1. No category

Malmö Konserthus
Malmö Konserthus
Torsdag 18 september 2014 kl 19.00
Torsdag 18 september 2014 kl 19.00
Sibeliusafton
Malmö SymfoniOrkester
Kristiina Poska, dirigent
Helena Juntunen, sopran
Malin Nyström, konsertmästare
JEAN SIBELIUS (1865-1957)
Valse triste op 44:1 /5 min
JEAN SIBELIUS
Orkestersånger / 30 min
Första kyssen op 37:1
Bollspelet vid Trianon op 36:3
Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5
Våren flyktar hastigt op 13:4
Norden op 90:1
Mirandas interludium ur Stormen op 109 (orkesterstycke)
Luonnotar op 70
PAUS
JEAN SIBELIUS
Symfoni nr 5 Ess-dur op 82 /30 min
Tempo molto moderato – Largamente – Allegro moderato – Presto
Andante mosso, quasi allegretto
Allegro molto – Un pochettino largamente
Kvällens blommor kommer
från Blomster Pigan
Sibeliusafton
KRISTIINA POSKA
HELENA JUNTUNEN
Dirigent
Sopran
Estniska dirigenten Kristiina Poska var finalist
i Malkotävlingen, Köpenhamn 2012 och till­
delades då tredje pris samt publikpriset. Hon
var även finalist i Donatella Flick-tävlingen
2010 och fick dirigera London Symphony
Orchestra samt tilldelades tyska Operetta­
priset för unga dirigenter som arrangeras
av Leipzig-operan och Deutscher Musikrat.
Malkotävlingen fungerade som en dörr­
öppnare och äntligen efter flera år har MSO
lyckats få hit Poska.
Helena Juntunen är en av Finlands nu
mest eftertraktade unga sopraner med en
etablerad internationell karriär. Hon har
vunnit en rad priser hemma i Finland, däribland Lappeenranta Singing Competition
2002 och 2006 tilldelades hon Karita
Mattila-priset. Helena Juntunen påbörjade
sina sångstudier som 15-åring vid konserva­
toriet i Uleåborg (Oulu) för Airi Tokola och
tog avslutningsvis en masterexamen för
Anita Välkki vid Sibelius-Akademin.
Kristiina Poska började studera kördirigering
i Tallinn 1998 och fortsatte sedan med orkesterdirigering för Christian Ehwald vid Musik­
akademin Hanns Eisler 2004. Åren 2006-2011
var Poska chefdirigent för Cappella academica,
symfoniorkestern vid Humboldt-universitetet
i Berlin med regelbunden konsertverksamhet
i Konzerthaus Berlin. Under säsongen
2008/2009 hade hon framgång med upp­
sättningen Ihre Bohème på Neuköllner Oper
Berlin och det ledde vidare till en rad andra
uppdrag i Tyskland, t ex i Koblenz, Brandenburg och vid Komische Oper Berlin. Tycke
uppstod särskilt vid Komische Oper och från
säsongen 2012/2013 är hon första kapell­
mästare. Poska har hyllats för sitt arbete
med t ex Offenbach och Brecht.
Juntunen fick sitt genombrott vid Savonlinna
Operafestival 2002 som Marguerite i Gounods
Faust. Säsongen därpå, 2003/2004, gjorde
hon denna roll vid Connecticut-operan i USA,
men också en rad andra roller som Madame
Cortese i Rossinis Il viaggio a Reims (Resan
till Reims) i Genua, Zdenka i Strauss Arabella
i Antwerpen och som Pamina i Trollflöjten i
Dresden. Helena Juntunen debuterade även
som konsertsångerska 2003 i Carnegie Hall,
New York och i Tokyo. Hon har varit solist med
de flesta finska orkestrarna och arbetat med
dirigenter som Esa-Pekka Salonen, JukkaPekka Saraste, Leif Segerstam, Osmo
Vänskä, Mikko Franck och Hannu Lintu.
