Småföretag tar upp jakten på bolagsjättar Trenderna att hålla koll på
För de senaste nyheterna: MiljöRapporten Direkt Nr 1/2014 l www.miljorapporten.se Dömer ut etikfonder SMÅFÖRETAGANDE TRENDSPANING SPP Fonders vd Liza Jonson har 500 miljarder för att sätta press på företagens hållbarhetsarbete. Sid 12-13 FÖR ELLER EMOT Småföretag tar upp jakten på bolagsjättar Trenderna att hålla koll på 2014 Ska länsstyrelsen ta tillbaka miljötillsyn? Nu satsar mindre aktörer proaktivt. Sid 9-11 Här är frågorna som kommer växa under 2014. Sid 14-15 Vem sköter miljötillsynen bäst, kommunerna eller länsstyrelserna? Sid 6-7 Nyheter, analyser och utbildning för dig som arbetar med miljö och hållbarhet LEDAREN s Från periferi till kärnan Ska länsstyrelser ta tillbaka miljötillsyn? Allt fler länsstyrelser tar tillbaka miljötillsynen från kommunerna. ���������������������������������������������������������� Sid 6-7 E Småföretag vill jobba strategiskt Nu ska de mindre företagen ta plats bredvid de stora i hållbarhetsdebatten ������������������������������������ Sid 9-11 s Hon gör hållbara investeringar Liza Jonson, SPP, använder investeringar som påtryckningsmedel.���������������������������������������������������Sid 12-13 Trendspaning 2014 Här är de viktigaste frågorna att hålla koll på������� Sid 14-15 s På nya jobb Fredrika Klarén är en av många som har bytt jobb den senaste tiden. ����������������������������������������������������Sid 17 s Ökat tryck på visselblåsarfunktion EU väntas öka kraven på visselblåsarfunktioner för näringslivet ���������������������������������������������������������� Sid 18-19 Livscykelanalys spårar miljöpåverkan Så här kartläggs produkters och tjänsters miljöpåverkan från vaggan till graven. ������������������������ Sid 20-21 s tik- och miljöfonder är förlegat, anser Liza Jonson, vd på SPP fonder, intervjuad i detta årets första nummer av MiljöRapporten. Istället ska alla investeringar anpassas till fondernas hållbarhetskriterier. Hon ansluter sig därmed till en stark trend i dag, att miljö- och hållbarhetsarbetet flyttar in från periferin till kärnverksamheten. Fortfarande finns det många företag som har ett fåtal produkter, eller en särskild produktlinje som man kal�lar ”grön” eller som är hållbarhetsprofilerad. Medan huvuddelen av produkterna egentligen ser ut som tidigare. Men det är gårdagens väg. Ledare på proaktiva företag ställer om, förändrar produkterna och affärsverksamheten till en marknad som behöver noll-utsläpp, koldioxidsnål teknologi, socialt ansvar och resurseffektivisering. De är ledare som förstår vilken oerhörd kraft det finns i att skapa mänsklig välfärd med hjälp av företag som i alla avseenden tar hållbarhetsansvar. Problemet är att varken politik eller marknadens ”osynliga hand” för närvarande ger tillräcklig dragkraft. Det är också därför vi nu kan bevittna alla olika samarbeten som uppstått för att skapa dessa marknader och efterfrågan. Det gäller alltifrån ekologisk bomull och hållbar palmolja, till utveckling av sociala förhållanden hos leverantörer i lågkostnadsländer. Läs mer om detta och andra trender för 2014 i detta nummer. I KORTHET I DETTA NUMMER Hallå där, Martin Modéus om varför ekoteologi bör få en större roll i klimatdebatten. ����������������������������������������Sid 30 E tt område där dock regelverk och lagstiftning börjar skärpas gäller oegentligheter och korruption. Visselblåsarfunktioner som tidigare var ganska sällsynta har blivit allt vanligare. Läs mer om hur de bäst ska utformas på sid 18-19. Jag skulle också vilja puffa för en av MiljöRapportens långkörare, artikelserien hållbarhetsverktyg, i detta nummer om livscykelanalyser. Som prenumerant får du med varje nummer praktiska tips kring olika inslag i hållbarhetsarbetet. Spara gärna, för att plocka fram när ni ska sätta igång. Du vet väl att du numera enkelt har tillgång till nya och tidigare nummer av MiljöRapporten i digitalt format? 2 ”Integrerad redovisning kommer att dröja” Det nya ramverket för integrerad redovisning, IIRC, tycks inte bli någon snabb lösning för att redovisa hållbarhetsfaktorer och finansiell information tillsammans. Även om ramverket är ett steg för att knyta ihop företagens olika verksamhetsområden så kommer det dröja innan den finansiella årsrapporten och hållbarhetsredovisningen kan ersättas av ett dokument, menar Mikael Hagström, ansvarig för Volvos finansiella rapportering, efter att Volvo deltagit som enda svenska pilotföretag under utvecklingen av ramverket. – Jag tror tyvärr att det snarare blir en tredje form av redovisning. Det är lite oklart hur ramverket ska användas, kanske kan det bli en rapport till, en portal för att presentera företagets olika delar av redovisningen eller något annan form av dokument för kommunikation, säger han. En fördel Mikael Hagström LRF öppnar upp för GMO-soja MiljöRapporten Förlag AB är ett kunskapsföretag inom miljö och hållbarhet . Förlaget arrangerar utbildningar och seminarier, ger ut månadstidningen MiljöRapporten samt omvärldsbevakningen MiljöRapporten Direkt, som distribueras till prenumeranter via e-post och webb. MiljöRapporten publiceras av MiljöRapporten Förlag AB i samarbete med Tomorrow Media AB. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Claes Sjöberg Tel 070-662 64 71 [email protected] Redaktörer: Daniel Boman Tel 072- 202 64 71 [email protected] Björn Anderberg Tel 072-200 64 71 [email protected] E-post till redaktionen [email protected] Marknadsansvarig samt prenumeration: Josefina Bäckström Tel 08-23 47 10 [email protected] Marknadskoordinator samt adressändring: Susanna Ullman Tel 072-5626471 [email protected] Redaktionsråd: Anna Nilsson, Swedbank Robur, Christina Lindbäck, NCC, Gustav Stenbeck, Choice Hotel, Lars Jonsson, Yttra, Peter Dobers, Mälardalens högskola och Malin Ripa, AB Volvo. Postadress: MiljöRapporten, Box 101 77, 100 55 Stockholm Copyright MiljöRapporten ISSN 1101-4245 Besöksadress: Kungstensgatan 12, Stockholm Tryck Lenanders Grafiska AB 1/2014 l MiljöRapporten Priset på GMO-fri soja för djurfoder har stigit kraftigt den senaste tiden och LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, överväger nu att öppna upp för genmodifierad soja. I dag är alla foder till svenska djur GMO-fria, men frågan om hållbar produktion är nu på väg att bli viktigare än om fodret är GMO-fritt eller inte. – Vi ska undersöka frågan vidare och utgår då från hela hållbarhetsperspektivet. Det viktigaste är att sojan är certifierad enligt exempelvis Round Table for Responsible Soy, säger Jan Eksvärd, hållbarhetsexpert på LRF. I dag betalar inte kunden extra MiljöRapporten l 1/2014 THE INTERNATIONAL <IR> FRAMEWORK Långt kvar till en rapport trots nytt ramverk för integrerad redovisning. ser med ramverket är att det är principbaserat och därmed öppet att tolka och utveckla för användaren. En bromskloss tror han dock kan vara att styrelsen måste skriva under dokumentet för att redovisningen ska kunna anses följa det nya ramverket. – IIRC innehåller flera bra komponenter men det är en för att köpa mjölk eller kött från djur som fötts upp på GMOfri soja, den kostnaden läggs på bönderna. Med ökande kostnader för GMO-fri soja och samtidigt ökad import av kött och ost blir situationen allt svårare, menar LRF. – Vår nya position är att kostnaden ska tas av köparna. Är de inte villiga att göra det så kan certifierad GMO-soja vara ett alternativ, säger Jan Eksvärd. Regeringen föreslår ny bullerlagstiftning Den 18 mars kommer två stora propositioner med miljöfokus, lämnas över till riksdagen från regeringen. Den ena, från miljömister lång resa kvar innan det är klart hur det ska användas. I årets rapportering kommer vi att utgå från delar av ramverket i årsredovisningens första del. Hållbarhetsrapporten kommer vi utforma för att mer likna årsredovisningen, men något nytt dokument eller ny typ av rapport blir det inte. Tanken med ramverket är att den integrerade redovisningen ska beskriva hur både finansiella faktorer och hållbarhetsaspekter påverkar företagets värde. Däremot finns inte några integrerade indikatorer eller liknande för att göra ekonomiska jämförelser av finansiell och icke-finansiell data. – Den stora skillnaden mot att bara föra in hållbarhetsredovisningen i årsredovisningen blir att företaget nu måste beskriva sin strategi och sina risker ur ett framtidsperspektiv, säger LarsOlle Larsson, Sverigeambassadör för IIRC. Lena Ek, handlar om lagar och reformer om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Propositionen bygger på ett flerårigt arbete med fristående utredningar och riktade uppdrag till olika myndigheter och medverkan i europeiska och internationella samarbeten. Den andra stora propositionen samma dag kommer från bostadsminister Stefan Attefall och kommer att föreslå en samordnad bullerlagstiftning, som påverkar både miljöbalken och plan- och bygglagen. Under utredningsarbetet var de två berörda myndigheterna, Boverket och Naturvårdsverket, inte överens utan drev varsin linje. 5 av landets 21 län ser ut att nå ett eller flera av miljökvalitetsmålen fram till år 2020, enligt Miljömålsportalen. uuu SNÖSKOTRAR och liftar som drivs av biobränsle, LED-belysning och energisnåla snökanoner är några av de åtgärder som den amerikanska skidoperatören Powdr Corp vidtagit för att minska sitt koldioxidfotavtryck med ungefär 60 procent. Företaget äger nio skidorter, bland annat Park City i Utah, och har de senaste åren investerat motsvarande ungefär 40 miljoner kronor i hållbarhetssatsningar. uuu ATT FÖRÄNDRA invanda beteenden kräver att människor är mottagliga för nya sätt att tänka, något som kan ske när vi ställs inför nya villkor. Därför riktar sig nu ett nytt klimatprojekt finansierat av Energimyndigheten till nyinflyttade hyresgäster. Tanken är att skapa nya hållbara vanor när hyresgästerna får nytt boende, och därmed nå en energibesparing på 20 procent. 