straBag först i sVerige GAMMALT BLIR TILL NYTT I

en tidning för dig som arbetar på STRABAG, nimab och zÜblin scandinavia ab JUNI 2012
Visuell projektplanering
Spar tid och
minskar stress
Kraven på att korta tidplaner och strama
åt projektbudgetar ökar. Projekten har
helt enkelt inte råd med tidkrävande och
kostsamma överraskningar längre. Därför
har STRABAG börjat planera projektarbetet
i de större projekten på ett helt nytt sätt.
Metoden kallas Visuell projektplanering
och innebär bland annat att man a­ nvänder
visuell planering. Renoveringen av Söderleds­tunneln är ett tydligt exempel som
visar att metoden fungerar. Det komplexa
­projektet som beräknats till 45 manår
utfördes på fem månader, och blev klart före
utsatt sluttid. läs mer på sid 6
Norra Djurgårdsstaden:
Europas största stadsutvecklingsprojekt
Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas
största stadsutvecklingsprojekt som kommer
att omfatta 10 000 bostäder och 30 000
arbetsplatser när projektet står färdigt år
2025. STRABAG har en viktig roll när man
i de två inledande etapperna bland annat
markförstärker och bygger gator, arbetsgator
och ledningsgravar.
läs mer på sid 8
BRVZ STRABAGS
EKONOMISKA NAV
BRVZ i Kumla ansvarar för det ­administrativa
arbetet inom STRABAG-koncernens
alla Sverigebolag. Här hanteras allt från
­bolagens fakturor och löner till den gemensamma redovisningen och IT-infrastrukturen.
BRVZs arbete leder till stordriftsfördelar,
ökad kontroll och även till viktig avlastning
och mer tid i projekten. läs mer på sid 10
STRABAG först i Sverige
Gammalt blir till nytt
i framtidens vägar
När E22:an genom Skåne skulle byggas om valde STRABAG en för svenska vägar ny metod,
som trots tunnare väg tål slitage bättre. Dessutom bearbetas och återvinns stora delar av den
befintliga vägkroppen på plats. Metoden är högintressant med både ekonomiska, hållfasthetsmässiga och miljö­mässiga vinster. Läs mer på sid 3
FRAMTIDENS VÄGBYGGE 3
STRABAGAKTUELLT
Züblin en del av STRABAG
Det finns många former av specialistkompetens inom STRABAGs
olika verksamhetsgrenar. Züblin som är specialiserade på bland
annat grundläggnings- och infrastrukturprojekt vill här passa på att puffa
för några av sina kompetens- och specialistområden:
Ledare
Välkommen till ett nytt nummer av vår
personaltidning. I det här numret får vi
bland annat stifta bekantskap med två
aktuella projekt: E22 i Skåne och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, som är ett expansivt område
med både hus och infrastruktur. Vi möter även
STRABAGs nya KMA-chef och kan ta del av ett
läsvärt reportage om visuell projektplanering, som
kommer att vara en viktig faktor för att effektivisera
våra projekt genom att ge oss verktyg att göra
rätt från början, spar tid och minska stressen i
projekten. Innehållet i tidningen berör på något sätt
de komponenter som är viktiga framgångsfaktorer
för oss på STRABAG. Det handlar bland annat om
planering/ekonomi och inte minst säkerheten som
alltid ligger högst på agendan.
Nu måste projektportföljen fyllas på. Nimab
och Projektutveckling har en bra orderbok just nu.
I den övriga verksamheten behöver orderböckerna
fyllas på samtidigt som vi måste slutföra pågående
projekt på bästa sätt och i rätt tid. Kring ­ekonomin
arbetar vi också med möjligheten att kunna
­förhandla hem en del av de negativa resultaten vi
har i några tuffa projekt som vi har med i bagaget.
Vi har en del att göra och det finns också
mycket positivt i vår verksamhet. Vi har nått en
­viktig milstolpe genom att vi är igång med vårt
första egenutvecklade projekt: bostadsprojektet
i Tyresö. Det är mycket glädjande.
Under det här första halvåret har vi alla jobbat
hårt för att STRABAG ska nå en stark position på
den svenska marknaden, och det ska alla ha en
stor eloge för. Nu närmar vi oss en välbehövlig
ledighet och jag vill passa på att önska dig och din
familj en riktigt trevlig sommarsemester.
Lars Nihlén, Vice operativ chef.
Borrade stålpålar 90–813 mm
Slagna stålpålar 60–813 mm
Betongpålning
Spontning
Ridå- och keminjektering
Jetinjektering
Sekantpålar
Styrd borrning i berg
Rymningsborrning till 700 mm
Grundvattensänkningar/
filterbrunnar
Geoenergianläggningar
Vill du veta mer kontakta Fredrik Persson, arbetschef Grundläggning på
08-553 335 02 eller [email protected].
Seniorboende utöver det vanliga
STRABAG har som en av fem anbuds­
lämnare kammat hem en markan­visnings­
tävling på 3 700 kvm i Danderyd, genom ­STRABAG
Projektutveckling. Det vinnande k­ onceptet avser
35 till 40 seniorbostäder och v­ aldes ut för den
bästa lösningen gällande konstruktion, ekonomi
och miljö. Byggnaden kommer att uppföras med passiv­husstandard och omfattar
särskilt seniorboende samt klubbrum, bibliotek, parkerings­garage, behandlingsrum
och relaxavdelning. Projekteringen startar våren 2013.
