dags att ta plats?

OSQLEDAREN # 4
2011/2012
dags att
ta plats?
internationellt sikte i maktens korridorer nattklubb nymble
sustainable students ol gör: teenage engineering årets lärare
LUNCHMÖTEN OM UTLANDSSTUDIER
Under våren 2012 hålls lunchmöten om utlandsstudier via kth. Lär
dig mer om vilka möjligheter som finns och lyssna på tidigare utbytesstudenter som pratar om sina erfarenheter. Du får dessutom
en lunchkupong!
Onsdag 21 mars - allmän information och eu
Onsdag 18 april - allmän information och Norden/Baltikum
Onsdag 16 maj - allmän information och Nordamerika
vI
LEDER
UTvECKLINGEN Av
HÅLLBAR TEKNIK föR
PUMPNING, RENING
OCH CIRKULATION Av
vATTEN.
För mer information och anmälan: www.kth.se/lunch-utomlands
ITT har blivit Xylem.
Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa
lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi
kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra.
Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden
– Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem,
gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb
Vad engagerar dig?
D
et är viktigt att engagera sig under sin studietid - hur
många gånger har man inte hört det under tiden på KTH?
Det börjar redan första dagen och under de flesta mottagningar matas man som nyantagen student med visa ord från de äldre
om hur viktigt och givande det är att engagera sig. Det fortsätter med
folk från sektionen som med breda leenden vittnar om att deras tid
som [insert valfri förtroendepost] varit den bästa i deras liv. Till och
med näringslivet verkar vara med på konspirationen och proklamerar glatt att »vi söker inte bara studenterna med högst betyg, ett cv
fullspäckat med extrauppdrag - det är också grejer det«.
Kommer jag då presentera en annorlunda ståndpunkt? Nej, för det
är förbaskat kul! Ta chansen. Men tänk på att inte fokusera på vad andra (varken kompisar, föräldrar eller potentiella arbetsgivare) tycker
när du funderar på i vilken av alla organisationer just du passar in.
som tur är hjälper dessutom Osqledaren dig att hitta rätt! I detta
nummer har vår (mycket engagerade) redaktion besökt föreningar
och projekt som sysslar med allt ifrån hållbarhet till internationell
karriär. Vi har pratat med Årets lärare om varför det är så viktigt med
studenter som är engagerade i sin utbildning. Mina kollegor Johan &
Johan som under detta läsår verkligen engagerat sig i allas utbildning,
ger en nulägesrapport från sin vardag som lär engagera de flesta,
oavsett åsikt i den aktuella frågan. Så skynda fram till sidan XX där du
hittar den kanske viktigaste texten i detta nummer!
Till sist skulle jag vilja uppmana alla som går i ansökningstankar - vare sig det gäller jobb eller förtroendeuppdrag - att göra slag i saken. Man ångrar sällan
något man gjort, allt oftare sånt man inte gjorde!
INNEHÅLL OL # 4
Chefredaktör
och ansvarig utgivare
Sara Gabrielsson
22
Grafisk form och layout
Sara Gabrielsson
tryck
Edita
Papper
Inlaga, Amber Graphic 90g
Omslag, MultiArt Gloss 200g
Annons
Kontakta chefredaktör på nedanstående
uppgifter
Kontakt
36
08/070 790 98 70
[email protected]
Postadress
Osqledaren
Tekniska Högskolans Studentkår
100 44 Stockholm
Om Osqledaren
Osqledaren är sedan 1959 Tekniska
Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges
ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 17
000 exemplar och är helt annonsfinansierad.
Osqledarens uppgift är att informera om,
bevaka och kritiskt granska verksamheten
inom THS och KTH.
I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så
anges, att betrakta som THS eller Osqledarens
åsikt.
Bidrag
Vill du vara med i Osqledarens redaktion?
Maila [email protected]. Redaktionen
förbehåller sig rätten att korta i eller refusera
insänt material.
Manusstopp för OL #5 är den 7e mars
OMSLAG
OSQLEDAREN # 4
2011/2012
Sara Gabrielsson
dags att
ta plats?
sara gabrielsson
Chefredaktör 11/12
internationellt sikte i maktens korridorer nattklubb nymble
sustainable students ol gör: teenage engineering årets lärare
Medverkande i detta nummer
12
Från vänster
Anna Klöfver, Axel Hammarbäck, Christian
Rydberg Åkesson, Henning Alesund, Katja
Rantala, Kim Dahlgren Strååt, Matilda KabaLiljeberg
Dessutom
David Goldea, Erica Edfeldt, Göran
Manneberg, Johan Avlfors, Johan Kvastad,
Johan Persson, Kalle Eriksson, Robin Norström,
Sara Edin
40
08
10
12
16
21
34
låt den rätte komma in
Matilda förklarar varför hon slutat gå på
föreläsningar
2011 - vad hände?
OL sammanfattar året som gick
Teenage engineering
På jakt efter den ultimata arbetsgivaren
topp 3: rån
OL ger exempel på innovativa sätt fixa kosing
på för den som inte orkar vänta på examen
i maktens korridorer
THS Utbildning - med rätt att påverka!
22
25
28
34
36
28
föreläsningshjälten
Intervju med årets lärare Fredrik Lundell
sustainable students
Using their knowledge for a greater cause
internationellt sikte
Vi utreder alternativen för dig med
internationella drömmar
Nästa: Tekniska högskolan
Har du koll på din tunnelbanestation?
mingel
OL spanade in premiären av Nattklubb Nymble
trevlig läsning!
Ans
senastök
den
15 mars
Vi söker traineer
med siktet inställt på samhällsplanering, ekonomi eller projektledning.
Förutom relevant utbildning och ett intresse för våra frågor så vill vi att du har
förmågan att se helheter, är lyhörd och – vågar tänka vidare!
Läs
mer på NR
www.trafikverket.se/trainee
6
OSQLEDAREN
4 11/12
WWW.OSQLEDAREN.SE
SVAR När det gäller att få vätskor att
svalna så fort som möjligt är alltid största
möjliga temperaturskillnader att föredra,
både när det gäller avsvalning med strålning (tekoppens yttersida) och avdunstning
(te-ytan mot luft) och värmeutjämning mot
tekopp (tekoppens insida).
Att hälla upp teet i en keramik-kopp
gör att det svalnar av ordentligt. Om snabb
avsvalning önskas kan man hälla från kopp
1 till kopp 2 efter en liten stund och sedan
när inmundigandet närmar sig avsluta med
önskvärd mängd mjölk. Hur kallt vill du ha
det egentligen?
Experimentellt kommer man med fem
ganska tjocka keramik-koppar ner till 28 °C
från kokhett bara genom successiv överhällning. Måste dock varna för att experimentet genomfördes med icke standardiserade
tekoppar. Sedan vill man väl kanske läsa
morgontidningen också…
/Göran
FRÅGA Jag undrar hur mycket energi
eller hur stark laser behöver man för att
kunna projicera en klassisk smiley » :D » på
månen från jorden så att vi kan se det tydligt från jorden, om vi antar att det är helt
mörkt på himlen och det är fullmåne.
Alternativt andra rörliga bilder, kanske
eventuellt reklam?
/Daniel Zheng
SVAR Avståndet till månen är i genomsnitt 400 Mm (Megameter).
Varför vill du projicera när det är fullmåne. Nymåne skulle ju vara mycket lättare. Men OK. Fullmånen ger en belysning
av ca 0,3 lux på jorden dvs dess ljusstyrka
(flöde per rymdvinkel) är 50000 TCd. Flöden som går ut från den (Lambertyta????)
behöver då vara 150 Plumen (Petalumen).
Detta måste du slå med säg en faktor fyra.
Jag har då antagit att din smiley behöver
täcka större delen av den synliga månytan. Om vi säger att månen har en diffus
reflektans på 0,5 (storleksordning rätt i
alla fall) så behövs 0,3 Elumen (Exalumen,
det är kul att få använda exotiska prefix).
Detta behöver din laser leverera. Omräknat
i effekt vid grönt blir det ungefär en Petawatt. Den lasern är inte en del av en hållbar
utveckling. Det kan jag säga direkt i alla fall.
Men har man en miljon kärnkraftverk till sitt
förfogande är det ju ett tänkbart alternativ.
Om nymåne vore ett alternativ (syns
ju dessutom bra på kvällen) kan det tänkas
räcka med ngt tiotusental kärnkraftverk.
Sedan ska ju laser byggas. … och hålla för
påfrestningarna…
/Göran
FRÅGA Jag och min pojkvän bor på
tredje våningen i ett betonghus och har
under senaste tiden haft ett problem som
vi inte riktigt lyckas komma fram till en
gemensam lösning på. Vid änden av vår
väg ligger det två dagis, vilket innebär att
det under morgnarna passerar många barn
på trottoaren nedanför vårt fönster. Då vi
alltid sover med fönstret på glänt så hör vi
ofta barnskrik inne i sovrummet strax innan
vi går upp för att äta frukost. Frågan är om
de hör oss när vi har sex.
Man kan uppskatta att barnen passerar ca 30 meter från vårt fönster och att vår
säng är placerad två meter innanför fönstret. Fönstret öppnas inåt, vanligtvis med en
glipa på ca 6 cm. Det bör också tilläggas att
vi har tunga sammetsgardiner (fördragna)
Foto Marcus Blom
FRÅGA Jag har länge funderat på en
sak. Jag dricker ofta te med mjölk i. Svalnar
det snabbare om jag häller i den kalla mjölken med omedelbart än om jag väntar tills
precis när jag ska dricka det?
Skillnaden mellan rumsluften och teet
är ju större under en längre tid om jag väntar med mjölken men å andra sidan kanske
man måste ta hänsyn till att koppen kanske
värms upp mer då.
Vore toppen om du hade ett svar på
denna fråga som jag ägnat många morgnar
att fundera över.
/Erika
Göran Manneberg är universitetslektor i fysik
på KTH. Två gånger har han blivit utsedd
till årets lärare. I OL svarar Göran på dina
frågor om stor och smått. Har du en fråga till
Göran? Mejla den till [email protected]!
med den luddiga sidan inåt, och den blanka
utåt. Hör vi då barnen (vilka hörs väldigt
bra) bättre än vad de hör oss när vi »startar
dagen«? Angående ljudnivå och tonhöjd så
råder det varierade uppfattningar.
