Marknadsplan 2014-2015.
NATUR KULTUR HISTORIA Marknadsplan Besöksnäring Nordanstigs Kommun 2014 Projekt Upplev Nordanstig – NU GÖR VI! Jättendal 2014-01-02 Lena Strömstedt Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 1 Sammanfattning Besöksnäringen är på stark tillväxt i hela Sverige och är idag en tillväxtfaktor för att skapa och utveckla destinationer i perspektivet Bo, Verka och Leva. I hela landet pågår satsningar för att skapa ett attraktivt Sverige och man pratar om starka reseanledningar inom kultur, natur, möten och idrott. Samverkan mellan näringar lyfts fram som en nyckelfaktor för att lyckas med detta. I det regionala projektet ”Nu kör vi” görs en satsning på besöksnäringen i Region Gävleborg vilket har resulterat i att Nordanstig fått möjligheter att vidareutveckla den lokala besöksnäringen. För hela kommunen har ett beslut tagits att arbeta med Vision 2020 och i den strategiska planeringen för besöksnäringen har målsättningen varit att arbeta vidare enligt den visionen. De turistiska produkter som erbjuds i Nordanstig har en nära koppling till natur, kultur och historia. Det unika för området är havet i öst och bergen i väst som erbjuder turistiska produkter både sommar och vinter. Idag finns en turistbyrå som främst informerar om produkterna och i liten utsträckning arbetar med bokning och sälj av privat stuguthyrning. Turistbyrån drivs idag av Nordanstigs Turism ekonomisk förening som är det sammanlänkande navet i besöksnäringen i kommunen. Nordanstigs besöksnäring står inför nya utmaningar som framkommit i den SWOT-analys som gjorts i projektet ”Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun”. Aktörerna vill se att turistbyrån kan vara behjälplig med att i samverkan skapa synlighet och reseanledningar samt att marknadsföra och underlätta försäljning. En samverkan ska ske på ett effektivare sätt i kommunen och i förhållande till övriga destinationer och regionen. Konkurrensen om turisten ökar också då många satsningar på besöksnäringen görs. I Nordanstig har undersökningar gjorts som visar att Naturen har varit mest intressant samt havet, lugnet, miljön, människorna och småskaligheten. Det som upplevdes som mindre bra var skyltning, mobiltäckning, vägar och information. 54 % planerar att återvända och 67 % kommer att rekommendera vänner och bekanta att besöka området. Varumärket Nordanstig anses i dagsläget inte vara speciellt starkt på marknaden men här finns hållbara värden för långsiktig utveckling, för besökare är inte heller namnet Nordanstig viktigt utan orsaken till resan. Nyckeln till framgång kan vara småskalighet och gästnära, fokusering och tydliggörande av produkter och tjänster samt att jobba aktivt med att möta behov och att fylla dessa med reseanledningar. En aktiv nyfikenhet och kunskapsiver för att omvärldsbevaka och tillmötesgå aktörers behov gynnar destinationsutvecklingen. För att öka kännedomen om området bör en fokusering göras på närområdet i Mellansverige i första hand och i större satsningar i samarbete med den regionala organisationen. De segment som passar produkterna bäst är Active Family och WHOP:s (wealthy, healthy older people). För att möta behovet av de förändringar som krävs behövs en större organisation och därför gjordes en projektansökan av Nordanstigs kommun till Region Gävleborg. Syftet är att arbeta vidare med den handlingsplan som tagits fram. I denna marknadsplan beskrivs olika fokusområden: Att under år 1 arbeta med samverkan, digital tillgänglighet och destinationsorganisering. Att under år 2 arbeta vidare med varumärke och den internationella marknadsföringen. Att alla aktörer känner delaktighet i denna utveckling är viktigt och att det ges information och uppföljning av aktiviteter som förmedlas via tillgängliga kanaler. Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 2 Innehåll 1. INLEDNING ............................................................................................................ 4 1.1 Bakgrund ......................................................................................................................................................... 4 1.2 Syfte .................................................................................................................................................................. 4 1.3 Metod ............................................................................................................................................................... 4 1.4 Problemformulering ....................................................................................................................................... 4 2. NULÄGESBESKRIVNING ..................................................................................... 5 2.1 Marknad .......................................................................................................................................................... 5 2.1.1 Kunder ....................................................................................................................................................... 6 2.1.2 SWOT-analys ............................................................................................................................................ 6 2.2 Interaktion ....................................................................................................................................................... 7 2.2.1 Produkter ...................................................................................................................................................... 7 2.2.2 Pris............................................................................................................................................................. 8 2.2.3 Plats ........................................................................................................................................................... 8 2.2.4 Påverkan .................................................................................................................................................... 8 2.2.5 Personal ..................................................................................................................................................... 9 2.3 Organisation -nuvarande................................................................................................................................ 9 2.3.1 Kapacitet.................................................................................................................................................... 