PM - Att förstå & möta människor i kris 15 hp

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM PM, vt 2014 Att förstå & möta människor i kris 15 hp Jenny Stubelius Claes Dahlquist Mårdvägen 18 Sannelundsgatan 10 644 36 Torshälla 554 47 Jönköping [email protected] [email protected] ”Förbereda sig kan man alltid – beredd är man aldrig.”1 Beredskapsplanen som förutsättning för kris-­‐ och katastrofhantering på samhällsnivå med hjälp av appen Kairos, ”tiden är inne”. ”När dalen är genomfrusen och täckt av vinter,
gå då ner till de låga platserna.
Där rinner fortfarande det levande vattnet,
medan höjderna för länge sedan stelnat under isen.
Därnere har framtiden sitt fäste.
Utvecklingen avgörs från botten,
inte från topparna.”
Magnus Malm om psaltarpsalmen 104
1
Daniel Brattgård
Handledare: Cecilia Melder Teologiska Högskolan Stockholm Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
1. Behov - Bakgrund & definitioner
Vid kriser och katastrofer är ”de till synes små insatserna” (Arman & Rehnsfeldt 2012:7) av
oerhörd betydelse för den enskilda människan. Detta kan ses som en medmänsklig handling
som vi i stundens ingivelse, behov och förutsättning ser. Den typen av insats sker spontant i
mellanmänskliga relationer och förutsätter varken ansvar eller skyldigheter även om våra
värdegrunder ofta ser det som naturligt och ger stor lindring och möjlighet till återhämtning
efter en extraordinär händelse. Det förefaller som en inneboende känsla i många av oss
människor att hjälpa varandra när det som inte får hända faktiskt inträffar. Vi utgår från ett
hälsoperspektiv som betonar det friska (Arman & Rehnsfeldt 2012:7) och Cullberg hänvisar
till att krisreaktioner inte är sjukliga företeelser, utan naturliga reaktioner på svårhanterliga
händelser. Omsorgen för människans helhet känns grundläggande då vi består av kropp, själ
och ande eller om vi kallar det existens. Krisstödet som vi ger varandra är gränslöst på många
plan, över olika religionstillhörigheter, samhällsklasser och kulturella skillnader. Kriser kan
ibland förena människor som annars inte skulle samverka eller träffas. KAMEDO-rapporten
72 om bombningarna i bland annat Jerusalem beskriver att religionen har ”en väsentlig roll
som sannolikt blir mest påtaglig när människorna upplever sjukdom, död och sorg”
(Socialstyrelsen 1998:17). Vidare verkar det som att olika kulturer, samhällen och länder har
skilda beredskaper både dokumentmässigt och mentalt, till exempel har den judiska kulturen
stor betydelse för människor i det israeliska samhället (Socialstyrelsen 1998:26). Rapporten
”Det är säkert ingenting – men tänk om det är det” hänvisar till Cullbergs tankar att
människor oavsett kultur och religion ska bemötas utifrån aspekterna och frågorna om vad
som har hänt, hur detta berör människan på insidan, livssituation och socialt nätverk. Även
Pellmer & Wramer ger nytt ljus åt den kontextuella grunden för hur människor mår, i boken
”Grundläggande folkhälsovetenskap”.
Behovet och efterfrågan av beredskapsplaner och rutinbeskrivningar vid händelse av
extraordinära händelser har ökat allteftersom antalet situationer tilltagit. Ett sammanställt
material känns angeläget för såväl människor som drabbas som för människor som ska arbeta
i, under och efter extraordinära situationer och händelser. Lagar och förordningar i Sverige
beskiver vikten av att utöva gemensamma insatser vid kriser och katastrofer. Myndigheter,
landsting, kommun, polis, trossamfund/kyrkor och även ideella verksamheter har mer eller
mindre utformade beskrivningar kring hur arbetet eller insatsen ska bedrivas i dessa fall. Vid
händelse av kris, katastrof och extraordinära händelser har samhällets instanser ett ansvar
Sida 2 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
enligt lag och förordningar att hantera krissituationer. ”Socialstyrelsens krisarbete är att bidra
till att minska konsekvenserna av allvarliga händelser för samhället”. Socialstyrelsen har en
informationsdel på hemsidan som är på teckenspråk.
