HÅR OCH KEMI D&D

eSvar
till frågor i frisörkunskap
HÅR OCH KEMI
av Lars och Ann Dahlstrand
eSVAR i frisörkunskap till läroboken Hår och kemi
eISBN 978-91-86336-38-7
av Lars Dahlstrand och Ann Dahlstrand
© 1998-2014 D&D Förlag AB, Lars och Ann Dahlstrand
All rights reserved.
No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means,
electronic or mechanical, including photocopying, recording, storage in an information
retrieval system, or otherwise, without prior permission of the publisher.
While all reasonable care has been taken in the preparation of this book the publisher
cannot accept any legal responsibility or liability for any errors or omissions or
the consequences thereof.
D&D förlag AB
Nygatan 19 A
SE-272 38 BRANTEVIK
Telefon: 0414-22055
www.dodforlag.se
®
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
D&D
1
eSVAR
eSVAR till Hår och kemi
Håret
1. Att skydda mot värme och kyla.
28. Talg.
29. Vid kyla, rädsla, feber.
2. Ullhår, långhår, borsthår.
30. Nej.
3. Hårstrånas spänst minskar i ordningen av vatten, 31. Vid schamponering, före, under, efter.
ammoniak, permanentvätska.
32. Blir formbart så länge det är vått.
4. Allsidig kost, motion och frisk luft.
33. Gamla toppar, som preparerats genom många 5. Vinterklimat gör inomhusluft mycket torr, vilket behandlingar. Man anser att kittet inte längre leder till statisk elektricitet i håret, som också binder.
förlorar sin smidighet. Sommarklimat gör att håret behåller sin fuktighet.
34. Från blodet.
6. Skönhetsvård.
35. Keratin (=hårprotein).
7. Fint, normalt, grovt.
36. Hårmolekylen är mycket stor och spiralformad.
8. Intill hårbotten.
10. a) ca 50-60 cm. b) ca 1 cm/månad.
37. a) Fett smörjer/skyddar hårstråna och svett bevarar fuktighet. Fukten gör stråna smidiga.
b) Mjölksyra (ett AHA-ämne), karbamid och salt.
11. Keratin, som är en sorts protein.
38. I hela hårstrået.
12. 20-30.
39. Grovlek (kallas inom branschen ofta kvalité), struktur (uppbyggnad), textur (ytbeskaffenhet), hygroskopisk effekt (fuktupptagning), elasticitet (spänst), plasticitet (formbarhet).
9. Hårets tvärsnitt.
13. ca 150 000.
14. Rödhår.
15. Arvsanlag.
40. Sol och salta bad, blondering, färgning, permanentning, värmeborstning.
16. Blonda hår växer tätare än andra.
41. Före permanentning, före färgförändrande
behandling, före klippning.
17. Tätast på hjässan, glesast runt hårfästet.
18. Vid hårpapillen.
42. a) Elastisk betyder: har spänst.
b) Plastisk betyder: är formbart.
19. Växer under växtfasen 2-6 år. Växtfasen övergår i vilofasen, som är 4-6 månader. Därefter kommer övergångsfasen i ca 3 veckor.
43. a) Struktur är uppbyggnad, b) Textur är ytbeskaffenhet.
20. Hårstrånas tvärsnitt och växtriktningen genom huden.
44. Genom sträckprov t.ex. med hållfasthetsmätare.
21. Rakt hår hos barn kan i tonåren bli lockigt och senare åter bli rakt.
Huden
45. Skydda och hålla samman inre organ samt förmedla känsel.
22. a) Fjällskikt. b) Fiberstam. c) Kitt.
23. Hårroten är lökformad och innesluten i hårsäck- 46. Överhuden, läderhuden, underhuden.
en vid hårpapillen där blodkärl finns.
Roten intill papillen har levande celler, vilka 47. Celler bildas i överhudens tillväxtlager. Cellerna delas så att hårstrået växer till.
skjuts uppåt till det yttre och förhornas där till ett hornlager. Vid nötning och tvättning faller 24. I hårroten.
celler i hornlagret bort.
25. I tillväxtdelen vid papillen.
48. Pigmenten bildas i överhudens tillväxtlager och 26. Intill papillen.
fungerar som skydd mot UV-strålning från sol 27. Att smörja/skydda hud och hår.
och solarielampor.
