1. No category

2014-11-08
Minnesanteckningar från allmänt
samrådsmöte i Gnarp
TILLSTÅNDSPRÖVNING FÖR NY AVLOPPSANLÄGGNING I
SÖRFJÄRDEN, NORDANSTIGS KOMMUN
Ett allmänt samrådsmöte kring den nya avloppsanläggningen i Sörfjärden hölls i Blå gården i Gnarp på
förmiddagen 2014-11-08.
Närvarande
De föredragande personerna var:
Charlotta Lindberg, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB
Erik Norin, Sweco AB
Thord Wannberg, Nordanstigs kommun
Maria Roos, MittSverige Vatten AB
Kjell Dahlqvist, MittSverige Vatten AB
Hanna Östrén, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB
I bilaga 1 finns närvarolistan, där övriga deltagare på mötet redovisas.
Presentation samt frågor och synpunkter från allmänheten
En PowerPoint-presentation hölls av de föredragande. Under tiden men framför allt efteråt ställdes
frågor och lämnades synpunkter. I kommande stycken redovisas vad som sades på mötet.
Inledning och presentation av föredragshållare
MittSverige Vatten hälsade samtliga mötesdeltagare välkomna och presenterade de föredragande
personerna.
Bakgrund till projektet och syfte med samrådsmötet
Bakgrunden till projektet beskrevs, bland annat att VA-nämndens beslut år 2012 fastlade Nordanstigs
kommuns skyldighet att lösa vatten- och avloppsfrågan för de boende i Sörfjärden. I beslutet står att
anläggningen ska stå klar senast den 30 september 2016 och att verksamhetsområdet ska vara av motsvarande storlek som verksamhetsområdet i kommunens tidigare beslut.
För anläggande av en avloppsanläggning för > 2 000 pe (personekvivalenter) krävs tillstånd enligt
miljöbalken. Nordanstigs kommun har beslutat att genomföra en frivillig tillståndsprövning för den
planerade anläggningen för upp till 1 500 pe och gett Nordanstig Vatten uppdraget att påbörja
prövningen. Det samråd som nu hålls är en del av tillståndsprocessen. Syftena med samrådet är att:
Sida 1 (8)

fånga upp synpunkter och intressen från berörda myndigheter, verksamhetsutövare och den
allmänhet som bedöms kunna bli särskilt berörda

kunna beakta och beskriva miljökonsekvenserna så bra som möjligt
Tillståndsprocessen beskrevs kortfattat. Bland annat nämndes att de yttranden som kommer in i till
MittSverige Vatten ska sammanställas i en samrådsredogörelse som skickas till Länsstyrelsen.
Nuvarande avloppsförhållanden
Nuvarande avloppsförhållanden beskrevs översiktligt. I vissa av avloppsanläggningarna sker endast
mekanisk avskiljning, vilket innebär att näringsämnen släpps ut diffust. Eftersom anläggningarna är
många och underhållsansvaret ligger hos de enskilda fastighetsägarna sker en liten utsläppskontroll.
Alternativa renings- och lokaliseringsalternativ (utförd vägvalsutredning)
Utförd vägvalsutredning redovisades med hjälp av en separat PowerPoint-presentation. Syftena med
utredningen beskrevs, vilka bland annat är att VA-huvudmannen ska kunna välja en optimal lösning
utifrån aspekter som teknik, ekonomi och miljö men även att olika alternativ måste utredas under
tillståndsprocessen.
Vägvalsutredningens förutsättningar och mål redovisades. De var bland annat att verksamheten inte
ska ge upphov till omgivningsstörningar, ska klara rådande och framtida belastningssituation och att
lösningen ska vara kostnadseffektiv.
Framtida utbyggnadsplaner samt den dimensionerande belastningen på kort och lång sikt redovisades.
Idag är belastningen som störst under midsommarhelgen och under sommaren är den större än under
vintern. På grund av få permanentboende och många sommargäster är belastningen ojämn över året,
vilket gör att det ställs en del speciella krav på reningsanläggningen.
Studerade alternativa lösningar (konventionellt reningsverk, överföring till annat reningsverk,
infiltrationsanläggning, markbäddar och fällningsdammar) samt de lösningar som studerats djupare
(konventionellt avloppsreningsverk i tidigare föreslagen position i Sörfjärden, överföring till Gnarps
avloppsreningsverk och reningsverk med kemisk rening i kombination med markbaserad rening)
beskrevs översiktligt. Kartor över de tre fördjupade alternativen visades.
