Ett utdrag ur boken:
Vandringar i Sälenfjällen och Østre Trysil
Boken tar dig med på vandringar bland fjällen och de djupaste dalarna
både på den svenska och den norska sidan. Här hittar du platser som
Björnbäckdalen, Lundkvassberget, Flåsätra och Kvannbekksetra.
Berättelser om gamla fäbodar, folktron på det övernaturliga, minnesstenar och mycket annat. Visste du att flera platser har övergivits på
grund av rädsla för de underjordiska?
Stefan Nicolaisen
Led nr 12
Öjskogsfjället - Synddalen
Fakta
Avstånd
9 km
Höjdskillnad
+ 230, - 230
Svårighetsgrad Svår
Lämplig för barn Nej
Nu ska vi ge oss ut i ett av Sälenfjällens finaste områden, Öjskogsfjället och
Synddalen. Det ska dock genast sägas att det här är en mer krävande tur
eftersom det är många backar, stigarna är bitvis svåra att följa, vi ska göra ett
par vad och vi kan stöta på vilt. Utsikten är fin västerut samtidigt som det är
alldeles tyst omkring oss. För att gå denna led finns det flera alternativa startplatser som Backtäkten, Nytäkten eller Myrflodammen. Jag har valt Öjskogsfjällstäkten (parkering) som utgångspunkt, främst för att få avsluta turen med
den härliga vyn uppe på Öjskogsfjället som avgränsar området åt nordost med
en brant granbevuxen sluttning som syns vida omkring.
Öjskogsfjällstäkten – Synddalen
Vi parkerar bilen vid de södra fäbodstugorna och följer skogsbilvägen som sjunker i
en brant backe utför. Utsikten är fin västerut
samtidigt som det är alldeles tyst omkring
oss. Norrut har man öppnat upp terrängen
under 2009 och man ser den norra delen
av fäboden och får en fin vy norrut mot
Näsfjället.
En bit ner i backen delar sig skogsbilvägen
i två. Vi väljer den högra (västra) vägen och
njuter av utsikten där skredet på Synddalskläppen fångar vår uppmärksamhet. När vi
kommer ner till den röda jaktkojan kan en
kort avstickare bakom huset ner till Syndån
vara intressant. Mittemot jaktkojan på nordsluttningen av Synddalskläppen rinner en
bäck där den avslutande delen stupar brant
ner i Syndån.Vid mynningen i ån har en nipa
bildats. Höga smältvattenflöden har gjort
att Syndån delvis har eroderat fram höga
strandbrinkar och bitvis är stranden ängslik.
Vi fortsätter nu Synddalen söderut på en
härlig lättgången gammal körväg med höga
granar runt om oss fram till det första vadet
över Syndån. Det här vadet är stöveldjupt
men det kan vara klokt att redan nu förbereda sig med regnbyxor som tejpas nertill
eftersom det kommer fler vad om en stund.
En stav gör färden över betydligt stadigare.
Den härliga lättgångna körvägen fortsätter vidare in i den trånga dalbotten längs
Syndån. Efter cirka 10 minuters underbar
vandring kommer vi fram till nästa vad som
är aningen djupare än det första. Tittar vi
uppströms ser vi mängder av kullfallna träd
som har blivit riktiga brötar, förmodligen
en kombination av höga smältvattenflöden
och hårda vindar. Bästa vägen är rakt över
till stigens fortsättning på andra sidan. Strax
efter kommer vi till det sista vadet som är
ungefär lika djupt men bredast av de tre.
Bästa vägen är återigen mitt för stigarna
men om man tycker att det är för djupt eller
stritt vatten kan man backa lite och följa den
vänstra strandkanten något hundratal meter.
Där finns ett kullfallet träd som man med
lite balansakter och försiktighet kan nyttja
för att ta sig torrskodd över till ön i mitten.
Den återstående delen till andra sidan är
kort och går lätt. Här finns även resterna av
ett par gamla skogshuggarkojor.
