FORNMINNESNYTT Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. Nr 1 Årgång 6 januari 2014 ISSN 2001-3493 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Var går gränsen? (eller, tankar vid en stenhög) G ränser, av olika slag, är jag väl knappast ensam om att vara nyfiken på eller lockad av. Att jag och många med mig gjort den långa resan till Treriksröset för att titta på en betongklump är väl ett bevis så gott som något. Jag har varit på Sveriges nordligaste, sydligaste, östligaste punkt men i skrivande stund upptäckte att jag har den västligaste punkten kvar. Måste kolla hur man kommer dit till sommaren. Känslan när man passerar en gräns varierar givetvis med gränsens storlek och betydelse men NÅGOT lite extra känner jag nog om jag nu överhuvud taget märker av gränspassagen. Intresset för gränser inbillar jag mig är knutet till ett intresse för kartor. Det är ju på kartorna som gränserna ritas Treriksröset. Norge och Finland i bakgrunden ut. Min erfarenhet från utställningar som t ex Hembygdsföreningen arrangerar med foton, texter och affischer är att gamla kartor ofta röner störst intresse. Mellandagarnas totala snöbrist gjorde att jag tog en del skogspromenader. Eftersom jag bor alldeles intill Stolpaskogen gick jag motionsslingorna tills jag tröttnade och började gå utanför alla slingor. Det dröjde inte länge förrän jag stötte på ett gränsröse. (Se förstasidan). Det ser gammalt ut men finns inte registrerat i FMIS (fornminnesregistret). Väl hemma slog jag på datorn Gränsen Östergötland - Småland passeras (ca 1930) och gick in på Lantmäteriet-His toriska Kartor där hittade jag en karta från 1837 som visade gränserna mellan Libby, Åkerby, Ensta och Tibble gårdar. Den gräns jag stött på var mellan Libby och Åkerby alldeles nära rondellen Bergtorpsvägen-Gribbylundsvägen. (röda pricken ungefär). I hembygdsföreningens superba digitala arkiv hittade jag nedanstående dokument: Dokument över upprättad rågång mellan Åkerby och Libby gårdars utjord 1809. 3 Hoppas att ni kan läsa texten. Jag känner mig ganska säker på att det är “röret nr 2” som jag stött på. Det är den enda beskrivningen som stämmer med rest sten, stenröse och tvenne stenrader. “Rör” eller “Femstenarör” är beteckningen för gränsrösen och är oftast markerade på de gamla kartorna med en punkt i mitten och fyra punkter runt om. Detta med rör går tillbaka ända till våra gamla landskapslagar. ( 1 kvarter = en fjärdedels aln dvs ca 14,85 cm) Min första tanke var, varför är inte gränsröset registrerat som fornminne? Jag kan ju knappast vara den förste som “hittat” det. Dags att kolla upp fornminneslagen: Ny fornminneslag från 1.1.2014 Den nya lagen heter Kulturmiljölagen 1988:950 och kapitel 2, paragraf 1 handlar om fornminnen, den säger så här: “Fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna 7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter, 1 a § Det som sägs i 1 § gäller inte om det kan antas att lämningen tillkommit eller, i fråga om fartygslämning, förlist 1850 eller senare.” Söker man i FMIS på “Täby-gränsmarkeringar” får man bara en träff. Den verkar stå på den aktuella kommungränsen och är bedömd som “övrig kulturhistorisk lämning”, har därmed ett mindre skydd än “fast fornlämning” Det finns ytterligare fyra registrerade gränsmarkeringar på vår kommungräns men dessa är registrerade av “grannen”. I hela Stockholms län finns 358 gränsmarkeringar registrerade, de flesta med den lägre formen av skydd. Vad jag förstår så utgör begreppet “varaktigt övergiven” och årtalet “före 1850” skillnaden mellan fast fornlämning , övrig kulturhistorisk lämning eller ingen lämning alls. Gränsen mellan Libby och Åkerby gårdar är ju sedan länge “varaktigt övergiven” MEN: På Täby