Läs sammanställningen av medborgardialogen
DIALOG ÖSTRA SALA BACKE VERSION 1.3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING......................................................................4 TILLGÄNGLIGHET .................................................................... 21 BAKGRUND OCH SYFTE...........................................................5 IDENTITET........................................................................................24 METOD............................................................................................5 SYN PÅ OMRÅDET ....................................................................24 INLEDNING........................................................................................5 UTOMSTÅENDES SYN PÅ ÅRSTA OCH SALA BACKE ..... 25 TIDIGARE STUDIER.....................................................................6 FRAMTID OCH ÖNSKEMÅL................................................. 28 ALLMÄNT OM ÅRSTA OCH SALA BACKE...............................8 KOMMUNIKATIONER ..................................................................8 VARDAGSLIV....................................................................................8 BUTIKER OCH SERVICE ...........................................................9 BARN OCH UNGDOMAR .......................................................... 10 REKREATION............................................................................... 11 STADSMILJÖKVALITÉER....................................................... 12 FAVORITPLATSER .................................................................... 13 MINDRE ATTRAKTIVA PLATSER ........................................... 16 MÖTESPLATSER ....................................................................... 18 TRYGGHET ................................................................................ 20 FÖRHOPPNINGAR .................................................................. 28 ORO.............................................................................................. 29 SLUTSATSER................................................................................. 32 VARDAGSLIV.............................................................................. 32 STADSMILJÖKVALITÉER........................................................ 32 IDENTITET .............................................................................. 33 FRAMTID..................................................................................... 34 BARN OCH UNGA..................................................................... 35 TIO VIKTIGA SLUTSATSER..................................................... 35 BESTÄLLARE TEMAGRUPPEN AB Projektledare: Emelie Arnoldsson, Tema Arbetsgrupp: Caroline Johansson Fors, Kontoret för samhällsutveckling Karl Ingelstam, Kontoret för samhällsutveckling Henrik Juhlin, Kontoret för samhällsutveckling Emelie Arnodsson, Tema KONSULTGRUPP WHITE ARKITEKTER AB Arbetsgrupp: Anna Ågren, uppdragsledare Gustav Malm, handläggare Yaël Bratel, biträdande handläggare Viktoria Walldin, ansvarig specialist Illustrationer: Karolina Embring Fotografier: Gustav Malm och Yaël Bratel 3 SAMMANFATTNING En medborgardialog för etapp 2 av utvecklingsprojekt Östra Sala backe har genomförts under sensommaren 2013. Datainsamling har skett via kommunens aktivitetsdag, intervjuer och enkät. Denna rapport är en summering av hur invånarna i Årsta och Sala backe upplever de respektive områdena med fokus på de offentliga miljöerna vid Årsta torg och Årstaparken. Årsta är en stadsdel byggd på 1970-talet enligt modernismens ideal. Området präglas av punkthus i parkmiljö i den västra delen och ett villaområde i öster mot E4:an. Däremellan en stor och uppskattad park – Årstaparken. Låg flerbostadsbebyggelse i norr och söder. Invånarna ser ett värde i de trafikseparerade gång och cykelvägarna. För de äldre är det en trygghet och för de yngre en frihet att kunna röra sig fritt i området utan biltrafik. Småbarnsfamiljer uppskattar Årsta och de många grönområden och lekytor som finns. Årsta upplevs av utomstående inte lika positivt som av invånarna som bor där. ”Långt från stan”, ”rörigt” och ”inte så charmigt” är associationer som görs till Årsta. Avsaknad av funktionella mötesplatser i Årsta är ett problem. Idag är Ica-butiken det ställe där människor träffas. Invånarna har upplevt problem med ungdomsgäng som ”hänger” på Årsta torg kvälls- och nattetid, vilket skapar otrygghet. Vuxenvandringar i området har minskat problemet. Ungdomar och unga vuxna upplever Årsta som ett ”trött” och ”dött” område. Platser i Årsta där ungdomar möts är antingen på fotbollsklubben, eller så ”hänger” man kvällstid vid någon förskolegård. För unga vuxna finns inte heller så mycket aktiviteter i Årsta. Umgås gör man hemma eller i stan. Fika kan man göra i Gränby centrum. Sala backe beskrivs i motsats till Årsta som ”nära”, ”mysigt” och ”charmigt”. Området har en tydlig 1940-1950-tals prägel med mycket trevåningshus och villor längst i söder. Största anledningen till att besöka Årsta är Icaaffären. Trafiken längs med Fyrislundsgatan är ett orosmoment. Idag används den som genomfartsled och oron är stor över hur buller, luftmiljö och bilköer utvecklas då kraftledningsgatan bebyggs. Även parkeringsplatser för boende i Sala backe är ett stort orosmoment. Årstaparken är mycket uppskattad, men har potential att utvecklas till en mer allsidig park. Idrott och motion samt att rasta hunden är två återkommande anledningar till besök. De allra flesta besökarna passera dock på grund av att det är närmsta vägen mellan två punkter. Invånarna har blandade känslor inför exploateringen längs med kraftledningsgatan. De yngre är mer positiva till att det byggs lägenheter än de äldre. Äldre är även mer beroende av bostadsnära grönytor än unga som kan transportera sig längre. Endast ett fåtal har under intervjuer uppgett att de tror att exploateringen kommer att medföra något positivt för dem själva. Många tror att det kommer att bli alldeles för dyrt för dem. Oro finns även att fastighetsbolagen kommer att höja hyrorna ifall hela området blir mer attraktivt. En stor del av informanterna ser inte sig själva som målgrupp för det nya området. I Sala backe är det främst boende närmast kraftledningsgatan som känner sig berörda av projektet. De som bor längre västerut uppger att ”de rör sig inåt stan om de ska någonstans”. Det som händer längre österut är för tillfället inte så intressant. 4 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD Östra Sala backe (ÖSB) är ett stort utvecklingsprojekt i Uppsala kommun. Området ligger mellan de befintliga områdena Sala backe och Årsta i östra Uppsala. Östra Sala backe syftar till ge ett tillskott på bostäder i Uppsala samtidigt som man ”läker ihop” de två stadsdelarna Årsta och Sala backe. För att få en tydlig bild av vad invånarna i Sala backe och Årsta har för uppfattning om det planerade området genomfördes både kvantitativa och kvalitativa studier. Uppsala kommuns avsikt är att det ca två kilometer långa stråket, tidigare en kraftledningsgata, ska bebyggas med 2500 nya lägenheter. Arbetet planeras ta ca 10 år och genomföras i fyra etapper. Den nya bebyggelsen ska ha kvartersstruktur med stadskaraktär. Målet är att blanda funktionerna i Östra Sala backe då såväl service som bostäder och arbete tänks utgöra beståndsdelarna i stadsdelen. En medborgardialog genomfördes sensommaren 2013 inför planarbetet med etapp två. Denna studie redovisar resultatet av den genomförda dialogen. Syftet med rapporten är att lyfta fram och tillvarata den lokalkunskap som finns i området samt att undersöka de behov som finns för utveckling av de befintliga stadsdelarna Sala backe och Årsta. Vidare är syftet att synliggöra medborgares förhoppningar och farhågor inför kommande utbyggnad av Östra Sala backe. Medborgardialogen ligger till grund för det fortsatta planarbete bland annat som underlag för arbetet med paralella skisser. I studien studeras fyra teman; stadsmiljökvalitéer, vardagsliv, identitet samt framtid. De fyra kategorierna utgör en grund för de avslutande slutsatserna. Inledningsvis genomfördes genskjutsintervjuer på olika platser i Uppsala för att fånga upp vad ”folk på stan” har för uppfattning om Sala backe och Årsta. Genskjutsintervjuer är en intervjuform som är anpassad för snabba intervjuer där informanten1 tillfrågas i en offentlig miljö. Informanten är därmed inte förberedd eller inbjuden till att delta i en undersökning och tvingas därför lämna spontana svar. Totalt utfördes 62 stycken genskjutsintervjuer på tre olika platser; på Munkgatan och Sysslomannagatan i centrala Uppsala samt vid Årsta centrum. Uppsala kommun hade sedan tidigare en digital medborgarpanel, vilka består av invånare i Årsta och Sala backe, vilka uttryckt önskemål om att vara aktiva i en dialogprocess kring Östra Sala backe. Dessa personer erbjöds att svara på en webbaserad enkät kring hur man upplever dagens Sala backe och Årsta och hur man önskar de offentliga platserna ska se ut i framtiden. Cirka 200 personer erbjöds svara på enkäten och 91 svar inkom. Dessutom genomfördes åtta stycken fokusgruppsintervjuer där totalt 49 personer intervjuades. Fokusgruppsintervjuerna genomfördes under en timmes lång session där deltagarna fick svara på frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide baserad på teman som vardagsliv, stadsmiljökvalitéer och platsidentitet. Under intervjuerna användes ortofoton över Sala backe och Årsta på vilka deltagarna fick markera favoritplatser, sämre platser samt gång- och cykelstråk. 