3 World Bank blacklists more companies in 2013 World Bank sanctions Worldyears Bankcombined blacklists more companies in 2013 than in the previous seven World Bank sanctions World Bank blacklists more companies in 2013 TILLFÖRSELN av koppar till naturen från Stockholms dag- och avloppsvatten är mycket liten i jämförelse med den naturliga kopparförekomsten. Det visar en ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet som pekar på vikten att miljörisken för att använda koppar i exempelvis stadsbyggande inte överdrivs. En risk anses bland annat vara att koppar i onödan byts ut mot material med sämre beständighet och med mindre kända miljöeffekter. uuu novembeR 2013 Arkitektkopia AB, Bromma, 2013 Miljöbalken – Så berör den dig som företagare Miljöbalkens regler ska följas av alla och det är din skyldighet, i rollen som företagare, att känna till hur din verksamhet är berörd av bestämmelserna HUR PÅVERKAS företag av miljöbalken? Det vill Svenskt Näringsliv ge svar på i sin nya skrift ”Miljöbalken – så berör den dig som företagare”. Där ges bland annat en översiktlig presentation av miljöbalken och som utgår från frågor och situationer som företagen möter i sin dagliga verksamhet. uuu IT-JÄTTEN APPLE, som kritiserats för bristande mångfaldsarbete, svarar nu bland annat investerare med att de ska rekrytera fler kvinnor och personer med minoritetsbakgrund till sin styrelse. I dag är endast en av åtta i styrelsen kvinna. Nyligen beslutade även Apple att lägga till språk som ett kriterium vid val till styrelsen. 4 than in the previous seven years combined than the previous seven combined WorldinBank blacklists moreyears companies in 2013 than in the previous seven years combined I KORTHET Total debarments 2006–13 Total debarments 2006–13 UK: Indonesia: USA: Canada: UK: Indonesia: USA: Canada: 401993 43 4640119 43 Countries with the most blackli Countries wi Total debarments 2006–13 Countries with the most blacklisted entities Total debarments Countries with the most blacklisted 2006–13 entities Geologisk lagring av koldioxid tillåts Kina vill ha bred utsläppshandel Ett nytt regeringsbeslut tillåter nu geologisk lagring av koldioxid under havsbotten, därmed upphör det tidigare förbudet mot sådan koldioxidlagring. Beslutet är en svensk anpassning till EU:s CCS-direktiv och öppnar upp för nya åtgärder i Sverige. ”Beslutet innebär att ännu en klimatåtgärd kan komma till användning om förutsättningarna är på plats”, säger miljöminister Lena Ek i en presskommentar. Av regeringens beslut framgår att geologisk lagring av koldioxid och avskiljning av koldioxid ska vara tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 mars 2014. Den typ av koldioxidutsläpp som enligt regeringen kan vara aktuell för geologisk lagring är stora punktkällor som stål-, olje- och cementindustrin samt massabruk. 350 n Other sanctions 300 Canada 91 UK Kina, som genomför flera n Debarments 350 300 Canada n Other sanctions 250 delstaten Oregon som 252 Andra sanktioner UK 91 regionala och lokala pilotpro350 250 n Debarments 200 n Other sanctions 252 300 91 i USA Canada första stad en politik UK Uteslutning från kontrakt under 200 n Debarments 150 jekt för utsläppshandel med USA 300 1 mot klimatförändringar. Världsbanken 150 250 Indonesia 100 252 101 USA 5 1 växthusgaser, siktar på ett Indonesia 39 35 100 65 250 50 101 5 252 200 6 1 39 35 uuu 65 50 0 nationellt handelssystem 2006 2007för2008 2009 2010 2011 2012 2013 6 1 200 0 150 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 USA utsläpp av förorenande ämnen. UNDER ÅRET kommer 1 150 100 101 5 1 Den kinesiska motsvarigheten informations- och kom100 39 35 101 65 5 50 Locations ofuppger currently debarred firms Industry sectors munikationsteknologi, till miljödepartementet $40bn 6 1 39 35 65 50 Locations of currently debarred firms Industry sectors 1 North America $40bn 0 på engelska kallat ICT, Healthcare, water, energy, As much as $40bn worth of aid is nu att regeringen jobbar mot21 Latin 1 2006 2007 have 2008 20096 2010transport 2011 2012 2013 NorthAmerica America& Caribbean and agriculture estimated been stolen Healthcare, water, energy, As much asto$40bn worth is 0of aidfrom få ett genomslag i håll3 Europe & Central Asia make up 2/3 of the World some of the poorest nations in the 29% 2 Latin America & Caribbean 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 nya system med utsläppsrätter transport and agriculture estimated to have been stolen from 2/3 Bank’s investigations worldof over last seven years. 4 Asia PacificAsia 3 East Europe && Central make up 2/3 of the World some thethe poorest nations in the 29% barhetsarbetet. Det spår for debarment. 2/3 5 Africa Bank’s investigations world over the last seven years. och ska snart lansera förslag till 4 East Asia & Pacific Hårdare tag mot korruption. Under 2013 svartlistade Världsfor debarment. 6 5 South Africa Asia Microsofts miljöstrateg nya pilotprojekt, rapporterar 76 Middle East & North Africa South Asia banken fler företag till följd av korruption, misskötsel och Robert Bernard. Enligt 7 Middle East & North Africa nyhetsbyrån Reuters. bedrägeri änofunder tidigaredebarred sju år sammanlagt. honom har ICT inte fått Locations currently firms Indust I dag finns lokala handelssysLocations of currently debarred firms något bredare genom1 North America tem för utsläpp av exempelvis Healthcar As much as $40bnslag worth of aid is i hållbarhetsvärlden. 2 Latin America & Caribbean1 North America estimated to have been stolen 21% transport Asfrom much as $40bn worth of ai på sig att ta fram ett förslag om svaveldioxid och kväveoxid. Men det kan nu föränd2 Latin America &some Caribbean 21% Asia 3 Europe & Central make up 2 of the poorest nations in the 29% estimated to have been stolen kemikalieskatter. Utredningen Samtidigt kritiseras systemen eftersom tekniken 3 Europe & Central Asiaover the lastras world seven years. ställa some of the poorest Bank’s nationsinv in 29%Asia & Pacific”Vi slutar 4 East leds3%av Vilhelm Andersson från for debarm för att inte fungera som verkworldtill over year kan användas alltthe frånlast seven 4 East Asia & Pacific 19% 5 Africa 4% först energikrav 19% 5 Africa Skatteverket, och Jenny von att hållbarhetsanpassa liga handelsplattformar utan 63% South Asia 8% 4% 16% 6 South Asia byggnader till att värdera 7 Middle East & North Africa 8% Bahr är en av utredningens domi fälls att det snarare handlar om att då vi 16% 7 Middle East & North Africa naturkapital. sekreterare. betala för att få göra utsläpp. stol” Miljöminister Lena Ek har vid Kinas mål är att före år 2020 ha uuu – Katarina Skog, miljöett flertal tillfällen i den offentett nationellt handelssystem för alråd kommun t partistisk FJÄRRVÄRME beskrivs liga debatten lyft den här fråutsläpp av växthusgaser. De i Malmö, fortsätter ofta som en klimatvänlig gan och förordat en skatt som fem pilotprojekt som startades trotsa regeringen som energiform, men utsläpett incitament för att tvinga föupp förra året har även börjat pen av växthusgaser vavill stoppa kommunala retag att minska användningen diskutera att omfatta användrierar stort. En jämförelse Till . nybyggen vid särkrav av kemikalier som skadar hälsa ning av vatten och energi i hanmellan 16 fjärrvärmeMiljö. & Energi tidningen och miljö. I en debatt i slutet delssystemet. leverantörer i mellersta av förra året, arrangerad av och norra Sverige, som Fastighetsägarna genomAstmaoch allergiförbundet, gan har inletts med bland annat Allt troligare med fört, visar att utsläppen av fick hon stöd av både MiljöparWWF inom nätverket Global kemikalieskatt koldioxid i vissa anläggtiet och Socialdemokraterna. Roundtable for Sustainable Regeringen fick nyligen en ny ningar är 20 gånger större Beef, GRSB. rapport från Kemikalieinspekän i andra. Bland de stora – Vi ser nu en möjlighet att tilltionen som beskriver hur en keutsläpparna nämns Uppsammans med olika samarbetsmikalieskatt på konsumentvasala och Västerås, där partners i branschen definiera ror skulle kunna se ut. Det är bränslemixen till stor del vad hållbar nötköttsproduktion den andra rapporten som gjorts består av torv, avfall och innebär för att i framtiden i ämnet på kort tid och mycket fossila bränslen. kunna verifiera att det nötkött pekar på att den här typen av uuu vi köper in är hållbart producebeskattning kommer att bli akMcDonald´s vill REGERINGEN avser att gerat, säger Patrik Holm Thisner, tuell i framtiden. certifiera sitt kött nomföra en så kallad koninköpsoch kvalitetsdirektör på Den nu aktuella rapporten är Målet är att allt nötkött på sikt trollstation år 2015 för att Svenska McDonald’s. skriven av Kemikalieinspektioska vara hållbarhetsverifierat se hur Sverige ligger till i Enligt Patrik Holm Thisner kan nens samhällsekonom Jenny och de första inköpen planeras förhållande till målet om KRAV-märkt nötkött vara en von Bahr. till 2016. Så ser McDonald´s 50 procent förnybar endel av lösningen. – Kemikalieskatt kan vara nya globala plan ut för hållbarergi år 2020. Men det är – Men för oss handlar hållbaraktuell på en rad olika konsuhetscertifierat nötkött, vilken för sent, menar Svenska het om miljöansvar, etiskt anmentvaror, men av tidskäl valde lanserades nyligen. Det stora Bionenergiföreningen, svar och socialt ansvar. Därför vi att använda kläder och skor arbetet för hamburgerjätten eftersom Sverige redan jobbar vi med att utveckla en som ett exempel, säger hon. har uppnått målet. Istället handlar nu om att ta fram en internationell definition, som borde man höja målet till Arbetet går nu vidare i en statglobal definition för vad de minst 60 procent, menar väger in alla dessa aspekter i lig utredning, tillsatt av finansmenar med verifierat hållbart föreningen. köttproduktionen. departementet, som får ett år nötkött, och samarbeten i frå- Leverantörsarbete måste vara grundligt Ett genomarbetat leverantörsarbete som fokuserar på både miljöfrågor och socialt ansvar leder överlag till bättre finansiella resultat. Men ett mindre omfattande leverantörsarbete, som inte täcker samtliga hållbarhetsfrågor i hela leverantörsledet, leder inte till samma ekonomiska genomslag. Framförallt blir kostnaderna generellt högre än vinsterna för företag som enbart fokuserar på miljöfrågor och utesluter sociala aspekter. Det enligt en ny studie från amerikanska Clark University. Studien utgår från drygt 400 företag på Newsweeks rankning av 500 ledande gröna företag och pekar på att kostnadsökningen för att implementera leverantörsprogram för både