Laboratorium för
kärnbränslehantering
I januari 2012 startade STRABAG arbetet med att bygga ut Svensk
Kärnbränslehanterings underjordiska laboratorium på Äspö,
Oskarshamn. Laboratoriet är en internationell forskningsanläggning som
ska bidra med värdefull kunskap kring slutförvaringen av kärnbränsle.
Sprängningen av tre nya tunnlar samt ett antal experimentnischer utgör en
del i forskningsarbetet och beräknas vara klart under hösten 2012.
Chefredaktör: Cecilia Banfors
[email protected] eller 076-849 44 10
Produktion:
Text, idé & produktion
Foto
Tryck
Omslag
Har du något
som du vill dela med dig
av till dina medarbetare?
Nyheter eller annat material
till tidningen?
Kontakta
[email protected],
076-849 44 10
Brandline. Jörgen Däckfors, Martina Melin,
Sofia Mårtensson & Gunilla Rolness.
Mikael Ullén och STRABAG
Östertälje Tryckeri
Pernilla Persson, arbetsledare.
Miljömärkt trycksak, 341342
STRABAG först i Sverige
Gammalt blir till nytt
i framtidens vägar
När E22:an genom Skåne skulle byggas om valde STRABAG en för svenska vägar ny metod, som trots tunnare väg
tål slitage bättre. Dessutom bearbetas och återvinns stora delar av den befintliga vägkroppen på plats. Metoden
är högintressant med både ekonomiska, hållfasthetsmässiga och miljömässiga vinster.
en nuvarande landsvägen E22 trafikeras av upp till 17 000 fordon
per dygn och ska byggas om till en
planskild, fyrfilig motorväg med en
hastighetsbegränsning på 110 km/h.
STRABAGs del av ombyggnaden innehåller
sträckningarna Hurva-Rolsberga och Hörby
Norra-Linderöd vilket motsvarar drygt 20 km
motorväg och 15 km lokalvägar. Därtill kommer 12 broar, koportar, viltpassager och ett
antal fördröjningsmagasin som tar hand om
och renar dagvatten från vägytan.
­— Den ökade trafiken och dagens fokus
på säkerhet är det som gjort att Trafikverket
vill bygga om E22:an, berättar arbetschefen
Per-Eric Nilsson, som faktiskt varit med och
byggt delar av E22:an tidigare.
Då – vid 1980-talets början – var han med
som pinnpojke i projektet som drog om sträck-
Sverige att i den här skalan använda den nya
metoden för vägbygge.
Per-Eric Nilsson, arbetschef, Mats Elmberg,
arbetsledare och Rickard Hugosson, platschef.
ningen förbi samhället Hurva. Tekniken för
hur man bygger vägar har förändrats radikalt
under åren och Per-Eric Nilsson menar att det
är extra roligt att STRABAG nu är först ut i
Nytt sätt att bygga väg
Projektformen är en totalentreprenad med
funktionskrav och innehåller en garantitid på
10 år. Det innebär att STRABAG förutom hela
ansvaret för projektets innehåll och utförande
även ansvarar för funktionen 10 år framåt i tiden. För STRABAG innebär det att man själva
ska utföra mätningar av exempelvis vägens
spårdjupsutveckling, tvärfall och sprickbildning i olika frekvenser under hela garantitiden. Faller mätresultaten utanför uppställda
gränsvärden blir det till att förbättra eller göra
om. Det var bland annat de här kraven från
beställaren Trafikverket som fick projektet
att välja en helt ny vägkonstruktion med en
stabiliserad överbyggnad.
4 FRAMTIDENS VÄGBYGGE
FRAMTIDENS VÄGBYGGE 5
STENSNÄS
E22
KARLSKRONA
GUALÖV
HELSINGBORG
SÖLVE
FJÄKINGE
SÄTARÖD
VÄ
LINDERÖD
FOGDARP
HURVA
LUND
HÖRBY N
ROLSBERGA
GÅRDSTÅNGA
MALMÖ
Pernilla Persson är arbetsledare och förklarar
fördelarna med metoden.
— En stabiliserad överbyggnad gör att
vägen får en helt annan styrka än tidigare.
Överbyggnaden består av materialet från den
gamla vägkroppen som frästs bort och krossats på plats. Krosset läggs sedan ut på vägen
och toppas med ett lager cement blandat med
bindemedel. Efter det fräser vi ner cementblandningen i krosset, välter och vattnar. Sen
är det dags för asfaltsläggningen. Bara det att
det gamla materialet kan återvinnas gör att
bygget spar en hel del inköp och transporter
av ballast.
Pernilla Persson berättar att blivande anläggningsingenjörer varit på studiebesök för att
se och lära av det här projektet. Det här är en
teknik som förutspås bli allt vanligare i landet
framöver. Metoden används redan i andra delar
Den här metoden är så pass ny i Sverige
att de som pluggar till anläggnings­
ingenjörer har varit här på studiebesök
för att se hur vi gör. Pernilla Persson, arbetsledare.
av Europa, vilket har gjort att projektet kunnat få en del hjälp från kollegorna i Tyskland.