Slutsatserna av vägvalsutredningen redovisades. Dessa är att alla metoder bedöms kunna uppfylla
miljö- och hälsoskyddskraven, att ett konventionellt avloppsreningsverk öster Varpsand är dyrast att
anlägga, att en samordnad rening inom närregionen bör eftersträvas och att det finns ett antal frågeställningar kring en samordnad rening med Gnarps avloppsreningsverk. Frågeställningarna är bland
annat hur utvecklingen i Sörfjärden kommer att ske, hur framtiden för avloppsreningsverket i Gnarp
ser ut (t.ex. passerar en tänkt korridor för Ostkustbanan avloppsreningsverket) och hur utvecklingen i
kustområdet i övrigt kommer att se ut.
Alternativet kemisk rening med efterföljande markbaserad rening norr om Gnarpsån, väster om Sörfjärden, förordades med anledning av att reningseffekten motsvarar övriga alternativ, att lösningen är
flexibel och anpassningsbar till framtida utveckling och att delar av investeringen ingår i en framtida
lösning. Lokaliseringsfrågan diskuteras för närvarande med närmast berörda.
Ett antal frågor kring kostnader för olika lösningar ställdes. Det påpekades från allmänheten att teknik,
miljö och kostnader ska redovisas och att många som är med på mötet framför allt är intresserade av
ekonomi. De tre delarna borde ha haft samma utrymme i samrådsunderlaget och under
Sida 2 (8)
presentationerna. Många bedömer de redovisade alternativen som ekonomiskt orimliga och menar att
det finns fler alternativ.
Svaren från föredragarna var att det i det här skedet är svårt att diskutera kostnader och att vi idag ska
hålla oss till miljöprövningen. Avloppslösningen ska vara ekonomiskt rimlig men det är ingen idé att
redovisa uppskattade kostnader, vilka med största sannolikhet kommer att ändras.
Beskrivning av huvudalternativ
De studerade platserna längs Gnarpsån och söder om bebyggelsen i Sörfjärden redovisades på en karta.
Det i dagsläget förordade alternativet till avloppslösning i Sörfjärden är ett kemiskt reningsverk med
markbaserad efterbehandling väster om det tätbebyggda området, i närheten av Gnarpsån vilken föreslås bli recipient för det renade avloppsvattnet.
Lägena på de kända vattentäkterna i Sörfjärden redovisades på en karta. De hydrogeologiska förhållandena i området beskrevs, bland annat flödesriktningar vid ”naturliga förhållanden” (dvs utan
stora grundvattenuttag) samt vid grundvattenuttag ur den nyanlagda kommunala brunnen.
Beräkningar av sandformationens area och den uppskattade grundvattenbildningen i området
tillsammans med den utförda provpumpningen leder till slutsatsen att det sker ett tillskott av
grundvatten till vattentäkten från nordväst eller väst via isälvsmaterialet (grus eller sand) eller den postglaciala sanden.
Det är med anledning av att grundvattenmagasiner sträcker sig åt nordväst från Sörfjärden (inklusive
befintliga vattentäkter och den planerade kommunala vattentäkten) som det markbaserade alternativet
infiltration har valts bort. I en infiltrationsanläggning rinner det renade avloppsvattnet ner i marken
och vidare till grundvattnet. I en markbädd samlas avloppsvattnet upp och släpps ut i en bestämd
punkt, vilket gör att man lättare kan kontrollera utsläppet. Om det renade avloppsvattnet hamnar i
Gnarpsån bedöms det inte kunna infiltrera till grundvattenmagasinet och rinna mot vattentäkterna.
Risk för läckage på huvudledningsnätet förekommer alltid. För att minimera risken att det renade
avloppsvattnet hamnar i grundvattenmagasiner har en lokalisering norr om Gnarpsån valts.
Bedömda miljöeffekter
Påverkan på recipienten Gnarpsån
Gnarpsån beskrevs, bland annat nämndes att den är restaurerad efter flottningsepoken och viktig för
fiskrekrytering. Förutom de nämnda arterna påpekades att även harr finns i ån. Den ekologiska
statusen angavs vara måttlig på grund av näringsämnen. Efter ett påpekande om att den ekologiska
statusen i den östra delen av Gnarpsån, närmare Sörfjärden, har god ekologisk status beslutades det att
detta ska kollas upp igen, så att angivelsen i miljökonsekvensbeskrivningen blir rätt. SMHI:s flödesstatistik redovisades, där de lägsta flödena är de mest relevanta. Medellågvattenflödet är 0,35 m3/s,
d.v.s. 350 l/s.
