att täcka behovet.
Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte mycket regionalt sett eftersom
biomedicinska analytiker behövs inom alla landsting.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. De flesta biomedicinska analytiker arbetar inom landsting och har historiskt påverkats relativt lite av konjunkturen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Vi vet inte i vilken utsträckning landstingen kommer att anställa mer lågkvalificerad arbetskraft för att utföra en del av det arbete
som biomedicinska analytiker gör idag. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det
kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och
därmed bli legitimerade som biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas till
en del av att det krävs legitimation för att arbeta som biomedicinsk analytiker.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Biomedicinska analytikerföreningen, www.bmaforeningen.se
35
Brandingenjör
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
En stor del av brandingenjörerna är anställda som brandbefäl i kommunernas
räddningstjänst. Andra arbetar vid statliga verk, som till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Brandingenjörer finns också i det privata näringslivet, bland annat inom industri, försäkringsbranschen och konsultföretag. Där arbetar
de med uppgifter som är knutna till brandsäkerhet, riskhantering, räddningstjänst och
skyddsfrågor. Idag finns i Sverige uppskattningsvis 700–800 brandingenjörer och 350
civilingenjörer i riskhantering.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade brandingenjörer kännetecknas idag av
balans, medan det för erfarna brandingenjörer är liten konkurrens om jobben. Vår
bedömning grundar sig på att arbetslösheten inom gruppen har varit låg under
en följd av år, oavsett konjunkturläge. Arbetsmarknaden för brandingenjörer har
också successivt breddats. De flesta arbetar fortfarande inom räddningstjänsten,
men idag anställs många även i olika former av privat verksamhet (försäkringsbolag, byggföretag och konsultverksamheter). Enligt vår bedömning kommer
den utvecklingen att fortsätta. Sammantaget ser vi därför positivt på det framtida
arbetsmarknadsläget, också med hänsyn tagen till att examinationen ökar i och
med att utbildningen förutom i Lund sedan några år tillbaka nu anordnas även vid
Luleå tekniska universitet.
Sett över längre tid har arbetslösheten för brandingenjörer varit mycket låg
också när konjunkturen varit svagare, och väsentligt lägre än den redan låga arbetslösheten bland ingenjörer totalt.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Antalet brandingenjörer (och civilingenjörer
i riskhantering – som finns på i stort sett samma arbetsmarknad) är litet, vilket
gör alla försök till prognoser svåra. Vår bedömning grundar sig huvudsakligen
på arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig
över längre tid. En snabb ökning av antalet examinerade brandingenjörer skulle
kunna få en relativt stor påverkan på utbudet av arbetskraft eftersom yrkeskåren
är förhållandevis liten. En ökning sker nu också i och med att även Luleå tekniska
36
universitet anordnar utbildningen, men det rör sig fortfarande inte om mer än
60–70 examinerade per år de senaste åren. Med tanke på att efterfrågan under lång
tid varit mycket stor, bedömer vi därför att utsikterna till arbete kommer att vara
fortsatt goda, med en arbetsmarknad för nyexaminerade i balans.
Det ökade tillskottet av nyexaminerade till en förhållandevis liten grupp bör
leda till att arbetsmarknadsläget för erfarna på sikt övergår i balans. Men om behovet av brandingenjörer i privat verksamhet ökar mer än förväntat, kan det även om
fem år komma att råda liten konkurrens om jobben. Å andra sidan kan det i privat
verksamhet finnas större möjligheter att rekrytera ingenjörer från angränsande
inriktningar (till exempel bygg), vilket sammantaget skulle tala för en arbetsmarknad i balans. En större andel privatanställda brandingenjörer skulle samtidigt
kunna leda till en något högre konjunkturkänslighet.
Mer information: Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se
Civilekonom/ekonom
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Civilekonomer/ekonomer har en bred utbildning med affärstänkande och problemlösning satt i centrum. Många civilekonomer/ekonomer arbetar med budgetering och
ekonomisk planering, marknadsföring och försäljning, redovisning och revision samt
utredningsarbete. Det finns idag omkring 81 000 etablerade civilekonomer och ekonomer på arbetsmarknaden.
Arbetsgivarnas bedömning är att tillgången på nyexaminerade civilekonomer/
ekonomer är god. Att tillgången är god har dock inte visat sig betyda att det är svårt
för nyexaminerade att få jobb. Civilekonomer/ekonomer får nu liksom tidigare
snabbt relevanta ekonomjobb vilket är en stabil trend sedan många år (Arbetskraftsbarometern 2012, SCB; Tre år efter examen, rapportår 2013, Civilekonomerna; Efter examen 2013, Jusek). De allra flesta får snabbt en tillsvidareanställning
och redan tre år efter examen har närmare 20 procent en chefspost.
Arbetsmarknaden för yrkeserfarna civilekonomer/ekonomer bedöms vara god
(Var finns jobben?, Arbetsförmedlingen). Arbetsmarknaden för yrkeserfarna har
37
varit stabil genom åren och den idag allmänt svaga konjunkturen har inte påverkat efterfrågan på erfarna civilekonomer/ekonomer i någon större utsträckning. Arbetslösheten bland civilekonomer/ekonomer är fortsatt låg.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade civilekonomer/ekonomer som vill arbeta
inom redovisning och revision ser mycket god ut på fem års sikt (Var finns jobben?,
Arbetsförmedlingen). Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen
och arbetsområdet bland de nyexaminerade (Tre år efter examen, rapportår 2013,
Civilekonomerna). Likaså bedöms arbetsmarknaden för nyexaminerade civilekonomer/ekonomer som vill arbeta inom försäkring och controlling vara balanserad.
Nyexaminerade civilekonomer/ekonomer som är intresserade av att arbeta som
ekonomiassistenter, marknadsförare eller mäklare riskerar att möta en tuffare
arbetsmarknad. Jobbtillväxten inom dessa områden bedöms inte tillräckligt stor
för att möta det ökade utbudet av nyexaminerade civilekonomer/ekonomer. Fram
till 2015 väntas en tillfällig ökning av antalet nyexaminerade civilekonomer/ekonomer. Därefter bedöms antalet minska. Sammantaget är bedömningen på fem års
sikt en arbetsmarknad för nyexaminerade civilekonomer/ekonomer som i stort
sett är i balans.
Bedömningen av arbetsmarknaden för erfarna civilekonomer/ekonomer på
fem års sikt är god. Arbetsgivarna gör bedömningen att efterfrågan på erfarna
civilekonomer/ekonomer kommer att öka de närmaste åren (Arbetskraftsbarometern, SCB). Kraven på specialistkompetens och erfarenhet kommer sannolikt
att öka framöver vilket innebär ett gynnsamt läge för mer erfarna civilekonomer/
ekonomer.
Civilekonomer/ekonomer finns inom arbetsmarknadens alla sektorer, branscher och arbetsområden och efterfrågan varierar inom dessa. Omkring 80 procent
av civilekonomerna/ekonomerna arbetar inom den privata sektorn vilket också
är den mest expansiva sektorn. Regionala skillnader finns där den privata sektorn
är mer dominerande i storstadsregionerna medan en större andel civilekonomer i
småstadsregioner arbetar inom offentlig sektor (se Saco lönestatistik). Generellt
skapas många nya jobb inom den växande tjänstenäringen så som företagstjänster,
handel, organisation och konsultverksamhet (Trender och prognoser 2011, SCB).
Historiskt sett har det varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare. Arbetsgivarna gör bedömningen att efterfrågan på redovisningsekonomer också framöver kommer att vara
stor. Bland de civilekonomer/ekonomer som utexamineras idag är det inriktningen
ekonomisk analys, ekonomistyrning, finansiell ekonomi samt redovisning som är
mest efterfrågad hos arbetsgivarna (Tre år efter examen, rapportår 2013, Civilekonomerna). Historiskt sett har konkurrensen varit större bland marknadsförare,
ekonomiassistenter och ekonomihandläggare. Inom offentlig sektor väntas stora
pensionsavgångar de kommande åren, vilket öppnar upp för fler jobbtillfällen för
38
civilekonomer/ekonomer. Omkring 40 procent av landets civilekonomer/ekonomer arbetar i Stockholmsregionen. Det är också där andelen chefer är som störst
och där civilekonomer/ekonomer har de högsta lönerna.
Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar
för civilekonomers/ekonomers arbetsmarknad. Tillgången på jobb har varit goda
såväl i hög- som i lågkonjunktur. Effekten av den senaste djupa ekonomiska nedgången år 2008–2009 resulterade inte i någon markant ökad arbetslöshet bland
civilekonomer/ekonomer. Nyexaminerade ekonomer fick under dessa och de
därpå följande åren snabbt jobb. Detta trots det ökade antalet nyexaminerade civilekonomer/ekonomer under tidsperioden.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna,
där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög
osäkerhet. Prognosen för nyexaminerade förutsätter att inga idag okända större
förändringar sker utbildningspolitiskt. Vidare att det inte blir några större avvikelser från de bedömda volymerna av nya ekonomstudenter och nyexaminerade
civilekonomer/ekonomer. Ytterligare en förutsättning är att högskoleutbildade
civilekonomer/ekonomer kommer att ersätta många av de gymnasieekonomer
som under perioden går i pension.
Prognosen för erfarna förutsätter att inga idag okända större förändringar sker
utbildningspolitiskt. Vidare att det inte blir några större avvikelser från de bedömda
volymerna av nya ekonomstudenter och utexaminerade civilekonomer/ekonomer.
Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student
Civilekonomerna, www.civilekonomerna.se
Jusek, www.jusek.se/student
Civilingenjör
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Civilingenjörens yrke är brett och arbetsuppgifterna kan innebära allt från forskning
och utveckling av ny teknik till produktionsplanering och marknadsföring. Med stigande
erfarenhet får civilingenjören ofta chefstjänster eller företagsledande roller. År 2010
fanns i Sverige 105 000 yrkesverksamma civilingenjörer.
39
Efter finanskrisen 2008 steg arbetslösheten bland både civil- och högskoleingenjörer, för att i slutet av våren 2010 åter börja falla tillbaka – om än inte riktigt till
de nivåer som rådde före krisen. De senaste tre åren har totalt 1,5 till 2,0 procent av
medlemmarna i Sveriges Ingenjörer haft ersättning från a-kassan, deltagit i någon
form av arbetsmarknadsprogram eller befunnit sig i en anställning med stöd.
Uppgifterna avser i första hand yrkesverksamma medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns emellertid inte att tillgå
på samma sätt. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer, som är en sammanställning
av arbetsgivares bedömning av rekryteringsläget, har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer som regel varit god eller i balans under de senaste åren, medan
efterfrågan på yrkeserfarna har varit avsevärt större.
Antagningen till civilingenjörsstudier har sedan 2000-talets början varit betydligare jämnare än den till högskoleingenjör, men båda upplevde en svacka i mitten
av decenniet. Ett växande intresse har de senaste åren lett till en kraftig ökning av
antalet nybörjare på båda utbildningarna. Nybörjarna till civilingenjör har slagit
rekord två år i följd, trots att de sökande var betydligt fler i slutet av 90-talet, och
2013 kan antalet bli ännu högre. För högskoleingenjörsutbildningarna bröts samtidigt en längre trend av vikande intresse, men även om nybörjarna var 40 procent
fler än vid lågpunkten 2007, var de fortfarande betydligt färre än vid ingången av
2000-talet. Rekryteringsbehoven totalt förväntas också öka under de kommande
åren, till följd av såväl strukturförändringar som stora åldersavgångar bland i
första hand gymnasieingenjörer. Men i en uppdatering av Trender och prognoser
2011 har SCB justerat bedömningen för civilingenjörer från balans till ett visst
framtida överskott (Ingenjörerna, Temarapport 2013:1, SCB). Vad gäller högskoleingenjörer (i prognosunderlaget ingår dock även kortare tekniska utbildningar)
räknar SCB oförändrat med en successivt ökande brist. Efterfrågan på kort sikt,
som den kommer till uttryck både i Arbetsförmedlingens Var finns jobben? och
SCB:s Arbetskraftsbarometer, är och har trots detta generellt sett legat något högre
för civilingenjörer. En tänkbar förklaring är att en förhållandevis god tillgång på
civilingenjörer har inneburit att dessa har konkurrerat med högskoleingenjörerna
om samma arbeten. I fall där civilingenjörer i praktiken snarare tillgodoser delar
av behovet av högskoleingenjörer, infinner sig därför frågan om arbetsinnehållet
motsvarar de nyexaminerades förväntningar. Uppgifter om efterfrågan som de
redovisas i de ovan nämnda undersökningarna utgör inte heller regelrätta mätningar. De bör snarare betraktas som uttryck för subjektiva uppfattningar hos
de uppgiftslämnande företagen. En effekt av detta kan bli att fokus hamnar på
personer med specifika kombinationer av utbildning och erfarenhet. Tillgången
på sådana personer förändras långsamt, och beror inte bara av antalet utbildade,
utan självfallet även på om dessa har haft möjlighet att tillgodogöra sig den aktuella
erfarenheten. Detta skulle delvis kunna förklara varför skillnaderna i efterfrågan
40
på nyexaminerade (som regel i balans), och yrkeserfarna (ofta liten konkurrens om
jobben) är stora och bestående. Det kan också vara en orsak till att arbetslösheten
bland äldre ingenjörer och ingenjörer med utländsk bakgrund ligger väsentligt
högre än genomsnittet. Sammantaget gör vi därför bedömningen att arbetsmarknaden för yrkeserfarna civilingenjörer idag är i balans.
För inriktningar mot maskin-, fordons- och farkostteknik indikerar SCB:s
Trender och prognoser 2011 viss brist på längre sikt, medan balans förväntas råda för
övriga större utbildningsgrupper. Civilingenjörer i den breda gruppen kemi-, bio-,
material- och geoteknik förväntas vara i relativ balans. Men för ingenjörer just inom
kemi- och bioteknik – både civil- och högskoleingenjörer – har efterfrågan varit svag
under en följd av år, med avsevärt större konkurrens om jobben. På grund av osäkerheterna idag inom kemi- och läkemedelssektorn är vår bedömning att denna situation består de närmaste åren. (Uppgifterna per inriktning inte är reviderade av SCB,
till skillnad från de ovan nämnda för civilingenjörer totalt.) Totalt sett leder det fram
till bedömningen att balans kommer att råda för såväl nyexaminerade som yrkeserfarna civilingenjörer på fem års sikt, men med skillnader mellan inriktningarna.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid följer arbetslösheten för civilingenjörer ett mönster
snarlikt det för arbetsmarknaden i stort. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för ingenjörer genomgående varit avsevärt lägre än för arbetskraften totalt,
oavsett konjunkturläge. Sedan mitten av 90-talet har arbetslösheten för medlemmar
i Sveriges Ingenjörer som regel också legat lägre än för akademikerförbunden inom
Saco totalt.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget.
En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en
mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Till osäkerheten – i både positiv och negativ riktning – bidrar att civilingenjörer arbetar även i andra yrken än utpräglade ingenjörsyrken, där utbildningsspridningen kan vara större
och efterfrågan en annan. Läget totalt eller för enskilda inriktningar påverkas även av
den fortsatta utvecklingen av antalet nybörjare på utbildningarna, liksom av i vilken
mån behoven av teknisk kompetens på olika nivå kan tillgodoses av personer med annan utbildning (även högskoleingenjörer). Andra teknik-, data- och naturvetenskapliga högskoleutbildningar bidrar med ett betydande tillskott till arbetskraften inom
ingenjörs- och teknikeryrken. Utöver de examinerade lämnar också ett stort antal
ingenjörsstudenter högskolan utan fullföljd utbildning. De tillgodoser därigenom en
växande men svårbedömd andel av behoven, sett till både antal och kompetens.
