1. No category

1(24)
Kompletterande uppgifter till SCA Skog ABs ansökan om tillstånd enligt 9 kap
miljöbalken för ny berg och moräntäkt på fastigheten Tallnäset 1:8 i Sollefteå kommun.
Miljöprövningsdelegationen har genom Länsstyrelsen i ett brev, Länsstyrelsens diarienummer
551-868-13, (83-201-174-a), till SCA Skog AB Krossprodukter förelagt om kompletterande
uppgifter till rubricerad ansökan.
Ansökan ska kompletteras på följande punkter.
1. Miljöprövningsdelegationen bedömer att ansökningshandlingarna behöver
kompletteras enligt punkt 1 för att i prövningen kunna bedöma eventuella störningar
från transporter i verksamheten.
Markera på karta transportvägen till och från täkten inklusive anslutning till allmän
väg. Förtydliga om några transporter till och från täkten kommer att gå genom Omsjö.
Ge förslag på åtgärder som kan vidtas för att begränsa störningar från transporter.
2. Ange hur stor mängd material som beräknas gå till den planerade vindkraftsparken i
området.
3. För att kunna bedöma verksamhetens påverkan ur miljö- och störningssynpunkt vad
avser transporter bedömer Miljöprövningsdelegationen att Bolaget måste förtydliga
hur transportbilden förväntas bli om den planerade vindkraftsparken i området
kommer till stånd.
I avsnitt 2.6.8 anges att transporterna till och från täkten kommer att vara relativt få, ca
2-3/dygn. Vid tillfälliga arbetsanhopningar kan antalet transporter öka till 25/dygn.
• Komplettera ansökningshandlingarna med att beskriva hur transportbilden
kommer att se ut om den planerade vindkraftsparken kommer till stånd.
• Förtydliga vad som avses med tillfälliga arbetsanhopningar, det vill säga, i vilken
omfattning kommer anhopningar att förekomma under den sökta tillståndstiden.
Förtydliga om maximalt antal transporter kan komma att överstiga 25/dygn vid en
intensiv period av vindkraftsbygget.
2(24)
4. Miljöprövningsdelegationen bedömer att ansökningshandlingarna måste kompletteras
enligt punkt 4 för att i prövningen kunna bedöma verksamhetens tillåtlighet i
förhållande till berörd våtmark och dess eventuella skyddsvärden. VMI (nationella
våtmarksinventeringen) omfattar som regel bara våtmarker större än 50 hektar. Mindre
våtmarker är därmed vanligen inte inventerade.
Enligt ansökan, avsnitt 2.7.17, finns en mindre våtmark inom verksamhetsområdet
som kommer att påverkas negativt av
verksamheten.
• Komplettera ansökningshandlingarna med att förtydliga hur verksamheten
kommer att påverka den våtmark som finns inom verksamhetsområdet.
• Redogör för våtmarkens skyddsvärde och om våtmarken hyser några naturvärden
samt ge förslag på skyddsåtgärder. Beskriv hur hydrologin kommer att förändras
och vilka risker det utgör för påverkan på eventuella naturvärden.
5. Miljöprövningsdelegationen bedömer att Bolaget måste förtydliga
ansökningshandlingarna enligt punkt 5 för att kunna avgöra
verksamhetens tillåtlighet utifrån den miljö- och omgivningspåverkan som
asfaltsverket kan utgöra.
I avsnitt 2.6.11 anges att produktion av asfalt kommer att ske i täkten.
•
•
•
•
•
•
•
Bifoga en karta/plan som visar vart asfaltsverket kommer att placeras.
Redogör för om asfaltsverket är stationärt eller mobilt.
Beskriv vilken miljöpåverkan asfaltsverket kan medföra samt beskriv eventuella
försiktighetsmått som kan vidtas för att begränsa störningar från verksamheten.
Ange vilka ämnen/råvaror som kommer att föras in i täkten för
asfaltsproduktionen samt ange hur dessa kommer att förvaras och hanteras.
Redogör för om fräsasfalt kommer att återvinnas.
Ange om avfall kommer att uppstå och i så fall vilken typ samt beskriv hur det
eventuella avfallet kommer hanteras.
Redogör för om mellanlagring kommer att ske och ange i så fall aktuella
verksamhetskoder.