miljöfrågor och socialt ansvar, 350 43av sanktioner 46 119 Antal företag som40 möts 40 43 46 119 från Världsbanken n Other sanctions n Debarments 91 UK: Indonesia: USA: UK: Canada: Indonesi formulerade Portland i 21% 21% 3% 4% 3% 8% 4% 8% En ny lösning för att minska energianvändningen och rök från vedeldning i afrikanska länder är efterkokning med hjälp av en värmeisolerande tygbehållare. Sydafrikanska Wonderbags metod för långkok innebär att en kastrull som värmts till kokpunkten förs ned i en korg av tyg där maten lagas klart av eftervärmen. istället för att bara fokusera på ett område, är betydligt mindre än de förtjänster som kommer med att ha ett fullständigt leverantörsarbete. SKL sågar strandskyddsförslag De lättnader som Naturvårdsverket och Boverket föreslår gällande strandskyddsreglerna kring mindre sjöar och vattendrag är oacceptabelt utformade. Därmed har myndigheterna inte följt sitt uppdrag att föreslå regeländringar för att främja landsbygdens utveckling. Det menar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som nu uppmanar regeringen att undanta mindre vattendrag från strandskyddsreglerna. Enligt SKL innebär dagens strandskyddsregler stora problem för kommuner som behöver skapa boendemiljöer i naturområden för att attrahera nya invånare. Något som försvåras av att strandskyddsreglerna omfattar närmast allt vatten i Sverige i dag. Ett problem med Naturvårdsverkets och Boverkets förslag är enligt SKL att länsstyrelsen i varje fall ska avgöra om strandskyddet kan upphävas, och länsstyrelserna anses göra striktare bedömningar än vad regelverket kräver. ”Begreppet biologiskt nedbrytbar är föråldrat och hör inte hemma i hållbarhetsarbetet” – Adam Gendell, projektledare på den amerikanska hållbarhetsorganisationen Green Blue, menar att begreppet biologiskt nedbrytbar inte nödvändigtvis leder till ökad hållbarhet, mycket beroende på var en förpackning hamnar i slutändan. Till Packaging Digest. 1/2014 l MiljöRapporten MiljöRapporten l 1/2014 19% 19% 16% 16% $40bn $40bn 5 FÖR ELLER EMOT Är det rätt att länsstyrelser tar tillbaka miljötillsynen? Ja – Det viktigaste är att tillsynen bedrivs rättssäkert, likvärdigt och effektivt. I vissa fall är det mest optimalt med regional tillsyn och i vissa fall med kommunal tillsyn. Länsstyrelsen behöver för varje fall undersöka och bedöma förutsättningarna för en effektiv tillsyn och tillsynsvägledning hos så väl kommunen som länsstyrelsen och därefter fatta sitt beslut. Vilka ser du som de främsta hindren mot god kommunal tillsyn? – Forskningsprogrammet Effektiv miljötillsyn visar att variationen i tillsynens omfattning, inriktning och utförande är stor mellan kommunerna. Enligt vår mening kan de argument som utredningen om länsstyrelsers tillämpning av miljöbalken tar upp, som att öka storleken på de enheter som tillämpar lagstiftningen, användas för att generellt argumentera för större enheter som bedriver tillsyn enligt miljöbalken. Vi ser inga tydliga skäl som talar för att de större enheterna som ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken behöver vara statliga, de skulle även kunna utgöras av större enheter i kommunal regi, exempelvis kommunalförbund eller landsting. 6 De senaste tio åren har trenden varit att kommunerna sköter miljötillsynen av större företag, vilken ursprungligen låg hos länsstyrelserna. Men nu återtar allt fler länsstyrelser tillsynen efter kritik som att kommunerna gör olika i sin tillsyn, kommunpolitiker påverkar tillsynen och att små kommuner har små resurser för tillsynsarbetet. Samtidigt hävdar andra att den viktiga kompetensen finns på kommunerna. Av Daniel Boman säger Martin Påhlman, chef för Naturvårdsverkets tillsynsvägledningsenhet. Varför har länsstyrelser nu börjat ta tillbaka miljötillsynen? – På grund av skärpta krav i miljötillsynsförordningen på att kontinuerligt följa upp och utvärdera överlåten tillsyn, vilket leder till att brister i tillsynen uppmärksammas samt visar om förutsättningarna för överlåtelse inte längre är uppfyllda. Dessutom ska, enligt de nya kraven, tillsynsmyndigheten återkalla överlåtelsen om förutsättningarna enligt gällande lagstiftning inte längre finns. Hur ser kompetensen för miljötillsyn ut på länsstyrelserna? – Vi har inte detaljerad kunskap om länsstyrelsens kompetens i dag men det ställs högre krav på de operativa tillsynsmyndigheterna än vad som gjordes när de äldre överlåtelsebesluten fattades. Detta delvis på grund av EU-lagstiftning, men även de nationella reglerna genererar högre krav vad det gäller resurser, kompetens och kontinuitet. Finns det risk att kommunernas kompetens inom tillsynsområdet utarmas? par den breda kompetens de har idag. Man får dock väga för- och nackdelar mot varandra i frågan. Majoriteten av all miljöfarlig verksamhet utgör anmälningspliktig verksamhet eller sådan verksamhet som varken behöver tillstånd eller anmälan. Av det följer att kommunala tillsynsmyndigheter har ett stort ansvar för en väl fungerande tillsyn över miljö- och hälsofarlig verksamhet. Blir inte tillsynen generellt bättre av lokalkännedom och närhet till verksamheterna? – Vi ser naturligtvis fördelar med att den kommunala nämnden bedriver tillsynen. Tillsynen gynnas av lokalkännedom och närhet till verksamheterna. Dessutom kan det vara lättare för medborgarna att anmäla störning från en verksamhet om det är kommunen som är tillsynsmyndighet. Det är dock viktigt att väga de olika aspekterna mot varandra för att se när tillsynen bedrivs mest effektivt. – Det finns en risk att kommunerna tap- 1/2014 l MiljöRapporten Nej – Kommunernas miljöinspektörer gör överlag ett mycket bra jobb i dag. Det är effektivt att kommunerna som har kompetens även tar ansvar för tillsynen för större verksamheter. Ansvaret för tillsynen har bidragit till kommunernas höga komptens inom miljöområdet och är en av orsakerna till att svenska kommuner och företag är föredömen och världsledande inom miljöområdet. Vilket mandat har länsstyrelserna att göra det? – Jag menar att lagstiftningen inte ger grund för att som nu i ett län göra en egen tolkning av ansvarsfördelningen mellan kommunernas respektive länsstyrelsens tillsyn. Det ligger inte i linje med miljötillsynsutredningen från 2004 och översynen av statlig regional förvaltning. Hur ser tillsynskompetensen på länsstyrelserna ut? – Precis som bland kommunerna varierar kompetensen såväl inom som mellan länsstyrelserna. Det viktiga för oss är att länsstyrelserna verkligen avsätter kompetens och tillräckligt med resurser för sina huvuduppgifter istället för att åta sig MiljöRapporten l 1/2014 säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting. mer. Det är då viktigt för kommunerna att länsstyrelserna hinner med tillsynsvägledning. För just länsstyrelsen i Skåne har de exempelvis ett stort antal ärenden inom natur och miljö som legat längre än två år. Jag anser att staten har fullt upp med sitt ansvar för lagstiftning, vägledning och prövning. Om det är något som länsstyrelsen ska satsa på istället för att ta över tillsyn som kommunerna redan utför så är det att minska sina handläggningstider för miljöprövningsärenden. Att förbättra vägledningen så att den operativa tillsynen i kommunerna kan bedrivas effektivare är också viktigare. Varför har länsstyrelser nu börjat ta tillbaka miljötillsynen? – Jag funderar på om det är oklara styrsignaler från Naturvårdsverket kring de skrivningar som finns om dessa frågor. De fall som har varit uppe har gällt övertagande av tillsyn i kommuner med mycket hög komptens inom miljöområdet så jag kan inte se att just dessa förändringar skulle vara av behov. Hur ser du på de problem som målas ut med kommunal tillsyn? – Jag tycker inte att den kommunala tillsynen är ett problem utan anser att kommunerna gör ett mycket bra jobb. Närhet till tillsynsobjekten ger möjlighet att agera snabbt vid problem vilket är bra både för företagen och de som störs. Kopplingen till det kommunala näringslivet ger större möjligheter till att företag lokaliseras till lämpliga platser och att företagen kan få snabb information om vad som krävs vid nyetableringar. Naturligtvis går det att hitta brister inom ett så stort område som miljötillsynen oavsett vilken myndighet som utövar tillsynen. Inom miljöområdet ger lagstiftningen möjlighet för små kommuner att samverka med grankommuner eller att köpa in den expertkompetens som man eventuellt inte har själv. Om det däremot är så att det finns återkommande problem som visar att någon kommun inte sköter sitt uppdrag stödjer vi att man tar tillbaka tillsynen efter en tydlig dialog med kommunen och med välgrundade beslut. Men att tro att statlig tillsyn inte skulle innebära brister i enskilda fall är inte realistiskt. 