Mer information: Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se
41
Cytodiagnostiker
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
I stort sett alla cytodiagnostiker arbetar på landstingens laboratorier eller på privata
laboratorier, som ägnar sig åt att analysera cellprover. Cytodiagnostiker identifierar cancer
och tidiga cellförändringar som kan leda till cancer, främst livsmoderhalscancer men även
andra cancerformer. Antalet yrkesverksamma cytodiagnostiker är cirka 200.
Det är idag liten konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna cytodiagnostiker. Yrket står inför stora pensionsavgångar och antalet nyexaminerade kommer
inte att täcka behovet. Under 2013 finns det ingen svensk utbildning i cytologi. Möjlighet
finns emellertid att studera utomlands. För den som utbildar sig till cytodiagnostiker,
eller ”cytotechnologist” som yrket heter på engelska, är framtidsutsikterna mycket goda.
På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden fortfarande kommer att kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Antalet nyexaminerade kommer inte att täcka det
behov av ersättningsrekryteringar som uppstår vid de kommande stora pensionsavgångarna. Bristen på yrkeserfarna cytodiagnostiker kommer därför att bli ännu större än idag.
Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte mycket geografiskt sett då cytodiagnostiker behövs inom alla landsting.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
I stort sett alla cytodiagnostiker arbetar inom landstingen och har historiskt påverkats
relativt lite av konjunkturen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och 2 för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket
hög osäkerhet. En osäkerhet har att göra med att vi inte vet hur arbetsuppgifterna kommer att fördelas inom landstingen framöver. Dels kan mer lågkvalificerad arbetskraft
komma att utföra det arbete som cytodiagnostiker gör idag, dels kan cytodiagnostiker
komma att ta över en del arbetsuppgifter från läkarna. Vi vet heller inte i vilken utsträckning det kommer att öppnas upp för andra grupper än biomedicinska analytiker
att komplettera sin utbildning och därmed bli cytodiagnostiker. Vad som bidrar till
denna osäkerhet är att det inte finns någon svensk utbildning i cytologi för närvarande
och det är oklart vilken plan som finns för den framtida utbildningen i Sverige.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
42
Datavetare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Datavetenskapen handlar om de beräkningar som kan utföras av datorer med hjälp av
program. En datavetare har en gedigen matematisk kompetens och är expert på att lösa
problem med hjälp av datorer, samt säkerställa att ett program verkligen levererar det som
var avsikten. Det finns lite mindre än 6 000 yrkesverksamma datavetare i Sverige idag.
Det är idag liten konkurrens om jobben för datavetare och vi bedömer att det fortsatt
kommer att vara det på fem års sikt. Det gäller både nyexaminerade och datavetare
med yrkeserfarenhet. Datavetares kompetens är mycket efterfrågad. Till skillnad
från många andra grupper inom IT-området har datavetaren en djup och bred
kompetens, som lätt kan möta upp eventuella nya kompetenskrav. De är i likhet med
andra naturvetare tränade på att snabbt ta till sig ny kunskap. Trender som snabbt
kan få stor betydelse för kompetensbehovet är till exempel att programvaran smyger
sig in i allt fler sammanhang och produkter, utvecklingen av mobila tjänster och
möjligheten att ta hjälp av IT för att energieffektivisera.
Datavetares kompetens efterfrågas inom många olika branscher och sektorer, så
arbetsmarknaden ser god ut i hela landet även om efterfrågan i storstadsregionerna
är större än i resten av Sverige.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som vi kan märka
av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten. Naturvetare verkar, i likhet med många
andra akademiker, inte vara den grupp som sägs upp först i en lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att det är svårt att
säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper med
IT-kompetens, samt hur de genombrott som kommer att ske kommer att påverka
kompetensbehovet. Det är också osäkert i vilken grad konkurrensen från låglöneländer kommer att påverka arbetsmarknaden.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
43
Dietist
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Dietister arbetar huvudsakligen med nutritionsbehandling inom hälso- och sjukvården.
Det innebär att de förebygger, utreder och behandlar problem relaterade till kost och
hälsa, exempelvis undernäring, som är vanligt bland äldre, och fetma. I dagsläget finns
det cirka 1 000 yrkesverksamma dietister i Sverige.
Idag är det balans på arbetsmarknaden för både nyexaminerade och erfarna dietister. Arbetsmarknadsläget ligger dock på gränsen till stor konkurrens om jobben för
nyexaminerade dietister.
På fem års sikt bedömer vi att det fortsatt är balans på arbetsmarknaden för
dietister. Behovet av dietister ökar inom primärvården och vi blir allt mer medvetna om sambandet mellan kost och hälsa. Intresset för kompetensen är stort i
samhället och många vill utbilda sig till dietist varför utbudet matchar efterfrågan.
Kompetensen efterfrågas i allt större utsträckning inom livsmedelsbranschen och
det är relativt många dietister som driver egna företag.
Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte mycket regionalt sett då dietister
behövs inom alla landsting och förhoppningsvis på längre sikt kommer att återfinnas i större utsträckning även i kommuner runt om i Sverige.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. De flesta dietister arbetar inom landstingen och har historiskt påverkats
relativt lite av konjunkturen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation
för att arbeta som dietist och därmed kan inga andra kompetenser komma i fråga
för de tjänster som finns. Arbetsmarknadsläget kommer att förstärkas på längre
sikt (men fortfarande vara i balans) eftersom kompetensen efterfrågas i allt större
utsträckning i olika arbetsmarknadssektorer: landsting, privat sektor och
kommunal sektor.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Dietisternas Riksförbund, www.drf.nu
44
Djursjukskötare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Djursjukskötare arbetar främst med omvårdnad av häst, hund, katt och exotiska sällskapsdjur på djursjukhus och djurkliniker. De kan självständigt hantera viss behandling, vaccination och undersökning. Djursjukskötare förbereder djuren för operativa ingrepp och övervakar narkos. De tar prover och gör enklare laboratorieanalyser, hanterar
och kontrollerar behandlingsutrustning samt säkerställer hygienen. Det finns idag över
800 yrkesverksamma djursjukskötare med legitimation.
Arbetsmarknaden för djursjukskötare kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Det gäller både nyexaminerade och erfarna djursjukskötare. Enligt en nyligen
publicerad rapport från Jordbruksverket råder det brist på legitimerade djursjukskötare. Kravet på legitimation infördes nyligen och eftersom det behövs betydligt
fler djursjukskötare på arbetsmarknaden kan vi förvänta oss att antalet personer
inom yrket kommer att öka kraftigt i framtiden. En begränsande faktor är antalet
utbildningsplatser. Jordbruksverket anser att antalet platser på utbildningen inte
är ändamålsenligt, varför det kommer att bli än större brist på längre sikt. Detta
gäller oavsett om man är nyexaminerad eller yrkeserfaren.
Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte mycket regionalt sett eftersom
djursjukskötare behövs i hela Sverige.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Eftersom det finns ett skriande behov av kompetensen förutser vi inte
några stora effekter av konjunkturella förändringar.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med om
branschen trots allt skulle drabbas vid en lågkonjunktur, men den starka efterfrågan på kompetensen talar mot detta. En annan osäkerhet har att göra med om mer
lågkvalificerad arbetskraft delvis kommer att ta över vissa av djursjukskötarnas
arbetsuppgifter, vilket det dessvärre finns tendenser till.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
45
Fysiker
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Fysikers breda utbildning och djupa kunskap inom fysikens kärnområden gör dem
eftertraktade inom alla branscher som ägnar sig åt högteknologisk forskning och utveckling, exempelvis inom telekom, fordonsindustrin och annan verkstadsindustri. Fysiker
finns inom såväl näringslivet som myndigheter såsom försvaret, eller på universitet och
högskolor. Antalet yrkesverksamma fysiker är cirka 2 500 för närvarande.
Dagens arbetsmarknad för fysiker kännetecknas av balans. Vi bedömer att det även
om fem år kommer att råda balans mellan efterfrågan och utbudet av fysiker på
arbetsmarknaden.
Fysiker är en liten exklusiv grupp på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten är
låg och de få individer som utexamineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten. Det kan emellertid vara svårt att komma in på arbetsmarknaden för fysiker
som inte har en plan för hur de ska tillämpa sin kompetens i arbetslivet.
Det är svårt att uttala sig generellt om läget för nyexaminerade kontra erfarna
fysiker, eftersom inställning och kompetens ofta är mer avgörande för framtidsutsikterna än yrkeserfarenhet. I princip kan man säga att det som gäller för civilingenjörer på arbetsmarknaden också gäller för fysiker, så läs även gärna texten om
den yrkesgruppen. För fysiker kan tekniska genombrott också få stor betydelse för
kompetensbehovet. När det gäller material, datalagringskapacitet, möjligheten att
kommunicera trådlöst och inom energiområdet kommer vi sannolikt se en stark
utveckling de närmaste åren.
Fysiker efterfrågas över hela landet även om efterfrågan är större i storstadsregionerna.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som vi kan märka
av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten. Naturvetare verkar, i likhet med många
andra akademiker, inte vara den grupp som sägs upp först i en lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom
flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också
46
svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra
grupper, samt om vi kan förvänta oss genombrott som ökar kompetensbehovet. En
annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Geovetare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Geovetare arbetar framför allt på myndigheter, på teknikkonsultföretag samt inom
gruvnäringen. De arbetar bland annat med marksanering, vattenförsörjning, markanvändning och prospektering av mineral. Vid planerandet av stora infrastrukturprojekt,
som byggen av tunnlar, broar, hamnar och flygplatser samt inom natur och miljövårdsprojekt behövs också ofta geovetenskaplig kompetens. Det finns i dagsläget cirka 4 000
yrkesverksamma geovetare i Sverige.
Arbetsmarknaden för geovetare kännetecknas idag av balans. Det gäller både nyexaminerade och geovetare med yrkeserfarenhet. Vi bedömer att arbetsmarknadsläget
inte kommer att förändras på fem års sikt utan att det fortfarande kommer att råda
balans. Arbetsmarknaden för geovetare har förbättrats de senaste åren och mycket
tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta. Det beror dels på att klimatoch miljöproblem är i fokus, dels på en ökad efterfrågan på mineraler, metaller samt
andra naturtillgångar. Faktorer som spelar in är till exempel att berg- och markvärme blivit konkurrenskraftiga alternativ i och med klimatomställning och ökade
energipriser. Kompetens när det gäller att bedöma risken för skred, översvämningar
och spridningen av föroreningar har också blivit mer central när klimatet förändras.
När det gäller prospekteringsgeologer är det sedan flera år svårt att få tag på arbetskraft såväl i Sverige som internationellt, vilket har att göra med att priserna på
råvaror gått upp och att det blivit lönsamt med utvinning även när fyndigheterna
är begränsade. GIS-ingenjörer är också efterfrågade.
Naturvetare som inte har en plan för hur de ska tillämpa sin kompetens i
arbetslivet har det generellt sett tuffare att komma in på arbetsmarknaden. Det är
47
däremot svårt att uttala sig generellt om läget för nyexaminerade kontra erfarna,
eftersom kompetensen ofta är mer avgörande.
Det går inte att uttala sig allmänt om skillnader i arbetsmarknadsläget för geovetare på olika delarbetsmarknader. Uttalar man sig däremot om olika inriktningar, utgör till exempel de norra delarna av Sverige den huvudsakliga arbetsmarknaden för dem som är inriktade på prospektering. När det däremot gäller geologer
inom bygg och anläggning så efterfrågas de över hela landet, även om utbudet av
arbetstillfällen är större i storstadsregioner.
Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Såväl bygg- och anläggningsbranschen som gruvnäringen är konjunkturkänslig. Detta avspeglas i efterfrågan på geovetare. Samtidigt är det framför allt när
lågkonjunkturen blir bestående och global som vi kan märka av en mer påtaglig
effekt på arbetslösheten. Naturvetare verkar, i likhet med många andra akademiker, inte vara den grupp som sägs upp först i en lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att vi inte
vet hur den globala ekonomin kommer att utveckla sig. Det är också svårt att säga i
vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper. Till detta
kommer en politisk osäkerhet kring vilka satsningar på exempelvis infrastruktur,
miljövänlig energi etcetera som kommer att göras.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Gymnasielärare i yrkesämnen
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Yrkeslärare har en stark förankring i det yrke och i de yrkeskunskaper som de undervisar
i. De arbetar främst i gymnasieskolans yrkesprogram och i den kommunala vuxenutbildningens olika yrkesutbildningar. De främsta arbetsuppgifterna är att planera
och genomföra undervisning, utvärdera och bedöma elever och arbetsmetoder samt att i
stort bidra till utbildningens utveckling. Idag finns drygt 11 000 yrkeslärare i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
48
Det är idag liten konkurrens om jobben för gymnasielärare i yrkesämnen. Det
gäller både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare. Bristen på utbildade lärare i
yrkesämnen har varit stor över tid, även om det förekommer skillnader mellan
olika ämnesinriktningar. En förklaring till detta är att det finns en alternativ
arbetsmarknad inom ämnet utanför skolsektorn.
Trots prognoser om minskande elevkullar kombinerat med sämre ekonomiska
tider ser det ut som att bristen på både nyexaminerade och erfarna yrkeslärare
kommer att hålla i sig på fem års sikt. Orsaken till detta är att en hög andel av de
yrkesverksamma lärarna lämnar yrket till följd av pensionsavgångar.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur men vissa yrkesämnen påverkas mer av konjunkturen än andra.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Bristen på utbildade lärare i yrkesämnen har varit
stor över tid och det finns lite som pekar på att situationen kommer att förändras
inom prognosperioden.
Mer information: Lärarnas Riksförbund, www.lr.se
Hälsovetare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: stor konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: stor konkurrens
Hälsovetare är ett brett yrkes- och utbildningsområde med möjlighet till olika inriktningar. På arbetsmarknaden heter yrkena bland annat folkhälsostrateg, hälsoutvecklare, friskvårdskonsulent och idrottskonsulent. Alla går under paraplybenämningen
hälsovetare. Typiska arbetsuppgifter för en hälsovetare är att driva projekt, göra
kartläggningar, utföra hälsofrämjande aktiviteter samt att utreda och utvärdera en
organisations hälsoarbete.
På grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor finns
det idag fler utbildade än det finns jobb. Följden är att det kan vara svårt att få jobb,
en varaktig tjänst samt relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben har
yrkeserfarna hälsovetare en fördel gentemot nyexaminerade när det gäller att få
49
en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om
jobben är stor även för erfarna.
I dagsläget finns det ett 20-tal utbildningar i landet som examinerar hälsovetare
varje år. Antalet utbildningar har varit stabilt under flera år med undantag för att
några lagts ned och andra tillkommit. Arbetsgivares ökade kännedom om yrket har
över tid genererat något fler arbetstillfällen. Detta är en trend som sannolikt kommer att fortsätta men även på fem års sikt bedöms det fortsatt vara stor konkurrens
om jobben både för nyexaminerade och erfarna.
Arbetsmarknadsläget är relativt jämnt fördelat över hela landet men med flest
jobbmöjligheter i de större städerna och regionerna. Det är fortfarande lika stor
konkurrens om jobben oavsett vilken utbildningsinriktning man har läst, det vill
säga idrott, folkhälsa eller hälsa/friskvård.
