LEDAREN: Rehabilitering för äldre är lönsamt kunskapsområde som ständigt stärks och utvecklas av ny forskning. Det är dock först när kunskapen omsätts i praktik som den ger effekt. Här måste vi gå från ord till handling. Demografin visar att nittiotalisternas behov av barnomsorg och skola (till sina barn) kommer att vara samtidiga med den stora gruppen fyrtiotalisters behov av äldreomsorg. Detta sker parallellt med att gruppen i arbetsför ålder går ner; skatteintäkterna minskar och det blir svårare att rekrytera personal till vård och omsorg. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med att gapet mellan behov och offentliga resurser kommer att uppgå till 200 miljarder kronor år 2035. Sett i det ljuset har samhället aldrig förut varit så beroende av att kunskaper inom rehabilitering tas tillvara; också för att möta den äldre människans behov av att stärka, bibehålla eller återvinna sina funktioner. R e hab i lite r i ng är ett kan det handla om att stärka upp sina olika funktioner för att eliminera eller minska risken att falla. Ett fall som leder till höftfraktur förorsakar stort lidande för individen och kostar omkring 250 000 kr för samhället under det första året efter frakturen. Så många som en tredjedel av befolkningen över 65 år råkar varje år ut för en fallolycka. Bland dessa olyckor får cirka 1500 dödlig utgång – tre gånger fler än de som dör i trafiken. Detta till trots är det ännu många, vars fallolycka inte uppmärksammas, människor som inte får de förebyggande insatser som de är i behov av. Sätter man det i relation till att antalet äldre i Sverige ökar förstår man allvaret. Siffrorna för samhällets kostnader för fallrelaterade höftfrakturer talar sitt tydliga språk. Om en sjukgymnast bidrar till att förebygga tre höftfrakturer per år är kostnaderna för tjänsten redan inhämtade. Rätt använda resurser i hälso- och sjukvård har oerhörd betydel- För d e n äld r e Fysioterapi nr 4 / 2011 se, det kan inte nog understrykas. Men fallskador är ett borglömt folkhälsoproblem. Det anser Lillemor Lundin Olsson, sjukgymnast och forskare, som nyligen kommenterade en Cochranestudie i Sveriges Radio. Enligt den kan träning minska fallrisken med så mycket som 40 procent. Bäst resultat verkar balansträning ge, men även styrka, gångträning och tai chi har visat sig minska risken att falla. Hög ålder sätter alltså inte gränser för goda träningseffekter. Carina Lövgren ledamot i förbundsstyrelsen Vi s ku lle ku n na göra ännu mer nytta, för både individen och samhället, genom att möta den här målgruppen tidigare för att förebygga fall och en sviktande hälsa. Inom LSR:s geriatriska sektion arbetar man målmedvetet för att den äldre personen ska få tillgång till den evidens som finns kring träning och fysisk aktivitet. Man verkar bland annat för att kvalitetssäkra insatserna kring den äldre genom att ta fram ett dokument om rehabilitering samt stimulera till ökad användning av fysisk aktivitet på recept, FaR, enligt Elisabet Rydwik, ordförande för geriatriska sektionen. ett ekonomiskt incitament, stavat kostnadseffektivitet, för att satsa på rehabilitering. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting går merparten, 61 procent, av kostnaderna för äldreomsorgen i kommunerna till vård och omsorg i särskilt boende, medan 38 procent går till vård och omsorg i ordinärt boende (det egna hemmet) och enbart en procent till öppen verksamhet. Kostnaden per vårdtagare är drygt dubbelt så stor i särskilt boende som i ordinärt boende. Om vi kan stödja äldre individer att vara så aktiva de kan så länge de kan, ökar vi möjligheten för dem att bo kvar i det egna hemmet. Rehabilitering för de äldre är kort sagt en lönsam investering, både för ökad livskvalitet och bättre samhällsekonomi. u D et fi n n s också ”Om en sjukgymnast bidrar till att förebygga tre höftfrakturer per år är kostnaderna för tjänsten inhämtade” 5