9 2.3.2 Kompetens ................................................................................................................................................. 9 3. FRAMTIDSANALYSEN ......................................................................................... 9 3.1 Omvärldsanalys -Hur påverkas besöksnäringen av omvärldsfaktorer?.................................................... 9 3.1.2 Politiska faktorer ....................................................................................................................................... 9 3.1.3 Ekonomiska faktorer ................................................................................................................................. 9 3.1.4 Sociala faktorer........................................................................................................................................ 10 3.1.5 Tekniska faktorer ..................................................................................................................................... 10 3.2 Branschanalys................................................................................................................................................ 10 3.4 Kundanalys .................................................................................................................................................... 12 3.4.1 Våra kunder ............................................................................................................................................. 12 3.5 Relationsanalys .............................................................................................................................................. 12 3.5.1 Erbjudanden ............................................................................................................................................ 12 3.5.2 Budskap ................................................................................................................................................... 12 3.5.3 Betalningsvilja ......................................................................................................................................... 12 3.5.4 Tillgänglighet .......................................................................................................................................... 13 3.5.5 Sociala kontaktpunkter ............................................................................................................................ 13 4. STRATEGIER ...................................................................................................... 14 4.1 Marknad - kundstrategier ............................................................................................................................ 14 4.1.1 Utbredning ............................................................................................................................................... 14 4.1.2 Positionering............................................................................................................................................ 14 4.1.3 Segmentering ........................................................................................................................................... 14 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 3 4.1.4 Hållbara konkurrensfördelar .................................................................................................................... 14 5. HANDLINGSPLAN............................................................................................... 15 5.1 Organisation -projekt ................................................................................................................................... 16 5.2 Aktivitetsplan ................................................................................................................................................ 18 5.3 Uppföljning .................................................................................................................................................... 18 1. Inledning 1.1 Bakgrund Sedan våren 2009 har Region Gävleborg arbetat med att ta fram en vision och en strategi för besöksnäringen i regionen. Under våren 2010 fortskred arbetet med att ta fram en marknads- och en utbudsstrategi. Arbetet har skett i samverkan med Regionens Turistråd som består av kommunernas turismansvariga samt ett Marknadsråd som består av representanter från besöksnäringen i regionen. Ett reslutat av arbetet är det pågående regionala projektet "Nu kör vi" som startades 2011. Projektets syfte är att lägga grunden för en framtida attraktiv, kompetent och lönsam besöksnäring i Gävleborg och är att se som en kraftsamlande start på ett långsiktigt arbete. Att stimulera samverkan som i sin tur kan leda till någon form av organisering där utkomsten leder till fler och mer kvalitativa reseanledningar och säljbara produkter. 1 I den Regionala utvecklingsstrategin för Region Gävleborg (RUS) 2013-2020 visas inriktningen för Gävleborgs utvecklingsarbete. Här anges målområdena ”Smart Samverkan” som beskriver vikten av att samverka och bygga broar mellan offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle, "Stärkta individer" medborgares påverkan till utveckling av regionen och Tillgängliga miljöer" som handlar om strukturer i förhållande till tillgänglighet och hållbarhet. Under våren 2013 har Nordanstigs kommun i samarbete med regionprojektet "Nu kör vi" gjort en nulägesanalys i projektet/förstudien "Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun". Målet för det projektet har varit att hitta gemensamma nämnare för besöksnäringsaktörerna med fokus på samverkan och ett underlag till denna marknadsplans nulägesanalys. Ett resultat av förstudien blev den projektansökan som nu beviljats och projektet "Upplev Nordanstig" startar 1/1 2014. 1.2 Syfte Syftet med denna plan är att genomföra arbetet och utarbeta besöksnäringen i Nordanstigs kommuns: nuläge, framtidsanalys, utveckla strategier samt arbeta fram en handlingsplan. Arbetsdokument och projektplan för projektet "Upplev Nordanstig". 1.3 Metod Vi kommer med hjälp av statistiskt material, erfarenhet, via direkta kontakter med turismnäringsföretagen och med egna undersökningar samt tillsammas med Nordanstigs kommuns turismansvariga att utarbeta detta material. Genomförandet av projektet och dess slutsatser. 