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
2
eSVAR
eSVAR - Hår och kemi
49. a) Kyla kroppen, tillföra fuktbevarande ämnen till hud och hår, avlägsna restprodukter från livs
processerna (hjälporgan till njurarna).
b) Ge signaler om kyla, värme, beröring tryck, smärta,...
67. a) Som absolut kala runda fläckar på huvudet.
b) Börjar med en eller flera kala fläckar, som kan
förstoras. Efter en tid växer nytt hår ut. Det nya håret
kan vara grått.
68. Okänd. Kan vara stress, dåligt allmäntillstånd,
bakomliggande sjukdom.
50. Salt, karbamid (urinämne), mjölksyra och fett.
51. Bristande fettproduktion från talgkörtlarna.
69. Taktfullt informera om upptäckten. Rekommendera kunden att konsultera läkare för undersökning
om bakomliggande sjukdom föreligger.
52. Ämnen i kroppens utsöndring bildar med luften illaluktande rester, som vi vill bli kvitt.
70. Mjäll är hudrester från onormalt snabb hudavlagring.
53. Huden har hydrofila och lipofila kanaler. De hydrofila är envägskanaler som kan släppa
ut vatten och däri lösta ämnen. Dessa envägskanaler är den väsentliga delen av barriären. De lipofila kanalerna kan släppa in fett/olja och däri lösta ämnen, exempelvis cortisonsalva.
71. Ärftlig folksjukdom.
72. Som stearinliknande fläckar, vilka under schamponering förs bort. Kvar blir röda fläckar på hårbotten. Kan uppträda på hela kroppen t. ex. på hårbotten
och runt öronen, men troligen på knän och armbågar.
54. Talgkörtel, hårsäck, blodkärl, lymfkärl, svettkörtlar och nerver.
55. I överhudens undre del.
73. a) Med salvor, bad och solarium. b) Rengöra håret med klassisk inpackning, vilket är skonsamt mot
den underliggande tunna huden.
56. Fettceller.
74. Ja, i de flesta fall.
57. Huden måste försiktigt vänja sig vid bestrålningen, så att pigmenten hinner aktiveras som skydd.
Olika personer har olika förmåga att utstå strålningens UV-ljus. Risk för brännskador.
75. Onormalt stor talgavsöndring.
Hår- och hudförändringar, allergi
58. a) Försiktigt fråga om kunden är medveten om
saken. b) Dermatolog.
78. Nej.
76. a) Torr. b) fet/oljig.
77. Seborré sicca, seborré oleosa, seborréiskt eksem.
79. Rekommendera läkarbesök.
59. a) Överbehandling av håret. b) Sjukdom.
80. a) En art av seborré hos spädbarn. b) Med barnolja.
60. Ökar med åldern och är i 20-årsåldern ca 30
strån, 40-årsåldern ca 60 strån, 60-årsåldern ca 120
strån.
81. a) Samlingsnamn för kvisslor, finnar, pormaskar.
b) Rengöring och uttorkning.
61. Många män börjar tappa hår i 20-årsåldern.
Flintskallighet är ärftlig. Kvinnor behåller i allmänhet håret.
83. Överkänslighet mot någonting.
82. Ja.
84. Jordgubbar, skaldjur i födan, pollen från olika
växter, kontakt med nickel, pälsdjur, parfym.
62. Låta flinten synas, skyla över med kvarvarande
hår, skaffa toupé (delperuk).
85. Astma, hösnuva, eksem.
63. a) Man kan skämta om det. b) Försöka seriöst
förklara flintskallighet och hjälpa till att ev. skaffa
toupé (delperuk).
86. Klåda, röda blåsor, som så småningom vätskar
sig och därefter övergår i torra skorpor.
87. Pricktest. Många ämnen injiceras var för sig i
huden. Alternativt blodprov.
64. Ärftlighet, febersjukdom, ätstörning.
65. Efter en tid, 2-6 månader efter exempelvis febersjukdom, graviditet.
88. Använda bra produkter, använda handskar,
använda munskydd/utsug vid tillredning och applicering.
66. a) Tillfällig fläckskallighet. b) Total skallighet. c) Total hårlöshet över hela kroppen.