Samhällets ansvar i krissituationer ser annorlunda ut och präglas även här av gränslöshet.
Olika
samhällsinstanser,
frivilligorganisationer,
trossamfund
och
andra
intressenter
samarbetar. Norge har en föredömligt övergripande hemsida som heter http://www.kriser.no/
som gör att det är lätt att finna information och få samma information oavsett var i landet
katastrofen eller krisen händer. Hemsidan fungerar bland annat som resursbank och innehåller
rutinbeskrivningar. Sverige har en hemsida som heter http://krisinformation.se som ger en
övergripande bild. Behovet av kompetensbanker och rutinbeskrivningar anses som
grundläggande, parallellt med övningar och kompetensutbytestillfällen. Det framgår mycket
tydligt i olika rapporter (ex Socialstyrelsen KAMEDO-rapport 97 angående bombattentatet i
Oslo och skjutningarna på Utøja 2011) att det är av största betydelse att olika aktörer
samarbetar vid kriser och katastrofer. Dyregrov påpekar att undersökningar visar att i norska
kommuner med kristeam har haft ett betydligt bättre krisstödsarbete än kommuner utan
kristeam (Dyregrov 2008:15).
Generellt sett har kyrkornas roll i det svenska samhället marginaliserats mer och mer under
efterkrigstiden, vilket blivit extra tydligt i de senaste årens debatt kring om skolavslutningar
kan vara i kyrkan eller inte. Som ovan visats har ändå religionen betydelse när människan
hamnar i kris och då blir också samverkan med trossamfunden viktiga i samhället.
Människans hälsa blir mer och mer avgörande faktorer som påverkar synen i vardagslivet.
Begreppet hälsa innehåller till stor del diametrala definitionsbeskrivningar men vi utgår från
en grundsyn att hälsa betyder olika för olika människor beroende av kontext, livssyn och
grundförutsättningar (Medin & Alexandersson 2000:37). Under senare tid har den
existentiella hälsan fått mer betydelse och människan ses utifrån ett helhetsperspektiv som
kropp, själ och ande. Ur ett religionspsykologiskt perspektiv visar Cecilia Melder i sin
avhandling hur det existentiella hälsoperspektivet är viktigt för hela folkhälsan. Genom den så
kallade tredje folkhälsorevolutionen kring millenniumskiftet där utgångspunkten är en mer
sammansatt syn på vad hälsa och sjukdom är än tidigare samt att orsakerna till välbefinnande
eller inte är mer komplexa till hela livssituationen (Melder 2011:35). Den existentiella
hälsodimensionen påverkar upplevelsen av hälsa i såväl den fysiska, psykiska, sociala och den
ekologiska hälsodimensionen, men verkar också som en autonom hälsodimension vid sidan
Sida 3 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
av de övriga (Melder 2011:209). Detta fylls inte automatiskt med ett kyrkligt innehåll, inte
ens livsåskådningsmässigt. I vårt postmoderna samhälle behöver människor bearbeta sina
existentiella behov med egna meningsskapande strukturer. Örjan Wallin från SST (nämnden
för statligt stöd till trossamfund) konstaterade vid sitt föredrag att samhället inte längre är
sekulariserat. Staten är i och för sig sekulär, men med invandringen har det blivit ett
mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Även Carl-Reinhold Bråkenhielm lyfter fram i sitt
föredrag att det kanske snarare skett en sakralisering i vårt samhälle. Inte till offentlig
religion, utan till privatreligion. Det är en utmaning för kyrkan i sitt krisberedskapsarbete i
mötet med den postmoderna människan i sina existentiella behov. Örjan Wallin pekade också
på att vi lever i en brytningstid där staten jobbar med sin sekulära identitet och har svårt att
förhålla sig till trossamfunden. De existentiella frågorna tappas lätt bort och många har svårt
att ta till sig de traditionella formerna vi är vana att erbjuda. I en omgivning med många olika
aktörer är det viktigt att vara ödmjuk och öppen för människors egna tankar och behov.