Typiskt för yrket är medelstora skillnader i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. För cirka 20 år sedan när hälsovetare var en ny yrkesgrupp på arbetsmarknaden, kännetecknades arbetsmarknaden av relativt stora skillnader i arbetslöshet mellan låg- och högkonjunktur. Det fanns då färre tjänster, men också färre
utbildade. Arbetsmarknaden har sedan dess utvecklats. Hälsovetare finns idag även
på mer strategiska positioner inom både offentlig och privat sektor. På senare år har
tjänsterna utvecklats till att vara mindre känsliga för konjunkturen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Om antalet utbildningar och antalet nyexaminerade
varje år kvarstår kommer vi inte kunna se några förbättringar av arbetsmarknadsläget inom de närmaste åren för nyexaminerade hälsovetare. Osäkerheten i
prognosen för erfarna hälsovetare är ungefär densamma som för nyexaminerade
men påverkas mer av konjunkturen i samhället och av det ekonomiska läget i
privat och offentlig sektor.
Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student
SRAT, www.srat.se
HälsoAkademikerna, www.halsoakademikerna.nu
50
Högskoleingenjör
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Högskoleingenjörer arbetar bland annat med olika former av tekniskt utvecklings- och
konstruktionsarbete. Även arbete inom produktionsplanering och försäljning är
vanligt. Arbeten finns inom industri och konsultföretag, de affärsdrivande verken samt
inom stadsbyggnad, energiförsörjning och fastigheter. År 2010 fanns i Sverige 41 000
yrkesverksamma med högskoleingenjörsutbildning, och ytterligare cirka 12 000 med
teknologie kandidat- eller magisterexamen.
Efter finanskrisen 2008 steg arbetslösheten bland både civil- och högskoleingenjörer, för att i slutet av våren 2010 åter börja falla tillbaka – om än inte riktigt till
de nivåer som rådde före krisen. De senaste tre åren har totalt 1,5 till 2,0 procent av
medlemmarna i Sveriges Ingenjörer haft ersättning från a-kassan, deltagit i någon
form av arbetsmarknadsprogram eller befunnit sig i en anställning med stöd.
Uppgifterna avser i första hand yrkesverksamma medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns emellertid inte att tillgå
på samma sätt. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer, som är en sammanställning
av arbetsgivares bedömning av rekryteringsläget, har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer som regel varit god eller i balans under de senaste åren, medan
efterfrågan på yrkeserfarna har varit avsevärt större.
Antagningen till högskoleingenjörsstudier sedan 2000-talets början har varit
betydligare ojämnare än den till civilingenjör, men båda upplevde en svacka i mitten av decenniet. Ett växande intresse har de senaste åren lett till en kraftig ökning
av antalet nybörjare på båda utbildningarna. För högskoleingenjörsutbildningarna
bröts en längre trend av vikande intresse, men även om nybörjarna var 40 procent
fler än vid lågpunkten 2007, var de fortfarande betydligt färre än vid ingången av
2000-talet. Samtidigt har antalet nybörjare på civilingenjörsutbildningarna slagit
rekord två år i följd, trots att de sökande var betydligt fler i slutet av 90-talet, och
2013 kan antalet bli ännu högre. Rekryteringsbehoven totalt förväntas också öka
under de kommande åren, till följd av såväl strukturförändringar som stora åldersavgångar bland i första hand gymnasieingenjörer. I en uppdatering av Trender och
prognoser 2011 har SCB justerat bedömningen för civilingenjörer från balans till
ett visst framtida överskott, medan den för gymnasie- och högskoleingenjörer
51
ligger kvar på ett betydande underskott (Ingenjörerna, Temarapport 2013:1, SCB).
Efterfrågan på kort sikt, som den kommer till uttryck både i Arbetsförmedlingens Var finns jobben? och SCB:s Arbetskraftsbarometer, är och har trots detta
generellt sett legat något högre för civilingenjörer. En tänkbar förklaring är att en
förhållandevis god tillgång på civilingenjörer har inneburit att dessa har konkurrerat med högskoleingenjörerna om samma arbeten. Uppgifter om efterfrågan
som de redovisas i de ovan nämnda undersökningarna utgör inte heller regelrätta
mätningar. De bör snarare betraktas som uttryck för subjektiva uppfattningar hos
de uppgiftslämnande företagen. En effekt av detta kan bli att fokus hamnar på
personer med specifika kombinationer av utbildning och erfarenhet. Tillgången
på sådana personer förändras långsamt, och beror inte bara på antalet utbildade
utan självfallet även på om dessa har haft möjlighet att tillgodogöra sig den aktuella
erfarenheten. Detta skulle delvis kunna förklara varför skillnaderna i efterfrågan
på nyexaminerade (som regel i balans), och yrkeserfarna (ofta liten konkurrens om
jobben) är stora och bestående. Det kan också vara en orsak till att arbetslösheten
bland äldre ingenjörer och ingenjörer med utländsk bakgrund ligger väsentligt
högre än genomsnittet. Sammantaget gör vi därför bedömningen att arbetsmarknaden för yrkeserfarna högskoleingenjörer idag är i balans.
I SCB:s Trender och prognoser 2011 redovisas för högskoleingenjörer inga
inriktningar, till skillnad från för civilingenjörer. Gruppen omfattar dessutom
såväl gymnasieingenjörer som personer med 2–3 års äldre teknisk gymnasieutbildning. Det är alltså inte fråga om en bedömning av behovet särskilt av högskoleingenjörskompetens, såvida det inte antas att samtliga ingenjörer och tekniker med
äldre utbildningar bör ersättas med högskoleingenjörer, vilket i sig är ett tveksamt
antagande. Tillsammans med vad som sagts ovan om arbetsmarknaden idag gör vi
därför bedömningen att arbetsmarknaden för högskoleingenjörer totalt sett, såväl
nyexaminerade som yrkeserfarna, kommer att befinna sig i fortsatt balans om fem
år, men med skillnader mellan inriktningarna.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Sett över längre tid följer arbetslösheten för högskoleingenjörer ett
mönster snarlikt det för arbetsmarknaden i stort. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för ingenjörer genomgående varit avsevärt lägre än för arbetskraften
totalt, oavsett konjunkturläge. Sedan mitten av 90-talet har arbetslösheten för
medlemmar i Sveriges Ingenjörer som regel också legat lägre än för akademikerförbunden inom Saco totalt.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror främst på det framtida konjunkturläget. En annan osäkerhetsfaktor följer av att högskoleingenjörsutbildningarna
spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsätt52
ningar. Till osäkerheten – i både positiv och negativ riktning – bidrar att högskoleingenjörer arbetar även i andra än utpräglade ingenjörsyrken, där utbildningsspridningen kan vara större och efterfrågan en annan. Läget totalt eller för enskilda
inriktningar påverkas även av den fortsatta utvecklingen av antalet nybörjare på
utbildningarna, liksom av i vilken mån behoven av teknisk kompetens på olika
nivåer kan tillgodoses av personer med annan utbildning (även civilingenjörer).
Andra teknik-, data- och naturvetenskapliga högskoleutbildningar bidrar med
ett betydande tillskott till arbetskraften inom ingenjörs- och teknikeryrken. Ett
återinförande ett fjärde tekniskt år på gymnasiet – som idag bedrivs på försök –
kan ge ett ytterligare nettotillskott, liksom teknikutbildningar inom Yrkeshögskolans ram. Utöver de examinerade lämnar också ett stort antal ingenjörsstudenter
högskolan utan fullföljd utbildning. De tillgodoser därigenom en växande men
svårbedömd andel av behoven, sett till både antal och kompetens.
Mer information: Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se
Inredningsarkitekt
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader,
stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och i naturlandskapet utifrån tekniska,
ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta
arkitekter arbetar med byggnader men det finns också arkitekter som inriktar sig på
inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning.
Dagens arbetsmarknad kännetecknas av liten konkurrens om jobben både för
nyexaminerade och för erfarna inredningsarkitekter. Det utbildas få inredningsarkitekter medan arbetsmarknaden är stark. Behovet av inredningsarkitekter med
yrkeserfarenhet är stort på grund av pensionsavgångar.
På fem års sikt bedöms arbetsmarknaden för nyexaminerade övergå till balans
under förutsättningen att utbildningarna ökar antalet utbildningsplatser. Om inte
detta sker går trenden mot fortsatt liten konkurrens om jobben. För inredningsarkitekter med yrkeserfarenhet bedömer vi att det fortsatt kommer att vara liten
53
konkurrens om jobben 2018. Fortsatt efterfrågan på inredningsarkitekter med yrkeserfarenhet öppnar upp för rörlighet på marknaden och nya karriärmöjligheter.
Generellt bland arkitektyrkena är marknaden osäkrare på landsorten och
etableringen är därmed större i storstadsregionerna. Konkurrensen från utlandet
växer också i och med globaliseringen med fler utländska arkitekter i Sverige. För
inredningsarkitekter finns dock arbete runtom i landet tack vare möbelföretagens
etablering även på mindre orter.
Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Inredningsarkitekterna jobbar inom en smal nisch och är beroende av uppdrag
för kontor och offentliga lokaler. I lågkonjunktur är reaktionerna för att stimulera
denna marknad ofta sen, vilket gör inredningsarkitektens marknad instabil.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Generellt märks ett tilltagande allmänt intresse
för en god byggd miljö vilket är positivt för inredningsarkitektens yrkesutövning.
Osäkerheten ligger i att ett underskott på nyexaminerade inredningsarkitekter
förväntas, om inte utbildningarna satsar på fler platser. Erfarna inredningsarkitekter kommer att ha arbete framöver men det är osäkert på vilket sätt nya roller kan
utvecklas och vilket vidareutbildningsbehovet i så fall blir.
Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt
Jurist
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Juristutbildningen ger dig en god grund för arbete inom en rad olika områden inom
såväl den offentliga som den privata sektorn. Knappt fyra av tio av de yrkesverksamma
juristerna arbetar med vad som traditionellt benämns som juridiskt arbete, det vill säga
som domare, åklagare, advokat, företags-, förvaltnings- eller organisationsjurist etcetera.
Det finns idag cirka 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige.
Arbetsmarknaden för jurister har växt och breddats de senaste åren, främst inom
privat sektor. Det medför att arbetslösheten är stabilt låg för jurister och att det
54
idag råder liten konkurrens om jobben för erfarna jurister. Men många utbildar
sig till jurist. Därför kommer det att vara hårdare konkurrens om de jobb som inte
kräver specialistkompetens. Arbetsmarknaden för nyexaminerade jurister utan
erfarenhet präglas därför av balans mellan utbud och efterfrågan. Nyexaminerade
jurister får snabbt kvalificerade jobb. Bland de jurister som tog examen 2011/2012
fick hela 45 procent det första kvalificerade jobbet innan examen, ytterligare 46
procent fick jobbet inom 1–6 månader efter examen.
Många erfarna jurister väntas gå i pension de kommande åren, särskilt inom
offentlig sektor. Efterfrågan på jurister tros således öka, samtidigt som tillgången
på framför allt nyexaminerade jurister väntas vara god. Därför bedöms erfarna
juristers arbetsmarknad att präglas av relativt liten konkurrens på fem års sikt,
medan de nyexaminerades arbetsmarknad ser mer balanserad ut.
Juristers arbetsmarknad är bred och relativt okänslig för konjunktursvängningar. Majoriteten jurister arbetar inom områden med stabil efterfrågan på arbetskraft, exempelvis rättsväsendet, övrig offentlig förvaltning samt på advokatbyråer
och juristbyråer. Skillnaderna i efterfrågan på jurister i hög- respektive lågkonjunktur är därför små.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att kommande pensionsavgångar återbesätts samt att antalet arbetstillfällen fortsätter att öka. För nyexaminerade jurister, som även framöver kommer att vara en stor grupp, är detta en
särskilt viktig faktor att ta hänsyn till.
Mer information: Jusek, www.jusek.se/student
55
Kemist
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
I alla verksamheter där kemiska ämnen eller produkter framställs, utvecklas eller används behövs kemister. Kemister är experter på laborativa analyser och undersökningar
samt arbetar med produkt- och processutveckling, försäljning eller miljövård. Kemister
effektiviserar och utvecklar hanteringen av kemiska produkter och kemikalier, samt ser
till att hanteringen är säker för såväl hälsa som miljö. Det finns idag cirka 5 000 yrkesverksamma kemister i Sverige.
Idag är det balans på arbetsmarknaden för både nyexaminerade och erfarna
kemister. På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden kommer att övergå till en
situation med liten konkurrens om jobben. Vi står inför en situation där allt färre
utbildar sig till kemister, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Därtill är stora pensionsavgångar att vänta.
Kompetensen behövs framför allt för att möta många av de utmaningar vi står
inför på miljöområdet. Nanovetenskapen har exempelvis öppnat upp för att skräddarsy material som är betydligt mer funktionella, resurssnåla och energieffektiva.
Kemiska genombrott är också att vänta inom energiområdet, där effektivare batterier och solceller, samt metoder för att få fram, lagra och transportera vätgas kan
få stor betydelse för framtidens teknikföretag.
Samtidigt ställer samhället allt högre krav på att kemiska produkter ska vara
säkra för hälsa och miljö. Vi har ännu inte sett den fulla effekten av EU:s kemikaliedirektiv REACH. Kraven på företagen ökar successivt, vilket i sin tur kan föra
med sig en ökad efterfrågan på kemisk kompetens från importföretag. Överhuvudtaget efterfrågas i allt större utsträckning breda kemister, som behärskar projektledning, ekonomi, marknadsföring och juridik. Idag arbetar allt fler på marknadsavdelningar och med kund- och säljsupport.
Kemister efterfrågas över hela landet även om utbudet av tjänster är större i
storstadsregioner. För kemister inriktade mot life science rekommenderar vi
texten om Naturvetare inom life science.
Naturvetare som inte har en plan för hur de ska tillämpa sin kompetens i arbetslivet har det generellt sett svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är däremot
svårt att uttala sig generellt om läget för nyexaminerade kontra erfarna, eftersom
56
kompetensen ofta är mer avgörande.
Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt har vi sett upp- och nedgångar i efterfrågan på kemister som i
stort sett följer konjunkturen. Samtidigt är det framför allt när lågkonjunkturen
biter sig fast som vi kan märka av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten. Naturvetare verkar, i likhet med många andra akademiker, inte vara den grupp som sägs
upp först i en lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är stor eftersom kemister finns inom
flera branscher och kan specialisera sig inom så många olika områden. Det är också
svårt att säga i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra
grupper, samt om vi kan förvänta oss genombrott som ökar kompetensbehovet.
Effekterna av implementeringen av REACH på kompetensbehovet är också svårbedömda. En annan osäkerhet har att göra med möjligheterna för forsknings- och
utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva verksamhet i Sverige.
Andra yrkesprognoser säger att det är ett visst överskott på såväl nyexaminerade
som yrkeserfarna kemister i nuläget och att detta kommer att bestå även på fem års
sikt. Denna prognos skiljer sig alltså väsentligt från dessa prognoser då vi tvärtom
förutser en brist på fem års sikt. Detta har att göra med att stora pensionsavgångar
är att vänta, att allt färre utbildar sig till kemister och att vi tror att kompetensen
kommer att behövas även i framtiden. De andra prognoserna kring arbetsmarknaden för kemister kan endast stämma om man förutser att denna kompetens nästintill inte kommer att vara efterfrågad i framtiden. Mot detta talar att 40 procent av
arbetsgivarna uppgav att de hade sökt personer med kemistutbildning enligt SCB:s
Arbetskraftsbarometern 2012.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
57
Kiropraktor
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
En kiropraktor är specialiserad på behandling av besvär i rörelseapparaten. De vanligaste problem en kiropraktor behandlar är ryggsmärta, nack- och axelbesvär, huvudvärk
av olika typer, yrsel, idrottsskador samt arm-, ben- och bäckensmärtor. Kiropraktorn
använder olika metoder för att återställa rörligheten i kroppens alla leder så att
patientens funktion återgår till det normala. I Sverige finns det idag cirka 750
legitimerade kiropraktorer.
