Scenkonstbolagsutredningen i Östergötland – 2,3

Scenkonstbolagsutredningen
i Östergötland
2013-08-23
2013-08-23
Fotografer bilder på framsidan:
Anders Kratz (Östgötateaterns bilder)
Anton H Le Clercq (Tim & Nicole, Musik Direktvinnare 2013.)
Anton H Le Clercq (Foto på Östgöta Blåsarsymfoniker)
Ulrica Olsson (Violinisten Susanne Lind, frilansartist. Östgötamusikens foto)
Brita Nordholm (Norrköpings Symfoniorkesters bilder)
Samt bilder ur Symfoniorkestern i Norrköpings arkiv
1
2
Innehåll
Inledning..................................................................................................................................... 3
Bakgrund .................................................................................................................................... 4
Organisering av arbetet .............................................................................................................. 6
Rapportens disposition ............................................................................................................... 8
Målgruppsanalys ........................................................................................................................ 9
Synergieffekter ......................................................................................................................... 16
Extern finansiering ................................................................................................................... 21
Organisering av ett scenkonstbolag.......................................................................................... 22
Ett regionalt scenkonstbolag .................................................................................................... 25
Institutionernas förslag till bemanning av ett scenkonstbolag samt avslutande kommentarer 26
Projektledarens förslag till bemanning av ett Scenkonstbolag samt avslutande kommentarer 33
Skriftlig dokumentation............................................................................................................ 37
3
Inledning
Projektgruppen rörande bildandet av ett scenkonstbolag i Östergötland överlämnar härmed sitt
förslag. En närmare beskrivning av bakgrund till utredningen, de fakta som ligger bakom de
förslag som lämnas samt utredningens förslag lämnas nedan. Inledningsvis vill vi dock
understryka några saker som har haft betydelse för utredningen och dess genomförande.
Vi ser det som positivt att regionens ledande politiker har valt att sätta fokus på scenkonsten i
ett regionalt kulturpolitiskt perspektiv. Även om det är självklart tycker vi att det är relevant
att understryka att ett scenkonstbolag inte kan förväntas lösa den regionala kulturpolitiken i
sin helhet.
De olika ägar- och finansieringsförhållandena, parallella utredningar, bristen på långsiktiga
besked om finansiering och de förändringar i befintliga verksamheter som pågår har ibland
gjort det svårt att hitta gemensamma utgångspunkter i utredningsarbetet.
I sammanhanget ska också nämnas att de förväntningar på stora samordningsvinster från
tjänstemän och politiker som indirekt framkommit under utredningens gång utan att vara del
av de skriftliga direktiven för utredningen har haft en negativ inverkan på arbetet.
Samtidigt har det varit ett inspirerande och kreativt arbete, som oavsett vilka beslut som
fattas, har inneburit att de tre ledningarna har kommit närmare varandra och ett antal idéer
som säkert kommer att berika det regionala kulturlivet har fötts. Det varit en styrka att låta de
ledande företrädarna för verksamheterna göra utredningen med en direkt koppling till en
politisk styrgrupp. Detta har dock också inneburit att utredningens personella resurser har
varit begränsade med en projektgrupp som bestått av en projektledare på deltid och de tre
verksamhetscheferna som samtidigt haft sin dagliga verksamhet att ansvara för. Tidsmässigt
har också utredningen varit begränsad och en vidare omvärldsanalys, förutom studier av
Scenkonst Västernorrland, har inte varit möjlig att göra.
Projektgruppen är enig i stora delar av utredningen men avslutningsvis har projektledaren och
de tre verksamhetscheferna valt att uttrycka olika uppfattningar när det gäller den närmare
organisationen av ett scenkonstbolag och vägen fram till skapandet av ett sådant. Detta gäller
också några avslutande kommentarer.
3
Bakgrund
Med utgångspunkt i en rapport från Regionförbundet Östsam daterad 2012-10-25 med
rubriken ”Framtidens kultur i Östergötland – en satsning på scenkonst” uppdrog styrelsen för
Landstinget i Östergötland samt kommunstyrelserna i Linköping och Norrköping till
Norrköpings Symfoniorkester, Östgötamusiken och Östgötateatern att inkomma med ett
gemensamt förslag på hur den framtida organiseringen i ett regionalt scenkonstbolag ska se
ut. I ett utredningsdirektiv daterat 2012-12-11 från Regionförbundet Östsam ställt till den
politiska styrgruppen redogörs närmare för bland annat organisation av arbetet samt tidplan.
Arbetet förväntades vara slutfört före sommaren.
I nämnda utredning har en gemensam målbild formulerats. Målsättningen är att nå ett läge
som innebär att förutsättningarna ökar för att
•
långsiktigt säkerställa den höga kvalitet som idag finns inom scenkonst och
övrig kultur i hela regionen
•
verka för att kulturen ska kunna nå fler och därigenom bidra starkare till
regional utveckling
•
säkerställa ändamålsenlig organisering och styrning för att göra
det enklare för kulturinstitutionerna att kunna erbjuda högklassiga
produktioner även i framtiden
•
freda den konstnärliga kärnverksamheten men hitta vägar för att frigöra
resurser för utveckling inom hela den regionala kultursektorn
I de utredningsdirektiv som lämnades angavs följande huvudfrågor som behöver belysas inför
förslaget till ny organisering
•
Målgruppsanalys – Vilka målgrupper nås idag genom de olika
verksamheterna? Vilka är gemensamma? Vilka nya målgrupper skulle man
kunna nå i en framtid genom ett förändrat arbetssätt?
•
Synergieffekter – Vilka samordningsvinster skulle kunna skapas genom ett
förändrat arbetssätt? Vilka styrkor kan man dra nytta av? Vilka svagheter kan
man möta? Detta gäller såväl den konstnärliga verksamheten som den
administrativa.
•
Extern finansiering – För att säkerställa kvalitet och skapa
utvecklingsresurser krävs ökad extern finansiering. Mot bakgrund av den
styrkeposition länets institutioner har bör möjligheterna till ökade intäkter
4
genom fler uppdrag inom och utom länet undersökas och utvärderas för att
besvara frågan: Vilka möjligheter finns till ökad extern finansiering?
5
Organisering av arbetet
I enlighet med utredningsdirektiven och efterföljande beslut har arbetet varit organiserat på
följande sätt.
Den politiska styrgruppen har haft i uppdrag att leda arbetet att utreda förutsättningarna för att
ett nytt regionalt scenkonstbolag ska ha möjlighet att vara i drift 2015-01-01. Styrgruppen har
bestått av två representanter från respektive ägarorganisation samt politiskt områdesansvarig
för kultur och kreativitet på Regionförbundet Östsam. Följande personer har ingått i gruppen
Norrköpings kommun
Olle Johansson
Fredrik Bergqvist
Linköpings kommun
Carina Boberg
Jakob Björneke
Landstinget
Monika Holtstad-Sandberg
Miko Månsson
Regionförbundet Östsam Lars Eklund
Projektledarens uppgift har varit att säkerställa att processen resulterar i ett konkret förslag
som kan tjäna som beslutsunderlag för den fortsatta processen. Projektledaren har varit
sammankallande för institutionernas arbete. Projektledaren har varit bollplank till
institutionerna och har också varit kontaktpunkten till den politiska styrgruppen.
Projektledaren har även varit sammankallande och föredragande i styrgruppen. Projektledare
har varit Erik Träff, Erik Träff AB.
Projektgruppen har bestått av institutionscheferna (Karin Veres, Norrköpings
Symfoniorkester, Johan Celander och Marie Wahlqvist, Östgötateatern, Tomas Herrgårdh,
Östgötamusiken) tillsammans med projektledaren och har haft ansvaret för att ett gemensamt
förslag på hur den framtida organiseringen i ett regionalt scenkonstbolag utarbetas.
Regionförbundet Östsam har genom Petra Nordin Carlsson haft ansvaret för praktiskt stöd till
projektledaren.
Projektgruppen har haft 12 möten och den politiska styrgruppen har haft 5 möten tillsammans
med projektgruppen.
6
Delar av projektgruppen har gjort studiebesök hos Scenkonst Västernorrland AB i Sundsvall.