Några höjdpunkter som sångsolist har varit
Mendelssohns En midsommarnattsdröm vid
Luzernfestivalen, Strauss Vier letzte Lieder
med Kungliga filharmonikerna, Ein deutsches
Requiem med Berliner Philharmoniker och
Szymanowskis Stabat Mater med BBC
Symphony Orchestra. Helena Juntunen har
spelat in på skivmärkena Ondine och BIS, bl a
ett soloalbum med sånger av Leevi Madetoja,
Einojuhani Rautavaaras operor Aleksis Kivi
och Auringon talo samt Luonnotar och andra
sånger av Sibelius.
Utöver den enastående karriären vid Komische
Oper Berlin har Kristiina Poska också dirigerat
orkestrar som Estlands Nationalorkester,
Göteborgs Symfoniker, Kammarorkestern
i Lausanne, Berns Symfoniorkester,
Camerata Salzburg och även bjudits in till
Volksoper i Wien.
2
Sedan 1999 framträder Helena Juntunen
regelbundet vid Finlands Nationalopera, bl a
som Zdenka och Madame Cortese i uppsättningar av Dario Fo, Sophie i Rosenkavaljeren
och Liu i Puccinis Turandot. Hon har även
engagerats för operaroller i t ex Göteborg,
Bryssel, Nice, Genève, Wien och på festivaler
som Aix-en-Provence under ledning av Daniel
Harding. Nyligen debuterade hon vid National­
operan i Lyon som Contessa Almaviva i
Figaros bröllop och Donna Elvira i Don
Giovanni. Säsongen 2013/2014 framträdde
Juntunen som Tatjana i Evgenij Onegin i Wasa,
hon var med i uruppförandet av Jüri Reinveres
Puhdistus (eng Purge) vid Finlands National­
opera och gör där även rollen som Nedda i
Il Pagliacci i år. Våren 2015 kommer Helena
Juntunen att tillbringa i Frankrike, där hon gör
Korngolds Die tote Stadt i Nantes och Nancy.
3
JEAN SIBELIUS
JEAN SIBELIUS
Valse triste
Orkestersånger
Vid sidan av de stora orkesterverken och de
många sångerna var musik för teatern en av de
genrer Sibelius ägnade mest uppmärksamhet.
Första gången han skrev teatermusik var till
vännen Adolf Pauls skådespel Kung Kristian II
i slutet av 1800-talet och ett av hans sista
verk är musiken till Shakespeares Stormen,
skriven för en uppsättning i Köpenhamn 1926.
Däremellan tillkom mer eller mindre omfattande partitur för t ex Maeterlincks Pelléas
och Melisande och Strindbergs Svanevit.
Teatermusik var en stor genre vid tiden och
kan sägas ha fyllt samma roll som stämningsskapare i ett drama som våra dagars film­
musik. Ofta skrev tonsättare teatermusik av
rent ekonomiska skäl, så säkert i många fall
också Sibelius, men hos honom märker man
även ett genuint litterärt intresse och för att
skapa passande orkesterminiatyrer till olika
sammanhang. Kanske var det en välbehövlig
kontrast till arbetet med de långa symfoniska
linjerna i de stora verken. Sibelius sammanställde ofta separata orkestersviter ur dessa
teatermusikverk och de eller enskilda nummer
ur dem blev ofta mycket populära.
Sibelius var en mycket produktiv sångton­
sättare genom hela sin karriär. Även om de
flesta av sångerna ursprungligen har pianoackompanjemang är de sedan länge också
uppskattade i både Sibelius egna och andras
orkestreringar. Majoriteten av hans sånger
har svenskspråkig text och inte minst tonsatte
han ofta nationalskalden Johan Ludvig
Runebergs dikter. Samlingen med Runebergtexter op 13 komponerades1891-1892 och är
alltså bland Sibelius allra tidigare sånger. Den
fjärde sången Våren flyktar hastigt instrumenterade han långt senare, 1914, för liten
orkester. Samlingarna op 36 och op 37 innehåller flera av Sibelius oftast framförda och
mest älskade sånger. Båda samlingarna
skrevs åren runt sekelskiftet 1900. I Bollspelet
vid Trianon op 36:3 möter vi en text av Gustaf
Fröding, men i Första kyssen op 37:1 och
Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5 är
det åter Runebergs texter som blivit tonsatta.
