Smakprov

INSIKTER
I SVENSKA
fredrik harstad · iben tanggaard
svenska 1
Under våren 2011 kommer ett nytt läromedel Insikter i svenska.
Boken kommer att täcka in svenskämnets kurs 1 i enlighet med Gy11.
Målgruppen är gymnasieelever på yrkesprogram.
Det här häftet är ett utdrag ur Insikter i svenskas
första kapitel, ”Hålla tal”. Text och bild kan förändras
något i den slutgiltiga versionen.
innehåll
innehåll
1. Tala
Samtala
6
8
Diskutera
18
Hålla tal
26
2. Skriva
46
Språkriktighet
48
Texttyper
62
Berättande
90
3. Läsa
108
Läsa kritiskt
110
Läsa sakprosa
120
Läsa skönlitteratur
138
4. Tre teman
160
Kärlek
162
Skräck
176
Sökande
184
5. Språksociologi
200
Ditt språk
202
Språk i Sverige
214
Språk i världen
224
kapitel ett
kapitel ett tala
TALA
Samtal, debatter, diskussioner, förhandlingar, gräl, telefon­
samtal … Det går inte en dag utan att du pratar med någon.
Med hjälp av talet kan du göra dig förstådd, utbyta tankar med
andra och argumentera för din sak. Att tala är ett grundläggande
sätt att kommunicera och förhålla sig till sina medmänniskor.
Och det är vad det här kapitlet handlar om.
Många tycker att det är ­jobbigt och svårt att tala inför en grupp.
Tack och lov finns det många tips som hjälper dig ur den situa­
tionen utan att du behöver bli nervös. Men du kommer också att
upptäcka att muntlig framställning handlar om många andra
saker än att hålla tal.
vad står det i ämnesplanen?
Enligt ämnesplanen ska du delta i diskussioner och samtal, och
anpassa ditt tal efter mottagaren och situationen. Du ska också
tala inför en grupp. Du ska kunna lyssna på olika sätt och veta
vad som gör en muntlig presentation intressant och övertygande.
Dessutom ska du använda presentationstekniska hjälpmedel så
att din muntliga presentation blir ännu bättre.
4
hålla tal
smakprov insikter i svenska tala
Kunskaper som är flera tusen år
Hålla tal
fem
begrepp
Retorik
Röd tråd
Metafor
Klimax
Artikulera
Det vi vet om att övertyga någon med hjälp av talet visste greker­
na redan för 2500 år sedan. Därför kommer många av begrep­
pen som används om att hålla tal från grekiskan. Retorik är ett
sådant exempel. Den grekiske filosofen Aristoteles menade att
god retorik är att alltid hitta den metod och det argument som
övertygar.
Att tala inför andra människor är ett effektivt
sätt att nå ut med sitt budskap. Det vet förstås
politikern som vill åt din röst, säljaren som vill
få dig att köpa och läraren som vill fånga ditt
intresse. Om de lyckas är en annan sak …
Föredragets tre delar
Däremot är det inte alla som tycker om att tala
inför andra. Många förknippar föredrag med
olust och nervositet. Om du är en av dem lönar
det sig att träna innan du ställer dig inför en
grupp. Dessutom finns det en hel del tips som du
kan lära dig. Du får dem i det här kapitlet.
A. Grekerna kallade den första delen av ett tal för etos – det
vill säga karaktär eller personlighet. I inledningen måste du väcka
lyssnarnas intresse. Hur gör du det på bästa sätt? Här har du en
chans att vara personlig! Kanske kan du börja med en historia
som går att koppla till innehållet i talet. Kanske kan du börja
med ett påstående, en fråga eller en iakttagelse som du har gjort.
Ja, nästan vad som helst är bättre än att börja med meningen
”Jag ska prata om …” . Det känns inte så spännande, och kom­
mer troligtvis inte att väcka något brinnande intresse hos den
som lyssnar.
Så vad var det grekerna visste om att hålla tal? I klassisk retorik
delar man in ett tal i tre delar. Indelningen håller än – så använd
gärna samma struktur när du planerar din presentation eller
ditt föredrag!