Tuffare krav fordrar närmare samarbete
E22:an är en viktig och vältrafikerad väg genom Skåne. Det gör att kraven på framkomlighet är stora trots det omfattande bygget. För
trafikanternas skull har Trafikverket krav på
att det ska gå att köra minst 70 km/h vid hela
bygget. Hastigheten och kraven på framkomlighet samtidigt som vägen helt ska bytas ut
gör att projektets olika delar måste planeras
mycket noggrant.
Med 100–150 man som ska arbeta på en
relativt liten yta såg Per-Eric Nilsson och plats-
cheferna Joakim Kjellberg och Rickard Hugosson tidigt behovet av ett antal planeringsdagar
med fokus på att förstå de olika disciplinernas
behov och förutsättningar i projektet. Under
de här dagarna var även representanter från
Trafikverket närvarande och många frågetecken rätades ut i det komplexa projektet.
— Om man ska jobba 500 dagar med att
bygga vägen, varför inte lägga ett par dagar på
att styra upp och planera arbetet tillsammans?
Det är till exempel inte helt självklart i vilken
ordning de olika momenten ska utföras och
det kändes värdefullt att få upp de här
frågorna på bordet på ett tidigt stadium. Vi visualiserade de mest komplexa
Ronnie Gustafsson är arbetsledare och trafikansvarig.
Han har hand om och planerar alla trafikanordningar som omdirigerar
trafiken förbi byggarbetsplatsen. En komplex arbetsuppgift där arbetsmiljön och säkerheten står i fokus. På fritiden är han en aktiv friidrottare
med två skånska rekord och tre SM-silver på kortdistans i bagaget.
delarna av projektplaneringen, något som
även visade sig vara ett bra redskap när nya
personer skulle fasas in i projektet, berättar
Per-Eric Nilsson.
Det är många projektmedlemmar som har
tillkommit under byggets gång. En av dem är
just Pernilla Persson. Som arbetsledare ser hon
också vikten av att samarbeta och planera för
att få arbetet att flyta på.
— Vi är ju väldigt beroende av varandra
hela tiden. Ska helheten fungera måste vi jobba
ihop. De som stabiliserar är till exempel beroende av att vi har gjort stenrensningen på de
sträckor de ska köra. Vi måste planera tillsammans för att få det att gå ihop, konstaterar hon.
Överraskningar
Stora delar av den gamla vägen är byggd någon gång under 1950-talet och är i stort behov
av renovering. Per-Eric Nilsson berättar att
vägkroppen på ett ställe är byggd
ovanpå torv.
­­­­— Det har gjort att vägen successivt sjunkit
under årens lopp och lagret med asfalt på sina
ställen är nära 70 cm. Vi håller på att ta bort
torven och på ett vägparti är vi fyra meter ner
och gräver. Här har vi haft stor nytta av det
återvunna materialet när vi fyller ut efter torven och stabilisera underlaget, förklarar han.
Men det är inte bara underlaget som bjudit
på överraskningar. Vädret har inte varit det
bästa för vägbygge under projektets gång.
Vintern 2010–2011 med sin extrema kyla fick
tjälen att krypa ner rejält i backen under två
månader, vilket gjorde det svårjobbat. Och
med sommaren kom regnet, som på flera håll
i Skåne var något utöver det vanliga. Slänter
regnade bort och maskinerna körde fast. Men
trots det är projektet på banan och beräknas
Joakim Kjellberg, platschef.
vara klart i slutet av 2012. Just nu är man inne
i en intensiv fas med att lägga överbyggnad
och asfalt, ett arbete som kommer fortgå
under sommarmånaderna.
Under senhösten kommer Sveriges
första väg med stabiliserad överbyggnad att vara klar. Och STRABAG har
tagit in framtidens teknik i landets
vägbyggen.
Om man ska jobba 500
dagar med att bygga vägen,
varför inte lägga ett par dagar på
att styra upp och planera
arbetet tillsammans?
Per-Eric Nilsson, arbetschef.
6 visuell projektplanering
visuell projektplanering 7
BÖR-aktivitet
EXEMPEL
gar
Gjutnin
ägg
betongv
tagna
gar mot
Ritnin
md
og bestä
Gjutf
älld
ing best
Armer
FOKUS PÅ PLANERING
KLASSIFICERING
KLASSIFICERING
bör utföras enligt
Undersöka de aktiviteter som
t identifiera vilka
produktionstidplanen, sam
s för att skapa rätt
uppgifter som behöver lösa
aktiviteten.
ra
utfö
att
för
gar
tnin
förutsät
gifter klassas som
Aktiviteter med olösta upp
BÖR-aktiviteter.
Långsiktig planering (3–6
veckor)
KOMMER-aktivitet
KAN-aktivitet
VECKA 38
Gjutningar
betongvägg
g
måndag – formnin
g
rin
tisdag – Arme
onsdag – ARMERING
G
TORSDAG – FORMNIN
)
ING
(DUBBL
FREDAG – GJUTNING
Ritningar mottagna
Gjutfog bestämd
Armering beställd
gifter och om de har
Diskutera existerande upp
a om aktiveten kan
säg
vill
Det
.
inte
eller
s
löst
.
inte
eller
ras
utfö
r klassas som
Aktiviteter med lösta uppgifte
KAN-aktiviteter.