/Apfelsannus
SVAR Om inte geometrin (på huset
och omgivningarna) är väldigt speciell kommer samma styrka på ljudkällorna att ge
samma ljudintensitetsnivå vid åhörarna. Det
som kan skilja åt är ljudtapeten runtomkring som förmodligen är betydligt starkare
för barnen än den är runt er. Tror vidare att
den dag barnen hör er och inser vad de hör
kommer ni att märka detta eftersom de då
kommer att vara helt tysta i några sekunder
och därefter explodera i skratt och skrik.
Har detta inte inträffat har de inte hört.
Ryktesvägen har jag hört att duschar är
bättre ljudisolerade. Är ni måna om barnens
moral, kanske ni kan få en idé av detta.
/Göran
OSQLEDAREN NR 4 11/12
7
Krönika:
låt den rätte komma in
i klassrummet
J
ag minns när min pappa skulle lära mig
köra bil. Min pappa kommer från Etiopien men har bott här betydligt längre än
jag och det är inte ofta han pratar på sitt
eget modersmål. Det inträffar när han svär,
talar med familjen på varmare breddgrader och, tydligen, när han lär mig att köra
bil. Olyckligtvis sammanfaller det etiopiska
ordet för ”Sluta! Det räcker!” med det
svenska för ”Full fart i motsatt riktning!”.
Ordet är ”backa” på båda språken. Detta
ledde till en hettad ordväxling när jag tyckte
jag följt instruktioner under press och skrik
mycket väl, medan pappa stod för ståndpunkten att jag ”BACKAT NER I DIKET”!
Kränkt kravlade jag mig ur bilen och drog
mig upp genom snåret i diket. Slutsats? Att
försöka lära ut under stress och press kan
leda till att utvecklingen går bakåt. Dessutom måste läraren förstå vilken nivå studenten ligger på och anpassa lärarstil -och
språk!
J
ag vet inte om jag kan kalla min far för
en lärare men varför inte. Vi slänger
honom till högen och plockar fram några
andra. Möt min tekniklärare från högstadiet. En pensionerad militär som var van
vid att bli lydd. Inte konstigt alltså att han
började slänga klossar omkring sig för att
få uppmärksamhet. Som pedagogisk stra-
» Som pedagogisk
strategi lämnade
den en del att önska.
Som syndabock
för bristande
teknikkunskaper
fungerar han dock
fortfarande... «
8
OSQLEDAREN NR 4 11/12
tegi lämnade den en del att önska. Som
syndabock för bristande teknikkunskaper
fungerar han dock fortfarande.
M
in spanskalärare i högstadiet var helt
insnöad. Detta var en kvinna som
kunde nio språk och höll på att lära sig thailändska. Utan TV i sitt hem kunde vi elever
tänka oss hur hon satt, om hon nu någonsin satt stilla, och planerade ut nya sätt att
dränka oss i verb och glosor och följa upp
detta med oförutsedda prov. Hon var hård
men rättvis och förväntade sig inte mer av
sina elever än vad hon gjorde av sig själv.
Det vill säga stordåd. Aldrig har jag lärt mig
så mycket på kort tid. La mejor manera de
aprender no es necesario divertida.
H
är på KTH minns jag en väldigt uppskattad lärare som skrev av sitt manus
och på perfekta 45 minuter fyllt alla tavlor
och kommit till sin poäng med jämn och
fin handstil. Hans stolta, raka rygg riktades
rakt mot oss under hela lektionerna. Ingen
ställde frågor för det fanns ingen anledning
- allt skulle förklaras när det var dags. Det
var inte ovanligt att lektionerna avslutades
med applåder. Jag slutade gå på dem lektionerna.
J
ag har slutat gå på en hel del lektioner
på KTH. Inte är jag ensam om det direkt
men jag tror att jag har en högre quit rate
än de flesta. Läraren kan vara för långsam,
för snabb, för konstig eller bara störa mig.
Istället har jag sökt mig till min allra bästa
vän - extentor. Min alldeles bästa vän hjälper och stödjer mig fram längst den långa
vägen till kunskap. Men jag har märkt att
min vän sällan höjer blicken från vägen vi
vandra, och frågar jag vart vi är på väg får
jag aldrig något vettigt svar. Ibland sätter
Av: Matilda
Kaba-Liljeberg
jag armbågen i sidan
på mina
kompisar
Wikipedia och
Google.
De brukar
hjälpa mig
in på sidor där folk har samma problem
och, förhoppningsvis, lösningar. Det tar
tid, men jag kan fylla mitt kunskapspussel.
Ibland fylls jag av en ”plötsligt händer det”
– lycka då jag klickar på helt rätt länk och
hamnar på en hemsida där föreläsningar i
ämnet gås igenom av en kunnig lärare. För
att summera: Ibland letar jag runt på internet länge i sökandet efter kunskap utan
föreläsning. Jag kan då ha turen att hitta
en lärare. Detta gör mig lycklig. Slutsats?
En bra lärare är oslagbart. Helst borde de få
undervisa alla i hela världen.
D
et är svårt att vara en bra lärare. Jag
vet det för att jag inte var det åt klass
8Bs ”utmanade” engelskagrupp. Instängda
i ett mörkt rum gick det hela snabbt från
Glee till Flugornas Herre. För att behålla
mina tio stökiga elevers uppmärksamhet
tog jag till fler och fel fula knep tills jag en
dag insåg att jag blivit den absolut störigaste i rummet, skolan, om inte världen.
D
et är svårt att veta vad som gör en
lärare bra. Genom tiderna har man
stött på fler lärare än vad Don Juan haft
kvinnor. Alla har haft sin stil och lämnat
efter sig minnen, kunskap och avtryck.
Tänk tillbaka! Vad var det som gjorde den
där läraren dötrist och långtråkig eller alldeles… alldeles underbar!
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 4 11/12
9
2011
Ännu ett år har
passerat och fort
gick det. Men vad
hände egentligen
kring KTH under
2011? Här har ni en liten sammanfattning där OL
har saxat och klippt från de största rubrikerna:
Lena Edvardsson nu
hedersmedlem
Vid kårfullmäktigesammanträdet
den 27e april väljs Lena Edvardsson,
KTHs säkerhetschef, till THS sjunde
hedersmedlem för sitt stora engagemang för studenternas säkerhet och
möjlighet att anordna fester.
eEeeeva, eeeeeeva
- du får gubbarna att leeeva
2011 är ett Quarnevalsår & 1500 byggare på 100
bidrag invaderar Valhallavägen under en solig vecka
i maj och den 14e rullar Quarnevalen iväg full av
kreativitet och ingenjörskonst.
Starka besked
THS har >10 000 medlemmar och ökar trots
kårobligatoriets avskaffande sin omsättning!
Levande kårhus
Plan 3 i Nymble renoveras & bidrar till att huset blir
än mer levenade. Med maxad restaurang och café,
fullsatta ytor såväl dagtid för plugg som kvällstid för
event eller fest tycker OL att det är dags att tänka på
expandering - hörde vi plan 4?
Akademisk kvart
SSCO startar en andrahandsförmedling av bostäder
som förmedlar boende med skälig hyra till studenter.
Arkitekturstudenter kritiserar sin
utbildning
Arkitektstudenter på KTH kritiserar sina lärares
brist på pedagogisk kunskap och menar att lärare
ska ha betett sig spydigt och kränkande vilket fått
eleverna att må dåligt.
Arkitekturskolan har länge varit medvetna om
problemen och har därför just aktiverat en ny
utbildningsplan vars syfte bl.a. är att minska problemen med studiestress.
THS chefer för utbildningsinflytande uppmanar
ALLA elever, oavsett utbildning, att ta kontakt
med THS (förslagsvis via sina sektion) om de har
utbildningsrelaterade problem.
Första terminen med avgifter
Som internationell student (europeiska och utbytesstudenter borträknade) får man fr.o.m. VT11
punga ut med ca 145 000 kr om man vill läsa ett
år på KTH. Som om inte Stockholm var en dyr stad
att leva i ändå?
Exakt hur utslaget av detta ser ut varierar beroende på hur man mäter men att studieavgifterna
genererat en stor minskning internationella
studenter är klart. Kritik mot beslutet har framförts
under hela året och senast i november skrev
KTHs styrelseordförande tillika Investors vd, Börje
Ekholm tillsammans med Carl Bennet, ordförande
Göteborgs universitet i ett uttalande att ”Sverige
har förlorat nio av tio utomeuropeiska studenter”.
Arkitekturhuset brinner
Tidigt den 4e maj larmas brandkår till en brand i KTH
Arkitekturs lokaler vid Danderydsplan. Branden släcks
kring åttatiden samma kväll efter att bitar av taket
tagits loss. Skadorna på den nedra delen av byggnaden är omfattande.
nyheter24 avslöjar KTH-studenternas
lössläppta leverne
I början av höstterminen publiceras flera artiklar
på sajten Nyheter24 där det genomgående temat
är att KTH är en lössläppt skola där elever har sex
i skolans lokaler och sover över efter fester. Artiklarnas författare tycker att det är konstigt att KTH
inte har en nedskriven regel som säger att det ej är
tillåtet att ha samlag i dess lokaler. KTHs säkerhetschef tillika THS hedersmedlem Lena Edvardsson kommenterade saken så här: »Detta är säkert
saker som har hänt, men som är ovanliga«. Hon
menar på att reportern som skrivit dessa artiklar i
första hand är ute efter att skapa rubriker – Lena
har två gånger erbjudit honom en riktig intervju
med henne. Men dessa har han avböjt. OL undrar
om Nyheter24 har en nedskriven regel som säger
att man inte får ha samlag i deras lokaler...
Armada fyller
30 år..
..och firar med
den första festen
för KTH-studenter
någonsin i Globen!
bostads rätt
tudenter
för s
FRÅGA Hur funkar det med distanskurser? Jag har hört att man inte kan läsa
på distans och bo i en studentlägenhet
inom SSSB.
