Kylmössa låter cancerpatienter behålla håret - medtechinfo.com
TEXT: SARA SÄTTARE Kylmössa låter cancerpatienter behålla håret Längre sjukskrivningstid, ökat användande av antidepressiva mediciner och psykisk ohälsa. Problemen med håravfall som en biverkning av cellgiftsbehandling är många. Det svenska företaget Dignitana har utvecklat en metod för skalpkylning som låter cirka 85 procent av användarna behålla håret. Alopecia, eller håravfall, orsakad av cytostatikabehandling är för många själva sinnebilden av cancer. För den sjuke är det en ständig påminnelse om en allvarlig sjukdom och många patienter upplever håravfallet som den mest negativa biverkningen av cytostatikaterapi. Man har länge vetat att chanserna att få behålla håret ökar om huvudet kyls ner under cytostatikabehandlingen. På 1970- och 80-talen lade man ispåsar på huvudet på patienten. Sjuksköterskorna var tvungna att byta ispåse en gång i halvtimmen och därefter bandagera in huvudet igen för att hålla påsen på plats. Det här var arbetsamt för sjukvården och det förhindrade inte håravfall på ett tillfredsställande sätt. Högteknologisk mössa En onkologisjuksköterska i Umeå vid namn Yvonne Olofsson såg på 1990-talet möjlighet att förbättra metoden för skalphypotermi. Hon slog sig ihop med en ingenjör och de började experimentera med olika 6 www.medtechinfo.com tillvägagångssätt. Deras arbete ledde fram till det som idag är Dignicap, en högteknologisk mössa som patienten har på sig före, under och efter cytostatikabehandlingen. — Dignicaps första version lanserades år 2002 men sedan dess har ett helt nytt och förbättrat system utvecklats, säger Martin Waleij som är vd för Dignitana AB som producerar Dignicap. Det är mer kostnadseffektivt, fungerar stabilare och är ergonomiskt och estetiskt bättre än sin föregångare. Dessutom krävs betydligt mindre arbetsinsats från vårdpersonal än tidigare skalpkylningsmetoder. Dignicap-utrustningen består av två delar, en automatiserad kylrobot med elektromekaniskt kylsystem och två uppsättningar silikonmössor som kopplas till roboten. På så vis kan två patienter behandlas samtidigt. Det är viktigt att mössan sluter tätt och därför består utrustningen av en innermössa och en isolerande yttermössa av neopren. Innermössan är ett slutet system och har kylkanaler som täcker in hela skalpen — En person som mår bra psykiskt återhämtar sig snabbare. Kostnaderna för peruker minskar också. Här finns med andra ord pengar att spara för landstingen, säger Martin Waleij, vd för Dignitana. där kylvätska cirkulerar. Temperaturen kontrolleras av sensorer som ser till att kylningen är jämn över hela huvudet. — Ungefär 20 minuter före behandlingens start börjar man kyla ner huvudet till en temperatur av 3–8 grader beroende på cytostatikaregimen. Därefter har man mössan på under hela behandlingen och 30–120 minuter efter dess slut. Inställningarna regleras av vårdpersonal med hjälp av en touchscreen. Martin Waleij uppskattar att 85 procent av alla som använder Dignicap behåller håret i hög grad. Det visar både studier som har gjorts med utrustningen och rapporter från användandet i sjukvården sedan 2002. — Resultaten har blivit bättre över tid eftersom sjukvården har blivit bättre på att hantera utrustningen. Patienter med hår kvar mår bättre psykiskt Att cancerpatienter slipper tappa sitt hår har fler fördelar än rent kosmetiska. Det psykologiska välbefi n- Minskad temperatur (skalpkylning) Minskad blodgenomströmning (perfusion) Minskad förbränning (metabolism) Mindre upptag och mindre skada av cytostatika Hårcellerna överlever och håravfall förhindras Graden av håravfall är beroende bland annat av vilken typ av cytostatika som används, i vilken dos den ges, administreringssättet och hur lång behandlingstiden är. Anledningen till att skalphypotermi motverkar håravfall är att kylan orsakar en kärlsammandragning som minskar den mängd cytostatika som når hårfolliklarna. Dessutom minskar den intracellulära metabolismen vilket leder till mindre toxiska effekter. Den isolerande yttermössan är av neopren som är ett syntetiskt gummimaterial. Neopren är det ämne som används i torr- och våtdräkter eftersom det bland annat är vattentätt och stötdämpande. nandet för individen ökar och därmed i förlängningen överlevnadsfrekvensen. En person som mår bra psykiskt får bättre immunförsvar och återhämtar sig snabbare. Hela organismen hänger samman. Vi ser mindre behov av antidepressiva mediciner för patienter som har håret i behåll och även kortare sjukskrivningar. Kostnaderna för peruker minskar också. Här fi nns med andra ord pengar att spara för landstingen. Idag fi nns cirka 70 Dignicap-system i bruk i Skandinavien och nu riktas blickarna mot Asien, Sydamerika, Kanada och USA. Enligt beräkningar fi nns 2000 kemoterapiverksamheter i världen och alla skulle i teorin kunna vara intresserade av att erbjuda skalphypotermi. — Skalphypotermi kan användas av patienter med de flesta former av cancer som behandlas med cytostatika med risk för håravfall, till exempel gynekologisk cancer, bröstcancer, lungcancer och tjocktarmscancer. Dock rekommenderas skalphypotermi inte i samband med cytostatikabehandling vid leukemi eller lymfom eftersom dessa sjukdomsformer har tumörceller som cirkulerar i kroppen på ett annat sätt. FLER ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR MEDICINSK KYLNING Tekniken att använda kylning inom medicinska tillämpningsområden röner stort forskningsintresse inom flera discipliner. Dignitana samarbetar just nu med UMAS i Malmö och har vidareutvecklat prototyper och protokoll för att använda kylningstekniken inom neurologin, vid stroke och hjärtstopp. Kylning är den enda metod som bevisat reducerar skador vid minskat blodflöde till hjärnan vid stroke, förutom användning av propplösande medel. Vid terapeutisk kylning sänks kroppstemperaturen avsiktligt några grader, vilket markant skyddar hjärnan. Terapeutisk kylning används i många länder på patienter som råkat ut för hjärtstillestånd. Då kyls hela kroppen med kylfiltar, ispåsar och infusion av kall koksaltlösning (så kallad mild terapeutisk hypotermi). Kruxet är att patienten måste vara sövd, och det är inte möjligt med strokepatienter. — Vi ska tillsammans med strokecentrum på UMAS att göra en pilotstudie på strokepatienter med en modifierad version av vår nuvarande produkt och sedan vidareutveckla en produkt anpassad för neurologi som kommer testas i en klinisk studie på samma sjukhus. I ett längre perspektiv vill vi också utveckla medicintekniska produkter som använder kyla för att minska dödligheten och neurologiska följdsjukdomar hos patienter som råkat ut för svår syrebrist i hjärnan inte bara till följd av stroke utan även hjärtstillestånd och traumatiska skallskador. www.medtechinfo.com 7
© Copyright 2024