straBag först i sVerige GAMMALT BLIR TILL NYTT I
en tidning för dig som arbetar på STRABAG, nimab och zÜblin scandinavia ab JUNI 2012 Visuell projektplanering Spar tid och minskar stress Kraven på att korta tidplaner och strama åt projektbudgetar ökar. Projekten har helt enkelt inte råd med tidkrävande och kostsamma överraskningar längre. Därför har STRABAG börjat planera projektarbetet i de större projekten på ett helt nytt sätt. Metoden kallas Visuell projektplanering och innebär bland annat att man a nvänder visuell planering. Renoveringen av Söderledstunneln är ett tydligt exempel som visar att metoden fungerar. Det komplexa projektet som beräknats till 45 manår utfördes på fem månader, och blev klart före utsatt sluttid. läs mer på sid 6 Norra Djurgårdsstaden: Europas största stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt som kommer att omfatta 10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser när projektet står färdigt år 2025. STRABAG har en viktig roll när man i de två inledande etapperna bland annat markförstärker och bygger gator, arbetsgator och ledningsgravar. läs mer på sid 8 BRVZ STRABAGS EKONOMISKA NAV BRVZ i Kumla ansvarar för det administrativa arbetet inom STRABAG-koncernens alla Sverigebolag. Här hanteras allt från bolagens fakturor och löner till den gemensamma redovisningen och IT-infrastrukturen. BRVZs arbete leder till stordriftsfördelar, ökad kontroll och även till viktig avlastning och mer tid i projekten. läs mer på sid 10 STRABAG först i Sverige Gammalt blir till nytt i framtidens vägar När E22:an genom Skåne skulle byggas om valde STRABAG en för svenska vägar ny metod, som trots tunnare väg tål slitage bättre. Dessutom bearbetas och återvinns stora delar av den befintliga vägkroppen på plats. Metoden är högintressant med både ekonomiska, hållfasthetsmässiga och miljömässiga vinster. Läs mer på sid 3 FRAMTIDENS VÄGBYGGE 3 STRABAGAKTUELLT Züblin en del av STRABAG Det finns många former av specialistkompetens inom STRABAGs olika verksamhetsgrenar. Züblin som är specialiserade på bland annat grundläggnings- och infrastrukturprojekt vill här passa på att puffa för några av sina kompetens- och specialistområden: Ledare Välkommen till ett nytt nummer av vår personaltidning. I det här numret får vi bland annat stifta bekantskap med två aktuella projekt: E22 i Skåne och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, som är ett expansivt område med både hus och infrastruktur. Vi möter även STRABAGs nya KMA-chef och kan ta del av ett läsvärt reportage om visuell projektplanering, som kommer att vara en viktig faktor för att effektivisera våra projekt genom att ge oss verktyg att göra rätt från början, spar tid och minska stressen i projekten. Innehållet i tidningen berör på något sätt de komponenter som är viktiga framgångsfaktorer för oss på STRABAG. Det handlar bland annat om planering/ekonomi och inte minst säkerheten som alltid ligger högst på agendan. Nu måste projektportföljen fyllas på. Nimab och Projektutveckling har en bra orderbok just nu. I den övriga verksamheten behöver orderböckerna fyllas på samtidigt som vi måste slutföra pågående projekt på bästa sätt och i rätt tid. Kring ekonomin arbetar vi också med möjligheten att kunna förhandla hem en del av de negativa resultaten vi har i några tuffa projekt som vi har med i bagaget. Vi har en del att göra och det finns också mycket positivt i vår verksamhet. Vi har nått en viktig milstolpe genom att vi är igång med vårt första egenutvecklade projekt: bostadsprojektet i Tyresö. Det är mycket glädjande. Under det här första halvåret har vi alla jobbat hårt för att STRABAG ska nå en stark position på den svenska marknaden, och det ska alla ha en stor eloge för. Nu närmar vi oss en välbehövlig ledighet och jag vill passa på att önska dig och din familj en riktigt trevlig sommarsemester. Lars Nihlén, Vice operativ chef. Borrade stålpålar 90–813 mm Slagna stålpålar 60–813 mm Betongpålning Spontning Ridå- och keminjektering Jetinjektering Sekantpålar Styrd borrning i berg Rymningsborrning till 700 mm Grundvattensänkningar/ filterbrunnar Geoenergianläggningar Vill du veta mer kontakta Fredrik Persson, arbetschef Grundläggning på 08-553 335 02 eller [email protected]. Seniorboende utöver det vanliga STRABAG har som en av fem anbuds lämnare kammat hem en markanvisnings tävling på 3 700 kvm i Danderyd, genom STRABAG Projektutveckling. Det vinnande k onceptet avser 35 till 40 seniorbostäder och v aldes ut för den bästa lösningen gällande konstruktion, ekonomi och miljö. Byggnaden kommer att uppföras med passivhusstandard och omfattar