Cecilia Melder pekar utifrån sin studie på ”att det är viktigt, att man på olika sätt skapar
stödjande miljöer som erbjuder människor möjlighet att utveckla och vidmakthålla
funktionellt existentiella meningsskapande strukturer i dagens postmoderna Sverige” (Melder
2011:241). Währborg beskriver i sin bok ”Stress och den nya ohälsan” att det finns ett
samband mellan förändringar i livshändelser och den fysiska- och psykiska hälsan hos
människor. Olika kriser och katastrofer i livet påverkar människor i olika grad. På en SRRSskala (The Social Readjustment Rating Scale), uppkommen på intuition, beskrivs hur olika
situationer påverkar oss som människor. Währborg är dock noga med att redogöra för att
kontexten till stor del ligger till grund för hur vi reagerar. Skalan visar på att förlust och
separation är de enskilt mest besvärliga situationerna (Währborg 2009:78-81). När den
teoretiska bakgrunden till DEF (Det Existentiella Förbandet) beskrivs, poängteras vikten av
den meningsskapande gemenskapen i mötet mellan den drabbade och vårdaren, där lidandet
så småningom kan bli uthärdligt och en ny livsförståelse växa fram (Arman & Rehnsfeldt
2012:123). Marta Weston Cullberg beskriver i sin bok människans behov av existentiell tröst
som handlar om en andlig reparation. ”Den existentiella trösten handlar om att bli sedd på
djupet och att bli mött i sin tröstlöshet. Det är en tröst där vår djupa ensamhet upphävs och
känslan av maktlöshet blir mindre påtaglig.” (Weston Cullberg 2012:89). Då kan till och med
det svaga bli en tillgång i livet. Tom Lundin säger: ”Jag vill påstå att utan tillgång till vårt
depressiva rum kommer vi försöka skydda oss mot kunskapen om livets villkor och undvika
Sida 4 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
det riskabla lyssnandet. Och vi kommer ständigt att vilja blunda för att fly den olycka och
sorg som vi möter” (Cullberg 2006:216).
Definitioner:
•
Kris – en oväntad händelse som hotar samhällets grundläggande resurser där de
normala resurserna inte räcker till utan fler resurser behöver samordnas.
•
Katastrof – allvarlig händelse där resurserna inte längre räcker till och kvalitén inte
kan bibehållas.
•
Allvarlig händelse – händelse där resurserna måste organiseras och ledas på särskilt
sätt (samlingsbegrepp inom hälso- och sjukvård).
•
Extraordinär händelse – en händelse vilket innebär allvarlig störning i viktiga
samhällsfunktioner som kräver snabba insatser (av bland annat kommun och
landsting).
•
Tre principer i krishantering:
A. Ansvarsprincipen – samma ansvar som i normalläget.
B. Närhetsprincipen – den som är närmst och ”hemtam” agerar.
C. Likhetsprincipen – så lika normalstrukturen som möjligt.
2. Målsättning med informationsinsamling
Vi har valt att länka de olika dokumenten som vi har för avsikt att behandla, ge exempel på
och i förlängningen använda i ett mer praktiskt arbete. Flertalet av de instanser och personer
vi har haft kontakt med har förklarat behovet av att vissa dokument och uppgifter, av
förståeliga skäl, inte bör komma till allmänhetens nyttjande. Därför är exempelvis
rutinbeskrivningar och arbetsbeskrivningar i det här dokumentet endast benämnda och
länkade för åtkomst för presentationen för att inte röja känsliga uppgifter.