kommuns hemsida kan man titta på en fastighetskarta över Täbys samtliga fastighetsgränser, jag hittar då mitt gränsröse på en högst aktuell fastig4 hetsgräns! Frågan är då ingår “röret” som markering av gränsen eller har det bara råkat hamna där? Övriga gränser inne i Stolpaskogen mellan gårdarna är ju “varaktigt övergivna”. Jag kontaktade en lantmätare på Täby kommun som förklarade att ett gränsmärke på en gällande fastighetsgräns är aktuell och skyddas av andra lagar än Kulturmiljölagen så länge gränsen är gällande. Nog en anledning till att denna gränsmarkering inte registrerats i FMIS. Ett annat rör värt att uppmärksammas År 1764 var “Capitainen och Riddaren Wälborne Herr Anckarström här och visade upp och erkände nämnde rör” Det har även under åren varit gränsröse för Täby, Vallentuna och Fresta, ett s.k. trevägsrör. Femstenaröret ligger endast några meter från den vackra röda runstenen i Risbyle. Capitainen Anckarström var kungamördarens far. Sonen Jakob Johan var bara två år vid tillfället. Om de här två gränsrösena är att betrakta som “fast fornlämning” eller “övrig kulturhistorisk lämning” är väl en bedömningssak för våra myndigheter men 5 hursomhelst är de värda att dokumenteras, mätas in och registreras i FMIS tycker jag. Här kommer några till från mellandagarnas skogspromenader: Gränsröse mellan Täby och Upplands Väsby. Vid Gullbacken. Vägen, kanske en gammal vikingaväg går förbi grunden till torpet Bygget som ju också borde registreras. Mer finns oregistrerat efter vägen mot Skålhamra gård. Finns mer att registrera? Rör mitt inne i Stolpaskogen troligen på gränsen mellan Tibble och Enstas utjordar. “Varaktigt övergiven” Absolut! Framför allt i våra skogar, där finns spåren efter de som bott här före oss fortfarande kvar. Men ser vi inte till att registrera dessa spår blir de ju aldrig kända av allmänheten eller de skogsägare som ansvarar för avverkning mm. I Stolpaskogen finns spår av röjda vägar, åker med röjningsrösen som tillhört torpet Lansen och säkert finns många “Femstenarör” utefter de gamla gårdsgränserna. Allt värt att registrera. “Övrig kulturhistorisk lämning” Är det värt besväret? Javisst! Dels så får ju vi, “intresserad allmänhet” veta att och var den finns, dels en skriftlig bedömning. Med tanke på alla skogsmaskiner som idag far fram i skogarna känns det ju också lite uppmuntrande att läsa paragraf 30 i Skogsvårdslagen. Men som sagt först måste ju de som “härjar” i våra skogar få veta att just där finns något att vara aktsam om. 6 Övrig kulturhistorisk lämning och Skogsvårdslagen För skogsbruket gäller skogsvårdslagens 30 § där står det att hänsyn även ska tas till sådana lämningar som inte omfattas av lagen om kulturminnen. Det gäller de lämningar som kallas övriga kulturhistoriska lämningar. Det är viktigt att samråda med Länsstyrelsen om det som planeras kan skada en sådan lämning. Detta för att den faktiskt kan vara en fornlämning. Samråd med Länsstyrelsen Det är viktigt att komma ihåg att lämningar med status ”Övriga kulturhistoriska lämningar” kan i vissa fall utgöras av fasta fornlämningar. Kunskapsläget kan ha förändrats och lämningen kan nu bedömas vara en fornlämning. Därför krävs det samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet om verksamhet planeras så att lämningar med status övrig kulturhistorisk lämning kan komma att påverkas. Men vem ska göra´t? De flesta registreringar av gränsrösen, vägar, torpgrunder etc har nog skett slumpmässigt i samband med en planerad exploatering. Vissa inventeringsprojekt har också genomförts under namnet Skog & Historia men dessa projekt har nog gått Täby förbi. Tittar man i FMIS kan man se att vissa kommuner Gränsröse på gällande fastighetsgräns. varit mer aktiva