■ Retorik kommer
från grekiskans rhetor,
som betyder talare
eller lärare. Ibland
används ordet med
negativ klang, t.ex.
i uttryck som ”det var
bara tom retorik”. Då
betyder det att säga
vackra ord utan innehåll. Men egentligen
betyder det att tala
medryckande och
välformulerat.
tänk efter: Alla människor blir nervösa, men inte alltid för samma sak. Skå­
despelare, som älskar att stå på scen, kan bli nervösa när de är på fest och måste
presentera sig för människor de inte känner. Och någon som älskar att synas
och höras i sociala sammanhang är istället livrädd för att besöka tandläkaren.
Vilka situationer gör dig nervös? Finns det något du kan göra för att bemästra
din nervositet?
26
27
hålla tal
smakprov insikter i svenska tala
■ Röda tråd är ett
uttryck från den grekiska mytologin. Med
hjälp av ett rött garnnystan lyckades kung
Theseus ta sig ut ur en
knepig labyrint. Han
hade fått både idén
och nystanet av sin
flickvän Ariadne, men
den otacksamme Theseus dumpade henne.
Uttrycket används om
en samman­hängande
berättelse. Om berättelsen där­emot inte är
så sammanhängande
är det lätt att tappa
tråden.
B. Den andra delen av talet kallade grekerna för logos, eller kunskap. Det är huvuddelen, den berättande delen, där du presen­
terar det du har att säga. Tänk på att strukturera innehållet på
ett tydligt sätt. Du måste ha en röd tråd, så att föredraget hänger
ihop och åhörarna kan följa dina tankar. Ett sätt att göra det är
att använda en räkneordning, som till exempel för det första …,
för det andra … Ett annat är att stegra spänningen, till exempel
genom att spara dina bästa eller mest talande exempel till sist.
Checklista
¸
Här har vi samlat tips på hur du förbereder dig inför föredra­
get. Läs gärna igenom listan redan nu, men ta framför allt fram
den nästa gång det är dags att tala inför en grupp.
Syftet
Ska du berätta, informera eller argumentera för något? Ska det
vara känslosamt eller sakligt? Om du är klar över syftet och
vilken typ av föredrag du ska hålla är det lättare att gå vidare
med förberedelserna.
Formen
Ta reda på alla detaljer runt föredraget. När ska du tala? Hur
lång tid har du på dig? Är det någon annan som ska tala före el­
ler efter dig? Om du har kontroll över alla förutsättningar mins­
kar risken för att du blir överraskad och stressad när det väl är
dags.
Lyssnarna
Den som lyssnar ska förstås ha en rimlig chans att förstå det du
säger. Det är din uppgift att anpassa dig till de lyssnare som du
har framför dig, och det är inte säkert att de kan lika mycket
om ditt ämne som du kan. Vilken bakgrundsinformation mås­
te du ge? Vilka begrepp måste förklaras?
C. Talets sista del är den som grekerna kallade patos, eller känsla.
Avslutningen ska vara tydlig och klar. Ingen ska behöva undra
om du verkligen är färdig med ditt föredrag – du ska inte behöva
säga ”ja, nu är det slut …” . Ett enkelt sätt att markera att man
närmar sig slutet kan vara att koppla an till inledningen. Kanske
ställde du en fråga i början som du besvarar först nu, eller så
återkopplar du till historien som du berättade i inledningen. Ett
annat sätt är att citera något i slutet. Användbara fraser är ”av­
slutningsvis vill jag bara säga …” , ”för att koppla an till det jag
sa i inledningen vill jag avslutningsvis…” eller ”till sist vill jag
uppmana er alla att …” . Det är ett bra sätt att påkalla lyssnarens
uppmärksamhet en sista gång.
28
Dessutom måste du anpassa stilnivån efter dina lyssnare. Är det
dina vänner eller människor du inte känner? Barn eller vuxna?
Ett föredrag inför klassen kan säkert hållas informellt, men om
alla skolans elever, lärare och skolledning också lyssnar måste
du kanske styra upp det på olika sätt.
Innehållet
Fundera på vad du redan kan om det du ska prata om. Om du
vill kan du göra en tankekarta på allt du vill ha med i föredra­
get. Vilka fakta saknar du? Är det något av det du vet som du
känner dig osäker på?