7
Rapportens disposition
Rapporten följer inledningsvis de fyra huvudområden som ska belysas enligt
utredningsdirektiven, nämligen Målgruppsanalys, Synergieffekter och Extern finansiering.
I dessa avsnitt beskrivs det faktiska läget för institutionerna idag med utgångspunkt från de
frågeställningar och områden som kan beröras av ett framtida scenkonstbolag.
Därefter följer ett avsnitt om organisation av ett scenkonstbolag där olika frågor kring
bildande, styrning och ledning belyses.
Avslutningsvis kommer ett avsnitt där projektledaren och de tre verksamhetscheferna var för
sig framför sina uppfattningar om den närmare organisationen av ett scenkonstbolag och
vägen fram till skapandet av ett sådant.
8
Målgruppsanalys
De orter och de åldersgrupper som har nåtts av institutionernas aktiviteter under 2012 framgår
nedan. Att notera är att dessa siffror bara gäller spelplatser och inte kan ta höjd för de
besökare från regionen som besöker institutionernas större scener i Norrköping och Linköping
(som exempel kan nämnas att vid de, ej statistiskt säkerställda, undersökningar som gjorts på
teatern kom 25-30 % av publiken från andra kommuner i regionen).
Östgötateatern
Kommuner
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Summa
Antal
föreställningar
1
7
1
190
13
9
202
23
3
2
0
3
0
454
Norrköpings
Symfoniorkester
Kommuner
Antal konserter
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
6
Mjölby
Motala
2
Norrköping
60
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Summa
68
Antal publik
32
311
25
29 759
360
286
35 428
706
134
75
0
73
0
67 189
varav 0-18 år
0
211
25
4 800
325
236
6 429
658
0
39
0
73
0
12 796
Antal publik
varav 0-18 år
5 608
300
643
50 719
150
17 090
56 970
17 540
9
Östgötamusiken
Kommuner
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Summa
Antal konserter Antal publik
11
692
8
975
6
377
183
24 300
49
9 620
35
3 041
156
9 660
23
2 201
8
285
13
669
5
143
10
1 140
7
680
514
53 783
varav 0-18
195
610
130
11 148
4 640
2 585
7 580
1 991
75
240
0
960
400
30 554
Källa: Kulturinstitutionernas inrapportering i den nationella
Kulturdatabasen för 2012.
Under 2012 hade Norrköpings Symfoniorkester 1 295 abonnenter i Norrköping och 750 i
Linköping. Östgötateatern hade 2 055 i Norrköping och 4 300 i Linköping. Östgötamusiken
hade 650 abonnenter i den så kallade Crusellserien i Linköping.
Att märka är att institutionernas regionala uppdrag också omfattar andra delar än de som
framkommer av inlämnade uppgifter till Kulturdatabasen. Detta gäller det som i
uppdragsbeskrivningarna beskrivs som att institutionerna har ansvar för att
•
regionalt tillgängliggöra sin konstform/sitt verksamhetsområde
•
vara en drivande och utvecklande resurs för sin konstform/verksamhetsområde
•
samordna, förmedla och bygga kunskap kring sin
konstform/verksamhetsområde
Inom ramen för detta har Östgötateatern bland annat gett stöd till sammanlagt 24 produktioner
i regionen under 2012.
Vidare framgår inte heller Norrköpings Symfoniorkesters produktion av cd-skivor för
nationell och internationell publik i denna sammanställning.
Grovt sett kan man dela in institutionernas publik i två huvuddelar: barn och unga samt
betalande vuxen publik.
10
Barn och unga
Verksamhet riktad mot barn och unga är en prioriterad del av alla de tre verksamheterna.
Gemensamt är att större delen av denna verksamhet når barnen via skolan. Då Norrköpings
Symfoniorkesters barn- och ungdomsverksamhet är mindre känd har vi valt att göra
beskrivningen i det avseendet mer omfattande.
Norrköpings Symfoniorkester
Norrköpings Symfoniorkester ska, enligt ägardirektivet (från Norrköpings kommun)
”utveckla den konsertverksamhet som erbjuds barn, ungdomar och familjer” och det regionala
uppdraget (från Regionförbundet Östsam) fastslår att ”Norrköpings Symfoniorkester ska
fortsätta att utveckla sitt arbete med formerna för att presentera symfonisk musik för barn och
unga. Norrköpings Symfoniorkester ska vara en inspirationskälla för musikelever i
Östergötland. Många av dessa återfinns i de musikutbildningar som anordnas i regionen, t ex
kulturskolor, musikklasser, musikgymnasier och folkhögskolor. Orkestern ska på olika sätt
samverka med dessa.” Detta sker genom att orkestern årligen bjuder in drygt 20 000 barn och
ungdomar (ca 1/3 av den totala publiken) till De Geerhallen där de får lyssna till konserter
speciellt skapade för de olika åldersgrupperna. Unikt för Norrköpings symfoniorkester är den
stora andel samarbetsprojekt (med tillhörande slutkonserter) som årligen genomförs speciellt
med De Geergymnasiet Musik, men också med andra kulturskoleklasser.
Dessa projekt ger eleverna erfarenheter av hela den kreativa processen med aktivt deltagande i
varje produktionsled från idé, manusskrivning, komposition av musik, iscensättning,
koreografi mm. Tillsammans med dirigent som Norrköpings Symfoniorkester tillhandahåller
under produktionsprocessen och handledning av lärare ägnar skoleleverna lång tid åt dessa
produktioner där orkestern i de slutgiltiga konserterna också framför studenternas egna
kompositioner. Norrköpings Symfoniorkester bjuder också in skolklasser och barngrupper
som inte tidigare har haft kontakt med orkestern till samarbetsprojekt för att nå nya
publikgrupper och föryngra vår publik.
Studiebesök från förskoleklasser. Varje repetitionsdag under året gör en förskoleklass ett
lekfullt studiebesök under en förmiddag då barnen får bekanta sig med miljön i konserthuset,
se och höra alla instrument, göra besök på scenen och lyssna på orkesterrepetition. Samtliga
besöksdagar under året är fullbokade.
Sportlovsorkestern. Här samlar Norrköpings Symfoniorkester årligen unga musiker från hela
länet som under sportlovet får möta en professionell dirigent och coachas av musiker i
11
symfoniorkestern, vilket resulterar i en eller flera stora symfoniska konserter (även i
Linköping och i länet när möjlighet ges).
Många särskolor och träningsskolor erbjuds till specialanpassade studiebesök hos
Norrköpings Symfoniorkester, tillsammans med symfonikernas barnpedagog.
Den årliga Konserten för utvecklingsbara har skapats för att alla vid särskolor och
träningsskolor i Norrköping med omnejd också ska få möta den levande symfoniska musiken
och även vid denna konsert bjuds in till samverkan, t ex deltagande kör och ”prova-på
dirigering”.
Östgötamusiken
Östgötamusikens huvudsakliga uppdrag handlar om att producera musik för barn och
ungdom. Organisationen är väl förankrad i hela länet och ca 70 % av den totala verksamheten
genomförs för barn och ungdom. Om mottagarledet i kommunerna vore organiserat på ett
bättre sätt skulle man kunna nå ännu bättre. Som det nu ser ut måste varje enskild konsert
”säljas” till respektive enhet i kommunen. Om en samordning funnits regionalt och i
respektive kommun skulle man kunna spela betydligt fler konserter av varje produktion i
respektive kommun när man redan är på plats.
Östgöta Blåsarsymfoniker genomför, dels i samarbete med Arenabolaget, dels uppsökande på
egen hand i länet, årligen ett antal konserter för barn och ungdom. I samarbete med länets
musik- och kulturskolor genomförs varje år Höstlovsorkestern där ungdomar från hela länet
får tillfälle att spela tillsammans med Östgötamusikens professionella musiker. Vidare drivs
också projektverksamheten Östgöta Folk i samarbete med Regionförbundet Östsam med
folkmusikspelande ungdomar från hela Östergötland.
Östgötateatern
Vad gäller Östgötateatern är huvuddelen av verksamheten riktad mot barn och ungdom
organiserad inom ramen för ung scen/öst, som spelar både på fasta scener i Linköping och
Norrköping och uppsökande runt om länet. Under 2012 hade ca 40 % av teaterns
föreställningar barn och unga som målgrupp.