7 SMÅFÖRETAGANDE Strategi och struktur utmanar småföretag Marginaliserade i hållbarhetsdebatten men i numerärt överläge. Små och medelstora företag har ofta ett aktivt hållbarhetsarbete utan att det syns tydligt. Nu höjs ambitionerna för att även mindre aktörer ska jobba enligt storföretagens modeller. Av Daniel Boman D 19 mars 2014, Stockholm Välkommen till ett seminarium om nyheter kring miljölagstiftningen och hur den tillämpas. KÄLLA: CSR VÄSTSVERIGES ANSVARSBAROMETER 2013, MED SVAR FRÅN 137 SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG. Nytt om miljöbalken et är inte alltid småföretagen som ska lära sig hållbarhetsarbete av de globala jättarna. Tvärtom kan de mindre företagen ha kommit långt med att förankra sitt arbete i lokalsamhället och att nå människor i närområdet såväl som att hitta kreativa, resurssnåla metoder. Samtidigt ligger de efter i det systematiska hållbarhetsarbetet och pratar hellre om samhällsengagemang än hållbarhets- och CSR-arbete. Och även om de mindre företagens hållbarhetsarbete ofta glöms bort när frågorna diskuteras så har de senaste åren mer fokus riktats på de små och medelstora aktörerna. Vanligtvis formuleras riktlinjer, rankningar och frågeställningar utifrån de större företagens perspektiv. Men i Skåne drivs sedan två år projektet CSR för småföretagare som samlat 30 företag för att driva hållbarhetsarbetet framåt. Och i Västra Götaland jobbar nu även CSR i Västsverige aktivt för att förbättra förutsättningarna för mindre företag. Den bild som växer fram i de två projekten är att många mindre företag i dag jobbar med hållbarhetsfrågor – men inte på ett strukturerat vis utan snarare efter sunt förnuft och egna metoder. Det me- Jessica Andersson nar bland annat Jessica Andersson på Företagarna som i två år drivit projektet CSR för småföretagare, ett samarbete med 30 småföretag i Skåne kring hållbarhetsarbete. – De mindre företagen har inte kommit ända fram till att mäta och kommuni- cera sitt CSR-arbete. Och de som saknar dokumentation över arbetet får det exempelvis svårare att lyckas i offentliga upphandlingar. Ett stort problem är att det saknas riktlinjer för hur de ska göra, små och medelstora företag måste själva uppfinna hjulet på nytt. Guider och ramverk från Global Compact och andra hållbarhetsorganisationer riktar sig främst till större företag, och även om standarder som ISO 26000 och ISO 14000 innehåller relevant material för mindre företag så är de för omfattande för att applicera fullt ut, menar hon. Metoder som finns för att kartlägga hållbarhetsfrågor, mäta resultat och kommunicera arbetet är ofta för komplexa och resurskrävande för de mindre företagen. De har även svårt att se hur det ska löna sig. – Mycket av det som ryms inom hållbarhetsarbetet gör de mindre företagen av sunt förnuft, som att energieffektivisera, för att det är lönsamt för dem. Men de har svårt att kommunicera arbetet och att se hur alla delar av hållbarhetsarbetet blir värdeskapande. Att börja med storytelling skulle vara ett enkelt första steg, men många företag är omotiverat rädda Med alla de centrala aktörerna på plats vågar vi utlova en spännande och lärorik dag med presentationer och debatter om: • • • • • • Viktiga förändringar och nyheter inom miljörätt under 2014 Första året med industriutsläppsdirektivet Detta innebär nya lagstiftningen om buller Utveckling av talerätten Allt om årets största miljömål Vart är miljöbalken på väg? Debatt om förändringar i kapitel 6 Läs mer på miljorapporten.se Inom tre år uppskattar dubbelt så många av de svarande små och medelstora företagen i Västsverige att de kommer köpa miljömärkt och nå personer som står långt från arbetsmarknaden. MiljöRapporten l 1/2014 9 SMÅFÖRETAGANDE ”Det är miljöarbetet som gör oss unika” – Miljöarbetet är resurskrävande men nödvändigt, säger Fredrik Löf, vd på Kempartner med 15 anställda. för att det ska leda till greenwashing. Även om miljöfrågor sedan länge varit en aktuell fråga i Sverige ser Jessica Andersson att det är de sociala frågorna som ligger de mindre företagen närmast till hands. Det finns en tradition av att engagera sig i lokalsamhället och att delta i aktuella frågeställningar. Många mindre företag har även ambitionen att anställa personer som är marginaliserade på arbetsmarknaden och låta anställda engagera sig ideellt på arbetstid. – Ambitionen finns men för att det ska få större genomslag måste företagen hitta alternativa sätt att mäta hållbarhetsarbetet. Hur de kan påverka sociala värden och vad deras investeringar i lokalsamhället leder till. Det är i dag svårt och de flesta modeller utgår från hur stora företag jobbar. En bild som även Magnus Österman på CSR Västsverige delar. Den kartläggning av små och medelstora företags syn 10 på samhällsengagemang som de nyligen genomfört visar att den stora ambitionen finns inom det sociala området. Från att tidigare främst ha ägnat sig åt filantropi ser de nu själva företaget som centrum för att skapa samhällsvärden, något som ställer högre krav på dem och försvåras av att de inte ser hur det ska leda till värde för dem själva. – CSR- och hållbarhetsbegreppen har inte riktigt nått ned till de mindre företagen. Men frågan om samhällsansvar ligger nära till hands eftersom de verkar nära lokalsamhället. Den stora utmaningen är nu att systematisera arbetet och få in det i den dagliga verksamheten. Och där är bromsklossarna tydliga, det tar tid och kräver resurser, säger han. En återkommande problembild är att de mindre företagen saknar riktlinjer att jobba efter. Även om verktyg som GRI och Global Compact är relevanta så finns inte kapacitet att använda dem fullt ut, och då avstår många helt. Regeringens nya CSR-strategi ser dock Magnus Österman som ett steg i rätt riktning, då den omfattar företag av alla storlekar. Däremot skulle upphandlande myndigheter göra mer för att driva på de mindre företagen. Dessutom har större företag ett stort ansvar, menar Jessica Andersson. – 99 procent av företagen i Sverige är små och medelstora företag, därmed har de enorm möjlighet att verkligen påverka hållbarhetsfrågorna. Men för att lyckas i större frågor, som att följa upp leverantörer, måste de samarbeta med såväl jämnstora företag som marknadsledande aktörer. Det ställer krav på stora företag att bjuda in till diskussion och samarbeten, säger hon. – Med tanke på vår storlek kostar miljöarbetet otroligt mycket per anställd och i förhållande till omsättning, jämfört med vad det gör för större företag. Men vi måste vara unika på något sätt och det här är vårt sätt att överleva och ta en plats på marknaden. Att miljöarbetet kan spela en avgörande roll för mindre företag är tydligt för Fredrik Löf, vd för tvättmedelstillverkaren Kempartner. Deras produkter tillverkas i Vadstena och säljs till både dagligvaruhandeln och industrin. Därmed konkurrerar företaget med jättar som Unilever och Proctor and Gamble i både butiker och offentliga upphandlingar. Kempartners högkoncentrerade tvättmedel Ocean är både certifierat med EU:s miljömärke och verifierat klimatneutralt. En miljöanpassad produkt- utveckling som krävt såväl resurser som ett organiserat miljöarbete, vilket lett till både minskade transporter och mindre doseringar i tvättmaskinen med mindre utsläppsmängder till reningsverken som följd. – Det innebär ett strategiskt miljöarbete snarare än att bara spara resurser på exempelvis energieffektivisering. För miljöarbetet har vi har en miljöchef men han jobbar inte heltid med frågorna. Totalt är fyra personer involverade i miljöarbetet och sammanlagt går det att jämföra med en heltidstjänst. Visst får sig ekonomin en törn vid större projekt och vi kan inte lägga på hur mycket som helst på kunderna, men miljöprofilen gör oss unika. Kempartners miljöarbete går långt tillbaka och på 90-talet var de tidigt ute med KÄLLA: CSR VÄSTSVERIGES ANSVARSBAROMETER 2013, MED SVAR FRÅN 137 SMÅ /MEDELSTORA FÖRETAG. FOTO: DANIEL BOMAN- Miljöarbete handlar inte bara om att spara resurser. För Kempartner med 15 anställda är det även en fråga om att sticka ut i konkurrensen. Även om det är dyrare för ett mindre företag. Nära två tredjedelar uppger att de har en miljöpolicy, men endast 15 procent av mindre företag i Västsverige använder ISO 26000 som ett vägledande dokument. 1/2014 l MiljöRapporten MiljöRapporten l 1/2014 miljömärkt tvättmedel. Det gav företaget en marknadsandel på ungefär 13 procent och snart följde de större företagen efter. Fredrik Löf ser att de både är med och driver utvecklingen framåt men även måste anpassa sig efter storföretagens hållbarhetskrav. Som leverantörer till Ikea och den amerikanska livsmedelskedjan Wholefoods har de tvingats höja miljöambitionerna, bland annat eftersom Wholefoods kräver att alla delar i produkten ska vara helt vegetabiliska och enkelt biologiskt nedbrytbara. – Utan våra tidigare ansträngningar hade vi nog inte fått de här krävande företagen som kunder. Och Wholefoods krav har varit en utmaning att nå. Bland annat har vi förmått vår leverantör av förpackningar för tvättmedel att tillverka en förpackning baserad på sockerrör, vilket kostat både oss och dem mycket pengar. Nu efter drygt ett år ser satsningen ut att gå jämnt ut och då har vi nått resultat både uppåt och nedåt i leverantörskedjan, säger han. Ett område där miljösatsningarna ännu inte gett genomslag är dock offentliga upphandlingar. Där ser Fredrik Löf att det fortfarande är priset som är den avgörande faktorn och nyligen förlorade de ett kontrakt till en större leverantör av konventionellt tvättmedel. Även om hållbarhetsarbetet till stor del utgörs av miljöfrågor har de även satsat på sociala frågor som att skapa jobb i Etiopien. Något som dock är svårare att kommunicera. – Vi tycker det är svårt att kommunicera alla dessa delar och har valt att tydliggöra våra miljöfrågor i första hand. Att nå kunderna är svårt och dyrt men vi försöker genom sociala medier och våra återförsäljare, samtidigt kan vi inte lägga miljoner på marknadsföring. Ekonomin begränsar ibland vad vi kan göra men jag är övertygad om att miljöarbetet kommer löna sig i framtiden, med tanke på hur medvetenheten kring frågorna ökar. 11 HÅLLBARHETSPROFIL ”Skattefrågan seglar upp som en allt viktigare hållbarhetsfråga” FOTO: ULF BERGLUND ska följa stora index så kunde vi inte välja bort företag hur som helst, men efter ett nytt EU-direktiv gjorde vi om fonderna och kallar dem nu indexnära. De här fonderna ger oss en unik position där det går att jämföra äpplen med äpplen, det vill säga att våra hållbarhetsbaserade fonder följer ledande globala index. – Hållbarhetsaspekterna viktas till 80 procent när vi screenar företagen, säger Liza Jonson. ”Vi är syret för börsföretagen” Etik- och miljöfonder är förlegat. Det menar Liza Jonson, vd på SPP fonder, som motiverar alla investeringar utifrån hållbarhet. Med 500 miljarder kronor i ryggen ser hon stora möjligheter att påverka företagens arbete. För MiljöRapporten berättar hon hur det går till. Av Daniel Boman P roaktivt hållbarhetsarbete och ansvarsfulla investeringar i finansbranschen överskuggas ofta av kritik som oskäliga bonussystem och investeringar i oetiska företag. Men för SPP Fonder som 2009 togs över av den norska finans- och försäkringskoncernen Storebrand har miljöfrågor och socialt ansvarstagande varit ledord i hela verksamheten sedan nystarten. Och efter tre år som vd har Liza Jonson nu 12 anpassat alla investeringar i samtliga 19 fonder till företagets egna hållbarhetskriterier. En kamp mot regelverk och finansiella krav, men framförallt ett sätt att rusta för framtiden och att peka ut de företag som kan möta morgondagens utmaningar. Och de som inte lever upp till kraven kommer få allt