1. No category

Mission "Lost in the woods"
Dunder och granater, undan alla sötvattensfiskar och annat otyg ty när sjörövarskeppet Karna
anländer hamnen på Ivö och Blue Berets järnhästar anländer och intar Sibylla kiosken är goda råd
dyra och landkrabborna illa ute.
På fredagen anlände så huvudstyrkan som skulle hålla och besitta ön till de bittra slutet.
Vi bjöds in att delta i de lokala ritter och sedvänjor som tillämpades på denna lilla men mycket god
försedda handelsplats. Flugsvamp gratinerad vildsvin och mjöd införskaffades stora lass och förtärdes
tillsammans med en samling av "locals" som av både skräck och nyfikenhet samlats just denna kväll
för att fira någon hedningshögtid tillsammans med några hycklare och spelmän.
Enligt krökaren som dessutom var storhövding för orten förkunnade att både eldvatten och andra
delikatesser senare under kvällen skulle serveras, på menyn nämnas följande:
Rulleböramos, slungad bäver och stenad vildgås, till detta serverades halmade pinnasnudor och
massor av mjöd.
Då lugnet så äntligen stillat sig över lägret och belägrarna stillat sin hunger och törst, smiddes de
stillsamt men med stor iver planer inför den kommande plundringen på fastlandet.
Sjörövarskeppet Karna bordades så åter i gryning och våra järnhästar styrde mot den stora
handelsplatsen Hässleholm, där enligt sägner skulle finnas stora skatter att plundra.
På vägen dit råkade vi dock ut för ett överfall av lerduvor som vi utan egna förluster lyckades
överlista, dessa lömska och elaka duvor flyger helt ljudlöst på sina förövare och är mycket svåra att
träffa, men då vi var en överlägsen skara var detta inget problem, den som besegrade flest duvor var
vår mästerskytt Tommy Gustavsson från Ängelholm.
Efter vår strid var vi både hungriga och törstiga och vi fann ett lämpligt värdshus som vi kunde
våldgästa och dessutom utfodra våra hästar som efter striden var lika hungriga som vi.
När vi så hade ätit upp den sista spädgrisen och släckt våra strupar med krökarens bästa mjöd var vi
så redo för tillbakafärd mot lägret igen.
Oden var tydligen ond på oss efter dagens drabbning ty han skickade stora mängder regn över oss,
men med våra fulla magar och överfulla sadelväskorna bekom detta oss icke!!!
Väl tillbaka i hamn så hade våra fruar och frillor tillagat en stor festmåltid med allahanda tillbehör.
Långt in på natten efter festmåltiden återvände så äntligen lugnet över kampen och ortsbefolkningen
kunde med skräckblandad förtjusning återvända till sina hyddor, grottor och hålor.
Då vi gjort oss redo att borda Karna morgonen där på kom så hövdingen och erbjöd sig att hålla ett
öga på orten åt oss, tills vi åkerkom, han lovade till och med att ställa till en dundrande fest då vi
återvände.
Ett sådant erbjudande kan man ju inte avböja, så nästa år hoppas vi kunna styra våra vildhästar till
detta farvatten igen. Tills dess simma lugnt.
Vid knapparna
Vice Ordförande Groo