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
3
eSVAR
eSVAR - Hår och kemi
89. Huvudlusen är 2-3 mm lång, grågul och genomskinlig, platt, har 6 ben. Lusen har kraftiga käkar, som
den biter till med och suger därefter blod.
Kemins grunder
110. Atomen är elektriskt neutral, jonen har en laddning
antingen plusladdning eller minusladdning, molekylen
är en grupp sammanhängande atomer.
90. Gnetter.
91. I den varma nacken.
++
kolatom, C
vattenmolekyl, H2O
kopparjon, Cu2+
92. Genom kammar, huvudbonader.
93. På apoteket. Med luskam.
111. Hårmolekylen är en mycket stor molekyl och är
byggd av olika aminosyror i rad. Fyra slags aminosyror
är särskilt vanliga i hårmolekylen. Hela molekylen
brukar ha spiralform. Varje aminosyra består av omkring 15 atomer och i
hela molekylen ingår ett mycket stort antal atomer.
94. Ett kvalster, som gräver gångar i huden.
95. Överpreparering av hår, sår på hårbotten av för stark
blondering, för stark permanentvätska. Överkänslighet
till följd av vissa ämnen i produkter.
96. Fett, fuktbevarande ämnen och bindemedel som
protein.
112. Molekylernas spiralform och framförallt ett stort
antal tvärbindningar (bl.a. svavelbindningar) mellan
hårmolekylerna.
97. Syraskiktet utestänger/hämmar bakterier.
113. a) Minusladdad jon (minusladdad atom eller atomgrupp).
b) Plusladdad jon (plusladdad atom eller atomgrupp).
Kroppens och cellernas funktion
98. a) Socker och stärkelse. b) Proteiner. c) Vitaminer.
99. a) Med utandningsluften. b) Genom huden, med
utandningsluften och i urinen.
114. Tillförsel av vatten/fukt.
100. a) Stärkelse blir glukos, proteiner delas till aminosyror, fetter spjälkas till glycerol och fettsyror. b) Med blodet och med lymfan.
Bruksvatten
115. Marken där är kalkrik.
101. Syre, glukos, aminosyror, fettsyradelar, salter,
vitaminer.
116. Magnesium- och kalciumsalter.
117. Kopparsalter i bruksvattnet från kopparrören. Hår
har stor förmåga att binda vattnets kopparsalter, som
är gröna.
102. Vatten, koldioxid, karbamid, salter.
103. Cellen fångar in lämpliga aminosyror från blodet
och sammanfogar dessa till hårproteinet keratin.
118. Kopparsalter (ärg) och järnsalter (rost) i bruksvattnet har fastnat på håret och döljer de ljusa slingorna. Kan
påverka permanentbehandling, färgning och blondering.
Blandningar
104. a) Lösning är en klar blandning där man ser endast
en vätska. b) Emulsion är en blandning av oljedroppar
i vatten (exempel balsam) eller vattendroppar i olja
(exempel inpackning/mask).
119. Järnsalter från kranvattnet finns i håret. Tillsammans med permanentvätskans tioglykolat bildas
violett färg. Permanentningen påverkas knappast.
120. Håret bleks och blir glasartat.
105. Aerosoler (sprayer) och mousser (skum).
121. Den extrema värmeutvecklingen beror på kopparsalter i håret. Kopparsalterna påskyndar (katalyserar)
blonderingen med förhöjd temperatur som resultat.
Man kan lösa kopparsalterna med askorbinsyra eller
EDTA, som ingår i vissa produkter.
106. Olja/fett löser olja/fett. Vatten löser alkoholer,
syror, alkaliska ämnen, socker, salter.
107. Först behandling med inpackning/mask sedan
schamponering.
122. Spola ur vattenledningen och börja med att tvätta
kroppen.
108. a) Vattenvän. b) Vatten, sprit, många proteiner, salt.
109. a) Olje-/fettvän. b) Matolja, vax, fotogen.
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
4
eSVAR
eSVAR - Hår och kemi Schamponering och schampo
123. Damm och sot, fetter och oljor, salter och andra
vattenlösliga ämnen.
141. Tensid, fett/oljeliknande ämnen, tillsats mot
svamptillväxt, salt, produktfärg, stearin ("pärlemor"),
konserveringsmedel, parfym.
142. Nej.
143. Att förhindra förändringar (t.ex. bakterietillväxt)
i schampot under förvaringen.
