1. No category

2 Addition
Kapitlet inleds med repetition av additionstabellen med tiotalsövergång och även
den generaliserade tabellen, t.ex. 49 + 3. Sedan presenteras två olika metoder för
att addera två tvåsiffriga tal där det blir tiotalsövergång; räkna med talsorter och
med uppställning. Nästa steg blir addition av två tresiffriga tal, först med endast
hundratal och tiotal, sedan även med ental både utan och med tiotalsövergång. Vid
additioner som ger tiotalsövergång visas återigen de två metoderna att räkna med
talsorter och med uppställning.
Enhetsdelen sist i kapitlet behandlar volymenheterna liter och deciliter. Här är
det bra att ha liter- och decilitermått till hands. Det kan också vara lämpligt att ha
tomma förpackningar med liter- och deciliterangivelser.
Elevbok
Safaridelen
sidan 34
Diagnos 2
sidan 48
Förstoringsglaset
sidan 50
Kikaren
sidan 55
Enheter – volym
sidan 60
Arbetsblad
K2
Läxbok
2:1 Lägg till ental
2:2 Hitta svaret
Läxa 4 till sidorna 36-39
2:3 Lägg ihop tiotal och ental
2:4 Räkna på ditt sätt
2:5 Lägg ihop hundratal och tiotal
Läxa 5 till sidorna 40-43
2:6 Vilket är ordet?
2:7 Hundratal, tiotal och ental
2:8 Välj hur du vill räkna
2:9 Tips och korsord
Läxa 6 till sidorna 44-47
2:10 Knuff
2:11 Liter och deciliter
2:12 Min utvärdering
Addition
37
Det matematiska samtalet kring
räknestrategier
Vår metodik utgår ifrån det matematiska samtalet med eleverna. Eftersom elever är
olika kan valet av räknestrategier variera mellan olika elevgrupper och även skilja
sig åt från elev till elev.
De nya momenten i boken bör inledas med konkret arbete och/eller samtal där
eleverna ges möjlighet att upptäcka strategier och förstå olika sätt att räkna. När
två alternativa metoder presenteras visas de på var sin sida av samma uppslag.
Exempl­en som används är lika, för att ge möjlighet till jämförelser. Vi tänker oss att
man tillsammans diskuterar de båda metoderna och uppmärksammar likheter och
olikheter. Det är önskvärt att eleverna i sitt enskilda arbete prövar båda metoderna
(eller en annan alternativ metod, se nedan) för att sedan kunna välja den metod som
passar dem bäst.
Räknestrategier i addition
De två strategier som presenteras i kapitlet är att räkna med talsorter och att räkna
med uppställning. Vi vill dock poängtera att om eleven hittar andra strategier eller
variationer inom de strategier som presenteras, så kan eleven givetvis välja att räkna
på det sättet, förutsatt att svaret blir korrekt.
Sid. 34-35
Mål
När du har arbetat med det här
kapitlet ska du kunna
• Hur många är de gröna och de gula fiskarna tillsammans?
lägga till ental, till exempel 9 + 4
och 59 + 4
• Vid undervattensbilen finns tre sköldpaddor. Nio
andra sköldpaddor kommer dit. Hur många blir de
då?
lägga ihop tal med tiotal och ental,
till exempel 38 + 45
• I ett fiskstim finns det 43 sillar och i ett annat 56.
Hur många sillar är det tillsammans?
lägga ihop tal med hundratal och
tiotal, till exempel 420 + 230
Låt eleverna få förklara hur de tänker, så får de möjlighet att upptäcka att vi tänker olika och att det kan
finnas flera olika bra metoder.
lägga ihop tal med hundratal, tiotal
och ental, till exempel 213 + 132
och 147 + 235
I kapitlet finns en del textuppgifter. Vänj eleverna att
läsa noggrant och fundera över vad frågan innebär.
Visa hur man tecknar uppgifterna och påminn om
enhet i svaret.
Vid talsortsräkning är strategin att addera en talsort i taget och då börja med den
största talsorten.
K2
• Den ena bläckfisken väger 23 kg och den andra
väger 15 kg. Hur mycket väger de tillsammans?
Exempel på talsortsräkning:
Förslag till pratuppgifter att samtala kring:
Textuppgifterna i grundkursen går i första hand ut på
att ge eleverna typexempel på hur additionsuppgifter
kan se ut. De kan vara av två slag:
(sidan 38 i elevboken):
38 + 45 = 70 + 13 = 83
(sidan 44 i elevboken):
147 + 235 = 300 + 70 + 12 = 382
• Hur många fåglar kan du se på bilden? Hur många
är det som flyger och hur många är det som simmar?
• att lägga ihop två eller flera mängder; t.ex. Trixi
hittar 315 pärlor och Tanja hittar 261. Hur många
hittar de tillsammans?
• Hur många gula fiskar fattas för att de ska bli tio
gula fiskar?
• att öka en given mängd på ett visst sätt; t.ex. Trixi
har 86 sjöstjärnor. Hon hittar 7 till. Hur många
har hon då?
Att addera talsorterna för sig behöver inte se ut just på detta vis. Man kan också
tänka sig följande tankesätt: 38 + 45 = 78 + 5 = 83
147 + 235 = 347 + 30 + 5 = 377 + 5 = 382
Detta kan se mer omständligt ut på papper, men kan vara enklare om man räknar i
huvudet.
• Hur många armar har bläckfiskarna tillsammans?
Ett annat sätt att lösa uppgiften kunde vara att man flyttar över ental för att få en enklare uträkning: 38 + 45 = (38 + 2) + (45 – 2) = 40 + 43 = 83
147 + 235 = (147 + 3) + (235 – 3) = 150 + 232 = 382
Vi har valt att ta med uträkning med uppställning när det blir tiotalsövergång,
eftersom sammanräkningen av delsummorna vid talsortsräkningen då blir något
mer komplicerad.
Det pågår diskussioner runt användandet av algoritm och vi vill därför poängtera
att det är valfritt om och när du vill introducera den. Det finns dock fördelar att
kunna använda uppställning. Kan man additionstabellerna kan man då utföra alla
slags additioner. Vid addition med mer än två termer blir tankeledet vid talsortsräkning långt och det blir mycket att hålla reda på, medan uträkningen i en uppställning är lättöverskådlig.
Argument som förts mot algoritmräkningen är att den är en mekanisk kunskap och
att eleven lär in ett tillvägagångssätt utan att få förståelse för de räkneoperationer
som utförs. Vid huvudräkning försöker många elever att tänka algoritmen i huvudet
och misslyckas då ofta. Vi menar dock att om man medvetet arbetar parallellt med
taluppfattning, jämför olika strategier och hela tiden för en diskussion, så får eleverna en god förståelse för vad som sker även vid algoritmräkning. Vi anser också att
det är en fördel att eleverna blir förtrogna med både talsortsräkning och algoritmräkning. Det ger dem möjlighet att i det framtida arbetet lättare kunna välja den
strategi som för tillfället är lämpligast.
38
Addition
Addition
39
K2
Det matematiska samtalet kring
räknestrategier
Vår metodik utgår ifrån det matematiska samtalet med eleverna. Eftersom elever är
olika kan valet av räknestrategier variera mellan olika elevgrupper och även skilja
sig åt från elev till elev.
De nya momenten i boken bör inledas med konkret arbete och/eller samtal där
eleverna ges möjlighet att upptäcka strategier och förstå olika sätt att räkna. När
två alternativa metoder presenteras visas de på var sin sida av samma uppslag.
Exempl­en som används är lika, för att ge möjlighet till jämförelser. Vi tänker oss att
man tillsammans diskuterar de båda metoderna och uppmärksammar likheter och
olikheter. Det är önskvärt att eleverna i sitt enskilda arbete prövar båda metoderna
(eller en annan alternativ metod, se nedan) för att sedan kunna välja den metod som
passar dem bäst.
Räknestrategier i addition
De två strategier som presenteras i kapitlet är att räkna med talsorter och att räkna
med uppställning. Vi vill dock poängtera att om eleven hittar andra strategier eller
variationer inom de strategier som presenteras, så kan eleven givetvis välja att räkna
på det sättet, förutsatt att svaret blir korrekt.
Sid. 34-35
Mål
När du har arbetat med det här
kapitlet ska du kunna
• Hur många är de gröna och de gula fiskarna tillsammans?
lägga till ental, till exempel 9 + 4
och 59 + 4
• Vid undervattensbilen finns tre sköldpaddor. Nio
andra sköldpaddor kommer dit. Hur många blir de
då?
lägga ihop tal med tiotal och ental,
till exempel 38 + 45
• I ett fiskstim finns det 43 sillar och i ett annat 56.
Hur många sillar är det tillsammans?
lägga ihop tal med hundratal och
tiotal, till exempel 420 + 230
Låt eleverna få förklara hur de tänker, så får de möjlighet att upptäcka att vi tänker olika och att det kan
finnas flera olika bra metoder.
lägga ihop tal med hundratal, tiotal
och ental, till exempel 213 + 132
och 147 + 235
I kapitlet finns en del textuppgifter. Vänj eleverna att
läsa noggrant och fundera över vad frågan innebär.
Visa hur man tecknar uppgifterna och påminn om
enhet i svaret.
Vid talsortsräkning är strategin att addera en talsort i taget och då börja med den
största talsorten.
K2
• Den ena bläckfisken väger 23 kg och den andra
väger 15 kg. Hur mycket väger de tillsammans?
Exempel på talsortsräkning:
Förslag till pratuppgifter att samtala kring:
Textuppgifterna i grundkursen går i första hand ut på
att ge eleverna typexempel på hur additionsuppgifter
kan se ut. De kan vara av två slag:
(sidan 38 i elevboken):
38 + 45 = 70 + 13 = 83
(sidan 44 i elevboken):
147 + 235 = 300 + 70 + 12 = 382
• Hur många fåglar kan du se på bilden? Hur många
är det som flyger och hur många är det som simmar?
• att lägga ihop två eller flera mängder; t.ex. Trixi
hittar 315 pärlor och Tanja hittar 261. Hur många
hittar de tillsammans?
• Hur många gula fiskar fattas för att de ska bli tio
gula fiskar?
• att öka en given mängd på ett visst sätt; t.ex. Trixi
har 86 sjöstjärnor. Hon hittar 7 till. Hur många
har hon då?