1 Informant är personer som intervjuas. 5 En aktivitetsdag genomfördes lördagen den 17 augusti på Årsta torg. Kommunen informerade om projektet samt svarade på frågor. Förbipasserande fick möjlighet att fritt nedklottra sina önskemål för Årstaparken och Årsta centrum på vita ark. Favoritplatser och mindre attraktiva platser märktes ut och diskuterades. Och invånarna fick lämna synpunkter på projekt ÖSB. Det empiriska materialet som samlats in används som underlag för rapportens analys och innehåll. TIDIGARE STUDIER Våren 2012 genomfördes en marknadsundersökning av Zellout för Uppsala kommun inför projekteringen av Östra Sala backe. Frågor som ställdes var bland annat hur Sala backe och Årsta uppfattades av de boende och vad som förväntades av det nya området Östra Sala backe. Det gjordes också en profilering av framtida målgrupper och deras behov. I denna studie framkom att invånarna i Årsta och Sala backe är relativt nöjda med sitt bostadsområde och den service som finns. Respondenterna trodde att det nya området kan tillföra kvalitéer till omgivningen. Men samtidigt finns det oro för att grönområden ska minskas och trafiken öka, med försämrad luftkvalitet som följd. Oro finns också för att de nya husen ska bli för höga. Figur 1. Arbetsprocessen 6 7 VARDAGSLIV Med vardagsliv menas i detta fall hur människor lever och rör sig i sin vardag. Hur transporterar man sig till arbetet respektive skola? Var uträttar man sina ärenden? Hur väl uppfyller området invånarnas behov i vardagslivet? ALLMÄNT OM ÅRSTA OCH SALA BACKE I Årsta bor ca 8100 personer och i Sala backe drygt 9600 personer. Årsta byggdes enligt modernistiska ideal på 1970-talet. Området var tidigare jordbruksmark med fruktodlingar. Området karakteriseras av ett antal punkthus längs med större delen av Fyrislundsgatan där även Årsta centrum finns med en Icabutik, vårdcentral och ett par butiker. Årstaparken ligger i mitten av området och runt denna finns ett antal flerbostadsområden med lägre höjd samt ett större villaområde. Drygt hälften av de boende i Årsta är singelhushåll utan barn. Knappt en tredjedel är barnfamiljer och resterande är par utan barn. Åldersfördelningen är relativt jämnt fördelad. Barn upp till 15 år utgör ca 17%, ungdomar och unga vuxna 1624 år 12%. Drygt hälften av invånarna är mellan 25 och 64 år, och de som uppfyllt pensionsålder och över utgör knappt en femtedel av invånarna. År 2008 var medelinkomsten i Årsta 267 000 SEK/ år2. rätter, och längst i söder finns ett mindre villaområde. Bebyggelsen är generellt låg med många trevåningshus, och ett par punkthus. Det finns gott om grönytor mellan husen och på innergårdarna. Källparken är den största parken i Sala backe. Brantingstorg är något av centrum i Sala backe med en Icabutik, bibliotek och ett par servicebutiker. I Sala backe finns mycket små lägenheter, vilket avspeglar sig på hushållssammansättningen. Nästan tre fjärdedelar av befolkningen bor i singelhushåll. En tiondel är gifta eller sammanboende, och resterande är barnfamiljer. År 2008 var medelinkomsten i Sala backe 242 000 SEK/år3. KOMMUNIKATIONER Cykel är ett populärt transportmedel i Uppsala, och detta inkluderar även Årsta och Sala backe. En majoritet av deltagarna uppger att de cyklar till vardags, åtminstone så länge det inte är halt ute. Även om de finns dem som vintercyklar så är dessa i minoritet. Från Årsta uppges det ta ca 15 minuter att cykla in till stan vilket de boende upplever som nära. Sala backe präglas av bostadsområden från 1940- och 1950 talen, med viss komplettering av senare årssnitt. Det finns en blandning mellan hyres- och bostads- Den väg de boende väljer att cykla beror på vilken del av Årsta respektive Sala backe som man bor i. Den huvudsakliga stråken för cykelpendling är i öst-västlig samt nord-sydlig riktning då cykelpendling sker till och från stan samt mot Gränby centrum och Boländerna. De trafikseparerade cykelbanorna i Årsta ses som något positivt, framför allt av äldre och för yngre. De äldre upplever det som otryggt att cykla på trafikerade gator. Pedagoger beskriver det som en frihet för barn att kunna cykla till skolan själva. De planfria korsningarna under Fyrislundsgatan är uppskattade 2 3 UNT. För ålderskategorien 20-64 år. UNT. För ålderskategorien 20-64 år. 8 av dessa grupper. Kvällstid och under den mörka perioden av året upplevs dessa gångtunnlar som otrygga, och icke-trevliga platser. Det som upplevs som en kvalitet dagtid när det är ljust, upplevs som en nackdel kvällstid. Pensionärer överlag uppger att man inte rör sig utomhus efter mörkrets inbrott. Ett flertal informanter uppger att de åker buss in till stan, till arbetet eller skolan. Buss nummer 4 och nummer 7 trafikerar Sala backe och Årsta. Uppgifter om att bussarna slutar gå vid 18-tiden på kvällarna och att detta skulle vara en anledning till att ta bilen istället för bussen har framkommit under dialogprocessen. ”Det är mest pensionärer som bor i Årsta C, det är kanske därför bussen slutar gå tidigt” (Man 31 år, Sala backe). Detta påstående visade sig inte riktigt stämma med UL tidtabell, men upplevelsen har varit att bussarna slutar att gå tidigt. Bilen används framför allt när det ska handlas eller barnen ska skjutsas till olika aktiviteter. Det finns flera större arbetsplatser utanför stan till vilka bilen uppges vara ett populärt transportmedel. Att ta bilen in till stan förekommer, men informanterna tycker att det i regel är för dyrt att parkera i stan för att det ska vara attraktivt. Även om ett fåtal uppger att de själva använder bilen flitigt i vardagen för transporter så finns en stor oro för vad som kommer att hända med trafiken på Fyrislundsgatan med anledning av utvecklingen av ÖSB. Medborgarna säger att det redan idag är mycket trafik och köer på Fyrislundsgatan, särskilt i rusningstrafik. Vägen används som genomfartsled av många som inte bor i eller ska besöka vare sig Årsta eller Sala backe. Många uppger att bilarna snarare kör i 70 km/h än den lagliga hasigheten på 50 km/h. Då vägen är dubbelfilig menar man på att den inbjuder till att köra fortare än högsta tillåtna hastigheten. Boende närmast vägen på Årsta sidan uppger att de störs mycket av trafikbullret från Fyrislundsgatan. tillräckligt med parkeringsplatser i Sala backe (från trafikutredning) håller de inte alls med om, istället menar de på att det är svårt att hitta parkeringsplatser i Sala backe. Gångstråken skiljer sig åt i Årsta och Sala backe. Medan de i Sala backe framför allt följer gatunätet är gångvägarna i Årsta separerade från gatunätet. Det finns de som går till arbete och skola eller in till stan, men dessa är i minoritet jämfört med cyklister. Några cyklister uppger att de går mer på vinterhalvåret, men de flesta övergår dock till buss under denna period. Den mesta gångtrafiken sker inom respektive område; barn och ungdomar som rör sig i den offentliga miljön, hundägare som rastar hunden liksom motions- och rekreationspromenader. BUTIKER OCH SERVICE ICA Årstahallen är den största och mest välbesökta butiken i Årsta centrum. Hit kommer invånare från Årsta och Sala backe för att handla mat. Förutom ICA så finns i Årsta centrum ett apotek, en sybehörsaffär, en tatueringsverkstad, en kiosk där man kan spela på trav, lotto etc. samt en veterinär och en restaurang / pizzeria. En bankomat finns men inget bankkontor. Missnöje har riktats mot att enbart viss paketutlämning finns lokalt. Väntar man postpaket så får man bege sig till Boländerna – ca 2 km bort - för att hämta ut detta, vilket särskilt för äldre uppges vara besvärligt. Vårdcentral, barnavårdscentral och tandläkare finns även i Årsta centrum vilket uppges vara mycket positivt och praktiskt. Svenska kyrkan har en kyrka och viss