Långsiktig planering (3–6
veckor)
Besluta vilka aktiviteter som
nästkommande vecka.
kommer att utföras
a)
Kortsiktig planering 1 veck
Kraven på att korta tidplaner och strama åt projektbudgetar ökar. Projekten har helt enkelt inte råd med tidskrävande och kostsamma överraskningar längre. Därför har STRABAG börjat planera projektarbetet i de större
projekten på ett helt nytt sätt. Metoden kallas The Last Planner och innebär bland annat att man använder visuell
planering. Renoveringen av Söderledstunneln är ett tydligt exempel som visar att metoden fungerar. Det komplexa
projektet som beräknats till 45 manår utfördes på fem månader, och blev klart före utsatt sluttid.
byggbranschen finns en arbetskultur av
att köra på och lösa problemen efter hand
när de uppstår. Akututryckningarna är
kostsamma, tidskrävande och i det långa­
loppet påfrestande för alla inblandade.
I takt med att projekttiderna kortas fungerar det inte längre. Tuffare krav på byggprojekten gör det oundvikligt – projekten måste jobba
smartare för att nå tids- och kostnadsmålen.
När man vet vad man är ansvarig
för och vad man kan släppa till
någon annan blir det ­mindre stressigt. Cristina Udroiu, verksamhetsutvecklare på STRABAG.
Curt Nilsson, entreprenadchef STRABAG.
r och med exakta daAktiviteter med lösta uppgifte
KOMMER-aktiviteter.
tum för utförande klassas som
Visuell projektplanering
Spar tid och minskar stress
Niklas Westas,
Jarl-Inge Jarlsson och Simon Eklund.
Vi öppnade tunneln 18 timmar innan
utsatt tid. Det var det ingen som
trodde var möjligt med de förutsättningar
vi hade i projektet. Jag kommer alltid att
använda den här metoden, på ett eller annat
sätt, i de projekt jag blir inblandad i. En ny metod gör fler delaktiga
Målet med planering i allmänhet är att göra
tydligt vem som ansvarar för vad och när och i
vilken ordning aktiviteterna i projektet ska utföras. Den nya metoden, The Last Planner med
visuell planering, bygger på att göra alla delaktiga i projektplaneringen och därmed skapa en
förståelse för helheten. Det är då planeringen
kan baseras på fakta snarare än önskningar. Genom att diskutera aktiviteterna tillsammans på
planeringsmöten och bara starta aktiviteter där
rätt förutsättningar finns, slipper man onödiga
och kostsamma stopp i byggprocessen. Men
det här kräver att alla som känner till hur läget
är på arbetsplatsen delar med sig av det de vet.
Skapar konstruktiva arbetsmöten och minskar stressen
Den visuella planeringen genomförs tillsammans i
projektgruppen på tavlor i mötesrummet, två gånger
i veckan. För att göra beslut som tas på mötet tydliga
används post it-lappar med aktiviteternas namn. Aktiviteterna diskuteras och flyttas mellan olika kategorier.
Här drar man nytta av den samlade kunskapen i gruppen och diskuterar vilka hinder som måste överbryggas
och vilka förarbeten som krävs för att varje aktivitet ska
kunna genomföras.
På det här viset blir prioriteringarna klara och risken
för att uppgifter hamnar mellan stolarna eller krockar
minskar. Dessutom får projektmedlemmarna en gemensam och uppdaterad bild av vad som händer i hela
projektet.
— När man vet vad man är ansvarig för och vad man
kan släppa till någon annan blir det mindre stressigt, säger
Cristina Udroiu, verksamhetsutvecklare på STRABAG.
Under de här mötena är projektchef, platschef, arbetsledare, lagbasar och entreprenadingenjörer och i vissa fall
även beställare och underentreprenörer med. Uppgifterna
delas ut på projektmedlemmarna, som ansvarar för att
skapa de förutsättningarna som krävs för varje aktivitet.
— Som ansvarig för en uppgift kan du ta hjälp av andra
i projektet, men du ska driva frågan och rapportera hur
det går. Uppgifterna kan på så sätt fördelas jämt över
projektgruppen, så att inte några få blir sittande med
allt, förtydligar Cristina Udroiu.
Varje morgon hålls en tiominutersplanering där man
går igenom vem som gör vad. Vilka som närvarar vid
morgonmötena varierar från projekt till projekt, men
vanligtvis är det platschefen och arbetsledarna. I vissa
fall är även yrkesarbetare, beställare och/eller underentreprenörer på plats.
Projekten bestämmer vad som är bäst
Inom The Last Planner används ett antal begrepp som
förklaras i exemplet ovan. Det finns ingen mall för metoden, utan projekten får själva bestämma vad som ska upp
på tavlan. Det enda som är gemensamt för alla projekt är
veckoplaneringen där KOMMER-aktiviteterna sätts upp
på post-it lappar på respektive dag när de ska utföras.
­— Det viktiga är att ta till vara på den kunskap som
finns inom projekten och använda den smart. Då kan vi
tillsammans ta oss an framtiden istället för att jobba med
akututryckningar, säger Cristina Udroiu.
