NDSTING RIKSDAG KOMMUN LA 14 SEP. T EUROPAPARLAMENTE 25 MAJ En studiehandledning till Valmyndighetens material ”Val i Sverige” 1 Folkbildningens gemensamma intresseorganisation Inledning ”Folkbildningens verksamhet skall bidra till att stärka och utveckla demokratin och göra det möjligt för människor att påverka sin egen livssituation.” Studieförbunden och folkhögskolorna är folkbildningens huvudaktörer med uppgift att skapa engagemang och inspirera människor till att delta i samhällsutvecklingen. Därför tycker vi från folkbildningen också att det är angeläget att alla som har rätt att rösta i allmänna val gör det. Den här studiehandledningen skall underlätta för studiecirkelledare att, tillsammans med studiecirkeldeltagare, diskutera frågor som berör demokratin i allmänhet och hur och varför man ska rösta i synnerhet. Vår förhoppning är att studierna också skall ge kunskap om hur det går till rent praktiskt att rösta, vilket underlättar i valdeltagandet. Studiehandledningen bygger på Valmyndighetens material ”Val i Sverige”. Materialet kan ni ladda hem från Valmyndighetens hemsida, www. val.se eller Örebro Läns Bildningsförbunds hemsida, www.olbf.nu. På Bildningsförbundets hemsida finns också denna studiehandledning att ladda hem. Observera att valmyndighetens ma- terial och information finns både som lättläst och inläst, som teckenspråk och på de olika minoritetsspråken, det är lätttillgängligt. Den här studiehandledningen utgår ifrån fyra olika arbetsområden/träffar, varav det sista ägnas särskilt åt valet till EU-parlamentet och vad som är viktigt att tänka på kring unionsmedborgarskap och deltagande i europeiska val. Hur många gånger man ska träffas och hur man vill lägga upp arbetet i övrigt avgörs i respektive studiecirkel. Vårt förslag till upplägg är att man vid första träffen ägnar sig åt att diskutera demokrati rent allmänt och de olika begrepp som används. Vid de följande träffarna går gruppen igenom Valmyndighetens material om hur ett val går till, hur du går till väga för att rösta både i Sverige och i ett annat land inom den europeiska unionen. Det kan vara bra att ha tillgång till internet vid cirkelns träffar då det finns mycket material och annan fakta att hämta bl a via nedanstående länkar. Regeringen www.regeringen.se Operation rösta www.operationvote.eu Riksdagen www.riksdagen.se Europaparlamentet www.europarl.europa.eu Sveriges kommuner och landsting, SKL www.skl.se Valmyndigheten www.val.se Folkbildningsförbundet www.studieforbunden.se Örebro läns Bildningsförbund www.olbf.nu Lycka till! Folkbildningsrådet www.folkbildning.se 2 Träff 1 – Demokrati Rätten att rösta är makt – din makt! ande demokratin. Ett viktigt steg i kampen för rösträtt blev införandet av allmän värnplikt 1901. ”En man, ett gevär, en röst” kom att bli slogan i Varje röstberättigad person har möjlighet att rösträttskampen. Rösträttsförkämparna menade påverka samhällets utveckling, både lokalt och att var man tvungen att vara med och försvara globalt, genom att rösta. Det innebär att du kan sitt land skulle man också ha rätten att vara med påverka hur din tillvaro, din vardag skall formas och bestämma. och vilka personer du vill ska företräda dig i de Under det första årtiondet infördes även allmän olika politiska församlingarna. Det är viktigt att och lika rösträtt för män vid val till Riksdagens du använder din rätt att rösta i de allmänna na- andra kammare, kvinnorna fick rösträtt först 1921. tionella och lokala valen och i valet till EU-par- Första kammarens ledamöter valdes även fortlamentet. sättningsvis indirekt, men rösträtten maximerades till 40 röster i val till landsting och stadsfullmäkAtt diskutera: tige. Det innebar naturligtvis att första kammaren •Delar du detta påstående? ännu en tid kom att domineras av landets för•Kan man också säga att man har en mögnaste samhällsklasser. skyldighet att gå och rösta? Det första världskriget och den ryska revolu•Är det viktigt att använda sin rätt att rösta? tionen i början av 1900-talet innebar att det började ställas allt högre krav på politiska