Antalet kiropraktorer i Sverige växer långsamt och samtliga nyexaminerade har i
dag arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Regionala skillnader kan
förekomma. I vissa fall upplevs det som en utmaning att finna en anställning för
den ettåriga praktiktjänstgöringen omedelbart efter utbildningen. Inom några
månader hittar dock alla en anställning i nuläget. Arbetsmarknaden för nyexaminerade kännetecknas därmed av balans.
För kiropraktorer med yrkeserfarenhet är det liten konkurrens om jobben. Det
finns i dag ingen arbetslöshet bland kiropraktorer. Majoriteten av yrkesutövarna är
privata vårdgivare och lokala variationer i konkurrensnivå förekommer. Konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna med hälften så många invånare per
kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. Med drygt 90 procent av kiropraktorerna verksamma som egna företagare ställer det, som för alla företagare, krav på
ett mått av entreprenörskap och en beredskap att arbeta utanför normala arbetstider vid behov.
På fem års sikt bedöms inte arbetsmarknadsläget förändras varken för nyexaminerade eller för erfarna kiropraktorer. Antalet kiropraktorer i Sverige växer
långsamt och samtliga nyexaminerade väntas fortsatt ha arbete inom sex månader
efter avslutad utbildning.
För erfarna kiropraktorer kan efterfrågan variera lokalt. Cirka 20 procent av
kiropraktorerna har vårdavtal med landsting och inkluderingen i vårdval ökar, vilket ökar möjligheten till etablering. Efterfrågan på kiropraktorer ökar i takt med
nya forskningsrön och därmed ökad acceptans inom den offentliga sjukvården. Då
kiropraktorer har breda kunskaper inom neurologi, ortopedi och reumatologi finns
goda chanser till utökat samarbete med dessa specialiteter inom sjukvården. Med
58
en akademisk examen finns dessutom möjligheter att välja en forskarbana.
Konkurrensen om jobb är generellt sett störst i storstadsregionerna. För den
som vill etablera sig utanför dessa finns många områden där kiropraktorer saknas.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Då majoriteten av kiropraktorer är privata vårdgivare utan offentlig
finansiering sjunker efterfrågan normalt sett något i samband med lågkonjunktur.
Arbetslöshet har historiskt dock inte uppstått.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Antalet kiropraktorstuderande är relativt få och
ingenting tyder på att efterfrågan på kiropraktortjänster kommer att minska de
kommande åren. Tvärtom ökar integrationen med övrig hälso- och sjukvård och
därmed efterfrågan på tjänsterna. Samtidigt växer andra vårdyrken vars utövare
träffar patienter med liknande besvär vilket påverkar konkurrenssituationen för
kiropraktorer. Detta ger en något minskad säkerhet i prognosen.
Mer information: SRAT, www.srat.se
Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR, www.lkr.se
Kommunikationsyrken
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: stor konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: stor konkurrens
Informatör, webbredaktör, PR-konsult, informationsstrateg, omvärldsbevakare,
opinionsbildare, copywriter ... många titlar ryms inom yrkesområdet. Kommunikatör
är paraplybenämningen som täcker in flera av dessa olika titlar. De som arbetar med
information och kommunikation har ofta som uppgift att förmedla och forma företags,
myndigheters och organisationers budskap.
Arbetsmarknaden för kommunikationsyrken kännetecknas idag av stor konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna. Intresset för att studera och
arbeta med kommunikation är stort, och har varit så länge. Det examineras fler
studenter som vill jobba inom området än vad det finns arbeten. Därför har nyexaminerade ofta svårt att få det första jobbet.
Det finns inga tecken på att intresset för kommunikationsstudier svalnar.
59
Därför antas konkurrensen om jobben bli stor även på fem års sikt. Arbetsmarknaden är särskilt hård i storstäderna. Arbetsmarknadsläget varierar något beroende på
vilken inriktning inom kommunikationsområdet man haft under sina studier.
Arbetsmarknaden för kommunikationsyrken kännetecknas av stora skillnader
mellan hög- och lågkonjunktur. Merparten av kommunikatörerna verkar inom
privat sektor. Under högkonjunktur ökar konkurrensen och företagens behov av
att kommunicera ut sina budskap, och under lågkonjunktur minskar behoven.
Utbildade inom kommunikation har en relativt hög arbetslöshet sett till den
genomsnittliga arbetslösheten för akademiker. Men i jämförelse med arbetslösheten i hela befolkningen, är utbildade inom kommunikation ändå sysselsatta i
relativt stor utsträckning.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär mycket låg osäkerhet och 5 mycket
hög osäkerhet. Arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna kommunikatörer har länge präglats av stor konkurrens om jobben och situationen väntas
kvarstå även framledes.
Mer information: DIK, www.dik.se
Jusek, www.jusek.se/student
Landskapsarkitekt
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader,
stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och i naturlandskapet utifrån tekniska,
ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta
arkitekter arbetar med byggnader men det finns också arkitekter som inriktar sig på
inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning.
Idag är det balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade landskapsarkitekter
medan det för landskapsarkitekter med yrkeserfarenhet är liten konkurrens om
jobben. De senaste årens ökade fokus på hållbarhetsfrågor håller i sig och leder till
en hög efterfrågan på landskapsarkitekters tjänster. Behovet av landskapsarkitek60
ter med yrkeserfarenhet är stort.
På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden för både nyexaminerade och
erfarna är i balans. Det finns dock en viss risk för stor konkurrens om jobben för nyexaminerade på grund av en förväntad mättnad av landskapsarkitekter på marknaden.
Fortsatt efterfrågan på yrkeserfarna ger viss rörlighet på marknaden och nya karriärmöjligheter.
Generellt bland arkitektyrkena är marknaden osäkrare på landsorten och etableringen är därmed större i storstadsregionerna. Konkurrensen från utlandet växer också
i och med globaliseringen med fler utländska arkitekter i Sverige. För landskapsarkitekterna finns uppdragen spridda över landet men är till stor del beroende av de stora
konsultföretagens lokalisering.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt har yrket varit i stadig utveckling utan stora avbräck och dippar.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade och 1 för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Generellt märks ett tilltagande allmänt intresse för god
byggd miljö vilket ökar trycket på kommun och stat. Osäkerheten i prognosen för
nyexaminerade landskapsarkitekter består framför allt i huruvida en strukturförändring på marknaden kan ske tillräckligt snabbt för att fånga upp det ökade
antalet nyexaminerade under senaste 10-årsperioden. För erfarna landskapsarkitekter förväntas en säker framtida arbetsmarknad.
Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt
Logoped
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Logopeder arbetar med att stödja människor i alla åldrar som av en eller annan
anledning har svårt att kommunicera, det vill säga har brister vad gäller röst, tal, språk,
samspel med andra eller stamning. Även att stödja personer som har svårt att äta och
svälja ingår i logopedernas verksamhetsområde. Logopeder arbetar även med barn och
unga med hörselproblem och/eller cochleaimplantat. Det finns drygt 1 900 legitimerade
logopeder på arbetsmarknaden i dag.
61
Dagens arbetsmarknad för nyexaminerade logopeder kännetecknas av balans.
Antalet utbildningsplatser har ökat de senaste åren och den brist som tidigare rått
har övergått till ett mer balanserat läge. För logopeder med yrkeserfarenhet är det
liten konkurrens om jobben. Arbetslösheten bland logopeder är låg och för den
som är beredd att röra på sig finns ofta goda möjligheter till arbete.
På fem års sikt bedömer vi att det fortsatt kommer att vara balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade logopeder. Det kan vara svårare att hitta ett arbete
på utbildningsorterna än i övriga delar av landet för dem. I de norra delarna av
landet kan det vara svårt att få tag i logopeder överhuvudtaget, medan det i södra
Sverige kan vara relativt många sökande till lediga tjänster. Det gäller både nyexaminerade och erfarna logopeder. Fördelningen mellan tjänster i landsting och
kommun är ojämnt spridd över landet. Tillgången på möjligheter till privat verksamhet skiljer sig också mycket åt regionalt.
Även för logopeder med yrkeserfarenhet bedömer vi att arbetsmarknaden år
2018 kommer att kännetecknas av balans. Det finns ett stort behov av logopeder,
även på områden där de ännu inte är så vanliga, men det är osäkert hur breddningen av arbetsmarknad och uppgifter kommer att utveckla sig. Det återstår även att
se om logopeder fortsättningsvis kommer att söka sig till den privata sektorn. Det
skulle också kunna leda till en bredare arbetsmarknad för logopeder.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Eftersom det rått stor brist på logopeder har konjunkturen påverkat relativt lite. Under de senaste åren har man dock sett att tjänster, framför allt i de norra
delarna av landet, dragits in när landstingen behövt spara. Detta har dock inte
inneburit avskedanden och arbetslösa logopeder, då dessa tjänster varit obesatta.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten ligger i hur breddningen av arbetsmarknaden kommer att utvecklas.
Mer information: DIK och Svenska logopedförbundet, www.dik.se
62
Lots
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
För att öka miljö- och sjösäkerheten i våra farvatten har Sverige infört lotsplikt, vilket
innebär att fartyg över vissa storlekar, som fastställs i förhållande till farledernas
svårighetsgrad, är skyldiga att anlita lots. Lotsens uppgift är att hjälpa fartygs befälhavare att framföra fartyg i farleder till och från hamnar samt med förtöjning och
manövrering i hamnarna. Det finns idag cirka 200 lotsar i Sverige.
Arbetsmarknaden för lotsar kännetecknas idag av balans. Det gäller både nyexaminerade och lotsar med yrkeserfarenhet. Det är för närvarande liten omsättning
bland lotsar. De flesta stannar i yrket.
På fem års sikt bedöms arbetsmarknaden fortfarande vara i balans. Det kommer
visserligen att bli brist på kompetenta sökande till lotstjänster under de närmaste
fem åren eftersom rekryteringsbasen, som är erfarna sjökaptener, minskar. En
nedgång i sjötrafiken kan dock samtidigt leda till behov av färre lotsar.
Det har under flera år varit svårt att rekrytera lotsar på flera platser. Särskilt
på Norrlandskusten, eftersom det inte finns tillräckligt med erfarna sjökaptener
bosatta norr om Gävle.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är liten risk för arbetslöshet med avseende på konjunkturläget. Dock
kan arbetslöshetsläget förändras på grund av politiska beslut.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Att rekryteringsbasen minskar är säkert.
Mer information: SRAT, www.srat.se
Lotsförbundet, www.lotsforbundet.se
63
Läkare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Flertalet läkare i Sverige (cirka 80 procent) är anställda av landsting och kommuner vid
sjukhus och vårdcentraler. Övriga är till exempel privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom
specialistläkare. Det finns idag cirka 40 000 yrkesverksamma läkare i Sverige.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade läkare kan betecknas som i balans i bemärkelsen att det finns väldigt få arbetslösa läkare. Enligt Läkarförbundet/SYLF:s årliga
enkät till AT-läkarna får många dock vänta länge på en AT-anställning. Den genomsnittliga väntetiden är 9 månader, under vilka den absoluta majoriteten vikarierar
som underläkare på visstidsanställningar. Arbetsmarknaden för yrkeserfarna läkare
kännetecknas däremot av liten konkurrens om jobben. Det står helt klart att arbetsmarknadsläget är bra och arbetslösheten är låg, men vi har en oklar bild om hur stort
underskottet på läkare är. Det ser även olika ut i olika specialiteter och i olika delar
av landet. Vi vet från Socialstyrelsens årliga enkät till landstingen att det råder brist
inom vissa specialiteter som allmänmedicin, psykiatri och geriatrik. Vår enkät till
primärvårdschefer visar att de som har ekonomiska möjligheter att anställa skulle
vilja anställa cirka 900 heltidsspecialister.
På fem års sikt bedömer vi att det fortsatt kommer att vara balans för nyexaminerade läkare. Bedömningen är också att det fortfarande kommer vara lång väntetid
för att få en AT-tjänst. Det utökade antalet platser på läkarutbildningen kommer
att innebära att fler slåss om AT-tjänsterna. Dock har femton landsting har tagit
beslut under 2012/2013 att utöka antalet AT-platser vilket har en motsatt effekt.
För läkare med yrkeserfarenhet bedömer vi att det fortsatt kommer att vara
liten konkurrens om jobben år 2018. Antalet grundutbildningsplatser har visserligen ökat, men ökningen kommer inte att hinna ge effekter på specialistnivå inom
prognosperioden, och det är än så länge där vi märker av bristen på läkare. Bristen
inom allmänmedicin, psykiatri och geriatrik förväntas bestå, medan det är mer
osäkert när det gäller övriga specialiteter.
Typiskt har läkaryrket haft relativt små skillnader i arbetslöshet mellan högoch lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för nyexaminerade och 2 för erfarna på
64
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Läget för nyexaminerade läkare är beroende av åtgärder
och satsningar på fler AT-platser. En femårsprognos för allmänmedicin, psykiatri
och geriatrik betraktar vi som ganska säker på grund av att eventuella förändringar
i insatser idag inte hinner ge utslag i tillräcklig omfattning för att vända läget.
En viktig men osäker faktor är dock nettoinflödet av läkare från utlandet (både
inrikes och utrikes födda läkare med utländsk examen). Det finns flera faktorer
som indikerar att nettoinflödet ökar (NPS 2013, Socialstyrelsen). Vi kan dock inte
säga exakt hur många som faktiskt blir sysselsatta i Sverige av alla som har utländsk
examen och som tar ut svensk legitimation. Utvecklingen framöver är också osäker
på grund av att denna faktor påverkas av det framtida arbetsmarknadsläget i andra
länder.
Mer information: Sveriges läkarförbund, www.lakarforbundet.se.
Lärare i grundskolans tidigare år,
lärare i grundskolans senare år och
gymnasielärare i allmänna ämnen
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Lärare arbetar med ungdomars och vuxnas lärande. Tjänstgöringen sker i förskoleklass,
grundskola, gymnasieskola eller vuxenutbildning. Skolor finns i både kommunal och
fristående form. Arbetet som lärare är självständigt och omväxlande. Läroplanen och
kursplanerna anger ramarna, men det är den enskilda läraren som tillsammans med
eleverna står för innehållet i undervisningen.
Idag råder det balans mellan utbud och efterfrågan på både nyexaminerade och
yrkeserfarna lärare, men arbetsmarknadsläget skiljer sig mycket åt mellan lärare
med olika ämnesinriktningar. Arbetsmarknaden för lärare styrs bland annat av den
demografiska utvecklingen, utbudet av lärare samt politiska beslut kring utformningen av skola och vuxenutbildning, där den nya skollagen nu ställer högre krav
på rätt utbildade lärare. Krav på lärarlegitimation för tillsvidareanställning har
65
senarelagts från den 1 juli 2012 till den 1 december 2013. Av legitimationen framgår
det vilken eller vilka skolformer, årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden som läraren är behörig att undervisa i.
På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden för lärare fortsatt kommer att
vara i balans. Det gäller både nyexaminerade och yrkeserfarna lärare. Elevunderlaget för grundskolan har under de senaste åren minskat, men nu är barnkullarna
i förskolan/förskoleklass relativt stora. Detta kommer att ge en positiv påverkan
på lärarbehovet i grundskolan redan under denna prognosperiod. När det gäller
gymnasieskolan talar demografin för sjunkande elevantal under prognosperioden.
