Källkritik
Källkritik är en metod att kritiskt granska information från olika typer av källor. Källkritik har
sedan länge varit en viktig del av historievetenskapen, men används numera ganska brett
inom t.ex. humaniora, samhällsvetenskap och journalistik.
Idag pratar vi mycket om källkritik i kombination med att söka och värdera information på
Internet eller att skriva uppsatser på olika nivåer i utbildningsväsendet.
Grundtanken är fortfarande densamma; metoder för att kritiskt granska och bedöma källor.
Olika typer av källor
Källor kan vara av olika slag; dagböcker, brev, filmer, ljudinspelningar, text på Internet, mynt,
arkeologiska fynd och mycket annat.
Man kan dela upp källor i muntliga, skriftliga och materiella.
De skriftliga och muntliga källorna kan man kalla berättande källor, för de berättar om något
som har inträffat. De materiella källorna kan man kalla kvarlevor, därför att de kan vara
fysiska bevis på att en händelse faktiskt ägt rum.
Kvarlevan bedöms ha ett säkrare värde som källa eftersom den är samtida med en händelse
och en del av själva händelsen.
Inom källkritiken skiljer man också på
 Primära
källor (förstahandskällor)
 Sekundära
källor (andrahandskällor).
Kvarlevor eller en person som bevittnat en händelse är exempel på förstahandskällor. Den
som i ett senare skede återberättar vad som hänt med hjälp av primärkällorna, skapar en
sekundär källa. Förstahandskällan räknas förstås som den mest tillförlitliga inom källkritiken
eftersom den till skillnad från andrahandskällan är oberoende. För att öka trovärdigheten så
använder man flera av varandra oberoende sekundärkällor.
Källkritiska metoder
Det finns flera olika metoder och arbetssätt för att bedöma trovärdigheten hos källor. I den
traditionella källkritiken tar man ofta upp några centrala begrepp.

Äkthetskritik En bedömning av om materialet är äkta eller förfalskat, manipulerat.

Närhetskritik Ju närmare i tiden för händelsen en berättande källa är, desto större
trovärdighet.

Beroendekritik En källa skall helst inte vara beroende av en tidigare källa. En källa
som återberättats i flera led, minskar i trovärdighet

Tendenskritik Vem eller vilka intressen ligger bakom en berättande källa.

Funktionell kritik Källan måste sättas i sitt sammanhang och värderas utifrån det.
Nyare råd och tips är ofta mer allmänt hållna, men de frågor man skall ställa till källmaterialet
har i grunden stora likheter med ovanstående.









Vilken typ av källa är det?
Är den äkta?
Vem står bakom källan?
Vad var avsikten, syftet?
Är innehållet vinklat, tendensiöst?
Hur presenteras informationen?
Var kom källan till?
När kom den till, aktualitet?
Hur används källan?
Källkritik på Internet
De metoder och de tips som nämns ovan är mycket användbara även när man granskar källor
på nätet. Det finns emellertid andra saker som man också bör tänka på när man använder sig
av Internets innehåll.
På nätet finns många tveksamma och direkt lögnaktiga webbplatser. Med hjälp av den nya
teknologin kan de lätt framstå som seriösa och korrekta. Vill man manipulera eller lura
besökarna så använder man webbadresser som är snarlika de riktiga, skapar sidor som ser ut
som myndigheters eller bankers, använder ett språk som förefaller trovärdigt osv.
Var kritisk.
Undersök webbadressen. Myndigheter, universitet, institutioner m.fl. bedöms generellt sett
mer trovärdiga än personliga hemsidor när man ägnar sig åt källkritik.
Det finns även möjligheter att söka i register efter vem som står bakom en viss Internetadress.
www.iis.se för svenska domäner(webbadresser) www.allwhois.com för hela världen.
Sök efter uppgifter på webbplatsen som gör att du kan kontrollera upphovsman och syfte. Kan
man kontakta den som är ansvarig? Är det en enskild person eller t.ex. en organisation? Finns
det en presentation av webbplatsen, dess uppbyggnad, dess syfte?
Vilken verkar vara målgruppen för webbplatsen? Många webbplatser är kommersiella eller
reklamfinansierade. Verkar det påverka informationen på sidorna?
Hur aktuell är informationen? Framgår det när sidor uppdaterades senast?
Har sidan länkar till andra webbplaster? Vilka, och vilket intryck ger dessa? Länkar andra till
den webbplats du tittar på? Det kan vara ett gott tecken om många länkar till en viss sida på
nätet. Man kan kolla detta t.ex. med hjälp av Google (se avancerad sökning i Google
http://www.google.se/advanced_search )
Sök efter fler källor som behandlar samma område. Jämför, ju fler källor som är oberoende av
varandra desto större trovärdighet får ju fakta som säger samma sak.
Avslutningsvis, var källan användbar med tanke på vad du sökte, exempelvis det syfte du har
med din uppgift? Det är lätt att bli förförd och imponerad på nätet 
Några litteraturtips
Tryckt
Historisk tidskrift 2005:2 (Temanummer om källkritik)
Leth, Göran & Thurén, Torsten: Källkritik för Internet, Stockholm: Stiftelsen för psykologiskt
försvar, 2002
Olofsson, Sam: Nedslag i historien : att värdera och analysera källor, Malmö: Gleerups, 2010
Thurén, Torsten: Källkritik (2.a uppl.), Stockholm: Liber, 2005
Öhman, Christer: Källor och källkritik : från antiken till nutiden, Stockholm:
Natur & Kultur, 2009
Internet
Att värdera webbplatser själv. Länkskafferiet. (Skolverkets sidor för yngre elever)
http://lankskafferiet.skolverket.se/om/urval/vardera.html
Kolla källan! (Skolverkets sidor om källkritik) http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/
Källkritik. Lunds universitet. http://www.lub.lu.se/laeranderesurser/kaellkritik.html