särskilt seniorboende samt klubbrum, bibliotek, parkeringsgarage, behandlingsrum och relaxavdelning. Projekteringen startar våren 2013. Laboratorium för kärnbränslehantering I januari 2012 startade STRABAG arbetet med att bygga ut Svensk Kärnbränslehanterings underjordiska laboratorium på Äspö, Oskarshamn. Laboratoriet är en internationell forskningsanläggning som ska bidra med värdefull kunskap kring slutförvaringen av kärnbränsle. Sprängningen av tre nya tunnlar samt ett antal experimentnischer utgör en del i forskningsarbetet och beräknas vara klart under hösten 2012. Chefredaktör: Cecilia Banfors [email protected] eller 076-849 44 10 Produktion: Text, idé & produktion Foto Tryck Omslag Har du något som du vill dela med dig av till dina medarbetare? Nyheter eller annat material till tidningen? Kontakta [email protected], 076-849 44 10 Brandline. Jörgen Däckfors, Martina Melin, Sofia Mårtensson & Gunilla Rolness. Mikael Ullén och STRABAG Östertälje Tryckeri Pernilla Persson, arbetsledare. Miljömärkt trycksak, 341342 STRABAG först i Sverige Gammalt blir till nytt i framtidens vägar När E22:an genom Skåne skulle byggas om valde STRABAG en för svenska vägar ny metod, som trots tunnare väg tål slitage bättre. Dessutom bearbetas och återvinns stora delar av den befintliga vägkroppen på plats. Metoden är högintressant med både ekonomiska, hållfasthetsmässiga och miljömässiga vinster. en nuvarande landsvägen E22 trafikeras av upp till 17 000 fordon per dygn och ska byggas om till en planskild, fyrfilig motorväg med en hastighetsbegränsning på 110 km/h. STRABAGs del av ombyggnaden innehåller sträckningarna Hurva-Rolsberga och Hörby Norra-Linderöd vilket motsvarar drygt 20 km motorväg och 15 km lokalvägar. Därtill kommer 12 broar, koportar, viltpassager och ett antal fördröjningsmagasin som tar hand om och renar dagvatten från vägytan. — Den ökade trafiken och dagens fokus på säkerhet är det som gjort att Trafikverket vill bygga om E22:an, berättar arbetschefen Per-Eric Nilsson, som faktiskt varit med och byggt delar av E22:an tidigare. Då – vid 1980-talets början – var han med som pinnpojke i projektet som drog om sträck- Sverige att i den här skalan använda den nya metoden för vägbygge. Per-Eric Nilsson, arbetschef, Mats Elmberg, arbetsledare och Rickard Hugosson, platschef. ningen förbi samhället Hurva. Tekniken för hur man bygger vägar har förändrats radikalt under åren och Per-Eric Nilsson menar att det är extra roligt att STRABAG nu är först ut i Nytt sätt att bygga väg Projektformen är en totalentreprenad med funktionskrav och innehåller en garantitid på 10 år. Det innebär att STRABAG förutom hela ansvaret för projektets innehåll och utförande även ansvarar för funktionen 10 år framåt i tiden. För STRABAG innebär det att man själva ska utföra mätningar av exempelvis vägens spårdjupsutveckling, tvärfall och sprickbildning i olika frekvenser under hela garantitiden. Faller mätresultaten utanför uppställda gränsvärden blir det till att förbättra eller göra om. Det var bland annat de här kraven från beställaren Trafikverket som fick projektet att välja en helt ny vägkonstruktion med en stabiliserad överbyggnad. 4 FRAMTIDENS VÄGBYGGE FRAMTIDENS VÄGBYGGE 5 STENSNÄS E22 KARLSKRONA GUALÖV HELSINGBORG SÖLVE FJÄKINGE SÄTARÖD VÄ LINDERÖD FOGDARP HURVA LUND HÖRBY N ROLSBERGA GÅRDSTÅNGA MALMÖ Pernilla Persson är arbetsledare och förklarar fördelarna med metoden. — En stabiliserad överbyggnad gör att vägen får en helt annan styrka än tidigare. Överbyggnaden består av materialet från den gamla vägkroppen som frästs bort och krossats på plats. Krosset läggs sedan ut på vägen och toppas med ett lager cement blandat med bindemedel. Efter det fräser vi ner cementblandningen i krosset, välter och vattnar. Sen är det dags för asfaltsläggningen. Bara det att det gamla materialet kan återvinnas gör att bygget spar en hel del inköp och transporter av ballast. Pernilla Persson berättar att blivande anläggningsingenjörer varit på studiebesök för att se och lära av det här projektet. Det här är en teknik som förutspås bli allt vanligare i landet framöver. Metoden används redan i andra delar Den här metoden är så pass ny i Sverige att de som pluggar till anläggnings ingenjörer har varit här på studiebesök för att se hur vi gör. Pernilla Persson, arbetsledare. av Europa, vilket har gjort att projektet kunnat få en del hjälp från kollegorna i Tyskland. Tuffare krav fordrar närmare samarbete E22:an är en viktig och vältrafikerad väg genom Skåne. Det gör att kraven på framkomlighet är stora trots det omfattande bygget. För trafikanternas skull har