Å andra sidan kommer en stor andel av de yrkesverksamma lärarna att lämna yrket
framöver till följd av pensionsavgångar. Detta talar för ett visst ökat behov av behöriga lärare, i synnerhet i gymnasieskolan.
Inom både grundskolan och gymnasieskolan finns det idag såväl ämnen där det
råder överskott på lärare som ämnen där det råder stor brist. Den nya skollagens
krav på rätt utbildade lärare kommer att ha en stark inverkan på efterfrågan på
ämneslärare på sikt. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att eventuella
framtida under- eller överskott av vissa lärargrupper även styrs av lärarutbildningarnas dimensionering och söktryck. Här ser vi idag stora skillnader i både söktryck
till olika lärarinriktningar och antal utbildningsplatser. Ytterligare information om
söktryck och utbildningsplatser finns på Universitetskanslerämbetets webbplats,
www.uk-ambetet.se.
Angående variationen i arbetsmarknadsläget mellan olika delarbetsmarknader
kan sägas att arbetsmarknadsläget generellt varierar mer mellan olika lärarkategorier än över olika regioner.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknaden för lärare styrs mer av elevkullarnas struktur och
tillgången på behöriga lärare än av det aktuella konjunkturläget. Om man tittar på
de senaste 30 åren kan man i alla fall konstatera att personer med lärarutbildning
sällan går arbetslösa, oavsett konjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Att göra långsiktiga prognoser över det framtida
behovet av lärare inom olika stadier är tämligen svårt. I och med att efterfrågan
och utbud av olika lärarkategorier skiljer sig så mycket åt är det i praktiken omöjligt att lämna en sammanfattande prognos för lärare i grundskolan respektive för
gymnasielärare i allmänna ämnen. Detta måste man ha i åtanke när man tolkar
prognosen.
Mer information: Lärarnas Riksförbund, www.lr.se
66
Lärare/forskare vid universitet och högskolor
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Universitetslärare, forskare och doktorander forskar och undervisar vid universitet och
högskolor. Professorer, lektorer och adjunkter är lärare som normalt är anställda tillsvidare, medan postdoktorer, adjungerade lärare och gästprofessorer alltid har tidsbegränsade anställningar, liksom ofta forskare. Totalt arbetade motsvarande cirka 28 000
heltidsanställda med undervisning och forskning vid de svenska lärosätena under 2012.
Därtill fanns cirka 18 900 doktorander med varierande aktivitetsgrad.
Idag utexamineras fler doktorer än vad som efterfrågas inom högskolan vilket gör
att det är stor konkurrens om jobben för nyexaminerade. Situationen varierar dock
stort mellan olika ämnesområden.
För erfarna lärare/forskare är arbetsmarknaden mer balanserad, men även den
varierar stort. Inom vissa områden, till exempel inom vård- och lärarutbildningarna, råder redan idag generell brist på disputerade lärare. Inom andra områden, som
naturvetenskap och teknik, har man på vissa högskolor tvingats minska antalet
universitetslärare.
Inom fem år kommer det troligen att råda en viss brist inom många områden,
men överskott inom andra. Denna bedömning är mycket osäker och beror dels på
studenters efterfrågan av olika typer av högre utbildning, dels på statsmakternas
tilldelning av resurser till forskning och utbildning. Tillgången på disputerade i
förhållande till efterfrågan inom högskolan varierar kraftigt mellan olika ämnen,
både nu och framöver. Pensionsavgångarna har börjat öka, vilket innebär att det
inom många ämnen sannolikt kommer att råda brist på meriterade disputerade.
Variationerna är dock stora mellan olika ämnen, samtidigt som specialiseringen är
stor, varför bedömningarna ovan egentligen måste göras ämnesvis.
Skillnaderna i arbetsmarknadsläget mellan hög- och lågkonjunktur är vanligen
små. Tvärtemot vad som gäller för de flesta yrken påverkas sysselsättningen inom
högskolan positivt av en lågkonjunktur. Detta beror på att statsmakterna ofta utökat
antalet högskoleplatser för att motverka arbetslösheten, vilket har lett till mer
arbete för universitets- och högskolelärarna. Omvänt kan det få negativa konsekvenser för universitets- och högskolelärare när regeringen beslutar att dra tillbaka
tillfälliga utbildningsplatser.
67
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Efterfrågan på universitetslärare och forskare
har varierat över tiden. I tider av stark studentexpansion har brist på meriterade
lärare funnits dels inom de områden där studentantalet ökat snabbt, till exempel
ekonomiämnen, dels inom områden där bristen på disputerade lärare varit stor,
till exempel inom vård- och lärarutbildningarna. En annan källa till osäkerhet är
utvecklingen av statsmakternas forskningspolitik. Som redan påpekats varierar
dessutom förhållandena mellan olika ämnen, varför det är mycket svårt att göra en
sammanfattande bedömning för hela universitetsläraryrket.
Mer information: Sveriges universitetslärarförbund (SULF), www.sulf.se
Matematiker/statistiker
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Matematiker använder sig av matematiska modeller och analysmetoder för att göra
prognoser och statistiska analyser samt löser optimeringsproblem. Matematisk kompetens behövs exempelvis för att planera flygrutter och mobiltelefonnät och för att lösa
logistikproblem. Vid planeringen av medicinska försök eller statistiska undersökningar
behövs matematiker, liksom vid analyser för att bestämma exempelvis försäkringspremier. Matematiker finns inom arbetsmarknadens alla sektorer och branscher. Naturvetarna uppskattar att det finns drygt 4 000 yrkesverksamma matematiker.
Arbetsmarknaden för matematiker/statistiker kännetecknas idag av liten konkurrens om jobben och vi bedömer att arbetsmarknadsläget inte kommer att förändras på fem års sikt. Det gäller både nyexaminerade och erfarna.
Matematikers kompetens är efterfrågad och det är idag lätt att få jobb. Kompetensen efterfrågas inom allt fler branscher och områden i takt med att de matematiska modellerna och applikationerna blivit alltmer komplexa. Utvecklingen på
IT-området har också haft stor betydelse för såväl möjligheterna att beskriva och
modellera verkligheten som efterfrågan på kompetens.
Särskilt goda framtidsutsikter har matematiker inriktade mot statistik, bank68
och försäkringsbranschen samt IT. Aktuarier har till exempel en mycket god
arbetsmarknad för närvarande. Hälften av yrkeskåren är över 50 år och vi kan förvänta oss en hel del pensionsavgångar de närmaste åren. Samtidigt är det få nyexaminerade som kommer ut på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknaden ser bättre ut i storstadsregionerna om man riktar in sig mot
statistik, bank- och försäkringsbranschen.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som vi kan märka
av en mer påtaglig effekt på arbetslösheten. Naturvetare verkar, i likhet med många
andra akademiker, inte vara den grupp som sägs upp först i en lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har framför allt att göra med att matematiker finns inom i stort sett alla branscher och kan specialisera sig inom så många
olika områden. Det är främst för matematiker inriktade mot statistik, bank- och
försäkringsbranschen samt IT som vi ser en stor brist medan det för matematiker
med andra inriktningar inte är riktigt lika lätt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Musei- och kulturyrken
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: stor konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag stor konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: stor konkurrens
Musei- och kulturyrken spänner över en mängd olika utbildningar och ämnesområden.
För att arbeta inom museiområdet krävs en examen inom något av ämnena arkeologi,
konstvetenskap, etnologi, historia, idéhistoria eller museologi. För att arbeta med byggnadsvård och som konservator krävs studier inom kulturvård. För den som vill arbeta
som arkeolog kombineras huvudämnet arkeologi med andra humanistiska eller naturvetenskapliga ämnen.
Det är idag stor konkurrens om jobben inom musei- och kultursektorn. Antalet
utbildade har länge varit fler än antalet arbetstillfällen och nyexaminerade får ofta
gå flera år på tillfälliga anställningar. Även för den som har yrkeserfarenhet är det
69
stor konkurrens om jobben. Sektorn präglas av knappa resurser och satsningar i
projektform. Konkurrensen om de fasta jobben är hård.
Det finns inget som tyder på att antalet som söker sig till musei- och kultursektorn kommer minska och inte heller att antalet lediga jobb kommer att öka. Det
gör att vi bedömer att konkurrensen om jobben fortsatt kommer att vara stor.
Under rubriken musei- och kulturyrken ryms en mängd olika yrken med delvis
skiftande förutsättningar. Arkeologer har en väldigt säsongsbetonad arbetsmarknad med fler arbetstillfällen under sommarhalvåret då utgrävningar sker. Inom
sektorn finns stora behov, bland annat genom ambitionen att digitalisera kulturarvet för att bevara det för framtiden och göra det mer sökbart för alla. Dock är
möjligheterna att tillgodose behoven genom fler anställda begränsade.
Musei- och kultursektorn påverkas inte särskilt mycket av konjunktursvängningarna. Det är snarare en sektor som ständigt brottas med knappa resurser och
hård konkurrens om de fasta jobben.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Det finns i dagsläget inga tecken som pekar mot ett
mer balanserat läge. Ett fortsatt överskott på såväl nyexaminerade som erfarna lär
vara att vänta.
Mer information: DIK, www.dik.se
Naturvetare inom arbetsmiljö
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Naturvetare inom arbetsmiljö är utbildade med inriktning på kemiska och fysiska
arbetsmiljörisker ur olika infallsvinklar. De arbetar med att se till att alla kan gå till
sitt arbete utan att riskera sin hälsa. Naturvetare inom arbetsmiljö arbetar systematiskt
med att förhindra olyckor och att förebygga skador. Det finns cirka 1 600 yrkesverksamma naturvetare inom arbetsmiljö i Sverige för närvarande.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade naturvetare inom arbetsmiljö kännetecknas
av balans, medan det är liten konkurrens om jobben för dem som har yrkeserfaren70
het. Det har blivit svårare för företagen att få tag på kvalificerade arbetslivsingenjörer med naturvetenskaplig kompetens och branscherfarenhet.
På fem års sikt kommer även de nyexaminerades arbetsmarknad att kännetecknas av liten konkurrens om jobben. Yrket står inför stora pensionsavgångar
och antalet nyexaminerade kommer inte att täcka behovet. Som fallet ofta är vill
man gärna rekrytera yrkeserfarna i högre utsträckning än nyexaminerade. På lite
längre sikt kommer dock nyexaminerade att vara mycket eftertraktade. Mycket
tyder på att efterfrågan på personer med kunskap om framför allt kemiska risker i
arbetsmiljön kommer att öka framöver. I spåret av den tekniska utvecklingen blir
arbetsmiljöproblemen alltmer komplexa och dagens utbildning har uppstått ur ett
klart och tydligt behov av att stärka kompetensen på området.
Arbetsmarknadsläget för naturvetare inom arbetsmiljö varierar inte mycket
mellan olika delarbetsmarknader. Kompetensen efterfrågas inom olika branscher
och sektorer i hela landet, även om utbudet av arbetstillfällen är större i storstadsregionerna.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Behovet av arbetsmiljökompetens har historiskt påverkats relativt lite av
konjunkturen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med att vi inte vet vilka
satsningar som kommer att bli nödvändiga inom området framöver, huruvida det
kommer nya lagkrav eller i vilken utsträckning naturvetare med arbetsmiljökompetens kan ersättas av andra grupper.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
71
Naturvetare inom lantbruk:
agronom, lantmästare med flera
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Naturvetare inom lantbruk spänner över ett antal olika utbildningar och ämnesområden. De kan vara utbildade inom lantbruk, livsmedelsproduktion, djurhållning,
djurs omvårdnad med mera beroende på inriktning. Det finns cirka 7 500 yrkesverksamma naturvetare inom lantbruk i Sverige för närvarande.
Idag kännetecknas arbetsmarknaden för naturvetare inom lantbruk av balans. Det
gäller både nyexaminerade och erfarna. Kompetensen behövs för att lösa många av
de utmaningar samhället står inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion,
bioenergi, ett bra djurskydd, biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna
landskap är bara några exempel.
På fem års sikt förväntas en del pensionsavgångar och ett tillräckligt stort
tillskott av nyexaminerade. Arbetsmarknaden bedöms därför vara i balans för båda
grupperna även år 2018.
Arbetsmarknadsläget för naturvetare inom lantbruk varierar inte mycket
mellan olika delarbetsmarknader eftersom kompetensen efterfrågas inom olika
branscher och sektorer i hela landet.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Vi kan förvänta oss att vissa satsningar kommer att utebli under
lågkonjunktur då detta skett historiskt, men effekten på arbetsmarknaden brukar
inte vara dramatisk.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror framför allt på att vi inte vet hur
svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion kommer att klara den internationella
konkurrensen. Tekniska genombrott samt nya krav när det gäller miljö och kvalitet
kan också komma att få stor betydelse för utfallet. För tillfället är den svenska
kronan stark vilket hämmar exporten. Om läget består under en alltför lång tid
kan detta få negativa konsekvenser för svenskt lantbruk – inte bara konjunkturellt,
eftersom det kan leda till strukturella förändringar. En annan faktor som bidrar till
osäkerheten i prognosen är problem med livsmedelsförsörjning på sikt på en global
72
skala och de allt högre livsmedelspriserna, vilket istället kan leda till att Sveriges
livsmedelsproduktion ökar.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Agronomförbundet, www.agronomforbundet.se
Naturvetare inom life science
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Naturvetare inom life science är kemister och biologer som är specialiserade på kunskap
om livets förutsättningar och hur man kan förbättra dessa. Arbete inom forsknings- och
utvecklingsverksamhet är vanligt förekommande. Många är verksamma inom läkemedelsindustrin eller i företag med nära kopplingar till läkemedelsindustrin.
Dagens arbetsmarknad för både nyexaminerade och erfarna naturvetare inom life
science kännetecknas av stor konkurrens om jobben. Det har blivit svårare att få ett
arbete inom life science på grund av en omfattande global konkurrens, framför allt
bland stora läkemedelsföretag. Under de senaste åren har det skett nedskärningar
inom läkemedelsindustrin i Sverige. Att stora läkemedelsföretag drar ner på sin
egen forsknings- och utvecklingsverksamhet är en global trend. Denna utveckling
har tvingat fram en tydligare fokusering mot de mer lovande forsknings- och
utvecklingsområdena. Detta för med sig en ökad efterfrågan på naturvetare med
denna inriktning och följaktligen också en minskad efterfrågan inom andra områden. Vi ser också en ökad efterfrågan på naturvetare med kompetens inom marknadsanalys och marknadsföring. Trots ett relativt lågt inflöde av nyexaminerade på
arbetsmarknaden så är konkurrensen stor om jobben på kort sikt.
På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknaden kommer att vara i balans både
för nyexaminerade och erfarna. Naturvetarna förutsätter att Sverige kommer att
fortsätta att satsa offensivt på att skapa goda förutsättningar för forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom life science eftersom Sverige har en konkurrensfördel med all kompetens som finns inom detta område. Därför förutser vi en större
andel tjänster inom denna sektor men i mindre företag, då det sker en outsourcing
av forskning och utveckling, och således en balans på arbetsmarknaden på längre
73
sikt. Detta är en trend som redan pågår och som Naturvetarna tror kommer att
fortsätta. Det kommer att finnas en ökad efterfrågan på naturvetare med en bred
affärsmässig kompetens.
Arbetsmarknaden inom life science finns i huvudsak i Stockholm–Uppsala–
Mälardalen och Malmö–Lund. En del arbetstillfällen finns också i Göteborg, Umeå
och Linköping.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Nedskärningar förekommer mer frekvent, men även under en lågkonjunktur kommer de flesta tillbaka i anställning relativt snabbt. Detta har också
varit fallet under den omstrukturering i branschen som pågått de senaste åren.
