9789140676627_SMAKPROV_inlaga_laguppl - lab

INSIKTER
I SVENSKA
fredrik harstad · iben tanggaard skoglund
svenska 2–3
Till sommaren 2013 kommer en ny del i serien Insikter i svenska
för svenska 2–3. Boken kommer att täcka in svenskämnets
kurs 2 och 3 i enlighet med Gy2011.
Det här häftet är ett smakprov från bokens första kapitel, Tala.
Text och bild kan förändras något i den slutgiltiga versionen.
Om du har frågor kring materialet är du mycket
välkommen att kontakta mig.
Vänliga hälsningar,
Jessica Jonsson
Läromedelsutvecklare
040–20 98 09, [email protected]
smakprov insikter i svenska tala
”Det tar vanligtvis mer än tre veckor att
förbereda ett bra improviserat tal” mark twain
2
kapitelretorik
ett
TALA
Det här kapitlet handlar om konsten att tala på ett genomtänkt
och förberett sätt. I tusentals år har man varit medveten om
vilken påverkan talet har på andra människor. Att tala är en
konstart, precis som måleri, arkitektur och litteratur.
Det finns många knep att ta till när du ska påverka eller övertyga
andra människor. I det här kapitlet har vi försökt att täcka in så
mycket det bara går om det du behöver tänka på. Hur lägger du
upp talet? Vilka hjälpmedel kan du använda? Vad vill du att den
som lyssnar ska minnas av det du säger?
Förr eller senare kommer du att hamna i en situation där du
ska presentera något som du har jobbat med. Då gäller det att
vara förberedd!
vad står det i ämnesplanen?
I ämnesplanen står det att du i kursen Svenska 2 ska hålla en
muntlig framställning av utredande och argumenterande slag
både i en grupp och för en grupp. I ämnesplanen för Svenska 3
står det att du ska hålla en muntlig framställning utifrån en för­
djupad kunskap om den retoriska arbetsprocessen för att kunna
använda dig av de kunskaper som den ger både när du förebereder
och håller ett tal men också för att analysera andras tal.
I båda ämnesplanerna ska du kunna använda presentations­
tekniska hjälpmedel som ett stöd när du håller en muntlig
framställning.
3
smakprov insikter i svenska tala
Retorik
fem
begrepp
Argument
Retorisk fråga
Tes
Metafor
Alliteration
Du har tankar och åsikter som är viktiga.
Men hur får du andra att förstå vad du menar?
Att tala handlar inte bara om vad du säger,
utan också om hur du säger det. Du måste
förmedla dina åsikter på ett bra sätt – och det
är vad retorik handlar om. Behärskar du
grunderna i retorik får du andra att lyssna.
Då ökar chansen för att just dina tankar
och åsikter blir tagna på allvar.
tänk efter: Tänk på ett tal som du har hört. Kanske från ett 50-årskalas eller
ett bröllop. Eller rektorns tal från skolavslutningen. Fundera på om det var något
särskilt från talet som du kommer ihåg. Varför kommer du ihåg det?
4
retorik
Cicero (106–43 f.Kr.)
Den retoriska arbetsprocessen
I Svenska 1 läste du om hur man håller föredrag. Kanske stötte du
på begreppen etos, logos och pathos, som beskriver föredragets
tre delar. Etos betyder karaktär eller personlighet och handlar
om inledningen. Här måste du väcka intresset hos dina lyssnare,
kanske med en personlig historia eller en egen fundering. L
­ ogos
betyder kunskap och handlar om föredragets huvuddel, helt
enkelt det innehåll som du vill förmedla. Patos betyder känsla
och är föredragets avslutning. Med hjälp av känslor kan du åter­
anknyta till lyssnarnas intresse, exempelvis genom att koppla
tillbaka till inledningen. Det signalerar också att du har nått
fram till slutet.
Så byggs de flesta föredrag eller tal upp. Men det finns mycket
mer att jobba med för den som vill bli en bättre talare.
5
smakprov insikter i svenska tala
6
Den klassiska retorikens
6 delar
Vår taltradition har sina rötter i grekisk och romersk
retorik. Därför finns det latinska namn som beskri­
ver hur du förbereder dig inför ett tal. Detta är
den klassiska retorikens sex delar:
intellectio Innan du börjar ska du ta reda
på så mycket som möjligt om den ­aktuella
kom­munikationssituationen. ­Med hjälp
av den formulerar du syftet med din muntliga fram­­
ställning. Den fasen kallas för intellectio på l­ atin.
inventio När du förbereder ett tal måste du finna ­(eller
uppfinna!) lämpliga argument. De behöver inte vara sanna
men väl sannolika för att övertyga. Det som heter inventio
på latin skulle kallas för brainstorming idag.
dispositio Enligt den klassiska dispositionen – eller dispositio på latin – består ett tal av sex delar: en inledning
som väcker intresse och välvilja, en berättelse som tecknar
bakgrunden, ett påstående, en rad argument som bekräftar påståendet, ett bemötande av de argument som riktas mot påståendet
och till sist en sammanfattning och en sista kraftfull vädjan till
åhörarna.
elocutio Elocutio handlar om språket. Det ska vara kort,
klart och korrekt så att inte lyssnarna blir trötta eller irri­
terade. Men det ska också vara engagerande. Ett sätt är att
ersätta vardagligt språk mot ovanliga och överraskande uttryck,
så kalladestilfigurer. Det kan vara antiteser, metaforer, para­
doxer, ironi, utrop, frågor och hundratals andra. Stilen kan vara
både hög och låg, men det är viktigt att den passar ämnet, åhörarna och situationen.
memoria Grekerna och romarna förberedde säkert sina
tal med penna eller skrivstift (så kallat stilus, därav ordet
stil), men för att göra dem mer äkta och levande lärde de sig
också talet utantill. Därför är memorerandet av argument – eller
memoria, som det heter på latin – en viktig konst.
6
actio Actio handlar om själva framförandet. Det är samma ord som i aktör och aktris och rör bland annat hur man
varierar rösten, använder ögonen, gestikulerar med händerna eller uttrycker sig med hjälp av kroppspråket. Det är ett sätt
att uttrycka sig, väcka känslor och förstärka sitt budskap.
retorik
1. Förberedelse (Intellectio)
Det är viktigt att förbereda sig väl. Innan du ens har satt igång
med att skriva ditt tal eller föredrag finns det fler frågor som du
kan fundera igenom. Det räcker inte att bara vara påläst på sitt
ämne. Här är några av de frågor som du kan ställa dig:
För vem ska jag prata?