/Johan
Svar Att läsa på distans går utmärkt,
MEN viktig att tänka på är att kravet om
15 högskolepoäng per termin på ett lärosäte med en studentkår ansluten till SSCO
fortfarande gäller. Det innebär att man ska
ta sig en funderare innan man bedriver
distansstudier på annan ort än Stockholm.
Ibland hamnar studerande i kläm och kurser på annan ort kan vara nödvändiga för
fortsatt utbildning. Är detta fallet bör man
ta kontakt med SSSB, så kan problematiken
diskuteras och en lösning ordnas.
/Robin
FRÅGA Varför måste man vara medlem i THS för att få köa till en studentbostad? Vi har ju avskaffat kårobligatoriet!
/Pluggis på KTH
Svar Vad jag vet är det endast SSSB
som har kravet om kårmedlemskap för
at vara boende inom stiftelsen bestånd.
Så varför måste man som studerande på
Kungliga Tekniska Högskolan vara medlem
i THS? Vi börjar med lite fakta; SSSB är en
stiftelse och saknar därför ägare, istället för
ägare har men en huvudman dock. Stiftare
av SSSB är SSCO, ett sammarbetsorgan för
student- och elevkårer i Stockholmsregionen. Ett exempel på en sådan studentkår
är THS, som styrs av dess medlemmar. Det
innebär att det finns en väldigt stark koppling mellan medlemmar av THS och SSSB.
THS protesterar mot ovetenskaplig
läsårsindelning
Under det 3e KF-mötet tas beslutet att alla KFledmoter tillsammans med THS centralt ska anordna en protest mot KTHs nya förslag om läsårsindelningen då man anser att denna inte är
framtagen på vetenskapliga grunder. Tack vare
word of mouth (& facebook) sprids protesten
snabbt och ger tusentals digitala underskrifter
på några dagar. Dagen innan protesten ska äga
rum får THS besked om att förslaget kommer
dras tillbaka och istället för att protestera firar
studenterna kring gasqueparksdammen!
15 hp pedagogik
Samma dag som KTH lovar att på vetenskaplig väg
ta fram en läsåsindelning som gynnar studenterna
klubbas även att KTHs lärare i fortsättningen måste läsa minst 15 hp pedagogik. Den 29e november
var en bra dag för framtidens studenter!
En medlem av THS är indirekt en ägare av
SSSB.
Svaret på frågan blir därmed att man
måste vara medlem i THS därför att ägarna
till SSSB, THS medlemmar önskar ha det så.
/Robin
Robin Norström studerar 4:e året på Samhällsbyggnad & har ett stort intresse för fastighetsfrågor.
Vid sidan av studierna arbetar han som fastighetsanalytiker på NAI Svefa, är adept hos Newsec, sitter
som ledamot i THS styrelse & SSCO:s
bostadsdelegation samt suppleant
i SSSB:s styrelse. För OL svarar han
på bostadsrelaterade frågor. Har du
en fråga till Robin? Mejla dem till
[email protected]!
vision 2027
THS har hela tiden varit delaktiga i framtagandet av KTHs visionsdokument »Vision 2027«. I den första versionen lös studentinflytandet med sin frånvaro och THS nämndes blott en
gång i utkastet, i sammanhanget att THS år 2027 ”kommit
bort från sämre och ibland exkluderande ritualer” i mottagningen av nya studenter. I sitt remissvar var THS djupt kritiska
till detta, och svarade med att det är ”en oerhört nedlåtande
formulering och ett slag i ansiktet på alla de tusental studenter som engagerar sig helt ideellt undersommaruppehållet
för att ge de nya studenterna bästa möjliga start på sina
högskolestudier. [...] THS kommer inte att acceptera att KTHs
långsiktiga vision dokumenterar vår absolut mest uppskattade
verksamhet som ‘exkluderande’. Icke.”
THS fick gehör, stycket tog en tvärvändning, och byttes till
version två av dokumentet ut mot formuleringen ”Tekniska
Högskolans Studentkår utgör en viktig faktor för KTH:s
kvalitet och attraktivitet som studiemiljö genom sina många
verksamheter i och kring utbildningen. De studerandes representanter värnar aktivt om utbildningens kvalitet i form och
innehåll genom ett sakkunnigt, kontinuerligt och strategiskt
inflytande på alla nivåer på KTH. Studentkårens många aktiviteter, från mottagningen till arbetsmarknadsaktiviteterna,
utgör en viktig del i den studiesociala gemenskapen och
bidrar till utbildningarnas attraktivitet och till en levande och
kreativ campusmiljö.”
OSQLEDAREN NR 4 11/12
11
Teenage engineering
OL Gör
Teenage
engineering
Är du en fighter som varken räds nya utmaningar eller diffekvationer? Slår du
tillbaka dubbel så hårt när CSNs senaste påhitt kommer som ett slag i magen?
Och kan du finta bort vilken omtenta som helst? Då måste du vara KTH-student.
Vill du dessutom ha ett inspirerande och utvecklande jobb efter examen där
du får spendera dagarna med människor som är lika awesome som du? Läs då
vidare för under året är OL ute på turné och spanar in de coolaste potentiella
arbetsgivarna på marknaden. OL gör - because your worth it!
M
an kan ju lätt tro att de enda
som håller till i ett källargarage på Söder är däckkrängare och tvivelaktiga svartkasinon,
men skenet bedrar. Vi kliver in genom
garagedörren och går ner i källaren där
två gamla Lamborghinis och två gamla
Mercor står parkerade. Bredvid denna
bilsamling finns ett öppet kontorslandskap fullt med datorer och diverse elektroniska leksaker såsom en nyinköpt
koreansk leksaksrobot.
Vi har kommit till en kreativ verkstad.
Teenage Engineering startades 2005 av
fyra vänner som hade några idéer de
ville förverkliga. Vännerna hade känt
varandra sedan 1999 och hade alltid
12
OSQLEDAREN NR 4 11/12
snackat om att göra en synt. Och det är
just det som Teenage Engineering framför allt blivit kända för, deras lilla synt,
OP-1, med massor av kreativa inställningar och möjligheter. De säger att de
med synten ville få folk att göra musik
på riktigt igen. ”Nu är det mest samplelibraries och vi vill istället göra ett instrument som uppmanar till musikskapande men eftersom många nya DAW’s
(ej sample-libraries) helt enkelt är för
flexibla så hämmar de snarare kreativiteten/musikskapandet, man måste alltså
» Vi har kommit
till en kreativ
verkstad «
begränsa toolsetet lite. Det ska handla
om musiken, inte om bakgrunden eller någon filstruktur”. Utvecklingen av
OP-1 har tagit 3 år och det märks när
man testar den. Det är ett gediget arbete
som lagts på finishen. De säger själva att
de jobbar mycket med det visuella och
därmed mycket med skalet.
Man kan säkert leka i timmar med
OP-1:an. Det är som sagt en liten synt
med extremt stora möjligheter. Ta till
exempel funktionen ”tombola” där man
så att säga droppar ner tonerna i ett tombolahjul som man sen kan snurra på och
som då skickar ut ljud varje gång en ton
studsar mot väggen. Ett annat exempel
är möjligheten att sampla ljud från den
WWW.OSQLEDAREN.SE
» Vi frågar Lars vad
han ur en I:ares
synvinkel tycker om
administreringen
och upplägget av
arbetet på företaget.
Han skrattar till
ordentligt och säger
”perfektionisten
inom mig hade nog
gjort vissa saker
annorlunda...” «
inbyggda FM-radion. Den gör att man
kan loopa Sanna Brådings röst, direkt på
synten. Teenage Engineering har alltså
inte riktigt följt de vanliga normerna för
vad som ska finnas inbyggt i en synt när
de konstruerade OP-1.
Förutom två av grundarna är även
två extrajobbare med vid vår intervju.
De läser M- respektive I-programmet på
KTH och har båda gått mekatronikinriktningen och hjälper nu till på Teenage
Engineering. Vi frågar Lars vad han ur
ol gör
en I:ares synvinkel egentligen tycker om
administreringen och upplägget av arbetet på företaget. Han skrattar till ordentligt och säger ”perfektionisten inom mig
hade nog gjort vissa saker annorlunda,
t.ex. så hade jag börjat med att skapa
en kravspec”. En av grundarna, David,
invänder och menar att eftersom vad de
gör är mer som att skapa ett spel behövs
ingen kravspec, han tycker att det vore
omöjligt att speca ett roligt spel. ”Det är
ofta de små parametrarna på slutet som
gör ett spel roligt, t.ex. ljudeffekterna eller hur en gubbe hoppar”.
Jag slås plötsligt av känslan att
vi har hamnat mitt i en tankesmedja.
Under intervjun ges alla svar med en
tillsynes stor vishet och de är ofta ackompanjerade av en väldigt pedagogisk
utläggning som motiverar varför det
faktiskt är så. Diskussionen fortsätter
in i en diskussion om hur dåliga de nya
SL-spärrarna är. ”SL-spärrarna uppfyller
nog kravspecen, men ingen har lagt de
där sista två månaderna på att tweaka.
De piper jävligt elakt och slår hårt mot
en ungefär varannan gång”. Utvikningen fortsätter med att David säger att ”de
skulle nog gå att göra jävligt coola, typ
så att de låter kul, öppnas jävligt smooth
och ber om ursäkt och låter en gå gratis
om den råkar slå mot dig.”
”Ibland kan det vara bra att kasta sig
ut i det okända” säger de. Exempel på det
hittar vi längst in i garaget där deras stall
av dyra men tuffa verktyg står. Under
rundvandringen stöter vi på följande: 1
vakuumpress, 1 laserskärare, 1 3D-skri-
OL GÖR
Teenage engineering
vare, 1 fräs samt en sådan där korvgrill
av typen de har i kassan på Statoil. Det
ska tilläggas att dessa bara var de verktygen vi förstod vad de var för något. Rejäl
maskinpark för ett företag med åtta anställda. ”Vi köper laserskärare utan att
tänka efter” säger David. Men det lönar
sig till slut, säger de. Det blir nämligen
ofta ett effektivt sätt att göra reklam på
då det lätt sprider sig att ett litet företag
på Söder har en sådan maskin. ”Det går
dessutom snabbare att ha alltid sådant
inhouse.” Historien förtäljer dock inte
om alla coola verktyg används och verkligen lönar sig. På korvgrillen låg till exempel ett tangentbord till en Mac (men
nej, jag tänker inte dra någon ordvits om
korvmacor här).