Vid sidan av föreställningsverksamheten arbetar ung scen/öst också med en rad pedagogiska
och konstnärliga utvecklingsprojekt: ung scen/lab (manus- och teaterutvecklingsarbete för
unga i samarbete med Regionförbundet Östsam), höst och sportlovsaktiviteter, ung
12
scen/residens (dit konstnärer från hela världen kan söka och få tillgång till lokaler och andra
resurser under vissa perioder) och ung scen/akademi (ett projekt med stöd av Kulturrådet som
syftar till att utveckla samarbetet med skolan och fria aktörer).
Vidare samarbetar ung scen/öst sedan flera år med institutionerna för Tema Barn och Tema
Genus i olika forskningsprojekt som fått stöd från Linköpings kommun och kulturrådet; 201213 genomförs forskningsprojektet Den forskande teatern – intersektionella möten mellan
scenkonst, skola och akademi, med stöd av Vetenskapsrådet.
Kommentar
Trots att de tre institutionernas verksamhet för barn och unga har väldigt olika karaktär –
möter publiken på olika sätt och med olika konstnärliga uttryck – präglas de alla av att
huvuddelen av publiken nås via skolan. Kultur i skolan (och då menar vi inte skolan som en
geografisk plats) måste betraktas som den mest demokratiska kulturformen man kan tänka
sig; här kan alla unga medborgare få ta del av god konst.
Under en lång tid har dock alla tre institutionerna haft växande problem med att nå
mottagarledet inom kommunernas förskolor och skolor. Som det nu ser ut måste varje enskild
konsert eller föreställning ”säljas” (största delen är ”gratis” för den enskilda skolan) till
respektive enhet (skola/förskola) i kommunen. Resurser som hade kunnat användas till
produktion får istället satsas på distribution. Om en samordning funnits regionalt eller i varje
kommun skulle Östgötamusiken kunna spela betydligt fler konserter av varje produktion i
respektive kommun när man redan är på plats. Också teatern och ung scen/öst skulle nå en
ännu större publik.
För Norrköpings Symfoniorkesters del gäller också, på grund av rådande ägar- och
finansieringsstruktur, att man idag i stort är förhindrade att framföra hela sitt utbud i regionen
och att samverka i barn- och ungdomsprojekt utanför Norrköpings kommun. Den nuvarande
ägarbilden resulterar i att barn och ungdomar i Norrköping kontinuerligt får möta orkestern i
alla stadier av sin uppväxt utan kostnad – medan länets övriga unga ska resa till Norrköping
och betala för sina besök. Motala kommun har valt att ”bussa” sina barn till vissa konserter
och betala en mindre summa för besöken. Norrköpings Symfoniorkesters musiker är också
delaktiga i vissa workshops i musikskolan i Motala.
En sammanfattning av dagsläget är att de tre institutionerna skulle kunna nå en större publik –
målet borde vara alla barn och unga i hela regionen – utan någon större ökning av kostnader,
13
om man kan hitta lösningar till de problem som beskrivs ovan. Detta måste ske i samverkan
mellan kultur- och skolpolitiken, alla parter måste ges tydliga uppdrag. Att som idag ge
institutionerna i uppdrag att producera för barn och unga, men inte ge skolvärlden i uppdrag
att arrangera, ta emot, är resursslöseri. Ett scenkonstbolag i sig skulle inte lösa denna fråga.
En översyn bör snarast göras på regional nivå, då även andra producenter berörs.
14
Vuxen och betalande publik
Vad gäller den betalande publiken visar de relativt få mycket begränsade undersökningar som
institutionerna gjort att denna förefaller överensstämma med de större nationella
kartläggningar av teater- och konsertpublik som gjorts bland annat av SOM-Institutet.
Framförallt Östgötateaterns och Norrköpings Symfoniorkesters publik på de stora scenerna
har också en god geografisk spridning i länet (från flera av länets teaterföreningar bussas
publik till teatern). Alla tre institutionerna arbetar med flera strategier för att nå nya
målgrupper. Det kan handla om repertoarval, där vissa föreställningar/konserter (också) väljs
för att nå nya publikgrupper. Arbetet med företagsförsäljning är också ett framgångsrikt sätt
att nå en ny publik. Specifika kampanjer riktade mot särskilda grupper utifrån en
föreställnings/konserts innehåll görs regelbundet. Samtidigt har alla tre institutionerna en stor
och trogen fast publik som måste vårdas. Norrköpings Symfoniorkester kan dock inte utöva
ett aktivt publikarbete och inte heller bygga framtida relationer i Linköping på grund av att det
är Arenabolaget som köper konserterna.
Vad gäller den turnerande verksamheten sker den vad gäller Östgötateatern i huvudsak i
samarbete med Riksteaterns lokala föreningar, med vilka man utvecklat ett mer omfattande
samarbete, bland annat med arrangörsutveckling, under de senaste åren. Under våren 2013
genomförde teatern bland annat två miniteaterfestivaler i Kisa/Rimforsa och Finspång.
Ytterligare 4-5 planeras för våren 2014. Östgötamusikens turnerande vuxenverksamhet riktad
mot vård och omsorg har på senare år också kunnat säljas till bland annat
pensionärsföreningar. De delvis motsägelsefulla ägardirektiven och uppdragsavtalen samt den
nuvarande ägarstrukturen begränsar starkt möjligheten för Norrköpings Symfoniorkester att
reprisera konserterna ute i regionen och därmed maximalt använda de skattemedel som
investerats i varje produktion.
Kommentarer
Generellt är det dock svårt att se hur bildande av ett scenkonstbolag skulle göra det lättare att
nå några nya målgrupper. De tre institutionerna arbetar med väldigt olika planeringscykler
och har också olika och särpräglade identiteter, som är viktiga att bevara. Ett gemensamt
problem för alla tre är att det är svårt att göra nysatsningar när man samtidigt arbetar med
krympande resurser.
Vad gäller samarbeten med arrangörer av turnerande föreställningar bör en översyn göras på
regional nivå då det också berör andra producenter.
15
Synergieffekter
Administrationen i vid mening finns beskriven personellt i nedanstående uppställning.
Sammantaget arbetar knappt 30 personer inom det området. Nedan beskrivs hur
administrationen idag är organiserad vid institutionerna. I ett tänkt scenkonstbolag är det
naturligen hela eller delar av de funktioner som beskrivs lämpliga att organisera i
stabsfunktioner som stöd för de olika konstnärliga verksamhetsområdena.
Antal Anmärkning Antal
Organisation:
SON
Ledning
1
Ekonomi
1,85
Lönehantering
Marknadsföring/försäljning
Växel
Vaktmästare
1
Sekreterare
Administration/It , övrigt
1
Totalt antal
6,85
Antal Anmärkning
Östgötateatern
inkl konstnärlig
ledning
plus 0,15
controller, köpt
tjänst
plus 0,5 tjänst,
köpt av
Östgötateatern
0,5
Information/kommunikation 1,5
Anmärkning
Östgötamusiken
1,25
75% vakans
1
4
inkl controller
1
Även produktion
3,25
6,85
0
0
Utförs av
ekonomen
utförs av ledning, producent
och ekonom
utförs av ledning, producent och
ekonom
1
0
finns ej
1
1
0,5
Vaktmästeri & teknik
2,5
0,5
0
Utförs av ekonomen
0,5
0,75
0,5
0,5 notbibl/adm övrigt
2,25
2,25
7,75
köpt tjänst
kommunen
även
registrator
Summering
0
inkl ungscen/öst
It
0
2,25
8,25
1,5
18,5
3
28,35
fördelat på 5 personer
Källa: uppgifter inhämtade från institutionerna. Uppgifterna avser 2012.
16
Ledning och personalansvar
Fakta
De tre institutionerna har i dagsläget var sin VD/konstnärlig ledare. Enligt stadgarna ska
Östgötateatern ha en VD och en teaterchef, i dagsläget besätts båda tjänsterna av en person. I
funktionerna ligger också, förutom det direkta ledningsansvaret för helheten innefattande det
konstnärliga ansvaret, övergripande ansvar för personalfrågor.