6. Miljöprövningsdelegationen bedömer att Bolaget måste förtydliga
ansökningshandlingarna enligt punkt 6 för att kunna avgöra verksamhetens tillåtlighet
utifrån den miljö- och omgivningspåverkan som betongstationen och dess
kringverksamhet kan utgöra.
I avsnitt 2.6.12 anges att produktion av betong kommer att ske i täkten.
•
•
•
Bifoga en karta/plan som visar vart betongstationen kommer att placeras samt var
eventuell fordonstvätt kommer att ske.
Redogör för om materialtvätt eller rengöring av betongbilar kommer att ske inom
täktområdet samt hur tvättvattnet kommer att hanteras.
Redovisa vilka ämnen och kemikalier som används i samband
betongtillverkningen/fordonstvätten och hur dessa kommer att hanteras.
3(24)
•
•
Beskriv vilka föroreningar spolvattnet kan innehålla och gör en bedömning av
föroreningsrisken samt påverkan på omgivande miljö.
Ange beräknad mängd uttag av vatten för betongtillverkningen samt ange om ni
bedömer att det kommer att omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt 11
kap. miljöbalken.
7. Miljöprövningsdelegationen bedömer att Bolaget behöver förtydliga
ansökningshandlingarna avseende landskapsbild eftersom täkten ligger relativt högt i
förhållande till Omsjö och risk för insyn kan finnas.
Komplettera ansökningshandlingarna med att beskriva hur
verksamheten kommer att förändra landskapsbilden för boende i Omsjö.
8. Miljöprovningsdelegationen anser att det är av stor vikt att Bolaget förtydligar om risk
föreligger för den kommunala vattentäkten inklusive vattenskyddsområdet.
Förtydliga om Bolaget har inkluderat risk för påverkan på den allmänna
grundvattentakten inklusive vattenskyddsområde. I beskrivningen ska kvantitet och
kvalitet tas i beaktande.
Miljöprövningsdelegationens bedömning: I byn Omsjö finns en kommunal vattentäkt
med vattenskyddsområde. Vattenskyddsföreskriften (22 FS 1990:47) är relativt
gammal, och avgränsningen och föreskriftsinnehållet är därmed inte anpassat till
nuvarande lagstiftning. Enligt Bolagets ansökan framgår att den grävda brunn som
finns på fastigheten Omsjo 1:17 ligger ca 3 km från den planerade verksamheten och
att påverkansområdet för en sådan brunn är avsevärt mindre än 3 km.
9. Komplettera ansökningshandlingarna med att ge förslag på ytterligare skyddsåtgärder
som kan vidtas för att minimera verksamhetens inverkan på rennäringen.
Miljöprövningsdelegationens bedömning: Bolaget anger att täkten upptar en liten del i
förhållande till riksintresseområdet för rennäring och att inga särskilda åtgärder
kommer att vidtas for skydd av riksintresset, förutom att verksamhetsområdet kommer
att stängslas in under tillståndsgiven tid och senare efterbehandlas, sid 27. Eftersom
täktverksamheten är kopplad till den planerade vindkraftsparken i området blir
störningarna från de olika verksamheterna kumulativa. Täkten i sig kan dock medföra
särskilda störningar på rennäringen som kan innebära behov av skyddsåtgärder.
Miljöprövningsdelegationen anser mot bakgrund av ovanstående att Bolaget måste
utveckla förslag på skyddsåtgärder som kan minimera störningar på rennäringen. Som
exempel kan nämnas reglering av arbetstider och samråd inför verksamhetsperioden.
10. Bifoga en tydligare fastighetskarta så att det framgår var vägar, fastigheter etc. finns.
Beteckningar, som till exempel ortsnamn, måste vara läsbara på kartan. Kartan ska
vara i skal 1:10 000-1: 20 000 med verksamhetsområdet inritat.
4(24)
SCA Skogs ABs komplettering
ANSÖKAN OCH MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Karta med transportvägar, åtgärder för att minska störningar av tranporter
Den planerade täkten ligger inne i Fängsjöns vindkraftspark, se nedanstående karta. Det
innebär att alla transporter från täkten till vägar, uppställningsplaner och fundament för
vindkraftverk kommer att ske inom vindkraftparkens område. Dessa transporter kommer
alltså inte att ske på allmän väg och de kommer inte heller att passera Omsjö by. Vid
etableringen av verksamheten kommer fordon och utrustning att transporteras på allmän väg
in till den planerade täkten och vindkraftsparken, men när fordon och utrustning är på plats
kommer de inte annat än undantagsvis att lämna området. Genom att välja en lokalisering av
täkten inom vindkraftparken kommer störningar och olägenheter för boende i Omsjö och
längs allmänna vägar att minimeras eftersom transporterna förbi Omsjö och på allmän väg
minimeras.