Efter ett påpekande om att det i en remissversion av en detaljplan finns beskrivet att den ekologiska
statusen i Gnarpsån endast är måttlig väster om Milsbrodammen och inte i den östra delen mot havet
(där den är god) klargjordes att detta måste kontrolleras, så att det blir rätt i miljökonsekvensbeskrivningen.
Sida 3 (8)
Den beräknade årliga belastningen av BOD7 och fosfor på Gnarpsån, vid föreslagen behandlingsmetod, redovisades. Belastningen av fosfor motsvarar en liten del av bakgrundsbelastningen från hela
avrinningsområdet.
Påverkan på skyddade områden
De skyddade områdena av riksintresse (för naturvård, kulturvård och yrkesfiske) samt naturreservatet
Vattingsmalarna (f.d. Gnarps masugn) nordöst om bebyggelsen i Sörfjärden beskrevs. Dessa angavs i
ringa omfattning komma att påverkas av planerad verksamhet.
Övrig miljöpåverkan
Den övriga möjliga miljöpåverkan av avloppsanläggningen beskrevs.
Avloppsanläggningen kommer att ta mark i anspråk. Lokalt på platsen kommer landskapsbilden, floran
och faunan att förändras.
Såvitt känt finns inga fornlämningar på den aktuella platsen, men om sådana upptäcks kommer
anläggandet att avbrytas omedelbart. Kulturmiljön bedöms inte påverkas. En viss påverkan på
rekreation och friluftsliv bedöms ske, eftersom det finns en badplats längst ut på udden och en
promenadstig längs den.
På närliggande fastigheter bedöms varken buller eller lukt uppkomma. I det kemiska reningsverket
kommer lukt att uppkomma, men denna bedöms inte spridas eftersom luften från reningsverket kan
behandlas innan den släpps ut. Buller kan förekomma under anläggningstiden. De risker som nämndes
var nödavlopp och kemikaliespill.
Hushållningen med naturresurser är en viktig del i miljökonsekvensbeskrivningen och kommer att
belysas närmare där. VA-systemet kommer att kräva energi, men samtidigt krävs energi för att tömma
de enskilda avloppsanläggningarna idag. Vattenförbrukningen kan komma att öka något.
Det sades att övrig eventuell miljöpåverkan kommer att utredas vidare och beskrivas närmare i den
kommande miljökonsekvensbeskrivningen.
Möjlighet att yttra sig
Hur man kan gå till väga om man vill yttra sig i ärendet beskrevs. Synpunkter och frågor under mötet
beaktas och man kan yttra sig via brev eller epost till MittSverige Vatten eller Nordanstig Vatten.
Tillfälle att ställa frågor och lämna synpunkter
Nedan redovisas de frågor som ställdes under mötet och de svar som gavs.
Hur kommer Gnarpsån att påverkas?
Vi har tittat på flödesstatistik och räknat på olika utsläppsmänger men kommer att närmare utreda hur
Gnarpsån kommer att påverkas.
Kommunen borde starta upp en ordentlig tillsyn av avloppsanläggningar. De boende i Sörfjärden har
själva fått fundera på hur de ska lösa avloppsfrågorna.
En representant från Norrhälsinge miljökontor svarade att de enskilda avloppsanläggningarna som de
har tillsyn över är flera tusen till antalet och miljökontoret arbetar fortlöpande med tillsyn. Oavsett
Sida 4 (8)
detta är varje fastighetsägare är skyldig att underhålla sin anläggning och se till att reningen följer
gällande krav.
Har ni tänkt på att Gnarpsåns flöde är lågt sommartid? Det största utsläppet kommer att ske i mitten
av juli, när flödet är som lägst. Har ni tänkt på det? De två sista åren har flödet varit så lågt att man
kan gå över, och fisken har inte kommit. Och har ni beaktat klimatförändringarna?
Vi kommer att titta mer på Gnarpsåns flöde och kommentera effekter av klimatförändringarna.
Vilka fällningskemikalier kommer att användas? Kommer ett överskott att hamna i ån?
Idag finns tre olika typer av fällningskemikalier som används. Järn och aluminium är dominerande.
Kalk användes mer förr i tiden. Processen styrs så att doseringen blir optimal utifrån flödet..
Överskottshalter kan mätas.
För att få en fullgod rening av avloppsvattnet, måste man tillsätta överskott av kemikalier?
Man tillsätter en lämplig mängd, men man måste ligga på den säkra sidan. Efter den kemiska reningen
ska avloppsvattnet passera en markbaserad rening. Eftersom den planerade anläggningen består av
markbäddar, där avloppsvattnet samlas upp, kan man mäta vad man släpper ut. Man kan även mäta
uppströms och nedströms, för att få ännu bättre koll. Ett kontrollprogram kommer att tas fram.