Trafikverket krav på att det ska gå att köra minst 70 km/h vid hela bygget. Hastigheten och kraven på framkomlighet samtidigt som vägen helt ska bytas ut gör att projektets olika delar måste planeras mycket noggrant. Med 100–150 man som ska arbeta på en relativt liten yta såg Per-Eric Nilsson och plats- cheferna Joakim Kjellberg och Rickard Hugosson tidigt behovet av ett antal planeringsdagar med fokus på att förstå de olika disciplinernas behov och förutsättningar i projektet. Under de här dagarna var även representanter från Trafikverket närvarande och många frågetecken rätades ut i det komplexa projektet. — Om man ska jobba 500 dagar med att bygga vägen, varför inte lägga ett par dagar på att styra upp och planera arbetet tillsammans? Det är till exempel inte helt självklart i vilken ordning de olika momenten ska utföras och det kändes värdefullt att få upp de här frågorna på bordet på ett tidigt stadium. Vi visualiserade de mest komplexa Ronnie Gustafsson är arbetsledare och trafikansvarig. Han har hand om och planerar alla trafikanordningar som omdirigerar trafiken förbi byggarbetsplatsen. En komplex arbetsuppgift där arbetsmiljön och säkerheten står i fokus. På fritiden är han en aktiv friidrottare med två skånska rekord och tre SM-silver på kortdistans i bagaget. delarna av projektplaneringen, något som även visade sig vara ett bra redskap när nya personer skulle fasas in i projektet, berättar Per-Eric Nilsson. Det är många projektmedlemmar som har tillkommit under byggets gång. En av dem är just Pernilla Persson. Som arbetsledare ser hon också vikten av att samarbeta och planera för att få arbetet att flyta på. — Vi är ju väldigt beroende av varandra hela tiden. Ska helheten fungera måste vi jobba ihop. De som stabiliserar är till exempel beroende av att vi har gjort stenrensningen på de sträckor de ska köra. Vi måste planera tillsammans för att få det att gå ihop, konstaterar hon. Överraskningar Stora delar av den gamla vägen är byggd någon gång under 1950-talet och är i stort behov av renovering. Per-Eric Nilsson berättar att vägkroppen på ett ställe är byggd ovanpå torv. — Det har gjort att vägen successivt sjunkit under årens lopp och lagret med asfalt på sina ställen är nära 70 cm. Vi håller på att ta bort torven och på ett vägparti är vi fyra meter ner och gräver. Här har vi haft stor nytta av det återvunna materialet när vi fyller ut efter torven och stabilisera underlaget, förklarar han. Men det är inte bara underlaget som bjudit på överraskningar. Vädret har inte varit det bästa för vägbygge under projektets gång. Vintern 2010–2011 med sin extrema kyla fick tjälen att krypa ner rejält i backen under två månader, vilket gjorde det svårjobbat. Och med sommaren kom regnet, som på flera håll i Skåne var något utöver det vanliga. Slänter regnade bort och maskinerna körde fast. Men trots det är projektet på banan och beräknas Joakim Kjellberg, platschef. vara klart i slutet av 2012. Just nu är man inne i en intensiv fas med att lägga överbyggnad och asfalt, ett arbete som kommer fortgå under sommarmånaderna. Under senhösten kommer Sveriges första väg med stabiliserad överbyggnad att vara klar. Och STRABAG har tagit in framtidens teknik i landets vägbyggen. Om man ska jobba 500 dagar med att bygga vägen, varför inte lägga ett par dagar på att styra upp och planera arbetet tillsammans? Per-Eric Nilsson, arbetschef. 6 visuell projektplanering visuell projektplanering 7 BÖR-aktivitet EXEMPEL gar Gjutnin ägg betongv tagna gar mot Ritnin md og bestä Gjutf älld ing best Armer FOKUS PÅ PLANERING KLASSIFICERING KLASSIFICERING bör utföras enligt Undersöka de aktiviteter som t identifiera vilka produktionstidplanen, sam s för att skapa rätt uppgifter som behöver lösa aktiviteten. ra utfö att för gar tnin förutsät gifter klassas som Aktiviteter med olösta upp BÖR-aktiviteter. Långsiktig planering (3–6 veckor) KOMMER-aktivitet KAN-aktivitet VECKA 38 Gjutningar betongvägg g måndag – formnin g rin tisdag – Arme onsdag – ARMERING G TORSDAG – FORMNIN ) ING (DUBBL FREDAG – GJUTNING Ritningar mottagna Gjutfog bestämd Armering beställd gifter och om de har Diskutera existerande upp a om aktiveten kan säg vill Det . inte eller s löst . inte eller ras utfö r klassas som Aktiviteter med lösta uppgifte KAN-aktiviteter. Långsiktig planering (3–6 veckor) Besluta vilka aktiviteter som nästkommande vecka. kommer att utföras a) Kortsiktig planering 1 veck Kraven på att korta tidplaner och strama åt projektbudgetar ökar. Projekten har helt enkelt inte råd med tidskrävande och kostsamma överraskningar längre. Därför har STRABAG börjat planera