Att addera talsorterna för sig behöver inte se ut just på detta vis. Man kan också
tänka sig följande tankesätt: 38 + 45 = 78 + 5 = 83
147 + 235 = 347 + 30 + 5 = 377 + 5 = 382
Detta kan se mer omständligt ut på papper, men kan vara enklare om man räknar i
huvudet.
• Hur många armar har bläckfiskarna tillsammans?
Ett annat sätt att lösa uppgiften kunde vara att man flyttar över ental för att få en enklare uträkning: 38 + 45 = (38 + 2) + (45 – 2) = 40 + 43 = 83
147 + 235 = (147 + 3) + (235 – 3) = 150 + 232 = 382
Vi har valt att ta med uträkning med uppställning när det blir tiotalsövergång,
eftersom sammanräkningen av delsummorna vid talsortsräkningen då blir något
mer komplicerad.
Det pågår diskussioner runt användandet av algoritm och vi vill därför poängtera
att det är valfritt om och när du vill introducera den. Det finns dock fördelar att
kunna använda uppställning. Kan man additionstabellerna kan man då utföra alla
slags additioner. Vid addition med mer än två termer blir tankeledet vid talsortsräkning långt och det blir mycket att hålla reda på, medan uträkningen i en uppställning är lättöverskådlig.
Argument som förts mot algoritmräkningen är att den är en mekanisk kunskap och
att eleven lär in ett tillvägagångssätt utan att få förståelse för de räkneoperationer
som utförs. Vid huvudräkning försöker många elever att tänka algoritmen i huvudet
och misslyckas då ofta. Vi menar dock att om man medvetet arbetar parallellt med
taluppfattning, jämför olika strategier och hela tiden för en diskussion, så får eleverna en god förståelse för vad som sker även vid algoritmräkning. Vi anser också att
det är en fördel att eleverna blir förtrogna med både talsortsräkning och algoritmräkning. Det ger dem möjlighet att i det framtida arbetet lättare kunna välja den
strategi som för tillfället är lämpligast.
38
Addition
Addition
39
K2
Sid. 36-37
På uppslaget repeteras additionstabeller med tiotals­
övergång. Vi presenterar här endast metoden att först
fylla ut till helt tiotal och sedan lägga till resten, eftersom det är en metod som är allmängiltig och alltid
kan fungera.
Gemensam introduktion
Här behövs: Enkronor och tior (Arbetsblad 1:1)
Skriv ett additionstal, t.ex. 8 + 4 på tavlan. Låt eleverna parvis med hjälp av enkronor och tior fundera
på hur man kan tänka när man ska räkna ut additionen. Diskutera lösningarna gemensamt och visa
metoden att tänka sig att man växlar till en tia.
Lägg sedan tiotal till talet på tavlan, så att det står
t.ex. 38 + 4, och diskutera hur man kan använda
samma metod när man ska räkna ut denna typ av tal.
Titta på metoden i genomgångsrutan. Diskutera i
klassen om det finns andra metoder och låt eleverna
få förklara hur de tänker. Summan av två tvillingtal, t.ex. 6 + 6 kan eleverna ofta utantill och kan då
tänka 6 + 7 som 6 + 6 + 1. För att lägga till 5, t.ex.
8 + 5 delar kanske någon upp 8 i 5 + 3 och lägger
ihop 5 + 5 + 3. Additionen 7 + 9 kan tänkas som
7 + 10 – 1. Ofta passar en viss strategi för vissa tal.
Många elever använder sig av dessa tankesätt, men
det förutsätter att eleven kan analysera talen för att
anpassa uträkningen.
För elevernas fortsatta arbete att utveckla räknestrat­
egier är det en stor fördel om de har automatiserat
tabellerna. Då kan de koncentr­era sig på strukturer
och strategier. De elever som fortfarande är osäkra på
tabellerna kan träna på arbetsblad 2:1, additionskort
med uppgiften på ena sidan och svaret på den andra,
spel m.m.
Även vid de generaliserade tabellerna på sidan 37 har
vi valt metoden att först fylla ut till nästa hela tiotal
och sedan resten, som en allmängiltig strategi. Eleverna föreslår kanske alternativa tankesätt t.ex.
59 + 4 = 50 + 13 = 63 och 87 + 9 = 87 + 10 – 1 = 96.
K2
K2
Arbetsblad 2:1,
2:2, 2:10
Sid. 38-39
Addition av två tvåsiffriga tal med tiotalsövergång
presenteras med två olika metoder, dels att räkna
med talsorter och dels att räkna med uppställning.
För att lättare kunna göra jämförelser mellan de olika
metoderna är talen i exemplen i genomgångsrutorna
desamma.
Gemensam introduktion
Här behövs: Tior och enkronor eller tiobasmateriel
Låt eleverna arbeta parvis. Dela ut några additionsuppgifter som ger tiotalsövergång, t.ex. 47 + 35.
Låt eleverna utföra additionerna konkret. Låt sedan
några par redovisa hur de löste uppgiften. Vilken
talsort började de att lägga ihop? Hur gjorde de med
enkronorna/entalen? Tänkte alla på samma sätt?
Sammanfatta sedan diskussionen, förklara genomgångsrutan på sidan 38 och poängtera att man vid
talsortsräkningen alltid börjar med den största talsorten.
Rutan på sidan 38 visar hur man i talsortsräkningen
adderar varje talsort för sig, först tiotalen och sedan
entalen, och antecknar delsummorna i ett så kallat
tankeled. Vi rekommenderar att eleverna skriver ner
ledet i uträkningen, åtminstone till en början.
När eleverna arbetar med uppställning på sidan 39 är
det viktigt att de förstår vad de gör och tänker på siffrornas verkliga värden och inte bara räknar mekaniskt.
Rita två rutnät på tavlan och visa i det ena rutnätet
hur talen skrivs under varandra i en uppställning, tiotal under tiotal och ental under ental. Påpeka att man
här inte använder likhetstecknet utan ett streck, och
att svaret kommer att stå under strecket. Rita motsvarande tal med pengar i det andra rutnätet. Poängtera
att man i en uppställning börjar med entalen. Visa hur
man växlar 10 ental till 1 tiotal och skriver en minnessiffra ovanför tiotalen och resterande ental under
entalen. När tiotalen sedan räknas ihop är det viktigt
att ta med minnessiffran.
När eleverna räknar på egen hand i boken kan det
vara bra att de först lägger några av talen med pengar
på samma sätt som i uppställningen.
40
Addition
Arbetsblad 2:3, 2:4
Läxboken
Läxa 4
Addition
41
Sid. 36-37
På uppslaget repeteras additionstabeller med tiotals­
övergång. Vi presenterar här endast metoden att först
fylla ut till helt tiotal och sedan lägga till resten, eftersom det är en metod som är allmängiltig och alltid
kan fungera.
Gemensam introduktion
Här behövs: Enkronor och tior (Arbetsblad 1:1)
Skriv ett additionstal, t.ex. 8 + 4 på tavlan. Låt eleverna parvis med hjälp av enkronor och tior fundera
på hur man kan tänka när man ska räkna ut additionen. Diskutera lösningarna gemensamt och visa
metoden att tänka sig att man växlar till en tia.
Lägg sedan tiotal till talet på tavlan, så att det står
t.ex. 38 + 4, och diskutera hur man kan använda
samma metod när man ska räkna ut denna typ av tal.
Titta på metoden i genomgångsrutan. Diskutera i
klassen om det finns andra metoder och låt eleverna
få förklara hur de tänker. Summan av två tvillingtal, t.ex. 6 + 6 kan eleverna ofta utantill och kan då
tänka 6 + 7 som 6 + 6 + 1. För att lägga till 5, t.ex.
8 + 5 delar kanske någon upp 8 i 5 + 3 och lägger
ihop 5 + 5 + 3. Additionen 7 + 9 kan tänkas som
7 + 10 – 1. Ofta passar en viss strategi för vissa tal.
Många elever använder sig av dessa tankesätt, men
det förutsätter att eleven kan analysera talen för att
anpassa uträkningen.
För elevernas fortsatta arbete att utveckla räknestrat­
egier är det en stor fördel om de har automatiserat
tabellerna. Då kan de koncentr­era sig på strukturer
och strategier. De elever som fortfarande är osäkra på
tabellerna kan träna på arbetsblad 2:1, additionskort
med uppgiften på ena sidan och svaret på den andra,
spel m.m.
Även vid de generaliserade tabellerna på sidan 37 har
vi valt metoden att först fylla ut till nästa hela tiotal
och sedan resten, som en allmängiltig strategi. Eleverna föreslår kanske alternativa tankesätt t.ex.
59 + 4 = 50 + 13 = 63 och 87 + 9 = 87 + 10 – 1 = 96.
K2
K2
Arbetsblad 2:1,
2:2, 2:10
Sid. 38-39
Addition av två tvåsiffriga tal med tiotalsövergång
presenteras med två olika metoder, dels att räkna
med talsorter och dels att räkna med uppställning.
För att lättare kunna göra jämförelser mellan de olika
metoderna är talen i exemplen i genomgångsrutorna
desamma.
Gemensam introduktion
Här behövs: Tior och enkronor eller tiobasmateriel
Låt eleverna arbeta parvis. Dela ut några additionsuppgifter som ger tiotalsövergång, t.ex. 47 + 35.
Låt eleverna utföra additionerna konkret. Låt sedan
några par redovisa hur de löste uppgiften. Vilken
talsort började de att lägga ihop? Hur gjorde de med
enkronorna/entalen? Tänkte alla på samma sätt?
Sammanfatta sedan diskussionen, förklara genomgångsrutan på sidan 38 och poängtera att man vid
talsortsräkningen alltid börjar med den största talsorten.
Rutan på sidan 38 visar hur man i talsortsräkningen
adderar varje talsort för sig, först tiotalen och sedan
entalen, och antecknar delsummorna i ett så kallat
tankeled. Vi rekommenderar att eleverna skriver ner
ledet i uträkningen, åtminstone till en början.
När eleverna arbetar med uppställning på sidan 39 är
det viktigt att de förstår vad de gör och tänker på siffrornas verkliga värden och inte bara räknar mekaniskt.
Rita två rutnät på tavlan och visa i det ena rutnätet
hur talen skrivs under varandra i en uppställning, tiotal under tiotal och ental under ental. Påpeka att man
här inte använder likhetstecknet utan ett streck, och
att svaret kommer att stå under strecket. Rita motsvarande tal med pengar i det andra rutnätet. Poängtera
att man i en uppställning börjar med entalen. Visa hur
man växlar 10 ental till 1 tiotal och skriver en minnessiffra ovanför tiotalen och resterande ental under
entalen. När tiotalen sedan räknas ihop är det viktigt
att ta med minnessiffran.