144. Med balsam eller strukturant. Dessa produkter
innehåller katjonaktiva ämnen.
124. Tensider gör att vatten väter bättre och att olja/
fett emulgeras (finfördelas).
125. Det bildas ett gråvitt slam av kalktvål.
126. Inget speciellt.
127.
vatten
Hårvård och hårvårdsmedel
145. Som hjälp vid livsprocessen vid papillen. Vitaminer kan dessutom tjänstgöra som bindemedel på håret.
146. Bäst genom matspjälkningen och därefter ut i
blodet.
147. Klassiska inpackningar/mask är mycket feta, ca
80% fett, är bra till hårbotten och därav för fett eller
för fettfattigt hår.
Inpackningar plus är mycket feta och innehåller dessutom bindemedel (silikon). Reparerar hår och ger glans.
Balsam har mindre fetthalt, 3-40%, och innehåller
dessutom katjonaktivt (plusladdat) ämne. Balsam är
bra till håret, smörjer håret och tar bort flygighet.
Strukturanter innehåller bindemedel, som regel protein
och dessutom katjonaktivt ämne. Strukturanter är bra till
håret, limmar och stärker stråna samt tar bort flygighet.
Fuktbevarare (moisturizer, humectanter) brukar innehålla salt, karbamid (urinämne), AHA-ämne t.ex.
mjölksyra, glycerol.
148. Fett smörjer och skyddar stråna, de övriga ämnena
bevarar strånas fuktighet/smidighet.
149. a) Emulsioner typ balsam. b) Typ fuktbevarare (moisturizer).
150. Protein vanligen av slaget keratin eller collagen
(kollagen).
151. a) Inpackning
b) Balsam och/eller strukturant.
c) Inpackning/mask.
d) Strukturant eller inpackning plus.
152. Först inpackning/mask därefter mjällschampo.
Hårvatten till hårbotten.
153. Elektriskt plusladdade ämnen, som tar bort flygigheten efter schamponering.
154. Till preparerat och slitet hår. Strukturant ger stadga.
155. Bindemedlet silikon, som är något löslig i vatten.
156. a) Med klassisk inpackning/mask och efterföljande schamponering.
b) Klassisk inpackning saknar bindemedel, inpackning
plus innehåller bindemedel ofta silikon.
olja
128. Schampot blir tjockare.
129. Håret kan förlora för mycket fett och fuktbevarande
ämnen. Håret blir då gnisslande och flygigt, vilket gör
att håret nöts lättare. Dessutom kan exempelvis silikon
fastna i håret.
130. a) Minusladdad. b) Plusladdad. c) Icke-laddad.
d) Både plus- och minusladdad.
131. Anjontensider (minusladdade), nonjon-tensider
(oladdade), katjontensider (plusladdade), amfotära
tensider (dubbelladdade).
132. Nonjontensider och amfotära tensider.
133. Särskilt milda schampon.
134. Fett och fuktbevarande ämnen avlägsnas.
135. Eftersom de flesta schampon innehåller anjontensider blir hårets strån minusladdade. Håret blir
gnisslande och flygigt.
136. Fett.
137. Tvättvattnet löser de vattenlösliga ämnena och
schampots tensid emulgerar fett och håller sot och
damm svävande i tvättvattnet. Masseras och sköljes bort.
138. Gör att vattnet väter bättre och finfördelar (emulgerar) fett/oljor.
139. Tensiden är tillverkad i fabrik på ett mer avancerat
sätt än tvål- och såpkokning.
140.
fettvänlig del
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
vattenvänlig del
5
eSVAR
eSVAR - Hår och kemi 157. a) Med klassisk inpackning/mask och efterföljande
schamponering.
b) Inpackning plus. Bindemedlet reparerar håret.
175. Plasten är löslig i vatten.
Permanentning och permanentprodukter
176. pH beskriver om provet är surt, neutralt eller
alkaliskt och beskriver dessutom hur surt eller hur
alkaliskt provet är.
158. a) Med klassisk inpackning/mask o milt schampo
b) Inpackning plus. Bindemedlet silikon ger glans.
c) Hår, som behandlats med silikon flera gånger kan
ha kvar rester av silikon. Klassisk inpackning tar bort
kvarvarande bindemedel (silikon)..