tuffare att klara sig, förutspår hon. – Som investerare kan vi ha en stor påverkan på företagens hållbarhetsarbete. Vi samarbetar inom hela koncernen och representerar då 500 miljarder kronor, och investerarnas pengar är syret för de börsnoterade företagen. Utan oss kan de inte bedriva sin verksamhet, säger Liza Jonson. Till sin hjälp har hon åtta hållbarhetsanalytiker som granskar och värderar 2 500 företag. Och hon ser även att frågan om hållbara investeringar växer i branschen. En ny oberoende undersökning på uppdrag av Storebrand visar att 72 procent av svenska fondexperter anser att hållbara investeringar kommer bli viktigare i framtiden än vad de är i dag. Hur svår är den omställningen? – För indexfonderna är det ganska svårt tekniskt och matematiskt. Om vi plockar bort en stor telekomoperatör så måste vi ersätta den med ett flertal mindre liknande bolag. Eftersom våra indexfonder 1/2014 l MiljöRapporten till exempel flaggat upp för de finansiella riskerna för bolaget att fortsätta med utvinning av oljesand. Gruvbolaget Freeport McMoran som Storebrand uteslöt 2006 accepterar vi nu sedan 2010, efter att de i dialog med oss infört ett omfattande miljöledningssystem. Samtidigt uppger många företag att investerarna inte ser deras arbete? – Jag känner igen den synpunkten men det sätt som vi jobbar på innebär att vi både måste läsa företagens hållbarhetsrapporter och ta fram egen information. Vi bygger en story kring varje företag och jobbar med gräsrotsorganisationer och läser lokal press. Hur vill du förändra synen på hållbarhet i finansvärlden? Hur väl möter dagens hållbarhetsrapporter era önskemål? – Traditionellt sett blandas etik och hållbarhet ofta ihop, men det är två olika saker. Etik innebär ofta att plocka bort företag och hållbarhet innebär för oss att välja ut företag som är rustade för framtiden samt att påverka när det uppstår brister. Att utesluta ett företag är fortfarande en del av vårt arbete men det är den sista utvägen. Att ha 5 etikfonder och 70 vanliga är därmed inte något jag tror på, hållbarheten ska vara med i alla investeringar. Sedan tycker jag att alla sektorer är viktiga och vi plockar ut de som är bäst i sin klass. Att på ett självklart sätt integrera hållbarhet i alla fonder är nytt bland investerare och det är något jag vill bidra med i den offentliga debatten. – Generellt sett är hållbarhetsrapporterna bra och företagen förstår vad vi vill ha. Sedan finns det vissa frågor som vill vi ha högt på agendan även om de kan vara svåra för företagen att hantera, men exempelvis korruptionsutmaningar börjar nu få mer och mer utrymme. En av de största utmaningarna på datasidan är att bolag noterade i utvecklade länder rapporterar mer omfattande än bolag på tillväxtmarknader, vilket gör analysen svårare. För oss är dock hållbarhetsrapporterna endast en del av vårt informationsunderlag, som vi stämmer av mot våra egna analyser. Hur mycket kan ni påverka företag genom dialoger? – Eftersom vi inte för dialogen i media utan direkt med företagen så kan vi vara väldigt raka och ställa höga krav, och samtidigt få en bra respons. Att bli utesluten av investerare uppfattas som allvarligt av företagen och för Statoil har vi Vilka frågor är viktigast nu, ur ditt investerarperspektiv? – Bland de mest aktuella frågorna ser jag korruptionsutmaningen. Eftersom en så pass stor del av den globala tillväxten sker i tillväxtländer är det en otroligt viktig fråga. Korrelationen mellan länder med de högsta tillväxttalen och svaga rankningar på korruptionsindex är tydlig. Det är något som företagen måste anpassa sig till och vi har ju sett flera fall FONDER FRAMFÖR FÖRETAG NAMN: Liza Jonson. TITEL: Vd SPP Fonder. UTBILDNING: Magisterexamen i finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm. KARRIÄR: Produkt och marknadschef på E-Trade Sverige, Global Marketing and Program Manager E-Trade Financial i London, vice vd E-trade Sverige, senior finanskonsult HiQ, fondchef Storebrand Asset Management och vd SPP Fonder sedan 2011. ÅLDER: 38 år. BOR: Nacka Strand. FAMILJ: Sambo och en 1-årig son. FÖRETAG ATT SATSA SINA PENGAR PÅ: Jag gillar fonder och investerar i olika prisvärda och hållbara indexfonder som en bas i min portfölj. MiljöRapporten l 1/2014 HÅLLBARHET AVGÖRANDE I sin interna värdering av företag utgår SPP Fonder från tre kriterier, varav två omfattar hållbarhet. Kriterierna är viktade så att de två första utgör 40 procent vardera och det sista 20 procent. De tio procent av företagen inom varje sektor som får lägst poäng utesluts från investeringar. 1. HÅLLBAR DRIFT –bedömer företa- gens hållbarhetsstatus i dag och bygger på information i hållbarhetsrapporterna och inköpta externa analyser. 2. POSITIONERING –analyserar hur väl företaget är rustat för framtiden utifrån faktorer som befolkningsökning, resursknapphet, energiförsörjning, korruption och nya konsumtionsmönster. Analysen görs av Storebrands egen hållbarhetsgrupp och dess datainsamling. 3. FINANSIELL STABILITET – värdering utifrån traditionella finansiella nyckeltal med fokus på långsiktiga resultat. där det inte har gått så bra. En annan stor fråga för oss är energisektorn och fossila bolag. Att avfärda företag som producerar fossil energi skulle sänka hela energisektorn. Istället för att panga fossilbubblan får vi pysa den. Vi investerar i dag inte i företag med enbart fossila bränslen, men det kommer ta tid innan det finns finansiellt stabila energibolag som är 100 procent fossilfria. Hur ser du på skattefrågor, med tanke på att Starbucks som kritiserats hårt den senaste tiden finns med i er flaggskeppsfond Global Top 100? – Skattefrågan seglar upp allt mer som en viktigare och viktigare hållbarhetsfråga. Vi har börjat med att ta in den i analyserna. Starbucks är sedan årsskiftet inte längre med i den fonden. Vad blir nästa steg för dig? – Att nå privatpersonerna. De som i dag efterfrågar hållbara investeringar är de institutionella kunderna som är insatta i frågorna och påverkas av opinionen och sina styrelser. Bland allmänheten är en stor del av utmaningen att sudda bort den gamla föreställningen att hållbarhet står i motsats till vinst. 13 TRENDSPANING Trenderna 2014 Hållbarhetschefen ska inspirera, konkurrenter krokar arm och proaktiva företag bygger sina egna marknader. Här är trenderna och förändringarna som styr miljö- och hållbarhetsarbetet framöver. Av Claes Sjöberg Nya former av samarbeten Keivan Sokaei, en e. inspirerande ledar Hållbarhetschefen som inspiratör En gång var kvalitetsarbete lika med kontroll och checklistor. Sedan utvecklade den japanska industrin kvalitetsarbetet ute i linjen. Varenda montör på Toyota blev kvalitetschef, och världen lärde sig. Idag är det likadant med miljö- och hållbarhetsarbetet. Storföretagen lyfter ut ansvaret från staber och inköpare, produktutvecklare och affärsområdeschef måste lära sig hållbarhet. Det innebär en ny roll för miljö-och hållbarhetscheferna. Nu ska de inspirera, kommunicera och skapa engagemang. Specialistfunktionerna finns kvar, men miljöledning enligt ISO 14001 eller GRI-redovisning är mer av en teknisk fråga. Det viktiga är att bygga in miljömässigt och socialt ansvar i affärsutveckling och marknadsföring. Det här ställer helt nya krav på ledningsfunktionen. Miljöcheferna för 20 år sedan var nästan uteslutande civilingenjörer. Framtidens hållbarhetschefer ska helst vara kunniga även inom affärsutveckling och skickliga kommunikatörer. 14 De proaktiva företagen har idag utvecklat ett avancerat hållbarhetsarbete. De ligger ofta långt före lagstiftningen och utvecklar nya produkter och tjänster för hållbarhet. De har också integrerat sitt arbete inom hållbarhet i ledningssystem och inom det som kallas corporate governance. Men för att lyckas och bli framgångsrika, behöver dessa företag marknader som efterfrågar deras produkter och tjänster. Ledarna inom dessa företag har insett vad det handlar om. Noll påverkan, inga utsläpp från fabriker och fordon. Byggnader som levererar energi istället för att bara förbruka. Grön revolution inom jordbruket. Människor som lyfts ur fattigdom genom arbete och utbildning. ”De proaktiva företagen håller på att utveckla sina egna marknader” Det är innovationer och snabb teknisk utveckling som kan överbrygga sociala klyftor och lösa de globala miljö- och klimatutmaningarna. Men var finns efterfrågan? Vem betalar? Marknaden har svårt att hantera klimatfrågan utan ett pris på koldioxid och det internationella förhandlingssystemet inom FN har kört fast. Enstaka regioner och städer går före, och lokalt uppstår marknader för effektiv energiteknik och miljöanpassade produkter. Men det stora, välbehövliga lyftet uteblir. Det är därför vi nu ser helt nya former av samarbeten mellan företag, och även hela branscher. Ibland också mellan företag och NGO:er eller mellan enskilda städer och företag. Det handlar helt enkelt om att genom kravställande och samarbeten utveckla alltifrån hållbar bomullsproduktion till elektrifierade busslinjer i stadsmiljö. De proaktiva företagen håller på att utveckla sina egna marknader, och det här kommer vi att se mer av framöver. Delat värdeskapande Det finns en pågående debatt om hur kapitalismen ska omdefinieras i det 21:a århundradet. Den snabba välståndsutvecklingen i världen, med ökad medellivslängd, minskad barnadödlighet och färre undernärda och hungrande, har åstadkommits framförallt genom företagens och marknadens framgångar globalt. CSR-begreppet i den anglosaxiska världen handlade från början – och fortfarande för många företag – om att dela med sig av överflödet till behövande, filantropi. Företagen anses bli mest effektiva genom att framförallt skapa värde för aktieägarna. ”Företagen definierar sig som samhällsbyggare” goda rykte, är nu inte det hetaste. Nu handlar det om att leverantörerna ska anamma företagskulturen och bygga in hållbarhet i sin affär. Det kräver samarbete och tillit. Här behövs mer av inspiration än kontroll. Vi kommer att få se mer av detta framöver. 