När eleverna räknar på egen hand i boken kan det
vara bra att de först lägger några av talen med pengar
på samma sätt som i uppställningen.
40
Addition
Arbetsblad 2:3, 2:4
Läxboken
Läxa 4
Addition
41
Sid. 40-41
Uppslaget behandlar addition av tal med hundratal
och tiotal. Här visas endast metoden att lägga ihop
varje talsort för sig. Tiotalen blir här aldrig fler än 9,
så det blir inga övergångar och det finns ingen anledning att ställa upp talen.
Gemensam introduktion
Här behövs: Hundralappar och tior eller
tiobasmateriel
Skriv en addition där hundratal och tiotal adderas
utan övergångar, t.ex. 340 + 450. Låt eleverna arbeta parvis med konkret materiel och komma med förslag till hur man kan tänka när man löser uppgiften.
Diskutera förslagen. Därefter kan eleverna få några
fler liknande uppgifter att utföra konkret.
Gå tillsammans igenom genomgångsrutan. De olika
talsorterna är färgkodade för att förtydliga. Låt eleverna skriva ut tankeled till en början när de arbetar på
egen hand. Återigen vill vi poängtera att tankeledet
inte måste se ut som i rutan, en del elever tycker t.ex.
att det är enklare att först lägga till hundratalen och
sedan tiotalen; 420 + 230 = 620 + 30 = 650. Eftersom
det här inte förekommer några tiotalsövergångar ser
många elever ganska snart svaret direkt. Då räcker det
att skriva svaret.
Om någon elev har svårt att hålla tankeledet i huvudet i uppgifterna på sidan 41 så tipsa om att skriva ut
tanke­ledet över eller under skyltarna med addition­
erna.
I Arbeta tillsammans får eleverna lösa och skriva tal­
gåtor. Om behov finns kan man lösa talgåtan i en större, lärarledd grupp, sedan kan eleverna parvis skriva
egna liknande talgåtor och lösa varandras uppgifter.
K2
K2
Arbetsblad 2:5
Sid. 42-43
Nästa steg blir additioner med alla de tre talsorterna
hundratal, tiotal och ental. Vi börjar med uppgifter
utan övergång i någon talsort. Metoden vid talsortsräkning är densamma; man börjar med att lägga ihop
den största talsorten och fortsätter sedan med talsort
för talsort och skriver vartefter ner alla delsummor,
vilka sedan adderas.
Gemensam introduktion
Här behövs: Hundralappar, tior och enkronor eller
tiobasmateriel
Låt eleverna på samma sätt som tidigare utgå ifrån
en addition, t.ex. 242 + 465 och diskutera olika lösningar. Därefter kan eleverna konkret få utföra några
additioner.
Samtala om genomgångsrutan. Nu är det många siffror att hålla reda på. Färgkodningen hjälper att särskilja de olika talsorterna. Till den första uppgiften på
sidan 42 får eleverna hjälp av talbilder. De elever som
behöver kan ta hjälp av pengar eller tiobasmateriel när
de löser uppgifterna i boken. Vi föreslår att eleverna
till en början skriver ut tankeledet, men även här kan
det vara så att eleven föredrar ett annat sätt att tänka,
vilket är okej så länge svaret blir rätt. Säkra elever ser
ofta ganska snart svaret direkt och behöver då inte
längre skriva tankeledet.
Osäkra läsare bör få hjälp att läsa textuppgifterna på
sidan 43. Uppmana eleverna att läsa uppgifterna noga
och tänka efter vad det är de ska räkna ut. Repetera
hur man ska teckna uppgiften och påminn om att
skriva svaret med enheten. En del elever har svårt att
hitta ordet för enheten. Tipsa dem om att ordet ofta
finns i själva frågan.
Arbetsblad 2:6
Läxboken
42
Addition
Läxa 5
Addition
43
Sid. 40-41
Uppslaget behandlar addition av tal med hundratal
och tiotal. Här visas endast metoden att lägga ihop
varje talsort för sig. Tiotalen blir här aldrig fler än 9,
så det blir inga övergångar och det finns ingen anledning att ställa upp talen.
Gemensam introduktion
Här behövs: Hundralappar och tior eller
tiobasmateriel
Skriv en addition där hundratal och tiotal adderas
utan övergångar, t.ex. 340 + 450. Låt eleverna arbeta parvis med konkret materiel och komma med förslag till hur man kan tänka när man löser uppgiften.
Diskutera förslagen. Därefter kan eleverna få några
fler liknande uppgifter att utföra konkret.
Gå tillsammans igenom genomgångsrutan. De olika
talsorterna är färgkodade för att förtydliga. Låt eleverna skriva ut tankeled till en början när de arbetar på
egen hand. Återigen vill vi poängtera att tankeledet
inte måste se ut som i rutan, en del elever tycker t.ex.
att det är enklare att först lägga till hundratalen och
sedan tiotalen; 420 + 230 = 620 + 30 = 650. Eftersom
det här inte förekommer några tiotalsövergångar ser
många elever ganska snart svaret direkt. Då räcker det
att skriva svaret.
Om någon elev har svårt att hålla tankeledet i huvudet i uppgifterna på sidan 41 så tipsa om att skriva ut
tanke­ledet över eller under skyltarna med addition­
erna.
I Arbeta tillsammans får eleverna lösa och skriva tal­
gåtor. Om behov finns kan man lösa talgåtan i en större, lärarledd grupp, sedan kan eleverna parvis skriva
egna liknande talgåtor och lösa varandras uppgifter.
K2
K2
Arbetsblad 2:5
Sid. 42-43
Nästa steg blir additioner med alla de tre talsorterna
hundratal, tiotal och ental. Vi börjar med uppgifter
utan övergång i någon talsort. Metoden vid talsortsräkning är densamma; man börjar med att lägga ihop
den största talsorten och fortsätter sedan med talsort
för talsort och skriver vartefter ner alla delsummor,
vilka sedan adderas.
Gemensam introduktion
Här behövs: Hundralappar, tior och enkronor eller
tiobasmateriel
Låt eleverna på samma sätt som tidigare utgå ifrån
en addition, t.ex. 242 + 465 och diskutera olika lösningar. Därefter kan eleverna konkret få utföra några
additioner.
Samtala om genomgångsrutan. Nu är det många siffror att hålla reda på. Färgkodningen hjälper att särskilja de olika talsorterna. Till den första uppgiften på
sidan 42 får eleverna hjälp av talbilder. De elever som
behöver kan ta hjälp av pengar eller tiobasmateriel när
de löser uppgifterna i boken. Vi föreslår att eleverna
till en början skriver ut tankeledet, men även här kan
det vara så att eleven föredrar ett annat sätt att tänka,
vilket är okej så länge svaret blir rätt. Säkra elever ser
ofta ganska snart svaret direkt och behöver då inte
längre skriva tankeledet.
Osäkra läsare bör få hjälp att läsa textuppgifterna på
sidan 43. Uppmana eleverna att läsa uppgifterna noga
och tänka efter vad det är de ska räkna ut. Repetera
hur man ska teckna uppgiften och påminn om att
skriva svaret med enheten. En del elever har svårt att
hitta ordet för enheten. Tipsa dem om att ordet ofta
finns i själva frågan.
Arbetsblad 2:6
Läxboken
42
Addition
Läxa 5
Addition
43
Sid. 44-45
Additionerna här liknar dem på föregående uppslag,
men med den skillnaden att entalen här blir fler än 9
och en växling till tiotal måste göras. Det motiverar
att vi här presenterar algoritmen jämsides med talsortsräkningen. Liksom tidigare är exemplet i rutorna
detsamma för att enkelt kunna jämföra de bägge
metoderna.
Gemensam introduktion
Här behövs: Hundralappar, tior och enkronor eller
tiobasmateriel
Låt eleverna på samma sätt som tidigare utgå ifrån
en addition, t.ex. 236 + 348 och diskutera olika lösningar. Därefter kan eleverna konkret få utföra några
addit­ioner och göra växlingarna.
K2
Vid talsortsräkning är metoden densamma som tidig­
are, man börjar med den största talsorten och adderar
varje talsort för sig och skriver delsummorna i ett
tankeled. Genom att det här blir en tiotalsövergång
blir slutsummeringen av tankeledet lite svårare. Där-
för rekommenderar vi att eleverna här skriver ner alla
tankeled även om inte tankeleden behöver se ut som
det i rutan.
För att eleverna lättare ska kunna följa deloperationerna i algoritmräkningen kan du visa talen med pengar,
som placeras på samma sätt som siffrorna i algoritm­
en. Poängtera att man i en uppställning alltid börjar
med entalen. Addera pengarna talsort för talsort och
skriv vartefter ner resultatet av varje deloperation i
algoritmen. När eleverna arbetar på egen hand är det
bra om de till en början på samma sätt lägger talen
med konkret materiel. Det förebygger att algoritm­
räkningen blir mekanisk.
Ett vanligt fel som elever gör i början är att de efter
att ha summerat entalen placerar tiotalssiffran under
entalen och skriver entalssiffran som minnessiffra. För
att förebygga detta kan du tipsa om att alltid skriva
minnessiffran först och entalssiffran sedan. Var också
uppmärksam på att eleverna placerar minnessiffran
över rätt talsort. Om den hamnat fel kan det bero på
att eleven inte riktigt förstått.
K2
Arbetsblad 2:7
Sid. 46-47
Grundkursen avslutas med ett uppslag med blandade
uppgifter. Här kan eleverna själva välja den metod
som de föredrar. Det är inte meningen att de ska
räkna samma uppgift med olika metoder för att visa
att de kan. Om någon elev har svårt att välja kan lärar­
en vägleda.
De första uppgifterna på sidan 46 handlar om hur
mycket två saker kostar sammanlagt. På prislappen
står det inte ”kr” utan tecknet ”:-”. Någon elev kanske
behöver få detta förklarat, i synnerhet som det börjar
bli allt vanligare att man skriver SEK på prislappar.
En bra hemuppgift kan vara att undersöka olika sätt
att skriva priset på prislappar.
Uppgiften längst ner på sidan 46 skiljer sig från de
övriga genom att det här handlar om att lägga till,
kastspöet kostar 147 kr mer än håven.