social verksamhet för äldre och yngre i anslutning till Årsta centrum. Boende längs med Johannesbäcksgatan i Sala backe är oroliga för vad som kommer att hända med deras parkeringsplatser när området bebyggs. Att det skulle finnas 9 Parkeringen utanför ICA på Årsta C beskrivs som problematisk. Platsen upplevs som kaotisk och med för få parkeringsplatser. Vid parkeringen finns även en återvinningscentral. Situationen i Årsta centrum är något speciell då det är en bostadsrättsförening som är fastighetsägare för såväl torget som Icahallen och vårdcentralen. Förtydligas bör att det är kommunen som har för avsikt att utveckla Årsta centrum. I Sala backe finns Brantings torg med en Ica nära, och ett mindre par butiker. Där finns även ett lokalt bibliotek och ett uppskattat bageri med kaféverksamhet. Längs med ”Gröna gatan” finns en grekisk restaurang och en videobutik. BARN OCH UNGDOMAR För att det insamlade materialet och vår analys ska avspegla ett barn- och ungdomsperspektiv hölls fokusgrupper med ungdomar (14-18 år), samt med förskolepedagoger med stor erfarenhet av mindre barns nyttjande och upplevelse av olika miljöer i det studerade området. I detta kapitel fokuseras på målgruppen barn och ungdomar. I Sala backe drivs det fem förskolor, två grundskolor (F- årskurs 4/6) samt ett gymnasium. I Årsta drivs sju förskolor samt två grundskolor (F- årskurs 6). Sedan Brantingsskolan lades ner 2013 har området som helhet ingen grundskola som erbjuder undervisning för årskurs 7-9. I Sala backe finns fritidsgården Brantingsgården (Brantan) och fritidsklubben Träffis, som riktar sig till de lite yngre barnen. För såväl de yngre barnen som för ungdomarna i Årsta och Sala backe bidrar de många grönytorna i området till höga vistelsevärden. Förskolorna bygger en stor del av verksamheten på att barnen ska få möjlighet att gå och röra sig i närområdet och därmed upptäcka och utmanas av andra miljöer än förskolans gård. Att ha tillgång till en varierad närmiljö med lekparker, grönytor och naturmark skapar förutsättningar för att förskolor kan bedriva en förskoleverksamhet där barn kan utvecklas motoriskt men även socialt. Intervjuade ungdomar vittnar vidare om att lekparker och parkmiljöer med sittytor är viktiga mötesplatser i området. Årstaparken och Källparken är av förskolorna uppskattade för den kuperade terrängen som vintertid bildar pulkabackar. Även inslagen av fruktträd och större stenar i Årstaparken bidrar till att skapa en stimulerande miljö för förskolornas verksamhet. På en av förskolorna har varje barn ett ”kompisträd” vilket de följer under ett år för att se hur det förändras över årstiderna. Även den lilla skogen, som ligger precis norr om Årsta IP, bidrar med miljöer som präglas av mer orörd natur, men här är ofta skräpigt vilket avskräcker från besök av förskolorna. En pedagog beskriver behovet av denna typ av miljöer: ”Vi har som pedagogik att inte gå till färdiga lekplatser. Naturmaterial och fantasi är viktigt, där barnen kan skapa själva.” (Kvinna fokusgrupp förskolepedagoger). Även om samtliga intervjuade höll med om att dessa miljöer är viktiga för verksamheten så är planlagda lekparker i området uppskattade besöksmål. Lekparkerna i Båtparken, Årstaparken och Rörparken är alla favoritplatser. Även mer privat präglade lekparker, som den i bostadsområdet Bondbönan nämndes som en favoritplats. 4H-gården i nordöstra Årsta är en favoritplats av samtliga intervjuade förskolepedagoger och utgör ett populärt utflyktsmål. Biltrafik är en starkt bidragande otrygghetsfaktor för förskolornas verksamhet. Trafikleder bildar barriärer till utflyktsmål. Tät trafik i samband med hämtning och lämning bidrar till olycksrikser. Det finns en oro att ny bebyggelse kommer 10 öka trafiken och därmed hämma tillgängligheten till närområdet och tryggheten i närmiljön. Som konkreta exempel nämndes behovet av trygga övergångar över Fyrislundsvägen, otrygghet i samband med besök av återvinningscentralen på Årsta torg (som ligger i direkt anslutning till dess välanvända parkering), högt trafiktryck kring Brantings torg och att bilar kör för fort på Fyrislundsvägen. I övrigt uttrycker många, speciellt i Årsta, en glädje över att ha nära till naturen. Omgivande skogar och naturmarker används flitigt. I skogen promenerar man, joggar eller plockar bär. Äppellundarna i Årstaparken nämns också som en positiv tillgång. Allén och utsikten längs Fyrislundsgatan är ytterligaren en uppskattad naturtillgång för boende i både Sala backe och Årsta. REKREATION ”Varje gång när jag kommer från jobbet tycker jag det är så fint när man kommer upp vid trädallén [Fyrislundsgatan], den förstår jag inte varför man måste ta bort”. (Kvinna 60 år, Årsta) Boende i Sala backe och Årsta lägger stort vikt vid de rekreativa värden som finns i de båda områdena. Årstaparken har en stor betydelse för många och en stark önskan att bevara parken och dess kvalitéer uttrycks ofta och med emfas. Vikten av att ha nära till naturen och känslan av ”luft mellan husen” anses vara en av de största kvalitéerna med Sala backe och Årsta. I Årstaparken finns ett motionsspår som är uppskattat men flertalet önskar att det kunde bli längre och eventuellt bör få belysning. Att motionsspåret spårades för skidor vintertid ansågs också vara positivt av flertalet. En saknad av isbana var också tydlig då detta saknades i området. Vidare är pulkabackarna i parken en stor attraktion för många barnfamiljer. Årstaparken ger också utrymme för flertalet gräsfotbollsplaner. Även Årsta IP:s konstgräsplan i syd östra delen av Årsta utgör ett uppskattat rekreationsvärde. På Årsta IP spelar klubbarna Vaksala IF (Uppsalas största förening), Nyby FK och Lokomotiv FF. De ungdomar som är aktiva fotbollsspelare menar dock att planerna som finns inte räcker till samt att de gräsparker som finns i Årstaparken är svåra att utnyttja annat än på organiserade träningar då målen står ihop låsta all övrig tid. ”En konstgräsplan räcker inte riktigt. Vaksala SK är Uppsalas största ungdomsklubb.” (Kvinna 16 år, Årsta) 11 STADSMILJÖKVALITÉER Hur byggs en socialt hållbar stad? Hur främjas integration snarare än segregation? Hur skapas en inkluderande stad där människor trivs och mår bra? Hur skapar man en stad där människor lever hållbart? Både frågor och teorier kring socialt hållbar stadsutveckling är många. Nedan ges en kort introduktion hur Boverket ser på socialt hållbar stadsbyggnad. En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningarna för människors möten förbättras och att jämställdhet mellan kvinnor och män främjas. Det finns ett antal återkommande teman beträffande socialt hållbar stadsutveckling vid områdesförnyelse4. Dessa är: •Helhetssyn – kombinera fysiska och sociala åtgärder. •Variation – skapa variation när det gäller funktioner, boende former och gestaltning. •Samband – länka samman olika delar av staden. Låt området bli en del av helheten. •Identitet – skapa förutsättningar för en positiv identifiering med sitt bostadsområde och ge detta en tydligare och mer positiv identitet utåt. •Inflytande och samverkan – utgå från dem som bor i områ det och genomför i samverkan med berörda aktörer. Stadsmässighet är idag ett vanligt positivt laddat begrepp. Det handlar om att blanda, inte bara bostäder och verksamheter, utan också olika boendeformer, mötesplatser och serviceutbud med mera. Det ska helst ske på kvartersnivå, även i ytterstadsmiljöer. Anledningen till att man vill ha denna blandning är för att få en levande och trygg boendemiljö, där det finns människor i rörelse över en större 4 Boverket, regeringsuppdrag IJ2009/1746/IU. 12 del av dygnet. Genom att skapa fler målpunkter och möjliga mötesplatser uppstår fler anledningar för människor att visats i det offentliga rummet vilket bidrar till en känsla av trygghet. Denna syn på samhällsplanering står i kontrast till, alternativt kan ses som en reaktion mot modernismens ideal som inspirerat befintlig bebyggelse i Årsta. Dessa ideal bestod snarare av att bryta med staden kvartersstruktur och förlägga bostäder på behörigt avstånd från arbetsplatserna, där arbetarna kunde koppla av. Bostäder skulle förläggas i en naturskön inramning, gärna i en park. Vardaglig service som så affär, skola/ daghem skulle finnas tillgängligt till bostäderna. Stadens mellanrum i form av parker, naturområden och torg är inte bara viktiga ur ekologisk synpunkt. Den bidrar till en mer hälsosam miljö även för människor då träd syresätter luften och renar den från föreoreningar. Träd bidrar även till att sänka temperaturen varma sommardagar. Forskning visar på att människor återhämtar sig bättre från sjukdom ifall man har ett träd eller grönt utanför fönstret5. Grönstruktur bidrar positivt till vår fysiska och mentala hälsa. Med bostadsnära natur åsyftas naturområde som kan nås till fots, ofta anges avståndet 300 meter som gräns för bostadsnära natur. Att det finns bostadsnära angränsande naturområden och mindre grönytor insprängda i bebyggelsen har stor betydelse särskilt för grupper som inte alltid tar sig så långt på kort tid som barn, funktionsnedsatta, äldre och sjuka. 