1.4 Problemformulering Idag finns ej någon kommunal strategi för besöksnäringen i Nordanstigs kommun men det finns en operativ turistbyrå. Arbetet startar från grunden i och med denna MP. 11 http://regiongavleborg.se/download/18.2ac36b3713ef1aa32b880001158/RUS+2013+%283%29.pdf, 2013-08- 29 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 4 2. Nulägesbeskrivning 2.1 Marknad 2 En gästundersökning i alla kommuner gjordes sommaren 2012 av Region Gävleborg där man fick in 1614 svar (frågorna skickades till dubbelt så många). Där kan konstateras att medelåldern på de tillfrågade sjunker och fler småbarnsfamiljer har hittat till regionen. 66% kommer från inom 25 mils radie och 58% hade semesterresa som reseanledning. 33% var nya besökare och de flesta stannade 1-dygn. Hela 50% skaffade sig information inför resan på Internet, broschyr kom på andra plats med 27% och bekanta 19%. Det man upplevde mest positivt var naturen och det som var mindre bra skyltning och information. Helhetsupplevelsen, ansågs av 82% att ligga på 5-6 (på en skala med max 6) vilket betyder att besökarna har haft mycket bra upplevelser. Marknadsandelen i regionen av utländska gäster är 13% i jämförelse med Dalarna 22% och Norrbotten(mest) på 45%. Riket ligger på 29%. Observera att skulle samma jämförelse göra under vinterperioden skulle kanske bilden se annorlunda ut då stora reseanledningar till regionen är skiddestinationer med i hög grad barnfamiljen som målgrupp. Vi ser vidare på Nordanstigs kommun och Nordanstigs besöksnäring. I Nordanstigs kommun finns idag en näringlivsstrategi och en vision för 2012-2014 med utblick till 2020. Citat från Nordanstigs vision 3 "I Nordanstig kan du skapa det liv du vill. Här finns valfrihet, närhet till natur och människor, fantastiska möljigheter till aktiv fritid och ett rikt kulturliv. Nordanstigsandan ger tillväxt och gör att företagande, skola omsorg och föreningsliv ständigt utvecklas och blommar. Attraktiv boendemiljö finns mitt i den vackra naturen, från kust till berg som vårdas ömt för framtida generationer" I strategin beskrivs att de prioriterade områdena är näringsliv och arbetsmarknad. Man omnämner turismen enligt följande "Samarbetet med företagarna lyfts fram som ett sätt att möjliggöra antal företag, fler arbetstillfällen och utvecklad turism". I verksamhetsplanen finns turism med som ett aktuellt utvecklingsområde. 4 Vision 2020 Sedan 2009 har en vision arbetats fram och aktiviteter har genomförts i hela kommunen med medverkande medborgare. Målet för visionen är att göra Nordanstig ännu bättre. Den vision som antogs av Nordanstigs kommun 2009-09-28 konstaterar följande: Kommunen behöver arbeta aktivt för att skapa bättre boendemiljöer värna miljömedvetet tänkande identifiera framtida förändringar i omvärlden som Nordanstig ska vara bra på att möta ta tillvara engagemang och idéer som finns hos medborgare förenkla samverkan som främjar kreativitet och entreprenörskap möjliggöra skapande av forum och mötesplatser för ett rikt kultur- och föreningsliv sträva efter goda kommunikationer och modern teknik som minska avstånd -möt världen vid köksbordet. Under våren 2013 har projektet "Samverkan Besöksnäring i Nordanstig" genomförts där syftet var att få fram strategiska verktyg för hur samverkan ska ske på längre sikt och för att påbörja processen med en marknadsplan för kommunens besöksnäring. Detta projekt uppfyller flera av de punkter som 2 Gästundersökning Gävleborgs län sommaren 2012 (Nordanalys AB) http://www.nordanstig.se/download/18.5c0d06dd12d7d20842680003369/1296734514359/A5_Vision+2020_we bb.pdf,2013-04-02 4 http://www.nordanstig.se/Kommunen/Vision-2020.html, 2013-06-24 3 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 5 angetts i kommunens verksamhetsplan (en del av näringlivsstrategin) tex. kontakt & relationsbyggande, uppsökande verksamhet, nätverk, myndighetskontakter och besöksnäring. Med utgångspunkt från de strategiska beslut som gjorts i kommunen kan nu besöksnäringen jobba vidare utifrån dessa utgångspunkter och se direkta kopplingar i strategiplaneringen. Direkta kopplingar och samverkansparter är: Föreningsrådet i Nordanstig är ett organ som finns för att möjliggöra för föreningar i kommunen att utvecklas och för att ta tillvara på den kompetens som finns hos alla ideella krafter. Projektledarens största funktion är att hjälpa till att söka offentliga medel och att vara en administrativ hjälp. Nordanstigs företagarförening har uppgiften att vara remissinstans till Nordanstigs kommun i alla näringslivsfrågor. Verksamhetsfokus på att hjälpa och stödja det lokala näringslivet och de lokala företagarna. 2.1.1 Kunder Vilka är besökarna hos kommunens besöksnäringsaktörer? 5 I TEM-rapporten rapporteras att av den totala turismomsättningen i Nordanstigs kommun står den kommersiella näringen för 52% av den totala omsättningen som är 187 miljoner. Övrigt är besök hos släkt och vänner, fritidshus och genomfartsturisten. Tittar man på turistkronans fördelning på branscher står transport (bensin) för hela 43% av omsättningen, restaurang 18%, shopping 11%, livsmedel 10%, aktiviteter 10% och logi 8 %. En mer detaljrik undersökning av kunder behöver göras för att identifiera segment och geografisk indelning och för att kunna bearbeta rätt marknader nationellt. I Regionprojektet "Nu kör vi" har valet på den internationella marknaden fallit på Finland (vinter) och Holland (sommar), detta i samarbete med Visit Sweden. Vi kan även konstatera utifrån den undersökning som tidigare nämnts (Gästundersökning Gävleborgs län sommaren 2012) att 66% av besökarna i regionen kommer från ett område inom 25 mils radie. En bredare geografisk titt på besökare visar att det utländska resandet till Sverige kommer främst från Norge och Finland. I stugbyar och vandrarhem bor flest besökare från Norge, Tyskland, Danmark, Holland och Finland. De som väljer hotell är fransmän, amerikaner och japaner. 6 I Trendanalys 2012 beskrivs att de största marknaderna för både privat och affärsresande kommer för turistföretagare att vara: 1. Sverige 2. Norden 3. Övriga världen När man tittar på antalet gästnätter per nationalitet i Sverige är 80% av besökarna svenskar och utländska resenärer står för resten. Sedan år 2000 har de nordiska och europeiska gästnätterna ökat med ca. 45% medans de inhemska under samma period ökat med 26%. 