1. No category

VÅRT ANSVAR
– att bygga för framtiden
HeidelbergCement Northern Europe
1
INNEHÅLL
Vårt
mål – hållbart byggande av öppen kommunikation
och dialog Vikten
2–3
utmaningar för en hållbar utveckling 4 –5
Våra
Betong
Kontakt
Har du frågor, förslag eller kommentarer som
rör företagen och hållbarhetsarbetet inom
HeidelbergCement Northern Europe är du
välkommen att kontakta oss.
Betongens
Klimatpåverkan
[email protected]
Åtgärder
Restmaterial
Närsamhällen
Människor
– hälsa och säkerhet
24–25
Människor
– medarbetare
26–27
HeidelbergCement Northern Europe
Box 47055
SE-100 74 Stockholm
Tel: +46 (0)8-58 79 69 00
Fax: +46 (0)8-58 79 69 90
www.heidelbergcement.com
Foton
HeidelbergCement Northern Europe och
byggutengrenser.no
Sidan 23, Annika Steien – foto: Sofie Braseth
Copyright
HeidelbergCement Northern Europe
2
1
Pappret kommer från ett FSC-certifierat pappersbruk.
– ett hållbart byggmaterial
värdekedja
12 –13
14 –17
för biologisk mångfald
som resurs
och miljöpåverkan
ledande tillverkare
av byggmaterial 6 –11
18–19
20–21
22–23
En
28
Kära läsare! I den här tryckta sammanfattningen beskrivs de fokusområden vi prioriterar
i vårt löpande hållbarhetsarbete inom
HeidelbergCement Northern Europe (HCNE).
Den kompletterar hållbarhetsredovisningen
2012–13, som du hittar på webbplatsen:
www.hcne-sustainability.nu.
Jag hoppas att den ska vara av intresse för
många av er. I våra företag lägger vi stor vikt
vid att samverka med kunder, närboende,
myndigheter, frivilligorganisationer och andra
intressenter. Vi är en del av samhället, och
samarbetet är mycket centralt för mig.
nollvision för koldioxidutsläpp och starten på
världens första projekt för koldioxidavskiljning
vid cementtillverkning, som nu drivs i norska
Brevik. Du kan läsa mer om det på sidorna
14–17.
Vidare HeidelbergCements Quarry Life
Award (QLA), som är en världsomfattande
tävling, där studenter och forskare inbjuds att
delta och föreslå projekt som kan främja en
hållbar täktverksamhet. Jag känner varmt för
den här tävlingen, eftersom den uppmuntrar
unga människor att engagera sig och samarbeta. Läs om tävlingen på sidan 19.
Sedan vi började publicera hållbarhetsredovisningar har arbetet mot en hållbar utveckling
i allt vi gör blivit en naturlig del i vår dagliga
verksamhet.
Det uppmuntrar alla affärsområden inom
HeidelbergCement Northern Europe att vidta
de åtgärder som krävs för att skapa en hållbar
framtid.
Säkerhet ska alltid stå högst upp på dagordningen. Vår ambition är att förbättra säkerheten
i arbetsmiljön och vi har därför genomfört flera
åtgärder och utbildningsaktiviteter inom
samtliga affärsområden.
Under 2013 skickade vi ut enkäter där vi bad
olika intressenter om återkoppling och analyserade resultatet. På så vis fick vi en bättre bild av
vad som förväntas av oss och vilka områden vi
måste förbättra. Innehållet i den här skriften är
kopplat till de synpunkter vi fick in, och vi har
valt ut fem fokusområden med anknytning till
klimat, biologisk mångfald, restmaterial som
resurs, lokalsamhällen och människor i våra
verksamheter.
Jag vill framhålla två viktiga insatser som jag
är särskilt stolt över: Lanseringen av vår
Små åtgärder och storskaliga projekt – det finns
många sätt för medarbetarna inom HeidelbergCements olika företag att bidra till arbetet med
att minska vår miljöpåverkan. Vi vill presentera
fakta och verkliga historier för att visa det!
Jag är övertygad om att våra verksamheter
kommer att utvecklas ytterligare och uppvisa
fler förbättringar under de kommande åren.
Jag hoppas du ska finna informationen
transparent och intressant!
”Vårt mål – hållbart byggande”
Gunnar Syvertsen
General Manager Northern Europe
31
Samhälle och intressenter
Vikten av öppen
kommunikation
och dialog
Vi vill vara öppna och transparenta i vår kommunikation och
eftersträvar samverkan med berörda parter. Vi ber återkommande om synpunkter för att ta reda på hur våra intressenters
prioriteringar förhåller sig till våra. Vi frågar också hur
intressenterna uppfattar företagets hållbarhetsambitioner
och resultat.
I en färsk väsentlighetsanalys framhöll både interna och
externa parter att vi behöver fokusera på frågor som klimatpåverkan, energianvändning, arbetsmiljö, säkerhet och
biologisk mångfald. Resultaten från analysen påverkar våra
prioriteringar i fråga om såväl redovisning och kommunikation
som företagets hållbarhetsarbete.
Du kan läsa mer om vårt löpande hållbarhetsarbete samt
GRI-rapportering i den senaste hållbarhetsredovisningen, som
vi publicerar regelbundet. Den finns på webbplatsen:
www.hcne-sustainability.nu.
”
Naturligtvis
måste båda
parter vara
flexibla och
intresserade
av dialog.
24
Värdefull kunskap genom
samarbete med intressenter
När svenska Jehander ansökte om ett förlängt
täkttillstånd bjöd ballastföretaget in intressenterna till samråd som en del i tillståndsansökan.
Lokalföreningen Mälaröarnas Naturskyddsförening (MNF) deltog i mötet.
De yttrade sig kritiskt om planerna på att
återigen tillåta lagring av krossat berg eftersom
täkten, som efterbehandlats efter tidigare
brytning, innehåller en speciell flora med flera
rödlistade arter.
Jehander kontaktade MNF för att lära mer om
de växter och djur (särskilt insekter) som hittats i
täkten, och för att se om det gick att hitta en
lösning på konflikten med den förlängda driften.
Skapa dialog
Råvaruförsörjningschef Niklas Skoog, tillstånds­
ansvarig på Jehander, förklarar: ”Vi tror på att
skapa dialog och diskutera frågor direkt med
berörda parter, så att de kan dela med sig av sina
synpunkter. En förändring i ett senare skede i
tillståndsprocessen är ofta mer komplicerat, vilket
i slutänden medför högre kostnader.”
”Dessutom är vår policy att vara öppna för
samarbete med intressenter som har värdefull
Samhälle och intressenter
Bo Nylén, MNF, och Lars Svensson, Jehander, vid Löten utanför Stockholm.
kunskap, i stället för att se dem som motståndare”,
säger Niklas Skoog. ”Om vi fördjupar vår kunskap
om verksamhetens miljöpåverkan är det förstås
en vinst – för både oss och miljön.”
Så vad hände när
de två parterna möttes?
”Vi träffades vid Lötentäkten och båda parter
lade fram fakta och krav utifrån sina respektive
ståndpunkter. Dialogen var öppen och rak, och
parterna visade förståelse för de skilda uppfattningarna. MNF pekade ut platser i området där
särskilt intressanta växt- och djurarter fanns.
Jehander lyssnade på de nya uppgifterna och
anpassade delvis sin plan efter de råd som MNF
gav”, säger Niklas Skoog.
Bo Nylén från MNF kommenterar: ”För vår del
tror jag att detta är ett klokt och effektivt sätt att
arbeta. Vi har ett stort kunnande som företagen
inte alltid har och tillsammans kan vi göra skillnad.”
Svampen kråsmusseron, Tricholoma focale.
53
VÅRA UTMANINGAR...