Likaså i den 1917, under första världskriget,
komponerade Norden.
Mirandas interludium ingår i Sibelius teatermusik till Shakespeares Stormen. Det är ett
av Sibelius sista större verk skrivet vid samma
tid som den symfoniska dikten Tapiola och
den sjunde symfonin i mitten av 1920-talet.
Första kyssen op 37:1
(Johan Ludvig Runeberg)
Bollspelet vid Trianon op 36:3
(Gustaf Fröding)
På silvermolnets kant satt aftonstjärnan,
från lundens skymning frågte henne tärnan:
Säg, aftonstjärna, vad i himlen tänkes,
när första kyssen åt en älskling skänkes?
Det smattrar prat och slår boll och skrattar
emellan träden vid Trianon,
små markisinnor i schäferhattar,
de le och gnola, lonlaridon.
Och himlens blyga dotter hördes svara:
På jorden blickar ljusets änglaskara,
och ser sin egen sällhet speglad åter;
Blott döden vänder ögat bort och gråter.
Små markisinnor på höga klackar,
de leka oskuld och herdefest
för unga herdar med stela nackar,
vicomte Lindor, monseigneur Alceste.
Kuolema (Döden). Medan den övriga musiken
ur dramat sällan hörs – en Scen med tranor
delar samma opusnummer – blev Valse triste
snabbt ett av Sibelius mest spelade verk.
I pjäsen ackompanjerar stycket en scen där
huvudpersonen Paavali sitter vid sin döende
mors säng. Hon berättar att hon drömt om
en balscen. Paavali slumrar till och då
kommer Döden för att hämta modern. Han
bjuder upp henne till dans och när Paavali
vaknar är hon död.
Ett av de allra mest kända numren ur hans
teatermusikproduktion är Valse triste som
ingick i den musik han skrev till sin svåger
Arvid Järnefelts numera bortglömda pjäs
© Staffan Storm
Redan vid sekelskiftet 1900 hade Sibelius
planer på en tondikt kallad Lounnotar, det
finska nationaleposet Kalevalas skapelsemyt.
Då fullföljdes inte projektet, men 1913 återvände han till ämnet när den berömda finska
sångerskan Aino Ackté önskade ett nytt stort
verk. Resultatet blev en originell komposition,
unik i Sibelius verkförteckning som kombinerade sångformen med de symfoniska dimensionerna i vad Sibelius mycket riktigt kom att
kalla en tondikt för sopran och orkester.
Texten skildrar hur Luonnotar, en naturande,
är ensam i den stora tomheten innan världen
skapas och slutar med en skildring av hur
himmel, måne och stjärnor skapas.
© Staffan Storm
Men så med ett
vid närmsta stam
stack grovt och brett
ett huvud fram.
4
5
Vicomten skrek: ”Voilà la tête là!”
och monseigneur slog förbi sin boll
och ”qu’est-ce-que c’est” och ”qui est la bête là”
det ljöd i korus från alla håll.
Och näsor rynkas förnämt koketta,
en hastig knyck i var nacke far
och markisinnorna hoppa lätta
och bollen flyger från par till par.
Men tyst därifrån
med tunga fjät
går dräggens son
Jourdan Coupe-tête.
Flickan kom ifrån sin älsklings möte op 37:5
(Johan Ludvig Runeberg)
Flickan kom ifrån sin älsklings möte,
kom med röda händer – Modern sade:
Varav rodna dina händer, flicka?
Flickan sade: jag har plockat rosor,
och på törnen stungit mina händer.
