Kylmössa låter cancerpatienter behålla håret - medtechinfo.com

TEXT: SARA SÄTTARE
Kylmössa låter
cancerpatienter
behålla håret
Längre sjukskrivningstid, ökat användande av antidepressiva mediciner och psykisk ohälsa.
Problemen med håravfall som en biverkning av cellgiftsbehandling är många. Det svenska
företaget Dignitana har utvecklat en metod för skalpkylning som låter cirka 85 procent av
användarna behålla håret.
Alopecia, eller håravfall,
orsakad av cytostatikabehandling är för många själva sinnebilden av cancer. För den sjuke är
det en ständig påminnelse om en allvarlig sjukdom och många patienter
upplever håravfallet som den mest
negativa biverkningen av cytostatikaterapi.
Man har länge vetat att chanserna
att få behålla håret ökar om huvudet
kyls ner under cytostatikabehandlingen. På 1970- och 80-talen lade
man ispåsar på huvudet på patienten. Sjuksköterskorna var tvungna
att byta ispåse en gång i halvtimmen
och därefter bandagera in huvudet
igen för att hålla påsen på plats. Det
här var arbetsamt för sjukvården och
det förhindrade inte håravfall på ett
tillfredsställande sätt.
Högteknologisk mössa
En onkologisjuksköterska i Umeå
vid namn Yvonne Olofsson såg på
1990-talet möjlighet att förbättra
metoden för skalphypotermi. Hon
slog sig ihop med en ingenjör och
de började experimentera med olika
6 www.medtechinfo.com
tillvägagångssätt. Deras arbete ledde fram till det som idag är Dignicap, en högteknologisk mössa som
patienten har på sig före, under och
efter cytostatikabehandlingen.
— Dignicaps första version lanserades år 2002 men sedan dess har
ett helt nytt och förbättrat system utvecklats, säger Martin Waleij som är
vd för Dignitana AB som producerar Dignicap. Det är mer kostnadseffektivt, fungerar stabilare och är
ergonomiskt och estetiskt bättre än
sin föregångare. Dessutom krävs
betydligt mindre arbetsinsats från
vårdpersonal än tidigare skalpkylningsmetoder.
Dignicap-utrustningen består av
två delar, en automatiserad kylrobot
med elektromekaniskt kylsystem
och två uppsättningar silikonmössor
som kopplas till roboten. På så vis
kan två patienter behandlas samtidigt. Det är viktigt att mössan sluter
tätt och därför består utrustningen
av en innermössa och en isolerande
yttermössa av neopren. Innermössan är ett slutet system och har kylkanaler som täcker in hela skalpen
— En person som
mår bra psykiskt
återhämtar sig
snabbare. Kostnaderna för peruker
minskar också. Här
finns med andra
ord pengar att spara för landstingen,
säger Martin Waleij,
vd för Dignitana.
där kylvätska cirkulerar. Temperaturen kontrolleras av sensorer som ser
till att kylningen är jämn över hela
huvudet.
— Ungefär 20 minuter före behandlingens start börjar man kyla
ner huvudet till en temperatur av 3–8
grader beroende på cytostatikaregimen. Därefter har man mössan på
under hela behandlingen och 30–120
minuter efter dess slut. Inställningarna regleras av vårdpersonal med
hjälp av en touchscreen.
Martin Waleij uppskattar att 85
procent av alla som använder Dignicap behåller håret i hög grad. Det visar både studier som har gjorts med
utrustningen och rapporter från användandet i sjukvården sedan 2002.
— Resultaten har blivit bättre
över tid eftersom sjukvården har
blivit bättre på att hantera utrustningen.
Patienter med hår kvar mår
bättre psykiskt
Att cancerpatienter slipper tappa
sitt hår har fler fördelar än rent kosmetiska. Det psykologiska välbefi n-
Minskad temperatur
(skalpkylning)
Minskad blodgenomströmning
(perfusion)
Minskad
förbränning
(metabolism)
Mindre upptag och
mindre skada av cytostatika
Hårcellerna överlever
och håravfall förhindras
Graden av håravfall är beroende bland annat
av vilken typ av cytostatika som används,
i vilken dos den ges, administreringssättet
och hur lång behandlingstiden är. Anledningen till att skalphypotermi motverkar
håravfall är att kylan orsakar en kärlsammandragning som minskar den mängd cytostatika som når hårfolliklarna. Dessutom
minskar den intracellulära metabolismen vilket
leder till mindre toxiska effekter.
Den isolerande yttermössan är
av neopren som är ett syntetiskt
gummimaterial. Neopren är det ämne
som används i torr- och våtdräkter
eftersom det bland annat är
vattentätt och stötdämpande.
nandet för individen ökar och därmed i
förlängningen överlevnadsfrekvensen.
En person som mår bra psykiskt får
bättre immunförsvar och återhämtar sig
snabbare. Hela organismen hänger samman. Vi ser mindre behov av antidepressiva mediciner för patienter som har håret
i behåll och även kortare sjukskrivningar.
Kostnaderna för peruker minskar också.
Här fi nns med andra ord pengar att spara
för landstingen.
Idag fi nns cirka 70 Dignicap-system i
bruk i Skandinavien och nu riktas blickarna mot Asien, Sydamerika, Kanada
och USA. Enligt beräkningar fi nns 2000
kemoterapiverksamheter i världen och
alla skulle i teorin kunna vara intresserade av att erbjuda skalphypotermi.
— Skalphypotermi kan användas av
patienter med de flesta former av cancer
som behandlas med cytostatika med risk
för håravfall, till exempel gynekologisk
cancer, bröstcancer, lungcancer och
tjocktarmscancer. Dock rekommenderas skalphypotermi inte i samband med
cytostatikabehandling vid leukemi eller
lymfom eftersom dessa sjukdomsformer
har tumörceller som cirkulerar i kroppen
på ett annat sätt.
FLER ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR
MEDICINSK KYLNING
Tekniken att använda kylning inom medicinska tillämpningsområden röner stort forskningsintresse inom flera discipliner. Dignitana samarbetar just nu med UMAS i Malmö
och har vidareutvecklat prototyper och protokoll för att använda kylningstekniken inom neurologin, vid stroke och hjärtstopp.
Kylning är den enda metod som bevisat reducerar skador vid minskat
blodflöde till hjärnan vid stroke, förutom användning av propplösande medel. Vid terapeutisk kylning sänks kroppstemperaturen avsiktligt några grader, vilket markant skyddar hjärnan. Terapeutisk kylning används i många
länder på patienter som råkat ut för hjärtstillestånd. Då kyls hela kroppen
med kylfiltar, ispåsar och infusion av kall koksaltlösning (så kallad mild terapeutisk hypotermi). Kruxet är att patienten måste vara sövd, och det är inte
möjligt med strokepatienter.
— Vi ska tillsammans med strokecentrum på UMAS att göra en pilotstudie
på strokepatienter med en modifierad version av vår nuvarande produkt och
sedan vidareutveckla en produkt anpassad för neurologi som kommer testas i en klinisk studie på samma sjukhus. I ett längre perspektiv vill vi också
utveckla medicintekniska produkter som använder kyla för att minska dödligheten och neurologiska följdsjukdomar hos patienter som råkat ut för svår
syrebrist i hjärnan inte bara till följd av stroke utan även hjärtstillestånd och
traumatiska skallskador.
www.medtechinfo.com 7