Nu övergår den lättgångna körvägen till en
stig i en brant backe samtidigt som vi börjar
avlägsna oss lite från Syndån som rinner
djupt nedskuren under oss. Stigen blir mer
otydlig och efter en dryg kilometer måste vi
vara uppmärksamma. Plötsligt försvinner
stigen och vi står bland översilat gräs och
myrliknande terräng och plumsar mellan
tuvor. Stigen har strax innan vikt av åt höger
brant uppför mot myrarna. Är det blött
ute tror man nästan att man går i en liten
bäckfåra men något enstaka band visar att
vi är på rätt väg. Det är lättast att gå där
Den gamla körvägen på väg mot
det första vadet
det verkar vara öppningar i skogen, där går
oftast stigen. En halv kilometer senare vrider
leden åt vänster i rakt sydlig riktning och vi
passerar myrarna på de smalaste partierna.
Stigen är otydlig även här så man får ofta
söka sin väg själv eftersom det är svårt att
hitta referenspunkter i terrängen. Resterna
av en gammal ängslada fungerar som fångstarm och kommer vi hit är det klokt att vika
Från Synddalens fäbod
åt höger och uppför. Efter den andra myren
blir marken torrare och vi är strax framme
vid Synddalens fäbod där vi har gjort oss
välförtjänta av en rast.
Synddalen – Källfjällsstugan
Från fäboden tar vi av mot leden som vi ser
till höger mot stolpe 1316. Den följer vi nu
till vänster, över broarna och de tre kilometerna bort till Källfjället. Se beskrivning
under Källfjällsstugan – Närfjällsstugan.
Källfjällsstugan – Öjskogsfjället
Från Källfjällets raststuga går vi mot nordväst ett par hundra meter ner mot myren.
Enstaka snitslar visar vägen. Väl nere vid
myren är det snitslat vilken väg som man går
över på bästa sätt.
En annan stig som kommer från den norra
delen av fäboden ansluter från höger. Väljer
vi denna väg så har vi letat oss fram till den
stuga i fäboden som ligger längst i nordväst
och gått i en liten båge ner till den större
myren där vi följer högerkanten.
På andra sidan myren blir stigen lättgången
och stigningen är ganska snäll. Är vi här på
hösten har jaktlaget snitslat stigen upp till ett
stort antal älgpass. På några ställen får man
se noga efter vart stigen tar vägen då den
går över berghällar men det brukar ge sig.
Det finns en ödslig tjärn på höger hand som
fungerar som riktmärke, men det är lätt att
hamna för långt västerut vid en myrpassage.
Stigen är svår att skönja på andra sidan, samtidigt som det finns flera korsande djurstigar
i olika riktningar.
Nu har vi kommit upp på den första platån
och efter tjärnen har vi åter en härlig vandring bland fjällbjörk och mattor av olika
lavar, främst renlav, men även krypljung och
ripbär. Till slut har vi kommit förbi träden
och får en underbar utsikt över Synddalen
och Synddalskläppen. Nu ser vi även bort
mot den andra platån och högsta punkten
på fjället. Först måste vi dock gå utför en bit
och passera den lilla tjärnen innan vi påbörjar nästa stigning.
Stigen är till största delen lätt att följa och
det är lättvandrat. Landskapet öppnar nu
upp österut och vi ser långt, väldigt långt.
Horrmundsjön syns i fjärran och vid god
sikt kan vi skönja Städjan i Idrefjällen. Här
uppe kan vi gott kosta på oss att välja egen
väg för stigen håller sig mer inne bland björkarna. De avslutande tvåhundra meterna till
högsta platån och det vackra röset går dock
helt öppet, enbart mindre snår och några
enstaka träd orkar hålla stånd i det hårda
klimatet.
Utsikten norrut är härlig och vi ser hur
skogsbilvägarna upp mot Görälven skär sår
i skogslandet. Fäboden Öjskogsfjällstäkten
är inte synlig härifrån och vi kan bara ana
vilken utförslöpa som väntar. Stigen är lätt
att hitta och viker snett åt höger och det
börjar gå rejält utför på en gång. När vi
når trädgränsen tilltar lutningen och det är
jobbigt för fötter och knän. Leden följer en
gammal bäckfåra som bildar en naturlig väg.
Träden står nu tätt, det är mörkt och trolskt
och stannar vi till och tittar så belönas vi
med fantastiska formationer som träden har
gjort genom åren.