I sammanhanget bör noteras att institutionerna som arbetsgivare har flera avtalsområden att ta
hänsyn till när det gäller personalen. För närvarande gäller följande: Institutionerna är som
arbetsgivare medlemmar i Svensk Scenkonst. Gällande kollektivavtal finns med Sveriges
Yrkesmusikerförbund (Symf), Teaterförbundet, Unionen, Ledarna, Akademikerförbunden och
Lärarförbundet. Centrala upphovsrättsavtal finns med: Dramatikerförbundet, STIM,
SAMI/IFPI och Föreningen svenska tonsättare.
Kommentarer
Östgötateatern och Norrköpings Symfoniorkester, som bägge har stora personalstyrkor, har
båda valt att inte ha någon personalavdelning. De arbetsuppgifter som kunde ligga på en
sådan fördelas istället på konstnärlig ledare eller underchefer (delegerat personalansvar),
ledning, producenter eller ekonomiavdelningarna (kontraktsskrivning) och lönekontoret
(pensionsberäkningar). Vissa tjänster, främst företagshälsovård och rehabiliteringsstöd, köps
externt. Mängden avtal som styr verksamheten och komplexiteten av vissa av dessa innebär
att personalfrågor kräver stor kompetens att hantera. Arbetsgivarorganisationen Svensk
Scenkonst anlitas flitigt vad gäller avtalsfrågor och juridisk expertis.
Ekonomi
Fakta
Idag hanteras ekonomifunktion exklusive lönehanteringen av sammanlagt 6,85 tjänster på
institutionerna tillsammans. I detta ingår att Norrköpings Symfoniorkester köper del av en
controllertjänst från Östgötateatern.
Kommentarer
De tre institutionerna har tillsammans en omsättning på knappt msk 193 (2012). Allmänt sett
har en ekonomifunktion ansvar dels för redovisningsfunktion, dels för controllerfunktion (som
är nödvändig, särskilt i större verksamheter, för att tillse att det finns en analyskapacitet för att
17
bistå ledning och styrelse i beslutsfattande). På Östgötamusiken håller en och samma person i
båda delarna. På Östgötateatern finns en kombinerad controller/administrativ chef, som också
hyrs ut som controller till Norrköpings Symfoniorkester.
Lönehantering
Fakta
Norrköpings Symfoniorkesters lönehantering sköts idag av Östgötateatern. Sammanlagt 2,5
personer ansvarar för denna funktion. Hos Östgötamusiken hanteras lönerna av den ekonom
som samtidigt ansvarar för övriga ekonomiska frågor.
Kommentarer
Lönehanteringen är av rätt speciell karaktär mot bakgrund av mängden av kollektivavtal och
komplexiteten hos vissa av dessa. Bland annat gäller det pensionsfrågor. Att notera i
sammanhanget är att löneläget i sig är relativt olika mellan de olika institutionerna.
Marknadsföring och försäljning, information och kommunikation
Fakta
Inom dessa områden arbetar 8,25 personer inom Norrköpings Symfoniorkester och
Östgötateatern. Inom Östgötamusiken svarar ledning, producenter och ekonom för rubricerade
funktioner. De som svarar för biljettförsäljning inom Östgötateatern ingår i nämnd
personalstyrka. (Varken Norrköpings Symfoniorkester eller Östgötamusiken har någon egen
biljettförsäljning).
Biljettförsäljningen inom Östgötateatern sköts i egen regi medan Norrköpings
Symfoniorkester köper tjänsten rörande Norrköping från Upplev Norrköping. I Linköping är
Arenabolaget arrangörer och säljer biljetter till Norrköpings Symfoniorkesters och
Östgötamusikens konserter i Konsert & Kongress.
Kommentarer
Verksamheten inom nämnda funktioner ägnar en del av tiden åt att vårda de abonnenter som
finns och är institutionernas trogna målgrupper. I Linköping har dock Norrköpings
Symfoniorkester inte möjlighet att vårda sina abonnenter på samma sätt som i Norrköping
eftersom försäljning av dessa abonnemang hanteras av Arenabolaget. Detta gäller i viss mån
även Östgötamusiken vars abonnemang och biljetter i Linköping säljs via Arenabolaget.
18
Telefoni och IT-tjänster
Fakta
Norrköpings Symfoniorkester använder sig av Norrköpings kommuns tjänster både när det
gäller telefoni och IT-tjänster. Östgötateatern har dels en 75 % dataansvarig, dels köper vissa
IT-tjänster (beslutsstöd, support, biljettsystem, mm). Östgötateatern har också nyligen avslutat
en ny upphandling av telefoni och datatrafiktjänster. Östgötamusiken har egna IT-tjänster och
telefoni.
Kommentarer
Norrköpings Symfoniorkesters sätt att hantera dessa områden hänger samman med deras
tidigare ställning som integrerad del i kommunens verksamhet.
Övriga tjänsteområden (Hårdvara IT, bilar, transport, tryckeri,
städning, hotellrum, entreprenader mm)
Fakta
Här förekommer olika lösningar. Ibland hanterar man inköp av tjänster genom att utnyttja
kommunernas avtal och ibland görs egna upphandlingar. Att utnyttja kommunernas avtal
förutsätter dock att institutionerna är namngivna i de ramavtal som kommunen tecknar. I
dagens läge är det bara Norrköpings Symfoniorkester som i begränsad utsträckning använder
sig av den typen av avtal.
Konstnärligt
Fakta
Grundläggande är det helt olika kompetenser som finns hos den konstnärliga personalen i de
olika institutionerna. Dessutom har institutionerna olika produktionscykler. Avtalsmässigt
styrs relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare av olika centrala avtal.
Östgötateatern anlitas ibland för tillhandhållande av rekvisita, kostym, dekor och teknik.
Östgötamusikens konstnärliga personal, musikerna, arbetar både som orkestermusiker och
ensemblemusiker. Orkesterverksamheten fungerar i princip som i en traditionell orkester. I
ensemblerna arbetar musikerna utöver musicerandet även med att producera, presentera
program, i viss mån med att agera samt även med att ha kontakter mot arrangörer etc. Varje
ensemble producerar sig själv med stöd av Östgötamusikens administration. Inom
19
organisationen är det också olika produktionscykler mellan orkesterverksamheten och
ensembleverksamheten.
Institutionerna samarbetar då och då i olika produktioner med sin konstnärliga personal.
Kommentarer
Med tanke på att det handlar om konstnärligt så olika verksamheter är det svårt att se några
synergieffekter vid bildandet av ett scenkonstbolag, varken kvantitativt eller kvalitativt.
Östgötamusiken och Östgötateatern har regelbundet gjort olika produktionssamarbeten genom
åren, när det varit konstnärligt och/eller ekonomiskt fördelaktigt. Så har också Norrköpings
Symfoniorkester och Östgötateatern gjort vid några enstaka tillfällen. Samproduktioner är
exklusiva företeelser och är spännande områden för verksamheterna att utveckla.
Samtidigt är det viktigt att poängtera att de tre verksamheterna redan idag berikar varandra,
och det regionala kulturlivet i stort, genom sin blotta existens. Skådespelare och annan
konstnärlig personal från teatern engageras då och då av Norrköpings Symfoniorkester och
Östgötamusiken. När det är ekonomiskt fördelaktigt görs det i form av samarbeten, annars i
form av frilansanställningar. Musiker från framförallt Östgötamusiken, men också från
Norrköpings Symfoniorkester, engageras regelbundet av Östgötateatern som frilansare. Med
hänsyn till de kostnader för övertider, vikarier och avtalsenliga tillägg, som skulle krävas för
att inte Östgötamusiken och Norrköpings Symfoniorkesters verksamheter skulle bli lidande,
skulle det bli dyrare för teatern att köpa in dessa. Samma sak gäller naturligtvis om all
konstnärlig personal skulle samlas i ett gemensamt bolag. Det skulle inte heller vara fullt ut
möjligt med gällande centrala avtal.