177. pH 7.
178. pH 7,5.
159. Först klassisk inpackning/mask och mycket försiktig schamponering med milt schampo. Sälj gärna
klassisk inpackning till kunden för att ta bort salvor
och liknande.
160. De binds bra vid hårstråna.
161. Katjonaktivt (plusladdat) ämne.
179. pH sjunker under 7.
162. Katjonaktivt (plusladdat) ämne. (Finns som regel
i balsam och strukturanter).
183. Ammoniak har lukt och är flyktig. Den kan lätt
nå näsan.
163. Salt (natriumklorid), karbamid (urinämne) och
mjölksyra, ett AHA-ämne.
184. a) 7,5 - 9; b) 1 - 5; c) Omkring 6;
d) 7,5 (som regel); e) 5 - 7.
Frisyrmedel/stylingprodukter
164. Vätska uppblåst med t.ex. luft till ett stort antal
sammanhängande bubblor.
185. Att göra neutralt dvs. ändra pH till 7. Syra kan
neutralisera alkali och alkali kan neutralisera syra.
180. Alkalisk, den innehåller alkali.
181. Koncentration är styrka och anges ofta i procent.
182. Ammoniaken är flyktig och avdunstar. Ammoniaklösningen i flaskan blir svagare.
186. Den alkaliska permanentvätskan har påverkat
(öppnat) hårstråna, som åter bör slutas. Ev. kvarvarande permanentvätska måste förbrukas.
165. Genomskinlig trögflytande produkt tillverkad med
protein (t.ex. collagen=gelatin) eller stärkelseämne av
typen potatismjöl.
187. Hårets och hudens pH brukar vara omkring 5.
166. Förhindra förändringar under lagringstiden, t.ex.
att bakterier börjar växa i produkten.
167. Plasten är vattenlöslig.
188. Hårstråna sväller (öppnas).
189. Ammoniak, bikarbonat, etanolamin.
190. Hårstråna sluts (adstringeras).
168. Någon typ av bindemedel, t.ex. collagen (ett slags
protein).
169. Frisyren blir mera hållbar, medlet skyddar vid
föning.
191. Permanentvätskan är alkalisk och reducerande.
192. Håret förlorar sin spänst, blir som kokt spagetti.
Reduktionsmedlet bryter tvärbindande svavelbindningar mellan hårmolekylerna.
170. Kvalitet, struktur, textur, hygroskopisk effekt,
elasticitet, plasticitet.
193. Styrkan avtar under hand.
171. a) Bindemedel exempelvis PVP, som är
vattenlösligt.
b) Binda och ge hållbarhet åt frisyren och
skydda håret vid föning.
172. Fönvätskor brukar innehålla alkohol (sprit), som
avdunstar fortare än vatten.
195. Alkali gör att stråna sväller och reduktionsmedel
gör håret slappt och formbart (reduktionsmedel bryter
svavelbindningar).
173. En film (hinna) av bindemedel, kan vara silikon,
PVP eller protein.
197. Etanolamin och/eller bikarbonat.
194. Svar b.
196. Ha hög styrka alkali (öppnare) och/eller ha hög
styrka reduktionsmedel (slappgörare).
174. a) Tryckförpackning (sprayburk) ger små 198. a) På redan preparerade delar av håret. b) Mildra permanentvätskans verkan. droppar, som fördelas jämnt.
c) Protein.
b) Sprutflaska ger stora droppar, som fort faller till golvet. Bättre för hälsan.
199. Reducerande.
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
6
eSVAR
eSVAR - Hår och kemi
200. Håret blir slappt av reduktionsmedlet. En förutsättning är vanligen att håret redan är preparerat (öppet).
222. Skölj med vatten så fort du kan.
223. a) Oxidationsfärgning först, permanentning
därefter.
b) Färgningen ger hela håret samma struktur, vilket
är ett jämnt utgångsläge för permanentningen. Permanentvätska för preparerat hår väljs.
c) Normalvätska, som passar den opreparerade delen.
Topparna skyddas med mycket förbehandling.
201. Till preparerade hår och ibland till mycket fintrådiga hår.
202. Fixérvätskor är sura och oxiderande.
203. Håret blir åter spänstigt av nya svavelbindningar
och stråna dras samman.