På sidan 47 ska eleverna först lösa en uppgift som
handlar om att lägga ihop, nu enbart med hjälp av
texten. Därefter finns ett antal additioner att räkna ut,
hitta svaret till på en av u-båtarna och därefter skriva
u-båtens bokstav och på så sätt lösa det hemliga meddelandet.
Arbetsblad 2:8, 2:9
Läxboken
44
Addition
Läxa 6
Addition
45
Sid. 44-45
Additionerna här liknar dem på föregående uppslag,
men med den skillnaden att entalen här blir fler än 9
och en växling till tiotal måste göras. Det motiverar
att vi här presenterar algoritmen jämsides med talsortsräkningen. Liksom tidigare är exemplet i rutorna
detsamma för att enkelt kunna jämföra de bägge
metoderna.
Gemensam introduktion
Här behövs: Hundralappar, tior och enkronor eller
tiobasmateriel
Låt eleverna på samma sätt som tidigare utgå ifrån
en addition, t.ex. 236 + 348 och diskutera olika lösningar. Därefter kan eleverna konkret få utföra några
addit­ioner och göra växlingarna.
K2
Vid talsortsräkning är metoden densamma som tidig­
are, man börjar med den största talsorten och adderar
varje talsort för sig och skriver delsummorna i ett
tankeled. Genom att det här blir en tiotalsövergång
blir slutsummeringen av tankeledet lite svårare. Där-
för rekommenderar vi att eleverna här skriver ner alla
tankeled även om inte tankeleden behöver se ut som
det i rutan.
För att eleverna lättare ska kunna följa deloperationerna i algoritmräkningen kan du visa talen med pengar,
som placeras på samma sätt som siffrorna i algoritm­
en. Poängtera att man i en uppställning alltid börjar
med entalen. Addera pengarna talsort för talsort och
skriv vartefter ner resultatet av varje deloperation i
algoritmen. När eleverna arbetar på egen hand är det
bra om de till en början på samma sätt lägger talen
med konkret materiel. Det förebygger att algoritm­
räkningen blir mekanisk.
Ett vanligt fel som elever gör i början är att de efter
att ha summerat entalen placerar tiotalssiffran under
entalen och skriver entalssiffran som minnessiffra. För
att förebygga detta kan du tipsa om att alltid skriva
minnessiffran först och entalssiffran sedan. Var också
uppmärksam på att eleverna placerar minnessiffran
över rätt talsort. Om den hamnat fel kan det bero på
att eleven inte riktigt förstått.
K2
Arbetsblad 2:7
Sid. 46-47
Grundkursen avslutas med ett uppslag med blandade
uppgifter. Här kan eleverna själva välja den metod
som de föredrar. Det är inte meningen att de ska
räkna samma uppgift med olika metoder för att visa
att de kan. Om någon elev har svårt att välja kan lärar­
en vägleda.
De första uppgifterna på sidan 46 handlar om hur
mycket två saker kostar sammanlagt. På prislappen
står det inte ”kr” utan tecknet ”:-”. Någon elev kanske
behöver få detta förklarat, i synnerhet som det börjar
bli allt vanligare att man skriver SEK på prislappar.
En bra hemuppgift kan vara att undersöka olika sätt
att skriva priset på prislappar.
Uppgiften längst ner på sidan 46 skiljer sig från de
övriga genom att det här handlar om att lägga till,
kastspöet kostar 147 kr mer än håven.
På sidan 47 ska eleverna först lösa en uppgift som
handlar om att lägga ihop, nu enbart med hjälp av
texten. Därefter finns ett antal additioner att räkna ut,
hitta svaret till på en av u-båtarna och därefter skriva
u-båtens bokstav och på så sätt lösa det hemliga meddelandet.
Arbetsblad 2:8, 2:9
Läxboken
44
Addition
Läxa 6
Addition
45
Sid. 48-49
De olika uppgifterna i diagnosen tar upp följande
moment:
Uppgift 1: Att lägga ihop två ental med tiotalsövergång
Uppgift 2: Att lägga till ental till tal med tiotal och
ental
Uppgift 3: Att lägga ihop tal med tiotal och ental,
med tiotalsövergång
Uppgift 4: Att lägga ihop tal med hundratal och tiotal
Uppgift 5: Att lägga ihop tal med hundratal, tiotal och
ental, utan övergångar
Uppgift 6-8: Att lägga ihop tal med hundratal, tiotal
och ental, med övergångar
K2
Om diagnosen gått bra går eleven vidare till Kikaren
(sid. 55). Elever som behöver träna vidare med grundmomenten fortsätter att arbeta med Förstoringsglaset.
Om eleven gjort fel på någon enstaka uppgift, kan
eleven träna mer på endast detta moment. Parentes­
erna i facit visar vilken sida i Förstoringsglaset som
övar momentet.
Elever som arbetar med Förstoringsglaset behöver
extra stöd och hjälp av läraren. Uppgifterna här är
enklare än i grundkursen och eleverna får hjälp med
de första uppgifterna genom att talen visas med talbild­
er och de olika talsorterna är färgkodade. Låt gärna
eleverna jämsides med arbetet i boken lägga några av
uppgifterna med konkret materiel. Det tar visserligen
lite extra tid, men det är på sikt väl använd tid om
eleverna därigenom verkligen får förståelse för tal­
systemet och inte bara lär sig mekaniska knep för att
få rätt svar. De elever som har svårt att hålla isär de
olika talsorterna kan själva färgkoda siffrorna i talen
innan de räknar ut. Algoritmen tas inte upp i Förstoringsglaset.
K2
Sid. 50-51
På sidan 50 repeteras addition av två tvåsiffriga tal
utan tiotalsövergång. Eleven adderar först med hjälp
av talbilder och färgkodade siffror, parar sedan ihop
några additioner med rätt tankeled och räknar sedan
på egen hand några additioner.
Förstoringsglaset
Sidan 51 tränar additionstabellen med tiotalsövergång.
Elever som har stora svårigheter kan ha hjälp av ett
”10-hus”. De lägger där med konkret materiel upp det
största talet. Det andra talet delas sedan upp så att 10huset först fylls ut och resten läggs vid sidan om.
Var uppmärksam på att eleven använder likhetstecknet
riktigt mellan de olika leden. Det förekommer ibland
att elever skriver som de tänker t.ex. 45 + 23 = 40 + 20
= 60 + 8 = 68. Svaret blir riktigt, men likhetstecknet
används felaktigt. Visa elever som vill skriva ut den
första operationen, 40 + 20, hur de kan skriva ett extra
tankeled:
45 + 23 = 40 + 20 + 5 + 3 = 60 + 8 = 68
46
Addition
7 + 5 = 7 + 3 + 2 = 12
Addition
47
Sid. 48-49
De olika uppgifterna i diagnosen tar upp följande
moment:
Uppgift 1: Att lägga ihop två ental med tiotalsövergång
Uppgift 2: Att lägga till ental till tal med tiotal och
ental
Uppgift 3: Att lägga ihop tal med tiotal och ental,
med tiotalsövergång
Uppgift 4: Att lägga ihop tal med hundratal och tiotal
Uppgift 5: Att lägga ihop tal med hundratal, tiotal och
ental, utan övergångar
Uppgift 6-8: Att lägga ihop tal med hundratal, tiotal
och ental, med övergångar
K2
Om diagnosen gått bra går eleven vidare till Kikaren
(sid. 55). Elever som behöver träna vidare med grundmomenten fortsätter att arbeta med Förstoringsglaset.
Om eleven gjort fel på någon enstaka uppgift, kan
eleven träna mer på endast detta moment. Parentes­
erna i facit visar vilken sida i Förstoringsglaset som
övar momentet.
Elever som arbetar med Förstoringsglaset behöver
extra stöd och hjälp av läraren. Uppgifterna här är
enklare än i grundkursen och eleverna får hjälp med
de första uppgifterna genom att talen visas med talbild­
er och de olika talsorterna är färgkodade. Låt gärna
eleverna jämsides med arbetet i boken lägga några av
uppgifterna med konkret materiel. Det tar visserligen
lite extra tid, men det är på sikt väl använd tid om
eleverna därigenom verkligen får förståelse för tal­
systemet och inte bara lär sig mekaniska knep för att
få rätt svar. De elever som har svårt att hålla isär de
olika talsorterna kan själva färgkoda siffrorna i talen
innan de räknar ut. Algoritmen tas inte upp i Förstoringsglaset.
K2
Sid. 50-51
På sidan 50 repeteras addition av två tvåsiffriga tal
utan tiotalsövergång. Eleven adderar först med hjälp
av talbilder och färgkodade siffror, parar sedan ihop
några additioner med rätt tankeled och räknar sedan
på egen hand några additioner.
Förstoringsglaset
Sidan 51 tränar additionstabellen med tiotalsövergång.
Elever som har stora svårigheter kan ha hjälp av ett
”10-hus”. De lägger där med konkret materiel upp det
största talet. Det andra talet delas sedan upp så att 10huset först fylls ut och resten läggs vid sidan om.
Var uppmärksam på att eleven använder likhetstecknet
riktigt mellan de olika leden. Det förekommer ibland
att elever skriver som de tänker t.ex. 45 + 23 = 40 + 20
= 60 + 8 = 68. Svaret blir riktigt, men likhetstecknet
används felaktigt. Visa elever som vill skriva ut den
första operationen, 40 + 20, hur de kan skriva ett extra
tankeled:
45 + 23 = 40 + 20 + 5 + 3 = 60 + 8 = 68
46
Addition
7 + 5 = 7 + 3 + 2 = 12
Addition
47
Sid. 52-53
Addition av två tvåsiffriga tal med tiotalsövergång tränas på sidan 52. Låt eleven lägga upp talen i den första
uppgiften med konkret materiel och lägga ihop. Samtala samtidigt om hur talsorterna ska adderas och hur
tankeledet skrivs. Låt eleven praktiskt växla 10 ental
till 1 tiotal och sedan räkna ut slutsumman.
På sidan 53 utökas talområdet, och eleverna adderar
tal med hundratal och tiotal. Arbeta på samma sätt
som på sidan 53. Observera att det här inte blir några
övergångar. Sifferräkningen blir på så sätt enklare och
eleverna kan koncentrera sig mer på taluppfattningen.
Gör likadant med den andra uppgiften, men låt nu
eleven berätta hur han/hon tänker under uträkningens
gång. Du får då möjlighet att upptäcka och tillrättalägga sådant som eleven eventuellt inte förstått.