förändringar i Sverige och det ledde till en ny författningsreform, parlamentarismen infördes vilket innebar att ett parlament skulle väljas som i sin För 1000 år sedan styrdes Sverige av kungar, de tur fick till uppgift utse regering. Även den 40 styrde med hjälp av andra höga herrar (råd). Det gradiga skalan i kommunal och landstingsval uppstod så småningom ett behov av ett organ togs bort och därmed blev det lika rösträtt för som skulle representera även övriga invånare i män och kvinnor i alla val. Den som har rösträtt riket, d v s en riksdag. Den första riksdagen har också rätt att kandidera i de olika valen. (1500-talet) blev en ståndsriksdag, där represen1976 utökades rösträtten och möjligheten att tanter för de fyra stånden i Sverige, adel, präster, kandidera i lokala val till att även innefatta utborgare och bönder, ingick. Ståndsriksdagen ländska medborgare som bott i Sverige i mer än avskaffades 1866 och istället infördes en tvåkam- tre år. Medborgare från EU:s medlemsstater har marriksdag. idag rätt att rösta och kandidera i våra allmänna, 1809 fick Sverige en grundlag som reglerade lokala val och till val till Europaparlamentet om maktfördelningen mellan riksdagen och kungen de är folkbokförda i Sverige. och under 1900-talets två första årtionden omMed tiden kom systemet med tvåkammarriksdag vandlades Sverige steg för steg till en demo- att kännas förlegat och från 1970 års val övergick krati som bl a skulle ge flertalet medborgare rätt Sverige till en enkammarriksdag med 350 platser. att rösta och också rätt att kandidera till riksda- 1976 ändrades antalet riksdagsplatser till 349 för gen. Det skedde inte utan kamp, de högre klas- att undvika lotteririksdag. 1974 kom sedan den serna ville inte släppa ifrån sig styret. Även nuvarande grundlagen som ger kungen i stort sett kungen och kungahuset var emot den framväx- enbart representativa uppgifter. Från kungamakt till folkmakt – kort om historien 3 Att diskutera: Yttrande- och tryckfriheten •I Sverige har vi levt med demokratin under så lång tid att många inte längre reflekterar över det och tar den för given. Håller du med om det? Vad vi kan vi göra för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle? •Varför har rösträtt inte alltid varit en självklarhet för alla vuxna medborgare? •I Sverige tar vi rösträtten för självklar. Hur är det i andra länder i Europa och i världen i övrigt? Alla ska ha rätten att uttala sina åsikter och ha möjlighet att sprida dem i olika medier, utan att straffas för det. Det innebär naturligtvis inte att det är tillåtet att säga vad som helst. Rena lögner och förtal kan man ställas till svars för i domstol. Mötes- och organisationsfrihet Alla ska ha rätten att samlas till möten eller demonstrationer samt ska ha rätten att organisera sig i eller att bilda olika typer av föreningar, exempelvis politiska partier, fackliga organisationer och religiösa samfund. Ord och begrepp Tros- och religionsfrihet Demokrati Alla ska ha rätten att tillhöra ett religiöst samfund, precis som alla ska ha rätt att inte göra det. Ingen ska heller diskrimineras på grund av sin religiösa uppfattning. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Det finns dock några grundläggande krav som ska uppfyllas för att ett land ska anses vara helt och fullt demokratiskt. I Sverige anser vi att allas lika rätt till utbildning och möjlighet till ekonomisk och kulturell jämlikhet är väsentliga inslag för att ett land ska betraktas som demokratiskt. Rättsäkerhet och förbud mot retroaktiva lagar Ingen ska godtyckligt kunna straffas eller sättas i fängelse. Polis och rättväsen ska följa de på demokratisk grund stiftade lagarna. Lagar ska inte i efterhand kunna införas som gör tidigare handling straffbar. Allmän och lika rösträtt Med det menas att alla vuxna myndiga medborgare i ett land ska ha lika rösträtt vid allmänna val. Rätt till rörelsefrihet Regelbundna val och valhemlighet Människor ska fritt kunna resa inom sitt land och fritt kunna resa till andra länder samt även kunna återvända till sitt land. I ett demokratiskt