Nr 4, 2013
FDB:s FDB:s NYHETER 4/2013 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2013 DEBATT PÅ SKOLFORUM FÖLJER UPP DEMOSKOPENKÄTEN Sara Nordler: Varför leva som ett offer när du troligen kan bli hjälpt? Victoria: Nu hör jag skillnad på kort och lång vokal Järfälla och Västerås, två kommuner som arbetar planerat för att stödja elevers läs- och skrivutveckling 1 Jessicas mamma har uppfunnit en kul metod för glosinlärning Foto: Stefan Knorn ORDFÖRANDEN HAR ORDET För fort, för summariskt och för bråttom. Som livet självt ibland. Ett förfluget ord som kan tas som en förmaning. Reaktionen är blixtsnabb, reptilhjärnan slår till och svaret är ilsket. – Behandla mig inte som om jag vore handikappad. Hon ser den unga vuxna framför sig och inser att det här handlar om spår från en skoltid, som inte varit enkel. Säkert finns det lager av ogenomtänkta föräldragärningar också. Att hela tiden utgå från ett underläge och lätt bli missförstådd eller till och med misstrodd, stärker inte direkt jaget. Den felriktade inställningen från någon lärare, att det räcker med att satsa på godkänd-nivå, blir lätt kränkande för en ung elev, som vet att om orken och koncentrationen hade räckt, så hade prestationen och resultatet blivit bättre. Hon ser den unga vuxna framför sig och tänker i sitt stilla sinne, att aldrig, aldrig någonsin har jag uppfattat dig som handikappad. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 [email protected] www.fdb.nu Följ oss på facebook! Tvärtom. Hon har sett en intelligent, självständig ung människa som haft svårt med läsning och stavning. Hon har inte ens tänkt funktionsnedsättning, även om dyslexi kanske är det? En ung kvinna står på scenen, hennes ögon glittrar när hon säger - att ha dyslexi är ju inte ett handikapp – det är skolan som blir handikappande när inte rätt stöd och åtgärder finns. Just så. Därför var den stora demoskopundersökningen av Sveriges 100 största kommuner viktig. Den undersökte om kommunerna tar sitt ansvar, om en handlingsplan för hur man upptäcker och stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter finns på alla skolor. Svaret är nej, det finns inte på alla skolor och inte i alla kommuner. Detta innebär ett kunskapslotteri för många elever. Syftet med undersökningen och det följande arbetet är att belysa och skapa opinion. Kommunerna behöver ta grepp om skolan, ge rätt stöd till sina lärare och rektorer och se till att kunskapslotteriet försvinner. Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Götalands län, Agneta Wollert Stalder, Stockholm. FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna Tfn 0708-41 50 51 [email protected] Ansvarig utgivare: Eva Halldén, tfn 070-269 69 00 Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Lotta Person. På årets Skolforum arrangerade FDB Stockholm en debatt om kunskapslotteriet i den svenska skolan. FDB:s NYHETER 4/2013 4 I detta nr! Dalarna. Mats Hellström, ordförande i länsavdelningen, intervjuades Möt specialläraren som lärde om. 5 6 8 10 12 Febril aktivitet i kölvattnet av Demoskopenkäten Sara Nordler lärde sig läsa när hon var 17 år. Eklidens skola erbjuder Wittingmetoden till sina elever. Många kommuner saknar handlingplaner. Järfälla och Västerås är två undantag. Så här jobbar de. Kan Kattmodellen verkligen ta bort alla läs- och skrivproblem? FDB granskar. Jessica höll på att bli tokig på glosläxorna. Då uppfann hennes mamma en kul metod. KALLELES TILL FDB RIKS ÅRSMÖTE 2014 Tid: 5 april 2014 Plats: City konferens, Örebro Spännande föreläsningar under dagen. Anmälan görs till kansliet, där årsmöteshandlingarna kommer att finnas tillgängliga. Motioner ska vara kansliet tillhanda före januari månads utgång. Välkommen hälsar styrelsen för FDB Riks i Dalarnas tidning, som även redovisade resultatet av undersökningen för Dalarnas räkning i en separat artikel. Mats lyfte fram Mockfjärdsskolan som en föredöme i lotteriet om bra skolgång och uppmanade andra skolor att ta efter dess arbetssätt. Han betonade också att det inte får vara så lotteribetonat att en ung