Klimatpåverkan
Att minska koldioxidutsläppen är den viktigaste hållbarhetsutmaningen för vår bransch. Vi arbetar mot en nollvision för
koldioxidutsläpp under produktens livscykel. Sidorna 14–17

Åtgärder för biologisk mångfald
Vi arbetar proaktivt med ansvarsfull förvaltning av den
biologiska mångfalden vid täkterna i syfte att skapa lokala
habitat för en större artvariation och värdefulla rekreationsområden för närsamhällena. Sidorna 18–19

Restmaterial som resurs
Vi strävar hela tiden mot ambitiösa mål för att ersätta
jungfruliga bränslen och råmaterial med andra alternativ.
Sidorna 20–21

Närsamhällen och miljöpåverkan
Vi arbetar proaktivt för att komma till rätta med störningar
som buller, damm och vibrationer. Vi anstränger oss för att
vara ansvarsfulla aktörer i närsamhällena. Sidorna 22–23

Människor
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen har högsta prioritet i alla
våra företag. Vi har en nollvision för olyckor och initiativet Safe
Behaviour drivs i samtliga affärsområden. Lika viktigt är att vi
uppmuntrar nuvarande och framtida medarbetare att vidareutvecklas tillsammans med oss. Sidorna 24–27
46
FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING
Åtgärder för
biologisk mångfald
Klimatpåverkan

Direkta koldioxidutsläpp
per ton cement minskade
med 4 procent mellan
2011 och 2013.


Täkter med efterbehandlingsplaner: 93 procent
Täkter med förvaltningsplaner
för biologisk mångfald
bland täkter i närheten av
biologiskt känsliga områden:
82 procent
Restmaterial
som resurs

Andel alternativa bränslen:
43 procent
 Bränslen baserade på
biomassa: 18 procent
 Klinkerinnehåll:
84 procent
Närsamhällen

Jehander belönades
med Certificate for
Local Community
Partnership.
Medarbetare
20 unga medarbetare
deltog i Young
Potential Development
Programme (YPDP).