Ta reda på så mycket som möjligt om din publik, så att du vet
vad de redan kan och vad de har för förväntningar på dig. Du
måste anpassa ditt innehåll efter den grupp som ska lyssna.
Säg att du har skrivit en uppsats om snåla energikällor. Uppsat­
sen vinner ett pris och du bjuds in att berätta om uppsatsen för
Snåla energivänners förening. Publiken är nästan helt säkert
både kunnig och påläst. De brinner för snåla energikällor. Alltså
behöver du inte lägga krut på att förklara enkla begrepp och
fakta som alla insatta redan kan. Ska du däremot berätta om
uppsatsen för din egen klass kan du utgå från att flera av klass­
kamraterna saknar grundläggande förförståelse. Den som du har
framför dig påverkar alltså hur ditt föredrag ser ut.
Varför pratar jag?
Varför – det är en fråga som alla föredrags­hållare bör ställa sig. Är
det för att min svensklärare kräver det? Eller för att jag ska pre­
sentera mitt Ung Företagsamhets-företag för några i­nvesterare
som har visat sig intresserade av min produkt? Kanske ska jag
underhålla gästerna på ett 50-årskalas ­eller påverka en debatt i
ungdomsfullmäktige? Det finns alltid en anledning till att man
säger något i ett offentligt sammanhang – och om du vill uppnå
rätt effekt måste du tänka igenom det du ska säga.
Var ska jag vara och vid vilken tid?
Det kan tyckas fånigt att ställa den frågan redan tidigt, men ju
mer du vet om din talsituation, desto mindre riskerar du att
utsättas för stress eller obehagliga överraskningar. Ska du vara
på en plats som är okänd för dig kan det vara klokt att besöka
7
smakprov insikter i svenska tala
lokalen i förväg. Ska du använda teknisk utrustning är det bra
att vara i god tid så att du vet att allting fungerar. Kommer du
inte igång i tid skapar du irritation redan innan du har börjat.
Ta en tidigare buss, så slipper du komma inrusande med andan
i halsen utan ordning på dina papper.
Presentationstekniska hjälpmedel
Idag är det mer regel än undantag att man använder sig av pre­
sentationstekniska hjälpmedel när man håller föredrag. Men var
ändå försiktig. Fundera igenom hur hjälpmedlet kan förstärka
föredraget. Vill du att lyssnarna ska fokusera på dig eller presen­
tationen – eller kanske både och? Senare i kapitlet hittar du tips
på hur man använder hjälpmedel på bästa sätt.
2. Sortera ditt material (Inventio)
■ Argument är något
som stöder din tes.
De brukar delas in
i sakargument (som
bygger på fakta)
och känsloargument
(som anspelar på
lyssnarnas känslor).
8
Efter förberedelsefasen gäller det att samla material och fundera
över vad som passar in i föredraget. Du ska ju inte visa upp allt
du kan, utan snarare påverka eller beröra. Då är det nästan all­
tid bra att vara kort och kärnfull, så var inte rädd för att stryka!
Tänk igenom vilket innehåll och vilka argument som biter på
just din publik, dvs. vad de tycker är roligt, intressant och tanke­
väckande.
retorik
3. Disponera ditt material (Dispositio)
När du har gjort urvalet ska du lägga upp innehållet så tydligt
som möjligt – alltså disponera ditt föredrag. Det måste hänga
ihop och ha en tydlig röd tråd. Man kan säga att det måste hänga
ihop rent logiskt, till exempel genom att all fakta presenteras i
rätt ordning. Det kan vara klokt att skriva ner en disposition och
presentera den för en utomstående, som inte är lika insatt i äm­
net som du är. Då kan du få feedback på hur lätt det är att följa
dina tankegångar.
Ett argumenterande föredrag brukar bestå av dessa delar:
Inledningen (Exordium)
Det finns exempel på talare som börjar försiktigt och sakta men
säkert bygger upp en spänning, men ofta fungerar det precis
tvärtom: det är i inledningen man har chans att väcka lyssnarnas
intresse. Det finns flera exempel på hur man kan inleda sitt tal på
ett spännande sätt. Här är några:
a. Börja med en fråga som inte kräver något svar (en så kallad
retorisk fråga).
b. Börja med ett citat som handlar om det du ska prata om.
■ En retorisk fråga är
en fråga med ett givet
svar. De används både
till vardags och i tal.
c. Börja med en historia eller en händelse ur verkliga livet.
Kanske ur ditt eget liv, kanske ur någon annans.
d. Börja med ett skämt. Om du får publiken att skratta skapar
du en avslappnad atmosfär i rummet. Men var försiktig! Om
publiken inte skrattar kan det snarare bli pinsamt och jobbigt.
Berättelsen (Narratio)
Enligt den klassiska retoriken ska man skapa en berättelse för
att nå fram till lyssnarna. Berättelsen anspelar på lyssnarnas
känslor, samtidigt som den beskriver din tes på ett målande sätt.
Säg att du ska hålla ett föredrag om de hemlösas situation. Is­
tället för att börja med statistik (hur många är hemlösa?) kan
du berätta om en hemlös person och hur han eller hon tog sig
tillbaka in i samhället. Det väcker ett engagemang för frågan.
9
smakprov insikter i svenska tala
Argumentationen (Proposito)
■ Tes är ett påstående
som ska försvaras eller
bevisas. Om du håller
ett argumenterande
tal eller skriver en
debattartikel driver du
en tes. Ordet kommer
från grekiskans thesis, som betyder
uppställning.
Proposito eller probatio, som betyder framställande, är en av före­
dragets viktigaste delar. Det är här som du lägger fram argument
som övertygar och som stödjer din tes. Det kan ske på olika sätt.
Det kan vara bra att spara det starkaste argumentet till sist. Då
ökar chansen att lyssnaren minns just det argumentet allra bäst.
Motargumentationen (Refutatio; avvisande)
En bra talare har koll på sina motståndare. Om du berör mot­
argumenten i ditt eget föredrag kan du visa varför de inte håller.