människas framtid avgörs av vilken skola han eller hon hamnar i. – Nu ska vi samarbeta för alla ungas bästa, sade han. Av de fyra dalakommuner som inbjudits att delta svarade endast Falun, som visade sig vara en av de kommuner som saknar handlingsplan. Västernorrland. Under Dyslexiveckan anordnades temadag på biblioteket i Sollefteå tillsammans med Dyslexiförbundet FLMS och Sollefteås Resurscentrum. Temadagen uppmärksammades i Västernorrlands allehanda där även vikten av fortbildning för lärare betonades. I en debattartikel i Sundsvalls tidning uppmanade länsavdelningen, med ordförande Carina Falk i spetsen, länets skolor att skrota kunskapslotteriet: – Alla elever har rätt till en bra start i livet. Värmland. Undersökningen visade att bland annat Karlstads kommun saknar en samlad handlingsplan för hur grundskolan ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Arvika däremot har en sammanhållen strategi för skolornas arbete, som också följs upp. Under Dyslexiveckan arrangerades program varje dag på biblioteket i Hagfors. På biblioteket i Kristinehamn ordnades ett informationsmöte för intresserade med målet att starta ett föräldranätverk, något som efterfrågas på flera orter. Inför veckan hade ett omfattande material även skickats ut till samtliga bibliotek i Värmland, med bland annat ABC kring läs- och skrivsvårigheter samt kontaktuppgifter till föreningen. Västra Götaland. Göteborgstidningen tog in en debattartikel där resultaten från Demoskopundersökningen hade brutits ner till att gälla just Göteborg. Undersökningen visar att bara 5 av 13 Göteborgskommuner genomför screening i förskoleklass eller i årskurs 1 och tillgången på inlästa läromedel och andra hjälpmedel varierar stort. Endast hälften av kommunerna säkerställer att alla elever med behov får tillgång till dator och bara 4 av 13 kommuner säkerställer tillgången på inlästa läromedel. Stockholm. I Stockholm, slutligen, medverkade FDB vid utbildnings- mässan Skolforum både som utställare och som arrangör av en debatt med politiker, sakkunniga och lärare. Läs mer på sidan 8. 3 FDB:s NYHETER 4/2013 METODEN SOM BÖRJAR –Vilken aha-upplevelse! Som ny speciallärare på högstadiet mötte jag mina egna elever från lågstadiet. Brita Hjelm-Brännström skrattar och fortsätter: –Och jag som trodde att jag lärt dem läsa och skriva! Året är 1989. Brita HjelmBrännström har precis tackat ja till en tjänst som speciallärare för högstadiet på Ursviksskolan utanför Skellefteå, där hon är en av de mer erfarna lågstadielärarna. Möter sina gamla elever På plats hamnar hon öga mot öga med några av sina gamla elever som hon släppt vidare i tron att de var på väg att lära sig läsa och skriva. Elever som fortfarande låg långt efter sina jämnåriga klasskamrater trots att de gnetade och slet. –I mötet med dem begrep jag att jag faktiskt aldrig förstått på djupet vad läsinlärning var. Fick kollega som handledare Brita kontaktade en kollega som varit på fortbildning i något för Brita helt obekant, Wittingmetoden. Den kontakten ledde till att Brita började arbeta på ett nytt sätt med sina gamla elever. Läsningens delar tränas separat Wittingmetoden är ett sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning genom att träna avkodning och förståelse separat. Två färdigheter som annars bakas ihop i läsning och som många barn behöver träna enskilt innan de kan göra det samtidigt. Funkar även för nybörjarläsare Metoden kan användas både vid nybörjarläsning och som en metod för ominlärning för äldre elever. I det sistnämna fallet träffas lärare och elev tre till fyra gånger i veckan, tjugo minuter varje gång, ibland upp till två, tre år. Halva tiden ägnar de åt avkodning/avlyssning, halva tiden åt språkbearbetning och förståelse. När man tränar ominlärning med Wittingmetoden ska man så långt FAKTA I KORTHET det är möjligt undvika att läsa med ögonen, för att inte störa inlärningen av den nya tekniken. Det kan skolan enkelt ordna genom inlästa läromedel. Har tydlig arbetsgång Vid avlyssningen sitter elev och lärare emot varandra. Eleven tittar