Hälsa och
säkerhet

Olycksfallsfrekvens (FR*): 10
Allvarlighetsgrad (SR*): 196


Utmaning:
HCNE:s mål är FR 2
och SR 40.
Om inget annat anges är siffrorna från 2013.
* FR = antal olyckor per miljon arbetade timmar; SR = antal frånvarodagar per miljon arbetade timmar.
75
BETONG – ETT HÅLLBART
Viljandi gymnasium, Estland.
”
Det finns en
allt större
önskan att
förstå
produkters,
som betong,
totala miljöpåverkan.
68
Det är svårt att föreställa sig en värld utan betong. Det är ett mångsidigt, beständigt och starkt
byggmaterial, som passar vår moderna livsstil. Betong har den prestanda och livslängd som
krävs för olika typer av nödvändig infrastruktur som vi nyttjar dagligen, exempelvis vatten och
avlopp, vägar, tunnlar och kraftstationer. Den kan dessutom tillverkas i stora volymer i närheten
av byggplatserna till en rimlig kostnad.
Tillverkningen av cement, som är huvudkomponenten i betong, kräver mycket energi och medför
påfrestningar på miljön. Ändå har byggnader i
betong god miljöprestanda. Betong kan också
återanvändas och återvinnas när den har tjänat
sitt ursprungliga syfte.
Energieffektiva byggnader
Energieffektiva byggnader är nödvändiga för att
minska den totala miljöpåverkan av mänsklig
aktivitet, och man bör ta hänsyn till en byggnads
hela livscykel när man jämför olika material. För
en befintlig typisk kontorsbyggnad svarar driftsfasen för 80 till 90 procent av byggnadens totala
energianvändning under dess livscykel.
Cementtillverkningen är bara en del av byggnadernas påverkan. Den energi som krävs för att
värma, kyla och lysa upp dem har mycket större
betydelse.
Betong är ett effektivt byggmaterial. Det
absorberar värme under dagen som avges långsamt under natten. På så vis regleras inomhustemperaturen på ett effektivt sätt, samtidigt som
energianvändningen minskar. Betongens stora
termiska massa är nyckeln till detta.
Livscykelanalyser
Kunderna efterfrågar allt oftare information om
våra produkters totala miljöpåverkan. Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna enskilda
produkters miljöpåverkan under deras livscykel
– från utvinning, bearbetning och tillverkning av
material till distribution, användning, underhåll och
deponering eller återvinning.
BYGGMATERIAL
LCA-metodiken ligger till grund för miljövarudeklarationer (EPD), som följer produktkategoriregler och tillhandahåller verifierad information om
produkters påverkan på miljön. Vi började miljövarudeklarera våra norska cementprodukter för drygt
tio år sedan och avser att tillgodose den växande
efterfrågan, som vi möter på alla våra marknader,
på den här typen av information.
Vi rapporterar data enligt Global Reporting
Initiative (GRI) i vår hållbarhetsredovisning.
Uppgifterna i GRI-rapporterna fokuserar på miljöpåverkan från tillverkningen av produkter, medan
miljövarudeklarationerna omfattar hela livscykeln.
Därför skiljer sig data i GRI från data i EPD.
Livscykelanalys av betongsliprar
(TCS-sliprar)
Under 2012 gjorde Trafikverket en livscykelanalys
av så kallade TCS-sliprar (Tuned Concrete Sleeper),
som utvecklats och tillverkas av vårt svenska
betongelementföretag Abetong. Analysen visar
att betongsliprarna är ett bra alternativ ur miljöperspektiv.
Järnvägssliprar av trä impregneras med kreosot,
som kan vara skadligt för såväl människors hälsa
som mark och vatten. En TCS-sliper är avsedd att
fungera på samma sätt som en träsliper. Den kan
således även användas för att ersätta enstaka
träsliprar som behöver bytas ut längs ett spår.
Robust livscykelanalys
Livscykelanalyser kan göras på många sätt och
därmed leda till olika resultat. Detta gör det
komplicerat att jämföra olika byggmaterial med
varandra.
Vårt svenska cementföretag Cementa tog
initiativ till projektet ”Robust LCA”, som leds av
Svenska Miljöinstitutet (IVL). Projektets mål är att
föreslå hur livscykelanalyser kan justeras för att
uppnå bättre jämförbarhet mellan produkter och
branscher.
En branschgemensam tolkning av befintliga
metoder blev klar 2014. Det var ett viktigt steg
mot en gemensam standard för livscykelanalyser,
kopplad till de europeiska standarderna EN15804
och EN15978.
Rya
kraftvärmeverk, Göteborg.
Järnvägssliprar.
Esbotunneln,
Stockholm.
97
Betong – ett hållbart byggmaterial
Hållbart byggande med
betong – ur en arkitekts
perspektiv
Jan Knoop, arkitekt och
partner i den Oslobaserade arkitektfirman LPO,
menar att hållbart byggande inte bara handlar
om ett optimalt urval av
byggnadsmaterial och hur
de används. Man måste
även se till livscykelkostnaderna. Tunga material som betong och
murverk lämnar större miljöavtryck från tillverkningen, men å andra sidan medför deras
beständighet låga underhållskostnader. Ju mer
vi förlänger den beräknade livstiden, desto
bättre klarar sig materialen vid en jämförelse.
LPO har på senare tid deltagit i flera projekt
baserade på konceptet “grönt byggande”, som
syftar till minsta möjliga miljöpåverkan från
material och användning. Hit hör byggnaden
Papirbredden II, där koldioxidsnål betong
använts. Leverantör var vårt norska företag
NorBetong, som producerar fabrikstillverkad
betong.
Ett effektivt sätt att minska den totala energiförbrukningen är att utnyttja de termiska
egenskaperna i betong och andra tunga material,
så att de kan användas för värmelagring.
”Kostnaden för att bygga energieffektivt är
inte hög, om man planerar noga från dag ett”,
säger Jan Knoop.
Kraven på miljöstandarder och dokumentation
har på många sätt förändrat planeringen av
modernt byggande.
Konstgalleriet Artipelag Art i Stockholm kombinerar betong och trä.
Papirbredden II utsågs till Årets byggnad 2012 och ingår i norska Drammens kunskapspark.
810
Betong – ett hållbart byggmaterial
Miljöhandlingsplan för betong
Under 2012 slog sig tre norska organisationer
samman – Norsk Fabrikkbetongforening, Norsk
Betongforening och Betongelementforeningen
– och utarbetade en gemensam miljöhandlingsplan för betong (CEAP) med olika miljöteman.
Genom samarbete vill man främja ny hållbarhetskompetens och miljömässigt väl underbyggda
beslut vid val av material och produkter.
Innovationsarbetet har genomsyrats av viljan
att dela kunskap, samordna forskning och utveckla
projekt. Avsikten är också att sprida resultaten
till företagens alla nivåer i alla delar av betongbranschen, så att kunskapen kan utnyttjas i de
egna verksamheterna i nya produkter och
tjänster.
HeidelbergCement är huvudsponsor för
Byggutengrenser (Brilliant Building), som är
sekreterare för CEAP och en branschorganisation
avsedd att inspirera och informera om lämplig
användning av murverk och betong. Byggutengrenser driver en öppen gemensam projektwebbplats för CEAP på www.miplan.no.
Malmömässan, som uppfördes 2012, är en
20 000 kvadratmeter stor anläggning för mässor
och kongresser. Den kan ta emot upp till 3 000
besökare i samband med olika evenemang som
utställningar och konferenser. Anläggningen, som
ligger strax utanför Malmö, består av en mässhall, ett konferenscentrum och två restauranger.
Malmömässan uppfyller kraven för Green
Building, utformade av Sweden Green Building
Council. Den planerades och byggdes med ett
starkt miljöfokus, särskilt beträffande energieffektivitet.
Vårt svenska betongelementföretag Abetong
levererade de prefabricerade betongelementen.
Per Fieber, på Abetongs försäljningsavdelning,
medverkade i produktions- och konstruktionsprocessen. Han förklarar:
”Eftersom Malmömässan byggdes enligt
Green Buildings riktlinjer var energieffektivitet en
prioritet. Betong är ett idealiskt byggmaterial i det
avseendet, eftersom det bidrar till att reglera
inomhustemperaturen i byggnader tack vare sin
höga termiska massa”.
Selvika, Norge.