Uppe på topplatån är det mycket lättgånget och
fantastisk utsikt vid bra väder
Strax innan det blir som brantast och tätast
så skiljer sig snitslingen och stigen åt. Snitslarna visar vägen i en mer västlig riktning
vilket beror på att stormar har orsakat ett
riktigt virrvarr över stigen längre ner i den
östra kanten av det stora hygget. Den nya
stigen följer gränslandet mellan barr- och
björkskog och leder ganska rakt ner mot den
västra delen av fäboden och vår utgångspunkt.
Alternativ väg
Den ursprungliga stigen går genom ett stort
område med stormfällda träd som är lite
otäckt och rejält bökigt, men spännande
att gå i. Den försvinner in i brötarna och vi
får leta oss ner själva den sista biten som är
mycket sank på sina ställen. Stigen går inte
att finna längre. Det stormfällda området
gör att man lätt hamnar för långt österut
men skogsbilvägen fungerar som uppfångare
och leder oss tillbaka till fäboden. Går vi
norrifrån uppför sluttningen så är det snitslarna som gäller.
Anslutande leder:
Vid Synddalen kan man följa Södra Kungsleden västerut mot Kläppenskjulet samt följa
de gula ledkryssen söderut via Lördagsgraven mot Gruven.
Vid Källfjällsstugan kan man gå via fäboden
och österut ner till Backtäkten eller mot
sydost till Nytäkten (se dessa). Framförallt
det senare alternativet (Nytäkten) kan vara
en lämplig startpunkt för turen om man
vill. Dessutom fortsätter Södra Kungsleden
söderut över Källfjället mot Östfjällsstugan.
En annan intressant startpunkt för turen är
att gå från Myrflodammen till Synddalens
fäbod och fortsätta därifrån.
Det finns många spännande träd i den branta
nordsluttningen av Öjskogsfjället
VISSTE DU ATT...
På ostsluttningen av Öjskogsfjället är
granskogen välväxt och området känns
mörkt och trolskt. Sandstenen är här
uppblandad med diabas vilket ger en
växtlighet som inte liknar något annat i
Sälenfjällen. I skogen finns talrika källor
som bland annat resulterar i backkärr och
sumpskogar. Nedanför sluttningen vidtar
kärr av olika typer.
Ett stort snöskred på Synddalskläppens
östra sluttning i början på 1950-talet drog
med sig all skog på ett 8-10 hektar stort
område och för att kunna ta hand om allt
virke som fälldes byggdes vägen nere i
Synddalens botten. Det kala område som
uppstod har till stor del återplanterats,
främst med gran, men man kan se att
skogsgränsen i skredet är sänkt jämfört
med skogen på sidorna. I det gamla
skredet gick i slutet av 1980-talet ett
nytt skred som denna gång drabbade
en några hektar stor yta. Många träd är
dessutom knäckta av toppbrott på grund
av snötyngden.
ORER
SPONS
!
SÖKES
Vandringar i Säle
nfjällen och Østr
e Trysil
Stefan Nicolaisen
Den här foldern är ett utdrag ur boken,
som kommer att omfatta ungefär 300 sidor
och tryckas i 500 ex till att börja med, i en
kvalitet som gör bilderna rättvisa. Försäljningspriset blir ca 300 kr.
Det känns naturligt att erbjuda dig som
har en lokal förankring i området att delta
och du har tre olika sponsorpaket att välja
mellan:
Helsidesannons plus fri medverkan
på hemsidan i 3 år. Kostnad 5.000 kr.
Halvsidesannons plus fri medverkan
på hemsidan i 2 år. Kostnad 2.500 kr.
Kvartsidesannons plus fri medverkan
på hemsidan i ett år. Kostnad 1.300 kr.
För mer information kontakta
Stefan Nicolaisen
tel: +46 70 422 50 84
e-post: [email protected]
web: www.salenvandring.se
Författaren vid gapskjulet mellan Kvernmosetra och Kvannbekksetra.
Foto: Andreas Nicolaisen
Jag har skrivit om området på min hemsida sedan 1997. Nu har
flera års arbete utmynnat i denna bok.
En bok att sjunka ner i fåtöljen med där du inte bara följer med i
vandringarna utan även får mängder med fakta och historier kring
platserna.
www.salenvandring.se