2.1.2 SWOT-analys I det lokala projektet/förstudien "Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun" har en undersökning gjorts med utgångspunkt från en SWOT-analys där företagen har besökts. Sammanfattning från projektredovisningen: 5 http://www.nordanstig.se/download/18.278aeab5131944fd68280007029/1316087598812/rNordanstig10.pdf, 2013-08-08 6 http://www.rts.se/trip4100/PDF/Turistnaringens_Trendanalys_2012.pdf, 2013-07-30 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 6 "Det finns en naturlig koppling mellan alla aktörer som gemensamt ger den turistiska bilden av Nordanstig. Tillsammans skapas bilden av Nordanstig som besöksmål. Var och en drar ett stort lass i den egna verksamheten och bidrar till kommunens mål och Vision 2020. Med utgångspunkt från det arbete som pågår i Region Gävleborg och de målsättningar som finns har detta projekt arbetat utifrån den strategi som lagts på det regionala planet. Ett av delmålen är destinationsutveckling där besöksnäringen idag står för en växande näring och en möjliggörare för attraktiva miljöer. För att ta reda på hur besöksnäringsaktörerna i Nordanstigs kommun ser på sina verksamheter ur ett samverkansperspektiv har en SWOT-analys gjorts som underlag till den marknadsplan som tagits fram. Huvuddragen i analysen är att i stort sett alla är överrens om att samverkan är viktigt och ser positivt på mer samarbete mellan både besöksnäringsaktörer övriga näringar. Det finns en bred kompetens i verksamheterna där kultur och historia är ett återkommande begrepp. Aktörer i både större och många små verksamheter har helhetssyn och anser sig flexibla. Dock upplever många att de inte har tiden för att samverka på grund av den stora arbetsbelastningen. De allra flesta har idag en hemsida och använder den som det primära marknadsföringsverktyget dock tycker många att det skulle behövas gemensamma insatser för att skapa reseanledningar och öka synligheten. En knapp majoritet av alla tillfrågade i analysen anser att Nordanstig bör arbeta för att bli en egen destination i framtiden men genomgående så är det viktigaste att skapa affärer och att man kan behålla den egna identiteten i ett större sammanhang. Slutsatser som kan dras av detta ligger till grund för ett kommande projekt som Nordanstigs kommun nu ansöker om med start januari 2014. I projektet ska man arbeta utifrån den analys som gjorts hos aktörerna. Projektet har kunnat följas i den blogg som startades: www.upplevnordanstig.se/nordanstigmellanhavochberg där bland annat besöken har presenterats. I första hand är bloggen en informationskanal till aktörer i kommunen där man har möjlighet att ta del av andras verksamheter. Den fortsatta utvecklingen av besöksnäringen, som en tillväxtfaktor i Nordanstigs kommun, förhåller sig till den regionala utvecklingsstrategin främst i det övergripande målområdet ”Smart Samverkan”. Sedan slutrapporten av SWOT-anlaysen gjordes har ett nytt projekt beviljats den 8/11 2013, med start den 1/1 2014. 2.2 Interaktion Interaktionen beskriver relationen till marknaden och är ett samspel, en interaktion mellan aktörer och marknaden. Kan beskrivas enkelt med de 5 P:na, produkt, pris, plats, påverkan och personal. 2.2.1 Produkter Historia och kultur -hembygdsgårdar, Ersk-mats, brandmuseum i gnarp, Ingaskärs lots och hamnmuseum, foto och kameramuseum i Strömsbruk, kustmuseum i Mellanfjärden, Gränsfors yxmuseum, Strömsbruks museum, korset i Hassela, kyrkor, hanverkare, konstnärer, repslageri, Hamnmagsinet i Mellanfjärden, Blomkruksfabriken i Gränsfors, Vattrångs konsthall, Skulls and Bones i Jättendal m.m. Natur och fritid Jungfrukusten, vandring -kustleden, cykling -Ostkustleden, paddling -Kustleden, Kustvägen, 19 naturreservat, Storskogens hästturer, fiskevatten, Kustvägen, bad i sjö och hav, tempererade bad i Harmånger och Hassela, gästhamnar, båtliv, 3 golfbanor, skidanläggning, Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 7 Evenemang teater i Mellanfjärden, Jordgubbsloppet, Gränsforsstämman, Barnaktiviteter Trolska skogen, Hassela Äventyrsland, vinteraktiviteter på skidanläggningen, minigolf, Lars-daniels med alla djur, Farmens ekovaror med alla djur, Boende Hassela Ski, Mellanfjärdens pensionat, Franshammars kraftstation, Hotell Mellanfjärden, 17 rum & kök, Berggårdens gästgiveri, Hassela vandrarhem, kustleden, Äventyrsmästarna, Harmångers camping, Lars-Daniels lantgård, Mellanfjärdens camping, Norrfjärdens camping, Sagalidens camping, Älvstagården, camping i Bäling, Äta och fika restaurang Sjömärket, Lars Daniels, Lias, Lithners, Augustas, Sjömärket, Farmens Gårdsbutik, Mellanfjärdens pensionat, Hasselabadet, golfbanorna, Franshammars kraftstation, Värdshus 17 rum och kök, Gröna huset, pizzerior, Måsen, Gräsåsens cafe, Kajutan, Kustleden, Handel och service Mataffärer, bensinmackar, hantverksbutiker, ateljeer, kiosker, jourbutiker, Transport lokaltrafiken, taxi, researrangörer Turistbyrå i Jättendal En sammanlänkande del av all besöksnäring i kommunen. En anmärkning här är att många av dessa har öppet periodvis sommar resp. vintersäsong och är anpassade efter utbud och efterfrågan. Det finns ett stort utbud av turistiska produkter men idag finns ingen info om vad man kan göra på respektive ort utan nu visas allt efter teman, som ovan, i turistbroschyren och på hemsidan. Det betyder att det inte är så enkelt att få reda på vad som händer på den ort man befinner sig på och vilket utbud som finns just då. Att indela tematiskt väcker ett intresse men för att få besökaren att stanna kvar och göra fler saker på stället behövs säljIinformation lokalt på platsen. 2.2.2 Pris Här krävs en prisgenomgång som sker med automatik när det blir dags att bygga reseanledningar och paketlösningar. 2.2.3 Plats Nordanstigs kommun har en yta av 1380 kvadratkilometer och här bor 9650 innevånare. Nordanstig är beläget ca. 30 mil norr om Stockholm med närmaste stora städer Hudiksvall och Sundsvall. Nordanstig finns inte på kartan utan är ett kommunnamn, vilket kan innebära svårigheter när besökare letar efter information. Det unika med kommunen är att här finns både havet med kuststräcka och bergen i öst med skidbackar. 2.2.4 Påverkan I dagsläget finns den operativa turistbyrån i Jättedal, placerad vid E4:an för att förbipasserande ska hitta till platsen. Här sköts den dagliga verksamheten med uppdatering av hemsida, facebook, personlig service, uthyrning, löpande ekonomiska funktioner, telefonkontakter, samlingspunkt för turistiska aktörer främst. Via nätverket Hälsingland Turism finns idag en marknad och säljorganisation för Hälsingland med b la en gemensam evenemangskalender. En turistbroschyr för kommunen tas fram varje år med aktuell info om besöksmål. De enskilda aktörerna marknadsför sig mest enskilt och i den lokala området Sundsvall/Hudiksvall. Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 8 2.2.5 Personal De som idag jobbar med besöksnäring i kommunen är Barbro Björklund på 20%, som kombineras med tjänsten som näringslivssekreterare och Camilla Uddén på turistbyrån 100%. Anders Nordén är turistchef och är kontaktperson med kommunstyrelse. En extraresurs (Lena Strömstedt) via region Gävleborg, projektanställning på 100% i 6 månader samt 50% 3 månader, som arbetat med denna plan och även gjort SWOT-analysen. 