läraren i ögonen för att signalera att han är redo. Läraren säger en stavelse, till exempel ”li”. Eleven lyssnar, repeterar stavelsen högt, tänker och skriver ner den. Kontrollerar därefter själv att det blivit rätt innan det är dags för nästa stavelse. Eleven börjar alltid träna de ljud WITTINGMETODEN Wittingmetoden har utarbetats av Maja Witting. Hon menar att den passar i stort sett alla oavsett ålder, bakgrund och begåvningsnivå, såväl nybörjare som äldre elever där den första läsinlärningen på något sätt gått snett. Även elever med svenska som andra språk har nytta av metoden. Wittingföreningen utbildar lärare i metoden. Läs mer på www.wittingforeningen.se 4 FDB:s NYHETER 4/2013 FRÅN BÖRJAN – Wittingmetoden gör bland annat eleven uppmärksam på hur det känns att nästan kunna något och vilja träna mer, och på hur det känns att behärska något och välja att gå vidare. Elevansvar helt enkelt. Det förklarar Brita Hjälm-Brännström, som arbetat med metoden i många år. och symboler som han är helt säker på, så att han äntligen får känna hur det är att lyckas. Därifrån plockar läraren in ett nytt ljud i taget. Arbetet går framåt i små steg. Allt ska automatiseras. Redan efter ett par månader börjar eleven läsa sina egna stavelser för att när ominlärningen är färdig läsa vanliga texter på egen hand. Får tid att bli säkra För en utomstående kan avlyssningsskrivningen låta trist, men Brita försäkrar att eleverna älskar detta moment för äntligen får de en chans att stegvis, i sin egen takt, befästa kopplingen bokstav-ljud. Som en elev uttryckte det: – Förut var ”y” min fiende, jag visste aldrig när jag skulle använda den. Nu är ”y” min vän. Det kreativa lika viktigt Lika viktig som avlyssningsskrivningen är den mer kreativa delen, språkbearbetningen. Utifrån en vald ljudkombination ska eleven komma på så många ord som möjligt. Tillsammans vrider och vänder lärare och elev sedan på orden, undersöker deras betydelse och form, skriver meningar och berättelser. I början är läraren sekreterare, efter ett tag skriver eleven själv. – Tillsammans utforskar vi språket och lär oss mycket nytt, berättar Brita. När en elev erbjuds ominlärning börjar det alltid med ett samtal. Lärare och elev hjälps åt att reda ut vad som är svårt och vad som är lätt. Andra lärare och föräldrar sitter med, men det är eleven och wittingläraren som pratar. – Därefter presenterar jag metoden, fortsätter Brita, och ber eleven fundera en vecka innan han bestämmer sig. Får stöd i nya läroplanen Eleven måste med andra ord ta ansvar för sin inlärning, något som nya läroplanen, Lgr 11, betonar. – Samtidigt behöver läraren hitta en ny roll i mötet med eleven, eftersom metoden utgår från det eleven idag behärskar och att det är eleven som anger takten, avslutar hon. 5 I NÄSTAN TIO ÅR GICK SARA OMKRING MED EN BESTÄMD UPPFATTNING OM SIG SJÄLV: KORKAD Sara Nordler började ettan med ungefär samma inställning som de flesta nybörjare, en blandning av pirr och förväntan. I tvåan drabbades hon av hjärnhinneinflammation och fick hemundervisning i närmare en termin. Så kom hon tillbaka till skolan i trean. Då började problemen. – Jag kunde knappt stava och läste fel. Ord och bokstäver blev en enda röra. Jag förstod inte att det var just läsa och skriva jag inte kunde, utan jag kände mig bara dum jämfört med mina kamrater. Känslan höll i sig Känslan av att vara korkad höll i sig genom åren. Stötvisa insatser från skolans sida gjorde ingen skillnad. Sara var ofta sjuk när det blev dags för prov, en strategi för att få tid att lära sig allting utantill för att inte misslyckas. Trots allt gav Sara inte upp utan gick ut högstadiet med betyg över genomsnittet och började på gymnasiet. Där tog det dock stopp. FDB:s NYHETER 4/2013 –Man kan ha grav dyslexi fast det inte är så uppenbart för andra, som då inte heller förstår hur jobbigt man har det. Det menar Sara Nordler, som önskar att andra kan få samma hjälp som hon att bli av med sina läs- och skrivsvårigheter. Kraven var mycket högre och lärarna oförstående när hon behövde hjälp vid