Efter de inledande uppgifterna parar eleven ihop
några additioner med rätt tankeled och räknar ut svar­
et.
Till de övriga uppgifterna kan osäkra elever gärna ta
hjälp av konkret materiel tills de känner sig säkra.
K2
K2
Sid. 54
Sid. 55
Addition med tal som innehåller hundratal, tiotal och
ental avslutar arbetet med Förstoringsglaset. Uppgift­
erna är enklare än i grundkursen eftersom det inte blir
övergång i någon talsort. Det blir emellertid många
siffror för de olika talsorterna att hålla reda på, så här
är det extra viktigt att eleverna får en konkret bild av
vad de gör. Arbeta därför med konkret materiel på
samma sätt som beskrivits tidigare.
Kikaren inleds med additioner där eleverna ska lägga
ihop tre tal.
48
Addition
Kikaren
När tre tal ska adderas är det ofta lättare att addera i
en annan ordning än talen visas. Det brukar vara enklast att börja med det största talet, hitta ”tvillingtal”
eller andra kombinationer man kan sedan tidigare.
På den nedre delen av sidan ska eleverna avgöra om
de ska lägga till 1, 10 eller 100 till ett tal för att få det
givna svaret. Tipsa dem om att systematiskt jämföra
talsort för talsort för att se vilket tal de ska öka med
för att få svaret.
Addition
49
Sid. 52-53
Addition av två tvåsiffriga tal med tiotalsövergång tränas på sidan 52. Låt eleven lägga upp talen i den första
uppgiften med konkret materiel och lägga ihop. Samtala samtidigt om hur talsorterna ska adderas och hur
tankeledet skrivs. Låt eleven praktiskt växla 10 ental
till 1 tiotal och sedan räkna ut slutsumman.
På sidan 53 utökas talområdet, och eleverna adderar
tal med hundratal och tiotal. Arbeta på samma sätt
som på sidan 53. Observera att det här inte blir några
övergångar. Sifferräkningen blir på så sätt enklare och
eleverna kan koncentrera sig mer på taluppfattningen.
Gör likadant med den andra uppgiften, men låt nu
eleven berätta hur han/hon tänker under uträkningens
gång. Du får då möjlighet att upptäcka och tillrättalägga sådant som eleven eventuellt inte förstått.
Efter de inledande uppgifterna parar eleven ihop
några additioner med rätt tankeled och räknar ut svar­
et.
Till de övriga uppgifterna kan osäkra elever gärna ta
hjälp av konkret materiel tills de känner sig säkra.
K2
K2
Sid. 54
Sid. 55
Addition med tal som innehåller hundratal, tiotal och
ental avslutar arbetet med Förstoringsglaset. Uppgift­
erna är enklare än i grundkursen eftersom det inte blir
övergång i någon talsort. Det blir emellertid många
siffror för de olika talsorterna att hålla reda på, så här
är det extra viktigt att eleverna får en konkret bild av
vad de gör. Arbeta därför med konkret materiel på
samma sätt som beskrivits tidigare.
Kikaren inleds med additioner där eleverna ska lägga
ihop tre tal.
48
Addition
Kikaren
När tre tal ska adderas är det ofta lättare att addera i
en annan ordning än talen visas. Det brukar vara enklast att börja med det största talet, hitta ”tvillingtal”
eller andra kombinationer man kan sedan tidigare.
På den nedre delen av sidan ska eleverna avgöra om
de ska lägga till 1, 10 eller 100 till ett tal för att få det
givna svaret. Tipsa dem om att systematiskt jämföra
talsort för talsort för att se vilket tal de ska öka med
för att få svaret.
Addition
49
Sid. 56-57
­ uppgifterna på sidan 56 väljer eleverna den metod
Till
de föredrar för uträkningen, talsortsräkning eller uppställning. Det är inte meningen att de ska göra samma
uträkning på två olika sätt.
Uppgifterna på sidan 57 är öppna; eleverna föreslår
priser på två varor som ska ge en given summa. En del
elever behöver kanske papper eller räknehäfte till sina
uträkningar.
Som en extra uppgift kan eleverna göra egna textuppgifter med facit till bilderna på sidan och låta en
kompis få lösa dem. Ta gärna upp några av elevernas
uppgifter i helklass. Det kan bli en intressant diskussion kring dem. Varorna har priser som ibland är
tvåsiffriga och ibland tresiffriga, och eleverna kan få
fundera över hur man löser den typen av additioner.
Har någon skrivit en uppgift med tre eller fler varor
och hur går man till väga för att lösa den?
K2
K2
Sid. 58-59
På sidan 58 finns additioner kopplade till ett ”hemligt
meddelande”. Eleverna räknar ut, letar efter rätt svarsbokstav och skriver den i rutan efter uppgiften. Elever
som vill räkna med uppställning kan göra det på rutat
papper eller i räknehäfte. Det hemliga meddelandet
blir DRAKHUVUDFISK, som också är fisken i illustr­
ationen.
På sidan 59 tas ett nytt begrepp upp, ”ungefär hur
många/hur mycket”. Samtala om varför det inte alltid
är nödvändigt att räkna med exakta tal. Vi tar ännu
inte upp några avrundningsregler, men gå tillsammans
igenom hur man kan tänka. Skriv några priser på tavlan, t.ex. 81 kr, 139 kr, 498 kr, 103 kr osv. och samtala
om huruvida priset är lite mer/lite mindre än närmaste
tiotal/hundratal. Till uppgifterna finns svarsalternativ
och eleverna väljer det alternativ de anser vara bäst.
På nedre delen av sidan funderar eleverna över ungefär hur mycket två varor kostar tillsammans. Påpeka
att eleverna inte ska räkna ut exakt, utan titta noga
på priserna och svarsalternativen och måla det bästa
alternativet.
Arbetsblad 2:12
50
Addition
Addition
51
Sid. 56-57
­ uppgifterna på sidan 56 väljer eleverna den metod
Till
de föredrar för uträkningen, talsortsräkning eller uppställning. Det är inte meningen att de ska göra samma
uträkning på två olika sätt.
Uppgifterna på sidan 57 är öppna; eleverna föreslår
priser på två varor som ska ge en given summa. En del
elever behöver kanske papper eller räknehäfte till sina
uträkningar.
Som en extra uppgift kan eleverna göra egna textuppgifter med facit till bilderna på sidan och låta en
kompis få lösa dem. Ta gärna upp några av elevernas
uppgifter i helklass. Det kan bli en intressant diskussion kring dem. Varorna har priser som ibland är
tvåsiffriga och ibland tresiffriga, och eleverna kan få
fundera över hur man löser den typen av additioner.
Har någon skrivit en uppgift med tre eller fler varor
och hur går man till väga för att lösa den?
K2
K2
Sid. 58-59
På sidan 58 finns additioner kopplade till ett ”hemligt
meddelande”. Eleverna räknar ut, letar efter rätt svarsbokstav och skriver den i rutan efter uppgiften. Elever
som vill räkna med uppställning kan göra det på rutat
papper eller i räknehäfte. Det hemliga meddelandet
blir DRAKHUVUDFISK, som också är fisken i illustr­
ationen.
På sidan 59 tas ett nytt begrepp upp, ”ungefär hur
många/hur mycket”. Samtala om varför det inte alltid
är nödvändigt att räkna med exakta tal. Vi tar ännu
inte upp några avrundningsregler, men gå tillsammans
igenom hur man kan tänka. Skriv några priser på tavlan, t.ex. 81 kr, 139 kr, 498 kr, 103 kr osv. och samtala
om huruvida priset är lite mer/lite mindre än närmaste
tiotal/hundratal. Till uppgifterna finns svarsalternativ
och eleverna väljer det alternativ de anser vara bäst.
På nedre delen av sidan funderar eleverna över ungefär hur mycket två varor kostar tillsammans. Påpeka
att eleverna inte ska räkna ut exakt, utan titta noga
på priserna och svarsalternativen och måla det bästa
alternativet.
Arbetsblad 2:12
50
Addition
Addition
51
Sid. 60-61
Det är bra att ha liter- och decilitermått, några lämpliga
tomma förpackningar där volymen angetts i liter eller
deciliter samt kärl av olika storlek till hands i klassrummet.
Titta tillsammans på ett litermått och på de olika
bilderna i genomgångsrutan på sidan 60. De har alla
olika form, men innehåller samma volym, en liter.
Låt eleverna komma med förslag på olika saker som
kan mätas i liter. Visa några olika tomma förpackningar och kärl och låt eleverna gissa om de rymmer
mer eller mindre än en liter. Om det uppstår olika
meningar kan någon elev få kontrollmäta. Eleverna
avgör sedan om de olika föremålen på bilderna i
boken rymmer mer eller mindre än en liter.
Enheter – volym
Gemensam introduktion till sidan 61
Här behövs: liter- och decilitermått
Visa ett decilitermått. När använder man ett sådant?
Vilka saker köper man i deciliter? Gör gärna en liten
utställning i klassrummet med tomma liter- och deciliterförpackningar. Eleverna får sedan i små grupper ta reda
på hur många fulla decilitermått de ska hälla i litermåttet
för att få det fullt. Uppmana eleverna att mäta noga.
Titta tillsammans på genomgångsrutan på sidan 61.
Stämmer gruppernas mätresultat i introduktionen
med vad som visas i rutan? Uppmärksamma eleverna
på hur deciliter skrivs med förkortning och påminn
dem att alltid skriva ut enhet efter sina svar.
K2
K2
Sid. 62-63
Sidan 62 behandlar omvandling mellan liter och deciliter. Lös gärna första uppgiften gemensamt. Inled
med att säga: ”Du ska mäta upp 12 dl mjöl när du
bakar. Hur skulle du mäta upp det?” Diskutera elevernas svar. Förmodligen svarar någon elev: ”Jag mäter
upp en liter och två deciliter.” Be då eleven förklara
hur han/hon tänkte. Sammanfatta resonemanget och
visa att eftersom 10 dl är lika mycket som 1 liter visar
tiotalssiffran i t.ex. 12 dl hur många hela liter det motsvarar.
Eleverna omvandlar sedan volymer som är större än
10 dl till liter och deciliter, först med bildhjälp genom
att måla rätt antal liter- och decilitermått, sedan
genom att para ihop lika stora volymer som angetts på
olika sätt och slutligen genom att dela upp t.ex. 13 dl i
liter och deciliter.