Vad menas med nödavlopp?
Med nödavlopp menas ett utsläpp av orenat avloppsvatten, om t.ex. en pump går sönder. Vattnet
måste ut någonstans. Det finns möjlighet att ha en tank som samlar upp avloppsvattnet. Nödbräddning
är ett annat ord för nödavlopp.
Du sa tekniska utmaningen. Att se till att pumparna fungerar är lätt, så vad är utmaningen? Att utforma ledningssystemet?
Utmaningen består i att få ett system som fungerar med så varierande belastning över året.
Hur kommer det att fungera med pumpar o.s.v.? Det var det jag trodde att vi skulle få höra idag.
Var pumpar kommer att behövas etc. kommer att visa sig vid projekteringen av ledningsnätet.
Finns det alternativ till det ledningssystem man tänkt?
Ledningsnät kan utformas med pumpar eller självfall. Vad som krävs och blir bäst i detta fall kommer
att visa sig vid projekteringen av ledningsnätet.
Görs ekonomiska kalkyler på hur avloppsanläggningen ska utformas?
Ja, det görs. Framåt mars-april räknar vi med att ha kostnader framtagna.
Sida 5 (8)
En representant från Naturskyddsföreningen påpekade att en stor del av befolkningen drabbas av
cancer och att detta med stor sannolikhet beror på miljön. Reningen av avloppsvatten är inte bra idag.
Medicinrester, t.ex. diklofenak, är inte biologiskt nedbrytbara. Hormonstörande ämnen som kommer ut
i vatten har negativa effekter på fisk. Problem allmänt att läkemedelsrester går rakt igenom. Här
planerar man att bygga ett system som är från början av 1900-talet. Varför har man inte sökt medel
för att kunna rena bättre? Hur renar man nanoprodukter och medicinrester?
Reningen av medicinrester är 2000-talets stora fråga inom avloppsbranschen. Det är ett problem i samhället och berör både enskilt och allmänt avlopp. Frågan är var man ska börja, vid sjukhus, där man vet
att stora mängder läkemedelsrester går ut, eller i större städer? Svaret på frågan om det sökts allmänna
medel för en pilotanläggning för rening av läkemedelsrester är nej.
Finns det en strategi för VA-frågorna i området?
Utbyggnadsplaner för allmänt VA finns. Strategin är att centralisera och binda ihop befintliga områden
(Norrfjärden, Hårte, Mellanfjärden). Problem i Mellanfjärden har åtgärdats. Frågetecken finns ifall man
ska bygga om eller ordna överföring till Stocka-Strömsbruk? Nordanstig har problem med att hitta bra
vatten. Kommunen försöker styra VA-planeringen hårdare genom detaljplaner.
VA-planen är bra men Sörfjärden prioriteras bara för att beslutet är fattat. Sörfjärden hade annars inte
varit högst prioriterad. I Nordanstigs kommun finns en mängd vatten- och avloppsproblem. Pengarna
skulle kunna användas mycket bättre.
Ska det köras mer skit till Sörfjärden?
Avlopp från Sörfjärden med närliggande LIS-områden avses behandlas i den planerade anläggningen.
Att det görs en frivillig tillståndsprövning, betyder det att ambitionerna blir högre än vad som krävs?
Skillnaden är samrådsförfarandet och att Länsstyrelsen fastställer villkor för reningen av avloppsvattnet.
Hur stort har nyttjandet av Olerstäktens markbäddar varit? Är det ekonomiskt försvarbart med en ny
anläggning?
Olerstäktens anläggning uppfyller inte de förväntade reningskraven och måste byggas om för att nå
kraven. Den räcker dessutom bara räcker till en begränsad del av Sörfjärdens fastigheter och det är
inte ekonomiskt att dela upp reningen på flera olika anläggningsdelar.
Visst är det så att bygglov inte kan ges, och Sörfjärden därmed inte byggas ut, om inte avloppet är
godkänt?
Ja, så är det.
Varför tas knappt hänsyn till nollalternativet i samrådsunderlaget? Ett nollalternativ måste beskrivas,
men det görs knappt.
Ett beslut om ett verksamhetsområde är taget, varför nollalternativet (d v s dagens hantering) inte är
relevant. Nollalternativet kommer ändå att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Sida 6 (8)
Är det möjligt att lösa avloppsfrågan med ett system av avloppslösningar?