proven. –De sade bara åt mig att inte stressa upp mig när jag förklarade att jag inte förstod frågorna. Saras styvfar började på allvar misstänka att allt inte stod rätt till och genom skolans rektor mötte Sara en specialpedagog som testade henne. Utredningen visade att Sara hade grav dyslexi. Idag är Sara Nordler utbildad jurist. På jobbet har hon inga problem med att läsa och skriva. På fritiden lyssnar hon helst på talböcker men det beror inte på att hon har problem med att läsa utan för att det passar henne bäst. Går att arbeta bort Flera gånger har hon ställt upp på intervjuer om sin dyslexi och hur hon arbetat bort den, nu senast i Radio Uppland under Dyslexiveckan. –Jag vet inte om det beror på okunskap eller Satsade flera år Så kan det bli: något annat men det Specialläraren erbjöd Så ska en slipsten dras gör mig besviken att så Sara att ominlära med blev för Sara Nordler få har fått samma hjälp hjälp av WittingmetoSå ska slipsen dras som jag. Min önskan är den. Sara tackade ja och att det ska bli allmänt påbörjade en flera år lång känt att det går att bli av resa. Under tiden skulle med läs- och skrivsvårigheter. hon inte läsa någonting på vanligt sätt, –Ingen skulle väl acceptera att en och oj vad hon märkte att det mesta i ögonläkare sa: ”visst, du har problem livet går ut på att kunna läsa. Allt ifrån med synen men jag tycker du kan tidningar och böcker till trafikskyltar, strunta i glasögon. Det finns inte så menyer och textremsan på teve. mycket intressant att se i alla fall.” – Efter två år hade jag kommit så Varför leva som ett offer när man med långt att jag kunde börja på Komstörsta sannolikhet kan bli hjälpt? vux, berättar hon. Parallellt fortsatte jag träningen hos speciallärare. Jag fick satsa många år men det var det värt. Det är så oerhört mycket i vårt Lång adress till intervjun med Sara samhälle som går ut på att man ska http://sverigesradio.se/sida/gruppkunna läsa och skriva så det är värt sida.aspx?programid=323&grupp= hur mycket som helst att kunna göra 18599&artikel=5669666 det också. 6 – Då kör vi. Victoria håller på med avlyssningsskrivning. Hon tittar stint på sin lärare. – Åf, säger läraren. Det är knäpptyst. Victoria tänker på ljuden och ser bokstäverna framför sig. – Åf, upprepar hon sedan. Pennan raspar. Victoria skriver det hon hört, uppepar det och tänker det. Sedan granskar hon det. När hon är nöjd tittar hon upp, redo för en ny ljudkombination. Det är långlunch på Eklidens skola. Victoria och hennes skolkamrat som vi kan kalla Agnes tränar Wittingmetoden inne hos läraren Lotta Anvret. Inne på andra året De kommer samtidigt denna dag men tränar i vanliga fall en och en, flera gånger i veckan. Båda två går i nian och är inne på andra året med metoden. – Det är inte det roligaste jag vet, ler Agnes, men jag känner ju att det ger resultat, och det sporrar mig. FDB:s NYHETER 4/2013 – JAG BLIR SÄKRARE DET SPORRAR MIG Eklidens skola erbjuder Wittingmetoden till sina elever. Genom uppfinningsrikedom och flexibilitet hittar skolan den tid som behövs. Victoria och Agnes är båda intensiva tjejer som gärna pratar i munnen på varandra. De beskriver hur de idag funderar inne i huvudet hur bokstäverna i ett ord ska se ut innan de skriver. – Nu hör jag skillnad, till exempel på ful och full, berättar Victoria. Förut hörde jag inte skillnad på kort och lång vokal. – Och det är så roligt att det blir rätt varje gång, säger Agnes. Deras lärare Lotta Anvret är legitimerad lärare i svenska och svenska som andra språk. Den utbildningen har hon byggt på med specialutbildning i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jobbar strikt enligt metoden Sommaren 2012 utökade hon sin utbildning med en veckokurs i Wittingföreningens regi. – I enlighet med metoden börjar vi alltid arbeta med de säkra ljuden/ bokstäverna innan vi inför ett nytt osäkert ljud/bokstav i taget, förklarar hon. Det är oerhört viktigt att eleverna är helt säkra på ett moment innan de går vidare. De tycker också att det är så skönt att få uppleva känslan av att fullt ut behärska