5 FAVORITPLATSER Årstaparken är en given favoritplats i området, framför allt bland de boende i Årsta men även bland en del i Sala backe. Lek, fotboll, motionerande, rekreation, skidspår, bmx-bana och pulkaåkande är några av de aktiviteter som förknippas med Årstaparken. ”Äppellunden” är en särskild del av Årstaparken som är en kvarleva från den gård som en gång låg på platsen där fruktodling bedrevs. Fruktträden är ett mycket uppskattat inslag i parken. Ett ”fint” och ”trevligt” inslag menar vissa, medan andra även bedriver årlig äppelskörd här. Förutom äpplen så finns päron- och körsbärsträd. De många olika lekplatserna i både Årsta och Sala backe är mycket uppskattade inslag för de minsta och deras föräldrar. Årsta och Sala backe kyrkor beskrivs också de som favoritplatser dit människor söker sig. De kringliggande åker- och betesmarkerna benämns endast i positiva ordalag. Det upplevs som mysigt att det finns kor som betar på nära håll. 4 H gården i Årsta är mycket uppskattad, främst som ett utflyktsmål tillsammans med barn. Men även vuxna uppger att de beger sig dit om våren för att titta på nyfödda djurungar. Vaksala kyrka och Vaksala gärde med blomster beskrivs som en vacker plats. Liksom promenadvägen mellan Årstahallen och Årsta centrum. Allén längs med Fyrislundsvägen är ett uppskattat inslag, även om vägen i sig inte beskrivs i positiva ordalag. Evidensbaserad design, R Ulrich m.fl. 13 Källparken är en mycket omtyckt plats i Sala backe. Omdömena efter renovering är genomgående positiva. Vatten är ett uppskattat inslag liksom amfiteatern. Den offentliga hängmatta som placerats där väcker viss förvåning och förtjusning. Källparken uppfattades tidigare som en obehaglig plats med tillhåll för ”alkisar”. Det berättas att på 1940-talet åkte studenterna i Uppsala till Trefaldighetskällan i Källparken och köpte vatten för 5 öre glaset. Om det var en studentikos företeelse eller på grund av att vattnet ansågs vara hälsosamt förblir osagt. Byggmästarparken och Skomakarberget, Båtparken samt i Sala backe är andra populära platser. Invånarna i Sala backe uppger att de har fina bostadsgårdar där man vistas mycket. Att de som har bor på bottenvåning i vissa fall har möjlighet att nyttja närmsta gräsplätten utanför till ”sitt” ses som mycket positivt. Förskolepedagogerna menar vidare att gårdarna generellt är finare i Sala backe än i Årsta. Det finns en ungdomsgård vid Brantingstorg, det är dock ingen av deltagarna i denna dialog som ”hänger” där längre. Istället spenderar man tid på Årsta idrottsplats där Vaksala spelar fotboll, eller i någon av parkerna. Utanför skolor och förskolor är andra ställen där ungdomarna gillar att hänga, vilket bekräftas av både ungdomarna själva och pedagoger. Där finns bänkar att sitta på där man kan ”hänga ifred”, från vuxna och andra ungdomar. Boktryckarskogen och Vedskogen är andra populära platser för motion. Årsta centrum beskrivs både som en favoritplats och som en mindre attraktiv plats av många. Generellt uppges funktionerna i centrum som anledning till favoritplats framför torgets gestaltning. I figur 2-3 återfinns de utpekade favoritplatserna samt de mest nämnda orden i samband med diskussionerna om favoritplatser. Figur 2. Favoritplatser i Årsta och Sala Backe utifrån fokusgruppsintervjuerna representerat i ett ordmoln. 14 ©Uppsala kommun 2013 Figur 3: Favoritplatser i Årsta och Sala Backe från fokusgruppsintervjuer. 15 MINDRE ATTRAKTIVA PLATSER Det finns platser som är mindre uppskattade, både i Sala backe och Årsta. I Sala backe talar man främst om Brantingstorg som en tråkig plats. Dels för att den servics som finns på torget är anses otillfredställande och dels för att torgets utformning ses som enformig. Även Årsta centrum anses vara en oattraktiv plats av flertalet tillfrågade. ”Jag störs på nätterna av E4:an. […] Det är bara sydlig vind som hjälper mot oljudet.” (Kvinna, 64 år, Årsta) I figur 4-5 återfinns de utpekade platserna som anses vara mindre attraktiva samt de mest nämnda orden i samband med diskussionerna om de mindre attraktiva platserna. Det finns också platser som anses vara mindre attraktiva på grund av otrygghetsfaktorer så som Brantingsskolan, Brantingstorg, Årsta centrum m.fl. dessa behandlas under rubriken ”Trygghet”. ”Det är synd att torget är en parkeringsplats nu, tidigare var det torg med torghandel också, inte bara parkering som nu.” (Kvinna 35 år, Sala backe) ”Jag tycker generellt att arkitekturen kring Årsta centrum är tråkig. [...} Det känns 70-tal.” (Kvinna 26 år, Sala backe) Båda platserna anses vara tråkigt gestaltade och ha en brist på funktioner. Brantings torg är till stor del en parkeringsplats vilket nämns som tråkigt. Enligt förslag från informanterna kan torget utvecklas med både affärer och restauranger. Något som fler påpekar är att parkeringen skulle kunna ge plats åt torghandel. I Årsta centrum ansen en av de stora bristerna vara avsaknad av mötesplatser. Restaurangen Lyktan fyller inte det behov som finns av att kunna sätta sig ner och ta en fika eller äta med vänner och bekanta. Fyrislundsgatan som helhet och specifikt korsningen Fyrislundsgatan/Alrunegatan pekas också ut som en otrevlig plats på grund av den aggressiva trafiken. Många nämner att hastighetsbegränsningarna på Fyrislundsgatan inte respekteras och att detta gör vägen otrygg. Vidare anses E4:an liksom i viss mån Fyrislundsgatans trafik vara upphov till buller på grund av trafik. Beroende på hur vinden ligger och vilken del av Sala backe eller Årsta som avses är bullret mer eller mindre framträdande. Figur 4. Mindre attraktiva platser i Årsta och Sala Backe utifrån fokusgruppsintervjuerna representerat i ett ordmoln. 16 ©Uppsala kommun 2013 Figur 5: Mindre attraktiva platser i Årsta och Sala Backe från fokusgruppsintervjuer. 17 MÖTESPLATSER Funktionell mötesplats saknas på Årsta torg. Den absolut största enskilda anledningen till att besöka torget är för att handla i mataffären. Där kan man möta andra människor som också handlar mat. Torget är ingen plats till vilken man går till för att träffa andra, titta på andra eller bara vara. Torget upprustades för några år sedan, några bänkar och en fontän monterades, vilket beskrivs som en förbättring. För äldre är det välkommet med en plats de kan slå sig ned och vila under tiden som de uträttar ärenden. Ibland träffar man då på någon att prata med. Under årets varma dagar passade barnfamiljer på att köpa glass på Ica och sitta vid fontänen. Restaurangen Lyktan som finns beskrivs som av en del som en mötesplats, men för gemene man är det ingen restaurang dit man går för att äta med familjen. Stället har en lite negativ stämpel, även om många uppskattar hämtpizzan. Kyrkan bakom torget bedriver viss social verksamhet för äldre och ungdomar. Lekplatserna är likaså mötesplatser för de yngsta och deras föräldrar. De som främst använder Årsta torg som mötesplats, i en inte alltför positiv bemärkelse, är ungdomsgäng. Det har i medborgardialogen framkommit att det periodvis har varit problem med ungdomsgäng i Årsta, men att det på senare tid har blivit mycket bättre. Vuxen- och nattvandringar har bidragit till en lugnare och tryggare miljö på Årsta torg. Ungdomar upplever en avsaknad av lokaler att träffas på i området, vilket kan förklara att mötesplatser i parker och på lekplatser är populära. Det kan dock skapas vissa konflikter mellan yngre och äldre barns nyttjande av miljöerna. ”Tonåringar har ingenstans att vara. De behöver platser att sitta, lite lä och regnskydd. Det hänger mycket 10-16 åringar bland förskolorna.” (Kvinna fokusgrupp förskolepedagoger) ”Jag brukar hänga vid dagiset [Axelina förskola] , det finns en golvplatta där man kan hänga, vi brukar hänga vid altanen.” (Kvinna 18 år, Årsta) Några ungdomar upplever även Brantings torg som otryggt eftersom det där brukar ”hänga” lite äldre killar. Bristen på integrerande mötesplatser verkar bidra till att skapa konflikter i det offentliga rummet där vistelsen mellan olika grupper av barn och unga blir problematisk. Årsta IP och de många bollplanerna i Årsta generellt bidrar till att skapa aktivitet som sträcker sig utöver rekreation och idrott. Exempelvis är Årsta IP en samlingsplats för många ungdomar där klubblokalen är en uppskattad mötesplats. För de äldre finns Årstagården som mötesplats i södra Årsta. De har ett gym, boulebana och olika aktiviteter för pensionärer. Många äldre beger sig dit för att fika och umgås med andra äldre. ”Jag tar bara närmsta vägen när jag ska någonstans. Jag uppehåller mig inte direkt i området”. (Man 23 år, Årsta). 