Merparten finner snabbt sin väg in på arbetsmarknaden igen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att det är svårt att säga exakt
vilka kompetensområden som kommer att efterfrågas, vilket till stor del beror på
att vi har dålig kunskap om vilka genombrott som är att vänta och när. Det finns
också en politisk osäkerhet, som beror på att vi inte vet vilka satsningar Sverige och
andra länder kommer att göra för att locka till sig de globala företagens forskningsoch utvecklingsverksamhet. Om Sverige är offensivt i sina satsningar kommer
prognosen att hålla, men om inte, kan verkligheten bli en helt annan.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Naturvetare inom miljö: djurskyddsinspektör,
miljö- och hälsoskyddsinspektör,
miljövetare med flera
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Naturvetare inom miljö har kunskap om miljö och hållbarhet. Dessa kompetenser är
strategiskt viktiga för de flesta verksamheter i dagsläget. De har en tvärvetenskaplig
kompetens med en solid naturvetenskaplig grund. Antalet yrkesverksamma naturvetare
inom miljö är cirka 2 500.
74
Dagens arbetsmarknad för naturvetare inom miljö kännetecknas av balans. Det
gäller både för nyexaminerade och erfarna. Vår bedömning är att det även år 2018
kommer att råda balans på arbetsmarknaden för båda grupperna. Efterfrågan på
miljövetenskaplig kompetens har ökat, liksom möjligheten att specialisera sig
inom olika områden. Miljöfrågorna har blivit strategiskt viktiga för allt fler verksamheter och allt fler bedriver ett systematiskt miljöarbete. En annan faktor som
ökat behovet av miljöutbildade med en djup och bred kompetens på området, är
att miljöproblemen blivit mer abstrakta och svårare att kommunicera. Samtidigt är
intresset för utbildningarna och antalet utbildningsplatser stort, så vi kan förvänta
oss att behovet av kvalificerad personal kommer att kunna täckas.
Arbetsmarknadsläget för naturvetare inom miljö varierar inte mycket mellan
olika delarbetsmarknader. Kompetensen efterfrågas inom olika branscher och
sektorer i hela landet även om efterfrågan är större i storstadsregionerna.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Vi kan förvänta oss att vissa satsningar kommer att utebli under
lågkonjunktur, men effekten på arbetsmarknaden brukar inte vara dramatisk.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra med att vi inte vet vilka
satsningar som kommer att bli nödvändiga inom området framöver, huruvida det
kommer nya lagkrav eller i vilken utsträckning naturvetare med miljökompetens
kan ersättas av andra grupper.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
75
Naturvetare inom skog: jägmästare,
skogsmästare med flera
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Naturvetare inom skog är utbildade i att förvalta och förädla naturresursen skog. De är
experter på att ta tillvara skogens ekonomiska, ekologiska och sociokulturella värden.
Det finns cirka 3 000 yrkesverksamma naturvetare inom skog.
Arbetsmarknaden för naturvetare inom skog kännetecknas av balans. Det gäller
både nyexaminerade och erfarna. På fem års sikt bedömer vi att det kommer att
råda balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade och liten konkurrens om jobben för erfarna. Högre miljökrav och klimatomställning ökar behovet av skogsakademiker. Certifieringar, standarder och frivilliga överenskommelser har blivit
allt viktigare verktyg för att minska produktionens miljöpåverkan. De är flexiblare
instrument än lagstiftning men kräver en större arbetsinsats när det gäller exempelvis dokumentation och uppföljning. I ökad utsträckning behövs också personer
som kan hantera konflikter och förhandla. Forskning och utveckling blir också allt
viktigare för skogsbranschen, som i allt större utsträckning efterfrågar naturvetare
med kunskap i kemi, genetik och molekylärbiologi. Det är en utveckling som drivs
av att skogsråvaran har potential att bli ett uthålligt alternativ till framför allt oljebaserade material och bränslen.
Skogsbranschen finns i hela Sverige även om den främst är koncentrerad till
områden där det finns stora tillgångar av skog, till exempel i de norra delarna.
Arbetsmarknaden kännetecknas av stora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 5 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har främst att göra med konjunkturen,
men även det faktum att skogen regleras i allt större utsträckning, av internationella och regionala regelverk och överenskommelser, kan komma att få stor betydelse
för kompetensbehovet framöver. Det finns också en osäkerhet kring hur svensk
skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella konkurrensen. Under
det senaste året har den starka svenska kronan haft negativa effekter på exporten
inom skogsbranschen. Om det består under en alltför lång tid kan detta få negativa
76
konsekvenser för skogsbranschen, inte bara konjunkturellt, då det kan leda till
strukturella förändringar.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Naturvetare inom trädgård och landskap
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Naturvetare inom trädgård och landskap har bland annat kompetens om växter samt
mark- och växtlära. Kompetensen behövs vid anläggning och förvaltning av parker
och trädgårdar samt i verksamheter som odlar trädgårds- och prydnadsväxter eller
hanterar frukt, bär eller grönsaker i stor skala. Det finns cirka 1 300 yrkesverksamma
naturvetare inom trädgård och landskap för närvarande.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade och erfarna naturvetare inom trädgård och
landskap kännetecknas av balans idag. På fem års sikt bedömer vi att det kommer
att bli liten konkurrens om jobben för båda grupperna. Vi förväntar oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompetensbehov på grund av helt nya krav
på planering, uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet. Utvecklingen är en
följd av att kraven på alla våra grönytor ökar, oavsett om det handlar om lek-platser,
golfbanor, parker eller den egna trädgården. Medvetenheten om att invest-eringar
i grönytor kan öka fastigheters värde, och att underhåll är A och O för att investeringen inte ska gå förlorad, ökar också. Ekonomisk värdering av trädgårdar blir en
allt större marknad i samband med värderingar av fastigheter.
Arbetsmarknadsläget för naturvetare inom trädgård och landskap varierar inte
mycket mellan olika delarbetsmarknader eftersom kompetensen efterfrågas inom
olika branscher och sektorer i hela landet, även om efterfrågan är större i storstadsregionerna. Däremot kan en viss skillnad ses i Skåne. Där är det större konkurrens
om jobben på grund av att utbildningen finns där och att den geografiska rörligheten bland de nyexaminerade inte är så stor som skulle vara önskvärt för att fler
ska hitta ett arbete efter examen.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Vi kan förvänta oss att vissa satsningar kommer att utebli under
77
lågkonjunktur, men effekten på arbetsmarknaden brukar inte vara dramatisk.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har främst att göra med att vi inte vet
i vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper. Vi vet
heller inte vilka satsningar som kommer att göras och hur nya krav från myndigheter kommer att påverka.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Officer
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: stor konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: stor konkurrens
En officer/specialistofficer tillbringar en stor del av sin tid med att utbilda och utbildas
för insatser nationellt och internationellt. Huvuddelen av officerarna är placerade i
insatsorganisationen där officeren/specialistofficeren har en ledande roll i grupper,
plutoner, kompanier och bataljoner. I insatsorganisationen handlar det huvudsakligen
om att leda förband av olika storlek och sammansättning. Det finns idag cirka 8 700
yrkesverksamma officerare/specialistofficerare.
Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån
förväntat behov i organisationen, vilket innebär att en antagning och en avklarad
utbildning i princip garanterar anställning. Försvaret behöver ständig påfyllning av
nya officerare för att kompensera för dem som slutar via pension eller går över till
det civila.
För yrkeserfarna officerare är det stor konkurrens om jobben. Många officerare
måste idag arbeta som specialistofficerare och dessutom kommer antalet officersbefattningar totalt sett att minska under de närmaste åren då tyngdpunkten inom
Försvarsmakten förskjuts från officerare till specialistofficerare och soldater.
På fem års sikt kommer det fortfarande vara stor konkurrens om jobben för
erfarna officerare. Regeringen har givit Försvarsmakten i uppdrag att planera en
minskning med 500 officerstjänster till 2019, från dagens 8 750 till 8 250.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkon78
junktur. Vid högkonjunktur tenderar något fler officerare med civilt tillämpbara
kompetenser att lämna Försvarsmakten på grund av det högre löneläget i den
privata sektorn.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
Trenden visar just nu på minskande antal lämpliga sökande till officersutbildningen. Det borgar för att för den som har lämpliga fysiska, psykiska och intellektuella förmågor och klarar utbildningen har god chans att skapa en intressant karriär inom Försvarsmakten. Det måste dock påpekas att Försvarsmaktens ekonomi
i nuläget inte är i balans, varför ytterligare nedskärningar inte kan uteslutas. Inom
två områden är efterfrågan särskilt stark. Dels råder det stor brist på officerare med
teknisk inriktning, dels söker Försvarsmakten aktivt efter personal med kunskaper
om, förståelse för och erfarenhet av de regioner där insatser genomförs eller kan
komma att genomföras.
För erfarna officerare ligger osäkerheten i att Försvarsmakten styrs av politiska
beslut och att det därför är svårt att veta om dagens nedskärningar kommer att
fortsätta.
Mer information: Officersförbundet, www.officersforbundet.se
Optiker
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
En legitimerad optiker gör synundersökningar och provar ut glasögon och kontaktlinser. Den
vanligaste arbetsplatsen är i optikbutik, men optiker arbetar även på ögonkliniker och syncentraler. Det finns idag cirka 2 200 legitimerade optiker i Sverige enligt Socialstyrelsen.
Arbetsmarknaden idag bedöms vara i balans både för nyexaminerade och erfarna
optiker. Liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Vill man ha jobb, finns det fler att söka på mindre orter. För både nyexaminerade och erfarna optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna
att jobba inom ögonsjukvården.
79
På fem års sikt bedöms arbetsmarknaden fortfarande vara i balans. Troligen
kommer färre heltidsjobb att erbjudas för optiker.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vid lågkonjunktur finns en liten tendens att folk köper glasögon mer sällan alternativt köper billigare glasögon. Branschen är inte så känslig när det gäller
synhjälpmedel.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Beroende på kedjornas etableringar över landet
och deras etableringsställen, kan fler optiker behövas, då traditionella öppettider
förändras. Eventuella förändringar i antal intagna eller utexaminerade på optikerutbildningen kan förändra prognosen för nyexaminerade. Även för erfarna optiker
kan en rörlighet på arbetsmarknaden öka på grund av nyetableringar.
Mer information: SRAT, www.srat.se
Personalvetare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Med en personalvetarutbildning kan du arbeta med personal- och organisationsfrågor
inom alla branscher. En sammanfattande beskrivning av personalvetarens arbete är att
rekrytera personal, få medarbetarna att trivas och utvecklas i sin arbetssituation samt
minska personalstyrkan på rätt sätt när det behövs.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade personalvetare kan vara tuff. Situationen har
förbättrats de senaste åren, men det kan dröja tills man får den första tillsvidareanställningen. Samtidigt hade hela tre fjärdedelar av personalvetarna som tog examen läsåret 2011/2012 fått ett kvalificerat arbete inom sex månader efter examen.
Sammantaget bedöms arbetsmarknaden för såväl nyexaminerade som erfarna idag
präglas av balans.
På fem års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, då många erfarna inom
HR-området väntas gå i pension. Men tillgången på såväl erfarna som nyexaminerade personalvetare kommer också att vara fortsatt god. Därför väntas en balanse80
rad arbetsmarknad för bägge grupperna, även på fem års sikt.
Arbetsmarknaden för personalvetare kännetecknas av stora skillnader mellan
hög- och lågkonjunktur. Många personalvetare arbetar inom till exempel personalrekrytering, som konsulter eller egenföretagare. Det är tjänster som ofta efterfrågas mindre under lågkonjunkturer, vilket leder till att det blir färre lediga jobb och
ökad arbetslöshet för personalvetare i lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 en
mycket hög säkerhet. Prognosen förutsätter relativt stabil konjunktur och att inga
idag okända större förändringar sker utbildningspolitiskt. Vidare förutsätter prognosen att pensionsavgångarna blir som förväntat och att tjänsterna återbesätts.
Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student
Jusek, www.jusek.se/student
Planeringsarkitekt
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader,
stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och i naturlandskapet utifrån tekniska,
ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta
arkitekter arbetar med byggnader men det finns också arkitekter som inriktar sig på
inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning.
Dagens arbetsmarknad för planeringsarkitekter kännetecknas av liten konkurrens
om jobben. Kommunen är fortfarande den största arbetsgivaren för planeringsarkitekter. Det pågår ett generationsbyte inom kåren och behovet av nyexaminerade är
stort. Vi bedömer att det kommer att fortsätta vara liten konkurrens om jobben år
2018. Vår prognos är att anställningsalternativen inom den privata sektorn ökar och
ger fler yrkesvägar för planeringsarkitekter.
Arbetsmarknaden för planeringsarkitekter med yrkeserfarenhet kännetecknas
av liten konkurrens om jobben. Behovet av ersättningsrekryteringar är stort på
grund av pensionsavgångar. Samma huvudtrender styr prognosen för yrkeserfarna
81
som för nyexaminerade. Ett fortsatt underskott av erfarna planeringsarkitekter ger
stor efterfrågan och nya karriärmöjligheter även för de yrkeserfarna.
Generellt bland arkitektyrkena är marknaden osäkrare på landsorterna och
etableringen är därför större i storstadsregionerna. Konkurrensen från utlandet
växer också i och med globaliseringen med fler utländska arkitekter i Sverige. För
planeringsarkitekter finns dock arbete i hela landet tack vare den övervägande
kommunala anställningen.
Marknaden påverkas inte nämnvärt av konjunkturen och stiltje uppstår sällan.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Generellt märks ett tilltagande allmänt intresse för
god byggd miljö vilket ökar trycket på kommun och stat. Osäkerheten i prognosen
för planeringsarkitekter är liten då underskottet är stort. En ny planerarroll växer
fram genom stadsbyggnadsfrågornas allt större betydelse. Den kan komma att
kräva viss vidareutbildning av den erfarna planeringsarkitekten, och öppna för nya
roller och tjänster.
Mer information: Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt
Psykolog
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Psykologer kan hjälpa oss att förstå vad vi upplever, varför vi handlar som vi gör och
hur vi kan åstadkomma en förändring. De arbetar till exempel som skolpsykologer, inom
psykiatrin, på vårdcentraler, inom arbetsliv och organisation, inom idrottsvärlden och i
kriminalvården. De förebygger ohälsa, utreder och diagnostiserar psykologiska problem,
de behandlar, följer upp, utvärderar, handleder, utbildar och forskar. I Sverige finns det
idag cirka 10 000 yrkesverksamma psykologer.
Tillgången på utbildade psykologer är inte tillräcklig utifrån det antal som utbildas
idag, då det har varit stora pensionsavgångar de senaste åren. Arbetsmarknaden
idag kännetecknas därför av liten konkurrens om jobben både för nyexaminerade
och erfarna, även om stora regionala skillnader finns.
82
På fem års sikt bedöms arbetsmarknadsläget övergå till en situation med balans
mellan utbud och efterfrågan på psykologer. Det har tillkommit nya utbildningsplatser och inom en femårsperiod kommer många av de studerande ut på arbetsmarknaden.
Det finns stora skillnader i arbetsmarknadsläget mellan olika regioner i landet.
På många håll väntas bristen bli fortsatt stor, medan det i det närmaste råder balans
i storstadsområdena.