14
OSQLEDAREN NR 4 11/12
Det känns som att man på Teenage
Engineering har en ”det låter coolt, vi gör
det”-mentalitet. På några hyllor ligger
lådor med japansk text på. Det är tydligen ”helt grymma grejer”, d.v.s. importerade byggsatser av syntar som sätts ihop
med hjälp av bifogade scheman. Det var
en av de anställdas japanska farmor som
köpte grejerna och skickade dem till
Sverige. ”Ascoolt men skitsvårt att få
tag på”. Det här är grabbarna som älskar
open-source grejer och vill göra allting
själva från scratch. Som nämnt tidigare
ser de till att ha allting inhouse, framför
allt kunskaper. ”Vi lär oss allt själva istället” säger dem. När de började 1999
så ville de bygga en digital schweizisk armékniv. ”Det var innan det fanns några
DIY-communities på nätet som visar
hur man bygger egen digitalelektronik.”
DIY (do-it-yourself) är alltså precis vad
Teenage Engineering gör. Som ett led i
detta föredrar de att klara sig utan att
ta in konsulter. De har testat förut men
tycker att kostnaderna lätt drar iväg och
att det blir ineffektiv, framförallt är när
ändringar ska göras. Helst använder
de helt nya verktyg och de testar alltid
nya saker när de förverkligar sina sköna
idéer. ”Vi gör gärna olika ljudgrejer, inte
bara syntar. T.ex. ett kylskåp som låter
skönt när man öppnar det.”
» DIY (do-ityourself) är alltså
precis vad Teenage
Engineering gör «
De har dock inte alltid bara genomfört sina egna (mer eller mindre galna)
idéer. Tills ganska nyligen konsultade de
en hel del på diverse tekniska uppdrag.
De säger att det i och för sig bara var
pengar för stunden, men att det var ett
bra sätt att lära sig nya saker. ”Det är en
bra väg in till fabrikerna. När vi kom och
sa att vi hade en rolig idé på en elcykel
vi ville bygga lyssnade de inte. Men när
vi sa att vi även hade ett uppdrag från
försvarsmakten, då lyssnade de.” Konsultuppdragen har också lärt dem att bli
mer effektiva på grund av övervägande
tighta deadlines.
WWW.OSQLEDAREN.SE
» Skickar man
enbart in ett CV är
det kört, det är fel
approach. Vi blir lite
misstänksamma om
det står att någon
har goda kunskaper
i Windows XP «
Känslan av en tankesmedja där man
har sin egen uppfattning om hur saker
och ting fungerar bekräftas vidare när vi
pratar om hur man får in en fot på Teenage Engineering. ”Skickar man enbart
in ett CV är det kört, det är fel approach.
Vi blir lite misstänksamma om det står
att någon har goda kunskaper i Windows XP.” Det ska tydligen komma en
ny kille och jobba lite på företaget snart.
Han anställdes genom ett telefonsamtal.
”Han ringde och lät så entusiastisk på
telefonen. Jag kollade inte vad han hade
gjort, så vi sätter honom på ett gammalt
problem vi har haft.” De söker enligt
egen utsago folk som är duktiga på något väldigt specifikt. För ett tag sen ringde en astronom från Portugal och sökte
jobb hos dem. ”Han sa att han inte kan
något av det vi söker, men att det vi gör
låter spännande.” En sådan inställning
kan mycket väl räcka för att få vara med
och jobba med något av de fantastiskt
coola projekt som Teenage Engineering
pysslar med.
Namnet Teenage Engineering passar väldigt bra in på verksamheten som
handlar om att testa gränserna för helt
ny teknik som fortfarande är under utveckling. Är du en sådan person som älskar att djupdyka ner i extremt nishade
tekniker inom ljud eller elektronik med
en sådan passion som sällan skådas i
vuxenvärlden måste helt enkelt du ta
kontakt med grabbarna på Teenage Eng-
ineering. Du kommer bli mottagen med
massor av kärlek i den kreativa familjen
som bor mellan Lamborghinisarna och
lödkolvarna i den före detta däckverkstaden.
Text: Henning Alesund [[email protected]]
Foto: Axel Hammarbäck [[email protected]]
teenage engineering i siffror
Startades 2005 och har 8 anställda.
OP-1:an går på € 799 och går att beställa på teenageengineering.com
OSQLEDAREN NR 4 11/12
15
OL:s topp tre:
Brottslighet är ingenting som bör glorifieras och den stora majoriteten av alla
brottslingar förtjänar att sitta bakom
lås och bom. Ibland sker det dock brott
som väcker människors beundran och
förundran. På »rån topplistan« hittar
vi psykologiska fenomen, monopolspelande rånare och kriminella med beundransvärda ingenjörskunskaper.
3
Norrmalmstorgdramat är
inget bankrån som är beundransvärt på något sätt, ordet
avskyvärt passar bättre in när det hela
skall beskrivas. Det som däremot är
intressant är det psykologiska fenomenet stockholmssyndrom som kom till
under dramat och som numera ingår i
kurslitteraturen för världens alla psykologistudenter.
Den 23 augusti 1973 gick Jan Erik
Olsson, en fånge på permission, in på
Kreditbanken på Norrmalmstorg beväpnad med en k-pist och dynamit. Olsson
tog tre kvinnor och en man ur bankpersonalen som gisslan och ställde kraven
att Clark Olofsson, en annan kriminell
typ som då, liksom för jämnan, satt i
fängelse, skulle föras till honom. Dessutom ville han ha tre miljoner svenska
kr, skottsäkra västar, hjälmar, två
pistoler och en flyktbil. Under sex dagar
barrikaderade sig rånare och gisslan i
16
OSQLEDAREN NR 4 11/12
rån
bankens valv. Dramat slutade med att
polisen fyllde valvet med gas samt förde
ut såväl rånare och gisslan med den
fysiska hälsan i behåll.
Efter att under vapenhot berövats
friheten instängd i ett bankvalv under
sex dagar kan man tycka att gisslans avsky mot rånarna borde stå i topp. Men
istället ställde sig gisslan på rånarnas
sida vid upprepade tillfällen. Gisslan
försvarade rånarna under förhandlingar
med polis ochi samtal medstatsministern Olof Palme. En i gisslan hade till
och med under dramat erbjudit sig att
bli skjuten i benet så att polisen skulle
fatta att rånarna menade allvar. Och
lojaliteten höll i sig. Två ur gisslan hälsade på de båda rånarna under deras tid
i fängelset och en av dem brevväxlade
med Clark Olofsson under 30 års tid
samt ansåg honom vara en av hennes
bättre vänner.
2
Det stora tågrånet den 8 augusti 1963 är det största rånet
i brittisk historia och absolut
ett av de kändaste rånen världen över.
Rånet utfördes med militärisk precision
på ett tåg mellan Glasgow och London.
Allt var genomtänkt i minsta detalj och
påminner i stora delar om rån som vi
sett i Vilda Västern filmerna.
» I ett av sina
gömställen
hade rånarna
fördrivit tiden
med att spela det
adrenalinalstrande
sällskapsspelet
Monopol med sina
riktiga rånarslantar.
Alla som har spelat
monopol vet att
man lätt hamnar
på rutan ”gå till
fängelse” «
Rånarna stannade tåget genom
att ändra tågsignaler. När tåget stannade gick lokbiträdet ut för att försöka
ringa för att ta reda på vad som kunde
vara fel. Istället möttes han av ett gäng
rånare och en avklippt telefonkabel.
Snabbt övermannades lokföraren och
tåget var nu i rånarnas händer. Planen
var att rånarna skulle köra fram tåget
800 meter till en bro där man tänkte
kasta ner pengar till väntande bilar. Till
sin hjälp hade man anställt sin egen
lokförare men missat att ta referenser
vid intervjun för det visade sig att han
WWW.OSQLEDAREN.SE
Förbrytelser mot lagen fascinerar ofta sk. vanligt hederligt folk och rån är inte ett ovanligt ämne i underhållningsbranschen. Ovan ses affischer och bokomslag där dessa rån dokumenterats.
inte behärskade den sortens lok. Men
var gör det? Under pistolhot ställde
den ordinarie lokföraren upp. Därmed
kunde rånarna lämna platsen 2,6 miljoner pund rikare. Rånet var planerat
in i minsta detalj. Missen kom under
flykten. I ett av sina gömställen hade
rånarna fördrivit tiden med att spela
det adrenalinalstrande sällskapsspelet
Monopol med sina riktiga rånarslantar. Alla som har spelat monopol vet
att man lätt hamnar på rutan ”gå till
fängelse” (i den svenska versionen
bara några tärningsslag efter att man
passerat Norrmalmstorg). När rånarna
lämnade det i övrigt kliniskt rengjorda
gömstället, lämnade de också monopolbrädet fullt med fingeravtryck. Så var
den spelrundan över.
1
År 2005 skedde ett tunnelrån i
Brasilien. Att gräva tunnlar in
under ett bankvalv har skett ett
antal gånger men detta rån var något än
mer spektakulärt.
Ett tiotal rånare grävde med stor
precision en 80 meter lång tunnel under
två kvarter, väl upplyst och med luftkonditionering. Planen var att under
Brasilianska centralbankens golv ta
sig igenom en dryg meter stålförstärkt
betong in i bankens valv. Med sig fick
de,omräknat till svenska kronor,drygt
en halv miljard kr i sedlar med en total
vikt på 3,5 ton.
Att gräva en tunnel kan förstås
väcka omgivningens uppmärksamhet.
Dessutom innebär tunnelbyggande
också att det blir lite jord över. Men
dessa rånare var inga vanliga Svenssons som inte tar vara på tillfället, utan
riktiga entreprenörer i Kamprads anda.
Inte en kubikmeter av den överblivna
jorden fick gå till spillo. De öppnade en
trädgårdsbutik där de sålde jorden från
tunneln medan de ivrigt grävde vidare
under centralbanken.