Det kan exempelvis se ut så här: ”Det finns många som anser
att Sverige ska sälja vapen till diktaturer, med argumentet att
vi inte har något ansvar för hur de köpande länderna använder
vapnen. Det håller jag inte med om! Vi har ett ansvar som …”
Sedan ”slaktar” du motargumenten. En bra princip är att alltid
ha fler argument för än mot.
Avslutningen (Peroratio)
Avslutningen är minst lika viktig som inledningen. Nu gäller
det att lämna lyssnarna med en känsla av att du har rätt. Gör
till exempel en kortfattad sammanfattning av dina argument
och betona de viktigaste. Då förstår lyssnaren att du närmar dig
slutet. Knyt sedan ihop säcken med att anspela på inledningen
och avsluta på ett snyggt sätt – till exempel med ett dräpande
skämt eller ett tänkvärt citat.
4. Hur formulerar jag mig? (Elocutio)
Ditt föredrag kan ha det mest strålande upplägg och de bästa
­argumenten, men sedan infinner sig frågan hur du ska formu­
lera dig för att nå fram till lyssnarna. Om du ska övertyga måste
du tala på ett sätt så att du berör. En metod är att använda sig
av språkliga bilder och stilistiska figurer. Här är några av de van­
ligaste.
10
retorik
Språkliga bilder och stilfigurer
upprepningen är effektiv om du verkligen vill betona något.
För att en upprepning ska fastna bör du använda den minst tre
gånger.
anaforen är en identisk meningsrad som man använder flera
gånger för att få en förstärkande effekt. Ett känt exempel Martin
Luther Kings tal från Lincoln Memorial park 1968, där han in­
ledde flera meningar med ”I have a dream …”.
metaforen är en bild som illustrerar det man pratar om. Syftet
är ofta att tydliggöra genom att koppla ihop ett avancerat resone­
mang med en bild som lyssnarna kan relatera till. Ett exempel
på metafor är ”Ökenhettan svepte över Varaslätten”. Trots att det
inte finns någon öken på Varaslätten förstår vi att det har varit
ovanligt varmt i Vara.
■ Metafor betyder
överföring på grekiska, och syftar på
att man använder en
bild för att förklara ett
begrepp. ”På livets”
höst är exempelvis
en metafor för att bli
gammal
liknelsen är också en bild av något, men till skillnad från
meta­foren har liknelsen ett jämförelseled i form av ett ”som”. Om
vi skriver om metaforen till en liknelse blir det ”På Varaslätten
var det lika varmt som i öknen”
antitesen parar ihop motsatta ord eller begrepp för att för­
stärka det som man vill säga: lång – kort, tjock – smal osv. När
man använder det i ett föredrag är det i uttryck som: ”Det hand­
lar om liv och död!”
hyperbolen är en överdrift. Överdriften är så stark att ingen
egentligen tror på den, men effekten blir ändå att man förstär­
ker sitt budskap. Ett exempel är ”Han är världens mest korkade
människa” eller ”Jag har väntat i hundratals år”.
litotesen är hyperbolens motsats, alltså en underdrift som gör
saker mindre än vad de egentligen är. Om du säger ”oj, det var inte
illa!” till din kompis har du använt dig av en underdrift, efter­
som du sannolikt menar att hon eller han har gjort något bra.
11
smakprov insikter i svenska tala
den retoriska frågan är en fråga som inte kräver något
svar. Det är snarare ett påstående eller en självklarhet. Ett exem­
pel är ”Varför importerar vi irländskt kött när svenskt kött håller
så hög kvalitet?”
metonymi betyder namnbyte och ersätter ett begrepp med nå­
got som ligger väldigt nära. Exempel är att fråga en kompis om
hon är sugen på en kopp (när du i själva verket menar kaffe)
eller en läkare som säger ”Njuren i rum 213 mår inte så bra” (när
det är njurpatienten i rum 213 som inte mår så bra).
ironi är att säga en sak men mena motsatsen. Det kan ibland
ställa till med problem, eftersom ironin inte alltid uppfattas av
alla. Säger man exempelvis något ironiskt som ”Det var ju himla
bra gjort” menar man ofta motsatsen. Och om du bara skrivit
några meningar på en hel lektion ska du inte lita på läraren om
hon säger något i stil med: ”Oj, det var värst vad du har jobbat
på flitigt idag ...”.
■ Allitteration är
när man upprepar ett
ljud i början av ord
eller meningar.
Det förekommer
inte bara i retoriken,
utan också i poesin.
allitteration kallas också för bokstavsrim. Det innebär att
man inleder flera ord eller meningar med samma bokstav. I den
isländska medeltidsdikten Havamal finns det mycket allitera­
tion, till exempel i meningen Bättre börda man bär ej på vägen,
än mycket mannavett. Men det finns också allitterationer i mo­
derna sammanhang, som i filmtiteln Snygg, sexig och singel med
Cameron Diaz.
5. Lära sig sitt tal (Memoria)
När du har jobbat igenom ditt tal och fått det precis som du vill
återstår det att lära sig det. Det finns inga genvägar. Nu måste
du träna, träna, träna. Håll det gärna högt för dig själv. Då är
det lättare att höra vad som låter bra och vad som måste ändras.
Om du har ditt manus framför dig bör du lära dig föredraget
så bra att du bara vid behov tittar ner i dina papper. Men det
finns risker. Dels kan du få så kallad läsröst, som nästan alltid är
tråkig att lyssna till. Dels är det svårt att hitta i manuset och lätt
att tappa bort sig.
12
retorik
Om du istället skriver ner viktiga stolpar får du större frihet när
du talar. Stolparna kan vara nyckelord eller nyckelmeningar. An­
vänd stora bokstäver, så att du ser dem även med en snabb blick.
Vill du vara diskret kan du använda små lappar som precis får
plats i handflatan.
När du inte behöver säga allting exakt blir rösten naturligare
och helhetsintrycket mer avslappnat. Det kräver förstås att du är
påläst, så att du vet ungefär vad som ska sägas under varje ”stolpe”.
En kompromiss kan vara att skriva ner inledningen och avslut­
ningen mer noggrant, så att du är säker på att börja och sluta på
det sätt som du har tänkt.