204. Väte är ett helt annat ämne, som blandat med luft
lätt exploderar. En kemist i stolen flyr!
224. Kopparsalter och järnsalter från kranvattnet har
fångats av håret och salterna döljer de ljusa slingorna.
Permanentvätskans tioglykolat löser (genom komplexbildning) metallsalterna, håret blir rent och slingorna
syns igen.
205. Väteperoxid i sur miljö blonderar inte märkbart.
206. Välj fixérvätskan till en starkare permanentvätska.
225. Skölj håret med 1 tesked askorbinsyra löst i 1 dl varmt vatten eller schamponera håret med ett s.k.
antigreenschampo före permanentningen. EDTA, som
troligen ingår i schampot, fungerar på samma sätt som
askorbinsyran.
207. Fixéringen blir för dålig och håret sannolikt rakt
i torrt tillstånd.
208. Permanentvätskan fortsätter att verka och förbrukar en del av fixérvätskan. Håret kan bli risigt och
fixéringen för dålig.
226. Man prövar några droppar av produkten med
jod-jodidlösning. Oxidationsmedel i produkten gör
lösningen mörkare gul-brun och reduktionsmedel i
produkten tar bort lösningens gula färg.
209. Neutralisera innebär kemiskt att pH sänks till 7
men i fallet med hår brukar det bli 5. Hårstråna dras
samman (sluts).
Fixéra betyder att låsa hårstråna så att de blir fixa i
sin nya form genom att nya svavelbindningar bildas.
227. Både ammoniaken och tioglykolsyran förbrukas
och det bildas en lösning av ett nytt ämne, ammoniumtioglykolat.
210. Nej.
228. I procent, t.ex. 6%, 9% eller
volym (volume), t.ex. 20, 30.
211. För att kunna besluta om ev förbehandling och
för att välja permanentvätska med lämplig styrka
och spolarnas storlek.
229. Fixérvätska är sur. Väteperoxid i sur lösning
blonderar knappast.
212. Fixérvätska förbrukas och späds ut av kvarvarande permanentvätska. Fixéringen kan då bli för
svag.
230. Utjämnande ämne, t.ex. protein.
231. Alkali.
213. a) Att enbart fixéringen blivit för dålig.
b) Fixéra en gång till (utan ny upprullning).
232. pH-värdet ger egentligen ingen information om
hur mycket alkali det är i vätskan.
214. Massera håret med klassisk inpackning/mask.
Skölj och schamponera.
233. Vätebindning, saltbindning, svavelbindning, peptidbindning.
215. Troligen innehåller den första vätskan bikarbonat som alkali och den andra ammoniak som alkali.
Bikarbonat buffrar.
234. Vätebindningar, saltbindningar och svavelbindningar.
216. Nej. Se föregående uppgift.
235. Ammoniak, etanolamin, bikarbonat.
217. Till opreparerade inte alltför fintrådiga hår.
236. Etanolamin eller bikarbonat.
218. Till preparerade och fintrådiga hår.
219. Passar till grova hår.
237. Ammoniaken är den enda sorten alkali, som är
flyktig. Den går bort av sig själv om den oavsiktligt
skulle bli kvar i håret.
220. De saknar alkali (öppnare).
238. Ammoniumtioglykolat eller kortare tioglykolat.
221. Fixérvätska och därefter vatten.
239. Oxidationsmedlet väteperoxid och en syra t. ex.
citronsyra.
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
7
eSVAR
eSVAR - Hår och kemi
240. a) Rakpermanentning/chemical relaxing är att
göra ett lockigt/krulligt hår rakare.
b) Appliceras utan upprullning på lockigt hår, som efter
hand kammas rakt. Försiktighet! Permanentvätskebehandlat hår är ömtåligt
Arbetsteknik - olika behandlingar
Svar se läroboken HÅR OCH KEMI.
241. Sid 88.
242. Sid. 92.
243. Sid. 93.
244. Sid. 94.
245. a) Sid. 94; b) Sid. 94.
246. Sid. 97.
247. Sid. 98.
248. Sid. 102.
249. Sid. 105.
Kemin blir enkel om man tänker så här.
Varje ämne i produkten gör sin sak.
Lars
eSvar i frisörkunskap
till läroboken Hår och kemi
 2014 Lars och Ann Dahlstrand
8
eSVAR