något, efter många år av misslyckanden i skolan. Två lika viktiga delar ingår Wittingmetoden består av två lika viktiga delar, avlyssning och det mer kreativa fria associerandet. Det kan man arbeta med på många olika sätt. Just denna dag utgår Lotta och hennes elever från en burk där Lotta lagt lappar med olika ljudkombinationer. Victoria drar en lapp och får upp en som det står ”bi” på. – Bil, biff, bisexuell och bira, föreslår hon. – Eleven letar i lugn och ro fram orden ur sitt passiva och aktiva ordförråd utan att jag lägger mig i och serverar ord, fortsätter Lotta. Sedan leker vi med orden, använder dem på en mängd olika sätt, till 7 exempel genom att skriva berättelser. Ren språkglädje, och dessutom bra förberedelse för god läsförståelse. När Victoria och Agnes ska gå tittar de båda lite uppfordrande på sin lärare och provtrycker en aning: – Hörrö du Lotta, vi tycker att vi är rätt säkra på det här med tvåingar nu (övningar med två ljud, redaktörens anmärkning). Det känns faktiskt lite ”lame”. Vi vill gå vidare. – När ska vi börja mer treingar? Lotta Anvret ler. HITTA TIDEN Wittingmetoden förutsätter att lärare och elev möts tre till fyra pass i veckan, tjugo minuter per gång. Eklidens skola löser det genom att bland annat använda klassens informationstid, långa luncher, ledig tid efter skolan samt inte minst språkvalspassen. I kölvattnet av Demoskop: två handlingsplaner för elevernas FDB:s NYHETER NYHETER 4/2013 4/2013 FDB:s tVÅ GODA eXeMPeL Tidig upptäckt är avgörande för ett barns språkutveckling. Trots det är det bara hälften av landets största kommuner som har någon form av handlinglingsplan för hur elever med läs- och skrivsvårigheter ska få den undervisning de har rätt till. Det visar den undersökning som FDB med flera låtit göra. På årets Skolforum debatterades detta faktum med representanter för kommuner, myndigheter och organisationer. Seminariet arrangerades av FDB Stockholm som inledningsvis slog fast att utan screening riskerar elever i behov av stöd att inte upptäckas. Och om de inte upptäcks kan inte undervisningen anpassas efter deras behov. Två kommuner som har tagit sitt ansvar och arbetar strukturerat är Järfälla och Västerås. I Järfälla har politikerna bestämt att öronmärka en viss mängd pengar varje år till Järfälla barn- och elevhälsa. Den kommunövergripande verksamheten rymmer bland annat läs- och skrivutvecklare, Skoldatateket, samt special- och talpedagoger. Den vänder sig till kommunens samtliga grundskolor, 24 stycken i både kommunal och privat regi. – Vi vill säkerställa att alla barn får en likvärdig skolgång. Det berättar Lena Elfvingsson, biträdande skolchef. Nätverk driver arbetet Läs- och skrivutvecklaren driver ett nätverk med minst en läs- och skrivsamordnare från varje skola. Tillsammans har de arbetat fram en strategi och en handlingsplan för hur kommun och skola ska arbeta med stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. I handlingsplanen ingår till exempel att alla barn ska screenas i årskurserna 2, 4 och 7. Åtgärderna efter screningen planeras på respektive skola och man samarbetar med Barn- och elevhälsan för att på bästa sätt tillgodose elevernas behov. Samfinansierar kommunlicenser Annat samfinansieras på skolornas eget initiativ, genom att varje skola skjuter till en viss summa pengar. Det kan till exempel bli aktuellt när vissa programvaror ska köpas in eftersom kommunlicenser är billigare än enskilda skollicenser. Följer också upp arbetet Satsningen på läs- och skrivutveckling följs upp genom det systematiska kvalitetsarbete som kommunen arbetar med. Skolorna berättar i planer hur de tänker arbeta och arbetet följs upp både i resultatredovisningar och i verksamhetsberättelser. – Vi redovisar både hårda och mjuka fakta, säger Lena Elfvingson, såsom både betygssnitt och resultat 8 på nationella prov som attityder. Dessutom finns det många mål som följs upp, både kommunala och nationella. Kräver bra kommunikation En tuff utmaning med arbetet är det kontinuerliga växelspelet mellan politiska beslut och konkret