2.3 Organisation -nuvarande Den operativa delen av besöksnäringen har kommunen idag gett i uppdrag till den ekonomiska föreningen Nordanstigs Turism att sköta. Kommunikationen med turistbyråns styrelse sker via Anders Nordén. Avtalet mellan kommunen och Nordanstigs turism omförhandlas varje år. Styrelsen för Nordanstigs Turism består av engagerade aktörer både inom besöksnäringen och från andra näringar. 2.3.1 Kapacitet I den organisation som finns i dagsläget har man nått fram till den kapacitet som tillåts. För att utveckla verksamheten mer behövs ökad kapacitet i form av anställda. 2.3.2 Kompetens Kompetensen hos den anställda på Turistbyrån anses hög då den personen har ett övergripande ansvar för all information vad det gäller de turistiska produkterna. 3. Framtidsanalysen 3.1 Omvärldsanalys -Hur påverkas besöksnäringen av omvärldsfaktorer? 3.1.2 Politiska faktorer Hot: Att inte besöksnäringen tas på allvar och inte ges utrymme i de politiska besluten. Att det är otydligt i tex. "Nu kör vi" i kommunikationen till politiker. Att exitmodellen som presenteras som det övergripande sälj och marknadsföringsverktyget för samverkan i regionen inte utvecklas som förväntas. 7 Enligt Trendanalys 2012 beskrivs ett antal kritiska faktorer som påverkar utvecklingen inom turistnäringen. Det handlar om politiska beslut på nationell och internationell nivå som berör flyg, sjöfart och utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet. Möjligheter: Se helheten i alla beslut och att väga in effekter av inflyttning, turism, livskvalité osv. Satsningen som görs i regionen ger effekter på lång sikt. Att exitmodellen utvecklas och ger fler affärer till aktörer i regionen. 3.1.3 Ekonomiska faktorer 7 Hot: Att resandet avtar till kommunen på grund av dålig kvalite hos entreprenörer. Detta med tanke på att det är tufft att få ekonomi i sin verksamhet och att man inte kan utveckla och förnya sina produkter. Att exitmodellen inte kan finansieras. Möjligheter: Att det finns en part som kan informera och hjälpa till med företagsstöd, utvecklingsprojekt, kvalitetssäkring med mera, en del av detta görs idag i "Nu kör vi". Det upplevs idag som en brist hos aktörerna att de inte kan få kontinuerlig information från näringslivskontret angående offentliga medel osv. Att växla upp de medel som kommunen Trendanalys 2010, Turistnäringens Utvecklingscenter, mars 2010 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 9 idag investerar i besöksnäringen i ett nytt projekt för att ha möjlighet att fördubbla kapaciteten i arbetskraft, (vilket nu har gjorts). 3.1.4 Sociala faktorer Hot: Tiden är ett stort hot för småföretagare i kommunen som är helt uppe i sin egen verksamhet. Samverkan måste generera affärer för att det ska vara intressant. Att inte kommunikationen är bra ända ut i "gräsrötterna". Möjligheter: Att det finns en part som driver frågor och är möjliggörare, tex. turistbyrån. Att ha effektiva verktyg som gör information och kommunikation tydligt i alla led. 3.1.5 Tekniska faktorer Hot: Dåliga hemsidor, dåligt vägnät och skyltning, kommunikationsmedel, ej kunskap om tekniken bakom sociala medier och hemsidor. Dyrt för den enskilde att ta fram marknadsföringsmaterial. Möjligheter: Att det finns en part som kan hjälpa till med tex. sociala medier, orginalarbeten, jobba med skyltning, 3.2 Branschanalys Vilka förändringar väntas? 8 Tillväxtverket ger ut fakta och statistik och är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor. De utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktig konkurrenskraftig besöksnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. Tillväxtverket talar också om att ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare och samhällsplanerare kan förbättra utvecklingsförutsättningarna. Kunskap och statistik är en förutsättning för framgång för att mäta effekter men också för att kunna bedriva en effektiv marknads- , produkt och destinationsutveckling. Den förväntade tillväxten är beroende av utlandsmarknaden och den globala turismens största utmaning framöver är hur man ska åstadkomma en för miljön hållbar utveckling. I Sverige väljer den inhemska fritidsresenären i första hand att resa till Västra Götaland (16,3% av alla övernattningsresor), Stockholm med (15,7%) och Skåne med (8,8%). Bilen är det vanligaste transportmedlet där 3 av 4 resor gjordes med bil. Störst ökning av utländska gästnätter på Gotland (14,9%) och i Västernorrland (12,8%). Lägst andel besökare registrerades i Gävleborg med (7,8%). 9 I ett pressmeddelande 2013-02-16 meddelar Tillväxtverket att krisen i Europa slår mot turismen i Sverige men att den totala turismen i Sverige ändå fortsätter att öka. 10 I rapporten Regionala turismeffekter 2012 kan man läsa att Gävleborgs län har en turismomsättning på 6,4 miljarder och antal turistiska årsverken är 5834. På respektive landskap är fördelningen Gästrikland 3,3 miljarder i omsättning och 3017 årsverken. Hälsingland 3,1 miljarder i omsättning och 2817 årsverken. I en första anblick ser detta ganska likartat ut. 8 http://www.tillvaxtverket.se/2.21099e4211fdba8c87b800016732.html, 2013-06-24 http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/turistaret2012krisenieurop aslarmotturismenisverige.5.5a5c099513972cd7fea32197.html, 2013-06-24 10 Regionala turismeffekter 2012, HUI Research Gävleborgs län, mars 2013 9 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 10 Vad finns då för skillnader mellan landskapen? Antalet gästnätter är också i stort lika till antalet (Gästrikland 437000) och (Hälsingland 454000) men i Gästrikland bor 78% på hotell i jämförelse men 45% för Hälsingland. I Nordanstigs kommun registrerades 64037 gästnätter 2012 och det kan jämföras med Gävles 293600. Antalet gästnätter är i övriga kommuner i regionen ung. i nivå med Nordanstig. 