29
hålla tal
smakprov insikter i svenska tala
Stilfigurerna kryddar föredraget
Det finns massor av möjligheter om du behöver hitta mer in­
for­­mation till ditt föredrag. Internet är en fantastisk resurs. Men
var noga med vilka källor du använder, och kom ihåg att vara
källkritisk.
Det finns många sätt att göra ett föredrag mer intressant. Ett
är att krydda det med stilfigurer, alltså språkliga finesser som an­
vänds för att uppnå någon slags effekt hos den som lyssnar. Här
är några exempel:
Strukturen
En liknelse är en jämförelse som du kan använda om du vill kon­
kretisera eller förtydliga. Den används också i vardagsspråket.
Oskyldig som ett barn, falla ihop som ett korthus eller stel som en
pinne är bara några exempel. Djur är särskilt tacksamma att an­
vända. För visst vet du vad som kännetecknar en åsna, myra,
snigel, uggla och räv?
Rensa och strukturera materialet i en bra ordning. Hur mycket
av allt det material som du har letat fram ska du ta med? Vad
kan du inleda med? Hur avslutar du på ett bra sätt? På sidan
27–28 finns en utförligare beskrivning av föredragets tre delar.
Och till sist: träna, träna, träna
Så, nu är det mest hårt arbete som återstår. Du måste helt en­
kelt lära dig att hålla föredraget. Ett bra sätt är att skriva stöd­
ord på lappar som är precis så stora att de får plats i handflatan.
Om du vill tala avslappnat kan du ändå inte läsa innantill från
ett stort papper. Träna gärna framför en spegel, och gå igenom
hela föredraget från början till slut. Då märker du hur lång tid
föredraget tar, och om du kanske måste stryka vissa delar eller
lägga till andra. Tänk på att ju bättre påläst du är, desto mindre
nervös blir du när det är dags att hålla föredraget.
”Det finns inte så mycket som kräver
så noggranna förberedelser som ett
improviserat tal.” winston churchill
30
Den som använder en metafor använder sig också av ett bild­
språk, men utan mellanledet som en eller som ett. Medan vacker
som en ros är en liknelse är älskling, du är en ros en metafor. Meta­
forer används ofta i tidningsspråk.
Att överdriva och underdriva är klassiska retoriska grepp. Det
var det dummaste jag har hört är sannolikt en överdrift, medan
den idén är inte så dum skulle kunna vara en underdrift. På fack­
språk kallar man överdrifter för hyperboler och underdrifter för
litoteser. Om man använder förskönande ord för att slippa säga
något fult eller anstötligt använder man sig av en eufemism. Att
säga att man är mellan jobb istället för arbetslös är ett exempel på
det, eller att kalla en städare för lokalvårdare.
Upprepningar är ett annat effektivt retoriskt grepp som är vanliga
i tal och föredrag. Upprepar man ett ord eller en mening flera
gånger förstår lyssnarna att det är något som du verkligen vill
betona. En speciell typ av upprepning är stegringen. Då upp­
repar man ett innehåll med uttryck som har starkare och starkare
styrke­grad. När man når fram till det starkaste uttrycket når man
klimax – alltså höjdpunkten i föredraget.
■ Metafor kommer
från det grekiska
ordet metaphora. Det
betyder överföring, och
används när man vill
likna ett uttryck med
en bild eller ett annat
uttryck.
■ Klimax är också
grekiska. Egentligen
betyder det stege,
men också grekerna
använder det i betydelsen höjdpunkt eller
kulmen.
31
hålla tal
smakprov insikter i svenska tala
Och när du väl står där framme …
Är du fortfarande osäker på om du klarar av att hålla föredraget
utan att bli nervös? Det finns en hel del tips som du kan ta med
dig när du väl står där framme, med alla blickar riktade mot dig.