än andra. Troligen tack vare Löttingekullen. “Övrig kulturhistorisk lämaktiva enskilda personer eller mer aktiva ning”??? Tveksamt. hembygdsföreningar. Skall våra gränsrösen, spår av vägar, gammalt åkerbruk, torpgrunder m.m. bli registrerade i FMIS får vi ta tag i det själva! När vi ändå är ute i naturen kan vi väl passa på att spana efter spåren från det förgångna. Lite detektivarbete piggar alltid upp. Gräns mellan Täby-Uppl. Väsby Femstenarör med kullfallen hjärtsten? Stolpaskogen På Riksantikvariets hemsida finns att läsa “Vägledning för fornminnesbegeppet och fornminnesförklaring” på 49 sidor och “Lista med lämningstyper och rekommenderad antikvarisk bedömning” på 60 sidor. Bägge gäller fr o m 01.01.14. I den första tolkar jag att ett gränsröse på aktuell gräns skall registreras i FMIS som “övrig kulturhistorisk lämning”. I den andra skrivelsen står att gränsmarkering på aktuell gräns ej ska registreras i FMIS. I FMIS finns dock massor av gränsmarkeringar på aktuell gräns registrerade som “övrig kulturhistorisk lämning”, enbart på vår kommungräns fem stycken. Lätt förvirrande för en amatör. Bedömningar av våra kommande promenadupptäkter överlåter vi givetvis till proffsen. (Stockholms läns museum). Hör gärna av er med era upptäkter på kommande vårpromenader. 7 Visst är det spännande att träffa på ett spår efter svunna tider som röret i Stolpaskogen med sin hjärtsten “flat på Åkerbysidan och sluttande ovanifrån på Libbysidan”! Även om den inte kommer att bli registrerad i FMIS. De gamla kartorna handlar ju ofta om gränser och gränstvister, det finns mycket text att försöka tyda till kartorna. Allt finns serverat på nätet. Vill man fantisera ytterligare kan man ju fundera lite över vad Robsahm och de andra gubbarna diskuterade när de tog paus mellan stenlyften, vad hände i Sverige i Juni 1809? Napoleon härjade i Europa, kungen Gustav IV Adolf hade för några månader sedan avsatts i en statskupp, den nye kungen hette Karl XIII. Sverige låg i krig med både Ryssland och Danmark och för nästan exakt ett år sedan hade man förlorat Sveaborgs fästning. Om ett par månader skulle hela Finland förloras och Svea rike skulle minska med en tredjedel. Dragonen på torpet Lansen alldeles i närheten (ungefär vi Pizza Eldorado) och båtsmannen på torpet Stolpen var säkert ute i kriget och man kan undra om fru och barn fick hjälp med att hålla sig vid liv. De hade mycket att prata om vid sitt gränsröse.. Ett perfekt föredrag för er som ska ut i skogen och leta: Föredrag i Ytterbystugan, Täby Det var den här lilla skriften som triggade igång mig att gå ut i skogen och leta. Finns att köpa i butiken på Stockholms läns museum Kostar 30,- 8 Söndagen den 16 februari kl 19 berättar kulturgeografen Bengt Windelhed om hur landskap förändras. - Vad vet vi om agrara landskapsförändringar under de senaste 2000 åren? - Varför ser landskapet ut som det gör när vi är ute och vandrar i eller bilar igenom det. - Hur kan en hembygdsförening nyttja landskapskunskap i sin verksamhet? Erfarenheter från Bromma Hembygdsförening. Arrangör: Täby hembygdsförening, fornminnessektionens arkeologigrupp. Årets grävningar vid Broby bro Dags att pricka in årets högtidsstund i era arkeologi-almanackor: Den 5 - 23 Maj genomför Stockholms läns Museum och Stockholms Universitet forsknings och utbildningsgrävningar vid Broby bro. Ni som var där förra året behöver jag knappast övertyga men ni som inte var där, läs gärna Fornminnesnytt från förra årets grävningar på Täby hembygdsförenings hemsida. Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e-postadress. Maila till: [email protected] Tidigare nummer hittar du på www.täbyhembygdsförening.se Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek. 9