land måste valen till de politiska församlingarna ske med en viss regelbundenhet och med en inte alltför lång tidsintervall. Vidare måste valen vara hemliga så att den röstande kan rösta på vilket parti han eller hon vill. Unionsmedborgarskap Sedan Sverige anslöts till den Europeiska Unionen råder fri rörlighet mellan unionens medlemsländer. Unionsmedborgare har rätt att arbeta, bo, försäkra sig, samt rösta och kandidera i det land de är bosatta på samma villkor som medborgare i det landet utan att behöva flytta sitt medborgarskap. Majoritetsprincipen Det innebär att majoritetens beslut ska accepteras även om beslutet går emot ens egna åsikter. 4 Sveriges grundlagar Migration/migranter Ordet migration är samlingsnamn för emigration (utvandring) och immigration (invandring), personers rörelse mellan länder, dvs. in- och utflyttning. Personerna som rör sig mellan olika länder är då ”migranter”. Migrationsverket arbetar både med in- och utvandring. www.migrationsverket.se Det finns fyra grundlagar som bestämmer hur den svenska demokratin är utformad: • Regeringsformen • Successionsordningen • Tryckfrihetsförordningen • Yttrandefrihetsgrundlagen Europaparlamentet (EP), Genom att grundlagarna är särskilt viktiga i vårt samhälle är de svårare att ändra än andra lagar. Ska en grundlag ändras krävs, två riksdagsbeslut med ett mellanliggande val. Det vill säga att först ska ett riksdagsbeslut i den aktuella ändringen fattas. Beslutet får sedan vila till efter nästkommande val och därefter måste den nya riksdagen fatta samma beslut som den tidigare för att grundlagsändringen skall kunna fastställas. EU-parlamentet är en av Europeiska unionens institutioner och består av 766 ledamöter som väljs genom allmänna, direkta, fria och hemliga val. Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och har beskrivits som ett av världens mäktigaste parlament. Val till EU-parlamentet hålls vart femte år. Man kan säga att EUparlamentet är Europeiska unionens motsvarighet till Sveriges riksdag. www.europarl.europa.eu Regeringsformen – RF I Regeringsformen från 1974 finns reglerna för Sveriges statsskick. RF säger att Sverige är en demokrati genom att i den första paragrafen skriva ” All offentlig makt utgår från folket”. I regeringsformen finns även bestämmelserna om folkomröstning, bland annat att folkomröstningar är konsultativa, rådgivande. Dock kan en folkomröstning angående ändring av grundlagen bli beslutande. Någon sådan folkomröstning har dock inte genomförts i Sverige. De folkomröstningar som hittills hållits i Sverige har alltså enbart varit rådgivande. Att diskutera: •Gå igenom och diskutera de olika orden och begreppen. Är det något som ni anser oklart kan ni hjälpas åt i gruppen att reda ut och bringa klarhet? •Diskutera medborgarskap och migration. •Vad är en ”migrant”? •Hur ser EUs organisation ut? Successionsordningen – SO Successionsordningen från 1810 fastslår hur tronföljden ärvs. Den ändrades 1979 för att Sverige skulle få rak tronföljd, det vill säga att den förstfödde inom kungafamiljen oavsett kön ärver kronan. Ett led i landest jämställdhetssträvanden, tidigare kunde tronen enbart ärvas av män. 5 Tryckfrihetsförordningen – TF Riksdagsordningen – RO Tryckfrihetsförordningen, som kom redan 1776 och reviderades 1949, reglerar rätten att i skrift, tidningar, böcker och andra tryckta skrifter, yttra sina tankar och åsikter. Riksdagsordningen intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Den innehåller regler för hur riksdagen ska arbeta. För att ändra riksdagsordningen räcker det med ett riksdagsbeslut, men det kräver kvalificerad majoritet. Det innebär att mer än hälften av samtliga närvarande ledamöter måste rösta ja till en ändring för att den skall bli av. Yttrandefrihetsgrundlagen – YGL Yttrandefrihetsgrundlagen är Sveriges nyaste grundlag från 1991. Den reglerar rätten att genom film, radio, TV, CD-skivor och så vidare offentligen uttrycka sig. Att diskutera: •Diskutera gärna särskilt kring Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen utifrån hur dessa frågor