Svenska kyrkans handbok i krisberedskap säger att deras önskan är att handboken ”kan utgöra
ett konkret och användbart underlag till stöd för både planering och insatser”. Enligt Svenska
kyrkans kyrkoordning (kap. 2 § 11) står det ”församlingen eller, om församlingen ingår i ett
pastorat, pastoratet ska vidta beredskapsförberedelser som behövs för verksamheten under
kris och höjd beredskap”. Vid ett telefonsamtal med Per Mossegård, samordnare på
Kriscentrum vid Vårsta diakonigård, klarläggs att handboken håller på att uppdateras och
digitaliseras. Dessutom har den gamla avsiktsförklaringen mellan Svenska kyrkan och gamla
Sida 5 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
KBM (Krisberedskapsmyndigheten) blivit ett samverkansavtal med nya MSB (Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap). På hemsidan för Vårsta diakoni presenteras också ett
krisstödsprogram: ”Crisis Comprehension Adaptive Modell” (CCAM). Programmet anses
vara tvärvetenskapligt och utgår ifrån ”kommunikologi” som handlar om processer i
kommunikation och förändring. Det är svårt för oss att bedöma nyttan av detta i vårt
beredskapsarbete.
Vi har valt att titta på två avgränsade geografiska områden i vårt PM för ämnet. Dels
Eskilstuna med en viss närliggande och mer överordnad nivå då Eskilstuna tillhör Strängnäs
stift och Sörmlands län, dels Jönköping med fokus på tätorten och kommunen, men även här
ett regionalt samverkansperspektiv i Växjö stift och Jönköpings län.
Strängnäs stift ligger i startgroparna i att utforma en beredskapsplan. Kyrklig beredskap i
Strängnäs stift finns endast som arbetsdokument och har ännu inte fastställts av stiftsstyrelsen.
Dokumentet innehåller fem bilagor. Den första innefattar bland annat ansvarsområden,
åtgärdskalender och ledningsgrupp. Den andra bilagan handlar om kriskommunikation. Den
tredje behandlar beredskapsgrupp, den fjärde gäller lista över respektive chef som är utsedd i
krisledningsgruppen och den sista bilagan innehåller kontaktuppgifter. Arbetet i Växjö har
ännu inte kommit igång ordentligt. På beredskapsplan – svenskakyrkan intranät – Växjö stift
finns endast kansliets egen beredskapsplan länkad som typexempel för pastoratens eget
beredskapsarbete.
Landstinget Sörmlands katastrofplan innefattar både regional och lokal nivå. TiB (tjänsteman
i beredskap) ska inom 5 minuter ”påbörja samordning och ledning” och göra sig en bild av
läget. ”TiB bedömer om det är en allvarlig händelse och beslutar initialt om beredskapsnivå
för Regional Katastrofledning (RKL)” (s. 12). TiB beslutar om beredskapsnivå som innefattar
stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge och vad varje nivå innebär och exempelvis
vilka resurser som krävs. Sörmlands landsting inbegriper tre sjukhus som samverkar vid
behov. Länsstyrelsen i Södermanlands län har en ”överenskommelse om effektivare
samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm – DSAM” som är ett
dokument för en typ av avtal vad som gäller vid händelse av kris med höjd beredskap i länet.
Dokumentet finns framtaget för att användas vid extraordinär händelse och bygger på att
endast ett visst antal personer från Sörmlands Krisledningsråd (SKR) finns företrädda. DSAM
ska inom 30 minuter ha ett överläggningsmöte på telefon. Vi har även tagit del av
Sida 6 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
Länsstyrelsen i Södermanlands dokument från årsredovisningen 2012 där beredskapsplanen
mm finns omnämnd. Landstinget i Sörmland har en så kallad ”Åtgärdskalender vid allvarlig
händelse” som innehåller en utförlig checklista på 17 punkter för PKL-chefen att följa vid
händelse av kris som är godkänd av katastrofkommittén på MSE (Mälarsjukhuset Eskilstuna).
Olika avdelningar inom Landstinget Sörmland har varierade krishanteringsplaner. Ett
exempel är Tolkcentralen (teckenspråk-, dövblind- och vuxendövtolkar) som har utformat ett
dokument som beskriver och definierar ”händelser som kan utlösa en sådan krissituation” och
även en åtgärdsplan. Även Eskilstuna kommun har dokument för att hantera situationer vid
extraordinära
händelser.