Skillnaderna i arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur har för etablerade
psykologer historiskt sett varit små. En anledning till detta är att majoriteten av
psykologerna arbetar inom offentligt finansierade verksamheter. Motsvarande
skillnader för nyexaminerade är i regel något större. Arbetslösheten för psykologer
ligger sedan många år på en låg nivå.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. En expanderande arbetsmarknad till följd av bland annat
lagstiftning på skolans område talar för en expansion, men den kommunala ekonomin kan verka hindrande för denna. På samma sätt kan nödvändiga förändringar
inom den psykiska hälsovården/psykiatrin/barn- och ungdomspsykiatrin leda till en
expansiv arbetsmarknad, vilken kan hämmas av ekonomiska tillkortakommanden.
Mer information: Sveriges Psykologförbund, www.psykologforbundet.se
Receptarie
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: liten konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
En receptarie är en läkemedelsexpert. De allra flesta receptarier arbetar på apotek,
vilka utgör en viktig del av hälso- och sjukvården. Receptarier på apotek arbetar med
receptexpedition och ger råd och information till kunderna om deras läkemedel.
Receptarier finns även på läkemedelsföretag och myndigheter. Det finns idag nästan
6 000 yrkesverksamma receptarier.
Apoteksmarknaden har omreglerats och de regler som började gälla 2009 har
inneburit att tillgängligheten till apotek har ökat. Fler apotek har öppnats och
83
öppettiderna har utökats, vilket har medfört ett ökat behov av receptarier. Antalet
utbildade receptarier i yrkesverksam ålder i Sverige förväntas samtidigt minska de
närmaste åren. Detta beror framför allt på att en relativt stor andel av de yrkesverksamma receptarierna kommer att gå i pension. Det råder därför idag brist på utbildade receptarier inom apoteksbranschen (Yrkeskompassen, Arbetsförmedlingen,
2013) vilket gör att det är liten konkurrens om jobben både för nyexaminerade och
för erfarna receptarier.
Denna situation förväntas bestå på fem års sikt. Med en ökad andel äldre, som
använder många läkemedel, ökar behovet av rådgivning och information till
patienter. Både politiker och hälso- och sjukvårdens verksamheter har uppmärksammat behovet av farmaceutisk kompetens för att klara den uppgiften, via apotek
och andra kanaler. Den fortsatta utvecklingen av apoteksmarknaden och behovet
av rådgivningstjänster, i kombination med stora pensionsavgångar, gör att det
sannolikt kommer att vara en fortsatt brist på receptarier den kommande femårsperioden.
Skillnader mellan hög- och lågkonjunktur är vanligen små. Receptarier har,
jämfört med andra yrken, historiskt sett haft låg arbetslöshet.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror på omregleringen av apoteksmarknaden
och att marknaden fortfarande utvecklas.
Mer information: Sveriges Farmaceuter, www.sverigesfarmaceuter.se
Samhällsvetare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: stor konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Samhällsvetaren är tränad att söka, bedöma och analysera information till beslutsunderlag i politiken och näringslivet. Vanliga studieinriktningar är statsvetenskap,
statistik, sociologi, ekonomisk historia, medie- och kommunikationsvetenskap och
nationalekonomi. Som samhällsvetare kan du till exempel arbeta som utredare,
handläggare, analytiker eller statistiker.
84
Antalet examinerade samhällsvetare har ökat stadigt de senaste tio åren vilket
medför konkurrens om de kvalificerade jobben. Andelen nyexaminerade samhällsvetare som etablerar sig på arbetsmarknaden inom två år efter examen uppgår
enligt Högskoleverket (Etableringen på arbetsmarknaden 2009) till 72 procent. Det
är ungefär i nivå med andra generella examina men lägre än etableringsgraden för
yrkesexamina.
Dagens arbetsmarknad för erfarna bedöms vara i balans. Sedan fallet i efterfrågan 2008 har antalet jobb för samhällsvetare ökat och enligt SCB:s arbetsgivarundersökning (Arbetskraftsbarometern 2012) är arbetsmarknaden i balans för
yrkeserfarna samhällsvetare.
Även för dagens samhällsvetarstudenter lär arbetsmarknaden de närmaste
åren präglas av stor konkurrens om de lediga jobben. På fem års sikt bedöms dock
arbetsmarknaden vara i balans för yrkeserfarna samhällsvetare. Arbetsgivarna
bedömer, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer, att antalet anställda med denna
utbildning på kort sikt kommer att vara oförändrat.
Med en alltmer global arbetsmarknad lär svensk arbetsmarknad alltmer efterlikna andra länders. Därför förväntas andelen samhällsvetare i Sverige på lång sikt
öka och närma sig andelen i andra OECD-länder.
Samhällsvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden och
efterfrågan varierar för olika områden. På utbildningsorter och i stora städer finns
många arbetssökande samhällsvetare men också många olika typer av jobb i olika
branscher.
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Akademikers arbetsmarknad är i allmänhet mindre konjunkturkänslig än andras. Samhällsvetare påverkas av konjunkturläget, men inte dramatiskt.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Förändringar i dimensioneringen av de samhällsvetenskapliga utbildningarna påverkar arbetsmarknadsläget för nyexaminerade långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke på det allt
större behovet av kvalificerat samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete
hos de flesta arbetsgivare, såväl offentliga som privata.
Även för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär dynamiken på arbetsmarknaden successivt öka. Generellt blir samhällsvetares arbetsmarknadssituation mer
dynamisk än andras framöver, men de stora pensionsavgångarna, inte minst i
offentlig förvaltning, minskar graden av osäkerhet och lär skapa en stabil efterfrågan framöver bland yrkesverksamma.
Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student
Jusek, www.jusek.se/student
85
Sjukgymnast/fysioterapeut
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Sjukgymnaster/fysioterapeuter arbetar med att främja hälsa och att förebygga sjukdom
och skada samt med rehabilitering. De arbetar också med habilitering hos personer med
bestående funktionsnedsättning. Hälsoproblem som sjukgymnasten/fysioterapeuten
arbetar med kan till exempel vara smärta, stelhet, muskelsvaghet, andningsproblem,
stress, rädsla och ångest. Det finns cirka 10 500 yrkesverksamma sjukgymnaster/fysioterapeuter i Sverige.
Dagens arbetsmarknad för sjukgymnaster/fysioterapeuter kännetecknas av balans.
Det gäller både nyexaminerade och erfarna sjukgymnaster/fysioterapeuter. Avgångarna från arbetsmarknaden på grund av ålderspension, sjukdom och annat är i
balans med antalet utbildningsplatser. Det finns en tendens till ökad efterfrågan på
sjukgymnaster/fysioterapeuter utifrån de kompetenskrav som ställs i olika vårdvalssystem. Vårdval tenderar att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Dessutom
framförs krav om ett mer hälsofrämjande förhållningssätt i vården. Där bör de med
sjukgymnastisk/fysioterapeutisk kompetens vara ledande och självklara aktörer
vid implementering och leverans.
Vi bedömer att arbetsmarknaden för sjukgymnaster/fysioterapeuter fortfarande kommer att vara i balans på fem års sikt. Förväntade pensionsavgångar samt
antaganden om en förändrad hälso- och sjukvårdsorganisation är viktiga förutsättningar för prognosen ska slå in. Förändringarna avser de olika vårdvalens införande
och att sjukgymnaster/fysioterapeuter ska vara en viktig del i kommunernas och
landstingens framtida vårdutbud. Det handlar då även om fler privata arbetsgivare
som konkurrerar om kompetensen samt ökade möjligheter att vara företagare med
offentlig finansiering inom dessa nya system.
Förbundet förväntar sig också att kompetensen ska bli mer efterfrågad inom
försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos arbetsgivare och i uppdrag mot
arbetsförmedlingarna. Dessutom bör sjukgymnaster/fysioterapeuter bli efterfrågade
i hälsobranschen avseende hälsa och livsstilsfrågor samt hälsoförebyggande arbete.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
86
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten betingas bland annat av hur politiken inom området kommer att utvecklas. Det handlar exempelvis om beslut om vårdens utformning och om vilken vård som ska bedrivas inom ramen för skattefinanserna.
Mer information: Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, www.sjukgymnastforbundet.se
Sjukhusfysiker
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Sjukhusfysiker arbetar huvudsakligen inom sjukvården med strålbehandling av cancer,
bilddiagnostik och strålskydd. De deltar även i forskning och utveckling av nya metoder
för bildgivande diagnostik och behandling och ger råd i fysik- och teknikrelaterade
frågor. Sjukhusfysikerns kunskaper efterfrågas även av medicintekniska företag,
myndigheter och kärnkraftsindustrin. De deltar också vid utvecklingen av ny medicinsk
teknik. Det finns cirka 400 yrkesverksamma sjukhusfysiker i Sverige i dagsläget.
Idag är det balans på arbetsmarknaden för sjukhusfysiker, både för nyexaminerade
och erfarna. Vi bedömer att det även år 2018 kommer att vara balans för båda
grupperna. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar och det blir också allt vanligare att
kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Framför allt är det producenter av
medicinsk-teknisk utrustning och strålskyddsmyndigheter, som utöver landstingen behöver kompetensen.
Arbetsmarknadsläget för yrket varierar inte mycket regionalt eftersom sjukhusfysiker behövs inom alla landsting.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 1 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Prognosen underlättas av att det krävs legitimation
för att arbeta som sjukhusfysiker och därmed kan inga andra kompetenser komma
i fråga för de tjänster som finns.
Mer information: Naturvetarna, www.naturvetarna.se
87
Skolledare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Skolledare är ett samlingsnamn för rektorer, förskolechefer och andra med ledande
befattningar inom skola och annan utbildning. Som chef för lärarna och övrig personal
har skolledaren det övergripande ansvaret för verksamheten. Idag finns totalt sett cirka
8 500 skolledare som arbetar i den kommunala grundskolan, gymnasieskolan eller
vuxenutbildningen, eller som chefer i fristående skolor. Utöver detta finns cirka 6 000
förskolechefer med ledaruppdrag.
Utbildningen till rektor är en statlig befattningsutbildning som man enligt lag
måste genomgå när man har fått sin första tjänst som rektor. Det innebär att alla
som genomgår rektorsprogrammet redan har jobb. Begreppet nyexaminerad är
därför inte relevant att använda för skolledaryrket.
De som för första gången söker tjänster som biträdande rektorer eller förskolechefer har en akademisk grundexamen i botten, ofta lärar- eller förskollärarexamen
men även andra utbildningsvägar är möjliga. Även på denna arbetsmarknad råder
balans.
Efterfrågan på skolledare varierar i viss utsträckning med elevkullarnas storlek.
De ålderskullar som för närvarande går igenom gymnasieskolan är relativt små men
samtidigt sker en ökning av antalet elever i grundskolan och av antalet inskrivna
barn i förskolan. Sammantaget bedömer vi att dessa förändringar tar ut varandra så
att det övergripande arbetsmarknadsläget idag för erfarna skolledare kännetecknas
av balans.
Födelsetalen är för närvarande relativt höga vilket indikerar att det kommer att
behöva anställas och utbildas nya skolledare även de närmast kommande åren.
För erfarna skolledare bedömer vi att arbetsmarknaden på fem års sikt kommer
att kännetecknas av liten konkurrens om jobben. De senaste årens relativt höga
födelsetal indikerar ett ökat tryck på grundskolan framöver. Hög nivå på arbetslöshet och invandring pressar upp efterfrågan på utbildningsplatser inom vuxenutbildningen och utbildning i svenska för invandrare. Åldersstrukturen inom
skolledarkåren kommer samtidigt att innebära relativt stora pensionsavgångar.
Sammantaget gör vi därför bedömningen att det kommer att råda relativt stor
efterfrågan på erfarna skolledare de närmast kommande åren.
88
Arbetsmarknaden för skolledare varierar över landet, i första hand beroende
på att befolkningsutvecklingen ser olika ut i skilda regioner. Tillväxtregioner med
stor inflyttning och hög andel av befolkningen i barnafödande åldrar har en starkare efterfrågan på skolledare. I takt med att olika stora barnkullar rör sig genom
skolsystemet kan också arbetsmarknadsläget förändras något för förskolechefer
och skolledare inom grund- och gymnasieskolan.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Efterfrågan på skolledare inom vuxenutbildningen kan i viss utsträckning
påverkas av konjunkturen då nedgångar på övrig arbetsmarknad kan innebära ökad
efterfrågan på utbildningsplatser inom vuxenutbildningen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Då utbildningen av nya rektorer är sammankopplad
med att de redan fått anställning är osäkerheten i prognosen mycket liten för nyexaminerade skolledare. Omfattningen av barn- och ungdomsutbildningen totalt
sett varierar relativt lite mellan åren. Antalet skolledare är därmed relativt stabilt
över tid vilket gör prognosen säker för såväl nyutbildade som erfarna skolledare.
Organisatoriska beslut hos framför allt kommunala huvudmän, samt utvecklingen
av antalet friskolor kan i viss mån påverka arbetsmarknaden framöver.
Mer information: Sveriges Skolledarförbund, www.skolledarna.se
Socionom
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Som socionom möter du ofta människor i svåra situationer i livet. Målet är att ge hjälp
och stöd för att åstadkomma en förändring, både för den enskilda människan som för
det omgivande samhället. Många socionomer arbetar som socialsekreterare inom kommunen. Andra är biståndshandläggare i äldre- och handikappomsorgen eller kurator på
skola eller i hälso- och sjukvården. I dag finns cirka 41 000 yrkesverksamma socionomer.
Det råder ur ett nationellt perspektiv idag balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade socionomer. Dock är det i några delar av landet relativt stor konkurrens om
89
jobben och i andra delar av landet relativt liten konkurrens om jobben. På de flesta
orter är det däremot balans. SCB bedömer i sin Arbetskraftsbarometer för 2012 att
det råder balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade socionomer.
Bland yrkesverksamma socionomer kan vi, liksom SCB, däremot skönja en
utveckling där arbetsgivarna upplever en viss brist på erfarna socionomer. Det
finns redan idag behov av erfarna yrkesverksamma socionomer i offentlig förvaltning. I vissa kommuner råder det därmed liten konkurrens om jobben i offentlig
förvaltning. Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen hänvisar till att arbetslösheten
bland socialsekreterare och kuratorer, de största yrkesgrupperna för socionomer, är
mycket lägre än Sveriges genomsnittliga arbetslöshet. Arbetsförmedlingen skriver
även att platsannonserna för de vanligaste yrkena för socionomer – socialsekreterare och kuratorer – har ökat det senaste året.
Vi räknar med att det om fem år ska fortsätta vara balans på arbetsmarknaden
för nyexaminerade socionomer. Dock förväntas ett rekryteringsbehov uppstå inom
äldreomsorgen, där det kan komma att råda liten konkurrens om jobben. Detta beror på ett ökat antal pensionsavgångar. Det finns dock anledning att vara försiktig
med att uttala sig om alltför stora rekryteringsbehov eftersom SCB reserverat sig
för att dagens utbildningsdimensionering till 2030 kan skapa ett större utbud på
nyexaminerade socionomer än den beräknade ökningen av efterfrågan.
Vi bedömer att det år 2018 kommer att vara relativt liten konkurrens om jobben
för erfarna socionomer. Arbetsgivarna bedömer i Arbetskraftsbarometern från
2012 att behovet av anställda med socionomutbildning kommer att vara oförändrat
på tre års sikt.
Arbetsmarknadsläget för socionomer är ofta avhängigt olika politiska beslut
och kommunernas ekonomi. Socionomer har historiskt främst arbetat som socialsekreterare och kuratorer. Allt fler arbetsgivare väljer dock att anställa socionomer
istället för andra yrkesgrupper. Inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade har det exempelvis blivit allt vanligare att anställa en socionom.
Arbetsmarknadsläget för socionomer varierar något över landet. Stora tätorter
i södra Sverige definieras av stor konkurrens om jobben, medan glesbygdsområden
i norra Sverige i stor utsträckning definieras av mindre eller liten konkurrens om
jobben.