Omsjö
Anslutning
till allmän väg
Utsnitt från karta över de planerade vindkraftsparkerna Fängsjön och Storsjöhöjden.
Kartunderlag från FORSCA AB som planerar vindkraftparken (http://www.forsca.se/varavindparker/fangsjon/fangsjon-karta/). Den röda pricken visar den planerade täktens
ungefärliga läge. Det inringade röda området visar den planerade vindkraftparken Fängsjön.
Även om den allra största delen av ballastproduktionen i Tallsjön kommer att gå till
vindkraftparken kan ett fåtal leveranser gå till underhåll och förbättringar av SCAs egna
5(24)
skogsbilvägnät i närområdet. Dessa transporter kommer att ske via befintliga skogsbilvägar
till allmän väg 967 och därefter österut eller väster ut efter väg 967, några av dessa transporter
kan alltså komma att passera Omsjö. Antalet transporter för att underhålla SCAs egen
skogsbilvägnät uppskattas till maximalt 10 transporter per månad, vilket är jämförelsevis lite
för väg 967. Enligt NVDB (Nationell vägdatabas) är antalet tunga transporter längs väg 967
förbi Omsjö 6 stycken per dag.
Materialåtgång inom den planerade vindkraftparken
Det är inte möjligt att exakt beräkna hur mycket ballast som kommer att förbrukas inom den
planerade vindkraftsparken. En vanligt förekommande tumregel är att det behövs ca 10 000
ton ballast per vindkraftverk, det innefattar byggande av nya vägsträckningar, upprustning
och förstärkning av befintliga vägar, byggande av uppställningsplaner för kranar för resning
av kraftverkstornen och ballast till betongfundament. Enligt de planer som
vindkraftsexploatören har idag planeras ca 165 vindkraftverk inom Fängsjöns vindkraftpark.
(http://www.forsca.se/wpcontent/themes/twentyten/pdf/2011_11_15_samradsunderlag_fangsjon_lo.pdf)
Det innebär då ett behov av ballast på 1 650 000 ton. Ansökan om täkttillstånd på fastigheten
Tallnäset 1:8 avser 1 000 000 ton. Den sökande har lämnat in ytterligare en ansökan om
tillstånd till bergtäkt på fastigheten Stugusjön 1:12, den ansökan avser 500 000 ton berg som
även den är avsedd att försörja Fängsjöns vindkraftpark. Det innebär att i stort sett all
ballastproduktion i de planerade täkterna i Tallsjön och Stugusjön kommer att levereras till
Fängsjöns vindkraftspark.
Transporter
I ansökan beräknas antalet transporter till och från täkten till i genomsnitt 2-3 transporter per dygn
baserat på en genomsnittlig produktion av ca 35 000 ton ballast per år, cirka 200 arbetsdagar per
år samt att varje lastbilstransport lastar 30 ton. Detta ger ca 6 transportrörelser per dygn. I
praktiken kommer dock transporter inte att ske varje dag utan endast då ett behov föreligger, en
beställning av ballast, vilket gör att ett genomsnitt över året bedöms vara 2-3 transporter per dygn
under en 30-årsperiod.
Då den planerade vindkraftsparken ska byggas kommer det under en kort period att finnas ett stort
behov av betong till vindkraftverkens fundament samt för byggnation av vägar och
uppställningsplaner. En mobil betongstation kan producera ca 50 m3 betong per timme och en
modern 3-axlig betongbil lastar ca 5 m3 betong. Det innebär att det kan bli ca 80 transporter per
dag från täkten under en kort period. Under denna period kommer dock ingen annan ballast att
levereras från den planerade täkten varför detta är det maximala antalet transporter under en
kortare period. Det är också möjligt att betongen till vindkraftverksfundamenten produceras i
mobil betongstation på plats inom vindkraftsparken. I sådana fall levereras endast ballasten till
betongen från den aktuella täkten. Det är också möjligt att den planerade vindkraftparken försörjs
med ballast och betong från flera olika täkter. I dagsläget finns en planerad täkt i Stugusjön.