Det beror på vad som står i beslutet. Föredragarna kunde inte svara på vad som exakt står där. Det
kommer att kollas upp.1
En lokalpolitiker klargjorde att politikerna försöker se helheten och komma med helhetslösningar. Det
räcker inte att enbart titta på Sörfjärden, utan man måste även titta på t.ex. området västerut.
Har beslutsprocessen varit objektiv? En objektiv prövning har inte gjorts. Skrivningen till VA-nämnden
var väldigt styrd. Man har citerat förra vägvalsutredningen. Det har t.ex. inte nämnts någonstans att
Olerstäktens VA-försörjning fungerar bra. VA-nämndens beslut fattades utifrån ett bristfälligt jobb av
Länsstyrelsen.
Kommunens representant svarade att ärendet behandlades av kommunstyrelsen. Jurister anlitades och
det togs beslut om att inte överklaga VA-nämndens beslut. Dialogen om lokaliseringen kommer att
fortsätta. En kalkyl borde vara framme i mars-april, när lokaliseringen och därmed utformningen av
avloppsanläggningen är bestämd. Vi närmar oss ett underlag att räkna på.
Har Nordanstigs kommun råd med finansieringen av avloppsanläggningen?
Ja, svarade kommunens representant.
Fick kommunstyrelsen samma fullödiga information som Länsstyrelsen?
Vägvalsutredningen presenterades för kommunstyrelsen och kommunen gick vidare och ville undanröja verksamhetsområdet. Kommunen tog beslutet att överklaga till VA-nämnden. Det togs beslut om
att inte överklaga VA-nämndens beslut.
Får jag behålla mitt dricksvatten? Vem avgör det?
Information om att behålla eget vatten gavs vid sommarens informationsdagar och finns att läsa på
MittSverige Vattens hemsida. Skriftlig information kommer även att skickas ut under nästa år. Eget
vatten får behållas om det är av god kvalitet och i tillräcklig kvantitet. Kriterierna som gäller för enskild
vattenförsörjning där gäller även här. Anslutningsavgiften reduceras med 25 % och brukningsavgiften
med 40 %. Många i Sörfjärden har egna dricksvattenbrunnar och det finns några vattenföreningar, men
kommunen är skyldig att ordna allmän vattenförsörjning.
Vad händer med Olerstäktens ledningsnät? Ska det grävas upp eller konfiskeras?
Om det finns en befintlig anläggning i ett nytt verksamhetsområde som kan vara till nytta så kan
anläggningen lösas in för en skälig ersättning och göras allmän. Kommunen planerar inte att lösa in
Olerstäktens ledningsnät utan i stället att ansluta fastigheterna där som grupp.
Sörfjärden är ett omvandlingsområde. Idag är 44 personer mantalsskrivna där. Hur har befolkningsutvecklingen sett ut de senaste tio åren och hur tror ni att utvecklingen kommer att se ut?
Kommunens representant uttalade att det är osäkert hur utvecklingen av åretruntboendet blir.
Däremot kan man säkrare anta att fritidsboendet kommer att öka. Det finns en del kreativa krafter där
ute och det ser kommunen med spänning fram emot.
Frågan har nu kollats upp och VA-tjänstlagen tar inte ställning till teknikvalet. Kommunen får lösa VAförsörjningen på valfritt sätt. När man väger samman argument och syfte landar man i att avloppsreningen bäst
ordnas med en gemensam, central lösning.
1
Sida 7 (8)
Omvandlingen till permanentboenden verkar ha varit en viktig faktor för beslutet, men befolkningsutvecklingen verkar vara den motsatta.
Jag har hört att ledningsnät med LTA-stationer är känsliga för sand, stämmer det? Hur ska det fungera
i Sörfjärden?
Föredragaren tog ett antal exempel. Det finns självfallssystem, kombinationssystem och rena LTAsystem. Vi ska titta på om det går att anlägga självfallssystem. I Sundsvall t.ex. finns ca 1000 LTAstationer. Förmodligen kommer det att anläggas LTA-stationer i Sörfjärden men vi vet inte hur många.
Man bör inte spola av sandiga stövlar direkt i avloppet med det gäller alla typer av avlopp.
Om inte alla behöver få vatten pumpat blir det orättvist mot de som inte behöver. Vad kostar
pumparna?
Anläggningsavgiften blir inte större för en fastighetsägare som får en LTA-station jämfört med en
fastighetsägare som får självfall. LTA-stationen är en del av ledningsnätet. Med anledning av detta blir
det inte orättvist.
Mötet avslutades och det påpekades från föredragarna att det nu fanns tillfälle att ställa ytterligare
frågor.
Vid pennan
Hanna Östrén och Charlotta Lindberg, Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB
Sida 8 (8)