Ett
sådant
dokument
är
exempelvis
”Barn-
och
utbildningsförvaltningens ledningsplan för extraordinär händelse” som beskriver kommunens
övergripande ledningsplan, syfte, mål, konkret ledningsplats, larmförlopp mm.
I Jönköping har Landstingets kris- och katastrofmedicinsk beredskapsplan ungefär samma
uppläggning som i Sörmland med en regional nivå med en TiB som ansvarig och en lokal
nivå för vart och ett av de tre sjukhusen och vårdcentralerna i länet. Parallellt har
kommunerna i länet en egen beredskap med utgångspunkt från Socialtjänstlagen (2 kap 2§ 1
st) och innebär ett direktiv att ansvara för alla de som vistas i kommunen. Det presenteras i tre
sammanhängande dokument, där huvuddokumentet Handlingsprogram trygghet och säkerhet
beskriver ansvaret att upprätthålla de grundläggande och samhällsviktiga funktionerna i
kommunen genom sårbarhetsreducerande åtgärder samt krishanteringsförmåga (s. 19), vilket
sedan utvecklas i Delprogram krisberedskap. När larmet går är det jourhavande räddningschef
som fungerar som TiB inom kommunen och vid extraordinär händelse samlas
krisledningsnämnden och hela krisledningsstrukturen byggs upp. Parallellt byggs krisstödet
upp genom att POSOM-gruppen sammankallas som i sin tur presenteras i Plan för
krisstödssamordning. Gruppen består i första hand av cheferna för socialtjänsten,
skolförvaltningen och räddningstjänsten, som sedan knyter relevanta personer till gruppen.
Utbildningsförvaltningen blir framför allt involverad när det finns barn med i bilden. Det
finns en 25-årig väl inarbetad samverkanstradition mellan Jönköpings POSOM-grupp,
sjukhusets PKL, polisen samt med kyrkorna och sjukhuskyrkan (s.2). Södermanland har ett
liknande och väl fungerande arbete. Dessutom finns ett närverk med psykiatriska akuten,
akuten, vårdcentraler, ambulansen, stora arbetsgivare och företagshälsovården. (s.3). Även
SST:s broschyr om trossamfundens insatser i samhällets krisberedskap, som lyfter denna
samverkanstradition som intressant. Jourhavande räddningschef rapporterar hela tiden till
Sida 7 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
Länsstyrelsens TiB och om krisen är svår eller omfattar fler kommuner går den in i en
samordnande funktion. I Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län konstateras
att Länsstyrelsen inte har några stora resurser för krishantering, men har en samordnande
funktion och kan bidra med viss experthjälp och är en länk mellan lokal och nationell nivå
(s.69). Detta sker inom ramen för F-samverkan som innefattar länets alla kommuner samt
Ydre kommun i Östergötlands län, landstinget, länsstyrelsen, polisen, SOS Alarm, försvaret
och adjungerande efter behov (s.2). Jourhavande i respektive organisation kan ta initiativ till
samverkan. Dessutom finns Räddsam-F en samverkan mellan länets räddningstjänster och
SOS Alarm. Inom polisen finns en nationell satsning på samarbetet med Svenska kyrkan. En
av pastoratets (indelningsenhet för församling) diakoner går nu en av rikspolisstyrelsens
kurser med mål att nå större samsyn och skapa lokala samarbetsavtal mellan organisationerna.
Räddningschefen upplever ett gott samarbete med polisen, men de kämpar med stora
omorganiseringar i regionen. FRG (kommunens frivilliga resursgrupp) kallas bara in vid när
praktisk hjälp behövs och inte i krisstödsarbetet. Övriga frivilligorganisationer som finns till
hands är brukshudsklubben och bilkårister, medan Röda korset för en ganska tynande tillvaro
i krisberedskapsarbetet. Det nya Missing people har goda kontakter med polisen.