genomförande, i vilket ingår att nå ut till varje enskild lärare med aktuell information. – Bra kommunikation mellan beslutsfattare och verksamhet är a och o för att detta ska lyckas, säger Lena Elfvingsson och berättar om kommunens intranät med ett intensivt nyhetsflöde. Hela kommunens ansvar Detta, tillsammans med nätverk som samlar pedagoger i olika ämnen på olika stadier ska underlätta kunskapsöverföringen och kommunikationen. – I Järfälla är läs- och skrivutveckling ett prioriterat område. Det är inte enskilda skolor och skolledare som arbetar med stöd, vi samarbetar. exempel på kommuner med läs- och skrivutveckling Västerås stad har utarbetat en handlingsplan som gäller för alla skolor i hela Västerås. Det har samtliga verksamhetschefer inom skolområdet bestämt. Ska följa utvecklingen över tid Planen ska följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. Den ska också vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Dessutom ska den underlätta samarbetet mellan lärare och pedagogisk ledning i skolan och på kommunnivå. Omfattar hela grundskolan I planen finns en tabell som omfattar förskoleklass till och med årskurs 9. FDB:s FDB:sNYHETER NYHETER4/2013 4/2013 Tabellen belyser både vad lärarna ska uppmärksamma i det dagliga arbetet och ger förslag på diagnostiskt arbetssätt, normerade tester/ screening samt förslag på lämpliga tidpunkter för olika insatser. Rubrikerna Ansvar och Åtgärder finns också med. Dels för att betona hur viktigt det är att adekvata åtgärder sätts in tidigt. Dels för att göra ansvaret tydligt – vem ska göra vad för att underlätta för eleven? Idébank med förslag En idébank ger förslag på hur lärare och elev kan arbeta med bland annat språkutveckling, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, läsflyt och läsförståelse. Planen ger också förslag på olika alternativa verktyg (kallas här lärverktyg) som passar bäst för olika typer av kompensation. Vidare lyfter planen hur viktigt det är att varje elev hittar en personlig, fungerande studieteknik och att elev och lärare tillsammans pratar om hur man lär sig och vad det innebär att kunna något. Berör organisation Den tar också upp bra frågor att ställa sig när det gäller hur skolan organiserar sitt arbete och kring hur lärmiljön ser ut. Ordlistan som hör till är omfångsrik och begriplig, och titlarna i litteraturlistan för vidare läsning verkar valda med omsorg. Rubrikerna i Västerås stads handlingsplan. Den ska följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever och vara ett redskap för lärarna i deras arbete med elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Ur handlingsplanen om alternativa verktyg: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. //...// Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någon diagnos krävs ej. Alternativa verktyg är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. 9 FAKTA KONTAKT Frågor? Kontakta Kerstin Hyrefelt, special- och dyslexi-pedagog i Västerås, [email protected] FDB:s NYHETER NYHETER 4/2013 4/2013 FDB:s FDB granskar Kattmodellen och ger Är det hållbart att memorera ord? Kattmodellen utlovar att ung som gammal kan slippa sin dyslexi, och bli helt fri från läs- och skrivproblem. Modellen går ut på att du memorerar ord en till tre minuter varje dag i sex månader. Strategin lärs ut vid endagskurser som kostar 6 000 kronor. – Patrick Lindblad, huvudtränare, kan du beskriva Kattmodellen? – Kattmodellen är ett sätt att lära sig ord på. När du har blivit bra på att memorera orden så behöver du i princip bara ha kontakt med ett nytt ord och sedan kan du det, på samma sätt som de som kan läsa och skriva obehindrat. Du lär dig stava de ord du har kontakt med, och lär dig ”läsa” orden du lärt dig. Det innebär att du kan titta på dem och direkt förstå vad de betyder utan någon egentlig tolkning. På samma sätt som man kan titta på en dörr eller en kaffekopp och direkt vet vad det är utan att ”tänka” eller att någon annan process sker. Det är därför det går att läsa hela meningar eller stycken i taget. Vi lär ut hur man