För att kunna utföra ett dåd som
detta krävs en hel del kunskap – kanske
var de ett gäng arbetslösa ingenjörer
som tog initiativet till tunnelbyggandet och bankrånet? Det finns alltså
en del spännande alternativ om man
nu som blivande ingenjör känner att
ingångslönen är för låg eller arbetet inte
tillräckligt utmanande…
Av: Kalle Eriksson
» Det finns alltså
en del spännande
alternativ om man
nu som blivande
ingenjör känner att
ingångslönen är
för låg eller arbetet
inte tillräckligt
utmanande… «
OSQLEDAREN NR 4 11/12
17
ol på campus
ths lan
destination week
6/4 - 7/4, Nymble
THS tävling i esporter. Visa att du är
bäst i bla Starcraft och Street Fighter.
www.ths.kth.se/programbladet/
22/3 - 29/3, Nymble
Project Destinations fullspäckade eventvecka där du med utlandsambitioner kan
träffa intresserade företag!
http://destination.thsnaringsliv.se/
22 29
nymble filmfestival
21/2, 10.00-16.00, KTHB
Elektrosektionens årliga
arbetsmarknadsdag
www.elarm.nu/
23
17/3, 20.00-03.00 Nymble + de flesta
sektionspubar
Den tredje av terminens grymmaste fester!
www.ths.kth.se/programbladet/
29
21
7
KAM
28/3, 10:00-16:00, Electrum
Kista arbetsmarknadsdag
http://kam.ictcontact.se/
28
20212223242526272829 12345678910111213141516171819202122232425262728293031 123456789
mars
februari
22
10
farm
melodifestivalen
22/2, 10.00-16.00 E-ljusgården
Fysiksektionens årliga arbetsmarknadsdag
http://f.kth.se/naringsliv/farm
10/3, Nymble
Finalen direktsänd på bioduk
www.ths.kth.se/programbladet/
Kick-off event
20/2, 17.30-19.30 Sing-Sing, Lindstedtsv. 30, KTH
Exitera Innovation Challenges avsparksevent
deadline: regirstrering av lag
26/2, 23.59
Deadline för att registrera ditt lag och delta i
tävlingen
www.innovationchallenge.se
18
OSQLEDAREN NR 4 11/12
23/4 - 27/4, KTHB
Project Chinas temavecka & mässa (26e) för
dig som intresserad av en framtid i Kina!
http://projectchina.se/2012/
2327 30
28
nattklubb nymble
28/3, Nymble
THS:s nattklubb för danssugna studenter
www.ths.kth.se/programbladet/
12
25/4, Nymble
THS:s nattklubb för danssugna studenter
www.ths.kth.se/programbladet/
25
29/3, 18.00, K1
Ska du bara gå på ett KF är det detta! På kårfullmäktiges (THS högst beslutande organ) femte möte utses
förtroendevalda till posterna
- THS Styrelse
Freud eller problemlösning
- THS Ordförande
på horisontell nivå
- THS Vice Ordförande
2/4 - 4/4, Södra teatern
- Osqledarens chefredaktör
Årets bejublade uppsättning av Kårspexet
för läsåret 12/13!
www.karspexet.se/
www.ths.kth.se/om-ths/
24
WWW.OSQLEDAREN.SE
30/4, Stockholm
Stockholms kårernas
traditionsenliga pubrunda!
www.ssco.se/
12/5, 06.08 - 14.08 Rålambshovsparken
Squvalp är som Quarnevalen fast på vatten
och helt klart årets blötaste händelse
www.squvalp.se/
101112131415161718192021222324252627282930 123456789101112131415161718192021222324252627
maj
29
29
valborgspubrundan
squvalp
nattklubb nymble
april
val-Kf 5
20 26
china week
10/4 & 12/4, Nymble
Mötena där nästa
- Studiesocialt ansvarig
- Chefer för utbildningsinflytande
- Näringslivschef
- Evenemangschef
- Kommunikationschef
kommer väljas
www.ths.kth.se/om-ths/
nattklubb nymble
29/2, Nymble
THS:s nya nattklubb
www.ths.kth.se/programbladet/
ol på campus:
what’s up?
val-kårstyrelsemöte
17
23/2, Nymble
THS:s centralts egen filmfestival
www.ths.kth.se/programbladet/
elarm
67
Tentapub 3
ol på campus
påsklov
2/4 - 9/4
Frossa i ägg och chokladharar, passa
på att plugga sånt du inte hunnit
eller vila upp dig inför kommande
kraftansträngningar
http://osqledaren.se/pask
Kf 6
10/5, 18.00, K1
Kårfullmäktiges (THS högst beslutande
organ) sjätte och för året sista möte.
www.ths.kth.se/om-ths/
Sektionspubar
I veckan går OL på pub på
[ tisdag ]
[ onsdag ]
[ torsdag ]
[ fredag ]
Konsulatet, F
META, Data
Idyllien, I
META, Media Mequa, IsT
Smörjis, M Draget, K
10
Konsum, CL+EM
Hardox, Bergs
Kistan, IN
Oasen, S
Nymble, THS Centralt
T-Centralen, Flyg
Björns, IsH
16
Konsert: Paul Di’Anno
23/5, Nymble
Iron Maidens orginalsångare
Paul Di’Anno spelar i Nymble!
www.ths.kth.se/programbladet/
Anordnar ni ett event
som man bara inte får
missa? Då borde det
så klart stå med i OL:s
kalender!
Maila:
osqledaren [at] ths.kth.se
OSQLEDAREN NR 4 11/12
19
ol på campus
ths utbildning - med ratt att paverka
THS Utbildning i maktens korridorer
Är du en av alla dem som läser en
språkkurs på KTH? Kanske vill du
förbättra gymnasiekunskaperna inför
kommande utbytesstudier eller få
lite tvärvetenskaplig variation till
alla -ik-kurserna, ni vet matemat-ik,
mekan-ik, fys-ik, termodynam-ik etc.
Hur som helst har du tur som redan
tagit steget, för från och med hösten
kan det där med extra kurser bli ett
minne blott.
KTH:s förvaltning (de som stöder lärarna
med administration) har tagit fram ett
förslag som skulle innebära ett slut för
kurser utanför ditt program. Förslaget
går ut på att man som programstudent
enbart ska få läsa det antal poäng som
ingår i programmet: för civilingenjörer 300
HP, för högskoleingenjörer 180 HP osv.
Om förslaget går igenom kommer alla
studenter som vill ta fler poäng än dessa
vara tvungna att ansöka om ett speciellt
tillstånd för det – även om man ”bara” vill
läsa klart sina obligatoriska kurser. Att läsa
kurser utanför programmet kommer för de
flesta bli en omöjlighet.
Bakgrunden till förslaget sägs framförallt vara att rektor vill att studenterna
ska ta examen på nominell studietid, dvs.
fem år om du är antagen till ett femårigt
program. Idag tar bara 60 % examen
överhuvudtaget och medeltiden är 7,5 år.
20
OSQLEDAREN NR 4 11/12
WWW.OSQLEDAREN.SE
Dessutom är det i viss mån en ekonomisk
fråga. KTH får ju pengar från staten för att
ge utbildning och hur mycket utbildning
man sedan lyckats leverera mäts till stor
del av antalet högskolepoäng som skolan
examinerat, lite som en poängfabrik.
Poäng är därför pengar och läser du mer
än vad KTH planerat för, återigen 300 HP
per civilingenjör och 180 HP per högskoleingenjör, blir du dyr i drift. Då måste ju
pengarna komma någon annanstans ifrån,
såsom andras studieplatser eller kvaliteten
på din utbildning.
Ur ett studentperspektiv är det
problematiskt att inte ta ut sin examen
även om man kan få jobb ändå: vid bl.a.
lågkonjunktur, löneförhandlingar eller om
du är sugen på en internationell karriär är
det fördelaktigt att ha examen. Men vad
spelar det för roll för studenten om hen tar
examen på 7,5 år istället för fem?
Om man ofrivilligt skjuter upp examen
på grund av för höga krav, dålig pedagogik och för lite resurser till utbildningen är
det såklart ett problem. Men handlar det
om att studenten valt att studera på deltid
eller tagit studieuppehåll för att göra annat finns väl inget problem? I båda fallen
är det förvånande att ett beslut om att
begränsa antalet poäng för alla studenter
ses som en lösning som skulle få studenten
att ta examen fortare. Beslutsförslaget
omges dessutom av brist på underlag. KTH
vet inte hur många poäng en student läser
i snitt eller hur mycket man skulle vinna
rent ekonomiskt. Klart är att KTH som
utbildningsmiljö skulle förlora stort.
I diskussionen har man inte heller berört
hur kortare tid till examen skulle gynna
studenten, men KTH:s ledning är övertygad om att något beslut måste tas för att
åtgärda ”problemet” med studenternas
långa studietid. THS utbildning är dock på
plats i maktens korridorer för att framföra
studenternas åsikter. Du kan hjälpa till genom att bidra till diskussionen: är lång studietid ett problem idag? Vad är de verkliga
problemen med utbildningen? Kommer
en restriktion hjälpa? Vad ska man besluta
istället? Logga in på THS hemsida och
kommentera debatten i utbildningsinlägget ”I maktens korridorer”!
Av: Johan Alvfors & Johan Kvastad
THS Chefer för utbildningsinflytande
Vad är grejen?
Förslag på att man inte ska få läsa annat än
obligatoriska kurser på KTH.
Vad är THS utbildning?
Ett samlingsnamn för alla som engagerar sig
i kåren för bättre utbildningskvalitet.
hur påverkar jag?
Diskutera och tyck till på ths.kth.se! Med din
input kan vi övertyga rektor om att fatta ett
klokt beslut.
OSQLEDAREN NR 4 11/12
21
ol på campus
ol på campus
Forelasningshjalten som gjort succe
Utmärkelsen årets lärare 2011 gick
till Fredrik Lundell. Fredrik som själv
började teknisk fysik 1993 här på KTH
har, förutom ett par år utomlands,
sedan dess blivit kvar och har svårt
att tänka sig något annat jobb än det
han har idag. Han tycker att det är
en oslagbar kombination att både få
forska och vara lärare och menar att
det vore svårt att få göra det någon
annanstans.