Vid en jämförelse mellan Eskilstuna och Jönköping ser man många likheter. Där finns
regionala samverkansorganisationer i båda länen. Däremot verkar Eskilstuna ha en enklare
larmkedja där landstingets TiB har huvudansvaret vid larm medan i Jönköping finns en TiBfunktion inom både kommunen, landstinget och länsstyrelsen. De har ett väl utarbetat
samverkansnätverk genom SOS Alarm, men situationen avgör vem som tar initiativet
(Regional krissamverkan i Jönköpings län s.5). Ett spännande utvecklingsarbete angående
andlig vård är på gång inom landstinget i Jönköpings län. Utifrån sitt policydokument håller
man på att arbeta fram ett nytt arbetsmaterial. Det lyfter fram hur hälso- och sjukvården även
ansvarar för människors andliga vård utifrån en helhetssyn på människan där även det
existentiella behovet är viktigt för hälsan. Det finns relationer framför allt med sjukhuskyrkan,
som i sin tur har kontakt med de kristna kyrkorna, samt en muslimsk koordinator i Huskvarna
och en buddhistisk koordinator i Göteborg. Däremot ingen judisk kontakt eller med andra
minoritetstrosinriktningar. Dokumentet uttrycker en stor öppenhet för trossamfundens
verksamhet och man kan ana en allt större förståelse för det existentiella folkhälsobegreppet.
Det verkar således som att det ligger i tiden att utarbeta krishanteringsplaner, åtgärdslistor och
liknande för att verka på bästa möjliga sätt vid en extraordinär situation och kris. Det är
Sida 8 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
tydligt att det är olika nationella, såväl som internationella, händelser som har utlöst
förståelsen av och behovet kring dokument som kan underlätta vid krisarbete. Det är viktigt
att skapa mening och begriplighet för att göra det hanterbart för en människa i kris
(Antonovsky 2005:43).
Ett övergripande mål med alla dessa dokument är att visa på behovet av en sammanställning
som i förlängningen kan resultera i en app för mobiler och paddor. Den kan möjliggöra och
erbjuda information på ett lättillgängligt, uppdaterat och övergripande sätt. Appen kan med
fördel innehålla en del som är tillgänglig för allmänheten när det gäller kris med avsikt att
fungera som resursbank, informationskälla, innehålla länkar och kontaktuppgifter hos
myndigheter m.fl. En annan del av appen kräver inloggning för personer som arbetar med
beredskapsplaner och krisarbete. Eventuellt kan även appen utformas för unika inloggningar
vid specifika kriser och möjligheter till ett eget digitalt forum. Detta bland annat för att
flertalet av dokumenten innehåller telefonnummer och andra sekretessbelagda uppgifter som
allmänheten inte bör få del av. Men ”olyckor och katastrofer har i alla tider väckt stort intresse
hos både allmänhet och medier” (Englund 2008:23). Vi tror att en samlad bild av krisen eller
katastrofen är viktig och i möjligaste mån kan bidra med en lättare arbetsbörda för
katastrofarbetets personal.
Vi tänker oss att appen ska, likt den norska hemsidan om kriser och katastrofer, innehålla ett
antal aktuella länkar till de instanser, myndigheter och andra betydelsefulla aktörer. Exempel
på dessa är: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Socialstyrelsen, Bris
(Barnens rätt i samhället), Brottsofferjouren (Boj), Brottsoffermyndigheten, Kvinnojouren,
Regeringen, Missing people, Polisen, SOS Alarm (112), landstingen, SMHI, radio & tv,
kommun, Försvarsmakten, Krisinformation, Smittskyddsinstitutet (SMI), Länsstyrelsen och
Svenska kyrkan (som övergripande och sammankallande trossamfund).
Sida 9 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
3. Genomförande av projekt Kairos, ”tiden är inne” –
en app för kris- och katastrofarbete (inkl. tidsplan, budget och resursbehov)
Bakgrunden, det initiala informationsinhämtandet och målbeskrivningen utgör underlaget för
den projektplan som redovisas för en motivering till en lättillgänglig och samlad plattform för
kris- och katastroffrågor.
3.1 Uppdragsgivare
Uppdragsgivare för projektet är Sveriges kommuner och Landsting samt andra aktörer på
området.