projektarbetet i de större projekten på ett helt nytt sätt. Metoden kallas The Last Planner och innebär bland annat att man använder visuell planering. Renoveringen av Söderledstunneln är ett tydligt exempel som visar att metoden fungerar. Det komplexa projektet som beräknats till 45 manår utfördes på fem månader, och blev klart före utsatt sluttid. byggbranschen finns en arbetskultur av att köra på och lösa problemen efter hand när de uppstår. Akututryckningarna är kostsamma, tidskrävande och i det långa loppet påfrestande för alla inblandade. I takt med att projekttiderna kortas fungerar det inte längre. Tuffare krav på byggprojekten gör det oundvikligt – projekten måste jobba smartare för att nå tids- och kostnadsmålen. När man vet vad man är ansvarig för och vad man kan släppa till någon annan blir det mindre stressigt. Cristina Udroiu, verksamhetsutvecklare på STRABAG. Curt Nilsson, entreprenadchef STRABAG. r och med exakta daAktiviteter med lösta uppgifte KOMMER-aktiviteter. tum för utförande klassas som Visuell projektplanering Spar tid och minskar stress Niklas Westas, Jarl-Inge Jarlsson och Simon Eklund. Vi öppnade tunneln 18 timmar innan utsatt tid. Det var det ingen som trodde var möjligt med de förutsättningar vi hade i projektet. Jag kommer alltid att använda den här metoden, på ett eller annat sätt, i de projekt jag blir inblandad i. En ny metod gör fler delaktiga Målet med planering i allmänhet är att göra tydligt vem som ansvarar för vad och när och i vilken ordning aktiviteterna i projektet ska utföras. Den nya metoden, The Last Planner med visuell planering, bygger på att göra alla delaktiga i projektplaneringen och därmed skapa en förståelse för helheten. Det är då planeringen kan baseras på fakta snarare än önskningar. Genom att diskutera aktiviteterna tillsammans på planeringsmöten och bara starta aktiviteter där rätt förutsättningar finns, slipper man onödiga och kostsamma stopp i byggprocessen. Men det här kräver att alla som känner till hur läget är på arbetsplatsen delar med sig av det de vet. Skapar konstruktiva arbetsmöten och minskar stressen Den visuella planeringen genomförs tillsammans i projektgruppen på tavlor i mötesrummet, två gånger i veckan. För att göra beslut som tas på mötet tydliga används post it-lappar med aktiviteternas namn. Aktiviteterna diskuteras och flyttas mellan olika kategorier. Här drar man nytta av den samlade kunskapen i gruppen och diskuterar vilka hinder som måste överbryggas och vilka förarbeten som krävs för att varje aktivitet ska kunna genomföras. På det här viset blir prioriteringarna klara och risken för att uppgifter hamnar mellan stolarna eller krockar minskar. Dessutom får projektmedlemmarna en gemensam och uppdaterad bild av vad som händer i hela projektet. — När man vet vad man är ansvarig för och vad man kan släppa till någon annan blir det mindre stressigt, säger Cristina Udroiu, verksamhetsutvecklare på STRABAG. Under de här mötena är projektchef, platschef, arbetsledare, lagbasar och entreprenadingenjörer och i vissa fall även beställare och underentreprenörer med. Uppgifterna delas ut på projektmedlemmarna, som ansvarar för att skapa de förutsättningarna som krävs för varje aktivitet. — Som ansvarig för en uppgift kan du ta hjälp av andra i projektet, men du ska driva frågan och rapportera hur det går. Uppgifterna kan på så sätt fördelas jämt över projektgruppen, så att inte några få blir sittande med allt, förtydligar Cristina Udroiu. Varje morgon hålls en tiominutersplanering där man går igenom vem som gör vad. Vilka som närvarar vid morgonmötena varierar från projekt till projekt, men vanligtvis är det platschefen och arbetsledarna. I vissa fall är även yrkesarbetare, beställare och/eller underentreprenörer på plats. Projekten bestämmer vad som är bäst Inom The Last Planner används ett antal begrepp som förklaras i exemplet ovan. Det finns ingen mall för metoden, utan projekten får själva bestämma vad som ska upp på tavlan. Det enda som är gemensamt för alla projekt är veckoplaneringen där KOMMER-aktiviteterna sätts upp på post-it lappar på respektive dag när de ska utföras. — Det viktiga är att ta till vara på den kunskap som finns inom projekten och använda den smart. Då kan vi tillsammans ta oss an framtiden istället för att jobba med akututryckningar, säger Cristina Udroiu. Vattenbilning av betongvägg i Söderledstunneln. Case Söderledstunneln Söderledstunneln krävde nytt sätt att planera När projektet att renovera Söderledstunneln gick till STRABAG var förutsättningarna på flera sätt extrema. I stort sett alla aktiviteter var tidskritiska – leden är en av Stockholms mest trafikerade och fick inte stå still en minut mer än nödvändigt. — Den ständiga trafiken gjorde det omöjligt att undersöka alla byggtekniska förutsättningar och veta vad arbetet skulle innebära i detalj. Det fanns ett stort behov av att utnyttja varje minut effektivt och jobba tätt tillsammans. Det var då vi bestämde oss för att använda en ny typ av planering, berättar Curt Nilsson, entreprenadchef på STRABAG. Den lyckade Söderledstunneln blev beviset I projektet med Söderledstunneln innebar metoden att toppar och dalar i arbetsbelastningen jämnades ut och att hinder bearbetades kontinuerligt, innan de stoppade upp påbörjade aktiviteter. Många gånger handlade det om att förarbeten skulle vara klara och att rätt material och rätt ritningar skulle finnas på plats innan arbetet påbörjades. — Vi hade aldrig lyckats så bra i det här projektet utan den här planeringsmetoden. Alla blev delaktiga och vi kommunicerade fortlöpande med alla i projektet om det som faktiskt hände – högt som lågt, berättar Curt Nilsson, entreprenadchef på STRABAG. Det visade sig dessutom att de olika disciplinerna inom projektet började samverka på ett helt nytt sätt. — Jag tror det beror på att de olika disciplinerna fått större förståelse för de problem och hinder som alla står inför i just sitt arbete, säger Cristina Udroiu. 8 norra djurgårdsstaden norra djurgårdsstaden 9 Norra Djurgårdsstaden: Europas största stadsutvecklingsprojekt Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt som kommer att omfatta 10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser när projektet står färdigt år 2025. STRABAG har en viktig roll när man i de två inledande etapperna bland annat markförstärker och bygger gator, arbetsgator och ledningsgravar. orra Djurgårdsstaden kommer att växa fram i en takt av cirka 600 lägenheter per år. Den första etappen omfattar fyra kvarter med 682 bostäder. Här var STRABAG klar med markförstärkningar och arbetsgator för ett år sedan. I den andra etappen pågår just nu grundläggningsarbeten för gator, arbetsgator och ledningar för fullt. I den här etappen skapas nio kvarter där tio byggherrar kommer att bygga cirka 1 200 bostäder. STRABAG gör det möjligt att bygga Stora delar av stadsdelen ligger i gammal havsvik som under åren fyllts ut med bland annat massor från rivningen av de gamla Klara kvarteren. Det är långt från ideala grundförhållanden. Men det innebär förstås också affärsmöjligheter för duktiga entreprenörer som kan bemästra tuffa utmaningar. Ingmar Gustavsson, grävmaskinist med 44 år i branschen. Som grund för gator, arbetsgator och ledningar bygger STRABAG ett halvmetertjockt påldäck som är pålat ned till fast berg. Ovanpå detta kommer 3 m bergkross. I den nuvarande entreprenaden ingår även betongarbeten för en större pumpstation, tunnelanslutning på cirka 35 meter till befintlig bergtunnel och cirka 300 m stödmurar. Totalt i de två första etapperna byggs runt 25 000 m2 påldäck med cirka 2 500 stålpålar med ett medeldjup på cirka 20 meter. Det här är ju ett miljöprojekt och det gäller att leva upp till beställarens hårda krav. Matts Sjöberg, platschef. — Nu är vi 20–30 man på projektet varav 12 tjänstemän. Vi har fått en Commercial i projektet och det är bra. Det har vi inte haft tidigare. Det handlar om rätt mycket pengar och det är små marginaler, framför allt på betongen, konstaterar Matts Sjöberg. Matts Sjöberg är platschef och berättar om projektet och utmaningarna. — Den senaste etappen påbörjades i juni 2011 och vi kommer att vara klara med betongen våren 2013. Vi bygger med kvalitet. Det här ska hålla 120 år – minst. Själva betong jobben är enkla och förutsägbara och vi har gjort motsvarande lösningar förr, bland annat när vi byggde Hammarby Sjöstad. Utmaningen ligger snarare i markjobbet och samordningen. Samordningsansvar och planering STRABAG har samordningsansvaret i projektet med andra ledningssaktörer som hanterar sopsugar, fjärrvärme, optokabel, el, vatten och avlopp. Det är här man finner de stora utmaningarna. — Det stämmer. Det här projektet ritas och konstrueras samtidigt som det byggs. Samordningen är krävande och det är relativt mycket ändringar. Mycket tid går åt för diskussioner och att se till att få betalt för ändringarna. För att arbetet ska flyta på så bra som möjligt läggs mycket kraft på planeringen. Varje tisdag och torsdag samlas arbetsledningen i det speciella planeringsrummet. Väggarna är tapetserade med tydliga tidplaner och lappar där varje kritiskt arbetsmoment finns noterat. Man planerar i tre-veckors-intervall som sedan bryts ned på en planering