1/2014 l MiljöRapporten Begreppet Creating Shared Value lanserades av Harvard-professorn Michael Porter för tre år sedan. När företagen definierar sig som samhällsbyggare blir det helt naturligt att på ett annat sätt än tidigare interagera med politiken och med samhällets övriga aktörer. Hållbarhetsfrågorna blir en inkörsport. Integrerad rapportering Leverantören ska anamma företagskulturen Ingen ny trend kanske någon tycker, för hållbarhetsarbete i leverantörskedjan har varit hett under många år nu. Visst, men det finns inga tecken på att detta avtar, tvärtom. Att åka ut och göra auditeringar för att se till att leverantörerna sköter sig och inte fläckar ned det köpande företagets Men glöm CSR, var budskapet från Harvard-professorn och managementgurun Michael Porter när han för tre år sedan lanserade sitt nya begrepp, CSV, Creating Shared Value. Som många managementkonsulter byggde han sin teori på sådant som redan utvecklats inom näringslivet, men saknade begreppsapparat. Så var fallet med CSV, som utvecklats framförallt inom Nestlé. Begreppet handlar om att företag ska se sig själva som samhällsbyggare och att de ska tillfredsställa grundläggande mänskliga behov. Gör företagen det, ordnar det sig sedan också med lönsamhet och tillväxt, var Porters budskap. CSV har kritiserats för att vara dåligt bevisad teori, men har slagit an en ton bland de proaktiva multinationella företagen som nu äntligen kan placera in sitt arbete inom hållbarhet i ett större sammanhang. Framöver kommer vi att få se mycket mer av detta. n. pp John Elkingto Tiden kommer ika MiljöRapporten l 1/2014 ”Aktieanalytiker börjar förstå att hållbarhetsrapportering kan vara ett sätt att göra riskvärdering av företag” På gång länge, men nu börjar alla systemen och regelverken komma på plats. När John Elkington på 1990-talet började tala om triple bottom line var det nog många som trodde att det skulle gå fortare än vad det gjort. Men det har varit trögt för den tredelade resultaträkningen. Dock har några utvecklingstendenser gjort att det nu ser ut som att hållbarhet börjar integreras i den traditionella finansiella rapporteringen. En sådan är att aktieanalytiker börjat förstå att hållbarhetsrapportering kan vara ett sätt att riskvärdera företag. En annan är den lagstiftning med krav på hållbarhetsrapportering som börjar komma från EU, men också andra delar av världen. 15 XXXXX NY PÅ JOBBET ”Hållbara produkter är för de många och inte för de få” Fredrika Klarén är ny miljöchef på klädföretaget Kapp Ahl, dit hon rekryterats från ett jobb som hållbarhetsansvarig på Ikea i Sverige. – En viktig lärdom som jag tar med mig från Ikea är att hållbara produkter är för de många och inte för de få. Den positiva miljöeffekt som en hållbar produkt, till exempel en LED-lampa eller ett ekologiskt plagg, kan få om den konkurrerar ut ett sämre alternativ genom att vara ett prisvärt för kunden är fantastisk, säger hon. Som miljöchef på Kapp Ahl ingår Fredrika Klarén i hållbarhetsledningen och arbetar med att utveckla företagets hållbarhetsstrategi. Hon ansvarar också för de miljöfrågor som rör butiker, kontor och distributionscentraler, samt arbetar med Fredrika Klarén är ny miljöchef på Kapp Ahl och vill konkurrera med prisvärda miljövänliga alternativ. Clas Ohlson har utsett Åsa Portnoff Sundström till hållbarhetschef. Hon har en lång erfarenhet av att arbeta med hållbarhetsfrågor och kommer närmast från rollen som hållbarhetschef på Dometic Holding AB. Dessförinnan har hon bland annat arbetat på Colgate-Palmolive och Electrolux med ansvar för hållbarhet och miljö i olika roller. 16 Kapp Ahls ISO 14001-certifiering. Klädbranschen har just nu några speciella utmaningar, som hanteringen av miljörisker i leverantörskedjan och en ökad kundmedvetenhet om farliga kemikalier. Detta påverkar i hög grad det dagliga hållbarhetsarbetet på Kapp Ahl. Hur hanterar ni dessa frågor? – Vi tar dem på största allvar, och ser kemikalier som en av våra mest betydande hållbarhetsaspekter. Vi välkomnar en större medvetenhet kring frågorna, speciellt ifrån kunder. Förra året utförde vi mer än 1 500 stickprovskontroller på färdiga plagg från leverantörerna i vårt ”NO RISK”-program för att kontinuerligt kontrollera att våra kemikaliekrav efterlevs. En annan aktuell fråga är återvinning, då det i dag inte finns någon återvinningskedja för kläder. Kan klädbranschen vara med och skapa en sådan? – Vi är positiva till ett frivilligt producentansvar gällande textilier, och medverkar i olika nätverk för att arbeta fram ett sådant. Det är dock en komplex fråga med många utmaningar. Till exempel är sociala hjälporganisationers insamling av kläder en viktig hållbarhetsaktivitet som vi inte vill försämra förutsättningarna för. Dessutom är den breda tekniken för att återvinna olika fibrer fortfarande i utvecklingsstadiet. Men vi försöker hela tiden att vara med i utvecklingen. I vår kommer till exempel en kollektion i återvunnen polyester säljas i Kapp Ahls butiker. Per Löfgren är ny hållbarhetschef på byggföretaget JM och avdelningschef för kvalitets- och miljöavdelningen inom verksamhetsutveckling. Per Löfgren kommer närmast från IVL Svenska miljöinstitutet och är dessutom vd för BASTA, ett oberoende miljöbedömningssystem för bygg- och anläggningsprodukter som JM var initiativtagare till. Åke Iverfeldt tar över rollen som Mistras vd efter nuvarande vd:n Lars-Erik Liljelund. Åke Iverfeldt är i dag vice vd för IVL Svenska Miljöinstitutet och börjar på Mistra 15 april. På Mistra får Åke Iverfeldt ansvar för forskningssatsningar i storleksordningen 200 miljoner kronor per år. Vinimportören Hermansson & Co har anställt Jessica Boklund på sin nyinrättade tjänst CSR- och miljöansvarig. Jessica kommer från hållbarhetskonsultföretaget Respect Sustainable Business där hon varit ansvarig för affärsområdet leverantörskedjor. Jessica har en master i miljöstrategisk styrning och har tidigare arbetat som miljösamordnare på Tibnor AB och med inköp på klädföretaget Bex of Scandinavia. Kemikalieinspektionens samhällsekonom Jenny von Bahr är tjänstledig i ett år för att arbeta som utredningssekreterare i en statlig utredning, tillsatt av finansdepartementet, som ska ta fram olika förslag på en kemikalieskatt på konsumentprodukter. Utredningen leds av Wilhelm Andersson, jurist från Skatteverket. Göteborgs Hamn har ny miljöchef. Han heter Edvard Molitor och tillträdde 1 januari i år. Han kommer närmst från konsultbolaget SSPA Sweden AB. Tidigare har Edvard Molitor arbetat på Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Kustbevakningen. 1/2014 l MiljöRapporten ÅR 2030 Då lever du förhoppningsvis i en lite bättre värld. I en värld där man till exempel kan ta en dusch, åka till jobbet eller värma upp sitt hus utan att förpesta vår planet. Det är dessutom en ganska rimlig vision. Vi skulle kunna se till att hela Sverige drivs på förnybar energi till och med 2030. Vi har tekniken, kunskapen och de ekonomiska förut sättningarna. Men det krävs en hel del jobb. Vi behöver övertala sega politiker, få fart på opinionen och vi behöver slå hål på gamla myter som att olja och kärnkraft till exempel skulle vara omöjlig att ersätta. Tack vare dig som valt att bli medlem, er som ger gåvor och företag som vill gå före kan vi till sammans åstadkomma förändring. Vill du på ditt företag också vara med och hjälpa till? Gå in på naturskyddsföreningen.se/företag. Där hittar du en hel del spännande projekt ni kan stödja. Tack för 2013! AB Gavlegårdarna AB Gevert Bergman Bygg & Co AB Tingstad Papper Advokatbyrån Gulliksson AB Ai Pension Akzo Nobel Decorative Coatings AB Alfdex AB Alpine Legends AB Arla Foods Avis Sweden Riksbilar AB Bergendahls El Gruppen AB Betsson AB BIARO AB Binero AB Biologica Svensk Ekologisk Hudvård HB Bostads AB Mimer Bröderna Bäckströms Universum AB Bygg GG i Norrköping AB Camp Scandinavia AB Caolit AB Carpeting i Stockholm AB Danlind A/S Dokumentera EU AB ELLESS Water Saving System AB Enstar AB Eolus Vind AB Europcar Sweden Excelencia AB Folkpool AB Kyrkans Pensionskassa Käk & Bräk AB Leafcode LeasePlan Sverige AB Lotta Lindgren AB Löfbergs Lila AB Martin & Servera AB Matsällskapet Meby Behandlingshem Mediband Mentra Block AB Michélsen Kommunikation AB Mumma Reklambyrå Nacka Köttprodukter AB Narva Scandinavia AB NCC Construction Sverige AB Nelson Garden AB Nordic Choice Hotels O2 Vindel AB OrganoWood AB Pharmaxim AB Private Nursing Sweden Recycling Partner RP AB PostkodLotteriet Reko Sundsvall AB Resurs Bank AB Ricoh Sverige AB Riksbyggen SABO Formalix AB Martin Forsen Projekt AB Free Garden Aquatica Sweden AB Geodis Wilson Sverige AB GodEl i Sverige AB Green Landscaping AB GREENCARRIER AB Greenman AB Greenlight Gryningen Hälsa AB Grön Interiör Gudrun Sjödén Design AB Gärdhagen Akustik AB Halléns Transport AB HSB Riksförbund Hyrtältet i Enköping AB ICA Sverige AB ICM Kungsholms AB Ideella föreningen Growyn IKEA Indutrade AB Internationellt Centrum för Lokal Demokrati ICLD Juli Design & Produktion AB KB Hotel Oden Kinnarps AB KPA Pension Kuehne+Nagel AB Schneider Electric Sverige AB Sita Sverige AB SJ AB Skanska Sverige AB Skepparholmen Nacka Solresor i Sverige AB Steffen Cykelservice Svenska Spel Swedbank Robur Swedish Orient Line Söderenergi AB Taxi 020 TDC Sverige AB TD-Light Sweden AB Tennegraf AB Tentipi AB Titania Bygg & VVS AB Ultramare AB Volvo Group Headquarters Vann Spa Hotell & Konferens, Smögens Hafsbad Varberg Energi AB Vätternrundan WaterCircles Sverige AB Werner Trädgård & Fastighetsservice AB Waldton Design AB Åhléns AB Ät Ekologiskt Sverige KB TRANSPARENS Ökat tryck på visselblåsarfunktion Lagkraven ökar på företag att införa system för visselblåsning. En effektiv metod som blir allt vanligare inom näringslivet för att upptäcka bland annat korruption. Samtidigt är området nytt vilket väcker frågetecken kring hur det bäst genomförs. Av Daniel Boman S edan tio år tillbaka måste börsföretag i USA inrätta system för whistle blowing, så kallad visselblåsning. Det vill säga möjligheten för anställda att rapportera oegentligheter i företaget. Och även i Europa skärps kraven. Enligt den brittiska mutbrottslagstiftningen UK Bribery Act måste företag ha system för att motverka korruption och den nya svenska skärpta mutbrottslagen innebär ökade krav på preventivt arbete. Dessutom väntas ett nytt EU-direktiv nästa år som kräver att alla banker har funktioner för visselblåsare. Samtidigt har många företag börjat uppmärksamma nyttan med en sådan funktion. Men systemet måste vara väl förankrat i ledningen och företagskulturen. När exempelvis Telia Sonera 2012 anklagades för mutaffärer i Uzbekistan fanns det sedan flera år en visselblåsarfunktion på plats i företaget. Dessutom förekommer flera vanliga frågetecken, bland annat hur frågan om anonymitet ska hanteras. 