HeidelbergCement deltar aktivt i utvecklingsarbetet av BREEAM NOR i syfte att öka kunnandet
inom hållbart byggande. Den norska varianten av
BREEAM är nu den dominerande miljöbedömningsmetoden och rankningssystemet för byggnader i
Norge.
HeidelbergCement är även representerat i den
norska standardiseringskommittén SN/K 356, som
utvecklar en standard för att beräkna utsläpp av
växthusgaser i byggnader i ett livscykelperspektiv.
Malmömässan är
byggd enligt
Green Buildings riktlinjer
119
Betong – ett hållbart byggmaterial
Hyllie, Malmö.
Ronny Andersson.
Johan Mörnstam.
”
Samarbetet är en
fördjupning av
vår satsning på
hållbara städer.
10
12
Ny byggteknik
för hållbara städer
Kan betong vara lösningen när nya energismarta hus byggs? Det tror energiföretaget E.ON och Cementa.
Därför har de inlett ett treårigt forskningssamarbete med Lunds tekniska högskola och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet är att utveckla ny teknik för värmeeffektiva byggnader till framtidens
smarta städer.
Framtidens bostadsbyggande står inför stora
utmaningar när det gäller energieffektivitet.
De tunga betongstommarnas värmelagrande
förmåga är en viktig del i framtidens smarta
städer och dessa positiva betongegenskaper ska
utvärderas i forskningsprojektet.
”I dag vet både fastighetsägare och kunder att
en tung betongstomme ger ett bra inomhusklimat
och lägre energianvändning”, säger Ronny
Andersson, chef för Forskning och Innovation vid
Cementa.
Genom att använda betongstommen som
värmelager kan energiproducenterna minimera
utsläppstopparna vid sina leveranser av värme,
kyla och el, som ofta förbrukar fossila bränslen.
”Vi behöver utveckla detta ytterligare, och
därför är forskningsprojektet ett välkommet
samarbete för oss. Vi vill ju fortsätta verka för ett
hållbart bostadsbyggande, säger Ronny Andersson.
Forskningsprojektet ska pågå i tre år och
tekniken prövas i full skala i Malmös nya stadsdel
Hyllie.
”Samarbetet är en fördjupning av vår satsning
på hållbara städer. Vårt mål är att leverera energi
med minsta möjliga miljöpåverkan och att hitta
affärsmodeller som kan stödja den ambitionen”,
säger Johan Mörnstam, chef för Business
Innovation på E.ON.
Betong – ett hållbart byggmaterial
Digitala applikationer
ger kundsupport
Som svar på den ökade efterfrågan på digitala
kundlösningar har två applikationer, Betong
Online och BetongAppen, introducerats för
kunderna. Medan Betong Online är ett webbaserat verktyg är BetongAppen en app för
smarta telefoner och surfplattor. Båda ger det
stöd som behövs på byggplatserna.
BetongAppen förser kunderna med allt de
behöver veta om funktionell betong. Den inne-
håller också ett formulär för orderförfrågningar.
”Med hjälp av betongkalkylatorn kan du
snabbt själv räkna ut hur mycket betong som
krävs för att gjuta en platta”, säger Lars Åström,
regionchef Öst på Betongindustri och projektledare för BetongAppen.
Det var främst företagets stora kunder som
önskade ett hjälpmedel som Betong Online. Via
webbplatsen kan kunden nu följa den registrerade
orderns status i realtid.
Betong Online kan till exempel skicka ett
textmeddelande till mottagaren när den fabrikstillverkade betongen lämnar Betongindustris
anläggning. Bland mycket annat är det också
möjligt att se hur många kubikmeter som forslats
till byggplatsen och hur mycket av den totala
leveransen som återstår.
”Betong Online är inte bara ’kul att ha’, den är
verkligen till nytta för kunden”, säger Lars Åström.
11
13
Betongens värdekedja
Illustrationen visar hela värdekedjan för våra produkter – från utvinning
av råmaterial i kalkstensbrott, sand- eller grustag till återanvändning
och återvinning av produkterna.
Cementproduktion
Krossad kalksten mals till ett fint pulver och blandas med tillsatser.
Pulvret bränns i 1 450ºC i en roterugn för att bilda klinker, som
mals med gips och varierande mängd kalk, slagg och flygaska för
att framställa olika cementprodukter. Materialet transporteras till
terminaler och kunder med fartyg, tåg eller lastbil.
Bergtäkt, sand- och grustag
Sand, grus och bergmaterial schaktas
eller sprängs från fyndigheter och berg och
fraktas sedan med lastbil till våra anläggningar.
Därefter krossas materialet, varefter det siktas
och blandas till olika produkter. Inga kemikalier
eller andra tillsatser används i produktionsprocessen. Produkterna levereras med fartyg
eller lastbil till kunderna.
Återvinning
Betong är ett beständigt material, som dessutom kan
återanvändas och återvinnas när det har tjänat sitt syfte.
Betong och ballast kan återanvändas som fyllnadsmaterial
i olika tillämpningar eller vid vägbyggen.
12
14
Kalkstensbrott
Kalksten är det huvudsakliga råmaterialet för
tillverkning av cement. Stenen bryts genom
sprängning eller klyvning i ett dagbrott eller
en gruva. Materialet transporteras med
lastbil eller tåg till en krossanläggning.
Produktion av fabrikstillverkad betong
Betong tillverkas genom att ballast, cement, vatten
och tillsatser blandas. Färsk betong transporteras
från fabrikerna för fabrikstillverkad betong
direkt till byggplatsen.
Infrastruktur
Betong är ett viktigt material vid byggande av kritisk
infrastruktur som vatten och avlopp, vägar, tunnlar
och kraftstationer. Ballast är den huvudsakliga
beståndsdelen i både betong och asfalt, och används
som grund för vägar, byggnader och andra
anläggningar.
Produktion av betongelement
I betongelementfabriker tillverkas betongelement och betongprodukter som är utformade
för att tillgodose kundernas specifika behov.
Produkterna omfattar prefabricerade byggnadsstommar,
bjälklag, ytterväggelement, industritankar, järnvägssliprar och
vägbarriärer. De levereras med lastbil och tåg från fabriken till kunderna.
Hållbart byggande
Betong är världens vanligaste byggnadsmaterial. Det är ett starkt, hållfast
och mångsidigt material. Det har lång livslängd och kan stå emot väder och tuff
användning i årtionden. Betong ger bra brandskydd och skadas inte av fukt eller mögel.
Om betong används på rätt sätt kan en byggnads energiförbrukning minska tack vare
betongens förmåga att absorbera värme. Läs mer på sidorna 6–9.
13
15
Klimatpåverkan
Nollvision för
koldioxidutsläpp
Är det möjligt att minska betongprodukters koldioxidavtryck till noll? Vi tror det. Vi har en nollvision för
koldioxidutsläpp under produkternas livscykel till 2030. Visionen är baserad på fem komponenter:
energieffektisering, användning av alternativa bränslen, nya cementsorter, karbonatisering och koldioxidavskiljning.
”
Under 2013
tog vi de
första stegen
för att utveckla
metoder för
koldioxid­
avskiljning.
Det mesta av koldioxidutsläppen från en betongprodukt härrör från tillverkningen av cement, men
vi bedömer en betongprodukts totala utsläpp sett
över hela dess livscykel. Betong tar upp koldioxid
under hela sin livstid genom en kemisk process
som kallas karbonatisering. Beräkningar visar att
500 000 ton koldioxid absorberas per år i Sverige
och Norge sammantaget genom karbonatisering.
Koldioxidutsläppen vid cementtillverkning har
De fem
komponenterna i
vår nollvision
kg koldioxid per
ton cement
huvudsakligen två källor: kalcinering, den nödvändiga kemiska process som omvandlar råmaterialet till cementklinker och kräver mycket
energi, och användningen av bränsle i cementugnen.
Vi har två strategier för att handskas med detta:
Andelen klinker i cement minskas genom att vi
utnyttjar alternativa material som flygaska, och vi
använder avfallsbaserade bränslen (RDF) för att
ersätta kol. Vid vår största fabrik i Slite
1000
Energieffektivisering
900
800
Biomassa
700
600
500
400
300
Nya cementsorter
CO2
200
100
0
199020002010 20202030
14
16
Karbonatisering
Koldioxidavskiljning