18 Bageriet vid Brantings torg är en uppskattad mötesplats i Sala backe. 19 ”Antingen träffas man på stan eller så ses vi hemma hos oss. Med vänner som har barn blir lekplatsen en naturlig mötesplats”. (Man 30 år, Årsta). Bageriet och konditoriet vid Brantings torg och dess tillhörande uteservering beskrivs som den trevligaste mötesplatsen i hela det stora området Årsta – Sala backe. Hit kan de flesta tänka sig att gå för att fika och umgås med vänner och familj. Årstaparken är i och för sig en mötesplats för många, men har potential att utvecklas. Vaksala fotbollförening bedriver träningsverksamhet här vilket medför att barn och föräldrar möts på denna plats. Även om Årstaparken nyttjas mycket för motion så är den främsta anledningen till vistelse i Årstaparken att det är den närmsta vägen mellan olika områden6. Det har i dialogprocessen framkommit tydliga önskemål om olika former av mötesplatser i Årsta, dessa redovisas under rubriken ”Framtid och önskemål”. TRYGGHET Då trygghet diskuteras i fokusgrupperna råder olika uppfattningar. En del grupper känner sig odelat trygga i Sala backe och Årsta medan andra har platser de upplever som otrygga. De flesta tycker dock att både Sala backe och Årsta är ett trygga och lugna områden. ”Årsta är lugnt, barnvänligt och har fina parker.” säger en 33-årig kvinna uppvuxen i Årsta. 6 Enkätsvar från medborgarpanel, 2013. En generell otrygghetsfaktor är bristen på gatubelysning, detta gäller flera ställen i Årsta och Sala backe, exempelvis längs Gröna gatan, i Källparken eller på fotbollsplanerna. Kvällstid bidrar detta till en otrygghetskänsla och i viss mån begränsad vilja att röra sig utomhus. Andra områden som upplevs otrygga är Brantingstorg, Brantingsskolan, och Årsta torg. Flertalet berättar att de känner sig otrygga på dessa tre platser på grund av att ungdomar brukar vistas där i grupp. ”Om jag går hem på en fredagkväll så är det den [Brantingsskolan] och Brantingstorg som jag undviker.” (Man 33 år, Sala backe) Många pekar på att ungdomsgängen inte är ett lika framträdande problem längre, men det kollektiva minnet gör sig påmint och många undviker fortfarande dessa platser. ”Det är ganska lugnt nu för tiden. Men det var stökigt och mycket ungdomsgäng på 80- och 90-talen.” (Kvinna 66 år, Årsta) Vissa platser anses också vara stökiga på grund av alkoholister. En del av Årstaparken kallas för ”Fylleparken” och även Årsta centrum och främst restaurang Lyktan påtalas vara tillhåll för alkoholister och skapa en otrygg stämning. ”Årsta centrum blir lätt stökigt vid Lyktan. Där är det mycket alkisar och polisen är ofta där.” (Man 40 år, Sala backe) En del naturområden upplevs också som otrygga. Den skogsdunge som benämns ”skogen” i syd östra Årsta anses vara skräpig och mörk. 20 Generellt upplevs både Sala backe och Årsta som trygga stadsdelar men tryggheten är för många kopplad till tid på dygnet. Det visar sig att det finns en distinkt skillnad på trygghetsupplevelse på dagen och på kvällen. Att röra sig ute kvälls- eller nattetid tycker många är obehagligt eller undviks. Tillgänglighet, torg och öppna platser anses generellt vara bra, med lutning åt ”varken eller” snarare än mycket bra. Detta kan tänkas bero på att det Årsta torg och Brantings torg de facto finns, men att nyttjande av dessa torg är relativt lågt. Brantings torg är till stor del ersatt av en parkeringsplats. Platserna är ställen som man passerar snarare än uppehåller sig på. TILLGÄNGLIGHET Fyrislundsgatan löper som en vattendelare mellan Årsta och Sala backe. Det finns ett par passager och ett övergångsställe mellan områdena, men man kan även se spår av att människor går över på ställen där det inte är tänkt att passera. De som bor i Sala backe uppger att man snarare drar sig ”in mot stan” än ”ut mot Årsta”. Sala backe upplevs som ett område som ligger nära stan. Nästan 90% av de svarande i medborgarpanelen uppger att närhet till stan är bra eller mycket bra i Sala backe. För Årsta är har 55% som svarat detsamma. Det är något fler som beskriver Årsta som ”långt bort” än ”nära”, medan Sala backe samstämmigt beskrivs som ”nära”. I Årsta är man framförallt nöjd med tillgången till parker och rekreationsområden, liksom tillgång till gång- och cykelbanor. Vilket man även är i Sala backe, dock inte riktigt lika mycket. I Sala backe är man mer nöjd med kollektivtrafiken än i Årsta. I Årsta är man något mer nöjd med samhällsservicen än i Sala backe, vilket kan tänkas bero på vårdcentralen. Tillgång till affärsutbud upplevs som relativt lika i de bägge områdena. Via fokusgruppsträffarna är det framförallt närheten till Gränby centrum och även Boländerna som medför att invånarna är nöjda med det kommersiella utbud som finns. Flera äldre beskriver det dock som krångligt att behöva åka till Boländerna för att hämta ut paket. Likaså beskriver personer utan tillgång till bil det som besvärligt att behöva släpa större tillhörigheter på cykeln till exempelvis kemtvätt. I Årsta har 55% av hushållen egen bil och i Sala backe har 41% av hushållen egen bil.7 7 För boende i Årsta är kopplingarna till Årstaparken mycket goda. Förutom den mest centrala delen runt Årsta skola sträcker sig parken i nord-sydlig riktning ned till Fågelhagsleden. För boende i Sala backe är kopplingen till Årstaparken inte lika tydlig då Fyrislundsleden utgör en barriär. De boende i Sala backe besöker i första hand de parkerna som finns på ”sin sida”, (Källparken etc.) För den som inte är bekant med området är det inte självklart var parken börjar eller hur man tar sig dit. Det upplevs som svårt att orientera sig när många av husen ser mer eller mindre likadana ut. ”Vi har hälsat på en kompis i området. Där jag var såg jag inga parker. Jag kände mig lost.” (Man 26 år, ej boende i området) Platsen som ska bebyggas nyttjas som grönområde av en del som bor i området. Kanske framförallt av dem som, av olika anledningar, tycker att det är svårt att ta sig till Årsta- eller Källparken. För dem som inte kan ta sig längre är projektområdet ett grönområde. www.unt.se/uppsala. Uppgift från 2009. 21 ”Jag tycker att det ska vara nära till naturen. När jag har rullator vill jag ha nära till naturen.” (Kvinna 64 år, Årsta) Det finns även yngre personer i Sala backe som uppger att de brukar jogga runt den före detta kraftledningsgatan. Årsta torg, en plats som är väldigt omtyckt av många, men flertalet saknar också grönska och sociala aktiviteter på och i anknytning till torget. 22 Trafikseparerade gång och cykelvägar upplevs som positivt, särskilt av äldre, under dygnets ljusa timmar, men otrygga då det är mörkt ute. Gångtunnlarna under Fyrislundsvägen upplevs även som obehagliga vintertid då där lätt blir vattenansamlingar som fryser på. 23 IDENTITET Stadsrum skapas av människor, vilka formas av andra människor som bor i staden. Dessa individer utformar sin livsmiljö efter sina behov samtidigt som de påverkas av den omgivande miljön. Denna dubbla process beskriver Edward Soja som den sociospatiala dialektiken8. Genom att arbeta både kvalitativt och kvantitativt med medborgardialog och enkätundersökning inför planeringen av etapp 2 av Östra Sala backeprojektet skapas en djupare förståelse och en bild av invånarnas förhoppningar och förväntningar. Områdets identitet kan ringas in med hjälp av platsobservationer och de insamlade utsagorna. På så vis skapas en bild av de informella rum och platser som vanligen förbises vid konventionella kartläggningar av områden. Människors identitet formas alltså av den fysiska miljön samtidigt som den fysiska miljön formar människorna. SYN PÅ OMRÅDET Sala backebor liksom Årstabor beskriver överlag sina områden i positiva ordalag. Fyrislundsgatan fungerar dock som en vattendelare mellan de två platserna och det är tydligt att de två områdena har lite olika identitet. Sala backe, som byggdes på 40- och 50-talen och uppfattas av boende och utomstående som en väldigt trevlig och gemytlig stadsdel, såväl av ungdomar som av äldre. 