Här är några av dem:
tala inte för fort! När man står framför en grupp vill man
helst få föredraget överstökat så fort som möjligt. Dessutom
känns det som om tempot är nerskruvat, och att det du säger
måste sägas snabbt för att du ska behålla lyssnarnas uppmärk­
samhet. Men så är det inte! Ofta går det tvärtom alldeles för fort,
så tänk på att ta de där pauserna – utan utfyllnadsord! Det är bra
för lyssnarna att få en kort paus ibland.
■ Artikulera betyder
att forma ljud med
hjälp av munnen.
Den som är bra på
att artikulera talar
tydligt och klart.
Från början kommer
artikulera från latinets
articulare, som betyder
leda eller forma. Det
har samma ursprung
som ordet artikel.
tala tydligt! Att ta det lugnt hänger ihop med att uttala or­
den noga, att ta sig tid att artikulera. Ibland har man en ten­
dens att snubbla på orden, och då är det inte säkert att de som
lyssnar uppfattar allt man vill säga. Så tänk på att uttala orden
tydligt. Inte överdrivet, men tydligt.
sök ögonkontakt! Kanske hade det varit skönt att titta ut
genom fönstret eller ner i sina papper medan man pratade. Men
om du vill få åhörarna att lyssna måste du faktiskt titta på dem
istället.
Helst ska du titta på alla som lyssnar. Det gör du genom att låta
blicken vila en stund på var och en innan du fortsätter till nästa
person. På det sättet bjuder du in alla i föredraget. Därför är det
viktigt att inte titta på läraren hela tiden. Tänk på att alla ska
lyssna på dig!
Om man tycker att det är obehagligt att titta människor i ögo­
nen – speciellt när man har 25 par ögon som tittar tillbaka på
en – kan man titta mellan ögonbrynen istället. Det är ett trick
för att undvika ögonkontakt, samtidigt som de som lyssnar upp­
lever att du tittar på dem. Testa det!
32
”Om du ska hålla tal bör du tänka
10 % på vad du ska säga och 90 %
på hur du säger det.” winston churchill
33
hålla tal
smakprov insikter i svenska tala
håll reda på dina ben och händer! Stå på båda benen
och böj knäna lätt, så att du står stadigt. Stå inte och väg på än
det ena benet, än det andra benet. Det blir störande och signa­
lerar en osäkerhet.
Ibland kan det kännas som om man inte har riktig kontroll över
sina händer medan man pratar. Om du inte vet var du ska göra
av dina händer kan det vara praktiskt att ha små lappar i hand­
flatan. På det viset har du ju dessutom möjlighet att gömma
undan dina stödord.
undvik störande inslag! Som lyssnare är det lätt att för­
lora koncentrationen och låta tankarna sväva iväg. Vill du mini­
mera den risken kan du försöka ta reda på om du har några stö­
rande inslag medan du pratar. Inga tuggummin, händer genom
håret, knäppande pennor eller prasslande a4-papper. Ett sätt att
bli medveten om vilka störande inslag du använder är att filma
dig själv. Du kan också hålla föredraget framför en spegel eller
inför en kompis.
Intervju med Josefin Schygge, professionell talskrivare
Josefin Schygge är författare och talskrivare. År 2009 debuterade
hon med ungdomsromanen Hatar att älska. Dessutom har hon
skrivit över 200 tal – så det är inte så konstigt att hon tycker att
vi håller för få tal i Sverige.
”Enligt flera studier är det vi är som
mest rädda för att tala inför folk.
Nummer två på listan är döden.
Nummer två! Låter det vettigt?
Det betyder att en genomsnittlig
person som besöker en begravning
hellre ligger i kistan än håller
begravningstalet.” jerry seinfeld
– Ja, jag tycker gott att vi kunde hålla tal oftare. Idag är det van­
ligt på bröllop, begravningar och finare middagar, men det finns
många andra tillfällen där det skulle passa med ett tal. Att få ett
bra tal av någon kan vara personligare än blommor och presen­
ter. Det är en vacker hyllning till en annan människa.
Vad ska man tänka på för att talet ska bli bra?
– Prata inte för länge! Försök istället att hålla talet kort och
håll dig till kärnan. Även om det finns mycket som du skulle
vilja ha sagt vinner du på att välja ut någon eller ett par episoder
och spinna vidare på dem.
Så långa tal blir oftast tråkiga?
