REMISSVAR
Ku2016/00181/D
1(3)
Dnr 87/16
Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden!
Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att lämna synpunkter på remissen SOU
2016:5 med rubrik enligt ovan.
Lärarnas Riksförbunds synpunkter omfattar de förslag och bedömningar i
betänkandet som berör ungas delaktighet och inflytande i de delar som rör skolan.
Inledningsvis vill dock förbundet framhålla att flera av de förslag som utredningen
presenterar redan i dag är verklighet i skolan eller är möjliga att genomföra inom
skolan. Det gäller till exempel det som redan framgår av skolans styrdokument när
det gäller samverkan med det omgivande samhället, källkritik och innehållet i
samhällskunskapsundervisningen. Förbundet vill också framhålla vikten av att lärare
ges tid och rätt förutsättningar för att kunna bidra till de områden som berör skolan i
betänkandet, Det gäller särskilt tid och rimliga förutsättningar för undervisningen,
som utgör lärarnas kärnuppdrag i skolan.
De närmare synpunkterna presenteras i den ordning förslag och bedömningar
redovisas i betänkandet.
14.8.4 Öka skolelevers kunskaper och inflytande om formerna för
medborgerligt inflytande
Utredningen föreslår att kunskap om den lokala demokratins funktionssätt ska ingå
som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet.
Lärarnas Riksförbund har inget att invända mot att detta kan ingå som en insats men
vill samtidigt påpeka att det kunskapsinnehåll som efterfrågas redan är tydligt
framskrivet i kurs- respektive ämnesplanen i samhällskunskap för grund- och
gymnasieskolan. Det kan också konstateras att utredningens slutsats att
demokratifrågor problematiseras för lite i samhällskunskapsundervisning bygger på
undersökningar gjorda innan nya styrdokument infördes 2011. Man bör därför fråga
sig om det inte är rimligare att i ett första steg föreslå att det görs en översyn av i
vilken utsträckning undervisningen i samhällskunskap och andra närliggande ämnen
bidrar till elevers kunskap om möjligheter till medborgerligt inflytande.
Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Telefon 08-613 27 00 • [email protected] • www.lr.se
2(3)
Dnr
87/16
14.8.5 Samverkan mellan skolor och den lokala politiska förvaltningen
Utredningen bedömer att skolor i större utsträckning än i dag bör samverka med den
lokala politiska förvaltningen och träffa företrädare för politiska partier på lokal
nivå.
Lärarnas Riksförbund anser att utredningens bedömning är vällovlig men att hur och
i vilken utsträckning sådan samverkan ska ske måste avgöras av rektor och
ansvariga lärare utifrån undervisningens behov samt i övrigt ske i överenstämmelse
med arbetet med skolans demokratiska uppdrag såsom det anges i styrdokumenten.
Skolan är ingen allmän plats och det måste vara en utgångspunkt att det är skolan
som bjuder in, inte tvärtom1. Samverkan får inte bli ett självändamål som riskerar
öppna upp för ensidig politisk propaganda och rekrytering till politiska partier eller
att skolans personal ställs inför svårhanterliga situationer när det gäller till exempel
ordning och trygghet. Samverkan måste alltid kunna motiveras utifrån elevernas
kunskapsbehov, till exempel när det gäller samhällsfrågor och kunskaper om det
politiska systemet, och i en sådan kontext kan självfallet till exempel en debatt på en
skola mellan företrädare för lokala politiska partier vara värdefull.
14.8.6 Skolelevers kunskaper i kritisk granskning och källkritik
Utredningen föreslår att kritisk granskning och källkritik ska ingå som en insats i det
nationella skolutvecklingsprogrammet.
Lärarnas Riksförbund har ingen egentlig invändning mot förslaget och delar
utredningens bedömning att kunskaper i kritisk granskning och källkritik är viktiga,
särskilt mot bakgrund av digitaliseringen och den stora tillökningen av
informationskällor. Samtidigt vill förbundet påpeka att kritisk granskning och
källkritik redan ingår som ett centralt innehåll i flera av skolans ämnen och har så
gjort under lång tid. Att lägga till mer innehåll via olika riktade satsningar, utan att
lärarna samtidigt ges goda förutsättningar i form av tid, leder enligt förbundets
uppfattning inte självklart till större förbättringar. Ett helhetsgrepp i form av
tillräcklig och garanterad undervisningstid i grundskolans olika stadier och i
gymnasieskolan behöver tas så att lärare ges rimliga förutsättningar att behandla
innehållet i styrdokumenten.
14.8.7 Stärk ungas egen organisering, föreningskunskap och främja
föreningsengagemanget i skolan
Utredningen bedömer att ungas rätt att gå samman för att ägna sig åt gemensamma
intressen eller för att driva opinionsbildning och politik, såväl i skolan som på
fritiden, bör uppmuntras, respekteras och stödjas.
1
Detta är en central utgångspunkt i bland annat frågor som rör politisk information i skolan vilket
också framhålls i betänkandet Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget (SOU
2016:4).
Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Telefon 08-613 27 00 • [email protected] • www.lr.se
3(3)
Dnr
87/16
Lärarnas Riksförbund är positiv till att elever ges inflytande över skolan och sin
utbildning i enlighet med vad som föreskrivs i skolans styrdokument. Det är en
viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Det bör dock i första hand ske genom de
olika organ som finns, det vill säga elevråd, klassråd och elevkårer. Förbundet är
också av uppfattningen att elever inte kan ges inflytande på lika villkor som rektorer
och lärare. De sistnämnda har i kraft av sin profession och sin kunskap det yttersta
ansvaret enligt styrdokumenten för hur undervisningen och skolverksamheten i
övrigt ska bedrivas, vilket eleverna inte har.
Lärarnas Riksförbund har vidare inget att invända mot att skolor stödjer elever när
det gäller föreningskunskap eller på andra sätt uppmuntrar och stödjer elevernas
demokratiska engagemang till exempel elevrådsverksamhet. Det får dock inte ske på
bekostnad av skolans kärnverksamhet, det vill säga undervisningen, vare sig tidseller resursmässigt. Här är det i stället viktigt att institutioner och organisationer
utanför skolan också tar sitt ansvar och erbjuder lokaler och stöd när det gäller till
exempel olika metoder. Skolan är, som tidigare nämnts, ingen allmän plats utan det
ska alltid vara undervisningens och den övriga pedagogiska verksamhetens behov
som ska avgöra hur skolans lokaler ska utnyttjas. Det är till exempel inte rimligt att
skolan upplåter sina lokaler till olika ideella föreningar och nätverk om det försvårar
genomförandet av undervisning och annan skolverksamhet eller riskerar trygghet
och säkerhet för elever och personal i skolan.
Stockholm 30 maj 2016
LÄRARNAS RIKSFÖRBUND
Åsa Fahlén
Förbundsordförande
Johan Linder
Utredare
Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Telefon 08-613 27 00 • [email protected] • www.lr.se