hanteras i Sverige och övriga världen. •Förenklat skulle vi kunna se våra grundlagar som de regler som styr vår demokrati. Varför är det viktigt att ha regler för demokratin? Grundlagar och EU rätt Sverige blev medlem i EU 1995. Förutsättningarna för Sveriges medlemskap regleras i det anslutningsavtal som förhandlades fram mellan Sverige och de dåvarande medlemsländerna i EU. Efter medlemskapet har Sverige även hållit en folkomröstning om deltagandet i valutaunionen. Resultatet blev att Sverige inte införde euron som valuta. EU-medlemskapet kan innebära att svenska lagar, även grundlagen, kan komma i konflikt med EU-lagstiftningen. Enligt EU:s lagar gäller i vissa fall EU:s lagar över den enskilda statens. Sveriges riksdag har därför genomfört en ändring i regeringsformen så att riksdagen, om det krävs, kan ta ett beslut så att svensk lag och även grundlagen får underordna sig EU-lag. För att möjliggöra det har ett tillägg fogats till regeringsformen. 6 Träff 2 – Val – och folkomröstningar Läs och samtala kring följande delar i valmyndighetens material ”Val i Sverige”: •Det svenska valsystemet •Valgeografi och mandat •Rösträtt och röstlängd Val i Sve rige sid 2 sid 4 sid 5 Ta reda på till nästa träff: •Vilket valdistrikt tillhör du? •Var finns ”din” vallokal och när är den öppen? •Var kan du förtidsrösta? •Hur gör du för att rösta i eller från ett annat land? •Från och med årets val har reglerna skärpts avseende vallokalernas tillgänglighet. Har alla tillgång till vallokalerna på jämlika villkor? 7 Träff 3 – Att rösta i allmänna val Läs och samtala kring följande delar i valmyndighetens material ”Val i Sverige”: •Partier och valsedlar •Röstning •Rösträkning på valnatten •Slutlig rösträkning •Mandatfördelning •Ledamöter och ersättare utses •Valmyndigheter •Överklagande Val i Sve rige sid 6 sid 10 sid 13 sid 13 sid 16 sid 20 sid 23 sid 24 Ta reda på till nästa träff: •Hur många/vilka partier ställer upp i valet till kommunfullmäktige vid årets val i din kommun? •Vilka partier ställer upp i valet till Riksdagen? •Hur många mandat har fullmäktige i din kommun? •Hur stort var valdeltagandet i din kommun vid förra valet? •Vad innebär det att personrösta? •Se Valmyndighetens film på www.val.se 8 Träff 4 – Att rösta till EU – parlamentet Sverige och EU Som unionsmedborgare har du både rätt att rösta och rätt att kandidera i kommunala val och i val till Europaparlamentet i det medlemsland där du bor. I Sverige blir du automatiskt upptagen i röstlängden och informerad om hur du går tillväga för att delta i valen när du folkbokfört dig på din bostadsadress. Trots att allt fler flyttar mellan olika EU-länder är integrationen i det offentliga livet i det nya landet fortfarande mycket begränsad. Det är särskilt tydligt i samband med lokala val och i val till Europaparlamentet. Inflyttade unionsmedborgares deltagande i lokala intresseorganisationer, ideella föreningar, fackföreningar och i politiska partier är också generellt lågt. ”Operation vote” är ett projekt som problematiserar det låga politiska och sociala deltagandet bland unionsmedborgare bosatta i medlemsstater där de inte har sitt medborgarskap. Målet med projektet är att komplettera lokala myndigheters initiativ till att informera om och öka medvetenheten om unionsmedborgares rösträtt samt rättigheter att delta i den lokala politiken. Detta sker genom nära samverkan med intresseorganisationer och föreningar som arbetar med och kommer i kontakt med EU-migranter. Läs mer om det här projektet på www.operationvote.eu Om du vill delta i val som hålls inom unionen är villkoren desamma för dig som för medborgarna i det land du befinner dig. I de flesta europeiska länder behöver du bara anmäla till de lokala myndigheterna att du vill använda din rösträtt där du är. Om det är obligatoriskt att rösta i det land dit du flyttar din rösträtt omfattas du också av den skyldigheten. I valet till Europaparlamentet kan du bara rösta och kandidera i ett land. Om du väljer att rösta eller kandidera där du är bosatt kan du inte göra det i landet där du har ditt