– Inget är så tråkigt som ett långt, poänglöst tal. Många ta­
lare har svårt att hålla sig till saken eller har en jargong som
nästan ingen utanför den innersta kretsen förstår. Det är förstås
bra med personliga tal, men det ska heller inte bli för internt.
34
35
hålla tal
smakprov insikter i svenska tala
Många anekdoter är säkert roliga för dem som var med, men
när man håller tal som flera ska lyssna på finns det en risk att
publiken känner sig utanför.
Är det skillnad på att skriva tal och hålla tal?
– Visst, det är en skillnad. För mig är talet en text, och jag
lägger mycket tid på att språket ska bli så bra som möjligt. Jag
läser högt och lyssnar på hur orden låter. Det måste finnas en
rytm och ett flyt i talet. Sedan är det förstås en helt annan sak att
framföra ett tal. Det kräver timing, språkkänsla och nästan lite
av en skådespelartalang. Jag får sällan höra mina tal framföras i
verkligheten, men det vore spännande.
Tycker du själv om att hålla tal – eller skriver du dem hellre?
– Jag har skrivit många fler tal än jag har hållit! Men jag tyck­
er också om att hålla tal.
På nätet kan man köpa tal som du har skrivit. Hur är det att skriva
tal åt andra? Är det inte lättare att vara personlig om man skrivit
talet själv?
– Jag tror att många är så stressade att de inte hinner skriva
talet själva. Dessutom är det nog många som lägger till eller drar
ifrån från mina tal så att det passar situationen bättre. Kanske
plockar de delar från flera olika tal, eller använder talen mest
som inspiration. En rektor som ska hålla tal på skolavslutning­
en kan till exempel behöva ny inspiration om han har hållit
hundra­tals liknande tal genom åren.
På hemsidan www.taltips.se kan du få tips om vad du ska tänka på när du
håller tal, och läsa utdrag ur några av de tal Josefin har skrivit åt andra.
36
sokrates: Försvarstalet, ca 399 f. Kr.
Trots att Sokrates är den förste store
europeiska filosofen fäste han aldrig
ett enda ord på papper – i alla fall inget
ord som bevarats till vår tid. Andra har
där­emot berättat att Sokrates var glad i
vin och diskussioner. Ibland kanske lite
för frispråkiga diskussioner, för Sokra­
tes anklagades för att förneka Gud och
förleda Atens ungdom. Hans försvarstal
är berömt, men det hjälpte inte – han
dömdes till döden. Det var Sokrates stu­
dent Platon som skrev ner talet, och hur
mycket han lagt till eller dragit ifrån
lär vi aldrig få veta.
till och med att rösta i presidentvalet
1872, men dömdes till att betala hundra
dollar i böter. Året efter reste hon runt i
hela usa och höll sitt mest berömda tal,
Women’s right to vote. Böterna betalade
hon däremot aldrig.
winston churchill: Blood, toil,
tears and sweat, maj 1940
Winston Churchill höll många minnes­
värda tal. Ett är hans allra första radiotal,
när han blev brittisk premiärminister
mitt under brinnande världskrig. Den
mest kända frasen ur talet – Jag har
inget annat att erbjuda än blod,
svett och tårar – är egent­
abraham lincoln: Gettys­
ligen en omskrivning av
burg Address, november
vad Churchill egentligen
1863.
sa: han lovade i själva
Ett tal behöver inte vara
verket blod, slit, tårar
kända tal
långt för att bli historiskt.
och svett. Och det var ett
Tvärtom, verkar det som,
uttryck som han lånat från
för många av talen i den här
den före detta amerikanske
listan är korta och kärnfulla. När
presidenten Theodore Roosevelt.
den amerikanske presidenten Abraham
john f kennedy: Inaugural address, 1961
Lincoln invigde krigskyrkorgården i
Strax
efter att amerikanen John F Ken­
­Gettysburg behövde han bara drygt två
nedy svor presidenteden höll han ett tal
minuter. Det räckte för att hylla soldater­
som blivit berömt för frasen Fråga inte
na som stupat i slaget vid Gettysburg
vad Amerika kan göra för dig – fråga istäl­
några månader tidigare, men också för
let vad du kan göra för Amerika. Det blev
att slå ett slag för demokratin och kriti­
en signal till medborgarna att det krävdes
sera slaveriet. Soldaterna hade inte dött
stora, gemensamma insatser – och att
förgäves.