För de tre institutionernas konstnärliga och publika utveckling är också samarbeten med andra
aktörer, i och utanför regionen, av betydligt större vikt. Som exempel kan nämnas
Östgötamusikens och Norrköpings Symfoniorkesters samarbeten med t ex VadstenaAkademien och teaterns samarbeten med olika fria grupper, andra regionteatrar och
Riksteatern.
20
Extern finansiering
Fakta
Samarbete i form av samproduktioner med enheter i och utanför länet är ett sätt utnyttja
produktionsresurser på ett effektivt sätt. Det görs idag främst inom teaterns område, i form av
samproduktioner med såväl andra länsteatrar, fria grupper, privatteatrar och, framförallt,
Riksteatern. Däremot är turnéer med egna produktioner inget som, annat än undantagsvis, ger
något överskott varken vid turnerande inom eller utanför den egna regionen, eftersom det inte
finns någon, varken arrangör eller andra, som vill betala ett pris som ger ett överskott.
Norrköpings Symfoniorkesters spelningar på särskilda evenemang, t ex Friendsarenainvigningen, är dock ett undantag från den regeln.
När det gäller samarbete med företag mm (sponsring) lyckades Norrköpings Symfoniorkester
i samband med sitt 100-årsjubileum att attrahera ett antal företag som gick in i olika typer av
samarbeten (345 tkr). Östgötateatern lyckades få viss sponsring (100 tkr) och minskade
annons- och marknadsföringskostnader genom avtal med mediehusen NT och Corren (värde
ca 300 tkr). Östgötateatern arbetar just nu med en ny kampanj för att söka samarbeten med
företag i Linköping med målsättningen att ta in 500 tkr årligen. Östgötateatern förhandlar
också i ögonblicket, som del av LTS (Länsteatrarna i Sverige) om ett nationellt
samarbetsavtal (sponsring) med ett större företag.
När det gäller Norrköpings Symfoniorkester har på senare tid även förekommit rena
donationer från privatpersoner till verksamheten.
Att finansiera utvecklingsinsatser med hjälp av EU-medel kan vara ett sätt utveckla sin
organisation. Det har bara gjorts i begränsad utsträckning med anledning av att det oftast
kräver motfinansiering, innebär ett stort och kostsamt projekterings- och ansökningsarbete,
samt mycket dokumentationsarbete, men framförallt för att det är svårt att hitta projekt som
kan rymmas i verksamheterna och samtidigt kvalificera sig för bidrag.
Institutionerna söker årligen och får ofta utvecklings- och projektmedel från Kulturrådet,
Musikverket och Dramatikerförbundet m fl.
21
Organisering av ett scenkonstbolag
Inledning
Flera centrala frågor runt bildandet av ett scenkonstbolag hänger samman med strukturer som
inte ingått i projektgruppens utredningsuppdrag. Här presenteras några tankar omkring dessa
samt också ett antal punkter som bör beaktas.
Ägande, kulturpolitisk styrning och finansieringsstruktur
Idag är två av institutionerna stiftelser (Östgötateatern och Östgötamusiken), som formellt inte
har några ägare, och ett aktiebolag (Norrköpings Symfoniorkester), som ägs av Norrköpings
kommun. Finansiering av verksamheterna ser mycket olika ut. Vid bildandet av ett
scenkonstbolag bör det vara nödvändigt att det i ett sådant är mycket tydligt vilka pengar som
ska gå till vilken verksamhet. I ett initialt skede bör det ske i någon form av stuprörsmodell.
Detta är nödvändigt för att institutionerna ska kunna uppfylla de mål som sätts upp i
utredningsdirektiven, t ex att:- Säkerställa ändamålsenlig organisering och styrning för att
göra det enklare för kulturinstitutionerna att kunna erbjuda högklassiga produktioner även i
framtiden. Det är också centralt ur ett kulturpolitiskt och demokratiskt perspektiv. Det kan
inte vara ett scenkonstbolags ledning eller styrelses uppgift att fatta kulturpolitiska beslut, det
vill säga att göra prioriteringar mellan de olika konstarterna och verksamheterna.
Styrningen av den regionala kulturpolitiken – där verksamheterna som är tänkta att ingå i ett
scenkonstbolag visserligen står för en mycket stor del men inte utgör hela fältet – är idag
komplex. Beslut fattas på såväl regional som kommunal nivå. Samordning sker delvis via
Regionförbundet Östsam, ofta i överläggningar med framförallt Norrköping och Linköping.
Vissa beslut av kulturpolitisk karaktär fattas också på styrelse- och ledningsnivå i länets tre
stora scenkonstinstitutioner. Sedan ett år ingår också regionen i samverkansmodellen, vars
effekter ännu inte riktigt kan överblickas.
22
Verksamhetsstyrning
Styrelse/ VD/ Konstnärlig ledning
Idag leds verksamheterna av tre olika styrelser av olika sammansättning. Verksamheterna är
av olika karaktär och de tre styrelserna besitter också delvis olika kompetenser. Styrelsernas
främsta uppgift är att tillsätta ledningar och ge dessa instruktioner utifrån kulturpolitiska mål
och ekonomiska ramar. Förutom själva verksamhetsstyrningen är institutionernas styrelser
också en arena för kulturpolitiska diskussioner och överväganden.
De tre institutionernas uppdrag är i första hand konstnärlig och av kulturpolitisk karaktär. De
tre institutionernas VD:ar är idag alla också konstnärliga ledare för sina institutioner. Idag är
alla de tre cheferna föredragande i sina styrelser (så var även den konstnärliga ledaren på
Östgötateatern när man hade en separat VD), med rätt att få sin mening antecknad till
protokollet.
Vid bildandet av ett scenkonstbolag är det av stor vikt att kompetens finns i styrelsen för alla
de tre verksamhetsfälten. Det är också viktigt att man hittar former för att bli en livskraftig
arena för kulturpolitiska diskussioner med tydliga kanaler till de instanser där den regionala
och lokala kulturpolitiken utformas och beslutas. Det senaste är särskilt viktigt med tanke på
att institutionernas uppdrag också delvis förändrats under det senaste decenniet. Fortfarande
är den konstnärliga produktionen i centrum, men till detta har man fått alltfler uppgifter av
mer allmänt konst-, kultur-, samhälls- och demokratifrämjande karaktär, något som är en
central tanke i samverkansmodellen och som man kan tro kommer att få allt större betydelse.
Kulturpolitik, ekonomi och konst hänger nära samman och befruktas av en ständigt pågående
dialog. Vi ser det som en självklarhet att de konstnärliga ledarna, som tidigare, kommer att
vara föredragande med rätt att få sin mening antecknad till protokollet i ett framtida
scenkonstbolags styrelse. En VD i ett framtida scenkonstbolag ska ha såväl god
branschkännedom som erfarenhet av att arbete i en kulturpolitiskt styrd miljö, förutom den
självklara ekonomiska och organisatoriska kompetensen. En tydlig arbetsordning som reglerar
ansvaret mellan den verkställande direktören och de konstnärliga ledarna måste finnas.
23
Ytterligare om styrning, finansiering, långsiktighet och ledning
I uppdraget ingår som sagts ovan formellt inte att utreda den övergripande styrningen och
ledningen av ett scenkonstbolag. Mot bakgrund av de diskussioner som förevarit samt den
erfarenhet som dragits återfinns nedan ändå några idéer i punktform att beakta för de som har
att skapa ett scenkonstbolag. Punkterna är skrivna utan prioritetsordning och avser både
övergripande frågor och frågor av mindre dignitet. En del punkter kan tyckas vara
självklarheter men för fullständighetens skull är även sådana medtagna.
För att underlätta framställningen används begreppet ägare för att beteckna att
scenkonstbolaget har en ägare eller att det har flera ägare.
•
I aktieägardirektiv bör ägaren tydliggöra de långsiktiga mål och visioner för bolaget
som styrelsen har att beakta i sitt arbete.
•
I särskilt tidsbundet uppdragsavtal bör ägaren specificera vad som förväntas och de
ekonomiska utgångspunkterna för detta. För att skapa långsiktighet bör avtalet vara
minst treårigt.
•
Förutom politisk representation från ägaren bör kompetens från scenkonstområdet
beredas plats i styrelsen.