6. Agera, tala! (Actio)
Äntligen! Nu är vi framme vid själva talsituationen. Du har lagt
upp föredraget på ett bra sätt, jobbat igenom dina argument,
kryddat med stilfigurer och till sist memorerat alltsammans. Nu
är det bara att sätta igång. Här är några tips som är bra att ha
med sig.
Hjälp – det sitter en massa människor och lyssnar på mig!
Det är inte konstigt att du blir nervös. Det hör till. Det finns till
och med fördelar med att bli nervös, eftersom man ofta gör
bättre ifrån sig om man är uppe i varv. Men visst, situationen är
konstlad, och att tala inför sina klasskamrater är inte detsamma
som att säga något när man sitter mitt ibland dem. Men tänk
så här: Alla är nervösa när de står där framme. Alla vet att de
kommer att hamna i en liknande situation förr eller senare. De
vet precis hur du känner dig. Och tänk på att din nervositet syns
mycket mindre än du tror.
Fånga uppmärksamheten
Ett bra sätt att fånga uppmärksamheten är att visa att du faktiskt
står där framme. Titta på dina lyssnare, le och säg några inledan­
de ord för att visa att du tänker sätta igång.
13
smakprov insikter i svenska tala
Fullt fokus på dig
När du väl är igång behåller du kontakten med lyssnarna ge­
nom att titta på dem. Låt blicken vandra runt i publiken, stanna
till ett tag och gå sedan vidare igen. Det är viktigt att inkludera
alla lyssnare. Känns det läskigt att titta någon i ögonen kan du
titta mellan ögonbrynen istället. Sök efter stöd, till exempel nå­
gon som nickar eller lyssnar extra intensivt.
Använd din röst
Tala med din vanliga röst så att det inte låter tillgjort. Men an­
vänd mer styrka. Speciellt gäller det för tjejer, som ofta har svaga­
re röster än killar. Testa skillnaden mellan stark och skrikig röst
(som du helst vill undvika). En skrikig röst är ansträngande för
stämbanden, medan en stark röst kommer ända nerifrån magen!
Betona meningar och ord som du tycker är viktiga. Försök också
ha koll på ditt tempo. Pratar du för fort är det ingen som lägger
märke till om du betonar ett ord eller inte. Lagom är ofta mycket
långsammare än man tror. Ta gärna pauser – då får lyssnarna en
chans att ta in det du har sagt innan du fortsätter med ditt tal.
Ditt kroppsspråk
Ditt kroppsspråk avslöjar dig. Inte bara när du håller tal, utan i
alla situationer. Känner du dig obekväm, så syns det i ansiktet,
på din hållning och vad du gör med dina händer. Därför är det
klokt att ha koll på sin kropp och hur den reagerar i olika situ­
ationer. Det får man genom att träna framför spegeln eller en
vän. Blir du medveten om ditt kroppsspråk kan du använda dig
av gester och miner för att förstärka innehållet i talet.
Störande inslag
Klämmer du in ett eeh eller ett ööh när du pratar? Eller säger
du liksom titt som tätt? Var uppmärksam på det som kallas för
småord eller utfyllnadsord. Problemet är att lyssnaren lätt kan
irritera sig på småorden och till och med börja räkna dem.
Fokus flyttas från det du vill säga. Men det finns botemedel!
14
retorik
Komikern Johan Glans.
Om du blir uppmärksam på vilka ord du använder är det lättare
att hoppa över dem. Och istället för ett ööh kan du lägga in en
paus mellan orden.
Svordomar ska man vara försiktig med. De kan också störa fram­
ställningen, särskilt om man strör dem omkring sig. Men om
man svär för att verkligen betona något kan det bli effektfullt.
Använd svordomarna med eftertanke!
15
smakprov insikter i svenska tala
övningar
Retorik
1. Stilfigurer
Vilka språkliga bilder och stilfigurer används i dessa texter? Välj
bland exemplen på sidorna 17 och 18.
a. ”Den här bilen är skön att sitta, skön att köra och skön att se på.”
b. ”Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa;
den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som
blir vred på sin broder undgår inte sin dom, …” (Matt 5:21-22)
c. ”Hela skolan sörjde Kalle.”
d. ”Äh, det var väl inget att donera en av mina njurar till den
stackars ensamma mannen.”
2. Tre inledningar
Du ska skriva en inledning till ett tal. Välj en av dessa situationer
– eller någon annan situation:
· Min kompis bröllop
· En begravning
· Ett argumenterande tal om miljöförstörelse.
Skriv sedan tre olika inledningar. Inledningarna ska innehålla:
a. en så kallad retorisk fråga, alltså en fråga som inte kräver
något svar. Du ställer den för att komma igång med talet.
b. ett citat som handlar om det du ska prata om.
c. en historia eller en händelse som är tagen ur verkliga livet.
Kanske ur ditt liv, kanske ur någon annans.
16
övningar
3. När tekniken havererar
Du ska presentera ditt uf-företag för några intressenter. Du har
förberett dig väl. Du vet hur lokalen ser ut och du är i god tid. Men
när du kommer fram får du veta att lokalen är ändrad. Dessutom
fungerar inte projektorn som du har tänkt använda. Hur reagerar du? Vad gör du?
4. Din favorittalare
Vem är din favorittalare? Vem kan prata så att du verkligen lyssnar? Vad är det den personen gör eller kan? Utifrån det som du
nu har lärt dig om den retoriska processen – försök att klura ut
vad just din favorittalare använder för knep för att få just dig att
lyssna. Skriv ner de olika delar av den retoriska processen som
din talare använder. Skriv sedan en motivering till varför han
­eller hon gör det så bra.
17
smakprov insikter i svenska tala
Talsituationer
fem
begrepp
Talsituation
Debatt
Dialogisk
Monologisk
Utreda
18
Tänk dig att du och din kompis ska gå på bio
en torsdagskväll. Du vet vilken film du vill se.
Problemet är bara att din kompis har en lika
tydlig åsikt, och ni är inte överens! Du vill att
hon ska förstå varför du vill se just den filmen
du har valt och hon vill att du ska förstå varför
det är just hennes val av film ni ska se. Ni börjar
diskutera. Kommer någon att vinna? Antagligen.
Och det blir troligtvis den som har de bästa
argumenten.
talsituationer
tänk efter: Hur många situationer har du ställts inför idag där du måste förklara något? Varför hamnade du i dem?