Vattenbilning av betongvägg i Söderledstunneln.
Case Söderledstunneln
Söderledstunneln krävde
nytt sätt att planera
När projektet att renovera Söderledstunneln gick till
­STRABAG var förutsättningarna på flera sätt extrema. I
stort sett alla aktiviteter var tidskritiska – leden är en av
Stockholms mest trafikerade och fick inte stå still en minut mer än
nödvändigt.
— Den ständiga trafiken gjorde det omöjligt att undersöka alla
byggtekniska förutsättningar och veta vad arbetet skulle innebära i
detalj. Det fanns ett stort behov av att utnyttja varje minut effektivt
och jobba tätt tillsammans. Det var då vi bestämde oss för att använda
en ny typ av planering, berättar Curt Nilsson, entreprenadchef på
STRABAG.
Den lyckade Söderledstunneln blev beviset
I projektet med Söderledstunneln innebar metoden att toppar och
dalar i arbetsbelastningen jämnades ut och att hinder bearbetades
kontinuerligt, innan de stoppade upp påbörjade aktiviteter. Många
gånger handlade det om att förarbeten skulle vara klara och att rätt material och rätt ritningar skulle finnas på plats innan arbetet påbörjades.
— Vi hade aldrig lyckats så bra i det här projektet utan den här
planeringsmetoden. Alla blev delaktiga och vi kommunicerade fortlöpande med alla i projektet om det som faktiskt hände – högt som
lågt, berättar Curt Nilsson, entreprenadchef på STRABAG.
Det visade sig dessutom att de olika disciplinerna inom projektet
började samverka på ett helt nytt sätt.
— Jag tror det beror på att de olika disciplinerna fått större förståelse för de problem och hinder som alla står inför i just sitt arbete,
säger Cristina Udroiu.
8 norra djurgårdsstaden
norra djurgårdsstaden 9
Norra Djurgårdsstaden:
Europas största
stadsutvecklingsprojekt
Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt som kommer att omfatta
10 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser när projektet står färdigt år 2025. STRABAG har en viktig
roll när man i de två inledande etapperna bland annat markförstärker och bygger gator, arbetsgator
och ledningsgravar.
orra Djurgårdsstaden kommer att
växa fram i en takt av cirka 600
lägenheter per år. Den första etappen omfattar fyra kvarter med
682 bostäder. Här var STRABAG
klar med markförstärkningar och
arbetsgator för ett år sedan. I den andra etappen pågår just nu grundläggningsarbeten för
gator, arbetsgator och ledningar för fullt. I den
här etappen skapas nio kvarter där tio byggherrar kommer att bygga cirka 1 200 bostäder.
STRABAG gör det möjligt att bygga
Stora delar av stadsdelen ligger i gammal havsvik som under åren fyllts ut med bland annat
massor från rivningen av de gamla Klara­
kvarteren. Det är långt från ideala grundförhållanden. Men det innebär förstås också
affärsmöjligheter för duktiga entreprenörer
som kan bemästra tuffa utmaningar.
Ingmar Gustavsson, grävmaskinist med 44 år i branschen.
Som grund för gator, arbetsgator och ledningar bygger STRABAG ett halvmetertjockt
påldäck som är pålat ned till fast berg. Ovanpå
detta kommer 3 m bergkross.
I den nuvarande entreprenaden ingår även
betongarbeten för en större pumpstation,
tunnelanslutning på cirka 35 meter till befintlig bergtunnel och cirka 300 m stödmurar.
Totalt i de två första etapperna byggs runt
25 000 m2 påldäck med cirka 2 500 stålpålar
med ett medeldjup på cirka 20 meter.
Det här är ju ett miljö­projekt och det gäller att
leva upp till beställarens hårda
krav. Matts Sjöberg, platschef.
— Nu är vi 20–30 man på projektet varav
12 tjänstemän. Vi har fått en Commercial i
projektet och det är bra. Det har vi inte haft
tidigare. Det handlar om rätt mycket pengar
och det är små marginaler, framför allt på
betongen, konstaterar Matts Sjöberg.
Matts Sjöberg är platschef och berättar om
projektet och utmaningarna.
— Den senaste etappen påbörjades i juni
2011 och vi kommer att vara klara med betongen våren 2013. Vi bygger med kvalitet.
Det här ska hålla 120 år – minst. Själva betong­
jobben är enkla och förutsägbara och vi har
gjort motsvarande lösningar förr, bland annat
när vi byggde Hammarby Sjöstad. Utmaningen
ligger snarare i markjobbet och samordningen.
Samordningsansvar och planering
STRABAG har samordningsansvaret i projektet med andra ledningssaktörer som hanterar
sopsugar, fjärrvärme, optokabel, el, vatten och
avlopp. Det är här man finner de stora utmaningarna.
— Det stämmer. Det här projektet ritas och
konstrueras samtidigt som det byggs. Samordningen är krävande och det är relativt mycket
ändringar. Mycket tid går åt för diskussioner
och att se till att få betalt för ändringarna.