svarar alternativa bränslen nu för 60
procent av den energi som förbrukas. Målet för
2016 är 75 procent. En stor del av de alternativa
bränslena är baserade på biomassa.
Vi eftersträvar energieffektivitet i alla delar av
produktionen. Det gäller allt från att använda den
modernaste utrustningen och processerna till
effektivitet i transporter och logistik.
Under 2013 tog vi de första stegen för att
utveckla nya metoder för koldioxidavskiljning.
Under åren framöver ska vi genomföra tester med
fyra olika tekniker för koldioxidavskiljning i ett
småskaligt testcentrum på fabriken i Brevik.
Allt arbete syftar till att bidra till vår nollvision
för koldioxidutsläpp under produkternas livscykel
till 2030.
Koldioxidutsläpp (affärsområde Cement)
kg
ton
Direkta
koldioxidutsläpp
(ton)
Indirekta
koldioxidutsläpp
(ton)
Specifika
koldioxidutsläpp
(kg)
4.000.000
4.109.986
4.174.944
900
3.964.023
850
3.000.000
2.000.000
800
750
736
716
706
1.000.000
153.340
167.436
700
166.357
201120122013
650
Direkta koldioxidutsläpp = koldioxid från bränslen och råmaterial.
Indirekta koldioxidutsläpp = koldioxid från förbrukning av köpt el.
Specifika koldioxidutsläpp = direkta koldioxidutsläpp per ton cement.
Koldioxidavskiljning:
Utforskar nya tekniker
I ett för cementbranschen unikt projekt testar Norcem Brevik fyra olika tekniker för koldioxidavskiljning i ett småskaligt testcentrum.
Utvecklingen av tekniker för koldioxidavskiljning
går framåt, men testcentrum och installationer
har främst funnits på kraftverk. Fram till nu har
inte branschen varit delaktig i utvecklingen.
Norcems initiativ att etablera testcentrumet stöds
av European Cement Research Academy, som i
sin tur kommer att dela med sig av kunskap från
projektet till hela den europeiska cementindustrin.
Projektet i Brevik kommer att testa fyra olika
tekniker som befinner sig på olika utvecklingsnivåer. Amintekniken har kommit längst och Aker
Solutions testenhet har redan installerats på flera
andra anläggningar, men inte på någon cementfabrik. De andra tre teknikerna – som bygger på
membran, en fast absorbent respektive en fast
kalkstensbaserad absorbent – befinner sig alla i
ett tidigt utvecklingsskede.
Ett konsortium med Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), De Norske Veritas
(DNV GL) och ingenjörsföretaget Yodfat ska testa
membranteknik i en småskalig pilotanläggning.
En annan teknik, baserad på fast absorbent,
utvecklas av forskningsinstitutet RTI.
Den fjärde tekniken, en fast kalkstensbaserad
absorbent, provas vid universitetet i tyska
Stuttgart.
”Huvudsyftet med projektet är att studera och
jämföra dessa olika avskiljningstekniker och
avgöra hur väl de passar för ett modernt cement-
ugnssystem”, förklarar projektledare Liv
Margrethe Bjerge. Norcems projekt för koldioxidavskiljning har en budget om 12 miljoner euro.
75 procent finansieras av norska staten genom
Gassnova inom ramen för Climitprogrammet.
Testprogrammet ska pågå till 2017.
Liv Margrethe Bjerge.
15
17
Klimatpåverkan
Betong absorberar koldioxid
”
Beräkningar
visar att
Sveriges betongkonstruktioner
årligen tar upp
300 000 ton
koldioxid.
16
18
Inte mindre än 300 000 ton koldioxid binds
årligen i den betong som finns i svenska byggnader
och konstruktioner, vilket motsvarar 15–20
procent av de totala koldioxidutsläppen från
landets cementtillverkning under samma år. Detta
visar nya beräkningar som gjorts av Cementa,
Lunds universitet och Svenska Miljöinstitutet.
Cementproduktion avger koldioxid vid förbränningen av bränsle och från kalcineringsprocessen. Under betongprodukternas livstid binder
betongen tillbaka koldioxid. Den här processen,
som kallas karbonatisering, sker när kalciumföreningar i betongen, främst kalciumhydroxid,
reagerar med koldioxid i den omgivande luften
och bildar kalciumkarbonat, som är den huvudsakliga beståndsdelen i den ursprungliga kalkstenen.
Cementa medverkar för närvarande i ett projekt
för att öka koldioxidupptaget i krossad betong. ”En metod som vi har diskuterat är att sortera
materialet i siktade storleksfraktioner. Då uppstår
hålrum automatiskt så att
alla ytor exponeras mot
luften”, förklarar Ronny
Andersson, adjungerad
professor vid Lunds
tekniska högskola och
chef för Forskning och
Innovation vid Cementa.
Ronny Andersson.
Innovativa cementsorter
med minskat koldioxidavtryck
I Norge, Sverige och Estland utvecklar och tillverkar vi så kallad kompositcement. Syftet är att möta
den ökande efterfrågan på byggmaterial med lägre koldioxidavtryck.
Genom att ersätta koldioxidintensiv klinker med
flygaska, slagg, kalkmjöl eller bränd skiffer minskas
slutproduktens koldioxidavtryck avsevärt. Dessutom
hjälper oss användningen av avfallsmaterial från
andra industrier att spara energi och råmaterial.
Under många år har olika typer av flygaskacement, som innehåller upp till 20 procent flygaska, producerats vid de norska fabrikerna i
Brevik och Kjøpsvik. Cement som anpassas för
speciella projekt kan innehålla upp till 30 procent
flygaska. I Estland använder vi bränd skiffer för
att minska klinkerinnehållet i cement. I Sverige
har vi infört Bascement, som består av 16 procent
flygaska. Introduktionsfasen föregicks av
minutiöst forskningsarbete på både Cementas
eget laboratorium och hos kunderna.
”
Genom att
använda avfallsmaterial från
andra industrier
kan vi spara
energi och
råmaterial.
I hållbarhetsredovisningen finns ett exempel på hur betongens koldioxidavtryck som byggmaterial kan beräknas. Se www.hcne-sustainability.nu.