Socionomyrket har historiskt sett kännetecknats av relativt små skillnader i
arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 för både nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en hög osäkerhet.
Mer information: Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student
90
Studie- och yrkesvägledare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger professionell kunskap för arbete med
studie- och yrkesvägledning. Efter avslutad utbildning finns flera möjliga verksamhetsområden. Den främsta arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare finns inom
utbildningsväsendet, till exempel grundskola, gymnasieskola, komvux, folkhögskola
samt högskola/universitet.
Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare kännetecknas av balans, både för
nyexaminerade och erfarna. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare är
relativt god. Studie- och yrkesvägledarna rekryteras i allt högre grad även till andra
branscher (utanför skolan).
Vår samlade bedömning är att arbetsmarknaden om fem år fortfarande kommer att vara i balans, men att det finns viss risk för att situationen övergår i brist.
Förändringar i utbildningsväsende och samhällsstruktur innebär att behovet av
vägledning och information sannolikt ökar. Samtidigt finns risken att skolhuvudmännen prioriterar andra verksamheter när ekonomin är kärv.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerhetsfaktorer är den ekonomiska utvecklingen
och kommande utbildningspolitiska reformer.
Mer information: Lärarnas Riksförbund, www.lr.se
91
Systemvetare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
En systemvetare är expert på samspelet mellan tekniken och användaren. De arbetar ofta
med utveckling. Apputvecklare, databasutvecklare, dataspelsutvecklare, webbutvecklare och
systemutvecklare är några exempel. De analyserar vilka behov som finns, kommer fram till en
fungerande lösning, designar, programmerar och testar samt utbildar användarna.
Dagens arbetsmarknad för systemvetare präglas av balans. Det gäller både de systemvetare som nyss tagit examen och de som har en längre erfarenhet av arbetslivet. Arbetslösheten bland systemvetare är relativt låg och nyexaminerade får snabbt kvalificerat
fast arbete. Hela 40 procent av systemvetarna som tog examen 2011/2012 fick jobb redan
innan studierna avslutades.
Relativt få systemvetare examineras varje år. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen gör detta systemvetarna eftertraktade. Arbetsmarknaden växer ständigt och
kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer. Arbetsgivarna anger att det råder brist
på viss kompetens, särskilt bland erfarna och att läget kommer att vara detsamma även
på sikt. Samtidigt är systemvetarna generellt en ung grupp, och det är fler som utbildar
sig än som går i pension. Sammantaget bedöms därför erfarna systemvetare möta liten
konkurrens om jobben på fem års sikt, medan arbetsmarknaden för nyexaminerade ser
mer balanserad ut.
Trots att kompetensen är nödvändig inom alla sektorer har arbetsmarknaden visat
sig vara konjunkturkänslig. Andelen arbetslösa har historiskt sett följt den allmänna
konjunkturen och svängt relativt mycket. För nyexaminerade är detta särskilt tydligt.
De systemvetare som tar examen i högkonjunktur får ofta ett kvalificerat arbete snabbt,
medan de som tar examen i lågkonjunktur kan möta en betydligt tuffare arbetsmarknad.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både nyexaminerade och för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att arbetsmarknaden för systemvetare är
fortsatt stabil. Konjunktursvängningar och den snabba utvecklingen inom IT gör dock
rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt. Vissa systemvetare konkurrerar också med
andra grupper som har data och IT i sin utbildning.
Mer information: Jusek, www.jusek.se/student
92
Tandhygienist
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Tandhygienister har en hälsoinriktad yrkesprofil där information om förebyggande
åtgärder som munhygien, tobak och kost ges både individuellt och till grupper. Tandhygienister arbetar också med sjukdomsbehandlande åtgärder inom karies och parodontitsjukdomarna. Idag finns det drygt 3 700 yrkesverksamma tandhygienister i Sverige.
Leg. tandhygienist är en relativt ung yrkesgrupp vars främsta arbetsområde är
hälsofrämjande och förebyggande insatser inom tandvården. Arbetsmarknaden för
nyexaminerade tandhygienister kännetecknas av balans. Det utbildas ungefär lika
många tandhygienister som tandvården efterfrågar i landet. Skillnader i tillgång
på tandhygienister mellan olika delar av landet är dock förhållandevis stora. Viss
konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten råder balans för
nyexaminerade tandhygienister.
Arbetsmarknaden för erfarna tandhygienister kännetecknas av liten konkurrens
om jobben. Arbetslösheten är låg och det råder brist på yrkeserfarna tandhygienister
på vissa håll.
Efterfrågan på tandhygienister kan förväntas att fortsätta öka inom tandvården
vilket gör att det på fem års sikt troligen kommer att vara balans för både nyexaminerade och erfarna tandhygienister. Det finns viss risk för brist på erfarna tandhygienister på grund av ett ökat behov från samhället, individens krav på hälsoinriktade
och förebyggande tandvårdinsatser samt pensionsavgångar.
Arbetsmarknaden kännetecknas av små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur men kan komma att påverkas främst på den privata marknaden utifrån efterfrågan och tillgänglighet på tandvård. Historiskt sett har inte arbetslöshet uppstått.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för både nyexaminerade och för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet. Arbetsmarknaden har historiskt sett varit god.
Mer information: SRAT, www.srat.se
Sveriges Tandhygienistförening, STHF, www.tandhygienistforening.se
93
Tandläkare
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
Prognos för nyexaminerade till år 2018: balans
Arbetsmarknaden för erfarna idag: liten konkurrens
Prognos för erfarna till år 2018: liten konkurrens
Tandläkaren utreder, förebygger och behandlar sjukdomar och skador i munhålan och
det övriga käksystemet. Som tandläkare undersöker du patienterna, ställer diagnos,
bestämmer vilken behandling som måste utföras och ansvarar för att behandlingen blir
genomförd. I dag finns det cirka 7 500 tandläkare sysselsatta i den svenska tandvården.
Det råder idag balans mellan utbud och efterfrågan på nyexaminerade tandläkare.
Det finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. För tandläkare med
yrkeserfarenhet finns det fler arbetstillfällen än vad det finns erfarna inom yrket.
Möjligheterna för dem att få jobb är därmed goda och det är liten konkurrens om
jobben.
På fem års sikt bedömer vi att arbetsmarknadsläget kommer att vara oförändrat.
Arbetsmarknaden präglas av stora regionala variationer, vilket innebär att det på
en del platser är stor konkurrens om tjänsterna medan det är lättare att få arbete
som nyexaminerad på landsbygden och på mindre orter. Även för erfarna präglas
arbetsmarknaden av stora regionala variationer, vilket innebär att det på en del
platser är stor konkurrens om tjänsterna medan arbetsgivarna i vissa regioner har
svårt att rekrytera.
Arbetsmarknaden kännetecknas nu av medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Historiskt har tandläkarnas arbetsmarknad inte påverkats nämnvärt av hög- och lågkonjunktur. Det finns dock tecken på att den senaste lågkonjunkturen har påverkat även tandvårdsmarknaden vilket avspeglar sig i att det inte
längre är ont om tandläkare.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3 både för nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget på
längre sikt, eftersom efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer: från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och
pensionsålder samt inflödet av tandläkare från andra länder. Det blir allt vanligare
att läsa till tandläkare utomlands (enligt uppgift från CSN var det läsåret 2012/2013
totalt 290 svenskar som tog studiemedel via CSN för att bekosta tandläkarstudier
utomlands) och tendensen är att dessa personer återvänder till Sverige för att
94
arbeta här. Samtidigt har tandhälsan förbättrats och befolkningens tandvårdsvanor
påverkas mer av konjunkturen än tidigare.
Mer information: Sveriges Tandläkarförbund, www.tandlakarforbundet.se
Veterinär
•
•
•
•
Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
Prognos för nyexaminerade till år 2018: stor konkurrens
Arbetsmarknaden för erfarna idag: balans
Prognos för erfarna till år 2018: balans
Veterinärer arbetar främst med djursjukvård, förebyggande djurhälsovård och livsmedelshygien. Dessutom finns ett stort antal veterinärer sysselsatta med forskning, utbildning och laboratoriearbete. Antalet yrkesverksamma veterinärer är i dag cirka 2 500.
Dagens arbetsmarknad för nyexaminerade veterinärer kännetecknas av stor
konkurrens om jobben. Omkring 100 studenter utbildas i Sverige och det kommer
ungefär lika många från andra EU-länder. Bland de nyinträdande finns både nyexaminerade födda i ett annat EU-land och svenska ungdomar som studerat i ett annat
EU-land. För alla dessa kan det vara svårt att få jobb.
För veterinärer med specialistkunskaper och många års erfarenhet råder balans
på arbetsmarknaden idag. För viss specialistkompetens kan det till och med vara
liten konkurrens om jobben.
På fem års sikt bedömer vi att det fortfarande kommer att vara stor konkurrens
om jobben för nyexaminerade. Det är osäkert om antalet arbetstillfällen kommer
att öka, och så länge lika många svenska ungdomar utbildas utomlands som idag,
kommer konkurrensen om jobben vara stor. Arbetsmarknadsläget beror också på
hur många veterinärer som kommer hit från EU. Om inflödet fortsätter på dagens
nivå kommer det även 2018 vara stor konkurrens om jobben för nyexaminerade.
För erfarna veterinärer bedömer vi att det kommer att råda balans 2018. Under
de senaste åren har många veterinärer med svensk legitimation både från Sverige
och från andra EU-länder trätt in på arbetsmarknaden. Om fem år kommer de
ha fått erfarenhet vilket gör att det kan vara en viss konkurrens om jobben, men
troligen råder balans.
Inom djursjukvården är det svårast att få jobb, då de flesta vill syssla med det.
I vissa regioner kan det vara svårt att rekrytera veterinärer till livsmedelskontroll
95
och som distriktsveterinärer. Orsaken kan vara stora områden att resa inom, vilket
gör att det blir långa arbetsdagar och svårt att få regelbunden arbetstid.
Historiskt har veterinäryrket varit ganska okänsligt för konjunkturförändringar.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för nyexaminerade och 3 för erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 på skalan innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror i hög grad på hur arbetsmarknadsläget blir i andra EU-länder, eftersom många söker sig till Sverige för att vi historiskt
sett haft mycket låg arbetslöshet. Det beror också på hur många utbildningsplatser
för svenska studenter det kommer att finnas utomlands i framtiden. Vi vet heller
inte om antalet utbildningsplatser kommer att ändras i Sverige.
Osäkerheten i prognosen för erfarna veterinärer beror dels på ovanstående,
dels på hur många av dem som redan kommit hit som väljer att stanna och då får
erfarenhet och därmed lättare att få jobb. Vi vet inte heller vad som händer inom
djursjukvården, om de stora koncerner som nu bildats kommer att finnas kvar. En
annan faktor är hur det går med vår vilja att behandla djur och om antalet husdjur
kommer att öka eller minska.
Mer information: Sveriges Veterinärförbund, www.svf.se
96
97
Sacoförbunden
Ta gärna kontakt med respektive förbund för mer information om prognoserna
och om arbetsmarknaden inom varje yrkes- och utbildningsområde.
Akademikerförbundet SSR
Civilekonomerna DIK Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Jusek Kyrkans Akademikerförbund Leg. Sjukgymnasters Riksförbund Lärarnas Riksförbund Naturvetarna Officersförbundet Reservofficerarna Saco-förbundet Trafik och Järnväg SRAT Sveriges Arkitekter Sveriges Farmaceuter Sveriges Ingenjörer Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges universitetslärarförbund Sveriges Veterinärförbund www.akademssr.se
www.civilekonomerna.se www.dik.se www.fsa.se
www.jusek.se www.kyrka.se www.sjukgymnastforbundet.se
www.lr.se www.naturvetarna.se www.officersforbundet.se www.reservofficerarna.se www.tj.nu
www.srat.se www.arkitekt.se www.sverigesfarmaceuter.se www.sverigesingenjorer.se www.lakarforbundet.se www.psykologforbundet.se www.skolledarna.se www.tandlakarforbundet.se www.sulf.se www.svf.se 08-617 44 00
08-556 912 00
08-466 24 00
08-466 24 40
08-665 29 00
08-441 85 60
08-567 061 00
08-613 27 00
08-466 24 80
08-440 83 30
08-440 58 00
08-14 29 65
08-442 44 60
08-505 577 00
08-507 999 00
08-613 80 00
08-790 33 00
08-567 064 00
08-567 062 00
08-666 15 00
08-505 836 00
08-545 558 20
Saco ger utöver Framtidsutsikter också varje år ut utbildnings- och karriärguiden
Välja yrke, med beskrivningar av yrken och utbildningar. På www.saco.se/valjayrke
kan du läsa Välja yrke på nätet, eller beställa boken till en kostnad av 50 kr plus
porto. Du som går på gymnasiet har förmodligen redan boken Väja yrke på din
skola. Fråga din studie- och yrkesvägledare.
98
Stora valmöjligheter som ingenjör
Malin Hanssons stora fritidsysselsättning är att arbeta med det ideella uppdraget som styrelseledamot i Ingenjörer utan gränser. Att få rädda en liten del av världen är hennes drivkraft. Den
akademiska utbildningen som ingenjör är en bra plattform att utgå från. Intresset för teknik
och medicin gjorde utbildningsvalet lätt för Adam Mälberg. Som ingenjör kan man jobba med
intressanta frågor och dessutom få en bra lön menar han.
Intresset för teknik och medicin gjorde utbildningsvalet lätt för Adam Mälberg. Som ingenjör kan man jobba med intressanta frågor och dessutom få en bra lön menar han.
– Jag valde att plugga till ingenjör eftersom jag alltid haft ett intresse för teknik och ser
ingenjör som ett framtidsyrke. Att kunna kombinera teknik och medicin gjorde valet av
utbildning till civilingenjör inom medicinsk teknik självklart.
En annan fördel med en ingenjörsexamen är valmöjligheterna på arbetsmarknaden.
– Känner jag att mitt jobb inte riktigt passar mig så kan jag smidigt söka ett annat då ingenjörstiteln gör mig attraktiv hos arbetsgivare.
Den främsta drivkraften hos Adam är viljan att arbeta med något som intresserar honom.
– En bonus är att lönen för en ingenjör oftast är väldigt bra, speciellt efter några års arbetserfarenhet. Studierna är hårda men jag ser fram mot att få ett jobb där jag gör något kul
samtidigt som att lönen är bra.
Adam studerar till civilingenjör med inriktning medicinsk teknik på KTH i Stockholm och är
medlem i Sveriges Ingenjörer. Malin är civilingenjör och har en examen i Industriell ekonomi med
internationell inriktning från Linköpings Tekniska Högskola och är medlem i Sveriges Ingenjörer.
Läs mer om Malin längst fram i boken.
Omslag: Malin Hansson och Adam Mälberg
Foto: Kalle Assbring
Text: Pär Karlsson
99
Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är den samlande
organisationen för Sveriges akademiker. Vi är en partipolitiskt
obunden facklig centralorganisation. Sacos 22 självständiga förbund
företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden,
inklusive egenföretagare. Något som förenar våra medlemsförbund
är akademisk utbildning, kunskap, kompetens och yrkesstolthet.
Totalt är 640 000 akademiker medlemmar. Som företrädare för
Sveriges akademiker är det självklart för Saco att ständigt påverka
kunskapsnivån i Sverige. Utbildning och forskning som ger kunskap
är en investering för såväl samhället som individen och är en av de
viktigaste faktorerna för tillväxt och utveckling av ett samhälle.
Saco, Box 2206, 10315 Stockholm
tel vx: 08-6134800, www.saco.se