8 Soja, E. (1980). The Socio-Spatial Dialectic. Annals of the association of American geographers , 70 (2), ss. 207-225. I Årsta refereras det ofta till att det är lugnt nu, men har varit stökigt tidigare. Det finns en tendens att vilja visa på att Årsta är bättre än andra områden med sämre rykte. De positiva ordalag som beskriver Årsta har mycket med funktionerna att göra – Årsta är bra för här finns Ica, vårdcentral och en stor park. Åsikterna om hur Årsta ser ut rent arkitektoniskt går isär. Delvis beskrivs området som grönt och fint, eller så anses Årsta vara tråkigt och fult. De flesta är dock överens om att det finns starka kvalitéer i Årsta, så som trafiksepareringen och de öppna grönytorna. Hur områdena uppfattas skiljer sig åt beroende på ålder, livssituation och behov. En ung aktiv person uppfattar troligen Sala backe eller Årsta som tråkigt och långsamt medan en barnfamiljs behov uppfylls väl av den samhällsservice och fysiska struktur som finns i områdena idag. Enligt den enkätundersökning som gjordes sommaren 2013 framkom följande svar på frågan ”Hur skulle du bäst beskriva nuvarande Sala backe/Årsta som bostadsområde”. Deltagarna, som alla var boende i Sala backe respektive Årsta, fick välja tre ord att beskriva sina stadsdelar med. I figur 6 redovisas de mest frekventa svarsalternativen och fördelningen mellan stadsdelarna. Det vanligaste ordet för både Sala backe och Årsta var ”grönt”, även om Årsta fick fler röster. Det näst vanligaste ordet för båda områdena är ”tryggt”. Men annars skiljer sig svaren åt. Sala backe beskrivs som ”nära” (stan), ”mysigt” och ”charmigt” till skillnad från Årsta. Årsta beskrivs snarare som ”öppet”, ”tråkigt” och ”långt borta”. 24 UTOMSTÅENDES SYN PÅ ÅRSTA OCH SALA BACKE Allmänhetens syn på områdena stämmer till stor del överens med de boendes åsikter, även om det inte är alla som har varit där. Det finns en grupp som anser Årsta, och i viss mån Sala backe, ligga för långt bort från stan i förhållande till mer centrala områden. ”Årsta är långt bort från allt, det tar 40 min och promenera till stan.” (Kvinna 18 år, Sala backe) Den östra sidan av Uppsala anses också vara mindre attraktiv än den västra av en del av de tillfrågade. ”Områdena ligger på fel sida stan, tråkigt. Det känns som ett område med bara boende, inte liv.” säger en man, 45 år från Svartbäcken. Figur 6: Syn på Årsta respektive Sala backe från digital medborgarpanel. Dessa ord ger också en god bild av de skillnader i identitet som beskrivits för de två områdena där Sala backe anses vara mysigt och charmigt medan Årsta upplevs som grönt, tryggt och med mycket luft mellan husen. Då Östra Sala backe planeras finns farhågor att identiteten i området ska förändras till de befintliga hyresgästernas nackdel. Om nya dyra bostäder byggs kan det ha så väl sociala som ekonomiska konsekvenser för de boende. Hyreshöjningar och omflyttningar kan vara faktorer som gör att dagens Sala backe- och Årstabor inte vill eller har möjlighet att bo kvar. Sala backe och Årsta anses av de tillfrågade också vara otryggt i viss mån. Precis som de boende i områdena känner de till den ungdomsgängsproblematik som tidigare präglade Sala backe och Årsta präglar den bilden mångas minnen av stadsdelarna. ”Förort” är ett av de vanligaste orden att beskriva de båda stadsdelarna med även om Årsta oftare även läggs på en stämpel av miljonprogram. ”Jag skulle inte vilja flytta till Årsta, det är mer personligt här [Luthagen] och här är blandad bebyggelse, i Årsta är allt byggt på en gång.” (Kvinna, 80 år, Luthagen) 25 Sala backe beskrivs som mer gemytligt och ett gulligt 50- 60-talsområde. Även utomstående tycker att både Sala backe och Årsta är gröna och öppna områden som är trevliga att promenera igenom. Brantingstorget, anses av många vara tråkigt och i vissa fall även otryggt. 26 Bostadsområde i Årsta. 27 FRAMTID OCH ÖNSKEMÅL FÖRHOPPNINGAR ÅRSTA CENTRUM Till Årsta centrum önskas flertalet nya mötesplatser och etableringar så som caféer, restauranger, bagerier och uteserveringar. Torghandel och loppmarknad var de önskemål som kom i topp i enkätundersökningen. Det finns även en skara som tycker att tillgången till service är bra som den är i nuläget och vars förhoppningar främst är att bevara Årsta centrum och Årstaparken som det är idag. Gränby centrum, som ligger knappt två kilometer bort, erbjuder ett stort utbud av varor. Detta är en bidragande faktor till att boende i Sala backe och Årsta är nöjda med det närserviceutbud som finns i dagsläget. Det som saknas är snarare mötesplatser och småbutiker. “Jag skulle önska att det fanns småaffärer som inte var så kommersiella, med uteserveringar. Allt behöver inte handla om konsumtion”. (Kvinna 61, Sala backe) Ungdomar önskar också fler möjligheter till aktiviteter i Årsta. I dagsläget är det många som bara ”hänger”. De aktiviter sin finns lockar inta alla samtidigt som det är ett underskott på aktivitetsutbudet för ungdomar. Även vuxna ser bristen av aktiviteter för unga, men ser också möjligheten att vända det till något positivt. ”Gör Årsta centrum mysigt så att andra människor [än ungdomsgäng] vill vara där på kvällen. Vänd på myntet!” säger en förskolepedagog från Årsta. För att skapa ett myllrande folkliv krävs att alla grupper är med och skapar det. Ett sätt att få ett mer utåtriktat centrum är att visa upp de verksamheter som redan finns på platsen menar de boende. Detta kan göras genom till exempel utställningar arrangerade av de förskolor som finns i området. Ett annat sätt att aktivera Årsta centrum är att flytta ut aktiviteter, så som schackspel, boule eller basket, i offentliga rum. Dessa aktiviteter önskas ha en tydligare koppling till Årstaparken genom formgivning där lokala växter och träd kan vara inspirerande. ÅRSTAPARKEN Vad det gäller Årstaparken finns en hel del önskemål. En gemensam förhoppning inför framtiden hos samtliga tillfrågade var fler bänkar, gärna med ryggstöd. Att kunna sitta bekvämt i parken är en förutsättning för många, speciellt äldre, besökare. För att locka människor att besöka parken på sin fritid underlättar om det då finns exempelvis grillplatser, parkbord och papperskorgar. Att parken är väl underhållen är en förutsättning för att den ska kännas trevlig att besöka. Folk vill kunna slå sig ned i parken och ha det bekvämt. Idag har Årstaparken ett flertal fotbollsplaner, men för att locka den breda allmänheten krävs ett varierat utbud av aktiviteter. Förslag på vad som önskas är; utegym, upprustad motionsslinga, skoterdragna skidspår på vintern, utegympa, liten teaterscen och isbana på vintern. De befintliga fruktträd som finns är mycket uppskattade och en del vill se mer fruktbärande träd och buskar med ätliga bär. Förslag på att ha kryddträdgårdar och blomsterrabatter dit de boende kan komma och göra egna planteringar eller påta i de som redan finns uttrycks. Flertalet gillar de öppna ytorna, men de skapar också viss förvirring. Då det inte finns tydliga användningsområden för parken är det inte ovanligt att besökaren känner förvirring inför platsen och dess syfte. 28 Det bör också poängteras att Årstaparken är mycket uppskattad men dock största anledning till vistelse är att transportera sig igenom den då den ofta är snabbaste vägen mellan två punkter. Många i området har hund vilket gör att behovet av en hundrastgård är stort. Det skulle också kunna bli en social punkt där hundägare och andra intresserade kan samlas. Vatten är ett återkommandeönskemål. Utomhuspool eller utomhusduschar önskas av många och någon form av plaskdamm för barn. Även eller fontäner eller en ”naturlig” damm önskas. Många påpekar att det är viktigt med underhåll i de fall vattenaktiviteter införs. Ytterligare förslag på aktiviteter att tillföra för yngre är någon form av upplevelseeller temapark med inslag av natur. Det skulle fungera som något som stimulerar alla sinnen och samtidigt har en pedagogisk funktion. ORO Det finns en stor oro för att grönytorna i både Sala backe och Årsta ska försvinna i och med etableringen av Östra Sala backe. Då kraftledningsgatan ligger som en ”grön lunga” mellan de två bostadsområdena i dagsläget påtalar många att deras närmaste naturområde kommer förvinna och ersättas av hus. Höjder på de nya byggnaderna oroar också då det finns risk att de skuggar befintliga bostäder samt att den nya bebyggelsen inte överensstämmer stilmässigt med befintlig bebyggelse. Ytterligare farhågor rör avstånden till de nya husen, de boende som idag har långt till närmaste granne befarar att den privata zonen i hemmet kommer påverkas med nya grannar så tätt inpå. ”De klämde in för mycket på för liten yta när de planerade Östra Sala backe.” (Kvinna 31 år, Sala backe) Trafiksituationen och parkeringsplatser är också ett orosmoln inför framtiden. Trafiken på Fyrislundsgatan anses i dagsläget vara för intensiv och tros bli ännu intensivare ju fler som flyttar in till Östra Sala backe. Säkra övergångar påpekas vara nödvändiga och många oroar sig för framtida svårigheter att korsa Fyrislundsgatan. Parkeringsplatser