Talaren påverkar andra
När du talar och befinner dig i en talsituation har du ett bud­
skap som du vill förmedla till din omgivning. Ibland är det lätt
att avgöra om budskapet når fram. Säger du ”kom”, och ­personen
du pratar med kommer, är kommunikationen en succé. Men att
kommunicera är sällan så enkelt. Även om din kompis säger ”jag
håller med dig” när ni diskuterar kan du inte vara säker på att ni
är överens. Du vet ju inte vad som rör sig i kompisens huvud. I
själva verket kan vi nästan aldrig vara säkra på vilket budskap vi
förmedlar och hur det uppfattas av andra. Att kommu­nicera är
svårt, och i alla kommunikationssituationer finns det risk för
missförstånd.
■ Talsituation är
en situation där
det finns en talare
(en så kallad sändare
av information) och
en lyssnare (en så
kallad mottagare
av informationen).
Variabler som tidpunkt, plats och
sammanhang kan
också vara viktiga
för att beskriva tal­
situationen.
Samtala
Ett samtal är en ordväxling mellan två eller flera personer. Vi
samtalar för att lära känna andra människor, för att uttrycka en
åsikt (som andra kan reagera på), för att lära oss något nytt eller
för att få tiden att gå. Samtalen kan se ut på många olika sätt. En
journalist som intervjuar en politiker använder andra metoder
än två klasskamrater som småpratar.
När man samtalar brukar det inte vara några större problem att
förstå eller göra sig förstådd. Man kan visa när något är oklart,
till exempel genom att se förvånad ut eller ställa frågor. I telefon
är det lite svårare, eftersom man inte ser den andres kroppspråk
eller minspel. Talaren måste förlita sig på sin röst.
19
smakprov insikter i svenska tala
Urban Ahlin och Carl Bildt.
Diskutera
■ Debatt kommer från
franskans battre som
betyder kämpa. I en
debatt försöker två
eller flera personer
övertyga varandra och
publiken om att deras
åsikter är de rätta.
■ Dialogiskt är
ett samtal mellan
två eller fler personer
där olika ståndpunkter
respekteras
och utbyts.
■ Monologisk
kommer från
franskans monologue
och är ett ensamtal.
Det kan även vara ett
längre yttrande som
riktas till en publik
utan att talaren väntar
sig något svar.
20
Tycker man olika kan samtalet utvecklas till en diskussion. En
uppstyrd diskussion brukar kallas för debatt. Då argumenterar
du för en åsikt på samma sätt som man gör i ett argumenterande
tal, med det finns en viktig skillnad: motståndaren kan avbryta
dig med mothugg och motargument. Det gäller att behålla lug­
net och inte drabbas av panik. Hur pressad du än är gäller det att
lämna svar på tal, helst med ett slagkraftigt argument. Undvik
att gå till personangrepp mot den som diskuterar med dig.
I vardagen hamnar vi allt som oftast i situationer där vi försöker
övertyga någon om något som vi känner starkt för. Det behöver
inte vara så dramatiskt. Många gånger hanterar vi situationen
genom att diskutera oss fram till en gemensam lösning. Andra
gånger tvingas vi helt enkelt acceptera att alla inte tycker lika.
Samtalet, diskussionen och debatten är exempel på dialogiska
talsituationer. Tal, föredrag och muntliga presentationer är där­
emot monologiska.
talsituationer
Tala inför många
Att tala inför en grupp är något helt annat än att samtala med
några få. Om du står framför andra människor är det du som styr
händelseutvecklingen och bestämmer vad som ska sägas. Den
som lyssnar kan mest sitta passiv och följa med i det som händer.
Bristen på dialog har flera nackdelar. En lärare som talar inför
en klass vet inte helt säkert vad eleverna har förstått. Vad betyder
de stirrande blickarna? Är det full koncentration eller total från­
varo? Och varför lutar sig eleverna tillbaka i stolarna? Lyssnar de
fortfarande, eller kan de redan allt som sägs? Är lektionen så trå­
kig att alla har börjat drömma sig bort? Läraren kan natur­ligtvis
fråga klassen om alla förstår, men det är inte säkert att budskapet
har gått fram bara för att alla nickar. Kanske tror eleverna att de
har förstått. Eller så vill de att lektionen ska ta slut så fort som
möjligt.
I andra situationer är det ännu svårare. Den som talar inför en
stor publik kan visserligen tolka miner, gäspningar och kropps­
språk. Vissa signaler är tydligare än andra. Applåder är oftast
positiva och bu-rop är oftast negativa. Riktigt illa är det om pu­
bliken reser sig upp och går eller kastar tomater på talaren. Men
även om signalerna är tydliga är de samtidigt trubbiga. Det är
svårt att ha en dialog med publiken om vad som är bra och
dåligt.
En konsert påminner om en tal-situation, men det finns skillna­
der. Artisten har en viss kontakt med publiken, och hon eller
han vill förmedla något till den, men alla kommer att skapa en
helt egen bild av det de hör. Två personer kan vara med om sam­
ma konsert, men uppleva den på helt olika sätt. Radioprataren
eller programledaren på tv har ingen aning om vem som lyssnar
eller hur budskapet tas emot. De talar – bokstavligt talat – ut i
tomma luften!
21
smakprov insikter i svenska tala
Argumenterande och utredande presentationer
Det förra delkapitlet handlade om hur du håller ett argumente­
rande föredrag. Du kan läsa ännu mer om argumentation i ka­
pitlet skriva på sidan xx.
■ Utreda betyder att
man undersöker och
bringar klarhet i visst
förhållande, särskilt i
politiska och juridiska
sammanhang.
Men ett föredrag är förstås inte alltid argumenterande. Istället
kan du få i uppdrag att utreda något och presentera ditt resultat
för andra. Ett exempel kan vara att du vill ta reda på om gi-meto­
den verkligen fungerar. Du preciserar din frågeställning, söker i
källor som beskriver gi-metoden, analyserar både för- och nack­
delar, tolkar ditt material och kommer till sist fram till någon
slags slutsats.
Det kan vara en stor fördel att göra efterforskningar ­tillsammans
med andra. Då får ni möjlighet att diskutera tolkningar och väga
olika åsikter mot varandra. Slutresultatet bli bättre, i alla fall om
ni är öppna för nya idéer och infallsvinklar.