18 – I Frankrike får företag inte uppmana anställda att lämna anonyma tips, men det går bra i Sverige. Sedan finns det mycket missuppfattningar kring vad en visslare får anmäla, vem som får anmälas och om det krävs tillstånd från Datainspektionen, säger Karin Karin Henriksson, en av grun- Henriksson darna till Whistleblowing Centre, en konsulttjänst för att hjälpa företag att etablera visselblåsarsystem. För att få till en fungerande funktion är enligt henne trovärdigheten helt avgörande. System som bygger på att anställda ska mejla till chefen ifrågasätts ofta eftersom sådana anmälningar lätt kan spåras och därmed inte känns trygga. Hon re- ”Jag tror att många företag har underskattat vikten av anonymitet” kommenderar i stället att tipsen tas om hand av en oberoende tredje part. – För att få in affärskritiska tips så måste de anställda ha förtroende för processen. Därför är det viktigt att vara tydlig med hur tipsen hanteras, hur de följs upp, att företaget vidtar åtgärder och att tipsaren får följa ärendet. Gör det lätt att lämna tips anonymt, undersökningar visar att omkring 70 procent av tips som rör korruption är anonyma, finns inte den möjligheten är det lätt att tipsen uteblir. Men även om anonymitet kan minska tröskeln för att anställda ska rapportera felaktigheter så är det viktigt att vara förberedd på att hantera personuppgifter och att visselblåsarsystem kan omfattas av personuppgiftslagen. Bolag som i dag vill behandla personuppgifter inom ramen för visselblåsning behöver inte längre behöver ansöka om ett särskilt undantag hos Datainspektionen, men vilka uppgifter som helst får inte samlas in. Villkoren från Datainspektionen innebär bland annat att rapporteringen endast får omfatta allvarliga oegentligheter. När det gäller lagbrott kan endast personer i nyckelpositioner eller ledande ställning inom det egna bolaget eller koncernen pekas ut. Med allvarliga oegentligheter avses felaktigheter som rör exempelvis bokföring, revision, korruption, allvarliga miljöbrott, stora brister i säkerheten på arbetsplatsen eller mycket allvarliga former av diskriminering och trakasserier. Traditionellt sett har möjligheten att anonymt rapportera felaktigheter inte varit något som företag tillämpar. I stället har det hänvisats till att det råder högt i tak och att var och en har rätt att berätta vad de vill, menar Sveriges CSR-ambassadör Bengt E Johansson. – Att bara säga att det är möjligt att rapportera felaktigheter, men Bengt E inte ha någon funktion Johansson för att det kan göras anonymt, är inte att öppna upp för visselblåsning. Det ger inget extra skydd för anställda och leder knappast till att 1/2014 l MiljöRapporten någon berättar om felaktigheter. Jag tror att många företag har underskattat vikten av anonymitet, säger han. Bengt E Johansson ser nu dock en trend mot att verkliga visselblåsarfunktioner får större genomslag i näringslivet. Bland annat till följd av korruptionsavslöjanden i media. – Det kan vara känsligt att vädra synpunkter och hantera uppgifter som inte annars hade kommit fram. Men samtidigt är det bättre att ta itu med problemen själv än att någon annan uppmärksammar dem. Och flera företag börjar nu inse att nyttan av att få fram information om felaktigheter är större än arbetsinsatsen som krävs för att komma till rätta med dem. Initiativet för att upprätta ett visselblå- sarsystem måste dock komma inifrån företaget. Än så länge har det inte fått något större genomslag i ramverk som Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. – Där har frågan inte trängt igenom ännu. Inte heller fackförbund eller NGO:er driver sådana organisatoriska frågor, därför måste chefer och ledningsnivå själva förstå vikten av fungerande system. Och en bromskloss är nog att de inte vet riktigt hur de ska göra. Men möjligheten att inifrån lämna uppgifter anonymt ökar chansen att felaktigheter som många känner till men inte annars skulle berätta om kommer fram, exempelvis gällande korruption, miljöfrågor och finansiella frågor, säger Bengt E Johansson. EXTERN ADVOKAT TAR EMOT TIPS Det globala företaget Konica Minolta, tillverkare av kontorsmaskiner med kontor i stora delar av Sverige, använder sig av en gemensam visselblåsarfunktion för Europa. Ett rapporteringssystem som hanteras av en extern advokat i Tyskland. Anställda i Sverige kan kontakta advokatbyrån via telefon eller post och enligt Konica Minolta så säkras anonymiteten av tystnadsplikten för advokater. Rapporterade incidenter behandlas sedan av advokatbyrån och Konica Mi- noltas kontor i Tyskland. Om det finns misstankar om avvikelser från uppförandekoden så garanterar den högsta ledningen inom koncernen att det inte blir några disciplinära åtgärder eller repressalier mot anställda som rapporterar eventuella fel. Det oavsett vem som är berörd, även om det påverkar den anställdes chef eller någon av överordnade kollegor. Anmälan av brott mot uppförandekoden kan göras av anställda, dotterbolag och intressenter. SKYDDET FÖR VISSELBLÅSARE UTREDS Inom offentlig verksamhet råder det så kallade meddelarskyddet, möjligheten för anställda att lämna uppgifter om arbetsgivaren till exempelvis media, utan att källan får efterforskas. Något uttalat skydd för visselblåsare i näringslivet finns dock inte enligt lagen. Skyddet för anställda som lämnar tips om missförhållanden på arbetsplatsen är därmed inte tydligt, menar regeringen som därför har tillsatt en utredning i frågan. MiljöRapporten l 1/2014 Under våren 2014 ska utredningen vara klar och då bland annat ge svar på frågor som hur skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott kan behöva förstärkas. Behovet av skydd som finns för andra skyddsvärda intressen, till exempel skyddet för annans rykte och kommersiella intressen, ska också utredas. Anonym anmälan sista steg för NCC Byggbolaget NCC:s verktyg för att underlätta att företagets uppförandekod följs innefattar funktionen ”Tell me”. Ett visselblåsarsystem som ger anställda möjlighet att berätta om beteenden inom NCC som strider mot företagets värderingar och uppförandekod. En anställd som vill berätta om felaktigheter ska enligt NCC i första hand rapportera till sin närmaste chef. I andra hand rapporteras till överordnad chef för relevant affärsområde eller personalfunktion, i det fall den anställde anser det olämpligt att gå direkt till sin chef. Om den anställde inte vill rapportera till personal- eller affärsområdeschefen kan ”Tell me”funktionen användas. Det innebär att informationen lämnas anonymt och att det som rapporteras hanteras konfidentiellt. NCC har även tagit fram ett system för att utreda det som rapporteras, så att ingen person ska pekas ut som automatiskt skyldig. I NCC Compassen ingår även funktionen ”Ask me”, en möjlighet att fråga personer som fått särskild utbildning i uppförandekoden vad som gäller när anställda känner sig osäkra. 19 HÅLLBARHETSVERKTYG Livscykelanalys 2 I det andra steget inventeras de material- och energiflöden som uppstår i livscykeln. Något som vanligtvis illustreras med hjälp av ett flödesschema med ingående resurser i ena änden och utsläppen i andra änden. Flödesschemat balanseras med hjälp av massbalansberäkningar där ingående material ska stämma överens med utgående mängder för varje delprocess. För den egna verksamheten finns ofta god kunskap om hur processen ser ut. En stor utmaning ligger därmed i att identifiera vad som sker både uppströms och nedströms i produktionskedjan. Mycket av arbetet handlar om kunskapsbyggande kring produktens livscykel. När spårar miljöpåverkan För många företag är det osäkert var den huvudsakliga miljöpåverkan uppstår. Är det i den egna verksamheten, hos leverantörerna, i transporter eller är det i användarledet? Med hjälp av en livscykelanalys spåras de huvudsakliga källorna till miljöpåverkan. MiljöRapporten tipsar om hur du lägger upp arbetet. 1 de stora källorna till miljöpåverkan har identifierats fortsätter arbetet med att analysera dem vidare in i detalj. Helst ska den data som används i beräkningarna komma från faktiska uppmätningar, något som långt ifrån alltid är möjligt. I andra hand används då schablonvärden från olika databaser. ELCD är ett exempel som tillhandahåller gratis värden på Europanivå, en kommersiell databas är Econivent. Oavsett vilken databas som används är det viktigt att förstå hur använda värden har tagits fram. I sista hand används uppskattade eller simulerade värden där till exempel en likvärdig process kan användas som utgångspunkt. Beräkningarna för en livscykelanalys kan i enklare fall göras i ett Exceldokument men vanligast är att använda kommersiella program som Simapro eller Gabi. I beräkningarna ingår även att göra en allokering av miljöpåverkan, det vill säga att fördela miljöpåverkan på olika produkter som delar ett eller flera steg i livscykeln. När flödesberäkningen är färdig är det viktigt att gå tillbaka till steg ett för att se över upplägget av arbetet. Visar det sig exempelvis att det inte gått att ta fram data för vissa steg så går det inte att göra en komplett livscykelanalys. Och hittas en ny väsentlig miljöpåverkan så måste omfattningen formuleras om. Bestäm mål och omfattning Även om en livscykelanalys i grunden handlar om att beräkna all miljö-påverkan för en produkt eller tjänst så kan flera avgränsningar göras i arbetet. Därför är det viktigt att börja med att definiera vad analysen ska användas till, vem som är mottagaren och hur omfattande den ska vara. Glöm inte heller bort att gå tillbaka till det ursprungliga syftet under arbetets gång och var beredd att omformulera uppdraget om så krävs. Omfattningen kan till exempel begränsas av hur många produkter som ska analyseras, om arbetet ska granskas av tredje part, 4 om alla miljöaspekter ska beaktas, om alla led i produktens livscykel ska vägas in och om konsumentpåverkan ska begränsas till vissa geografiska platser. Utformningen av rapporten styrs till stor del av vem som är mottagare. I dag riktas de flesta livscykelanalyser till andra företag men det blir allt vanligare med slutkonsumenter som mottagare. I det senare fallet kan det vara viktigt att språket inte är för komplicerat och att beräkningen granskas av tredje part. En livscykelanalys kan även göras för internt bruk för att kartlägga de egna största föroreningskällorna, eller som ett led i arbetet med leverantörer. En delstudie av exempelvis växthusgasutsläpp kan även lämpa sig som underlag för rapportering av klimatpåverkan i hållbarhetsredovisningen. I det inledande skedet ska det även bestämmas exakt vad livscykelanalysen avser. Vanligast är att utgå från en så kallad funktionell enhet, det vill säga en enhet som är relevant, jämförbar och avser en funktion. Snarare än att utgå från en tvättmaskin beräknas då miljöpåverkan för att få fram ett kilo rena kläder. Om studien gäller ett bränsleslag undersöks transporten av en person en kilometer. 