•
Mot bakgrund av det antal fackliga organisationer som finns representerade i
nuvarande organisationer bör diskussion tas före bolagsbildningen om formerna för
den fackliga representationen i styrelsen
•
Att skapa nya strukturer kostar pengar och därför ska kostnaderna för omställningen
inte behöva tas ur ordinarie budget.
24
Ett regionalt scenkonstbolag
Allmänna utgångspunkter
Bolagets verksamhetsområden bör inte vara uppdelade i dotterbolag på grund av de
strukturella kostnader detta medför. Med strukturella kostnader avses kostnader för hantering
av bolag rent allmänt såsom kostnader för bokslut, rapportering till Bolagsverket, styrelse,
redovisning mm.
Projektgruppens förslag till organisering av ett scenkonstbolag tar fasta på de områden där det
går att se att framtida synergieffekter skulle kunna uppstå; i form av ökad ekonomisk
effektivitet, av kvalitetshöjningar i verksamheten och i förhållande till de nya kulturpolitiska
uppdrag och den delvis nya roll som institutionerna fått i och med samverkansmodellen.
Nedanstående beskrivning av en modell för organiseringen av ett scenkonstbolag är
naturligtvis bara en övergripande bild av hur en organisation skulle kunna se ut. Om förslaget
blir verklighet måste tydliga funktionsbeskrivningar för varje del i verksamheten utarbetas.
Närmare om de tre verksamhetsområdena
Verksamhetsområdena skiljer sig avsevärt åt när gäller verksamhetsinriktning men också
beträffande omsättning, personalstyrka, produktionsformer och planeringscykler. De tre
verksamheterna är idag alla välfungerande. Samtidigt organiserar de sitt arbete på väldigt
olika sätt. Detta beror huvudsakligen dels på att respektive verksamhet ställer olika krav
(vilket de också kommer att göra i ett scenkonstbolag), dels på att man har olika volym och
därför valt att hantera vissa likartade frågor på olika sätt och slutligen på att den
administrativa kulturen skiljer sig åt (bland annat beroende på att de haft olika ägare och
associationsformer). Liknande frågor löses på olika sätt. Orsakerna till detta är skiftande och
kräver olika lösningar.
En uttalad utgångspunkt från uppdragsgivarna har varit att man önskar bevara de tre
institutionernas respektive konstnärliga särart. Östgötateatern, Norrköpings Symfoniorkester
och Östgötamusiken bör därför också fortsättningsvis utgöra var sitt verksamhetsområde,
under ledning av var sin verksamhetsledare med tydlig konstnärlig profil.
25
Institutionernas förslag till bemanning av ett scenkonstbolag
samt avslutande kommentarer
Inledning
Vi har i utredningsarbetet haft svårt att hitta några omedelbara ekonomiska
samordningsvinster att tala om vid bildandet av ett scenkonstbolag. Vårt uppdrag är dock att
ge ett förslag till hur ett sådant ska organiseras.
Den föreslagna sammanslagningen av tre starka scenkonstinstitutioner skulle innebära
skapandet av en konstnärlig institution som blir den ojämförligt största i länet, och en av
landets största. Med en för uppdraget rimlig och långsiktig finansiering, som också räknar
med framtida behov, finns en möjlighet att säkerställa den höga konstnärliga nivån som
utmärker verksamheterna idag och möjliggöra att institutionerna blir ännu synligare och kan
nå fler medborgare.
Vi har valt att föreslå en process i flera steg. Erfarenheterna från bildande av scenkonstbolaget
i Västernorrland talar tydligt för ett sådant tillvägagångssätt. T ex så är såväl
marknadsavdelning som administration idag relativt sett större än före bildandet av
Scenkonstbolaget trots att man förutspådde motsatsen och publiken har inte växt. Konstnärligt
är det inte heller någon av verksamheterna som utmärker sig och den politiska styrningen
upplevs inte heller som varken tydligare eller bättre.
Vidare anser vi att det är helt nödvändigt att man fattar ett antal beslut gällande ägande,
finansiering, uppdrag och styrning av ett östgötskt scenkonstbolag innan man fattar beslut om
dess inre organisation och sjösätter det. Parallellt med att dessa frågor utreds vidare kan de
samarbeten som redan finns utvecklas ytterligare.
Redan idag pågår samverkan mellan framförallt Norrköpings Symfoniorkester och
Östgötateatern runt lönehantering och controllerfunktion, vidare diskuterar/projekterar man ett
mer utvecklat samarbete runt försäljning och hantering av biljetter och delar av
marknadsföringen. Om beslut fattas om att gå vidare med tankarna om ett scenkonstbolag bör
detta arbete tillföras resurser för att bli en form för ”praktiskt” utredningsarbete; ett liknande
arbete vad gäller redovisnings-, budgeterings- och rapporteringsrutiner bör då också inledas.
Generellt kan man säga att den ojämförligt största organisationen när det gäller de delar av
verksamheten som omedelbart skulle beröras av ett scenkonstbolag är teatern; idag finns drygt
26
två tredjedelar av berörda tjänster inom dess organisation. Teatern har också erfarenhet av ett
delat ledarskap omfattande såväl konstnärlig som administrativ/ekonomisk ledning.
I en första bedömning menar vi att delar av de funktioner som idag finns inom administration
i övergripande mening i de nuvarande verksamhetsområdena bör samlas i stabsfunktioner. I
vårt förslag är staben initialt relativt liten och en av dess viktigaste uppgifter ligger i att
samordna relevanta delar av de tre verksamheterna. Det kan tänkas att staben kommer att växa
efterhand som dessa delar harmonieras, om det visar sig att besparingar kan uppnås på det
sättet. Vi tror dock inte att de samordningsvinster som på sikt kan göras, mer än på sin höjd,
kommer att kunna bekosta de ökade kostnader som ett scenkonstbolag skulle innebära.
Förslag på grundbemanning för ett Scenkonstbolag
•
VD och konstnärliga ledare
•
Controller med ansvar för analys och uppföljning (budget, prognoser och bokslut),
samt samordning av redovisning och lönehantering
•
•
1
Marknads- och informationsstrateg, med ansvar för samordning mellan
verksamhetsområdena, samt extern finansiering (sponsring)
•
4
1
Sekreterare med ansvar för omvärldsbevakning, rapportskrivning, och samarbeten
med civilsamhälle och företag
1
IT och telefoni
1
Nedan ytterligare några kommentarer, bl a till de områden för synergieffekter som berörts
tidigare i rapporten.
•
Ledning och personalansvar.
Tillsättandet av en VD skulle kunna frigöra tid för de konstnärliga ledarna att utveckla de
konstnärliga verksamheterna. Konst och ekonomi hänger dock nära ihop och de konstnärliga
ledarna måste även i fortsättning vara väl insatta i de ekonomiska aspekterna av
verksamheten. Vad gäller personalfrågor på ekonomi- och administrationsavdelningarna
frigörs möjligen ytterligare lite mer tid. Vad gäller övriga personalfrågor bör dessa lösas på ett
liknande sätt som idag. Att inrätta en separat personalavdelning ser vi som onödigt kostsamt i
förhållande till de fördelar det skulle kunna innebära. En risk man bör vara medveten om är
också att felrekryteringar av någon konstnärlig ledare och/eller VD kan orsaka problem i all
tre verksamheterna.
27
•
Ekonomi/redovisning
Redovisningsansvariga bör initialt finnas kvar på varje enhet. I ett första skede bör de tre
redovisningssystemen harmonieras, ett arbete som kan påbörjas redan nu, både vad gäller
rutiner och vilka system som används. Detta är en uppgift för controller och VD. Under ett
sådant arbete kan man också närmare pröva vilka eventuella besparingar detta skulle kunna
innebära. På sikt skulle man möjligen kunna spara in en tjänst.
•
Ekonomi/controller
Budgeterings-, prognos- och bokslutsrutiner ser olika ut på de tre institutionerna. Nuvarande
VD:ar har idag huvudansvar för hur det görs och är i stor utsträckning involverade i
processerna. På Östgötateatern har de fem enhetscheferna delegerat budgetansvar och en stor
roll i detta arbete. Några besparingar är svåra att se.