Bolaget bedömer att en uppskattning av det maximala antalet transporter från täkten vid
arbetsanhopningar inte är relevant för tillståndsprövningen eftersom de allra flesta transporterna
sker på enskilda vägar inom vindkraftsprojektet. Hur stor utlastning av material som kan bli
aktuell är dessutom omöjlig att förutse då den beror på behovet, dvs pågående ballastberoende
byggprojekt vilket i sin tur bland annat är beroende av rådande konjunkturutveckling.
Våtmarken
Om ett tillstånd till täktverksamhet beviljas enligt inlämnad ansökan kommer skogen inom
verksamhetsområdet att avverkas. Området kommer sedan att avbanas, dvs alla lösa
6(24)
jordmassor kommer att schaktas bort ner till fast berg inom det planerade brytningsområdet.
Omfattande markarbeten kommer även att utföras för att bygga en upplagsplan i den norra
delen av verksamhetsområdet utanför brytningsområdet. Våtmarken inom
verksamhetsområdet kommer med största sannolikhet att helt schaktas bort.
Den utförda inventeringen visar att det inte finns några rödlistade eller ovanliga växtarter
inom området. I våtmarksområdet finns en orkidé, Jungfru Marie nycklar, som är fridlyst
såsom alla andra orkidéer. Jungfru Marie nycklar är dock ingen ovanlig växt utan är vanligt
förekommande på frisk fuktig mark. Enligt Artskyddsförordningen (2007:845) 15 § får
Länsstyrelsen i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 6, 8 och 9 §§ som avser länet
eller del av länet, om det inte finns någon annan lämplig lösning och dispensen inte försvårar
upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga
utbredningsområde.
I området finns även vitmossor och renlavar som är upptagna i Art- och habitatdirektivets
bilaga 5. Hänsyn skall tas till arter i bilaga 5 om de minskar på grund av insamling eller
exploatering. Vitmossor och renlavar är dock relativt vanliga i Sverige och kan inte anses vara
hotade. Den sökande bedömer att våtmarken har ett lågt skyddsvärde, liknande våtmarker
finns i omgivande terräng och på andra ställen i norrlands inland. Det är inte möjligt att vidta
några skyddsåtgärder för våtmarken med den föreliggande planeringen av bergtäkten. Den
enda möjligheten att skydda våtmarken är att ändra utformningen av verksamhetsområdet och
brytningsområdet för att på så sätt undvika omfattande markarbeten inom våtmarken.
Sluttningen där den planerade täkten ligger lutar mot norr. Väster och söder om
verksamhetsområdet finns skogsbilvägar med diken som skär av vattenrörelser i jordlagren
och kanaliserar vattnet längs dikena. Den undersökta våtmarken inom det planerade
verksamhetsområdet försörjs troligen med vatten från en liten bäck som rinner in i området
från söder. Om den planerade täkten kommer till stånd kommer denna bäck att ledas om och
kanaliseras till vägdiket längs skogsbilvägen. Det kommer att leda till en liten ökad
vattenströmning i vägdiket som troligen inte kommer att ha någon påverkan på några
naturvärden.
Inventeringen av det planerade verksamhetsområdet bifogas denna komplettering.
7(24)
Det planerade verksamhetsområdet markerat med gul linje, våtmark markerat med rödlinje.
Asfaltproduktion
I dagsläget är det inte aktuellt med asfaltproduktion i den planerade täkten. Bolaget har inga
förfrågningar eller beställningar avseende asfalt i närområdet. Om det skulle bli aktuellt i
framtiden kommer bolaget eller en underentreprenör att göra en anmälan till
tillsynsmyndigheten.
Betongproduktion
Lokalisering av betongstation och tvättstation
En täktplan där uppställningen av betongstationen och tvättstationen visas finns i bilaga 1.
Asfaltverket och betongstationen kommer att placeras på samma ställe, med stor sannolikhet
kommer inte betong och asfaltproduktion att ske samtidigt i täkten.
Materialtvätt och rengöring av fordon, tvättvatten
Det kommer inte att förekomma materialtvätt i den meningen att krossade bergprodukter
kommer att spolas eller sköljas inom det planerade verksamhetsområdet.