I motiveringen till utmärkelsen omnämns
peer instruktion som är en undervisningsmetod som Fredrik använder sig av i sina
kurser. Men vad innebär det egentligen?
Osqledaren fick chansen att träffa Fredrik
för att ta reda på mer om metoden och
honom själv.
Först av allt får du gärna berätta hur
det känns att få den här utmärkelsen:
-Det är jättekul. Att bli utsedd till
årets lärare av studenterna är den finaste
utmärkelsen man kan få. Det är ett fantastiskt erkännande. Det är ett mål som gått i
uppfyllelse, ett mål som var som en bonus
i livet och som jag var osäker på om jag
skulle kunna uppnå.
I motiveringen nämns peer instruction,
men vad är det egentligen?
-
Peer betyder kompis och instruction instruera. Jag sätter upp en miljö i
klassrummet där kunskapen till stor del
förmedlas genom att studenterna talar om
och diskuterar materialet med varandra.
Föreläsningarna är nästan helt och hållet
byggda kring att studenter pratar med
varandra. För att det ska vara möjligt att
22
OSQLEDAREN NR 4 11/12
diskutera materialet på föreläsningarna på
det sättet måste studenten läsa in materialet i förväg, därför ingår det att man till
varje föreläsning ska läsa det som kommer
behandlas på föreläsningen.
Hur skiljer sig dina föreläsningar från
”vanliga”?
-Istället för att föreläsaren
presenterar materialet och ställer en
kontrollfråga då och då går föreläsningen
ut på att jag håller en liten genomgång i
början och sedan ställer jag en fråga till
studenterna som alla får svara med hjälp
av en mentometer. Jag får upp svaret så
att jag ser vad folk svarat, men jag visar
inte svaret. Efter det får studenterna
diskutera sina svar i grupper. Diskussionen
leder till att man resonerar sig fram till rätt
svar. När den diskussionen är klar tar man
en omröstning till och det svaret visar jag.
Sedan förklarar jag eller ber någon av studenterna att förklara varför rätt svar är rätt
svar. Det blir inte så mycket att jag faktiskt
står vid tavlan och skriver utan det blir en
väldigt annorlunda föreläsning.
Tror du att metoden kommer sprida
sig?
-Där redan spridd, det finns
många på KTH som använder sig av den.
Jag hoppas dels att den sprider sig men om
alla skulle använda sig av den skulle det bli
lite tråkigt. Det gäller att ha flera alternativ
i utbildningen eftersom alla metoder inte
passar alla studenter. Jag hoppas att peer
instruction sprids men också att många
lärare diskuterar i sina nätverk och provar
olika vetenskapligt utprövade metoder eller
forskar kring egna.
Jag tycker att
det är häftigt och
väldigt roligt att
studenterna på KTH
är så engagerade i
sin undervisning!
Vad tror du är viktigt för att bli en bra
föreläsare?
-Man måste kunna sitt område,
man måste ha koll på materialet som
används i kursen och hur det hör ihop med
kurser som går parallellt och senare. En
» ..om alla skulle
använda sig av den
skulle det bli lite
tråkigt. Det gäller att
ha flera alternativ
i utbildningen
eftersom alla
metoder inte passar
alla studenter «
annan aspekt som man behöver är undervisningstalangen att gå fram i klassrummet. Man måste kunna levandegöra, väcka
intresse och leverera en föreläsning som
gör det värt att gå till föreläsningssalen
helt enkelt. Den biten tror jag kan vara svår
att träna upp och lära sig. Det är nog en
ganska stor bit talang och fallenhet. Har
man lite talang då finns det väldigt mycket
pedagogiskt kunnande att ta till. »Vad är
en bra lärare« är en väldigt komplex fråga
och det är kul att kåren uppmärksammade
mig.
Har du några tips till studenterna?
-Det är svårt att komma med bra
tips. Som student gäller det att hänga i och
det enda jag kan säga är det gamla vanliga
att börja plugga direkt när kursen startar
för då ligger man mycket bättre till än om
WWW.OSQLEDAREN.SE
Fredrik Lundell ar arets larare
man ska försöka ta igen allt i slutet. Men
det är inte alltid så lätt. Det är det korta
perspektivet. I det längre perspektivet är
arbete i studienämnder och kursnämnder
viktigt. Det är viktigt att återkoppla hur
kursen fungerar ur studenternas perspektiv, hur det går att jobba med kursen. Den
här typen av långsammare återkopplig är
sällan det hjälper en själv som student. Det
i kursen man hjälper till att förbättra kanske man inte får nytta av just i den kursen
men bara det att man har bidragit till en
god lärarutveckling på KTH gör att man får
nytta av det senare.
Har du någon rolig berättelse från dina
år som föreläsare?
-Det finns lite dråpliga situationer. Jag hade mekanik baskurs för öppen
ingång och var väldigt ambitiös i mina
demonstrationer och skulle demonstrera
en pendelrörelse med hjälp av en hink
med vatten som hängde i taket. Jag skulle
demonstrera att perioden är oberoende
av massan så jag förstärkte vattenhinkens
massa med massan av mig själv. Det gick
jättebra ända tills att hinken välte och jag
fick allt vatten över mig, resten av föreläsningen var halva skjortan och byxorna
genomblöta.
Så slutligen ett sista ord från årets
lärare:
-
Jag tycker att det är häftigt och
väldigt roligt att studenterna på KTH är så
engagerade i sin undervisning. Att studenterna är väldigt engagerade och använder
sin fritid till att vara med i kursnämnder
och liknande för att faktiskt driva det här
kvalitetsarbetet är fantastiskt. Där upplever
jag att det är kul att KTH studenter säger
till att undervisningen faktiskt kan vara
annorlunda på ett konstruktivt sätt.
» ..jag var väldigt
ambitiös och skulle
demonstrera en
pendelrörelse med
hjälp av en hink
med vatten som
hängde i taket [..]
det gick jättebra
ända tills att
hinken välte och
jag fick allt vatten
över mig.. «
Text: Katja Rantala
Foto: Christer Gummesson (från Campi)
OSQLEDAREN NR 4 11/12
23
ol på campus
S
ustainable
tudents at work
Parallel to the development of our societies and their services, our world
and the nature that surrounds us
have changed as a result of this development. Global climate conferences
and intergovernmental meetings occur more frequently and sustainability issues are becoming of increasing
importance in our everyday life. The
question is, what can you as a student
and soon to be engineer do to help and
influence the future, our future? This
article summarizes some of the possibilities and tips that exist for you to
get involved and make a change.
There are many organisations at
KTH and outside the campus boundaries that share a common goal. That is
to use our technical and scientific knowledge and work towards a more sustainable society and future. The three that
are covered here in this article are ‘Den
Reflekterande Ingenjören’, i.e. The Reflecting Engineer, (DRI), ‘Sustainable
Engineering Everywhere a KTH student
organisation’ (SEEK) and ‘Engineers
Without Borders’ (EWB), but there are
many more out there.
DRI is a national Swedish student project that has been taking place every
spring since 2007 and was initiated by
EWB. A group of ten KTH students, each
with a strong personal commitment to
environmental issues, work together to
arrange a series of seminars that take
place during a three
week long DRI fair
hosted by, in their
own words, “many
interesting people”.
This year the Project
Manager is Anders
Berggren, a first
Anders Berggren,
year student at the DRI Project Manager
Sustainable Techno- at KTH 2012
logy Master’s programme. He says the
DRI fair will give you a hint on what you,
as a person and an engineer, can do. The
PR-manager Nicklas Magnusson, also
first year at Sustainable Technology,
agrees:
-
There are plenty of interesting
lectures, but there is a lack of concrete
guidelines on things you can actually do,
not only in theory but also in practice.
Besides being arranged at KTH,
the project is also organized by students
at Chalmers University of Technology
in Gothenburg, LTH, the Faculty of
Engineering at Lund University and
LiU, Linköping University. The 28th of
March is the national start date of DRI
and the weeks will include seminars,
and possibly workshops, discussion
groups and other events. Although the
DRI project at the different schools
will have a similar format and share a
common goal, there are no plans yet for
further collaboration besides internal
exchange of information and advice. .
So keep your eyes open and ears peeled,
since these issues may be our future
problems and maybe you will find the
solution to some of them there.
» There are plenty
of interesting
lectures, but there
is a lack of concrete
guidelines on things
you can actually do,
not only in theory
but also in practic «
After submitting an application
available in the second part of the fall
semester on their website the DRI
group is recruited by INUG and SEEK at
KTH. SEEK is a THS student organisation consisting of a board with elected
students from different programs,
that work voluntarily to broaden our
professional role to include sustainable,
economic and social development. The
organisation arrange seminars, lectures
and conduct projects throughout the
year, all focused on the goal to enlightening their fellow classmates about the
importance of a sustainable thinking
in our path to become engineers. If
you share this belief, you can become
a member for the small price of 50
SEK, which gives you the ability to vote
during the annual meeting, help out at
various events and more.
OSQLEDAREN NR 4 11/12
25
ol på campus
» The organisation
can be a driving
force and a
possibility for
volunteer work «
- As a member you have the
possibility to get a close connection to
new research and to professionally active networks on the subject of sustainable development. It is also possible to affect KTH and THS policy, says this years
chairman Felix Lindberg, a fourth year
student at the Civil Engineering and Urban Management programme.
Project ideas come from members,
students and as a spin-off or natural
follow-up of previous activities and projects. A common way for students to get
involved is as a part of their education,
e.g. through Minor Field Studies (MFS).
INUG can supply
knowledge
and
a large network
of
connections
in Sweden and at
the destination. Project IT Container in
Financial support Kismu, Kenya.
vå Mi
s
hä ren sa
nd s in
el sto te
se r
r! a
INUG Sweden is a non-profit organisation with the goal to put the knowledge
and competence of engineers and natural science professionals to use in order
to aid a global, sustainable development. The network consists of around
500 members, mainly professionals, but
would like to have more students as well.
-
The organisation can be a driving force and a possibility for volunteer work, says Tobias Ljungkvist, INUG
Stockholm. We are in great need of adventurous and innovative students.
for INUG projects come from SIDA,
companies, private investors and nongovernmental organisation (NGO’s).