På sidan 63 ska eleverna fundera över hur mycket
föremålen på bilderna rymmer och ringa in det bästa
av alternativen. Ordet ”rymmer” i instruktionen överst
på sidan kan behöva förklaras. Tänk på skillnaden
52
Addition
mellan orden ”rymmer” och ”innehåller”; ”rymmer”
anger hur mycket som får plats i en behållare och
”innehåller” anger hur mycket som verkligen finns där
oavsett om behållaren är full eller inte. Denna skillnad
behöver inte förklaras för eleverna, men kan vara bra
att tänka på ifall en elev till exempel säger att det visst
kan finnas 2 liter i badkaret. Ryggsäcken är tänkt att
föreställa den större sort som man har när man t.ex.
vandrar. Eleverna kanske tycker att en ryggsäck kan
rymma 4 liter, eftersom det nuförtiden finns ganska
små ryggsäckar, men utseendet på ryggsäcken är tänkt
att visa att det inte rör sig om en liten ryggsäck, men
kan eleven motivera sitt svar så behöver inte svaret 4
liter vara fel.
Slutligen kommer några rimlighetsuppgifter som eleverna tar ställning till.
Om det finns möjlighet är det värdefullt att eleverna
får mäta hur mycket några olika kärl rymmer och på
så sätt skaffa sig praktisk erfarenhet av storleken av
olika volymer.
Arbetsblad 2:11, 2:12
Addition
53
Sid. 60-61
Det är bra att ha liter- och decilitermått, några lämpliga
tomma förpackningar där volymen angetts i liter eller
deciliter samt kärl av olika storlek till hands i klassrummet.
Titta tillsammans på ett litermått och på de olika
bilderna i genomgångsrutan på sidan 60. De har alla
olika form, men innehåller samma volym, en liter.
Låt eleverna komma med förslag på olika saker som
kan mätas i liter. Visa några olika tomma förpackningar och kärl och låt eleverna gissa om de rymmer
mer eller mindre än en liter. Om det uppstår olika
meningar kan någon elev få kontrollmäta. Eleverna
avgör sedan om de olika föremålen på bilderna i
boken rymmer mer eller mindre än en liter.
Enheter – volym
Gemensam introduktion till sidan 61
Här behövs: liter- och decilitermått
Visa ett decilitermått. När använder man ett sådant?
Vilka saker köper man i deciliter? Gör gärna en liten
utställning i klassrummet med tomma liter- och deciliterförpackningar. Eleverna får sedan i små grupper ta reda
på hur många fulla decilitermått de ska hälla i litermåttet
för att få det fullt. Uppmana eleverna att mäta noga.
Titta tillsammans på genomgångsrutan på sidan 61.
Stämmer gruppernas mätresultat i introduktionen
med vad som visas i rutan? Uppmärksamma eleverna
på hur deciliter skrivs med förkortning och påminn
dem att alltid skriva ut enhet efter sina svar.
K2
K2
Sid. 62-63
Sidan 62 behandlar omvandling mellan liter och deciliter. Lös gärna första uppgiften gemensamt. Inled
med att säga: ”Du ska mäta upp 12 dl mjöl när du
bakar. Hur skulle du mäta upp det?” Diskutera elevernas svar. Förmodligen svarar någon elev: ”Jag mäter
upp en liter och två deciliter.” Be då eleven förklara
hur han/hon tänkte. Sammanfatta resonemanget och
visa att eftersom 10 dl är lika mycket som 1 liter visar
tiotalssiffran i t.ex. 12 dl hur många hela liter det motsvarar.
Eleverna omvandlar sedan volymer som är större än
10 dl till liter och deciliter, först med bildhjälp genom
att måla rätt antal liter- och decilitermått, sedan
genom att para ihop lika stora volymer som angetts på
olika sätt och slutligen genom att dela upp t.ex. 13 dl i
liter och deciliter.
På sidan 63 ska eleverna fundera över hur mycket
föremålen på bilderna rymmer och ringa in det bästa
av alternativen. Ordet ”rymmer” i instruktionen överst
på sidan kan behöva förklaras. Tänk på skillnaden
52
Addition
mellan orden ”rymmer” och ”innehåller”; ”rymmer”
anger hur mycket som får plats i en behållare och
”innehåller” anger hur mycket som verkligen finns där
oavsett om behållaren är full eller inte. Denna skillnad
behöver inte förklaras för eleverna, men kan vara bra
att tänka på ifall en elev till exempel säger att det visst
kan finnas 2 liter i badkaret. Ryggsäcken är tänkt att
föreställa den större sort som man har när man t.ex.
vandrar. Eleverna kanske tycker att en ryggsäck kan
rymma 4 liter, eftersom det nuförtiden finns ganska
små ryggsäckar, men utseendet på ryggsäcken är tänkt
att visa att det inte rör sig om en liten ryggsäck, men
kan eleven motivera sitt svar så behöver inte svaret 4
liter vara fel.
Slutligen kommer några rimlighetsuppgifter som eleverna tar ställning till.
Om det finns möjlighet är det värdefullt att eleverna
får mäta hur mycket några olika kärl rymmer och på
så sätt skaffa sig praktisk erfarenhet av storleken av
olika volymer.
Arbetsblad 2:11, 2:12
Addition
53
Arbetsblad
2:1
Gemensamma aktiviteter
Lika svar byter plats
Eleverna sätter sig i en ring. Be 7 elever ställa sig
upp i mitten. Alla i ringen blundar. Viska till 4 andra
elever att också ställa sig upp. Alla tittar och ser nu att
det är 11 elever som står upp. Visa hur händelsen kan
skrivas: 7 + ___ = 11. Samtala om vad som hände; det
var 4 till som ställde sig upp. Talet 4 ska stå i stället
för strecket. Upprepa detsamma, men med andra tal,
och fråga hur händelsen skrivs med tal. Skriv därefter
ett lucktal på tavlan, t.ex. 8 + ___ = 13. Be 8 elever
ställa sig upp. Fråga sedan hur många elever till som
måste ställa sig upp för att det ska bli 13.
Här behövs: Kort med en uppgift till varje elev. Gruppera uppgifterna så att tre-fyra uppgifter ger samma
svar, t.ex.:
Visa svaret på tallinjen
K2
Lägg till ental
Vilket tal ska stå i stället för strecket?
Här behövs: Ett ca 5 m långt snöre, en lapp med talet
0 och en med talet 1 000, klädnypor, ett antal lappar
med additioner med hundratal och tiotal, såsom
160 + 230, 410 + 350 osv.
Snöret, som representerar en tallinje, spänns upp i
klassrummet. Sätt fast talen 0 och 1 000 med klädnyp­
or i ändarna av snöret. Markera varje hundratal med
en klädnypa. Låt eleverna arbeta parvis. Ge varje par
en uppgift att räkna ut. Paren redovisar sina resultat
genom att placera svaret på rätt plats på tallinjen och
berätta hur de tänkte. Kamraterna avgör om svaret
hamnat på rätt plats.
Bygga tal med symboler
UTE
Här behövs: En lapp med ett tresiffrigt tal till varje
elev
Dela in eleverna i par. Alla elever får var sin lapp med
ett tal. Se till att summan av talen i varje par är mindre
än 1 000 och att summan av 10-talen är högst 9. Varje
par bestämmer tillsammans någonting som ska symbolisera 100-tal, 10-tal och 1-tal (det kan vara stenar,
kvistar, blad mm.). De lägger sina respektive tal och
adderar dem sedan. Titta gemensamt på parens olika
uppgifter, låt dem berätta hur de tänkte och vilket svar
de fick. Denna uppgift kan även göras inne med gem,
pennor, sudd osv.
54
Addition
10 mer än 354
241 + 123
300 + 50 + 14
300 + 60 + 4
Eleverna sätter sig i en ring och får var sitt hemligt
kort. Säg: ”Alla som har 364 byter plats.” Fortsätt på
samma sätt tills alla har fått byta plats. Titta sedan
gemensamt på de kort som hör till vart och ett av svaren. Övningen ger möjlighet att individualisera genom
att en del uppgifter kan göras svåra och en del enkla.
Andra sätt att tänka
Skriv på tavlan ett annat sätt tänka vid addition,
t.ex. 38 + 45 = 78 + 5 = 83.
Säg: ”Så här skrev Kalle när han räknade ut 38 + 45.
Hur tänkte han?” Låt eleverna diskutera parvis en
stund och försöka förstå hur Kalle tänkte. Låt något
par förklara. Skriv sedan några liknande uppgifter på
tavlan. Varje par hjälps åt att lösa additionerna på
Kalles sätt. Några par kan redovisa hur de tänkte.
Vid ett senare tillfälle kan ni göra på samma sätt, men
nu ta med även hundratal. Uppgifterna kan se ut
t.ex. så här: 147 + 235 = 347 + 30 + 5 = 377 + 5 = 382
Hur tänkte Kalle nu?
Namn:
9+3=
5+8=
8+4=
8+5=
6+6=
9+6=
2+9=
7+5=
4+7=
5+6=
9+7=
8+8=
4+9=
6+5=
7+9=
7+8=
9+9=
6+7=
9+5=
5+7=
3+8=
8+6=
9+4=
7+7=
7+4=
6+9=
9+8=
K2
16 + 5 =
84 + 7 =
33 + 8 =
34 + 8 =
79 + 2 =
24 + 9 =
59 + 4 =
48 + 6 =
58 + 5 =
27 + 9 =
57 + 5 =
86 + 6 =
68 + 3 =
17 + 8 =
59 + 5 =
49 + 8 =
83 + 9 =
47 + 6 =
67 + 4 =
45 + 6 =
37 + 7 =
79 + 9 =
69 + 3 =
68 + 8 =
86 + 8 =
76 + 9 =
18 + 9 =
Addition
55
Arbetsblad
2:1
Gemensamma aktiviteter
Lika svar byter plats
Eleverna sätter sig i en ring. Be 7 elever ställa sig
upp i mitten. Alla i ringen blundar. Viska till 4 andra
elever att också ställa sig upp. Alla tittar och ser nu att
det är 11 elever som står upp. Visa hur händelsen kan
skrivas: 7 + ___ = 11. Samtala om vad som hände; det
var 4 till som ställde sig upp. Talet 4 ska stå i stället
för strecket. Upprepa detsamma, men med andra tal,
och fråga hur händelsen skrivs med tal. Skriv därefter
ett lucktal på tavlan, t.ex. 8 + ___ = 13. Be 8 elever
ställa sig upp. Fråga sedan hur många elever till som
måste ställa sig upp för att det ska bli 13.