Betongbilar kan komma att rengöras inom verksamhetsområdet. För det ändamålet kommer
en särskild spolgrop att anläggas. En principskiss av spolgropen visas i bilaga 2. Under de
tider då betongproduktion pågår beräknas den dagliga spolningen att vara ca 3 m3.
Utformningen med tre lager separerade med geotextil kommer att ge en mycket god förmåga
att fånga upp de små partiklarna, som finns i spolvattnet. Större delen av partiklarna kommer
att fastna i den översta geotextilen och det kan eventuellt uppstå behov att byta denna om den
blir för tät så att vattnet inte kan rinna undan. För att kunna kontrollera filtrens effekt under
8(24)
drift kommer ett utlopp från makadamlagret anläggas så att större delen av flödet går genom
detta. Det kommer att säkerställas genom att valla in gropen med finkornigare material,
morän, för att därmed koncentrera utflödet till ett utloppsrör enligt bifogad skiss, bilaga 2.
Syftet är att ge möjlighet att kontrollera filtrets effekt. Utloppet kommer att ledas till
sedimentationsdammen för att eventuella kvarvarande partiklar i vattnet ska sedimentera i
denna damm. Spolgropen kommer att utföras så att den är upphöjd i jämförelse med
omgivande mark för att den inte ska belastas med dagvatten från täktområdet.
Spolgropens funktion kontrolleras på två sätt. Om geotextilfiltren blir igensatta av slam
kommer vattnet i spolgropen inte att sjunka undan. Detta åtgärdas genom att byta geotextilen.
Om utgående vatten från spolgropen är mycket slambemängt och det bedöms att
sedimentationsdammen inte kan hantera mängden slam kan spolgropen kompletteras med
ytterligare lager av geotextil.
Sedimentationsdammen kommer att ta hand om dagvatten från täktområdet och utflödande
vatten från spolgropen. En del dagvatten kommer att infiltrera inom område, genom det grova
materialet som bygger upp uppställningsplanen och genom underborrningen i
brytningsområdet. Det dagvatten som inte infiltrerar på detta sätt kommer at fångas upp av det
avskärande diket och rinna ner i sedimentationsdammen.
Sedimentationsdammen kommer att dimensioneras för alla moment inom verksamheten,
inklusive betongtillverkning, där vatten hanteras och för vatten från nederbörd inom området.
Bräddning kommer inte att ske under normala väderleksförhållanden, inklusive
våravsmältning och kraftiga regnskurar under sommaren.
Ämnen och råvaror för betongproduktion och fordonstvätt, hantering och förvaring.
Vid betongtillverkningen kan tillsatsmedel komma att användas till exempel Micro Air och
Glenium SKY 558, säkerhetsdatablad bifogas i bilaga 3. Valet av tillsatsmedel kan förändras
om produktionen kräver en förändring eller om bergkrossmaterialet förändras. I övrigt
kommer bränsle och smörjmedel till maskinerna att förvaras och användas i täkten. Hur
förvaring och hantering av dessa kommer att gå till har redovisats i ansökan och
miljökonsekvensbeskrivningen till rubricerad täkt.
Eventuella föroreningar i spolvatten och miljöpåverkan
Spolvattnet kommer endast att innehålla betongrester och vatten, dvs ballast, cement och
tillsatsmedel. Vattnet kan vara något basiskt men detta brukar generellt inte vara något
miljöproblem. Spolgropen kommer att fånga upp ballast, cementrester och därtill bundna
tillsatsmedel. Eventuellt partikulärt material som passerar spolgropen kommer att sedimentera
i sedimentationsdammen. Det vatten som lämnar verksamhetsområdet kommer inte att
innehålla några större mängder partikulärt material eller därtill bundna substanser. Eventuella
oljor eller fetter eller därtill bundna substanser kommer att fångas upp av den oljeavskiljare
som kommer att vara installerad i sedimentationsdammen.
Hur länge kommer betongstationen att stå på samma plats.
Betongstationen kommer att finnas i den aktuella täkten då det finns behov av betong inom
rimliga transportavstånd. I dagsläget planeras en vindkraftspark i närområdet, när den byggs
upp finns ett behov av betong. När vindkraftsparken är klar finns troligen inget behov av
betong i närområdet och betongstationen kommer då att flyttas.