These are only three out of many
more organisations focused on using our
knowledge to solve today’s environmental problems, both in Sweden and internationally. Hopefully you have an idea
on what you can do to affect in which
direction we are headed. The impacts on
the environment due to our behaviour
and consumption habits are a fact. The
only question is what are you going to do
about it?
Text: Kim Dahlgren Strååt
Bilder: Privata
For more information:
www.dri2011.se/
www.seek.nu/
www.inug.se/en/
Öppet Hus 18/3
SSIF & FRESCATIHALLEN BJUDER PÅ:
gratis gruppträning, gym & badminton
&
Alla erbjudanden & information om bokning på:
www.ssif.su.se ◦ www.frescatihallen.com
Pictures from a wellattended lunchlecture by SEEK
and The Reflecting
Engineer.
•SSIF• Frescatihallen• T-Universitetet• SSIF: 08-15 10 75• Boka bana: 08-15 27 00
• Öppettider: Mån-tor 07-23• Fre 07-21• Lör 08-19• Sön 08-22
23/5
10 km
& 5 km
Årets största löpartävling med STUDENT-SM!
Tävlingen har tre klasser för damer respekrive
herrar: tävling, motion & student.
Information & anmälan på:
www.milsparet.se ◦ www.ssif.su.se
26
OSQLEDAREN NR 4 11/12
ol på campus
världen som
arbetsplats?
Ressugen? Som medlem i något av de internationella studentprojekt som finns på
KTH får du möjlighet att åka på en resa som ger minnen för livet. Osqledaren har
träffat representanter för fyra av dessa och för dem bär det snart av till Japan, Kina,
Malaysia, Ryssland, Singapore, New York och London. Men att delta i ett internationellt
studentprojekt handlar om så mycket mer än bara själva resan:
–Det roligaste är att arbeta med projektet under hela året, själva resan blir en bonus,
menar Edit Wallin, en av projektledarna för årets version av Project Destination.
Text: Erica Edfeldt
Bilder: Projektmedlemmarnas privata
De projekt som Osqledaren har träffat
och som alla KTH-studenter kan söka är
Project Destination, FocusOn, Exchange Japan och Project China. De två sistnämnda
görs i samarbete med Handelshögskolan
och projektgrupperna består av studenter från båda skolorna. Gemensamt för
Exchange Japan och Project China är också
– som man ju hör på deras namn- att de
har samma resmål varje år, Kina och Japan,
medan FocusOn och Project Destination är
mer flexibla med sina resmål.
» Det viktigaste
är att visa ett
engagemang för
projektet och
att ha viljan och
möjligheterna
att använda
potentialen i
projektet «
28
OSQLEDAREN NR 4 11/12
Men arbetet börjar långt innan själva resan.
–Det är en ständig process, säger
David Jönsson, en av projektledarna för
årets FocusOn. ”Projektet växer fram efter
hand, man ska söka spons, marknadsföra
projektet, fixa en hemsida, planera event,
mässa och en hel massa andra grejer”.
Med andra ord så är det fullt upp under
den tid projektet sträcker sig, vilket oftast
är runt 6-9 månader.
–Men det är oftast roliga grejer
så det känns kul att lägga tid på dem,
berättar Gustav Montgomerie, kommunikationsansvarig för årets Exchange Japan.
Gemensamt för alla projekt är att man
har en projektgrupp, där var och en har
en egen ansvarspost. Dessa kan exempelvis vara projektledare, ansvarig för
företagskontakter, ansvarig för mässdag
eller ansvarig för rapportboken. De olika
projekten har grupper på 10-22 personer,
som alla samtidigt studerar heltid vid KTH
eller Handelshögskolan.
-Att få arbeta i projektform med
studenter från andra linjer på KTH mot
internationella företag är det jag uppskattar mest med att vara med i ett internationellt studentprojekt, berättar David
Jönsson.
Gruppen rekryteras av projektets ledare,
som i sin tur rekryteras av förra årets dito.
-Det viktigaste är att visa ett
engagemang för projektet och att ha viljan
och möjligheterna att använda potentialen
i projektet, menar Edit Wallin som jobbar
med Project Destination. Jacky Lee, medlem i Project China, fortsätter:
-Det är kul att vara i ett projekt
som är så väletablerat och det finns något
att bygga på.
Samtliga av dessa är förutom projekt
dessutom upplagda som kurser på halvfart
(dvs. 15 hp), så för den som tvekar över
vilka valfria kurser som man ska välja…
WWW.OSQLEDAREN.SE
ol på campus
Project China
Jacky Lee (I07) och Martin Tran (M07)
är med i årets Project China. Projektet har
funnits i 10 år och Jacky och Martin berättar att intresset växt för varje år:
-Studenter, företag, alla blir mer
och mer intresserade av Kina och därför att
ta del i Project China och det vi gör.
Project Destination
Liva Lager (I07), Edit Wallin (I08) och
Oscar Grané (Entreprenörskap och innovation) är alla med i årets upplaga av Project
Destination. Projektet ligger under THS
Näringsliv som är en del av THS centrala
verksamhet och Liva berättar att de därför
har den uttalade uppgiften att informera
KTH:s studenter om hur de kan få en
internationell prägel på sin karriär genom
svenska företag.
Liva är projektsamordnare och berättar
att hon sökte posten eftersom det verkade
vara ett så spännande projekt med en
otrolig potential att växa och få ökad
bredd. Projektet besöker varje år en handfull olika destinationer men nytt för i år är
att man slagit ihop delar av organisationen
för att få ett gemensamt internationellt
fokus.
-
Fokus är flyttat från destinationerna och istället satsar vi på att introducera KTH:s studenter till massa olika jättebra
företag som erbjuder internationell karriär,
berättar Edit.
30
OSQLEDAREN NR 4 11/12
Men även i år blir det resa av – till New
York, Singapore, London och Moskva.
-Dessutom ska Singapore-gänget
åka och hälsa på vår huvudsamarbetspartner Telenor i Malaysia, berättar Oscar
Grané.
Resorna är studieresor där man besöker
olika företag i det aktuella landet och
dessutom ordnar event med företagspresentationer för svenska utbytesstudenter
– i 6 olika länder samtidigt.
Av de internationella studentprojekten är Project Destination det med flest
medlemmar och både Liva, Edit och Qscar
menar på att det roligaste med att vara
med i projektet är just projektgruppen och
den energin som finns i den.
-Alla människor man får lära
känna framför allt på skolan men även
utanför – det är det bästa” säger Edit.
»Det och att gå på säljmöten” lägger hon
till med ett skratt.
»Alla människor
man får lära
känna framför allt
på skolan men
även utanför –
det är det bästa«
Project Destination
Syfte: Att skapa en plattform mellan
studenter som vill ha en internationell
prägel på sin karriär och de företag
som söker dessa ambitiösa studenter.
Antal projektmedlemmar: 22
Rekrytering: Projektledare i början
av höstterminen, projektmedlemmar
strax efter.
Vem får söka? KTH-studenter som
tagit minst 120 hp
Reser: Till destinationerna (i år Moskva, Singapore, New York, London) i
början av april.
De tycker att det är kul att få nätverka
med olika studenter från KTH, Handelshögskolan, de två toppuniverisitet i Kina
(som projektet samarbetar med) och med
alla företag de kommer i kontakt med.
-Man lär sig av de andra studenterna, samtidigt som man får kontakt
med företag som ser en som en attraktiv
potentiell framtida medarbetare, menar
Martin.
En annan sak som är kul med projektet är
den sammanhållning som finns mellan de
olika åren:
-
Vi hade en alumnimiddag där,
förutom förra årets projektgrupp, många
från andra års upplagor av Project China
kom. Detta trots att många har heltidsjobb
och ett späckat schema. Den äldsta som
kom hade varit med i Project China 2003.
Med andra ord är det många som fortfarande har starka band till projektet och
Jacky berättar att många framhåller att de
verkligen lärde sig mycket av att vara med.
Unikt för projektet är dessutom att
resan – till Kina förstås – sker i början av
sommaren och i en hel månad. Projektet
håller en mässa i Beijing och en i Shanghai
och därefter är det 2 veckor forskningsresa
till rapportboken.
-Det blir en bra avslutning på
året, tycker Martin. Han fortsätter: Kina
är så stort och varierande och det finns så
mycket att se och förstå.
Project china
Syfte: Stärka band mellan Kina
och Sverige och samtidigt skapa en
multinationell plattform för studenter
och företag.
Antal projektmedlemmar: 12
Rekrytering: Projektledare i september, projektmedlemmarna i oktober
Vem får söka? Alla studenter på
Handelhögskolan och KTH
Reser: Till Kina i en månad i början
av sommaren
Project China på KTH:
Temavecka 23:e-27:e april,
mässa i KTHB 26:e april
Läs mer om projektet på
http://projectchina.se/
Årets tema är ”Explore China” och det
hoppas Jacky Lee, Martin Tran och resten
av årets projektgrupp att göra.
» Kina är så stort och
varierande och det
finns så mycket att se
och förstå «
Project Destination på KTH:
Destination week 26:e-29:e mars,
mässa i Nymble den 29:e mars
Läs mer om projektet på
http://destination.thsnaringsliv.se/
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 4 11/12
31
» Det är en
unik chans att
verkligen få lära
känna landet,
dess företagande
och dess kultur
riktigt bra «
ol på campus
» Det projektet
vill göra är att
uppmärksamma
ett land för KTHstudenter och vad
blivande ingenjörer
skulle kunna göra i
detta land «
FocusOn
Exchange Japan
Gustav Montgomerie (F07) och Jenny Höglund (F11) är medlemmar i årets Exchange
Japan. Projektet syftar till att främja
relationen mellan Japan och Sverige och är
ett samarbete mellan Handelshögskolan,
KTH och ett universitet i Tokyo. Unikt för
Exchange Japan är – som namnet antyder
– att det är ett utbytesprojekt. I februari får
gruppen besök av en grupp japaner från
samarbetsuniversitetet.
-Det ska bli jättespännande att
ha en japan boende hemma hos sig, berättar Gustav.
Japanerna är därefter med och visar upp
sin kultur under projektets temavecka
”Nippon week” på Handelshögskolan och
KTH. Exchange Japan-medlemmarna visar
upp Stockholm genom ett aktivitetsprogram under sin Stockholmsvistelse.