Processmodell för tillverkning av cementklinker
I början av 2014 lade Bodil Hökfors på Cementas
forsknings- och utvecklingsavdelning fram sin
doktorsavhandling ”Phase chemistry in process
models for cement clinker and lime production”
vid Umeå universitet.
Syftet med avhandlingen var att utveckla ett
databaserat simuleringsverktyg som gör det möjligt
att studera nya hållbarhetsåtgärders påverkan i
datormiljö, innan de introduceras i cementklinkerproduktionen. Avhandlingens resultat kommer att
bli ett viktigt bidrag för att förverkliga HeidelbergCement Northern Europes nollvision för koldioxidutsläpp.
Dr Bodil Hökfors.
17
19
Åtgärder för biologisk mångfald
Fil.dr Börje Ekstam med studenter.
Biologisk mångfald
i våra täkter
”
Många täkter
är högst
lämpade för att
främja biologisk
mångfald tack
vare den stora
variationen av
landskap och
habitat och
liten störning
från mänskliga
aktiviteter.
18
20
Täktverksamhet påverkar landskapet och den
naturliga miljön, både positivt och negativt,
genom att villkoren för flora och fauna förändras.
Studier visar att rätt skötta täkter faktiskt bidrar
till den biologiska mångfalden, eftersom det
öppna landskapet erbjuder både växt- och djurarter nya möjligheter genom nya habitat och
minskad konkurrens. Vi arbetar proaktivt för att
skydda den biologiska mångfalden på och omkring våra täkter, som totalt omfattar en yta på
25 kvadratkilometer.
Ansvarsfull markanvändning
Innan en ny täkt tas i bruk eller ett täkttillstånd
förlängs krävs en omfattande tillståndsprocess.
Processen innefattar en miljökonsekvensbeskrivning och om täkten ligger i ett område
med högt biologiskt värde fordras särskilda
studier av artrikedomen. Nödvändiga kompensationsåtgärder anges också.
2013
Andel täkter med efterbehandlingsplaner: 93 procent
Andel täkter med förvaltningsplaner för
biologisk mångfald:
82 procent
(bland täkter i närheten av biologiskt känsliga områden)
Sedan 2006 driver vi ett projekt i Slite i syfte att
studera villkoren för den rödlistade nipsippan,
Pulsatilla Patens.
Partnerskap med BirdLife International
Sedan 2012 har ett par pilgrimsfalkar häckat i
Jehanders täkt i Kållered.
HeidelbergCement samarbetar sedan 2011 med
den internationellt erkända naturvårdsorganisationen BirdLife International. Vi medverkar för
närvarande i två BirdLife-projekt – ett i den
norska täkten Tau och ett i närheten av
Kålleredstäkten.
BirdLife-projektet i Tau drivs i samarbete med
vårt norska ballastföretag NorStone. Syftet är att
förse backsvalor med artificiella häckningsplatser,
”hotell”, genom att placera höga glasfiberör
fyllda med sand i ett område nära täkten.
Med Quarry Life Award
både skapas och delas
kunskap
HeidelbergCement startade den världsomfattande tävlingen för forskning och utbildning,
Quarry Life Award (QLA) 2012. Den går av
stapeln vartannat år. QLA inbjuder studenter
och forskare att engagera sig i forskningsoch utbildningsprojekt kopplade till biologisk
mångfald i täktområden.
Målet är att öka kunskapen om biologisk
mångfald i täkter och att utveckla nya idéer
och sätt att främja artrikedomen. Dessutom
syftar tävlingen till att lyfta fram den unika
floran och faunan i täkter och grustag.
”Många täkter är ovanligt lämpade för att
främja biologisk mångfald tack vare den stora
”Vi har avsatt ett område i täkten för en unik
mångfaldspark”, berättar Svein Tønnessen,
Environmental Senior Advisor inom Aggregates
Northern Europe. Utöver häckningsplatser för
backsvalor ska parken innehålla ett område med
uteklassrum för besökande skolbarn, ett plant
område med grunda gropar, en djup damm, en
klint och mindre branter.
I Kållered inledde vårt svenska ballastföretag
Jehander nyligen ett BirdLife-projekt i samarbete
med Göteborgs Ornitologiska Förening som
syftar till att återställa en grund sjö i närheten av
täkten. Jehanders målinriktade arbete för att öka
artrikedomen, som pågått i flera år, har redan lett
till ett ökat antal insekter, fåglar och andra djur
inom och utanför täkten. Detta har i sin tur lockat
till sig ett par pilgrimsfalkar som häckat i täkten
sedan 2012.
Lars Svensson, kvalitets- och miljöchef på
Jehander, förklarar:
”Den förvaltningsplan för biologisk mångfald
som utarbetats för Kålleredstäkten omfattar även
Sagsjön, som tidigare var en bra häckningsplats
för många fågelarter. I dag är sjön igenvuxen och
övergödd, så fåglar häckar inte längre där. Vi vill
förvandla Sagsjön till en attraktiv häckningslokal
för fåglar igen, men vi vill också göra den till en
attraktiv plats för fågelskådare, studenter och
sportfiskare.”.
variationen av landskap
och habitat och liten
störning från mänskliga
aktiviteter”, noterar
Michael Rademacher,
Manager Biodiversity
and Natural Resources
på HeidelbergCement.
Täktområden är ideala
platser för forskare och studenter som vill
studera naturskydd och sprida sina rön och
resultat. Tävlingen är en enastående möjlighet
att visa våra lokala, nationella och internationella intressenter att HeidelbergCement är en
föregångare inom förvaltning av biologisk
mångfald.
I Slite and Degerhamn har fyra projekt valts
ut för genomförande 2014.
Svein Tønnessen.
Lars Svensson.
”
Heidelberg
Cement är
pionjärer inom
förvaltning av
biologisk
mångfald.
Dr Michael Rademacher
Mer information om
initiativet finns på
www.quarrylifeaward.com.
19
21
Restmaterial som resurs
Jungfruliga råmaterial
och fossila bränslen ersätts
”
Våra sex
cementfabriker
använde tillsammans totalt
426 154 ton
alternativa
bränslen under
2013.
20
22
Historiskt sett har fossila bränslen som kol,
petroleumkoks och olja varit våra primära
bränslen, men genom att ersätta dem med avfallsbränsle minskar vi användningen av fossila
resurser. De vanligaste alternativa bränslena är
förbrukade bildäck, icke-återanvändningsbart
papper och plast, animaliska restprodukter,
spilloljor och farligt avfall.
Våra sex cementfabriker använde tillsammans
totalt 426 154 ton alternativa bränslen under 2013.
I norska Brevik driver vårt dotterbolag Renor
en fabrik för hantering av farligt avfall som färg,
olja och andra typer av kemikalier, så att det kan
användas som bränsle.
Vi knyter långsiktiga kontrakt på leveranser av
alternativa bränslen för att tillgodose den växande
efterfrågan. Ett exempel är sorteringsanläggningen
i Skövde som byggdes av återvinningsföretaget
Hans Andersson Recycling tillsammans med
Cementa.
Vi vill också ersätta så mycket jungfruligt
råmaterial som möjligt i produktionen. I produktionen av klinker, den viktiga mellanprodukten i
cementtillverkningen, utnyttjar vi industriavfall
som innehåller järn, aluminium och kisel.
När klinkern malts tillsätts flygaska eller slagg.
På så vis minskas klinkerinnehållet i cementen.
Flygaska är förbränningsavfall från koleldade
kraftverk, medan slagg är en avfallsprodukt från
metallverk. Därigenom minskar vi mängden
koldioxidintensiv klinker i slutprodukten.
Alternativa bränslen Affärsområde Cement
Direkt energianvändning (TJ)
Fossila
bränslen
20,000
15,000
Alternativa
10,000
bränslen
(fossila+bio)
5,000
201120122013
201120122013
Andel alternativa bränslen
33% 35% 43%
Andel biomassa
13% 15% 18%
201120122013
Klinkerinnehåll
84% 84% 84%
”
Vi har visat
att vi kan driva
verksamheten
med en andel
alternativa
bränslen på
omkring
60 procent
mot tidigare
35 procent.
Alternativa bränslen ökar
För närvarande pågår ett intensivt arbete för att
ta reda på hur Cementas fabrik i Slite kan uppnå
75 procent alternativa bränslen i sin cementproduktion till 2016.
I oktober 2013 satte företaget upp ett konkret mål
för Slitefabriken: 75 procent av bränslet ska komma från alternativa material som trä, papper, plast
eller bildäck. Detta beräknas leda till en minskning
av koldioxidutsläppen med närmare 200 000 ton
om året. En uppgift i projektet var att steg för steg
analysera hela produktionssystemet för att hitta
eventuella flaskhalsar. Dessa sätter nämligen
gränsen för hur mycket alternativa bränslen som
går att tillsätta.
En tidig åtgärd var att installera nya brännare till
kalcinatorerna. Dessutom anlades en effektiv
mottagningsanläggning vid fabriken för plastavfall
och annat material.
”Vi har visat att vi kan driva verksamheten med
en andel alternativa bränslen på omkring 60 procent mot tidigare 35 procent", säger projektledare
Patrick Thålin.
Patrick Thålin.
Återvunnet avfall ersätter fossila bränslen
Vårt estländska cementföretag Kunda Nordic
Tsement samprocessade drygt 71 000 ton alternativa bränslen 2013 och erhöll 30 procent av sin
värmeenergi från återvunnet avfall, kallat avfallsbaserade bränslen (RDF).
”Målet är att ytterligare öka volymen avfallsbaserade bränslen i Estland. Vi har fortsatt att testa
fasta återvunna bränslen från flera leverantörer
under senare år, och nu täcker leveranserna av
inhemska avfallsbaserade bränslen i det närmaste
vår efterfrågan på alternativa bränslen”, säger
fabrikschef Meelis Einstein.
Andelen RDF är drygt 80 procent av den totala
volymen alternativa bränslen och den ökar. Den
successiva ökningen av avfallsbränsle kommer att i
hög grad minska användningen av fossila bränslen
i vår produktion.
Mottagningshall för avfallsbaserade bränslen vid Kunda Nordic Tsement.
21
23
Närsamhällen och miljöpåverkan
En ansvarsfull granne
Materialbrytning och tillverkning av våra produkter påverkar oundvikligen omgivningen. Därför är det vårt
ansvar att begränsa störningarna i närområdet så mycket som möjligt. Vi eftersträvar en nära kontakt med
närboende och uppmuntrar frågor och åsiktsutbyten.
”
Vi dämpar
bullret genom
att isolera
motorer, flytta
utrustning
inomhus och
plantera träd
som bullervallar.
22
24
Buller och vibrationer uppstår vid anläggningarna,
liksom dammutsläpp. De kringboende blir framför
allt störda av oljud från lastning och lossning av
bulkmaterial vid hamnar och terminaler, men vi
arbetar aktivt för att minska störningarna. Exempelvis reser vi bullervallar, kapslar in utrustning
och säkrar tydliga avtal med fartygsoperatörer för
att undvika klagomål.
Buller uppstår även i täkterna, från processanläggningen och transporterna. Vi dämpar bullret
genom att isolera motorer, flytta utrustning
inomhus och plantera träd som bullervallar.
Utsläpp av dammpartiklar från krossning kan
också vara störande. Hur allvarliga sådana utsläpp
är beror på produktionsanläggningen, lagerlösningarna och de lokala väderförhållandena.
Fabrikstillverkad betong tillverkas däremot i
slutna fabriker, som bara medför lite buller och
dammutsläpp från produktionen. Utsläppen
härrör främst från betongbilarna och transporten