9(24)
Landskapsbilden
Den planerade täkten kommer att bli svagt synlig från vissa platser i byn Omsjö där det finns
fri sikt mot täkten. I realiteten är de flesta hus i Omsjö omgivna av träd och buskar som
skymmer den fria sikten mot den planerade täkten. Där fri sikt finns kommer täkten
sydligaste, högt belägna delar att synas svagt mot horisonten, de norra delarna av täkten
närmast Omsjö kommer att döljas av den skog som finns närmast norr om täkten. På grund av
det långa avståndet, ca 3,2 km, kommer inga detaljer av täkten att synas. Täkten kommer att
synas som ett område med avvikande färg och struktur i skogslandskapet, förmodligen ganska
likt något av de kalhyggen som finns i omgivningarna men betydligt mindre än dessa.
Grundvattentäkten i Omsjö
Den kommunala vattentäkten ligger i en avlång sand och grusförekomst som sträcker sig i öst
västlig riktning i södra delen av Omsjö. Det kortaste avståndet mellan vattenskyddsområdet
och den planerade täkten är ca 2,7 km, se nedanstående karta. Det finns rimligen ingen
hydraulisk förbindelse mellan grundvattnet i sand och grusförekomsten som utgör
vattentäkten och området uppe på berget där bergtäkten planeras. Högst troligt står
grundvattnet i sand och grusförekomsten i hydraulisk förbindelse med Karvsjön som ligger
omedelbart väster om vattenskyddsområdet och Kälsmyren/Kvarntjärnarna strax söder och
sydost om vattenskyddsområdet.
Bolaget anser inte att föreligger någon risk att den planerade täktverksamheten kommer att
försämra vare sig kvaliteten på vattentäkten eller den kvantitet som kan tas ut från
vattentäkten.
10(24)
Planerad
täkt
Karta som visar lokalisering av planerad täkt streckad röd ring, utbredning av
vattenskyddsområdet i Omsjö, blått område. Avståndet mellan den planerade täkten och
vattenskyddsområdet är ca 2,7 km. Kartunderlag från VISS (Vatteninformationssystem
Sverige).
Skyddsåtgärder för att minska påverkan på rennäringen
Den sökande föreslår följande skyddsåtgärder för att minimera störningar för rennäringen.
Bolaget kommer att kontakta och informera samebyn vid varje tillfälle då sprängning och
krossning planeras då denna verksamhet kan antas orsaka de största störningarna. Vid dessa
tillfällen har samebyn möjligheter att komma med synpunkter som bolaget kommer att
beakta. Detta ska ske årligen under perioden 1 oktober till och med 30 april om verksamhet
planeras i täkten under den tidsperioden.
Under perioden 1 maj till och med 30 september bedrivs rennäring inte i området och därför
finns inget behov av samråd för att minska störningar under den perioden.
11(24)
Tydligare fastighetskarta
En tydligare fastighetskarta återfinns i bilaga 4.
Enligt uppdrag från SCA Skog AB.
Arne Ericsson
Mätteknik AB
Prästgatan 51
831 34 Östersund
e-post: [email protected]
12(24)
13(24)
14(24)
15(24)
16(24)
Bilaga 1. Täktplan med betongstation samt tvättstation för betongbilar.
Se separat täktplan i A3-format.
17(24)
Bilaga 2. Principskiss för sedimentationsdamm.
18(24)
Bilaga 3 Säkerhetsdatablad MicroAir och Glenium
19(24)
20(24)
21(24)
22(24)
23(24)
24(24)
Bilaga 4. Ny fastighetskarta
TALLNÄSET
1:8>6
TALLNÄSET
1:8>1
TALLNÄSET
1:8>1
TALLNÄSET
1:8>1
TALLNÄSET
1:8>1
TALLNÄSET
1:5>1
TALLNÄSET
1:8>5
TALLNÄSET
1:8>1
STUGUSJÖN
1:23>2
FÄNGSJÖN
1:14>1
FÄNGSJÖN
1:12>1
FÄNGSJÖN
1:20>3
FÄNGSJÖN
1 000
500
1:24>4
0
STUGUSJÖN
1:23>3
STUGUSJÖN
1:22>2
1 000 Meters
1:20 000