om två till tre dagar, — Vi började med visuell planering efter sommaren 2011. Tanken var att pålningen, som utförs av Züblin, skulle få förutsättningar att gå fram utan onödiga kollisioner. Den här typen av planering visualiserar arbetsmomenten och gör arbetet effektivare och smidigare. Men det här sättet att planera innebär en viss omställning. Om man gjort på ett sätt tar det lite tid att tänka om. Det handlar om att få in Christoffer Lindroos, lärling. tänket. Men det är definitivt värt den mödan, berättar Matts Sjöberg. Stora volymer och små marginaler Stockholms stad och exploateringskontoret är beställare och den senaste etappen är värd 210 mkr. Erik Enggren och Matts Sjöberg. Tuffa miljökrav Norra Djurgårdsstaden har profilerats som en miljöstadsdel som omfattar allt från byggnader med låg energiförbrukning till avancerade sopsugsystem. Men även i byggfasen ställs höga miljökrav. Påldäcken fylls med återvunna massor och bergkross från området vilket minskar transporterna. Det ställs även krav på entreprenörernas maskinpark och det handlar om allt från bränsle till val av däck. — Vi befinner oss på gammal industrimark som varit förorenad men är sanerad, berättar Matts Sjöberg. Men det händer fortfarande att vi stöter på partier med till exempel diesel när vi schaktar, vilket måste tas hand om på ett miljöriktigt sätt. Det här är ju ett miljöprojekt och det gäller att leva upp till beställarens hårda krav. ovanjordsgruppen 11 10 BRVZ BRVZ. STRABAGS EKONOMISKA NAV BRVZ i Kumla ansvarar för det administrativa arbetet inom STRABAG-koncernens alla Sverigebolag. Här hanteras allt från bolagens fakturor och löner till den gemensamma redovisningen och IT-infrastrukturen. Arbetet inom BRVZ leder till stordriftsfördelar, ökad kontroll och även till viktig avlastning och mer tid över i projekten. TRABAG-koncernen strävar efter att effektivisera och centralisera för att få kontroll över projekten, både centralt och inom de olika bolagen. BRVZ är koncernens eget servicebolag och redovisningsbyrå för internt bruk. Det ger förstås stordriftsfördelar, ekonomisk kontroll och tidsvinster på central och lokal nivå, men samtidigt ger det också sammanhållning. — På BRVZs huvudkontor i Österrike finns rådgivare inom varje enskilt område vi är ansvariga för. Genom att lyfta luren har vi tillgång till expertis, och våra rådgivare är också på plats i Kumla med jämna mellanrum. Den här veckan har vi besök från två rådgivare inom kund- och leverantörreskontra som ska stötta och utveckla oss. Bland annat så tittar vi på nya funktioner för hantering av påminnelser och fakturering. Det ger sammanhållning och en tydlig känsla av att vi ingår i något större, säger Henrik Wallin, chef för BRVZ i Kumla. Therese Sätre, Josefine Melander, Peter Wendlemyr och Marie Allarud. vi har kommit igenom det första och tuffaste året i integrationen och processerna börjar sitta på plats. De operativa bolagen har blivit väldigt duktiga i systemet. henrik wallin, chef brvz. Stolt över kämpaglöden Henrik Wallin känner stolthet över verksamheten och sina drygt 20 kollegor i Kumla. Starten av BRVZ har präglats av stora utmaningar. Inte minst i och med att STRABAGs egenutvecklade och skräddarsydda ekonomisystem AS400 implementerats i de svenska bolagen. För BRVZ sker den största delen av arbetet i det nya systemet som länkar ihop koncernens alla delar. — Vi har befunnit oss i en situation där vi har supportat de operativa bolagen och gjort allt för att leverera god kvalitet på vårt arbete samtidigt som vi själva lärt oss systemet. Alla på BRVZ kämpar och jag är stolt över både resultatet och arbetsinsatsen. Nu har vi kommit igenom det första och tuffaste året i integrationen och börjar känna att processerna sitter på plats. Nu kan vi fokusera på utveckling och effektivisering. Henrik menar att det även märks att system och nytt tänkesätt börjar landa ute i verksamheten och i projekten. — Ett byte av affärssystem är inte lätt för någon, men de operativa bolagen har verkligen kämpat och blivit väldigt duktiga i systemet. Vi som har uppgiften att kommunicera och se till att alla följer allt det nya, märker att tonen från bolagen blivit mycket positivare. I takt med att verksamheten köper och startar nya bolag, ska vi nu se till att göra en ännu bättre integrering framgent, på ett positivt sätt med så lite störning i projekten som möjligt. Fördelarna börjar bli synliga Fördelarna med att administrationen sköts centralt är uppenbar för koncernen, och Henrik Wallin pekar på de fördelar som även bolagen börjar upptäcka. Tack vare standardiseringen kan BRVZ till exempel