Våren flyktar hastigt op 13:4
(Johan Ludvig Runeberg)
Luonnotar op 70
(Kalevala 1: 110-242 passim)
”Våren flyktar hastigt,
hastigare sommarn,
hösten dröjer länge,
vintern ännu längre.
Snart, I sköna kinder,
skolen I förvissna,
och ej knoppas mera.”
Gossen svarte åter:
”Än i höstens dagar
gläda vårens minnen,
än i vinterns dagar
räcka sommarns skördar.
Fritt må våren flykta,
fritt må kinden vissna,
låt oss nu blott älska,
låt oss nu blott kyssas.”
Olipa impi, ilman tyttö,
kave Luonnotar korea.
Ouostui elämätään
aina yksin ollessansa
avaroilla autioilla.
Det var en jungfru, luftens unga dotter
en slank naturens gudinna.
Hon tyckte livet var främmande
och var alltid ensam
på de öde ökenvidderna.
Laskeusi lainehille.
Aalto impeä ajeli;
Vuotta seitsemän sataa
vieri impi veen emona.
Uipi luotehet, etelät,
uipi kaikki ilman rannat.
Hon steg ner i böljorna
och vågen drog jungfrun ner.
I sjuhundra år
sam jungfrun fram och åter
som vattnets moder.
Hon sam i luftens alla riktningar.
Tuli suuri tuulen puuska
meren kuohuille kohotti.
När en plötslig, kraftig storm
drog vågorna ur havet.
”Voi, poloinen, päiviäni!
Parempi olisi ollut
ilman impenä elää.
Oi, Ukko, ylijumala!
Käy tänne kutsuttaissa!”
”Oh, elände, mina dagar!
Det hade varit bättre
om jag levt som luftens jungfru.
Oh, Ukko, högste guden,
kom hit, när jag ropar på dig!”
Tuli sotka, suora lintu.
Lenti kaikki ilman rannat.
Lenti luotehet, etelät.
Ei löyä pesän sioa.
Ei! Ei! Ei!
En and kom flygande, en vacker fågel
den flög i alla riktningar.
Den flög mot söder och mot nordväst
men fann ingen plats för sitt bo.
Nej! Nej! Nej!
”Teenkö tuulehen tupani,
aalloillen asuinsiani?
Tuuli kaatavi, tuuli kaatavi,
aalto viepi asuinsiani!”
”Ska jag bygga mitt bo i vinden
mitt hem i vågorna?
Vinden kommer att förstöra det
en våg sveper bort det.”
Niin silloin ve’en emonen
nosti polvea lainehesta.
Siihen sorsa laativi pesänsä.
Alkoi hautoa.
Impi tuntevi tulistuvaksi.
Järkytti jäsenehänsä:
Pesä vierähti vetehen.
Katkieli kappaleiksi.
Muuttuivat munat kaunoisiksi.
Munasen yläinen puoli
yläiseksi taivahaksi.
Yläpuoli valkeaista
kuuksi kumottamahan;
Mi kirjavaista
tähiksi taivaalle.
Ne tähiksi taivaalle.
Då lyfte vattnets moder
sitt knä ur vågorna.
På detta byggde anden sitt bo.
Hon började ruva.
Jungfrun kände att det blev varmt
och hennes lemmar började skaka
så äggen rullade i vattnet
och krossades
och blev till småbitar.
Äggen förändrades och blev vackra.
Övre hälften av ägget
blev till himlens valv.
Ur den övre delen av vitan
reste sig den skimrande månen.
Småbitarna blev himlens stjärnor.
De blev himlens stjärnor.
Norden op 90:1
(Johan Ludvig Runeberg)
Löven de falla,
sjöarna frysa.
Flyttande svanor
seglen, seglen, o, seglen
sorgsna till södern.
Söken dess nödspis,
längtande åter,
plöjen dess sjöar,
saknande våra.