•
Ekonomi/lönehantering
Såväl Norrköpings Symfoniorkesters som Östgötateaterns löner hanteras idag av teaterns
löneavdelning, som också hanterar vissa frågor av personalkaraktär på teatern, och är
behjälpliga vid kontraktsskrivning och pensionsberäkningar. Östgötamusiken har ett
egenproducerat lönesystem som administreras internt. Att koppla Östgötamusikens
lönesystem till teaterns bör vara ganska enkelt, men kommer inte att generera några
besparingar.
•
Marknadsföring och försäljning, information och kommunikation
Vissa samordningsvinster kan finnas vid samordning (mellan teatern och symfoniorkestern)
av biljettförsäljning, särskilt med tanke på att allt mer av institutionernas försäljning sker över
internet.
•
Telefoni och IT-tjänster
Vid bildandet av ett scenkonstbolag vore det naturligt att Norrköpings Symfoniorkester och
Östgötamusikens telefoni och IT-kommunikation fördes samman med teaterns. Några vinster
att tala om finns knappast på detta område.
28
•
Övriga tjänsteområden
Tittar man på kostnader i dessa områden ser man att lejonparten redan hanteras på
Östgötateatern. Några samordningsvinster att tala om ser vi inte här.
•
Extern och alternativ finansiering
Idag pågår flera olika arbeten med att utveckla samverkan med näringsliv (sponsring) på olika
nivåer i de organisationerna. En viktig uppgift för en marknads- och informationsstrateg
skulle vara att samordna och utveckla detta. Att detta arbete, inom en överskådlig framtid,
skulle kunna bli en del av verksamheternas grundfinansiering tror vi dock inte, även om det
kan vara nog så viktigt på marginalen.
Vad gäller samproduktioner och samverkan med andra aktörer inom respektive konstform,
som i vissa fall kan stärka verksamheternas finansiering, ge mer för samma peng, så är risken
att längre beslutsgångar och en mer komplicerad planering i ett scenkonstbolag skulle
försvåra detta.
Vad gäller teaterns försäljning av tekniska tjänster, framförallt på tillverkningssidan, så har
den betytt mycket för att göra dessa tjänster billigare för teaterns egna produktioner. Tanken,
som under vårt arbete lyfts av utredningens processledare, att bryta ut den verksamheten till
en separat enhet betraktar vi som ett direkt hot mot teaterverksamheten.
29
Att vara eller inte vara ett scenkonstbolag, är det frågan?
I preciseringen av vårt uppdrag i utredningsdirektiven sammanfattades uppdragsgivarnas
målsättning med bildandet av ett scenkonstbolag i fyra punkter som presenteras i inledningen:
•
långsiktigt säkerställa den höga kvalitet som idag finns inom scenkonst och övrig
kultur i hela regionen
•
verka för att kulturen ska kunna nå fler och därigenom bidra starkare till regional
utveckling
•
säkerställa ändamålsenlig organisering och styrning för att göra
det enklare för kulturinstitutionerna att kunna erbjuda högklassiga produktioner även i
framtiden
•
freda den konstnärliga kärnverksamheten, men hitta vägar för att frigöra resurser för
utveckling inom hela den regionala kultursektorn.
Är då bildandet av ett scenkonstbolag den bästa vägen för att nå dessa mål?
Den frågan är svår att svara på. Å ena sidan: Om nya medel kan tillföras, ägarstrukturerna och
uppdragen bli tydligare och enhetligare, och en långsiktig finansiering säkras så skulle det
kunna ge fantastiska förutsättningar för att flera av målen ska kunna uppfyllas. Å andra sidan:
Om dessa kriterier inte uppfylls kommer bildandet av ett scenkonstbolag att motverka de
målsättningar som ställts upp, om man inte omformulerar verksamheternas uppdrag och på
politisk nivå fattar beslut om att omfördela medel mellan dessa. Nyckelfrågan är inte om vi
ska ha ett scenkonstbolag eller ej utan: vilken verksamhet vill vi ha och vilken verksamhet har
vi råd med?
Frågan som vi ser är alltså snarare: vilken väg för att nå dessa mål skulle bildandet av ett
scenkonstbolag vara en del av? Innan denna börjar definieras ser vi det som olämpligt att fatta
några beslut om bildande av scenkonstbolag eller ej.
Ett grundläggande problem för alla tre institutionerna är den, sedan länge, pågående
urholkningen av anslagen. Symfoniorkestern har de senaste åren lyckats hålla sin verksamhet
på förväntad nivå tack vare sponsorintäkter och donationer. Östgötateatern genomför just nu
kraftiga nedskärningar och kommer, om inte medel skjuts till, att under 2014 tvingas till så
omfattande nedskärningar att verksamheten och teaterns uppdrag måste omformuleras.
Östgötamusiken närmar sig en liknande situation. Vi vill här passa på att påpeka att om ingen
förstärkning av finansieringen för verksamheterna görs inför 2014 så kommer delar av denna
30
utrednings slutsatser att falla, då det inte längre kommer att vara samma verksamheter som
kommer att utgöra byggstenarna i ett framtida scenkonstbolag.
Institutionerna och det regionala kulturlivet har vid flera tillfällen under de senaste åren utretts
i en rad olika former utan att det lett till några egentliga förändringar. Orsakerna till detta kan
vi inte överblicka. Vi tror dock att den splittrade ägarstrukturen och splittrade politiska
styrningen är ett centralt problem. Vi saknar också en genomlysning av Regionförbundet
Östsams hantering av kulturfrågorna och scenkonsten, och deras samverkan med övriga
ägare/stiftare/uppdragsgivare, eftersom det är de som har haft uppdraget att samordna de
frågorna i länet under snart tio år.
Avslutande kommentar
Det är med kluvna känslor vi lämnar detta utredningsuppdrag. Arbetet har varit givande och
vi har fått större insikt i varandras, och kanske också i våra egna, verksamheter. Vår
projektledare har också tillfört perspektiv och tankar på ett sätt som har berikat arbetet. Vi
tycker också att vi, med den tid och de resurser som stått oss till buds har löst vårt uppdrag så
gott vi har kunnat. Så långt är allt positivt.
Samtidigt kan vi inte låta bli att känna en viss frustration över delar av arbetet och resultatet.
Framförallt på två områden ser vi svagheter i vår rapport.
Dels saknar vi en mer fördjupad omvärldsanalys, framförallt i form av jämförelser med
liknande verksamheter i landet och olika sätt att organisera dessa vad gäller bemanningsnivå
på de områden som kan komma att beröras av ett scenkonstbolag. Det finns anledning att tro
att en sådan skulle visa att framförallt Norrköpings Symfoniorkester är underbemannad i
jämförelse med liknande institutioner i landet. Istället för att lägga resurser på en sådan analys
valde vi att göra en mycket omsorgsfull granskning av erfarenheterna från bildandet av
Scenkonstbolaget i Västernorrland. Den har haft sitt värde men vi saknar jämförelsematerial
som hade varit relevant när vi tittade vidare på eventuella samordningsvinster.
Dels önskar vi att vi hade haft möjlighet att närmare, och mer i detalj, analysera möjliga
synergieffekter område för område. Tidigt i utredningsprocessen gick vi noggrant muntligen
igenom dessa vid två längre sittningar. Vi trodde att vi gett ett tillräckligt underlag för att
påbörja en sådan analys. Mycket länge under utredningsarbetet trodde vi också att detta skulle
göras av projektledaren. Först i slutet av april, när vår projektledare skriver ett första förslag
till avsnittet om synergieffekter med slutsatser, så ser vi att någon vidare analys av det slag vi
31
väntat oss inte alls är kommer att göras. Det är möjligt att det inte varit rimligt för vår
projektledare att på den korta tid han haft sätta sig så väl in i verksamheterna att han kunnat
genomföra en närmare analys, särskilt inte med tanke på att våra branscher i stort är nya för
honom. Vår upplevelse av brist på analys och det faktum att vi på flera områden dragit delvis
olika slutsatser av samma genomgångar gör oss frustrerade. När sedan projektledarens första
förslag till organisation av ett scenkonstbolag presenteras för oss, som i stort ser ut som det
som läggs fram här, så blir det helt klart att vi skiljer oss åt på flera väsentliga punkter. Det är
i detta läge som vi – efter samtal i god och konstruktiv anda, om än stickor och strån stundtals
ryker – beslutar oss för att göra två olika förslag och redovisa våra olika synpunkter hellre än
att försöka hitta en urvattnad kompromiss.