3.2 Bakgrund
När det som inte får hända ändå händer, är det av yttersta vikt att människan som existentiell
varelse med allt vad det innebär. Fokus bör ligga på en helhetssyn på människan. Frågorna om
meningen med livet, rättvisor och orättvisor, död och liv, vad händer efter detta mm är de
frågor som får störst plats hos oss människor när något händer. Vårt behov av andliga och
trosinriktade samtal får en större dignitet än vid livet till vardags för många av oss. Därför
finns det ett stort behov av ett samlat arbete för både fysiskt- och själsligt eller andligt plan för
de människor som drabbas av kriser och katastrofer (Kyrkohandbok i beredskap 2007:34).
Sverige är uppdelat i olika regioner, län, stift osv. Vissa regioner har ett mer genomarbetat
kris- och katastrofarbete än andra. Till stor del beror detta på hur pass drabbade
regionen/området har varit genom åren.
3.3 Syftet med Kairos
Appens syfte är att skapa ett samlat forum för information, rutiner, länkar, kontaktuppgifter
och arbetsbeskrivningar för att skapa ett mer genomarbetat och allmäntillgängligt material för
hela Sverige.
3.4 Mål
Målet med projektet är att skapa en tvådelad app för beredskapsplan för extraordinär händelse
på lokal-, regional- och nationell nivå. Nyttan med projektet är att föregå kris- och
katastrofarbete innan det är ett faktum. Appen ska kunna leda till att arbetet med enskilda
beredskapsplaner, arbetsbeskrivningar, rutiner (mm) kan spridas och tillvaratas av fler aktörer
Sida 10 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
inom samma arbetsfält men inom olika regioner och områden. Appen har även som mål att
skapa en trygghet hos dels människor i samhället på informationsbasis och dels för aktörer
som arbetar på området. Det finns ingen mening med att uppfinna hjulet på nytt. Genom
appen kan även speciell spetskompetens mer övergripande och effektivare användas. Exempel
på detta kan vara språkkompetenser, traumateam, specialistsjukvård osv.
3.5 Avgränsningar
Projektet innefattar inte att fördela arbetet inom regionerna eller att vidareutveckla
regionernas interna arbete utan detta ska ske på regional och lokal nivå.
3.6 Risker
Risker med projektet föreligger. Dels finns en risk för att beredskapsplaner, rutiner och
arbetsdokument som kommer att finnas tillgängliga i appen kommer att stagnera och bli stela
dokument som inte kontinuerligt förändras och används. Det föreligger även en risk att
inloggningar till appen offentliggörs för allmänheten och på så vis gör större skada än nytta,
dvs. det finns alltid en risk att information kommer i fel händer och med tvivelaktiga avsikter.
Därför bör extra hänseende tas vid utformningen av appen och dess inloggningsmöjlighet.
3.7 Organisation
Regeringen bör föreslå till landsting och kommuner att initiera ett projekt som är
sammankallat för kris- och katastrofarbetet på nationell nivå. Projektetägare bör rimligen vara
SST (Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfunden) som är en statlig myndighet som redan
nu samordnar samfundens roll i krisberedskapsfrågor. Projektgruppen bör bestå av 2-3
personer inom deras redan etablerade krisberedskapsarbete. Speciell spetskompetens på
teknisk support jämte krisarbetet är nödvändigt.
3.8 Tidsplan
Projektgruppen behöver initialt kategorisera regioner och/eller lokala områden över Sverige.
Eftersom Sverige är uppdelat i olika kommuner, landsting och stift krävs det av
projektgruppen att inleda ett samarbete med lokala aktörer i alla Sveriges områden för att
säkerhetsställa materialets dignitet och omfattning. Dessa regionala och lokala aktörer får i
uppgift att revidera och uppdatera sina dokument, rutiner och kontaktuppgifter. Allteftersom
materialet färdigställs i de olika kommunerna, landstingen och stiften (och övriga aktörer)
Sida 11 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
samlas detta in av projektgruppen som startar en kategorisering av materialet utifrån kategori
av dokument, målgrupp, område osv. SST:s projektgrupp upprättar en kontaktlista på
ansvariga för kontinuerlig uppdatering av dessa dokument, en så kallad sammankallande
funktionsperson inom varje område, förslagsvis TiB (tjänsteman i beredskap) på aktuell nivå
(ex länsstyrelse, landsting eller SOS Alarm) eller annan. Detta inledande arbete kommer att ta
cirka 6 månader.