alla kan bidra till ett bättre samhälle.
susan b anthony:
martin luther king, jr:
Women’s right to vote, 1873
I have a dream, 1963
Susan B Anthony stred hårt för alla män­
Den 28 augusti 1963 levererade Martin
niskors lika värde. Hon protesterade
Luther King det som kanske är världens
mot slaveriet och kvinnans ställning i
mest berömda tal. Det är här han be­
usa. För Anthony var kvinnlig rösträtt
skriver sin vision om att vita och svarta
och politisk representation de viktigaste
kan leva sida vid sida som jämlika med­
nycklarna till jämställdhet. Hon provade
10
Æ
37
hålla tal
smakprov insikter i svenska tala
borgare. King använde referenser från
Bibeln, den amerikanska konstitutionen
och kungörelsen om slavarnas frigörelse.
Med den återkommande frasen I have a
dream trummar han in budskapet på ett
sätt som kan beskrivas som ett retoriskt
mästerverk.
olof palme: Hanoi, 1972
När usa bombade Hanoi strax före jul
1972 gjorde Sveriges statsminister ett
skarpt uttalande. Han jämförde bomb­
ningarna med några av historiens allra
värsta brott mot mänskligheten: Guerni­
ca, Babij Jar, Treblinka och flera andra. usa
svarade med att bryta alla diplomatiska
förbindelser med Sverige i drygt ett år.
ronald reagan: Remarks at the
Brandenburger Gate, 1987
Mot slutet av 1980-talet närmade sig det
kalla kriget mellan usa och Sovjetunio­
nen sitt slut. Då reste den amerikanske
presidenten Ronald Reagan till Berlin
och höll ett omdiskuterat tal, som inte
ens det amerikanska utrikesdepartemen­
tet hade godkänt. I talet uppmanade han
den sovjetiske ledaren Michael Gorbatjov
att riva berlinmuren. Egentligen var mu­
ren inte Gorbatjovs ansvar eftersom den
stod på östtysk mark, men bilden gav
stor retorisk effekt.
earl spencer: The tribute, 1997
När den brittiska prinsessan Diana dog i
en trafikolycka 1997 anklagades pressen
och de sensationshungriga journalis­
terna för att ha jagat fram olyckan, och
kungahuset för att inte visa tillräckligt
stort engagemang efter att Diana hade
dött. Kritiken förmedlades skickligt av
Earl Spencer när han höll ett hyllnings­
stal vid sin systers begravning inför flera
miljoner tv-tittare.
barack obama: Yes we can, februari 2008
År 2009 blev Barack Obama den första
mörkhyade presidenten i usa. Under
valrörelsen visade han fram effektiv och
skicklig retorik. Ett av de mest berömda
talen hölls i Chicago under den så kal­
lade supertisdagen 2008, när flera av
delstaterna gick till val. Med hjälp av en
entusiastisk publik trummade han in
sitt budskap – att förändringen var nöd­
vändig och möjlig.
Ev kortare citat ur något av talen.
Guercilit at. Core facil ulpute conummo dignibh exer seniamet alit
iriliquate mod diamcommy nibh essequisse dolent augue.
Martin Luther King och Barack Obama, Nobelpristagare från 1965 och 2009.
38
39
övningar
smakprov insikter i svenska tala
övningar
I have a dream that one day this nation will rise up and live
out the true meaning of its creed: ‘We hold these truths to
be self-evident, that all men are created equal. (…) I have a
dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin,
but by the content of their character. (…) I have a dream that
one day on the red hills of Georgia the sons of former slaves
and the sons of former slave owners will be able to sit down
together at a table of brotherhood.
Hålla tal
martin luther king
1. Inledningar
Skriv några olika förslag på inledningar till ett tänkt föredrag.
