Källkritik Källkritik är en metod att kritiskt granska information från olika typer av källor. Källkritik har sedan länge varit en viktig del av historievetenskapen, men används numera ganska brett inom t.ex. humaniora, samhällsvetenskap och journalistik. Idag pratar vi mycket om källkritik i kombination med att söka och värdera information på Internet eller att skriva uppsatser på olika nivåer i utbildningsväsendet. Grundtanken är fortfarande densamma; metoder för att kritiskt granska och bedöma källor. Olika typer av källor Källor kan vara av olika slag; dagböcker, brev, filmer, ljudinspelningar, text på Internet, mynt, arkeologiska fynd och mycket annat. Man kan dela upp källor i muntliga, skriftliga och materiella. De skriftliga och muntliga källorna kan man kalla berättande källor, för de berättar om något som har inträffat. De materiella källorna kan man kalla kvarlevor, därför att de kan vara fysiska bevis på att en händelse faktiskt ägt rum. Kvarlevan bedöms ha ett säkrare värde som källa eftersom den är samtida med en händelse och en del av själva händelsen. Inom källkritiken skiljer man också på Primära källor (förstahandskällor) Sekundära källor (andrahandskällor). Kvarlevor eller en person som bevittnat en händelse är exempel på förstahandskällor. Den som i ett senare skede återberättar vad som hänt med hjälp av primärkällorna, skapar en sekundär källa. Förstahandskällan räknas förstås som den mest tillförlitliga inom källkritiken eftersom den till skillnad från andrahandskällan är oberoende. För att öka trovärdigheten så använder man flera av varandra oberoende sekundärkällor. Källkritiska metoder Det finns flera olika metoder och arbetssätt för att bedöma trovärdigheten hos källor. I den traditionella källkritiken tar man ofta upp några centrala begrepp. Äkthetskritik En bedömning av om materialet är äkta eller förfalskat, manipulerat. Närhetskritik Ju närmare i tiden för händelsen en berättande källa är, desto större trovärdighet. Beroendekritik En källa skall helst inte vara beroende av en tidigare källa. En källa som återberättats i flera led, minskar i trovärdighet Tendenskritik Vem eller vilka intressen ligger bakom en berättande källa. Funktionell kritik Källan måste sättas i sitt sammanhang och värderas utifrån det. Nyare råd och tips är ofta mer allmänt hållna, men de frågor man skall ställa till källmaterialet har i grunden stora likheter med ovanstående. Vilken typ av källa är det? Är den äkta? Vem står bakom källan? Vad var avsikten, syftet? Är innehållet vinklat, tendensiöst? Hur presenteras informationen? Var kom källan till? När kom den till, aktualitet? Hur används källan? Källkritik på Internet De metoder och de tips som nämns ovan är mycket användbara även när man granskar källor på nätet. Det finns emellertid andra saker som man också bör tänka på när man använder sig av Internets innehåll. På nätet finns många tveksamma och direkt lögnaktiga webbplatser. Med hjälp av den nya teknologin kan de lätt framstå som seriösa och korrekta. Vill man manipulera eller lura besökarna så använder man webbadresser som är snarlika de riktiga, skapar sidor som ser ut som myndigheters eller bankers, använder ett språk som förefaller trovärdigt osv. Var kritisk. Undersök webbadressen. Myndigheter, universitet, institutioner m.fl. bedöms generellt sett mer trovärdiga än personliga hemsidor när man ägnar sig åt källkritik. Det finns även möjligheter att söka i register efter vem som står bakom en viss Internetadress. www.iis.se för svenska domäner(webbadresser) www.allwhois.com för hela världen. Sök efter uppgifter på webbplatsen som gör att du kan kontrollera upphovsman och syfte. Kan man kontakta den som är ansvarig? Är det en enskild person eller t.ex. en organisation? Finns det en presentation av webbplatsen, dess uppbyggnad, dess syfte? Vilken verkar vara målgruppen för webbplatsen? Många webbplatser är kommersiella eller reklamfinansierade. Verkar det påverka informationen på sidorna? Hur aktuell är informationen? Framgår det när sidor uppdaterades senast? Har sidan länkar till andra webbplaster? Vilka, och vilket intryck ger dessa? Länkar andra till den webbplats du tittar på? Det kan vara ett gott tecken om många länkar till en viss sida på nätet. Man kan kolla detta t.ex. med hjälp av Google (se avancerad sökning i Google http://www.google.se/advanced_search ) Sök efter fler källor som behandlar samma område. Jämför, ju fler källor som är oberoende av varandra desto större trovärdighet får ju fakta som säger samma sak. Avslutningsvis, var källan användbar med tanke på vad du sökte, exempelvis det syfte du har med din uppgift? Det är lätt att bli förförd och imponerad på nätet Några litteraturtips Tryckt Historisk tidskrift 2005:2 (Temanummer om källkritik) Leth, Göran & Thurén, Torsten: Källkritik för Internet, Stockholm: Stiftelsen för psykologiskt försvar, 2002 Olofsson, Sam: Nedslag i historien : att värdera och analysera källor, Malmö: Gleerups, 2010 Thurén, Torsten: Källkritik (2.a uppl.), Stockholm: Liber, 2005 Öhman, Christer: Källor och källkritik : från antiken till nutiden, Stockholm: Natur & Kultur, 2009 Internet Att värdera webbplatser själv. Länkskafferiet. (Skolverkets sidor för yngre elever) http://lankskafferiet.skolverket.se/om/urval/vardera.html Kolla källan! (Skolverkets sidor om källkritik) http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/ Källkritik. Lunds universitet. http://www.lub.lu.se/laeranderesurser/kaellkritik.html
© Copyright 2024