För att arbetet ska flyta på så bra som möjligt läggs mycket kraft på planeringen. Varje
tisdag och torsdag samlas arbetsledningen i
det speciella planeringsrummet. Väggarna är
tapetserade med tydliga tidplaner och lappar
där varje kritiskt arbetsmoment finns noterat. Man planerar i tre-veckors-intervall som
sedan bryts ned på en planering om två till
tre dagar,
— Vi började med visuell planering efter
sommaren 2011. Tanken var att pålningen,
som utförs av Züblin, skulle få förutsättningar
att gå fram utan onödiga kollisioner. Den här
typen av planering visualiserar arbetsmomenten och gör arbetet effektivare och smidigare.
Men det här sättet att planera innebär en viss
omställning. Om man gjort på ett sätt tar det
lite tid att tänka om. Det handlar om att få in
Christoffer Lindroos, lärling.
tänket. Men det är definitivt värt den mödan,
berättar Matts Sjöberg.
Stora volymer och små marginaler
Stockholms stad och exploateringskontoret
är beställare och den senaste etappen är värd
210 mkr.
Erik Enggren och Matts Sjöberg.
Tuffa miljökrav
Norra Djurgårdsstaden har profilerats som en
miljöstadsdel som omfattar allt från byggnader
med låg energiförbrukning till avancerade
sopsugsystem. Men även i byggfasen ställs
höga miljökrav. Påldäcken fylls med återvunna massor och bergkross från området
vilket minskar transporterna. Det ställs även
krav på entreprenörernas maskinpark och det
handlar om allt från bränsle till val av däck.
— Vi befinner oss på gammal industrimark som varit förorenad men är sanerad,
berättar Matts Sjöberg. Men det händer
fortfarande att vi stöter på partier med till
exempel diesel när vi schaktar, vilket måste
tas hand om på ett miljöriktigt sätt. Det här
är ju ett miljö­projekt och det gäller att leva
upp till be­ställarens hårda krav. ovanjordsgruppen 11
10 BRVZ
BRVZ. STRABAGS
EKONOMISKA NAV
BRVZ i Kumla ansvarar för det administrativa arbetet inom STRABAG-koncernens alla Sverigebolag. Här hanteras
allt från bolagens fakturor och löner till den gemensamma redovisningen och IT-infrastrukturen. Arbetet inom
BRVZ leder till stordriftsfördelar, ökad kontroll och även till viktig avlastning och mer tid över i projekten.
TRABAG-koncernen strävar efter
att effektivisera och centralisera
för att få kontroll över projekten,
både centralt och inom de olika
bolagen. BRVZ är koncernens
eget servicebolag och redovisningsbyrå för internt bruk. Det ger förstås
stordriftsfördelar, ekonomisk kontroll och
tidsvinster på central och lokal nivå, men
samtidigt ger det också sammanhållning.
— På BRVZs huvudkontor i Österrike finns
rådgivare inom varje enskilt område vi är ansvariga för. Genom att lyfta luren har vi tillgång
till expertis, och våra rådgivare är också på
plats i Kumla med jämna mellanrum. Den här
veckan har vi besök från två rådgivare inom
kund- och leverantörreskontra som ska stötta
och utveckla oss. Bland annat så tittar vi på nya
funktioner för hantering av påminnelser och
fakturering. Det ger sammanhållning och en
tydlig känsla av att vi ingår i något större, säger
Henrik Wallin, chef för BRVZ i Kumla.
Therese Sätre, Josefine Melander,
Peter Wendlemyr och Marie Allarud.
vi har kommit igenom det första och
tuffaste året i integrationen och
processerna börjar sitta på plats. De operativa
bolagen har blivit väldigt duktiga i systemet.
henrik wallin, chef brvz.
Stolt över kämpaglöden
Henrik Wallin känner stolthet över verksamheten och sina drygt 20 kollegor i Kumla. Starten
av BRVZ har präglats av stora utmaningar. Inte
minst i och med att STRABAGs egenutvecklade
och skräddarsydda ekonomisystem AS400 implementerats i de svenska bolagen. För BRVZ
sker den största delen av arbetet i det nya systemet som länkar ihop koncernens alla delar.
— Vi har befunnit oss i en situation där vi har
supportat de operativa bolagen och gjort allt för
att leverera god kvalitet på vårt arbete samtidigt
som vi själva lärt oss systemet. Alla på BRVZ
kämpar och jag är stolt över både resultatet och
arbetsinsatsen. Nu har vi kommit igenom det
första och tuffaste året i integrationen och börjar
känna att processerna sitter på plats. Nu kan
vi fokusera på utveckling och effektivisering.
Henrik menar att det även märks att system
och nytt tänkesätt börjar landa ute i verksamheten och i projekten.
— Ett byte av affärssystem är inte lätt för
någon, men de operativa bolagen har verkligen
kämpat och blivit väldigt duktiga i systemet.
Vi som har uppgiften att kommunicera och se
till att alla följer allt det nya, märker att tonen
från bolagen blivit mycket positivare. I takt
med att verksamheten köper och startar nya
bolag, ska vi nu se till att göra en ännu bättre
integrering framgent, på ett positivt sätt med
så lite störning i projekten som möjligt.
Fördelarna börjar bli synliga
Fördelarna med att administrationen sköts
centralt är uppenbar för koncernen, och Henrik
Wallin pekar på de fördelar som även bolagen
börjar upptäcka. Tack vare standardiseringen
kan BRVZ till exempel leverera dokument till
bolagen i rätt tid och med kort varsel.