är också en källa till stor oro. Då det i dagsläget anses vara svårt att parkera är risken att det blir en ohållbar situation om inte goda parkeringsmöjligheter planeras. ”Det är trångt med parkeringar i både Sala backe och Årsta, men jag har en egen parkeringsplats så för mig är det lugnt. Jag är skeptiskt till den parkeringsutredning som gjorts, jag tror inte på den”. (Man 35 år, Sala backe) Även parkeringarna vid Årsta centrum oroar då det i dagsläget ofta blir fullt. Då framtida exploatering förväntas höja besöksantalet finns risk att parkeringen inte räcker till. Boende i Årsta och Sala backe oroar sig också för att hyrorna i de befintliga områdena ska höjas och föra med sig stora omflyttningar. ”När ett område blir populärt så höjs även hyrorna, man blir straffad för att man trivs i sitt område. För de ensamstående, äldre är det svårt, de kan nog inte bo kvar.” (Kvinna 55 år, Sala backe) Informanter berättar om kraftiga hyreshöjningar till följd av renoveringar i Sala backe och påtalar att många äldre inte har råd att bo kvar. De förväntade höga boendekostnaderna i ÖSB förmodas leda till att de som redan bor i Sala backe och Årsta inte kommer att ha möjlighet att flytta till det nya området. Det riskerar också blir en skillnad i socioekonomisk status mellan befintliga och nya områden. 29 ”Det känns inte som att det byggs för mig, tror inte att jag kommer att ha någon glädje av det” (Kvinna 58 år, Sala backe) Det finns också en oro för att de grönytor som skapas i det nya stråket enbart kommer de nyinflyttade till gagn. Erfarenheter från närliggande bostadsrättsföreningar pekar mot att grindar och stängsel sätts upp som skydd mot allmänheten om innergårdarna upplevs blir tagna i anspråk i för stor utsträckning av allmänheten. ”Det räcker inte med att man ser in på gårdarna, den måste vara öppen för allmänheten.” (Kvinna 31 år, Sala backe) EXPLOATERINGEN Önskemål och förhoppningar kopplat till den nya exploateringen rör sig först och främst kring att behålla träden och allén längs med Fyrislundsgatan. Bebyggelsemässigt vill de tillfrågade ha blandad bebyggelse, storleksmässigt och vad det gäller upplåtelseformer. Utformningen får gärna vara ”gammal men med en modern touch”. När höjder kommer på tal pekar många på att det i dagsläget är högre bebyggelse i norr vilket följaktligen skulle göra det mer naturligt att bygga högre i den delen av exploateringen. Vidare önskas att det finns goda cykelförbindelser längs med den gamla kraftledningsgatan, både i nordsydlig- och östvästlig riktning. Det anses också vara viktigt med bra kollektivtrafik och täta bussförbindelser. Då det redan bor många äldre i området finns önskemål om god samhällsservice som gör det lätt att hämta ut paket och ta ut pengar. Att det byggs nya äldreboende – och trygghetsboende anses också vara viktigt. Många önskar också att det ska tillkomma en högstadieskola då det inte finns i dagens läge. De mötesplatser som skapas bör också vara till för en blandad målgrupp, både unga och gamla. Flera hoppas på ett mer levande område. I dagsläget beskriver boende tonåringar Årsta som ett ”supertrött område”. Generellt är också önskemål om bättre belysning så att människor vågar röra sig ute om kvällarna. Det finns en allmän upprördhet över kommunens beslut att spara in pengar på belysningen. Den samlade bedömning som gjorts utifrån insamlat material mynnar ut i flertalet slutsatser. Konklusionen ska ses som ett vägledande och summerande avsnitt där de essentiella dragen för de respektive stadsdelarna lyfts fram. För stora fönster anses inte vara attraktivt i ett tätbebyggt område då grannen kommer allt för nära inpå. Men verksamheter och skyltfönster i bottenvåningarna är välkommet. En annan viktig faktor när det byggs tätt är att de tillfrågade önskar att det ska vara allmän platsmark på innergårdarna och inte avstängda gårdar. Det ska vara lätt att passera och uppehålla sig i Östra Sala backe. ”Öppet” är ett ord som ofta återkommet. Risken är annars att exploateringen blir till en barriär. 30 Fotbollsplan i Årstaparken med ”pulkabacken” i bakgrunden över vilken motionsslingan går. 31 SLUTSATSER Den samlade bedömning som gjorts utifrån insamlat material mynnar ut i flertalet slutsatser. Konklusionen ska ses som ett vägledande och summerande avsnitt där de essentiella dragen för de respektive stadsdelarna samt fyra teman lyfts fram. De sociala mönster som formar behov och beteenden som tagits upp i denna rapport är ett gott underlag att bygga, planera och designa ett Östra Sala backe för alla medborgare. VARDAGSLIV Årsta är ett uppskattat och upplevs för det mesta som ett tryggt bostadsområde. Stadsdelen tyngs till viss del av tidigare problematik med ungdomsgäng som skapade en otrygg stämning. I dagsläget är problematiken med ungdomsgäng i princip överspelad. De flesta menar att Årsta är tryggt och jämför med andra ”problemområden” där bilar bränns och slagsmål är ofta förekommande. Trots detta finns det en grupp som drar sig för att gå ut på kvällar eller efter mörkrets inbrott. Detta delvis beroende på att den gamla problematiken lever kvar och delvis på grund av dagens existerande och upplevda otrygghetsfaktorer. Årsta uppskattas framför allt för sina många funktioner. Ica och vårdcentralen i centrum liksom den geografiska närheten till Gränby och Boländerna medför att serviceutbudet upplevs som bra för gemene man. Boende i Sala backe uppger att de sällan beger sig till Årsta, om de inte har en specifik anledning. Att handla på affären är en vanlig anledning. Vi åker in till stan istället (för Årsta) är en återkommande kommentar från boende i Sala backe. Det är framför allt de som bor närmast kraftledningsgatan som ser sig som direkt berörda av projekt ÖSB. De som bor längre in i området är mer positivt inställda till exploatering. Årstaparken är ett populärt rekreationsområde. Parken används såväl för motion, rekreation som socialt umgänge. Några av de mest uppskattade inslagen i parken är pulkabackarna och fotbollsplanerna. Brister ses vara avsaknad av aktivitetsmöjligheter som exempelvis boule, basket eller badplatser. Årstaparken utnyttjas dock inte till sin fulla potential, mer om det under rubriken ”Stadsmiljökvalitéer. Kraftledningsgatan som ska bebyggas fungerar i dagsläget delvis som en rekreationsmiljö. För äldre eller andra personer med nedsatt möjlighet att röra sig längre sträckor, fungerar kraftledningsgatan som ett grönområde, kring vilken de kan promenera runt. De ger också en grön utsikt från lägenheter med fönster riktade mot Fyrislundsgatan. STADSMILJÖKVALITÉER En god stadsmiljö karakteriseras enligt dagens ideal genom en god blandning av bostäder, verksamheter, mötesplatser, serviceutbud, rekreation mm. Vad gäller bostäder ska även blandning finnas genom upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. I både Årsta och Sala backe kan blandningen av funktioner anses vara låg, även om områdena upplevs som olika. Bägge områdena domineras av bostäder. Antalet arbetsplatser och verksamheter är begränsat. Närheten till Gränby, Boländerna och 32 stan medför dock att merparten av de boende tycker att serviceutbudet är ganska bra. Det är främst äldre som saknar den riktiga närheten till t.ex. bank- och postservice. Mötesplatserna som finns i Årsta och Sala backe är framför allt anpassade för barn, småbarnsföräldrar och äldre. För segmentet däremellan är mötesplatserna i området kraftigt begränsade. Fler och mer varierade mötesplatser i Årsta och Sala backe liksom fler verksamheter skulle bidra till att skapa en naturlig blandning och ett flöde av människor i de offentliga miljöerna under olika tider på dygnet. Genom att kombinera fysiska och sociala åtgärder för ungdomar så kan en tryggare miljö för alla skapas. Projekt Östra Sala backe syftar till förutom att skapa bostadsförsörjning till att länka samman Årsta och Sala backe. Deltagarna i medborgardialogen har dock snarare uppfattat projektet som (eller är oroliga för) att byggnationen kommer att bli en barriär mellan de bägge områdena. Oro finns för hur de framtida kopplingarna mellan Årsta och Sala backe ska se ut. Många äldre och yngre som vistas utomhus dagtid är oroliga för att de trafikseparerade gång- och cykelvägarna ska försvinna, särskilt de under Fyrislundsgatan. För äldre och yngre är det en kvalité att slippa ge sig ut i trafiken på cykel. Dock upplevs samma gång- och cykelvägar ofta som otrygga kvälls och nattetid. Även om många beskriver Årstaparken som en resurs för rekreation och motion så är den vanligaste anledningen till besök i Årstaparken att det är närmaste vägen mellan två platser. I dagsläget passerar många parken i syfte att ta sig in till stan eller andra destinationer. Med fler målpunkter blir chansen större att människor stannar upp och utnyttjar de möjligheter som parken erbjuder. Det är också troligt att en breddad målgrupp lockas till parken om aktivitetsmöjligheterna utökas. De många stora öppna ytorna beskrivs i positiva ordalag, men samtidigt skapar de viss förvirring; ”vad ska jag göra här?”