Sedan behöver projektgruppen utforma en funktionell app som möjliggör att olika typer av
information, länkar och dokument finns tillgängliga. Appens utformande kommer att bestå av
två olika delar, en för allmänheten som är mer på informationsbasis med länkar och
kontaktuppgifter, dels en inloggningsvariant för arbetet i kris- och katastrofarbete.
Utformandet av appen beräknas ta cirka en månad och cirka en månad till att testköra appen.
Därefter startar arbetet med att koppla dokument mm till appen. Detta arbete är av största
noggrannhet och kommer att ta cirka 5-6 månader beroende av det insamlade arbetets
omfång.
Med hänsyn till behovet av att appen med dess material är under ständig uppdatering och
revidering för att ges relevans kommer arbetet med den kontinuerliga uppdateringen av
dokumenten, länkarna och kontaktuppgifterna på appen att ske i SST:s regi under den
ordinarie arbetsgången.
Projektet budgeteras med 1 miljon per person och år inklusive OH-kostander (resor, telefon
mm).
•
Initialt arbete 6 månader på 3 personer: 1 500 000 kr
•
Appens utformning 2 månad på 3 personer: 500 000 - 510 000 kr
•
Dokument & länkar kopplas till appen 5-6 månader på 3 personer: 1 250 000 –
1 500 000 kr
Totalt: 3 250 000 – 3 510 000 kr
4. Utvärdering
Appen kommer fortlöpande att utvärderas, revideras och uppdateras genom samtal med
regionernas sammankallande funktion och SST. Ett avstämningsmöte med varje område
kommer att ske minst en gång per år om det inte föreligger uppdateringar osv dessförinnan.
Sida 12 av 13 Teologiska Högskolan Stockholm
Att förstå och möta människor i kris 15 hp
2014-01-31
Jenny Stubelius & Claes Dahlquist
[email protected]
[email protected]
5. Litteraturlista
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Arman, Maria & Rehnsfeldt, Arne, 2012: DEF – Det existentiella förbandet. Existentiellt
omhändertagande efter katastrof. Stockholm: Liber.
Cullberg,
Johan,
2006:
Kris
och
utveckling.
Samt
Katastrofpsykiatri
och
sena
stressreaktioner. Stockholm: Natur & Kultur.
Dyregrov, Atle & Dyregrov, Kari, 2008: Krisepsykologi i praksis. Bergen: Fagbokforlag.
Englund, Liselotte 2008: Katastrofens öga, En studie av journalisters arbete på olycksplats.
Doktorsavhandling: Göteborg University, Institutionen för journalistik och masskommunikation.
Kyrkokansliet Uppsala, Svenska kyrkans kriscentrum. 2007: Svenska kyrkan Handbok i
krisberedskap. Solna: Intellecta.
Medin, J och Alexandersson, K (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Melder, C A 2011. Vilsenhetens epidemiologi. Uppsala: Uppsala Universitet.
Pellmer, K, och Wramner, B (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber
AB.
Socialstyrelsen, 1998: "Det är säkert ingenting – men tänk om det är det!", Bombattentaten i
Jerusalem, Ashkelon och Tel Aviv 1996, KAMEDO-rapport 72.
Socialstyrelsen, 2009: Krisberedskap inom socialtjänstens område, Vägledning för planering.
Socialstyrelsen, 2011: Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011, KAMEDOrapport 97.
Weston, Cullberg, Marta, 2012. Tröst och reparation. Stockholm: Natur & Kultur.
Währborg, Peter, 2009: Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur.
Sida 13 av 13