3 Koppla utsläppen till påverkan på miljö och människor Att göra en livscykelanalys handlar till stor del om att bedöma vilken miljöpåverkan som uppstår var och vad som är viktigast att jobba vidare med. Med resultaten från steg två är det nu dags att bedöma vilka miljöproblem som de olika utsläppen i flödesschemat bidrar till. Exempelvis bidrar både utsläpp av koldioxid och metan till samma miljöproblem, det vill säga klimatpåverkan. Kopplingen görs via matematiska beräkningar i exempelvis tidigare nämnda program och utgår från kategorier av miljöproblem som tagits sättas in. Är det i leverantörsledet som den främsta påverkan uppmätts så kan det vara relevant att fokusera på företagets inköpsrutiner, är det i användarledet så kan arbetet handla om konsumentpåverkan. Om den huvudsakliga miljöbelastningen uppstår utanför den egna verksamheten kan det även användas som ett argument till fördel för företagets ansvarstagande. De beräkningar som gjorts fram till tolkningen är oftast av det generella slaget fram av internationella forskarpaneler. För att ytterligare definiera vilken miljöpåverkan i livscykeln som är allvarligast och viktigast att åtgärda kan bedömda kategorier av miljöproblem kopplas till så kallade skyddsobjekt. Det vill säga frågor som rör mänsklig hälsa, ekosystemens hälsa och naturresurser. Sådana bedömningar görs inte enbart utifrån matematiska beräkningar utan kan till bygga på nationella miljömål eller subjektiva uppskattningar av vilka miljöfrågor som kulturellt anses vara de viktigaste. Fördelarna med att använda sådana subjektiva bedömningar är att det kan belysa miljöproblem där det saknas tillräckligt omfattande underlag för att göra matematiska bedömningar, ett sådant mindre utforskat område är exempelvis biologisk mångfald. Beräkningarna och bedömningarna i steg tre fungerar som ett filter över det tidigare flödesschemat och skapar ett nytt flödesschema vilket illustrerar var den främsta miljöpåverkan uppstår och hur den förändras om olika ingångsvärden justeras. KOMMUNICERA MED MILJÖVARUDEKLARATION Tolka och kommunicera resultaten Avslutningsvis tolkas de uppmätta resultaten och sätts i relation till rådande förhållanden. Viktigt i det här skedet är att ha kunskap om vilka metoder som använts för att utvärdera om resultaten är relevanta. Utsläpp av kväveoxider är exempelvis ett problem i urbana miljöer, men inte problematiskt på samma sätt på landsbygden. Tolkningen leder fram till ett åtgärdsprogram där det beslutas vilka miljöproblem som är mest akuta och var insatser bör 20 Inventera material- och energiflöden för att identifiera den huvudsakliga påverkan. Viktigt är nu att gå tillbaka till steg ett och börja om processen med den nya kunskapen. På så sätt fördjupas kunskapen om specifika miljöproblem och mer exakta värden arbetas fram. Vanligt är att göra hela processen två varv. För bästa resultat bör livscykelanalysen sedan göras om med jämna mellanrum i takt med att produktionsförhållanden förändras och effektiviseras. Att hålla processen levande kan även göra arbetet mindre 1/2014 l MiljöRapporten resurskrävande, till skillnad från att göra ett långt uppehåll och göra om hela arbetet efter ett antal år. Stöd för att tolka resultaten och kommunicera dem på ett enhetligt och jämförbart sätt finns bland annat i det så kallade EPD-systemet, vilket lämpar sig om resultatet ska riktas till konsumenter. När resultaten ska kommuniceras är en hållpunkt att ta upp såväl den främsta miljöpåverkan som identifierats som de vanligaste miljöaspekterna i branschen. MiljöRapporten l 1/2014 Arbetsgången för att genomföra en livscykelanalys baseras på standarden ISO 14040. Grundtanken med att göra en livscykelanalys, även kallad LCA efter engelskans Life Cycle Assessment, är att få en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts eller tjänsts livscykel, från vagga till grav. För att beskriva miljöegenskaperna hos en undersökt produkt används ofta det internationella informationssystemet EPD, Environmental Product Declaration, för miljövarudeklarationer. Det är ett vanligt sätt att kommunicera den information som kommer fram i livscykelanalysen. Källor: Miljöstyrningsrådet och Miljögiraff 21 MILJÖANSVAR XXXXX som innebär att be även ”Kyrkans generella hållning är nu ett kärleksarbete Vägen till giftfritt byggande för miljöfrågor” Hallå där, 5 mars 2014 Stockholm Martin Modéus, biskop i Linköpings stift som under 2014 satsar på miljöarbete och ekoteologi. – Västvärlden präglas av ett fragmentariskt tänkande där exempelvis andlighet och miljöfrågor betraktas som två olika saker. Då kan ekoteologin öka förståelsen för stora sammanhang eftersom det är ett helhetsgrepp som fokuserar på vad det betyder att vara människa utifrån en teologisk och ekologisk världsbild. I praktiken innebär det att synliggöra att människan är en del av skapelsen, att världen lider på flera sätt och att vi inte är separerade från samhället. Därför satsar vi nu på intern reflektion och fortbildning i miljö- och klimatfrågor såväl som att sätta praktiska mål. Vad ska det arbetet leda till? – Till att börja med energibesiktigar vi de 700 uppvärmda byggnader som finns i Linköpings stift. Ett arbete som bland annat kommer leda till solcellspaneler och inköpt el från vindkraft. Vi är även med och stöttar arbetet med så kallade gröna pilgrimsfärder, exempelvis till Canterbury. När postkontor, affärer och andra verksamheter försvinner på landsbygden får kyrkan en allt större roll lokalt och kan bidra mycket till en hållbar landsbygdsutveckling. 70 procent av svensk- arna är medlemmar i kyrkan och vi har stort inflytande. Därför vill jag belysa att kärleken till världen även omfattar miljöfrågor. Vilka frågor vill ni driva genom klimatriksdagen? – Vi har gått med i klimatriksdagen för att vara en del av en rörelse, sätta klimatfrågan på agendan och driva de allmänna frågorna. Däremot har vi inte några enskilda frågor som vi vill driva specifikt inom klimatriksdagen. Jag hoppas att det här initiativet kommer leda till att klimatfrågorna lyfts upp i samhällsdebatten och i människors medvetande. Det finns en stor attitydsaspekt i frågorna och jag vill sprida att det är omoraliskt att förstöra naturen Varför har miljöfrågorna blivit centrala fråga för Svenska Kyrkan? – Det beror på det andliga perspektivet , att kyrkan tar hänsyn till hur allt som rör människor och världen hänger ihop. För 50 år sedan fanns inte de här funderingarna i kyrkan. Men när vi upptäcker nya aspekter av vår tro så får det stort genomslag. Kyrkans generella hållning är nu ett kärleksarbete som innebär att be även för miljöfrågor och då aktiveras många människor. MILJÖENGAGEMANG I PREDIKAN NAMN: Martin Modéus. TITEL: Biskop i Linköpings stift. ÅLDER: 52 år. BOR: Linköping. UTBILDNING OCH KARRIÄR: Teologie doktor, präst i Vaggeryd och Stockholm, biskop i Linköping sedan 2011. FAMILJ: Gift och fem barn. KLIMAT- OCH MILJÖFRÅGOR I PREDIKAN: Jag kan nämna miljöengagemang men har än så länge inte pratat så mycket om solpaneler. 22 FOTO: LINKÖPINGS STIFT Varför behövs ekoteologi? Biskop Martin Modéus vill ta ett helhetsgrepp på miljö- och klimatfrågor i Linköpings stift. Hur tas miljöfrågorna emot av den kristna församlingen? – Det går absolut att prata om koldioxidutsläpp och temperaturökningar. Generellt finns en stor medvetenhet men kyrkans medlemmar återspeglar samhället i stort, och där ryms frågor som om det här är en modefråga och vad som egentligen är sant om klimatförändringarna. Samtidigt finns det en väldigt tydlig koppling mellan kristendomen och miljön. I Bibelns skapelsemyt säger Gud att det är gott när världen skapas, det är tydlig ekoteologi och betyder att guds ord omfattar även träd, stenar, djur och natur. Det finns även en formulering i Bibeln om att människan ska härska över skapelsen. Härska kan betyda att ta hand om men här har Kyrkan varit lite blind för att tjäna världen. 1/2014 l MiljöRapporten Visste du att allergier kan uppkomma av farliga ämnen i vår omgivning? Eller att en tredjedel av alla barn är astmatiska eller allergiska? Välkommen till den årliga konferensen Vägen till giftfritt byggande En heldag med diskussion och debatt om Sveriges målsättning för en giftfri miljö, om hur vi tar oss dit och hur den kan omsättas i bygg- och anläggningssektorn. Anmäl dig på ivl.se/vgb Posttidning A Returadress: Miljörapporten Box 101 77 100 55 Stockholm VEM ÄR BÄST på att inspirera till ÅTERVINNING? Missa inte chansen att nominera din kandidat till Återvinningsindustriernas Inspirationspris år 2014. Priset delas ut till företag, organisation eller person. Nytänkandet kan vara affärskoncept, innovation, samarbeten mm. Nomineringen kan gälla en eller flera av punkterna • användning av återvunnen råvara • möjliggöra ökad materialåtervinning • väsentligt effektivare resursanvändning Nominera senast den 1 mars 2014. Priset delas ut på Återvinningsdagen 12 maj i Stockholm. Temat för konferensen är ”Resurserna, Klimatet och Jobben Materialåtervinningens roll”. Läs mer på www.recycling.se För mer information kontakta Viveke Ihd, [email protected], tel: 08-783 83 41
© Copyright 2024