— Det är viktigt att vi kan leverera i olika
processer med korta ledtider. Speciellt viktigt
är det vid anbudslämning och i leverans av
dokumentation till kunder. Här jobbar vi på
Jimmy Grääs, Arne Ling, Johan Nilsson, Kristian Olsen och Carita Broberg.
BRVZ hårt för att hitta standardiserade lösningar som täcker de allra flesta behoven inom
verksamheten, även om det alltid att finnas
undantag. Dessutom får vi ordning och reda
och ett gemensamt regelverk. Huvudmålet
är att projekten ska kunna fokusera fullt ut
på sina frågor.
Svenska idéer till BRVZs HK i Spittal
Henrik Wallin berättar att kollegorna på det
europeiska huvudkontoret är intresserade av
att lyssna på svenska förslag som kan leda till
förbättringar för verksamheten. BRVZ samlar
in och för konkreta förslag vidare. Eventuella
förändringar sker inte över en natt, utan förslagen utreds centralt med målsättningen att
se om de går att implementera för hela Europa.
— På BRVZ blir samarbetet inom Sverige
och mellan länderna väldigt tydligt. Det känns
att vi är kollegor och jobbar ihop. Framför
allt så känns det att det är tillsammans vi når
framgång.
Ovanjordsgruppen
STRABAG ON THE ROCKS
Att STRABAG har många underjordsprojekt är det många som känner till, men
att vi även utför kvalificerad ovanjordsprängning och borrning är mindre bekant.
2010 bildade STRABAG ovanjordsgruppen som idag är fem personer och redan
har många spännande uppdrag bakom sig. Och fler lär det bli.
arita Broberg har rötter i bergsprängarbranschen och såg tidigt
potentialen i att göra ovanjord­
jobbet själva inom koncernen och
slippa anlita underentreprenörer.
När underentreprenörerna som hade hand
om sprängningen vid bygget av E6:an gick
i konkurs, räknade hon på vad det s
­ kulle
­kosta att göra jobbet i egen regi. Resultatet
blev att både STRABAG (dåvarande ODEN)
och beställaren Trafikverket sa ja och en
borrigg köptes in. Idag är ovanjords­gruppen
själv en efterfrågad underentreprenör, ut­över
arbetet i STRABAG-projekten. – Vi är inne i ett spännande skede där
flera stora uppdrag är på gång och vi kommer behöva anställa ett antal personer under
året, vilket känns kul, säger Carita Broberg,
gruppchef.
Kontrollerad sprängning
BRVZ
Det här gör BRVZ i Kumla (Bau- RechenUnd Verwaltnungzentrum):
BRVZ i Kumla administrerar alla bolag
som arbetar inom Sverige och även joint
ventures (samarbeten med andra bolag).
Externredovisning (bokföring, bokslut
och framtagning av årsredovisningar)
Internredovisning (bearbetning/
kontroll och sammanställning av
projektresultat)
Kund- och leverantörsreskontra
Gruppens medlemmar har ett brett kunskapsområde och många behärskar flera
olika moment, exempelvis både borrning och
sprängning, vilket gör att de kan hoppa in
där det behövs.
Johan Nilsson är en av dem som arbetar brett
både som entreprenadingenjör, ­Commercial
och KMA-ansvarig. Han berättar att det är
viktigt att de som jobbar med det här vet vad
de håller på med.
— Ta det här med stensprut till exempel.
Gör man fel kan man skjuta iväg flera hundra
kilo sten hundratals meter. Det gäller att veta
hur det ska laddas och var sprängmattorna
ska ligga.
En av de stora skillnaderna mellan att
spränga ovan och under jord är just risken för
stensprut. Under jord kan man ha kraftigare
laddningar där tunnel- eller gruvväggarna
skyddar mot att stenar flyger okontrollerat
bland folk, byggnader, bilar och annat. Ovan
jord är kraven på kontrollerad sprängning
stora.
Brett arbetsområde
Ovanjordsgruppen har många strängar på
sin lyra. Förutom sprängning, avtäckning,
rensning och förstärkningsarbeten ovan jord
finns det även möjlighet att utföra energihålsborrning. Med ett stort kontaktnät i branschen kan gruppen även erbjuda tjänster i
angränsning till berghanteringen. Just nu är
Täby Centrum ett av de stora projekt som
gruppen arbetat intensivt med. — I det projektet spränger vi i tätbebyggt
område vilket innebär att vi inför varje salva
måste tala om för butiksägare, centrumägare
och kunder på plats att de måste hålla sig undan. Där handlar det om mycket kontrollerade
sprängningar för att undvika sprickbildning
i byggnaderna runtomkring. Trots det har
vi vid de tyngsta salvorna sprängt bort runt
1 300 m3, berättar Carita Broberg.
Kul med kortare inspel i projekten
En annan stor skillnad mot tunnel- och
gruvprojekten är ledtiden. Ovanjordprojekten ­håller oftast på under några månader,
men att bygga tunnlar och gruvor tar flera
år. ­Johan Nilsson upplever att fördelen med
just kortare projekt är att man får se många
olika platser och träffa mycket folk. Carita
Broberg fyller på med fler positiva aspekter av arbetet.