. IDENTITET Arkitekturen i Årsta upplevs av många som tillfredställande medan andra anser att den är tråkig och oestetisk. Årsta anses ha en förortskaraktär och präglas av en lugn atmosfär som i vissas ögon gränsar till tråkig och långsam. Åsikterna om Årsta centrum går isär. För många är det en omtyckt och gemytlig plats. Detta gäller dock inte alla och flertalet tycker att det är en otilltalande och otrygg miljö. Det som är uppskattat är matbutik, apotek och vårdcentral. Mindre uppskattat är den omgivande arkitekturen, och i viss mån den rådande utformningen av torget, stenläggningen och bristen på grönska. Andra bidragande faktorer till missnöje är bristen på sociala mötesplatser så som caféer eller restauranger. I Årsta finns endast en restaurang vilken snarare bidrar till en otrygg stämning och missnöje. Även parkeringsmöjligheterna anses vara begränsade då den parkering som finns utanför mataffären ofta är full. Inför stundande exploatering och förväntat ökat besöksantal tror många att parkeringssituationen kommer att förvärras. Årsta centrum är ingen stor handelsplats. Boende ser istället möjligheten till ett småskaligt centrum med butiker och caféer som kan fungera som ett socialt nav och knutpunkt för de närboende. Möjligheter att använda befintliga tomma lokaler borde utnyttjas och önskemål på funktioner är till exempel second-hand affär/loppis, torghandel eller bank och postutlämning. Sala backe betraktas som ett lugnt och trivsamt område. Arkitekturen i stadsdelen är uppskattad och gemytlig. Sala backe anses ha ett bra läge nära stan, Gränby och naturen. 33 Negativa inslag i Sala backe är Brantingstorg som anses vara degenererat och nedgånget. Parkeringsplatser anses vara för få i Sala backe i stort och en oro för hur tillgången till dessa ska påverkas av den kommande exploateringen uttrycks. Källparken, som nyligen upprustats är den stora attraktionspunkten i Sala backe. Otroligt uppskattat är också Bageri Branting som ligger invid Brantingstorget. Dock krävs ökade öppetider på kvällar och helger för att platsen ska bli ett socialt nav. FRAMTID Östra Sala backe för med sig nya möjligheter till området. Det finns en önskan bland boende i Sala backe och Årsta om utökad närservice och bättre kommunikationer. Detta kan troligen påverkas positivt av utbyggnaden av den gamla kraftledningsgatan. Samtidigt som oron är stor för den nya exploateringen ser många även nyttan och behovet av nya bostäder. Som negativt ses dock att de boende har små möjligheter att flytta in i det nya området på grund av de förväntat höga priserna. De ser då ingen egen vinning av projektet. En stor oro gäller även trafiken på Fyrislundsleden. Trafiken anses idag vara ett problem som bara kommer att öka i och med ett stort tillskott av nya bostäder. De boende oroar sig även för att utformningen av Östra Sala backe inte ska matcha befintlig bebyggelse, dock tror många att det kommer blir ett designlyft för stadsdelarna. Unga vuxna som vill flytta hemifrån eller nyligen har flyttat till sitt första egna boende är generellt mer positivt inställda till att det byggs bostäder än äldre. Målet är att Östra Sala backe ska bidra till minskad barriäreffekt mellan Sala backe och Årsta. Det är troligt att målsättningen uppfylls om det nya området är inbjudande och öppet för såväl boende som besökare. Flertalet boende i Årsta och Sala backe har poängterat vikten av allmän platsmark och parker i det nya området. Om detta lyckas har Östra Sala backe stora möjligheter att verka integrerande och aktiverande i området. Östra Sala backe har också möjlighet att bidra med ökad service i form av caféer och små butiker som idag saknas i både Sala backe och Årsta. Riskerna med Östra Sala backe är att området upplevs som en stoppkloss mellan Sala backe och Årsta. Om attraktionspunkterna i området inte blir tillräckligt starka finns det också risk att området enbart blir en genomfart och inte en målpunkt i sig. Det finns också risk att Östra Sala backe blir ett socioekonomiskt likriktat område som utesluter ekonomiskt svaga grupper, om de aktiviteter och attraktioner som erbjud inte vänder sig till en bred allmänhet. Då området troligen blir dyrt att bo i krävs andra tillvägagångssätt för att locka en bredare målgrupp. Dessa metoder kan vara att bygga små lägenheter som trotts höga kvadratmeterpris kan köpas för en mindre summa, det kan också handla om att inte stänga ute allmänheten från innergårdar och upprätta verksamheter som är av intresse för boende i grannstadsdelarna. Det finns stor potential att uppnå en god och varierad bybyggelse som lockar till interaktion. Både Sala backe och Årsta är omtyckta områden som har uppskattade resurser. Källparken och Årstaparken är båda populära och väl använda platser. Andra uppskattade aspekter är vårdcentral, matvarubutiker och närheten till natur, stadskärnan och Gränby centrum. Som det komplexa område Östra sala backe kommer att bli har det alla möjligheter att leva upp till förväntningar om folkliv och god service. För en lyckad integration med befintliga områden krävs dock en noggrann anpassning till de 34 olika målgruppernas behov. Ungdomar, medelålders och äldre måste alla kunna uppskatta och trivas i ett framtidens Östra Sala backe. På samma sätt måste befintliga Sala backe- och Årstabor känna att det nya området är en resurs som tillför och underlättar vardagslivet i östra Uppsala. 2. Årsta uppskattas främst för sina funktioner. Kring arkitektur och gestaltning går åsikterna isär. 3. Sala backe upplevs som charmigt, nära stan och mysigt. Boende i Sala backe besöker inte Årsta om man inte har en anledning till det. Vanligaste anledningen är att handla på mataffären. BARN OCH UNGA 4. Äldre upplever Årsta som en lugn och trygg plats dagtid. Kvällstid vistas man sällan utomhus. Årsta beskrivs som mycket barnvänligt av föräldrar och pedagoger. För att barnens behov ska uppfyllas i Östra Sala backe krävs att sociala och fysiska åtgärder kombineras. De små barnens fria lek är av stor vikt. Barnen behöver ta platsen i anspråk och med hjälp av omgivnigen och skapa sin egen lek. Detta bidrar till att utveckla barnens kreativitet och självbild. 5. Ungdomar upplever Årsta som ”stentrött” och tråkigt. Tidigare har otrygghet förekommit pga. ungdomsgäng som ”hängt” och ”dragit runt” i Årsta. Detta problem anses nu vara avhjälpt genom vuxenvandringar kvälls- och nattetid. I dagsläget finns stora gröna resurser men få ställen avgränsade för lek. Ett exempel är Årstaparken som förvisso är både stor och grön, men det finns få platser syftade till att leka på i avskildhet. Då öppna ytor bidrar till en rumslig förvirring skulle avgränsade rum i parken underlätta leken även för de små liksom inbjuda familjer och andra besökare till att använda dessa rum i syfte att umgås. Det behövs också något som attraherar ungdomarna i området. I dagsläget finns få aktiviteter eller möjligheter för ungdomar att träffas och umgås i egna lokaler. Det efterfrågas ställen där unga kan träffas i grupp i utemiljöer, gärna platser där man kan träffas både sommar och vinter som har tak. TIO VIKTIGA SLUTSATSER 1. Trafiken på Fyrislundsgatan och den förväntade ökningen av trafik till följd av ÖSB oroar invånarna i Årsta och Sala backe. Även parkeringssituationen oroar. 6. Både Årsta och Sala backe karakteriseras av låg blandning av verksamheter och avsaknad av funktionella mötesplatser. Årsta torg är idag ingen mötesplats. Människor stöter ihop med andra de känner när de handlar, men man beger sig inte till torget för att träffa folk eller umgås. 7. De boende är mycket måna om sina grönområden. Man vill även se allmän platsmark och parker insprängt i den nya bebyggelsen. 8. Äldre som bor nära kraftledningsgatan uppfattar denna som ett grönområde. Särskilt trädallén längs med Fyrislundsgatan är mycket uppskattad av människor i alla åldrar. 9. Årstaparken är populär men har större potential än vad som framkommer idag. En mer mångfacetterad park med olika aktiviteter skulle högst sannolikt göra parken mer välbesökt och attraktiv. 10. De boende i Årsta och Sala backe upplever inte att projekt ÖSB kommer att medföra något positivt för dem själva. Många är positiva till att det byggs bostäder, men man ser mest nackdelar för egen del. 35
© Copyright 2024