gör korrekta mentala bilder för att internalisera ordet, göra det till sitt. För att dra nytta av modellen måste man kunna alfabetet men man behöver inte kunna alla bokstäverna i rätt ordning. Kattmodellen handlar helt enkelt om en typ av omprogrammering för att hantera skriven text. – Går modellen att individualisera? – Precis som att alla cyklar på samma sätt, oavsett om de bor i Kina eller Sverige, så är Kattmodellen lika för alla. – Däremot kan man använda olika metaforer, olika mentala bilder, med olika barn, och ge dem olika ord att träna på, beroende på vilket intresse de har. Dessutom är det ju så att olika barn hanterar information olika fort. – Mycket handlar om att göra det lätt och roligt för barnen. Jag möter så många barn som verkligen tycker illa om skolan. En stor del av jobbet handlar om att få barnen att förknippa inlärning med något positivt. ”Med Kattmodellen däremot, har vissa av dem till och med lärt sig stava baklänges.” www.kattmodellen.se – Vilka strategier behövs vid läsning, enligt ert sätt att se? – Det handlar inte bara om glosor utan om att bygga upp en ny strategi. När du väl gör rätt så lär du dig nya ord automatiskt. Precis som någon som aldrig har haft några bekymmer. – Men om du kan 500 ord, som bilder, och ska läsa en text som innehåller 1 000 ord, där hälften är okända. Hur ska du då nalkas den texten? – Det handlar om att lära in orden, plugga in dem. Eller slå upp dem. 10 Jag har aldrig förstått detta med fonologisk medvetenhet. Många dyslektiker vill till exempel ha muntliga prov. Om de har fonologiska svårigheter, hur kan det då bli enklare att få en text uppläst istället? Och barn som har fonologiska svårigheter borde även ha svårt att prata och förstå, inte bara svårt att läsa som man ju gör med ögonen. Många ord har dessutom ljudstridig stavning, du kan inte skilja dem åt enbart med hjälp av ljud. Vissa stavar Patrik med /k/, andra med / ck/. Eller ta orden gjort/hjort. Hur de låter avslöjar inte hur de stavas. Men första gången man ser ett ord kan man ju behöva ljuda ut det. Eller be någon som kan ordet att säga vilket ord det är. Förmågan att ljuda samman ord inuti huvudet, det vi kallar subvokalisering, behövs egentligen inte när du ska läsa. – Orkar hjärnan verkligen minnas alla ord som bilder? – Att lära sig ord som bilder är mer effektivt än att lära sig ord som ljud. Det är därför de som tävlar i minne använder bilder. FDB kommenterar på sidan 11. FDB:s NYHETER NYHETER 4/2013 FDB:s 4/2013 basfakta om läsningens grunder Läsning består av många delar Memorerar man ett antal ord, så kan man läsa en text som innehåller just de orden. Men man klarar inte att läsa ord man aldrig tidigare stött på. För att få en väl fungerande läsning bör man träna många olika moment. Här följer en kort sammanfattning. Alla barn är olika Om ett barn har problem med läsningen är det viktigt att först göra en kartläggning. Därefter kan man sätta in individanpassad träning utifrån barnets behov. Viktigt vara säker på bokstavsljud För att kunna läsa bra är det viktigt att vara säker på • bokstävers utseende • bokstävers språkljud • läsriktningen vänster - höger. Ljudning och ordbilder När man avkodar brukar man använda två tekniker: • ljudning (fonologisk läsning) • ordbilder (ortografisk läsning). Om man läser texter med hjälp av ljudning ett antal gånger kommer man efter en tid känna igen vissa ord/ orddelar, direkt. De har lagrats i långtidsminnet som bilder. Då klarar man att läsa hela ordet/orddelen direkt och läsningen går snabbare. Växlar mellan olika tekniker En van läsare växlar automatiskt mellan att läsa kända ord/orddelar direkt och ljuda okända ord. Vissa ord uttalas inte som de skrivs, till exempel ordet ”och”. De orden måste man lära sig som ordbilder direkt. LÄS MER Det räcker inte att enbart kunna läsa ordbilder • Minnet sätter stopp, man klarar inte att memorera alla ord • Man klarar inte att läsa ord som man inte stött på tidigare. • Man gissar, eller utelämnar ord. • Läsförståelsen blir bristfällig. Korta texter kan missförstås, och