av råmaterial.
Annika Steien.
Nytt filter minskar stoftutsläpp i Kjøpsvik
Under 2012 ersattes det gamla elektrostatiska filtret av ett nytt textilfilter för att
minska stoftutsläppen vid cementfabriken i
Kjøpsvik. Filtret består av 1 690 textilpåsar,
med en total yta på 5 200 kvadratmeter,
som avskiljer stoftpartiklar ur rökgasen.
Installationen har lett till en avsevärd
minskning av stoftutsläpp – från 25
milligram per kubikmeter till mindre än
5 milligram.
Annika Steien, process- och miljöchef
på Kjøpsvikfabriken, förklarar:
”Textilfiltret är mycket effektivare.
Rökgaserna renas mekaniskt genom textilfiltret oavsett om strömförsörjningen är av
eller på. Detta är en annan fördel då inga
Närsamhället
Brytning och tillverkning av våra cementprodukter
fordrar tillstånd enligt nationell miljölagstiftning, men
även lokalbefolkningens synpunkter är viktiga.
Vi anordnar regelbundet öppet hus dagar för att
bjuda in intressenter och skapa dialog.
En lördag i augusti 2013 besökte 2 500 personer
Jehanders bergtäkt i Kållered utanför Göteborg.
”Intresset överträffade alla förväntningar. Ett av
skälen till att bjuda in allmänheten var att visa upp vår
verksamhet. Vi kan inte undvika buller, vibrationer
och damm helt, men om man känner till vad vi gör,
och varför, så ökar förståelsen”, säger Niklas Skoog,
som är mark- och tillståndsansvarig på Jehander.
2013 fick Jehander ta emot Certificate for Local
Community Partnership från den europeiska branschorganisationen European Association of Aggregates
Producers (UEPG) för samarbetet med den lokala
sportfiskeklubben vid grustäkten på Munsö i
Stockholmstrakten.
2012 organiserade Kunda Nordic Tsement sin
årliga miljödag och bidrog till efterbehandlingen av
oljeskifferbrottet i Ubja genom att plantera unga
björk- och tallplantor. Detta var det första steget i
rökgaser passerar filtret utan att renas,
vilket ibland hände med det gamla elektrostatiska filtret."
Med ett textilfilter fångas mer stoft upp
och förs tillbaka in i produktionen.
”
Detta var det
första steget
i Ubjas återställningsplan,
då drygt
6 000 träd
planterades.
Ubjas återställningsplan, då drygt 6 000 träd
planterades.
”Jag var glatt överraskad att så många ortsbor och
kommuntjänstemän besökte oss, och det var härligt
att se hur mor- och farföräldrar planterade träd med
sina barnbarn”, berättar Laine Soone, boende i Ubja
och chef för bycentrumet.
23
25
Människor – hälsa och säkerhet
Hälsa och säkerhet
– en viktig utmaning
Inom hela organisationen lägger vi stor vikt vid hälsa och säkerhet. Vi har en nollvision för olyckor, vilket
är en utmaning i den arbetsmiljö som är typisk för många av våra aktiviteter. Situationen har förbättrats
avsevärt under de senaste åren, men antalet olyckor är fortfarande för högt.
”
Initiativet Safe
Behaviour
lanserades för
att stärka
säkerhetskulturen
inom alla
verksamheter.
24
26
Under 2012–2013 inträffade inga dödsolyckor
och antalet allvarliga olyckor minskade. Olycksfallsfrekvensen (FR = antal olycksfall per miljoner
arbetstimmar) var 15 under 2012 och 10 under
2013. Vårt mål är att komma ner till 2.
För att stärka säkerhetskulturen har vi genomfört en omorganisation och lanserat initiativet
Safe Behaviour, säkert beteende, inom samtliga
verksamheter. Det omfattar en gedigen utbildning
för chefer på alla nivåer och striktare rutiner på
anläggningarna. Verktyg för daglig uppföljning
och justering av verksamheten tillhandahålls.
Safe Behaviour sätter fokus på riskbedömning och
säkerhet i det dagliga arbetet. Samtliga affärsområden granskas regelbundet
av interna och externa revisorer. Men för att
minska risken för arbetsplatsolyckor är medarbetarnas kunskap och medvetenhet avgörande
faktorer.
Olycksfallsfrekvens
Antal olyckor (med minst
en frånvarodag) per
1 000 000 arbetade timmar
(egna anställda).
Olyckornas
allvarlighetsgrad
20
15
17
15
10
10
5
Antal frånvarodagar
på grund av olyckor per
1 000 000 arbetade
timmar (egna anställda).
400
392
300
200
246
196
100
0
201120122013
0
201120122013
Säkerhetssamtal skapar medvetenhet på alla nivåer
Regelbundet diskuteras, granskas och bedöms
medarbetarnas arbetssituation i företaget. Ett sätt
att göra detta är genom säkerhetssamtal, Safe
Talks, där cheferna talar med medarbetarna om
deras arbetssituation i syfte att identifiera aktiviteter som medför risker. Medarbetaren beskriver
arbetssituationen och de förebyggande säkerhetsåtgärder som vidtagits. Chefen och medarbetaren
diskuterar fler säkerhetsåtgärder.
NorStones vd Kjell Apeland är en av de chefer
som har regelbundna Safe Talks. Han menar att
de är ett effektivt verktyg för att förbättra hälsa
och säkerhet bland medarbetarna.
”Diskussionerna välkomnas av medarbetarna
eftersom de visar att ledningen tar hälso- och
säkerhetsfrågor på allvar. För mig som chef är det
värdefullt att få direkt respons på vad som
fungerar bra och vad som kan förbättras. Jag får
också en bättre inblick i den dagliga verksamheten.”
Kunda – ett år
utan personskador
Kunda Nordic Tsement har fastställt målet ”inga
arbetsolyckor” och lanserat programmet Zero
Tolerance som syftar till att få ned antalet
arbetsolyckor till noll.
Medarbetarna utbildades i riskbedömning och
riskprevention, däribland säkerhetssamtal, och de
uppmanades att rapportera riskobservationer och
tillbud.
Därtill infördes en säkerhetsdel i bonusprogrammet för att motivera medarbetarna. Lednings- och arbetsmiljöexperter genomförde interna inspektioner, som omfattade säkerhetssamtal
med medarbetare och observation av säkerhetsbeteendet generellt.
Kunda Nordic Tsement har nu arbetat i närmare
Kjell Apeland.
”
Nu kan vi med
glädje rapportera
att Kunda Nordic
Tsement inte haft
några person­
skador på närmare
ett och ett halvt år.
ett och ett halvt år med detta och inga personskador har rapporterats och antalet olyckor visar
en fallande trend.
Peter Toom, risk- och
arbetsmiljöchef
i Kunda.
25
27
Människor – medarbetare
Talangrekrytering
och utveckling
”
Det är viktigt
för oss att
samarbeta
med universitet
kring forskningsoch utvecklingsprojekt.
26
28
Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare för såväl
nuvarande som framtida medarbetare. Därför
strävar vi efter att erbjuda intressanta karriärmöjligheter och goda arbetsvillkor på organisationens
alla nivåer. Vi lägger stor vikt vid rekryteringsevenemang och samarbetar med universitet kring
forsknings- och utvecklingsprojekt, doktorand- och
magisterutbildningar. Ibland anordnar vi traineeprogram, och eftersom vi tillhör en global koncern
kan vi erbjuda internationella karriärmöjligheter.
Vi erbjuder våra anställda chefsutvecklingsprogram och yrkesutbildningar på olika nivåer.
Unga begåvade medarbetare kan få chansen att
delta i vårt interna utvecklingsprogram Young
Potential Development Programme.
Traineeprogram – personlig
och yrkesmässig utveckling
Under 2012 startade vi ett 18 månader långt
traineeprogram. Syftet var att ge deltagarna en
stabil plattform för att växa i företaget, personligt och yrkesmässigt.
Nio unga ingenjörer från Norge, Sverige och
Danmark deltog i programmet 2012–2013. Under
den tiden lärde de känna de fyra affärsområdena
och blev bekanta med andra områden, som
marknadsföring och försäljning och ekonomi.
Samtliga deltagare fick möjlighet att arbeta
utomlands, både inom Northern Europe och vid
enheter i Storbritannien, Belgien, Nederländerna,
Tyskland, Indonesien och Tanzania. Efter utbildningsperioden återvände de till den enhet i
organisationen där de först anställdes och tilldelades en mentor.
”Vi valde att ha en liten grupp traineer, så att
vi kunde följa deras framsteg nära. Jag är glad att
se hur gruppen utvecklats. De hade varierande
bakgrunder och erfarenheter och vi har sett dem
växa såväl professionellt som personligt”, säger
Kjersti Hatlevik, personalchef och ansvarig för
traineeprogrammet.
Medarbetare
Personalomsättning*
Camilla Øien på Norcem till Site Manager
för CCS-projektet.
7%8%10%
* ökningen beror främst på omorganisationer inom affärsområdena Ballast och
Betongelement och på ett stort antal pensionsavgångar
Kvinnliga medarbetare
Efter avslutat traineeprogram utsågs
201120122013
201120122013
Total personalstyrka
14%18%15%
Styrelse och ledning
11%14%11%
Top, senior och middle managementnivå
18%
Populärt initiativ för unga förmågor
Genom Young Potential Development Programme
(YPDP) stöttar och uppmuntrar vi nätverksbyggen
mellan talangfulla unga medarbetare i regionen.
Ett annat syfte är att motivera dem att fortsätta
sina karriärer med oss.
Under 2013 deltog 20 unga medarbetare i
programmet, som bestod av fem moduler på två
till fyra dagar. I programmet behandlades ämnen
som projektledning, ledarskap, företagsspel, hälsa
och säkerhet, interkulturell kommunikation och
hållbarhet. Projekten var kopplade till verkliga
problem i verksamheten, såsom stoft från ugnarna,
produkt- och kvalitetskontroll i samband med den
ökade användningen av alternativa bränslen och
återanvändning av rivningsmaterial.
John Johansson på Cementa i Degerhamn
beskriver programmet som mycket lärorikt, roligt
och spännande. Han menar att det bästa var
möjligheten att använda nyförvärvade teoretiska
verktyg direkt i projekten.
”På så vis kunde vi omedelbart omsätta den
teori vi lärt i praktiken. Jag har också fått många
kontakter på andra avdelningar, vilket jag hoppas
ska komma till nytta i framtiden.”
John Johansson.
2729
En ledande tillverkare
av byggmaterial
HeidelbergCement Northern Europe (HCNE)
är en region inom HeidelbergCement-koncernen,
som är en av världens ledande tillverkare av
byggnadsmaterial. Företagen inom HCNE
utvecklar, tillverkar och marknadsför ballast,
cement, fabrikstillverkad betong, prefabricerade
betongprodukter och betongelement. De största
verksamheterna är baserade i Sverige, Norge,
Danmark, Estland, Lettland och Litauen.
Under 2013 hade HCNE en nettoomsättning på
931,5 miljoner euro och sysselsatte omkring
2 700 medarbetare. Vi är ledande leverantör
av den cement som används i regionen och
exporterar även till andra områden.
NORGE
ESTLAND
SVERIGE
LET TLAND
LITAUEN
DANMARK
FAKTA OM VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN
Cement
Ballast
Fabrikstillverkad betong
Betongelement
6 cementfabriker och
53 terminaler.
35 produktionsanläggningar
och 9 terminaler.
100 fabriker.
7 fabriker.
Produktion: 4,7 miljoner ton
cement 2013.
Production: 11,4 miljoner ton
ballast 2013.
Produktion: 2,4 miljoner
kubikmeter betong 2013.
Produktion: 336 606 ton
betongprodukter och
betongelement 2013.
Tillverkningsföretag:

Cementa AB, Sverige

AS Kunda Nordic Tsement,
Estland

Norcem AS, Norge
Handelsföretag:

Baltik Saule SIA, Lettland

DK Cement A/S, Danmark

Gerdukas, Litauen
Alternativa bränslen:

HeidelbergCement Miljö AB,
Sverige

Renor AS, Norge
28
30

Betongindustri AB, Sverige

HCNE Affärsområde
Betong Sør AS, Norge

Ballast:
DK Beton A/S, Danmark


Jehander AB, Sverige
HC Betons SIA, Lettland


Garkalnes Grants SIA, HC Betoon AS, Estland

Lettland
NorBetong AS, Norge

Nord-Fosen Pukkverk AS, HC Klaipeda, Litauen
Norge

NorStone AS, Norge

Abetong

Precon
AB, Sverige
Polska SpZoo, Polen
Hållbart
uppförande
Våra affärsområden styrs i stor utsträckning
av tillstånd från myndigheter som reglerar
utsläppsnivåer och annan miljöpåverkan.
Som dominerande marknadsaktör i regionen
är det avgörande för oss att vi uppträder
etiskt korrekt, vilket är givet för alla med­
arbetare. Vi inser vikten av en fungerande
och konkurrenskraftig marknad och har
nolltolerans mot såväl korruption som brott
mot konkurrens- och marknadsföringslagar.
Ansvarsfriskrivning
Vi har sammanställt informationen och nyckeltalen i den här sammanfattningen med största omsorg. Allt innehåll har granskats av de medarbetare som har ansvar för detta. Vi kan dock inte
helt utesluta att det förekommer felaktig information. Sammanfattningen och informationen i
den utgör ingen efterlevnadskontroll av gällande lagar och bestämmelser eller erkända hållbarhetsrutiner i branschen.
31
Foto: Sten Jansin
HeidelbergCement Northern Europe
Årstaängsvägen 25, Box 47055
SE-100 74 Stockholm
Tel: +46 (0)8-58 79 69 00
Fax: +46 (0)8-58 79 69 90
www.heidelbergcement.com
32