Här behövs: Kort med en uppgift till varje elev. Gruppera uppgifterna så att tre-fyra uppgifter ger samma
svar, t.ex.:
Visa svaret på tallinjen
K2
Lägg till ental
Vilket tal ska stå i stället för strecket?
Här behövs: Ett ca 5 m långt snöre, en lapp med talet
0 och en med talet 1 000, klädnypor, ett antal lappar
med additioner med hundratal och tiotal, såsom
160 + 230, 410 + 350 osv.
Snöret, som representerar en tallinje, spänns upp i
klassrummet. Sätt fast talen 0 och 1 000 med klädnyp­
or i ändarna av snöret. Markera varje hundratal med
en klädnypa. Låt eleverna arbeta parvis. Ge varje par
en uppgift att räkna ut. Paren redovisar sina resultat
genom att placera svaret på rätt plats på tallinjen och
berätta hur de tänkte. Kamraterna avgör om svaret
hamnat på rätt plats.
Bygga tal med symboler
UTE
Här behövs: En lapp med ett tresiffrigt tal till varje
elev
Dela in eleverna i par. Alla elever får var sin lapp med
ett tal. Se till att summan av talen i varje par är mindre
än 1 000 och att summan av 10-talen är högst 9. Varje
par bestämmer tillsammans någonting som ska symbolisera 100-tal, 10-tal och 1-tal (det kan vara stenar,
kvistar, blad mm.). De lägger sina respektive tal och
adderar dem sedan. Titta gemensamt på parens olika
uppgifter, låt dem berätta hur de tänkte och vilket svar
de fick. Denna uppgift kan även göras inne med gem,
pennor, sudd osv.
54
Addition
10 mer än 354
241 + 123
300 + 50 + 14
300 + 60 + 4
Eleverna sätter sig i en ring och får var sitt hemligt
kort. Säg: ”Alla som har 364 byter plats.” Fortsätt på
samma sätt tills alla har fått byta plats. Titta sedan
gemensamt på de kort som hör till vart och ett av svaren. Övningen ger möjlighet att individualisera genom
att en del uppgifter kan göras svåra och en del enkla.
Andra sätt att tänka
Skriv på tavlan ett annat sätt tänka vid addition,
t.ex. 38 + 45 = 78 + 5 = 83.
Säg: ”Så här skrev Kalle när han räknade ut 38 + 45.
Hur tänkte han?” Låt eleverna diskutera parvis en
stund och försöka förstå hur Kalle tänkte. Låt något
par förklara. Skriv sedan några liknande uppgifter på
tavlan. Varje par hjälps åt att lösa additionerna på
Kalles sätt. Några par kan redovisa hur de tänkte.
Vid ett senare tillfälle kan ni göra på samma sätt, men
nu ta med även hundratal. Uppgifterna kan se ut
t.ex. så här: 147 + 235 = 347 + 30 + 5 = 377 + 5 = 382
Hur tänkte Kalle nu?
Namn:
9+3=
5+8=
8+4=
8+5=
6+6=
9+6=
2+9=
7+5=
4+7=
5+6=
9+7=
8+8=
4+9=
6+5=
7+9=
7+8=
9+9=
6+7=
9+5=
5+7=
3+8=
8+6=
9+4=
7+7=
7+4=
6+9=
9+8=
K2
16 + 5 =
84 + 7 =
33 + 8 =
34 + 8 =
79 + 2 =
24 + 9 =
59 + 4 =
48 + 6 =
58 + 5 =
27 + 9 =
57 + 5 =
86 + 6 =
68 + 3 =
17 + 8 =
59 + 5 =
49 + 8 =
83 + 9 =
47 + 6 =
67 + 4 =
45 + 6 =
37 + 7 =
79 + 9 =
69 + 3 =
68 + 8 =
86 + 8 =
76 + 9 =
18 + 9 =
Addition
55
Arbetsblad
2:2
Arbetsblad
2:3
Namn:
Hitta svaret
Lägg ihop tiotal och ental
Vilka har samma svar? Dra streck.
9 + 2
5 + 9
6 + 6
Lägg ihop varje talsort för sig. Börja med tiotalen.
5 + 7
7 + 4
8 + 6
7 + 7
9 + 4
8 + 7
6+9
6+7
6+8
En av bläckfiskarna ska bort. Ringa in den.
7 + 7
9 + 5
6 + 8
8 + 7
5+9
Måla alla snäckor som har svaret 62.
K2
48 + 4
Namn:
55 + 7
53 + 9
58 + 5
56 + 6
26 + 51 = 70 + 7 =
45 + 32 =
63 + 24 =
16 + 79 =
39 + 37 =
58 + 24 =
74 + 18 =
27 + 46 =
28 + 56 =
62 + 19 =
43 + 28 =
18 + 47 =
56 + 37 =
36 + 35 =
19 + 63 =
49 + 44 =
K2
Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan.
67 + 4 =
68 + 6 =
75 + 9 =
58 + 8 =
76 + 6 =
58 + 5 =
66 + 9 =
69 + 3 =
67 + 7 =
Räkna med uppställning. Lägg först ihop entalen.
1
57
+39
6
73 + 9 =
63
66
71
72
74
75
82
84
Y
I
T
N
K
M
A
D
27
+57
48
+35
16
+79
48
+26
Här får du själv ställa upp.
13 + 68
45 + 37
67 + 28
36 + 37
59 + 25
+
+
+
+
+
Hur mycket ska du lägga till för att komma till nästa snäcka?
48 +
56
Addition
57 +
65
+
72
+
81
Addition
57
Arbetsblad
2:2
Arbetsblad
2:3
Namn:
Hitta svaret
Lägg ihop tiotal och ental
Vilka har samma svar? Dra streck.
9 + 2
5 + 9
6 + 6
Lägg ihop varje talsort för sig. Börja med tiotalen.
5 + 7
7 + 4
8 + 6
7 + 7
9 + 4
8 + 7
6+9
6+7
6+8
En av bläckfiskarna ska bort. Ringa in den.
7 + 7
9 + 5
6 + 8
8 + 7
5+9
Måla alla snäckor som har svaret 62.
K2
48 + 4
Namn:
55 + 7
53 + 9
58 + 5
56 + 6
26 + 51 = 70 + 7 =
45 + 32 =
63 + 24 =
16 + 79 =
39 + 37 =
58 + 24 =
74 + 18 =
27 + 46 =
28 + 56 =
62 + 19 =
43 + 28 =
18 + 47 =
56 + 37 =
36 + 35 =
19 + 63 =
49 + 44 =
K2
Räkna ut och skriv rätt bokstav i rutan.
67 + 4 =
68 + 6 =
75 + 9 =
58 + 8 =
76 + 6 =
58 + 5 =
66 + 9 =
69 + 3 =
67 + 7 =
Räkna med uppställning. Lägg först ihop entalen.
1
57
+39
6
73 + 9 =
63
66
71
72
74
75
82
84
Y
I
T
N
K
M
A
D
27
+57
48
+35
16
+79
48
+26
Här får du själv ställa upp.
13 + 68
45 + 37
67 + 28
36 + 37
59 + 25
+
+
+
+
+
Hur mycket ska du lägga till för att komma till nästa snäcka?
48 +
56
Addition
57 +
65
+
72
+
81
Addition
57
Arbetsblad
2:4
Arbetsblad
2:5
Namn:
Namn:
Lägg ihop hundratal och tiotal
Räkna på ditt sätt
Välj själv om du ska räkna med talsorter eller med uppställning.
240 + 130 = 300 + 70 =
Tim har 48 räkor. Han fångar 15 till.
Hur många räkor har han då?
+
Svar:
450 + 220 =
470 + 310 =
230 + 650 =
520 + 440 =
360 + 230 =
610 + 280 =
140 + 520 =
Vilka fiskar fångar de? Dra streck.
Trixi har en ask med 57 vita och 37 rosa snäckskal på.
Hur många snäckskal är det på asken?
+
K2
Svar:
Vilken båt har svaret? Skriv båtens bokstav i rutan.
450 + 410
250 + 640
520 + 460
710 + 150
28 + 57 =
67 + 16 =
A73
S74
860
R75
49 + 25 =
O83
1.
K84
T85
2.
58 + 36
4. 64 + 29
3.
5.
6.
65 + 28
37 + 28
3.
540 + 340 =
450 + 430 =
340 + 620 =
1.
Addition
P
620 + 250 =
Skriv av och räkna i ditt räknehäfte.
58
430 + 350 =
170 + 620 =
36 + 48 =
47 + 24
2. 33 + 48
890
K2
350 + 630
520 + 370
Ringa in bokstaven vid det svar som är störst. Skriv bokstaven i rätt ruta.
36 + 39 =
1.
980
2.
3.
4.
5.
4.
220 + 640 =
E
M 460 + 410 =
A
R
360 + 530 =
U
S 710 + 170 =
J
O
170 + 720 =
K
L 610 + 260 =
E
5.
6.
6.
Addition
59
Arbetsblad
2:4
Arbetsblad
2:5
Namn:
Namn:
Lägg ihop hundratal och tiotal
Räkna på ditt sätt
Välj själv om du ska räkna med talsorter eller med uppställning.
240 + 130 = 300 + 70 =
Tim har 48 räkor. Han fångar 15 till.
Hur många räkor har han då?
+
Svar:
450 + 220 =
470 + 310 =
230 + 650 =
520 + 440 =
360 + 230 =
610 + 280 =
140 + 520 =
Vilka fiskar fångar de? Dra streck.
Trixi har en ask med 57 vita och 37 rosa snäckskal på.
Hur många snäckskal är det på asken?
+
K2
Svar:
Vilken båt har svaret? Skriv båtens bokstav i rutan.
450 + 410
250 + 640
520 + 460
710 + 150
28 + 57 =
67 + 16 =
A73
S74
860
R75
49 + 25 =
O83
1.
K84
T85
2.
58 + 36
4. 64 + 29
3.
5.
6.
65 + 28
37 + 28
3.
540 + 340 =
450 + 430 =
340 + 620 =
1.
Addition
P
620 + 250 =
Skriv av och räkna i ditt räknehäfte.
58
430 + 350 =
170 + 620 =
36 + 48 =
47 + 24
2. 33 + 48
890
K2
350 + 630
520 + 370
Ringa in bokstaven vid det svar som är störst. Skriv bokstaven i rätt ruta.
36 + 39 =
1.
980
2.