medborgarskap. Att diskutera: Ta reda på: •Hur går du tillväga för att rösta i lokala val i andra EU-länder? •Hur högt var valdeltagandet i valet till Europaparlamentet, 2009, i EU totalt och i Sverige? Vilket medlemsland hade högst valdeltagande? •Hur högt var valdeltagandet i riksdagsvalet i Sverige vid senaste valet? •I vilka politiska samarbetsgrupper ingår de svenska partierna i Europaparlamentet? •Hur viktigt är det att rösta i EU-valet? •I Sverige röstar en större andel EU-migranter i valet till Europaparlamentet än andelen svenska medborgare. I de lokala valen är det tvärt om. EU-migranter deltar generellt i mindre omfattning i lokal politik, föreningsliv och facklig verksamhet inom hela EU än svenska medborgare och migranter från andra länder. Varför är det så? 9 Studieförbunden och deras medlemsorganisationer De tio studieförbunden och SISU idrottsutbildarna har tillsammans 320 medlemsorganisationer. Här är några exempel på huvudorganisationer i respektive studieförbund. ABF (Arbetarnas bildningsförbund) Landsorganisationen (LO), Konsumentkooperationen, Socialdemokratiska arbetarpartiet, Vänsterpartiet, invandrarföreningar och handikapprörelser. NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet) IOGT-NTO, motorförarnas Helnykterhetsförbund, Hälsofrämjandet, KRIS, Svenska Frisksportförbundet, Ungdomens Nykterhetsförbund, BosniskHercegovinska Riksförbundet i Sverige. www.abf.se www.nbv.se Bilda Frikyrkor, ortodoxa- och österländska kyrkor, ungdoms- och ekumeniska organisationer, Katolska kyrkan. Sensus KFUK/KFUM rörelsen, Svenska kyrkan, Svenska Scoutförbundet, Individuell människohjälp, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation och fackförbund. www.bilda.se www.sensus.se Folkuniversitetet Riksförbundet Hem och samhälle, SACO, kurs- Studiefrämjandet verksamheterna vid universiteten i Stockholm, Folkrörelser inom natur, kultur, djur och miljö, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå med stiftelser. till exempel Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, www.folkuniversitetet.se Jägarförbundet, Svenska Kennelklubben, Naturskyddsföreningen, Turistföreningen. Ibn Rushd www.studieframjandet.se – arbetar med majoriteten av de muslimska förSV (Studieförbundet Vuxenskolan) eningarna i Sverige. www.ibnrushd.se Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Lantbrukarnas Riksförbund, Bygdegårdarnas KBV (Kulturens bildningsverksamhet) Riksförbund, Sveriges Pensionärsförbund och Riksförbundet för folkmusik och Dans, Sveriges handikapprörelser. Körförbund, Svenska Folkdansringen, Sveriges www.sv.se Spelmäns Riksförbund. www.kulturens.se SISU Idrottsutbildarna Medlemsorganisationer är 70 olika idrotter till Medborgarskolan exempel Svenska Fotbollförbundet, Svenska Moderata samlingspartiet, Förbundet Aktiva seRidsportförbundet, Svenska Skolidrottsförbundet, niorer, Aktiv ungdom, Royalistiska föreningen. Svenska Handikappidrottsförbundet. www.medborgarskolan.se www.sisuidrottsutbildarna.se 10 Folkhögskolorna i Örebro län Fellingsbro folkhögskola Huvudman är Örebro läns landsting. Skolan har en profil där de vänder sig till personer med funktionsnedsättning och erbjuder yrkesutbildningar inom området. www.fellingsbro.fhsk.se Karlskoga folkhögskola Svenska missionskyrkan och ungdomsförbundet equmenia är huvudman för skolan. Dess huvudsakliga inriktning är media, språk, kultur och hälsa. Hällefors folkhögskola Skolan drivs av ”Föreningen Hällefors folkhögskola”, en ideell förening. Kultur, design och konstnärligt skapande är skolans profil. www.folkis.nu Örebro folkhögskola Evangeliska frikyrkan är huvudman för skolan. Dess profil är idrott, livsfrågor och ledarskap. www.orebrofolkhogskola.se www.karlskogafolkhogskola.se Kävesta folkhögskola Huvudman för Kävesta folkhögskola är Örebro läns landsting. Skolan har en kulturprofil med inriktning på dans, musik och konst och formgivning. www.kavesta.fhsk.se Folkbildningens gemensamma intresseorganisation Box 22027, 702 02 Örebro Kansli: Landbotorpsallén 25A Tel: 019-611 21 75 Fax: 019-20 96 39 www.olbf.nu