När du ska presentera resultatet av din utredning kan det vara
bra att använda ett presentationstekniskt hjälpmedel. Det läser
du mer om i nästa kapitel.
Lyssna
Hittills har det här kapitlet fokuserat på den som talar. Hon eller
han kan ta till olika knep för att fånga publikens uppmärksam­
het. Men lyssnarna har också ansvar för att föredraget ska bli
bra. Tänk på detta när du lyssnar på någon som gör en muntlig
presentation.
· Vad gör du med armarna? Det kan vara vilsamt att ha dem i
kors över bröstet, men det signalerar också att du är misstänk­
sam och avigt inställd till den person som ska prata. Ta ner
armarna och låt dem vila i knäet, så signalerar du istället att
du är intresserad av talaren och det som sägs.
· Ser du misstänksam eller sur ut? Ibland är man inte medveten
om hur miner och kroppsspråk uppfattas av andra. Vill man
vara en stöttande lyssnare ler man lite uppmuntrande mot den
som talar.
22
talsituationer
· Skakar du på huvudet? Ibland gör man det mer eller mindre
omedvetet. Det skapar en otrygghet hos den som talar, som
om det som talaren pratar om är helt knäppt. Gör tvärtom
istället! Nicka lite då och då, för att bekräfta det talaren just
har sagt. Det skapar trygghet istället för osäkerhet.
· Sitter du och viskar med grannen? Tänk dig själv om någon
skulle göra det när du pratar! Oavsett vad ni säger kommer
talaren tro att ni viskar om henne eller honom. Det skapar
förstås nervositet och stress.
· Hur sitter du? Har du sjunkit ner i stolen signalerar du att du är
ganska uttråkad, och att det finns möjlighet att vila en stund.
Sitt upprätt, kanske till och med lätt framåtlutad. Då visar du
istället att du är intresserad.
23
smakprov insikter i svenska tala
övningar
Talsituationer
1. Se en debatt
Titta på ett debattprogram under veckan. Försök att svara på
dessa frågor:
a. Vad handlar debatten om?
b. Vilka är inbjudna att tala?
c. Vem för fram bäst argument för sin sak, tycker du?
Varför tycker du så?
d. Vem är bäst på att hantera motargument? Varför?
2. Utredande presentation
Förbered ett kortare monologiskt tal där du ska hålla en utredande presentation. Du kan till exempel tala om att …
a. läraren måste låsa dörren när lektionen startar! Elever som är
sena missar helt enkelt lektionen. Bra eller dåligt? Se problemet på olika sätt och lägg fram argument och motargument.
b. vad som är bäst – att plugga som en galning för att få höga
betyg ELLER att plugga lite lagom, hinna njuta lite av tonårs­
livet och sedan läsa på komvux?
c. man inte borde få klä sig hur som helst i skolan. Det borde finnas vissa klädregler som alla ska hålla sig till. Bra eller dåligt?
24
övningar
retorik
3. Allt går att sälja med mördande reklam
Nu ska du sälja olika saker med övertygande argument. Försök att
få någon att köpa detta:
a. en rysk mobiltelefon
b. astronautstrumpor
c. formar som man kan göra eget godis i
d. ett kaffe som smakar lakrits
Tänk dig sedan att du har fått en konkurrent (din bänkkamrat!)
som säljer precis samma sak. Plötsligt slåss ni om samma kund.
Utse en tredje person till kund, och sätt igång att sälja så gott ni
kan. Kunden får vara domare och avgöra vem som lyckades sälja
mest och bäst!
4. Lyssna på olika sätt
Sätt er två och två. En av er berättar om en film som hon eller
han har sett. Den andra ska lyssna, men växla mellan att lyssna
intresserat och att lyssna ointresserat. När ni är klara ska berättaren återge om hon eller han upptäckte någon skillnad. Hur
kändes det att tala inför en intresserad respektive ointresserad
lyssnare?
5. En bra lyssnare
Titta igenom listan, på sidorna 28 och 29, med tips om hur du
blir en bra lyssnare. Håller du med om förslagen?
a. Komplettera listan med egna förslag
b. Diskutera i grupp varför det är viktigt att vara medveten
om vad man signalerar som lyssnare.
25
smakprov insikter i svenska tala
Presentationsteknik
fem
begrepp
Presentationsprogram
Overhead (-projektor)
Whiteboard (-tavla)
Blädderblock
Mygga Du har säkert sett det många gånger: din lärare
får ingen ordning på tekniken. Projektorn
fungerar inte. Filmen kommer inte igång.
Hela klassen sitter och väntar, läraren blir
alltmer stressad och tiden rinner iväg.
Kanske har du till och med varit i en sådan
situation själv? Eller oroar du dig för att allting
ska krångla när du väl står där framme?
Lugn, det finns sätt att undvika onödig stress.
Om du förbereder dig väl kommer du aldrig att
hamna i en sådan situation. Tekniken ska hjälpa
dig, inte förstöra för dig.
tänk efter: Minns du någon presentation där tekniken ställt till det mer än
den hjälpt? Ljud som inte fungerar? Filmklipp som hakar upp sig? Text som inte
går att läsa? Animationer som bara blir tröttsamma? Fundera över vad man kunde ha gjort för att undvika problemen!
26
presentationsteknik
Presentationsprogram
Det finns många olika program som hjälper dig att göra en pre­
sentation. Power point, Impress, Keynote och Google Docs Pre­
sentations är de vanligaste. Flera av dem är tillgängliga på nätet,
så istället för att ha en lokal mjukvara på din dator kan du logga
in och arbeta med din presentation online.
Innan du börjar jobba med en presentation är det bra att skaffa
sig en översikt över allt du vill ha med. Du kan exempelvis skriva
en punktlista eller rita upp alla bilder som en skiss på ett papper.
Då vet du ungefär hur många bilder som behövs och hur lång
presentationen blir.
■ Presentations-
program är ett
program som hjälper
dig att göra en pre­
sentation med text,
ljud och bilder. Med
hjälp av en projektor
eller en smartboard
kan presentationen
visas för en publik.
Möjligheterna i ett presentationsprogram är i det närmaste oänd­
liga. Ju fler presentationer du förbereder, desto fler finesser kom­
mer du att upptäcka. Du kan exempelvis ändra färg på texten
och lägga in fina bakgrundsbilder. Det är bara att välja fritt, men
tänk på att kombinera en mörk bakgrund med ljus text – och
tvärtom. Annars blir texten svårläst.