leverera dokument till bolagen i rätt tid och med kort varsel. — Det är viktigt att vi kan leverera i olika processer med korta ledtider. Speciellt viktigt är det vid anbudslämning och i leverans av dokumentation till kunder. Här jobbar vi på Jimmy Grääs, Arne Ling, Johan Nilsson, Kristian Olsen och Carita Broberg. BRVZ hårt för att hitta standardiserade lösningar som täcker de allra flesta behoven inom verksamheten, även om det alltid att finnas undantag. Dessutom får vi ordning och reda och ett gemensamt regelverk. Huvudmålet är att projekten ska kunna fokusera fullt ut på sina frågor. Svenska idéer till BRVZs HK i Spittal Henrik Wallin berättar att kollegorna på det europeiska huvudkontoret är intresserade av att lyssna på svenska förslag som kan leda till förbättringar för verksamheten. BRVZ samlar in och för konkreta förslag vidare. Eventuella förändringar sker inte över en natt, utan förslagen utreds centralt med målsättningen att se om de går att implementera för hela Europa. — På BRVZ blir samarbetet inom Sverige och mellan länderna väldigt tydligt. Det känns att vi är kollegor och jobbar ihop. Framför allt så känns det att det är tillsammans vi når framgång. Ovanjordsgruppen STRABAG ON THE ROCKS Att STRABAG har många underjordsprojekt är det många som känner till, men att vi även utför kvalificerad ovanjordsprängning och borrning är mindre bekant. 2010 bildade STRABAG ovanjordsgruppen som idag är fem personer och redan har många spännande uppdrag bakom sig. Och fler lär det bli. arita Broberg har rötter i bergsprängarbranschen och såg tidigt potentialen i att göra ovanjord jobbet själva inom koncernen och slippa anlita underentreprenörer. När underentreprenörerna som hade hand om sprängningen vid bygget av E6:an gick i konkurs, räknade hon på vad det s kulle kosta att göra jobbet i egen regi. Resultatet blev att både STRABAG (dåvarande ODEN) och beställaren Trafikverket sa ja och en borrigg köptes in. Idag är ovanjordsgruppen själv en efterfrågad underentreprenör, utöver arbetet i STRABAG-projekten. – Vi är inne i ett spännande skede där flera stora uppdrag är på gång och vi kommer behöva anställa ett antal personer under året, vilket känns kul, säger Carita Broberg, gruppchef. Kontrollerad sprängning BRVZ Det här gör BRVZ i Kumla (Bau- RechenUnd Verwaltnungzentrum): BRVZ i Kumla administrerar alla bolag som arbetar inom Sverige och även joint ventures (samarbeten med andra bolag). Externredovisning (bokföring, bokslut och framtagning av årsredovisningar) Internredovisning (bearbetning/ kontroll och sammanställning av projektresultat) Kund- och leverantörsreskontra Gruppens medlemmar har ett brett kunskapsområde och många behärskar flera olika moment, exempelvis både borrning och sprängning, vilket gör att de kan hoppa in där det behövs. Johan Nilsson är en av dem som arbetar brett både som entreprenadingenjör, Commercial och KMA-ansvarig. Han berättar att det är viktigt att de som jobbar med det här vet vad de håller på med. — Ta det här med stensprut till exempel. Gör man fel kan man skjuta iväg flera hundra kilo sten hundratals meter. Det gäller att veta hur det ska laddas och var sprängmattorna ska ligga. En av de stora skillnaderna mellan att spränga ovan och under jord är just risken för stensprut. Under jord kan man ha kraftigare laddningar där tunnel- eller gruvväggarna skyddar mot att stenar flyger okontrollerat bland folk, byggnader, bilar och annat. Ovan jord är kraven på kontrollerad sprängning stora. Brett arbetsområde Ovanjordsgruppen har många strängar på sin lyra. Förutom sprängning, avtäckning, rensning och förstärkningsarbeten ovan jord finns det även möjlighet att utföra energihålsborrning. Med ett stort kontaktnät i branschen kan gruppen även erbjuda tjänster i angränsning till berghanteringen. Just nu är Täby Centrum ett av de stora projekt som gruppen arbetat intensivt med. — I det projektet spränger vi i tätbebyggt område vilket innebär att vi inför varje salva måste tala om för butiksägare, centrumägare och kunder på plats att de måste hålla sig undan. Där handlar det om mycket kontrollerade sprängningar för att undvika sprickbildning i byggnaderna runtomkring. Trots det har vi vid de tyngsta salvorna sprängt bort runt 1 300 m3, berättar Carita Broberg. Kul med kortare inspel i projekten En annan stor skillnad mot tunnel- och gruvprojekten är ledtiden. Ovanjordprojekten håller oftast på under några månader, men att bygga tunnlar och gruvor tar flera år. Johan Nilsson upplever att fördelen med just kortare projekt är att man får se många olika platser och träffa mycket folk. Carita Broberg