— Det är ett arbete med stor variation
och det är roligt. För mig är det viktigt att vi
har kul och att man trivs i den här gruppen. Exempel på arbetsområden
Treasury (pengaflöden och finans)
Lön (för ca 600 personer)
IT (grundläggande infrastruktur och
extern helpdesk)
Försäkringar och garantier
Förmedlar koncernens riktlinjer
Vägarbeten. E6:an
Tanumshede och E4 Sundsvall
Husgrunder. Nya K
­ arolinska
Universitetssjukhuset, Solna
Tätortssprängning. Täby
Centrum och S:t Görans Sjukhus
Förskärningar. Tunnel- och
väg­byggen
Bergtäkt. Knaperåsen, Gävle
Special­borrning. Under­borrning
för foderrör, ankarbult m.m.
RETURADRESS: STRABAG, Vallgatan 9, 170 67 SOLNA
STRABAG-PORTRÄTTET
Peter Arozenius
Peter Arozenius är KMA-chef för
­STRABAG AB sedan mars. Han arbetar
med att ge stöd, kunskap och service
till bolagen i utvecklingen av en ännu
­säkrare och bättre arbetsmiljö och i
­strävan mot att bidra till en hållbar
utveckling i samhället.
Berätta vad du gör som KMA-chef
och vad du har för roll i projekten under
en vanlig arbetsdag.
Jag har en ny roll i företaget, som hänger ihop
med satsningen på kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Min roll håller på att växa fram och ta
form och jag har ett stort samarbete med de
andra inom KMA.
Min roll präglas av stöd och service till
bolagen. Jag har även företagsövergripande
frågor där jag till exempel ser över gemensamma krishanteringsrutiner, hur vi uppfyller brandskyddsföreskrifter och samordnar
utbildningar med personalavdelningen.
Nämn något du arbetar med just nu.
För tillfället arbetar jag mycket med ­STRABAG
Projektutveckling. Vi håller på att utveckla
ledningssystem och arbetsrutiner och ser
även över arbetssättet kopplat till hur man bedriver projekt. STRABAG Projektutveckling
har ett stort intresse av att ligga långt framme,
och det hänger ihop både med kundkrav och
med den egna profileringen, där man vill stå
för hållbara lösningar.
Vilka utmaningar står ni inför?
Jag har arbetats som säkerhetschef under Lars
Nihlén tidigare i min karriär och jag vet att de
här frågorna ligger honom varmt om hjärtat.
Och det finns alltid mer att göra.
På ett övergripande plan måste vi samordna oss och bli ett STRABAG när det kommer
till KMA-frågor, och det kommer jag att arbeta
med. Vi måste skapa ett internt arbetssätt som
gör att vi kan driva de här frågorna effektivt
tillsammans inom alla bolag i STRABAG.
Annars handlar utmaningen nummer
ett om att skapa en helt olycksfri arbetsplats.
Ingen ska behöva skadas på jobbet. Bygg- och
anläggningsbranschen har en del bekymmer,
och om jag får bestämma ska vi vara bäst
i klassen. Men det betyder bland annat att
vi behöver se över våra utredningsverktyg.
Peter Arozenius
Roll på STRABAG KMA-chef
STRABAG AB sedan mars 2012
Tidigare erfarenheter Ett liknande jobb som HMSQ-chef
på Balfour Beatty Rail
Ålder 46 år
Familj Fru, två barn på 12 och
16 år.
Bor Utanför Lund
Fritidsintressen Kör
­ otorcykel och cyklar, tar hand
m
om hus och familj
Vad har du för drivkraft i arbetet?
Det roligaste är när man kan bidra till att företaget blir bättre. När man kan vara en del
av att vi blir säkrare, effektivare eller bättre
på miljöområdet och bidrar till en hållbar
utveckling. Det som jag tycker är viktigast är
att vi skapar en arbetsmiljö som är säker för
dem som arbetar. Du ska gå hem lika frisk
som när du kom till jobbet.
Men sen är det också kul för mig som
är relativt ny att komma utifrån och se att
­STRABAG har ett bra utgångsläge. Och jag har
ett stort intresse för verksamhetsutveckling.
Hur tycker du att STRABAG hanterar frågorna
med kvalitet, miljö och arbetsmiljö?
Vi är duktiga men man kan alltid bli bättre.
Vi kan bli vassare när det gäller att göra utredningar kring inträffade händelser och
vassare när det gäller att säkerställa att vi har
rätt kompetens på personal i alla situationer.
På nattduksbordet En deckare
Lyssnar helst på Musik från
80-talet
Hur arbetar STRABAG med miljö?
Vi spänner över ett stort område. Strabag
Sverige AB är miljöcertifierat. STRABAG
Projekt­utveckling säljer bostäder och arbetar med låg energianvändning och sunda
byggmaterial. De har bestämt sig för att miljö
ska vara ett av deras säljargument, arbetar
hårt och har ett par medarbetare som arbetar
heltid med det.
I andra del av koncernen handlar det om
hårda skallkrav från beställare på bland annat
kemikalieanvändning. Miljön är en fråga om
vi hela tiden arbetar med och måste ta hänsyn
till. Sen skiljer det sig väldigt mycket beroende
på vilka beställare man arbetar med. Men vi
är helt klart med på banan.