27
smakprov insikter i svenska tala
Det är lätt att gå loss bland alla ljudeffekter och animationer –
men var sparsam. Alltför många skojigheter i en presentation
tröttar ut den som ska lyssna.
Kom ihåg att hålla presentationen så enkel som möjligt. Proppa
inte bilderna fulla med text. Det är inte meningen att hela ditt
talmanus ska finnas med i presentationen. Dessutom får publiken
svårt att fokusera på det du säger om det finns alltför mycket att
läsa. Använd hellre bilder, nyckelord och punkter som samman­
fattar det du säger. Presentationen ska svara ett stöd för dig och
dina lyssnare.
Blädderblock
■ Blädderblock är ett
stort pappersblock och
ett visuellt hjälpmedel
vid presentationer.
Blädderblockets fördel
är att det inte kräver
några tekniska
apparater! Storleken
på ett blädderblock
är cirka 50 cm i bredd
och 80 cm i höjd.
28
Det känns kanske ålderdomligt med blädderblock, men ibland
kan det vara riktigt användbart, till exempel om man ska spåna
fram något tillsammans i en mindre grupp. Till skillnad från
white­boarden kan du spara alla blädderblocksblad, och kanske
använda dem vid en redovisning.
Använd gärna tjocka pennor som är anpassade för blädderblock,
så att texten verkligen syns. Skriv ganska stort, gärna med olika
färger. Om du till exempel använder svart för huvudrubrikerna
kan underrubrikerna vara i rött, en färg som bryter av och lyfter
presentationen.
presentationsteknik
Whiteboard
Det finns säkert en whiteboard i ditt klassrum. Den är utmärkt
att använda om du behöver skriva ner något spontant, till exem­
pel ett begrepp eller en punktlista som du inte har med i din
presentation. Men akta dig för att skriva för mycket. Det tar ofta
lång tid att få ner en text på whiteboarden, och medan du skri­
ver står du med ryggen mot lyssnarna.
Skriv tydligt och använd gärna olika färger. Tänk på att rött och
grönt inte syns lika bra som svart och blått.
■ Whiteboard är
griffeltavlan och
svarta tavlans efter­
följare. Whiteboard
är en skrivtavla med
blankvit yta där
kritorna ersatts
av pennor med
utsuddningsbar färg.
Whiteboard­tavlan
kom 1991. Drygt tio
år senare började
den interaktiva
whiteboardtavlan att
användas i skolorna.
Overhead och dokumentkamera
Om du använder overhead eller dokumentkamera är det viktigt
att tänka på storleken på texten. Det är viktigt att den inte är för
liten. Använd helt inte mindre än storlek 16, gärna ännu större
för att vara på den säkra sidan. Har du skrivit för hand måste du
skriva tydligt så att lyssnarna kan se vad det står.
En dokumentkamera är en slags overhead med webbkamera. Till
skillnad från en overhead kan du visa bilder, föremål och vanliga
papper med dokumentkameran. Det ger möjlighet till spon­ta­
nitet – du kan demonstrera något för dina lyssnare som du inte
har planerat på förhand.
■ Overhead kommer
från engelskan och
betyder över huvudet.
Det är en projektor
som möjliggör att en
föreläsare, vänd mot
sina åhörare, kan
lägga på en bild eller
en text som visas på
en duk bakom honom/
henne. Overheadprojektorn används
fortfarande på många
skolor, men den är på
väg att konkurreras ut
av dokumentkameran.
Projektor och dator
Om du vill visa en presentation, ett filmklipp eller en webbsida
är det viktigt att du får tekniken att fungera. Sladdarna måste
sitta på plats, datorn måste vara kompatibel med projektorn och
ljudet ska vara synkat till bilden. Om du får problem med att
koppla din egen dator till skolans projektor kan det vara bra
att ha en back-up. Spara presentationen på ett usb-minne eller
ladda upp den på nätet.
Det blir alltid stressigt om tekniken inte fungerar. Den bästa lös­
ningen är att förbereda sig väl och vara ute i god tid. Kontrollera
alltid tekniken innan du börjar!
29
smakprov insikter i svenska tala
Mikrofon
Ska du tala inför en stor publik kan du behöva använda en mikro­
fon. Det känns ovant i början, men i vissa sammanhang blir det
faktiskt mer avslappnat att använda sin vanliga röst istället för
att skrika och bli avbruten av lyssnare som inte hör vad du säger.
Lyssna hur du låter i högtalarna och justera ljudet därefter.
■ Mygga är en liten
mikrofonanordning
som är avsedd att
bäras på en person.
Myggan består
av en mikrofon som
fästs bakom örat,
i kläderna eller
med tejp i ansiktet.
Den är förbunden
med en sladd till ett
aggregat som inne­
håller batterier och
radiosändare.
En mikrofon ska hållas tätt intill munnen. Om det finns så kal�­
lade myggor ska du sätta fast dem på ett sätt så att de inte stör
dig. Fördelen med myggor är att du har båda händerna fria när
du talar.
Allmänna tips
Oavsett vilket presentationstekniskt hjälpmedel du använder ska
du tänka på detta:
· Var sparsam med text. Din publik ska lyssna, inte läsa.
· Var sparsam med effekter. Använd bara effekter som stödjer din
presentation.
· Släck ner projektorn eller vänd bort det du har skrivit när du
pratar om något annat. Du vill att lyssnarna ska fokusera på
det du säger.
· Vänd inte lyssnarna ryggen. Om du ska skriva något på white­
boarden eller ett blädderblock är det bättre att stå i vinkel, så
att en del av din framsida syns.
sammanfattningsvis: ett presentationstekniskt hjälpmedel
ska hjälpa dig när du håller en muntlig presentation. Det är en
trygghet för dig och ett stöd för lyssnarna. Men det är lätt att
hjälpmedlet tar över – och det ska du akta dig gör. Det viktiga är
att det du säger står i fokus!
30
presentationsteknik
övningar
Presentationsteknik
1. Välj rätt hjälpmedel
Du ska redovisa ett arbete i svenskan som handlar om att jämföra bildspråket i två diktares verk. Hur kan du presentera det
muntligt så att det blir tydligt och överskådligt för dina lyssnare?