Då skall ett öga
se er från palmens
skugga, och tala:
Tynande svanor,
vilken förtrollning
vilar på norden?
Den som från södern
längtar, hans längtan
söker en himmel.
Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med röda läppar – Modern sade:
Varav rodna dina läppar, flicka?
Flickan sade: jag har ätit hallon,
och med saften målat mina läppar.
Åter kom hon från sin älsklings möte,
kom med bleka kinder – Modern sade:
Varav blekna dina kinder, flicka?
Flickan sade: red en grav, o Moder!
Göm mig där, och ställ ett kors däröver,
och på korset rista, som jag säger:
En gång kom hon hem med röda händer;
ty de rodnat mellan älskarns händer.
En gång kom hon hem med röda läppar;
ty de rodnat under älskarns läppar.
Senast kom hon hem med bleka kinder;
ty de bleknat genom älskarns otro.
6
JEAN SIBELIUS
Symfoni nr 5
Under våren tog Malmö SymfoniOrkester fram en helt ny hemsida tillsammans med Resultify &
Pixelant i Malmö. Den nya hemsidan ska på ett bättre sätt presentera vår verksamhet, de olika
arrangemangen och våra musiker. Dessutom får besökarna en tydligare och mer funktionell
biljettbokning och en bättre översikt i konsertkalendern. Resultatet har blivit så bra att
www.mso.se nu nominerats till Svenska Designpriset 2014 i kategorin ”Identitet webb”.
Mellan 15 och 21 september är det fritt fram för alla att rösta via www.svenskadesignpriset.se
eller via MSO:s hemsida www.mso.se. Priset delas ut på Moderna museet i Stockholm 2 oktober.
Hjälp oss att ta hem priset till Malmö!
LördagsMozart
Ny serie!
MSO och Marc Soustrot bjuder in till fyra lördags­konserter med
symfonier av Wolfgang Amadeus i Malmö Konserthus under
spelåret. Pris 120 kr. Mot uppvisande i MSO:s biljettkassa av
teater­biljett till Amadeus, som i höst går på Malmö Stadsteater,
får du 15% rabatt på konsertbiljetten och tvärtom ger dig biljetter
till LördagsMozart 15% rabatt på entrén till Amadeus.
13 september 14.00
7 februari 14.00
Mozart Cos`ı fan tutte, uvertyr
Mozart Symfoni nr 38, ”Prag”
Mozart Trollflöjten, uvertyr
Mozart Symfoni nr 40
22 november 14.00
21 mars 14.00
Mozart Don Giovanni, uvertyr
Mozart Symfoni nr 39
Mozart Figaros bröllop, uvertyr
Mozart Symfoni nr 41, ”Jupiter”
8
Varje symfoni i Sibelius produktion visar på
nya sätt att ta sig an denna klassiska form
och inget av verken är det andra likt. Efter
fjärde symfonin, där Sibelius närmat sig ett
expressionistiskt och nästan atonalt tonspråk,
hamnade han i en skaparkris. Både personliga
omständigheter (allvarlig sjukdom) och yttre
(första världskriget och Finlands självstän­
dighet från Ryssland efter revolutionen 1917
med efterföljande inbördeskrig) bidrog till
krisen och att han omprövande sitt konstnärskap i grunden.
traditionen genom att anknyta till ett konkret
verk, den symfoniska formens portalverk
Beethovens Eroica. Gustav Mahler hade några
år tidigare varit inne på samma tankar i sin
åttonde symfoni, men medan hans tonspråk
där bygger på expansion – både av resurser
och tidsformat – så arbetar Sibelius med
koncentration av materialet.
Behandlingen av motiv och teman i femte
symfonin genomsyras av organiskt tänkande.