42% av gästnätterna i Gävleborgs län genererades under perioden juni-augusti. Gästnätterna hos släkt och vänner är nästan tre gånger så många som på hotell, stugby och vandrarhem. Beläggningsgraden i Nordanstig är 31% under vinterperioden och 9% under sommaren, detta kan kopplas direkt till vinteranläggningen Hassel Ski. Övriga kommuner har större eller samma beläggningsgrad under sina vinter- och sommarperioder så här skiljer sig Nordanstig markant. För Gävleborg kan konstateras att boende (hotell, vandrarhem etc) är den bransch som är mest beroende av turism. Kommer då den starka tillväxten att fortsätta? På uppdrag av "Nu kör vi" har CMA Research genomfört en undersökning av "Bilden av Gävleborg 11 som resmål" bland besökare från Sverige, Holland, Finland, Norge, Tyskland och Frankrike. Totalt har 14% ur målgrupperna någon gång besökt Gävleborg. Besöksmålen Furvik och Järvsö har lockat flest besökare hittills och Gävleborg förknippas främst med natur- och kulturupplevelser. Fransmän och tyskar (speciellt de som reser med familjen) anser i högre grad än övriga att Gävleborg är ett attraktivt resmål. Norrmän, svenkar och finländare anser i högre grad än övriga att Gävleborg är ett mindre attraktivt resmål. En resa till Gävleborg får generellt kosta upp till 4500 kr SEK per person. Holländare och tyskar anse dock i högre grad än övriga att resan får kosta mer. som resmål har Gävleborg störst attraktionkraft under sommaren. För region Gävleborgs och Nordanstigs del borde den satsning som nu görs ge effekter redan under 2013 och eftersom natur och kulturupplevelser är det som lockar flest till vår region så bör Nordanstig ha ett bra utgångsläge för att locka turister till kommunen. Det borde finnas en tillväxtpotential om det ges fler tillfällen till marknadsföring och att synligheten av utbudet ökar. 12 Enligt de slutsatser som Nord Analys tar i sin undersökning så ligger utmaningen för Hälsingland som resmål i att ytterligare stärka områdets utbud när det gäller upplevelser/reseanledningar och kringservice. Detta kommer på sikt att stärka områdets attraktivitet/konkurrenskraft i relation till utländska gäster. Utmaningen ligger i att på ett tydligare sätt arbeta med paketering av olika upplevelser utifrån ett tematiserat perspektiv och lägga fullt fokus på att skapa högkvalitativa men samtidigt lättillgängliga upplevelser och attraktioner, med en högre förädlingsgrad än vad som erbjuds i dagsläget. Fokus bör ligga på att i första hand generera korta till medellång besök, med utgångspunkt från marknader inom 20-25 mils radie. 13 I Trendanalys 2020 belyser man ett antal utvecklingsmöjligheter där turistnäringen tillsammans med starka reseanledningar inom kultur, natur, idrott och möten kan bidra till stark attraktionskraft och driva på resandet. Genom samverkan med andra näringar blir turismen en del av samhällsbyggnaden och bidrar till att skapa regioner som attraherar fler besökare och blir attraktiva att och verka i. I rapporten beskrivs även att utvecklingen av omsättning för svenska fritidsresenärers resande i Sverige visar trenden en tillväxttakt på 5,4% och att de svenska affärsresenärerna växer långsammare och påverkas inte heller lika starkt av den generellt minskade tillväxttakten. 11 Bilden av Gävleborg som resmål, CMA Research, oktober 2012 Nord analys, gästundersökning sommaren 2012 13 Trendanalys 2012, Turistnäringens utvecklingscenter, mars 2010 12 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 11 3.4 Kundanalys 3.4.1 Våra kunder 14 Enligt CMA Reseach är viktiga faktorer vid val av resmål: måltidsupplevelser, naturaktiviteter, äventyr och familjeaktiviteter med barnen, detta är oberoende av om det är sommar eller vinterperioden. Generellt finns en låg kännedom om Gävleborg. Spontana associationer till regionen är natur, landsbygd, hav, berg, naturupplevelser, kultur, kyla, kallt, friluftsliv. Det som lockar resenären till Gävelborg är främst naturaktiviteter, swedish lifestyle, Järvzoo, björn och vargskådning, cykla, vandra och skidåkning. Restiden för den inhemska resenären får vara max 5 timmar för att ta sig till destinationen. Tillgängligheten anses god till regionen och resetiden från Stockholm är bra. De alternativa resmålen besökaren väljer mellan är Norge, Dalarna, Lappland, Kanada, Finland och Danmark. Besökaren är minst någon gång per år på annat ställe än Gävleborg. Vädret och prisnivån är det vanligaste skälen till missnöje. 15 I den gästundersökning som gjordes sommaren 2012 i Nordanstig fick deltagarna en helt öppen fråga om vad som var mest intressant/bäst med området. Naturen var ständigt återkommande, havet och lugnet, miljön och människorna, småskaligheten och det personliga bemötandet. Det som upplevdes som mindre bra var skyltning, mobiltäckning, kustvägen sliten, information. Besökarna har tyckt att turistbyrån har trevlig personal, ligger bra vid E4:an och var tillgänglig. Det som saknades var bättre skyltning vid E4:an och försäljning av souvenirer. På frågan om besökaren kommer att återvända till det område de besökt vid undersökningstillfället så är svaret Ja hela 54%, endast 3% troligen inte. 67% kommer att rekommendera vänner och bekanta att besöka området. 3.5 Relationsanalys För Nordanstigs del finns ingen undersökning gjord hos besökare utifrån nedanstående 5 punkter så här blir det idag en analys utifrån samtal med aktörer. 3.5.1 Erbjudanden De flesta av de erbjudande som finns i kommunen är baserade på natur, kultur och historia. Restaurangerna varierar i utbud med har oftast traditionella erbjudanden. I dag finns inget erbjudande eller reseanledning som innefattar hela kommunen utan var och en drar sitt eget lass. Ingen digital paketeringshjälp erbjuds via Nordanstigs Turism trots att det är en gemensam svaghet för aktörerna. I projektet "Upplev Nordanstig" är paketering ett huvudmål att uppfylla. 3.5.2 Budskap I dagsläget är budskapet med utgångspunkt från var och ens egen verksamhet i och frågan är om det blir en tillräckligt stor reseanledning. 3.5.3 Betalningsvilja Marknadspenetrerad prissättning vilket innebär en ökad försäljning av befintliga produkter på en befintlig marknad blir det första steget i prissättningsstrategin men viktigast är att ta reda på om priserna ligger på rätt nivå. 14 15 CMA Research, Bilden av Gävleborg som resmål, oktober 2012 Nord Analys, gästundersökning sommaren 2012 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 12 Vår prisbild är låg och de flesta av våra produkter är outvecklade och har inte någon större status i jämförelse med många konkurrenter. 3.5.4 Tillgänglighet Många aktörer har ingen skyltning från huvudleder, förmodligen för att man inte ser sin kundkrets mer än utanför närmaste området. Vägar är mycket dåliga till många aktörer. Lokaltrafik finns i rätt bra omfattning med varierar på olika sträckor. Taxi finns en aktör i kommunen, övriga kör endast skoltrafik. De flesta marknadsför enbart sina produkter i närområdet. Den turistiska digitala upplevelsen, upplevnordanstig.se informerar om produkter men ger inte möjlighet till affärer. 3.5.5 Sociala kontaktpunkter Nordanstigs ekonomiska förening är idag den kontaktpunkt som finns för de turistiska aktörerna. Föreningen har ambitionen att bli ännu mer aktiv för sina medlemmar, i dagsläget finns inte några grupperingar som jobbar med någon speciell inriktning, typ en marknadsgrupp. Tidsbrist är en av anledningarna men om det ska bli fart på besöksnäringen så behöver föreningen tydliggöra sin kapacitet. Vilka behov finns på marknaden? 