Till sist. Hur man än väljer att ta vårt arbete vidare så hoppas vi på en fortsatt livaktig dialog
om hur den kulturpolitik ska formas som ska ge Östergötlands medborgare en rik och god,
utmanande, tänkvärd, roande och oroande scenkonst i moll och dur, i ur och skur, genom
varje konjunktur.
32
Projektledarens förslag till bemanning av ett Scenkonstbolag
samt avslutande kommentarer
Nedanstående förslag har som utgångspunkt sådana funktioners storlek i förhållande till den
totala omfattningen på de verksamheter som ska stödjas och verksamheternas inriktning.
Grundtanken bakom förslaget är att vad som ryms in under administration i vid mening i
dagens institutioner ska samlas i stabsfunktioner.
Någon närmare granskning av hur dagens funktioner arbetar på respektive institution har inte
gjorts och därför bör det betonas att om ett scenkonstbolag ska skapas måste naturligen en
djupare analys av dagens verksamheter göras innan beslut kan tas om exakt bemanning. Det
är naturligtvis styrelsen i scenkonstbolaget som ska fatta beslut om organisationen.
VD
1
Ekonomi
4
Controller
1
Personal
1
Löner
2
Marknad och försäljning
8
Administration såsom inköp, IT, telefon, avtal, lokaler
4
En VD som formellt svarar mot bolagets styrelse är en självklar funktion. En ledningsgrupp
bör bestå av VD och de konstnärliga ledarna.
Ekonomifunktionen svarar för bolagets redovisning. Controllern har en viktig analysfunktion
som stöd i beslutsfattandet för ledningen i bolaget.
I dagens institutioner finns ingen direkt personalfunktion utan frågor av personalkaraktär
hanteras på olika nivåer. I ett scenkonstbolag med den här omfattningen och de många avtal
som styr relation mellan arbetsgivare och arbetstagare krävs en samlad personalfunktion för
att på olika sätt skapa en enhetlighet i hanteringen av personalfrågor i vid mening. Funktionen
ska vara ett stöd till linjecheferna.
33
En central lönefunktion kräver sannolikt någon form av ansvar för rapportering av
löneunderlag ute på verksamhetsområdena.
När det gäller funktionen marknad och försäljning är storleken beroende av hur
Östgötateaterns biljettförsäljning organiseras i fortsättningen. Beträffande funktionens roll är
det viktigt att betona, även om det kan tyckas vara en självklarhet, att det inte är
scenkonstbolagets som sådant som ska marknadsföras och säljas utan verksamheterna som
sådana. Detta innebär sannolikt att personalen på olika sätt måste, även om tillhörigheten är
den centrala stabsfunktionen, arbeta mycket nära den verksamhet man ska stödja.
I funktionen bör också inrymmas kompetens för att utveckla samarbete med organisationer
och företag för att möjliggöra en ökning av den externa finansieringen.
När det gäller den samlade funktionen administration återfinns allt som har att göra med
inköp, avtal och lokaler. Betraktas enskilda kostnadsposter enbart kan de tyckas små om en
granskning sker av institutionernas kostnader. Men sammantaget berörs relativt stora belopp
och då finns fördelar med att samordna inköp av såväl större insatser som löpande hantering.
Lokalfrågorna som sådana har inte berörts ovan men om ett scenkonstbolag ska bildas krävs
en särskild analys speciellt vad gäller lokaler för administration men också för övriga delar.
I jämförelse med den totala nuvarande organisationen i vad avser administration i vid mening
finns samordningsvinster att göra i ovan beskrivna struktur. Detta framgår genom att relatera
ovanstående till den beskrivning av nuvarande organisation som gjorts ovan. Hänsyn bör dock
tas vid jämförelse att nuvarande ledning ingår i uppställningen.
I sammanhanget ska dock understrykas att detta inte är något som uppnås omedelbart utan det
krävs resurser för att ställa om struktur samt analysera och ta beslut om den närmare
fördelning av stödresurser mellan stabs- och linjefunktionerna. Samordning av inköp mm är
också på sikt ett viktigt inslag i det som kan rubriceras som samordningsvinster.
34
Projektledarens avslutande kommentarer
Som projektledare känns det positivt att tillsammans med företrädarna för institutionerna ha
slutfört det utredningsuppdrag som vi har haft. Vi står tillsammans bakom huvuddelen av
rapporten vilket också är glädjande. Som framgår ovan är vi inte överens om förslag till
bemanning av stabsfunktionerna, inte heller fördelning mellan stab och operativa enheter av
administrativ personal i vid mening.
Det har därutöver funnits frågeställningar som vi inte varit eniga om och därför vill jag peka
på en del av dessa som jag finner är av vikt för det fortsatta arbetet. Frågeställningarna är inte
i någon särskild prioritetsordning och avser skilda områden. Som påpekats ovan är många
frågor som tagits upp när det gäller organisation och styrning av ett scenkonstbolag en fråga
för en styrelse i ett sådant bolag.
De olika konstnärliga verksamhetsområdena skiljer sig avsevärt åt när gäller inriktning men
också beträffande omsättning och personalstyrka. Utifrån resursbehov kan det vara ett
problem från styrningssynpunkt. Ett sätt att lösa en del av denna problematik vore att sätta
området Tillverkningsteknik i teatern som ett särskilt verksamhetsområde. För detta talar att
denna enhet är en unik verksamhet som idag säljer tjänster till externa beställare samt att detta
skulle tydliggöra den interna rollen som leverantör till teaterns produktioner. Mot detta talar
enhetens roll i den konstnärliga processen där den är en helt integrerad del i produktionen.
Om beslut tas om bildande av scenkonstbolag bör frågan om enhetens placering utredas.
Idag pågår enligt min uppfattning inget strukturerat arbete med att skapa samarbeten
(sponsring) med företag och organisationer. Norrköpings Symfoniorkester har lyckats att i
samband med sitt 100-årsjubileum attrahera ett antal företag och Östgötateatern har i några få
fall fått avtal med sponsorer. Viss tveksamhet föreligger från institutionernas sida vad gäller
möjligheterna att skapa samarbeten (sponsring) av mer omfattande karaktär. Jag är övertygad
om möjligheterna att utveckla samarbeten med företag och organisationer finns, men det
kräver ett genomtänkt arbetssätt med professionell kompetens.
I den externa finansieringen spelar det pris som den vuxne besökaren betalar en viktig roll.
Prissättningen måste därför analyseras kontinuerligt och utvecklas vilket jag upplever inte
sker i tillräcklig omfattning idag. I sammanhanget kan konstateras att reella publik- och
marknadsundersökningar med något enstaka undantag inte görs fortlöpande. Även om
institutionernas uppdrag är av kulturpolitisk karaktär måste det vara ett intresse ur ekonomisk
35
synpunkt att öka den andel av intäkterna som den betalande vuxna publiken står för. I det
avseendet är det av vikt att använda sig av nämnda aktiviteter.
Avslutningsvis tror jag att det utifrån en övergripande styrningssynpunkt kommer att bli
lättare för finansiärer och ägare att ha en styrelse och en samtalspart att hantera än tre. En
aktör som ett scenkonstbolag borde rimligen ha lättare att skapa möjligheter för alla de tre
verksamheterna att nå ut till regionen på likartade villkor.
36
Skriftlig dokumentation
Förutom redan ovan angivna under bakgrund:
Förutsättningar för kulturverksamhetens utveckling – en utredning om kultur och kulturpolitik
i Västernorrland eller konsten att styra katter. Landstinget Västernorrland, Juni 2005
Är det inte fantastiskt – Nu har vi ett scenkonstbolag!? Försök till beskrivning och analys av
ett antal grundläggande frågor och problemställningar vid bildandet och sjösättandet av
Scenkonstbolaget i Västernorrland. Tomas Melander, Anders Söderlund, Sundsvall 2013
Scenkonst Västernorrland AB – en rapport från arbetstagarkonsulten Mats Johansson, oktober
2007
37