3.
4.
5.
4.
220 + 640 =
E
M 460 + 410 =
A
R
360 + 530 =
U
S 710 + 170 =
J
O
170 + 720 =
K
L 610 + 260 =
E
5.
6.
6.
Addition
59
Arbetsblad
2:6
Arbetsblad
2:7
Namn:
Vilket är ordet?
Hundratal, tiotal och ental
Vad gör räkorna? Räkna ut och skriv bokstaven i rutan.
Lägg ihop talsort för talsort. Börja med hundratalen.
314 + 474 = 700 + 80 + 8 =
635 + 247 =
124 + 553 =
316 + 435 =
432 + 247 =
727 + 156 =
251 + 538 =
448 + 544 =
325 + 353 =
477 + 418 =
625 + 162 =
K2
Namn:
508 + 165 =
677
678
679
687
787
788
789
798
Ä
A
K
S
R
R
N
E
269 + 527 =
K2
154 + 309 =
Vad gör krabborna?
471 + 426 =
824 + 154 =
Räkna med uppställning. Lägg ihop entalen först.
536 + 462 =
1
819
+166
5
653 + 214 =
232 + 756 =
540 + 347 =
428 + 123
867
877
887
897
977
978
988
998
B
R
A
B
T
A
L
B
Addition
428
+236
277
+613
254 + 519
336 + 244
136 + 657
+
+
+
Nu får du själv ställa upp.
136 + 741 =
60
345
+447
+
Addition
61
Arbetsblad
2:6
Arbetsblad
2:7
Namn:
Vilket är ordet?
Hundratal, tiotal och ental
Vad gör räkorna? Räkna ut och skriv bokstaven i rutan.
Lägg ihop talsort för talsort. Börja med hundratalen.
314 + 474 = 700 + 80 + 8 =
635 + 247 =
124 + 553 =
316 + 435 =
432 + 247 =
727 + 156 =
251 + 538 =
448 + 544 =
325 + 353 =
477 + 418 =
625 + 162 =
K2
Namn:
508 + 165 =
677
678
679
687
787
788
789
798
Ä
A
K
S
R
R
N
E
269 + 527 =
K2
154 + 309 =
Vad gör krabborna?
471 + 426 =
824 + 154 =
Räkna med uppställning. Lägg ihop entalen först.
536 + 462 =
1
819
+166
5
653 + 214 =
232 + 756 =
540 + 347 =
428 + 123
867
877
887
897
977
978
988
998
B
R
A
B
T
A
L
B
Addition
428
+236
277
+613
254 + 519
336 + 244
136 + 657
+
+
+
Nu får du själv ställa upp.
136 + 741 =
60
345
+447
+
Addition
61
Arbetsblad
2:8
Arbetsblad
2:9
Namn:
Välj hur du vill räkna
Tips och korsord
Välj om du ska räkna med talsorter eller med uppställning.
Ringa in rätt svar. Skriv 1, X eller 2 i tipset.
Hur mycket kostar böckerna sammanlagt?
A
B
C
450 + 340 =
586 + 10 =
426 + 353 =
1 709
X 690
2 790
1 686
X 596
2 587
1 778
X 779
2 789
D
E
56 + 28 =
439 + 247 =
1 74
X 75
2 84
1 686
X 685
2 676
+
Svar:
K2
Namn:
Hitta svaret i bilden. Måla.
316 + 146 =
blå
453 + 228 =
grön
631 + 259 =
gul
227 + 345 =
blå
765 + 109 =
grön
328 + 638 =
gul
TIPS
Fråga
1
X
2
A
B
C
D
E
K2
1
2
3
4
6
5
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
+
+
+
+
+
+
Vågrätt
1.
3.
4.
Skriv av och räkna i ditt räknehäfte.
136 + 437
2. 609 + 346
1.
62
Addition
514 + 248
4. 427 + 467
3.
5.
6.
358 + 225
843 + 139
6.
8.
10.
246 + 432
420 + 360
153 + 426
78 + 19
26 + 48
334 + 337
Lodrätt
11.
13.
14.
16.
17.
69 + 29
47 + 38
267 + 219
608 + 244
540 + 150
1.
2.
3.
5.
6.
7.
44 + 16
38 + 47
19 + 58
68 + 29
455 + 534
620 + 250
9.
12.
13.
15.
16.
103 + 382
27 + 57
16 + 66
48 + 18
55 + 25
Addition
63
Arbetsblad
2:8
Arbetsblad
2:9
Namn:
Välj hur du vill räkna
Tips och korsord
Välj om du ska räkna med talsorter eller med uppställning.
Ringa in rätt svar. Skriv 1, X eller 2 i tipset.
Hur mycket kostar böckerna sammanlagt?
A
B
C
450 + 340 =
586 + 10 =
426 + 353 =
1 709
X 690
2 790
1 686
X 596
2 587
1 778
X 779
2 789
D
E
56 + 28 =
439 + 247 =
1 74
X 75
2 84
1 686
X 685
2 676
+
Svar:
K2
Namn:
Hitta svaret i bilden. Måla.
316 + 146 =
blå
453 + 228 =
grön
631 + 259 =
gul
227 + 345 =
blå
765 + 109 =
grön
328 + 638 =
gul
TIPS
Fråga
1
X
2
A
B
C
D
E
K2
1
2
3
4
6
5
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
+
+
+
+
+
+
Vågrätt
1.
3.
4.
Skriv av och räkna i ditt räknehäfte.
136 + 437
2. 609 + 346
1.
62
Addition
514 + 248
4. 427 + 467
3.
5.
6.
358 + 225
843 + 139
6.
8.
10.
246 + 432
420 + 360
153 + 426
78 + 19
26 + 48
334 + 337
Lodrätt
11.
13.
14.
16.
17.
69 + 29
47 + 38
267 + 219
608 + 244
540 + 150
1.
2.
3.
5.
6.
7.
44 + 16
38 + 47
19 + 58
68 + 29
455 + 534
620 + 250
9.
12.
13.
15.
16.
103 + 382
27 + 57
16 + 66
48 + 18
55 + 25
Addition
63
Arbetsblad
2:10
Arbetsblad
2:11
Namn:
Liter och deciliter
Knuff
Spel för 2 deltagare. Ni behöver 5 spelmarker var. Ni ska ha varsin färg.
Klipp ut korten, blanda och lägg dem med framsidan neråt. Turas om att ta ett
kort. Räkna ut uppgiften och lägg en spelmarker i påsen där svaret finns. Om
motspelaren har spelmarker i påsen med svaret knuffar du ut dem. Om det är dina
egna marker i påsen får de ligga kvar. Det får bara finnas spelmarker i samma färg
i en påse. Den som först lyckas lägga ut alla sina spelmarker har vunnit.
Hur mycket rymmer de? Välj liter eller dl.
10
21
Namn:
98
43
Ni kan kontrollera
svaren med en
miniräknare.
87
K2
76
54
65
57 + 8
14 + 7
68 + 8
45 + 9
17 + 4
35 + 8
69 + 7
23 + 9
46 + 8
79 + 8
26 + 6
27 + 5
13 + 8
25 + 7
34 + 9
89 + 9
36 + 7
37 + 6
58 + 7
15 + 6
38 + 5
24 + 8
47 + 7
48 + 6
67 + 9
56 + 9
78 + 9
16 + 5
59 + 6
64
Addition
4
2
100
9 dl
15 dl K2
2 liter 1 dl
Måla de två hinkar som innehåller lika mycket.
3 liter 4 dl
12 + 9
Måla den flaska som innehåller mest.
1 liter 3 dl
32
5
4 liter 3 dl
2 liter 3 dl
34 dl
32 dl
Måla så mycket som du lägger till.
Hur många liter och deciliter är det tillsammans?
7 dl + 5 dl =
liter
dl
5 dl + 9 dl =
liter
dl
4 dl + 7 dl =
liter
dl
Addition
65
Arbetsblad
2:10
Arbetsblad
2:11
Namn:
Liter och deciliter
Knuff
Spel för 2 deltagare. Ni behöver 5 spelmarker var. Ni ska ha varsin färg.
Klipp ut korten, blanda och lägg dem med framsidan neråt. Turas om att ta ett
kort. Räkna ut uppgiften och lägg en spelmarker i påsen där svaret finns. Om
motspelaren har spelmarker i påsen med svaret knuffar du ut dem. Om det är dina
egna marker i påsen får de ligga kvar. Det får bara finnas spelmarker i samma färg
i en påse. Den som först lyckas lägga ut alla sina spelmarker har vunnit.
Hur mycket rymmer de? Välj liter eller dl.
10
21
Namn:
98
43
Ni kan kontrollera
svaren med en
miniräknare.
87
K2
76
54
65
57 + 8
14 + 7
68 + 8
45 + 9
17 + 4
35 + 8
69 + 7
23 + 9
46 + 8
79 + 8
26 + 6
27 + 5
13 + 8
25 + 7
34 + 9
89 + 9
36 + 7
37 + 6
58 + 7
15 + 6
38 + 5
24 + 8
47 + 7
48 + 6
67 + 9
56 + 9
78 + 9
16 + 5
59 + 6
64
Addition
4
2
100
9 dl
15 dl K2
2 liter 1 dl
Måla de två hinkar som innehåller lika mycket.
3 liter 4 dl
12 + 9
Måla den flaska som innehåller mest.
1 liter 3 dl
32
5
4 liter 3 dl
2 liter 3 dl
34 dl
32 dl
Måla så mycket som du lägger till.
Hur många liter och deciliter är det tillsammans?
7 dl + 5 dl =
liter
dl
5 dl + 9 dl =
liter
dl
4 dl + 7 dl =
liter
dl
Addition
65
Arbetsblad
2:12
Namn:
Min utvärdering
MatteSafari 3A
Kapitel 2: Addition
tycker jag det är: lätt
När jag ska:
K2
ganska
lätt
lägga ihop ental, t.ex. 8 + 5
veta hur mycket 46 + 7 är
lägga ihop tal med tiotal och ental, t.ex. 56 + 29
lägga ihop tal med hundratal och tiotal,
t.ex. 520 och 140
lägga ihop tal med hundratal, tiotal och ental,
t.ex. 123 + 258
svårt
Vad i kapitlet var roligast?
tycker jag det är: lätt
När jag ska:
66
ganska
lätt
säga hur många deciliter det går på en liter
dela upp 14 dl i liter och deciliter
gissa hur många liter en hink rymmer
Addition
svårt