16 I en rapport som utforskar framtidens utomhusupplevelser från SLAO (Svenska liftanläggningarns organisation) och SCR (Svensk Camping) i samarbete med Kairos Future har man sammanställt följande viktiga rekommendationer till leverantörer av utomhusupplevelser som vill växa och utvecklas -året runt: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Gör nåt tillsammans - att vara tillsammans är vår högsta önskan. Gör det vackert! Designifieringen är en snabbt växande trend. Öppna dina armar för nördarna! Barnfamiljerna räcker inte till året runt. Dyk in i den digitala världen - den hjälper dig att lyckas. Förklara ditt bidrag till BNP, din verksamhet får människor att tänka bättre. Bjud in världen! Tillväxten ligger bortom de traditionella målgrupperna. Skapa något utöver det vanliga - igen och igen. Vilken attraktion har Turismen i Nordanstig på marknaden? Som varumärke kan man nog påstå att Nordanstig i sig inte är ett starkt varumärke som besöksnäring men att det här finns hållbara värden (naturupplevelser, historia och kultur) för långsiktig utveckling. Att öka attraktionen både inom besöksnäring och andra näringar är den stora utmaningen. Vad kan vara nyckel till framgång? Småskalighet och gästnära. Fokusering och tydliggörande av reseanledningar. Jobba aktivt med att möta behov och att fylla dessa med reseanledningar. Hållbara reseanledningar som tar hänsyn till alla faktorer som påverkar oss i perspektivet bo, verka och leva. En aktiv nyfikenhet och kunskapsiver för att omvärldsbevaka och tillmötesgå aktörers behov gynnar destinationsutvecklingen. 16 http://utomhusupplevelser.se/, maj 2013, 2013-06-26 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 13 4. Strategier 4.1 Marknad - kundstrategier 4.1.1 Utbredning Den största delen av aktörerna marknadsför sig lokalt och anser att deras produkter endast attraherar den lokala marknaden i Nordanstig och Hälsingland. Dock finns det större dragare som har kapacitet att nå ut till åtminstone den marknad som finns i Mellansverige. En uppgift är att samordna marknadsföringsinsatser för att förtydliga och effektivisera aktörernas utbud till ett större område tex. Mälardalsområdet. För ett större geografiskt område måste samarbetet med regionen fungera och den gemensamma bokningsplattformen (EXIT-modellen). 4.1.2 Positionering Desto högre uppfattning som kunderna har om produkterna i Nordanstig desto troligare är det att aktörerna får ett bra pris. Idagsläget är kännedomen om utbudet i kommunen dåligt enligt de undersökningar som gjorts. En tydligare bild och fokus på småskalighet och personlighet ska framgå. Spår att jobba vidare med är NATUR, KULTUR & HISTORIA, PAKETERING OCH MARKNADSFÖRING. 4.1.3 Segmentering Val av marknadssegment och geografiska områden är grundläggande marknadsstrategiska överväganden. Här bör Nordanstig jobba med de segment som regionen redan valt nämligen ACTIVE FAMILY och WHOP:s (wealthy healthy older people) med första utgångspunkt i mellansverige. 4.1.4 Hållbara konkurrensfördelar Förutsättningar för konkurrens Nordanstig är historiskt inte någon stor attraktiv reseanledning. Frågan är om det beror på att vi är för dåliga på att marknadsföra oss eller om vi inte har tillräckligt bra reseanledningar. Att åka till Nordanstig är i sig ingen reseanledning och inte heller någon anledning för inflyttning utan det är attraktiviteten och läget, service och utbud som styr. Vad kommunen heter har ingen som helst betydelse. Idag är det viktigt att finnas på sökmotorerna och att synas där besökaren finns. Utifrån val av segment bör vi finnas där vår målgrupp finns. Många av vår konkurrenter finns redan idag på "marknaden" och här behöver vi bli mer attraktiva och effektiva. De reseanledningar som redan finns i Nordanstig och är större kan ge andra aktörer "snålskjuts" i och med att de redan idag har en upparbetad kundkrets. När våra besökare hittat hit, hur bra är vi på att bemöta och informera om vårt utbud? Hur följer vi upp besöken? Vart sker konkurrensen? När den presumtiva besökaren ska göra sitt val av resmål så söker de flesta information på nätet. Många får tips från vänner och bekanta eller har någon del av kommunen som resmål. Hur syns man i bruset idag? Mycket är beroende av marknadsföringsbudget men upplevelsen på plats är det bestående intrycket som genererar återkommande och nya gäster. Konkurrensen sker i alla led där allt är viktigt från besöket på bensinmacken till bemötandet i restaurangen, hur vägarnas skick ser ut och skyltning. Besökare känner om det finns en "Nordanstigsanda" i kommunen eller om man inte har några ambitioner alls. Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 14 Vem konkureras det emot? För Nordanstigs del och som reseanledning är det mestadels mellansverige och andra attraktiva reseanledningar i det området. Det konkurreras även med andra sällansköpsvaror som val att köpa ny bil, renovering eller dyl. I samverkan med Region Gävleborg kan vi se oss i ett internationellt perspektiv och den konkurrens det innebär. 5. Handlingsplan Under år 1 jobba med Samverkan, Digital tillgänglighet och Destinationsorganisering. Arbeta med 4 spår 1. Kultur och historia (kulturinventering gjorts), fornminnesprojektet, matkulturen och traditioner kring detta, 2. Paketering, digitalt (för att skapa reseanledningar) 3. Natur, aktörer som bygger sin verksamhet med utgångspunkt från läget och naturen (hållbar miljö) 4. Över gränserna (hur samverkar vi med andra näringar) Vilka aktörer kan passa in? 1. Hembygdsgårdar, konstnärer, hantverkare, folkmusik, 2. Alla, skapa tematiska paket 3. Fiskevårdsområden, Naturskyddsföreningen, Hassela Ski, Trolska skogen, Gränsfors, Mellanfjärden, föreningar 4. NFF, Nordanstigs Turism, Föreningsrådet, Projektet ska ansvara för att det finns marknadsplan, aktivitetsplan, kommunikationsplan och sköta den interna kommunikationen mellan aktörer och projektledning. Enklare grafiskt material ska kunna produceras för att hjälpa aktörer till snabb kommunikation. Vem jobbar vidare med de olika spåren? Marknadsgrupper utses bland aktörer som har gemensamma nämnare i kultur/historia och natur. Här läggs riktlinjer upp för hur arbetet ska fortskrida tex. sk paket göras bokningsbara, finns gemensamma vinster… skapa gemensamma reseanledningar… Bokningsbarheten och hemsida utvecklas av projektledaren tillsammans med projektmedarbetare. Samverkan med andra näringar sker i möten med dessa och ansvarig här är projektledare tillsammans med ordförande i NT och näringslivskontoret. En gemensam dag för kommunens näringsliv kan vara en bra idé för att skapa Nordanstigsanda. Projektet kan vara initiativtagare. Under år 2 Jobbar med varumärke och internationell marknadsföring Fortsättning med de fyra spåren 1. Varumärke 2. Paktering 3. Kommunikation samverkan 4. vilket behov finns?? Utifrån det arbete som görs under år 1 kan vi förhoppningsvis se gemensamma nämnare, produkter och konkurrensfördelar som kan stärka det befintliga varumärket eller visa på ett behov av ett nytänk. Detta bör också stå i förhållande till regionens varumärkesbyggande. Paketeringen fortsätter att utvecklas. Det inledande arbetet under år 1 har förhoppningsvis lett till att fler näringar samverkar i tex. Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 15 en gemensam näringslivsförening som jobbar för att skapa attraktivitet i kommunen för inflyttning och arbetsliv i samverkan med näringslivskontoret. Det bör också ges utrymme för att jobba med de behov som finns, tex. gemensamma marknadsföringsprojekt eller dyl. Projektet finansieras via Region Gävleborg med medel för projektledare och projektmedarbetare. Genomförande av samtliga punkter sker inom ramen av detta. En ny hemsida och försäljningsplattform finansieras även det via projektet. Slutmålet för det 2-åriga projektet är: 1. 2. 3. 4. 5. Ökad lönsamhet för befintliga företag Möjliggöra för fler arbetstillfällen, nya verksamheter Ökad samverkan mellan näringar/aktörer Synlighet av utbud Drivkraft i destinationsutveckling för Nordanstigs kommun (därmed inte sagt att det blir en egen destination). I ett längre perspektiv är målet att samverka tillsammans med övriga näringar för att: Synliggöra, vilket leder till ökad lönsamheten inom befintlig besöksnäring Bidra till tillväxt och sysselsättning . Tydliggöra utbud och efterfrågan. Öka antalet gästnätter genom att få fler att stanna längre. Skapa hållbar utveckling, Natur , Kultur och Historia är de stora gemensamma nämnarna i Nordanstig. Skapa ”Nordanstigsanda” -vi är själva våra bästa ambassadörer. Öka Nordanstigs attraktionskraft som leder till nya etableringar, fler investeringar och attraktiva boendemiljöer. Detta ligger helt i linje med vision 2020, se sid. 10. Varje spår har egna milstolpar och dessa är tidsbestämda. Uppföljning och ansvar för dessa har projektledaren. Utvärdering av genomförda aktiviteter och resultat görs en gång per år och redovisas för alla inblandade. 5.1 Organisation -projekt Den 1/1 2014 startar projekt Upplev Nordanstig som är ett resultat från förstudien ”Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun” och projektet kommer att arbeta med utgångspunkt från den SWOT-analys som gjordes samt marknadsplanen. Slutrapport från ”Samverkan besöksnäring i 17 Nordanstigs kommun” finns att läsa på bloggen Mellan Hav och berg . Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! Uppdragsgivaren Nordanstigs Kommun är uppdragsgivare och fastställer projektets syfte och inriktning anger projektledarens befogenheter och ansvar utser representanter i styrgruppen utser projektledare 17 http://www.upplevnordanstig.se/nordanstigmellanhavochberg/, 2014-01-02 Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 16 anger projektets tids- och resursramar och ser till att erforderliga resurser ställs till projektets förfogande uppdragsgivaren ansvarar för att identifiera intressenter och förbereda organisationen på projektresultatet Styrgruppen tolkar uppdraget/direktiven för arbetet medverkar vid utformningen av projektplanen och godkänner denna beslutar i administrativa frågor av större vikt, t ex budget och tidsplaner följer och stödjer projektarbetet värderar och diskuterar de förslag som projektgruppen utarbetar informerar uppdragsgivaren om projektets resultat delegerar ansvar, befogenheter och ställer krav tar ställning till slutrapport och lämnar den till uppdragsgivaren Förslag till styrgrupp ser ut enligt följande: Kommunen, 2 representanter Regionen, 1 representant Nordanstigs Turism, 2 representanter NFF, Företagarföreningen, 1 representant Föreningsråd, 1 representant Projektgruppen består av två medarbetare: Projektledare Är direkt underställd styrgruppen och uppdragsgivaren och ansvarar för att projektet drivs och genomförs enligt angivna direktiv, mål, budget och tidsplan. Projektledaren skall vara arbetsledare, samordnare och informatör. Huvuduppgiften är att ansvara för planering och styrning av tilldelade resurser så att projektuppdragets mål nås. upprätta projektplan tillsammans med uppdragsgivaren rapportera till styrgrupp och intressenter rapporterar större avvikelser samt föreslår korrigeringar vidtar lämpliga åtgärder vid störningar i projektet svarar för dokumentation av projektet Planera, leda och genomföra de aktiviteter som är beslutade i projektplanen. Ansvara för ekonomi och budget i projektet. Ansvara för att det upprättas en marknadsplan, aktivitetsplan och kommunikationsplan. Se till att den interna kommunikationen mellan aktörer och projekt fungerar. Följa upp målsättningar och mäta statistik. Utvärdering varje årsslut som redovisas för alla inblandade. Projektassistent Ha en operativ roll i arbetet med information, både digitalt och i trycksaker. Tillsammans med projektledaren genomföra de aktiviteter som är beslutade i projektplanen. Vara drivande i den interna och externa kommunikationsprocessen. Operativt bemöta och serva aktörer och besökare med information och kunskap. Driva samverkansprocesser tillsammans med projektledaren. Marknadsgrupp/referensgrupp Projektledaren kan komplettera sina kunskaper med en eller flera referensgrupper för att t ex få praktiska synpunkter, ett stöd till projektledaren. De kan även vara en tillgång i förankringsarbetet. Endast rådgivande och har inte något ansvar eller beslutsrätt för projektet. Träffar kan ske både i grupp och enskilt. Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 17 5.2 Aktivitetsplan 5.3 Uppföljning Projektets resultat kommer att följas upp och mätningar kommer att göras på: Antal nya besöksnäringsföretag/verksamheter Antal nya samverkansnätverk för besöksnäringen Antal nya arbetstillfällen inom turistkronan (omräknat till heltidstjänster) Antal nya individer engagerade inom besöksnäringen Gästnätter, lönsamhet för befintliga besöksnäringsföretag Synlighet, statistik från b. la Google Analytics. Antal ärenden på turistbyrå Kundundersökning via City Break/gäster som bokat Via de regionala statistikundersökningar som görs via Region Gävleborg och nationellt. Projekt Upplev Nordanstig –nu gör vi! 18
© Copyright 2024