fyller på med fler positiva aspekter av arbetet. — Det är ett arbete med stor variation och det är roligt. För mig är det viktigt att vi har kul och att man trivs i den här gruppen. Exempel på arbetsområden Treasury (pengaflöden och finans) Lön (för ca 600 personer) IT (grundläggande infrastruktur och extern helpdesk) Försäkringar och garantier Förmedlar koncernens riktlinjer Vägarbeten. E6:an Tanumshede och E4 Sundsvall Husgrunder. Nya K arolinska Universitetssjukhuset, Solna Tätortssprängning. Täby Centrum och S:t Görans Sjukhus Förskärningar. Tunnel- och vägbyggen Bergtäkt. Knaperåsen, Gävle Specialborrning. Underborrning för foderrör, ankarbult m.m. RETURADRESS: STRABAG, Vallgatan 9, 170 67 SOLNA STRABAG-PORTRÄTTET Peter Arozenius Peter Arozenius är KMA-chef för STRABAG AB sedan mars. Han arbetar med att ge stöd, kunskap och service till bolagen i utvecklingen av en ännu säkrare och bättre arbetsmiljö och i strävan mot att bidra till en hållbar utveckling i samhället. Berätta vad du gör som KMA-chef och vad du har för roll i projekten under en vanlig arbetsdag. Jag har en ny roll i företaget, som hänger ihop med satsningen på kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Min roll håller på att växa fram och ta form och jag har ett stort samarbete med de andra inom KMA. Min roll präglas av stöd och service till bolagen. Jag har även företagsövergripande frågor där jag till exempel ser över gemensamma krishanteringsrutiner, hur vi uppfyller brandskyddsföreskrifter och samordnar utbildningar med personalavdelningen. Nämn något du arbetar med just nu. För tillfället arbetar jag mycket med STRABAG Projektutveckling. Vi håller på att utveckla ledningssystem och arbetsrutiner och ser även över arbetssättet kopplat till hur man bedriver projekt. STRABAG Projektutveckling har ett stort intresse av att ligga långt framme, och det hänger ihop både med kundkrav och med den egna profileringen, där man vill stå för hållbara lösningar. Vilka utmaningar står ni inför? Jag har arbetats som säkerhetschef under Lars Nihlén tidigare i min karriär och jag vet att de här frågorna ligger honom varmt om hjärtat. Och det finns alltid mer att göra. På ett övergripande plan måste vi samordna oss och bli ett STRABAG när det kommer till KMA-frågor, och det kommer jag att arbeta med. Vi måste skapa ett internt arbetssätt som gör att vi kan driva de här frågorna effektivt tillsammans inom alla bolag i STRABAG. Annars handlar utmaningen nummer ett om att skapa en helt olycksfri arbetsplats. Ingen ska behöva skadas på jobbet. Bygg- och anläggningsbranschen har en del bekymmer, och om jag får bestämma ska vi vara bäst i klassen. Men det betyder bland annat att vi behöver se över våra utredningsverktyg. Peter Arozenius Roll på STRABAG KMA-chef STRABAG AB sedan mars 2012 Tidigare erfarenheter Ett liknande jobb som HMSQ-chef på Balfour Beatty Rail Ålder 46 år Familj Fru, två barn på 12 och 16 år. Bor Utanför Lund Fritidsintressen Kör otorcykel och cyklar, tar hand m om hus och familj Vad har du för drivkraft i arbetet? Det roligaste är när man kan bidra till att företaget blir bättre. När man kan vara en del av att vi blir säkrare, effektivare eller bättre på miljöområdet och bidrar till en hållbar utveckling. Det som jag tycker är viktigast är att vi skapar en arbetsmiljö som är säker för dem som arbetar. Du ska gå hem lika frisk som när du kom till jobbet. Men sen är det också kul för mig som är relativt ny att komma utifrån och se att STRABAG har ett bra utgångsläge. Och jag har ett stort intresse för verksamhetsutveckling. Hur tycker du att STRABAG hanterar frågorna med kvalitet, miljö och arbetsmiljö? Vi är duktiga men man kan alltid bli bättre. Vi kan bli vassare när det gäller att göra utredningar kring inträffade händelser och vassare när det gäller att säkerställa att vi har rätt kompetens på personal i alla situationer. På nattduksbordet En deckare Lyssnar helst på Musik från 80-talet Hur arbetar STRABAG med miljö? Vi spänner över ett stort område. Strabag Sverige AB är miljöcertifierat. STRABAG Projektutveckling säljer bostäder och arbetar med låg energianvändning och sunda byggmaterial. De har bestämt sig för att miljö ska vara ett av deras säljargument, arbetar hårt och har ett par medarbetare som arbetar heltid med det. I andra del av koncernen handlar det om hårda skallkrav från beställare på bland annat kemikalieanvändning. Miljön är en fråga om vi hela tiden arbetar med och måste ta hänsyn till. Sen skiljer det sig väldigt mycket beroende på vilka beställare man arbetar med. Men vi är helt klart med på banan.
© Copyright 2024