Vilka presentationstekniska hjälpmedel använder du?
2. Presentera på olika sätt
Du har en idé om att sälja kylskåpssängar till länder där det är
mycket varmt. Spåna loss! Hur kan du sälja idén till en grupp intresserade investerare.
Du kan välja att framföra din idé med hjälp av olika presentations­
tekniska hjälpmedel.
a. Redovisa med hjälp av en presentation! Du behöver en projektor och en dator.
b. Redovisa med hjälp av ett blädderblock! Du behöver tusch­
pennor i olika färger.
c. Redovisa med hjälp av whiteboardtavlan! Du behöver whiteboardpennor i olika färger.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med de olika presentationstekniska hjälpmedlen?
31
smakprov insikter i svenska tala
uppgift
uppgift
Tala
Du har precis fått den mycket åtråvärda tjänsten som statsministerns talskrivare. Efter några veckor får du ditt första större uppdrag. Det har skett en naturkatastrof i Värmland och statsministern ska åka dit och tala. Du ska skriva talet enligt den retoriska
arbetsprocessen!
bakgrund: Det har regnat ovanligt länge och häftigt i Värmland. En by vid Klarälven har rasat ner i älven. 12 människor har
omkommit. Geologer och byggnadsingenjörer har sedan länge
varnat för att området är osäkert, men inget har gjorts.
Du får i uppdrag att skriva talet. Statsministern vill att det innehåller:
a. En inledning som visar att statsministern deltar i de anhörigas sorg.
b. En huvuddel som …
· poängterar hur viktigt det är att de lokala politikerna lyssnar
på experterna, för att i framtiden kunna undvika liknande
katastrofer.
· lovar ekonomiskt stöd till att bygga upp byn och stärka marken runt älven.
c. En avslutning som fokuserar på framtiden i bygden och vänder sig till de drabbade.
d. Statsministern har koll på retoriska grepp och vill att du lägger
in minst tre språkliga bilder eller stilistiska figurer i ditt tal.
33
smakprov insikter i svenska tala
Bedömning av tala
Svenska 2
I den här delen av av Svenska 2 ska du …
1. förmedla argument, tankar och åsikter i förberedda samtal
och diskussioner
2. genomföra en muntlig framställning inför en grupp
3. använda presentationstekniska hjälpmedel
Förberedd diskussion
Vi diskuterar
Jag har dessa tankar och åsikter
Jag har dessa argument för mina åsikter
Vi är överens om att
Vi har olika åsikter om
Muntlig framställning
Jag ska tala om
Jag har valt att inleda, fortsätta och avsluta på detta sätt
Jag kryddar framställningen med dessa stilfigurer
Jag har använt dessa källor
34
tala
Jag anpassar mig till situationen genom att
Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att
Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel
Nästa gång vill jag utveckla
Kunskapskrav
Diskussion om
E
Argument, tankar och åsikter
framförs …
–
C
A
på ett nyanserat sätt
på ett nyanserat sätt
C
A
Kommentar:
Framställning om:
E
Framställningen genomförs …
med viss säkerhet
med säkerhet
med säkerhet
Framställningen är sammanhängande, begriplig och …
med en tydligt urskiljbar disposition
väldisponerad
väldisponerad
Framställningens språk är …
till viss del anpassat
till syfte, mottagare
och kommunikationssituation
ledigt och anpassat
till syfte, mottagare
och kommunikationssituation
ledigt, varierat,
välformulerat och
anpassat till syfte,
mottagare och
kommunikationssituation.
Framställningen innehåller …
–
–
belysande exempel,
generaliseringar och
vidgade perspektiv
Minst ett presentationstekniskt
hjälpmedel används …
med viss säkerhet
med viss säkerhet
med säkerhet
Hjälpmedlet …
–
stöder och tydliggör
framställningen
stöder, tydliggör och
är väl integrerat i
den muntliga framställningen
Eleven har …
viss åhörarkontakt
viss åhörarkontakt
god åhörarkontakt
Kommentar:
35
smakprov insikter i svenska tala
Svenska 3
I den här delen av av Svenska 3 ska du …
1. förmedla egna tankar och åsikter i förberedda samtal
och diskussioner
2. genomföra en muntlig framställning
3. använda presentationstekniska hjälpmedel
Förberedd diskussion
Vi diskuterar
Jag har dessa tankar och åsikter
Jag har dessa argument för mina åsikter
Vi är överens om att
Vi har olika åsikter om
Muntlig framställning
Jag använder dessa retoriska grepp
Jag drar dessa slutsatser i min framställning
Jag anpassar mig till situationen genom att
Jag skapar kontakt med mina åhörare genom att
Jag använder dessa presentationstekniska hjälpmedel
36
tala
Kunskapskrav
Diskussion om
E
Egna tankar och åsikter
förmedlas …
–
C
A
på ett nyanserat sätt
på ett nyanserat sätt
C
A
Kommentar:
Framställning om:
E
Framställningen genomförs …
med viss säkerhet
med säkerhet
med säkerhet
Framställningens språk, stil och
disposition är …
anpassade till syfte,
mottagare och kommunikationssituation
väl anpassade till
syfte, mottagare och
kommunikationssituation
väl anpassade till
syfte, mottagare och
kommunikationssituation
Retoriska verkningsmedel
används …
säkerhet
med säkerhet
med säkerhet och på
ett effektfullt sätt
Minst ett presentationstekniskt
hjälpmedel används …
med viss säkerhet
med viss säkerhet
med säkerhet
Hjälpmedlet …
–
stöder och tydliggör
framställningen
stöder, tydliggör och
är väl integrerat i
den muntliga framställningen
Eleven har …
viss åhörarkontakt
viss åhörarkontakt
god åhörarkontakt
Kommentar
37
smakprov insikter i svenska tala
Bildförteckning
6 Nancy Louie/iStockphoto
8 Oktay Degirmenci/iStockphoto
9 Mary Evans/IBL Bildbyrå
12 Dean Bertoncelj/iStockphoto
19 Ronny Johannesson/KvP/Scanpix
22 Daniel Deitschel/iStockphoto
24 Erik Englund/Scanpix
27 Anna Gontarek-Janicka/iStockphoto
31 ESY/stryjek/IBL Bildbyrå
32 Flyfloor/iStockphoto
38