Musikaliska tankar och idéer uppstår och
utvecklas i intrikata växtprocesser. Inte minst
det inledande hornmotivet kan ses som det
frö ur vilket allt övrigt material föds. Den
första satsen utvecklas från långsamt till
snabbt tempo. Andra satsen är en lugn platå
mellan de dramatiska yttersatserna. I denna
variationsliknande sats växer finalens sluttema successivt fram. Finalen har i förhållande
till den första motsatt process och rör sig från
snabbt tempo till långsamt. Det hymniska
slutet fångar Sibelius tidigaste vision av verket,
en bild som han med en poetisk formulering
noterade i sin dagbok – en naturscen med
svanar som kretsade över himlen och flög in
mot solen i motljus.
Den femte symfonin påbörjades 1914 och året
därefter uruppfördes den i en version med
fyra satser. Omedelbart därefter drog Sibelius
tillbaka verket och under de kommande åren
omarbetade han symfonin från grunden. Först
1919 uruppfördes den version vi känner idag.
Parallellt med det mödosamma arbetet producerades även en mängd annat skissmaterial
som skulle komma att ge upphov till Sibelius
återstående större verk, bl a de sista båda
symfonierna. Även om femte symfonin blev en
återkomst till eller snarare nytolkning av den
klassiska formen och tonaliteten är verket inte
utan mörka skuggor. Valet av huvudtonarten
Ess-dur är ingen slump, utan signalerar dessa
återfunna förbindelser med den klassiska
© Staffan Storm
9
ØRESUND
MALMÖ
KØBENHAVN
HELSINGBORG
9–26 OKT 2014
STRAVINSKY
Kommande konserter
Den 2–26 oktober 2014
arrangeras för sjunde gången
i Öresundsregionen Nordens
största biennal för klassisk musik,
med koncentration till MalmöKöpenhamn-Helsingborg. Temat
för årets festival är Stravinsky,
en av 1900-talets mest
betydelsefulla tonsättare.
MSO-POPS
27 september & 31 januari
Onsdag 24 september 18.00
À LA SIXTEN
Musikhistorisk föreläsning med Sixten Nordström
Tema: Music Around med Stravinsky
Torsdag 25 september 19.00
MUSIKEN I LITTERATUREN
Nyhet!
Tillsammans med Malmö Stadsbibliotek har vi valt ett antal böcker där den
symfoniska musiken har en framträdande roll. Kenneth Milldoff läser och berättar.
Vi framför musik av Sibelius, Schubert, Beethoven, Wagner, Janácek m fl
Joachim Gustafsson dirigent
Kenneth Milldoff berättare
Torsdag 2 oktober 19.00
I rummet mellan två världar uppstår en ny genre. Ett nytt forum
har skapats. Först ut blir ett musikaliskt möte med Nina Persson och MSO.
ELDFÅGELN
Malmö SymfoniOrkester och musikern, arrangören och dirigenten Jonas Nydesjö bryter
ny mark med en serie konserter under säsongen. Här uppstår musiken i annan skepnad.
Vi bjuder på den bästa kvalitén och den bästa musiken från både popen och den symfoniska repertoaren. En solist, en kompgrupp, ett gäng duktiga arrangörer och en fullstor
symfoniorkester. Vad händer med musiken när dessa möts? Nästa MSO-POPS blir tillsammans med Lisa Mikovsky & Magnus Tingsek.
Igor Stravinsky Scherzo fantastique
MauriceRavel La valse
Igor Stravinsky Eldfågeln, balettmusiken komplett
Vassily Sinaisky dirigent
I samarbete med Musik i Syd
NiNa PerSSON
27 september kl 20:00
MalMö SyMfoniorkeSter
Jonas nydesjö, dirigent
nina PerSSon
kompgrupp: oskar lindberg,
ian Persson, fredrik Sandsten
och kalle Gustafsson Jerneholm
Följ oss
Våra appar
malmö Konserthus
Biljetter 040-630 45 01
www.mso.se
Med Malmö SymfoniOrkesters och Malmö Konserthus appar har du alltid en uppdaterad
konsertkalender i fickan. Välkommen också till Nalles värld! Ladda hem apparna gratis.
10
11