avancerade texter blir omöjliga att klara. • När man vant sig vid att gissningsläsa är det svårt att vänja sig av med denna felaktiga läsvana. Behöver hjälp att ”knäcka koden” Vissa barn lär sig läsa ”nästan av sig själv”. Men en del barn klarar inte att knäcka den alfabetiska koden på egen hand. De måste få hjälp, och mycket tid, för att bli säkra på bokstävernas utseende och snabbt koppla dem till rätt språkljud. Fler moment behöver tränas För att utveckla läsningen behöver man även få • bygga upp ett stort ordförråd. • lära sig att upptäcka mönster i språket. Då kan man upptäcka ordstammar som ”bil, bil-en, bil-ar-na”. Man förstår att ordet ”byggt” stavas med //G// fast det låter som //K//, eftersom det kommer från ordet ”bygga”. • öva upp sitt läsflyt. • öva stategier för läsförståelse. Text: Susanne af Sandeberg, utvecklingsledare FDB Fil.mag. i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi TIPS FDB:s Nyheter nr 1/2010 sid 4-5, www.fdb.nu Intervju med Maj-Gun Johansson God läsutveckling, Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin, Natur och kultur 2006 Grunderna i läs- och skrivinlärning, Inger Fridolfsson, Studentlitteratur 2008 Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, Birgit Druid Glentow, Natur och kultur 2006 27 Glada kliv, Ingegärd Hemmingsson, Kimga HB 2004 11 POSttIDnInG FDB:s NYHETERB 4/2013 FDB FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STOCKHOLM SE-113 48 STHLM reCePt PÅ NNORLUNDA A GLOStrÄnInG innehåller ett glosord. Inför varje radslut stannar hon, så att Jessica vet att det är dags för ett glosord, och då ska hon säga det aktuella ordet på engelska, inte hela meningen. Eftersom ordet då har satts i ett sammanhang är det betydligt enklare för henne att minnas glosordet. Till slut tränar de stavningen. Jessica skriver helt sonika av orden ett och ett, flera gånger. Märker Jessica att hon ”tjuvkikar” extra mycket på ett ord skriver hon ordet ytterligare några gånger tills hon inte behöver snegla på stavningen längre. Att skriva utan krav avdramatiserar det ytterligare. Annika Perslids dotter Jessica går i femman. Precis som för många andra med dyslexi, känns glosläxorna i engelska ofta som hopplösa. Trots att hon ägnar mycket tid åt dem, och verkligen anstränger sig, så ger det ingen utdelning. Behövde pröva något nytt En vecka kände Annika att läget började bli desperat: nu var det dags att prova ett nytt, lite roligare, sätt att träna. Sagt och gjort, Annika tog veckans glosor och satte ihop dem till en kort berättelse. - Det gör inget om den blir lite knäpp, förklarar hon. Det viktigaste är att glosinlärningen avdramatiseras. Fick alla rätt Första gången de tränat på detta sätt fick dottern alla rätt på glostestet i klassen. Det hade aldrig hänt tidigare. Ibland använder de även talsyntesen i datorn. Då kan de samtidigt lyssna till olika engelska dialekter. De repeterar också glosorna mer traditionellt genom att använda appen Flashcardreader. Skriver egen berättelse Först skriver Annika en berättelsen.Sedan läser hon den högt på engelska för sin dotter, som följer med i den skrivna texten samtidigt. Varje glosord är markerat med en annan färg. Sedan pratar de om orden i texten. De läser, ljudar, härmar och repeterar. Därefter läser mamma Annika den svenska texten högt. Hon delar upp meningarna så att varje rad TILL SIST Can you believe! Suddenly I saw a tiny flower against a wall. It grew across the ground. Amazing! Kan du tro! Plötsligt såg jag en pytteliten blomma mot en vägg. Den växte tvärs över marken. Fantastiskt! LÄS FDB:S reMISSVAr PÅ WeBBen I oktober lämnade FDB remissvar till regeringens förslag om att kravet på att upprätta åtgärdsprogram ska tas bort. FDB var, liksom bland annat samtliga skolmyndigheter, negativ till förslaget som nu kommer att omarbetas. FDBs remissvar finns att läsa på www.fdb.nu å p lj FDB PS. Fö ok! Facebo Surbrunnsgatan 42, 121 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Telefon: 08-612 06 56 Fax: 08-612 33 77 E:post: [email protected] www.fdb.nu
© Copyright 2024