Du kan välja vilket ämne som helst – kanske en händelse som du
har varit med om, eller en alldaglig händelse, som till exempel
din busstur på morgonen. Försöka att göra inledningen spännande. Tänk på att ge av din personlighet. Välj sedan ut den inledning som du tror är effektivast, och förklara varför just den
fångar lyssnarnas uppmärksamhet bäst.
2. Avslutningar
Skriv några olika förslag på avslutningar till ett tänkt föredrag.
Tänk på att man ska förstå att föredraget är slut, liksom att åhörarna gärna får lämnas med något att fundera på, kanske med
hjälp av en uppmaning, ett citat eller en dikt. Tänk på att använda patos när du talar – alltså känsla.
3. Citat
Här är några citat från de tal som vi nyligen utnämnde till tio
av de mest kända talen i världen. Vilka knep användes för att
påverka lyssnarna? Finns det till exempel upprepningar, jämförelser eller bilder som målas upp med ord?
”
And so, my fellow Americans: ask not what your country can
do for you — ask what you can do for your country. My fellow
citizens of the world: ask not what America will do for you,
but what together we can do for the freedom of man.
Därför är bombningarna ett illdåd. Därav finns det många
i modern historia. De förbinds ofta med namn. Guernica,
Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville och Treblinka.
Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård
över dem som burit ansvaret. Nu finns ytterligare ett namn
att foga till raden. Hanoi – julen 1972.
olof palme
General Secretary Gorbachev, if you seek peace, if you seek
prosperity for the Soviet Union and Eastern Europe, if you
seek liberalization: Come here to this gate! Mr. Gorbachev,
open this gate! Mr. Gorbachev, tear down this wall!
ronald reagan
4. Hela tal
Läs igenom de 10 kända talen. Välj sedan ett av dem som har fångat din nyfikenhet. Fråga din lärare eller leta själv reda på delar av
eller hela talet. Läs igenom det och skriv ner varför du tror att det
har blivit så pass känt att vi väljer att ta upp det i den här boken.
Hur har personen lagt upp sitt tal för att locka till intresse? Vilka
stilfigurer och andra talargrepp har talaren använt för att fånga
sina lyssnare?
john f. kennedy
40
41
uppgift
smakprov insikter i svenska tala
b. Om du skall prata om till exempel miljöförstöringen, så funkar det inte att lägga fram en massa fakta. Fundera över hur
du kan få människor att bli berörda.
uppgift
Tala
Med all den kunskap som du har inhämtat i detta kapitel är du
nu redo att skriva och hålla något av följande tal. Välj ett av förslagen nedan.
Och så till sist …
Prata med en klasskamrat eller skriv i till exempel din loggbok.
Det här tycker jag har varit bra och roligt med mitt arbete under
det här kapitlet:
· Det här kände jag inte till innan jag började med kapitlet:
· Min egen arbetsinsats under det här kapitlet har varit:
· Dessa mål i kursplanen har jag jobbat med under detta kapitel:
1. Högtidstal
a. Ta först reda på när man håller ett högtidstal. I vilka sammanhang passar det?
b. Vem skulle du vilja hålla ett högtidstal till? Din bästa kompis,
mormor, pappa eller farfar. Ja, någon som du skulle vilja hålla
ett tal till och ”hylla” på ett eller annat sätt. Kanske för hurdana de är, något de har gjort eller att de har betytt mycket för
dig.
c. Fundera över vilka ”talargrepp” som du kan använda för att
hålla ett högtidstal.
2. Argumenterande tal
a. Här gäller det att vässa argumenten så mycket du kan. Se till
att ta med alla sorters argument för att övertyga dina lyssnare.
b. Fundera över vilken målgrupp som du skall hålla talet till, så
att du anpassar argumenten.
3. Berörande tal
a. I det här talet vill du beröra människor. Här måste du fundera
över vad som betyder något för människor, vad som påverkar
dem.
42
43
smakprov insikter i svenska
Bildförteckning
6 Knape / iStockphoto
26 Perry Kroll / iStockphoto
28 Hans Slegers / iStockphoto
31 Megan Lorenz / iStockphoto
33 Chris Schmidt / iStockphoto
35 Privat bild
38 Gamma / IBL Bildbyrå