-En person i vår projektgrupp har
som ansvarspost att planera in aktiviteter
för japanerna när de är här, berättar Jenny.
Hon fortsätter med att berätta att det i förra årets projektgrupp fanns en person som
32
OSQLEDAREN NR 4 11/12
tyckte att det var roligare när japanerna var
här i Sverige än själva Japanresan, så hon
ser själv fram emot att se hur japanerna
reagerar på det de upplever i Sverige.
Årets tema är ”Moving forward” och
syftar dels till att studera hur Japan har
gått vidare efter jordbävningskatastrofen
förra året och dels till att belysa hur Japan
alltid legat i framkant. Gruppen hoppas
med sin tre veckor långa resa till Japan
kunna uppleva landet och se utvecklingen
samtidigt som man genom eventet ”Sweden Day” (som anordnas tillsammans med
partneruniversitetet på svenska ambassaden) främjar intresset för Sverige. Gruppen
kommer större delen av resan att bo i
Tokyo hemma hos de japaner som tidigare
hälsat på i Sverige. Både Gustav och Jenny
har länge haft ett starkt intresse för just
Japan. Gustav avslutar med att
-Det är en unik chans att verkligen få lära känna landet, dess företagande
och dess kultur riktigt bra.
Exchange Japan
Syfte: Att främja kultur och företagande mellan Sverige och Japan
Antal projektmedlemmar: 10
Rekrytering: Projektledare i början
av maj, projektmedlemmar runt
september-oktober
Vem får söka? Alla studenter från
alla år på Handelshögskolan och KTH
Reser: Till Tokyo i 3 veckor i marsapril
Exchange Japan på KTH:
13:e till 16:e februari
David Jönsson (I07) är en av två projektledare för årets upplaga av FocusOn. Unikt
för detta projekt är att det är olika fokus
för varje år – både land och tema varierar.
-Ser man tillbaka på projekten
som varit har det ofta handlat om ”utvecklingsländer” som behöver ingenjörer för
att nå dit de vill, förklarar David. Men det
behöver inte nödvändigtvis vara så:
-Det projektet vill göra är att
uppmärksamma ett land för KTH-studenter
och vad blivande ingenjörer skulle kunna
göra i detta land.
Årets land är Malaysia, som till skillnad
från sina asiatiska grannländer Thailand,
Singapore och Kina är lite ”bortglömt”.
-Det är ett mångkulturellt land
med fokus på att vara ett fullt utvecklat
industriland år 2020, berättar David som
tycker att det ska bli spännande att få
fördjupa sig i landet.
projektgruppen ska de välja årets ”fokus”.
David framhåller att varje års projektgrupp
formar projektet väldigt mycket och gör
projektet unikt. Han hoppas även på att
företag ska vara intresserade av Malaysia
och av att sponsra projektet.
Unikt för FocusOn är även att de gör
sin studieresa till landet innan de har sin
mässa på KTH.
-
På så sätt kan vi berätta om våra
upplevelser och vad vi kommit fram till då
vi möter KTH-studenter på mässan, menar
David.
David har tidigare varit med i Project
Destination och fick mersmak:
-Det som är allra roligast med
internationella projekt är att arbeta i
projektform på KTH och träffa studenter
från andra linjer. Sen ska det naturligtvis
bli jättehäftigt att åka till Malaysia och se
kulturen och företagsklimatet där.
focuson
Syfte: Främja relationen mellan KTH
och årets land
Antal projektmedlemmar: 10
Rekrytering: Projektledare i november, medlemmarna i decemberjanuari
Vem får söka? KTH-studenter i 3:an
och 4:an (5:or hinner sluta på KTH
innan projektets slut)
Reser: Till årets fokusland 2-3 veckor
i juni
FocusOn på KTH:
Mässa första veckan i oktober
Läs mer om projektet på
www.focus-on.se
Tillsammans med den nyrekryterade
Läs mer om projektet på
www.exchangejapan.se/
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 4 11/12
33
ol på campus
Mörk tubkonst
Vem är det som tolkat och gestaltat naturvetenskapen och elementen på
detta sätt? Jo, det var Lennart Mörk. Han var en konstnär med stor bredd.
Utöver det underjordiska konstverket vid KTH:s t-bana arbetade han med
många olika tekniker och format. Han var också scenograf på Dramaten i
över 50 år där han bland annat samarbetade med Ingmar Bergman. Både
stationen och dess konst invigdes 1973.
I VÅR TUNNEL:
Mytomspunna kroppar
och ett magiskt äpple
Det har nog inte gått någon teknolog
förbi att KTH:s hemmaplattform i tunnelbanenätverket har naturvetenskap
som tema. Men vad är det i närmare
detalj som utsmyckar valvrummet?
I de valv som i början av 70-talet sprängdes
ut 18 meter under marknivån gestaltas
tidiga vetenskapsgiganters teorier kring
världsalltet. Mest framträdande är de
så kallade Platonska kropparna, vilka är
tredimensionella geometriska kroppar
(polyedrar) vars sidor består av likformiga
polygoner. Det finns bara fem sådana
kroppar, vilka sedan lång tid tillbaka i
historien har fascinerat människor och
tillskrivits olika symbolvärden.
Suggestiva symbolvärden
Platons filosofi har kanske den starkaste
kopplingen mellan kropparna och symbolik, vilket återspeglas just i namnet ”Platonsk kropp”. Platon associerade de fyra
naturelementen jord, luft, vatten och eld
till de olika kropparna. Samtliga kopplingar
baserade han på intuitiva associationer.
Tetraederns markanta form och vassa hörn
associerade han exempelvis till het och
genomträngande eld. På ett motsvarande
34
OSQLEDAREN NR 4 11/12
» Runt om på
plattformen kan
du även hitta
citat av bland
annat Leonardo
da Vinci,
Copernicus och
Einstein «
sätt associerade han den förhållandevis
stabila och orörliga kuben till jord.
I stationens fyra hörn finns polyedrarna för
eld, jord, luft och vatten. I mitten av perrongen hänger en dodekaeder i glas som
en ståtlig representant för universum. Inuti
denna illustreras exempelvis hur en planet
rör sig i närheten av ett svart hål.
Mekaniskt alfabet och virvelteori
Christopher Polhems mekaniska alfabet
och Descartes virvelteori gestaltas på de
inre valvväggarnas respektive kortsidor.
Polhems mekaniska alfabet består av en
samling modeller av bland annat kugghjul
och kuggstänger som visar hur rörelser
förhåller sig till varandra. Hans alfabet
består alltså inte av bokstäver utan det är
istället en slags katalog över olika möjliga
konstruktionslösningar. Virvelteorin är i
korthet Descartes idé om att universum
består av materia i form av stjärnor och
planeter som är i ständig virvelrörelse för
att fylla ut allt tomrum.
Runt om på plattformen kan du även hitta
citat av bland annat Leonardo da Vinci,
Copernicus och Einstein. Antalet påstigningar till tunnelbanan från perrongen
uppgår till omkring 26 800 personer under
vardagar (SL, 2010).
Newtons äpple
På en stor glastavla presenteras Newtons
tre rörelselagar. I tunnelbanetaket ovanför
hänger ett stort färgsprakande äpple. Att
döma av dess storlek kan det nog göra
ganska ont att få i huvudet. Eller vem
vet, snarare än olycka kanske det visar
sig vara lycka. Att bli knockad och få sin
tankebank omskakad kan leda till att en
och annan pusselbit faller på plats – ibland
på ett sådant sätt att nya spännande (och
banbrytande) tankar tar form.
Platonska kroppar
Tetraeder (4 trianglar) – Eld
Hexaeder/Kub (6 kvadrater) – Jord
Oktaeder (8 trianglar) – Luft
Dodekaeder (12 pentagoner) – Universum
Ikosaeder (20 trianglar) – Vatten
Av: Anna Klöfver
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 4 11/12
35
ol på campus
ol på campus
OL mingar på
Nattklubb Nymble
OL besökte Nymble en mörk
onsdagkväll i januari och hittade
en kö längs med Nymble värdig
en tentapub(!), väl inne i huset
blev vi allt annat än besvikna!
Fastnade du på bild?
Foto: Bashar Waleed & Marcus Linder, Knepp
36
OSQLEDAREN NR 4 11/12
WWW.OSQLEDAREN.SE
OSQLEDAREN NR 4 11/12
37
kultur
Har du missat alla Kårspexets föreställningar hittills?
Ingen fara, se bara till att få en biljett till nån av dessa föreställningar:
• 2 - 4 april 2012: Föreställningsomgång 3 på Södra teatern (Stockholm)
• 18 - 19 maj 2012: Spex-SM-föreställning på Hjalmar Bergman (Örebro)
• Juni 2012: Utomhusföreställning på Rådhustorget (Mariefred)
Spexrecension
Kårspexet Freud
- eller problemlösning på horisontell nivå
Directeur: Maria Tauberman
I februari sätter den andra föreställningsomgången av ”Kårspexet Freud
– eller problemlösning på horisontell
nivå” igång men innan det är dags att
uppleva spexet, för första eller andra
gången, ska en OL-representant återge
hur det var att se premiären.
Trots detta bestämmer de sig för att
samarbeta och öppnar en gemensam mottagning. Det visar sig dock vara lättare sagt
än gjort då patienterna är mer öppna för
förhandling än behandling. Ganska snart
är det oklart vem som egentligen bör gå i
terapi.
Årets Kårspex dukar fram Sigmund Freuds
divan, slår upp dörren till Carl Gustav
Jungs mottagning och ger oss några bra
exempel på hur man inte ska gå tillväga för
att bota psykologiska åkommor.
Det är med många skratt jag ser första
akten. Så många skratt att det värker lite i
käken i pausen mellan akt ett och två. Detta gör mig till en början förvirrad men efter
lite käk-gymnastik inser jag att det är mitt
neutrala ansiktsuttryck som vållar besväret.
Snabbt börjar jag le igen. Det hjälper men
mitt leende känns en smula maniskt och
kanske ser jag galen ut. »Du ser lite galen
ut«, säger någon men jag fortsätter le och
nickar sympatiskt tillbaka.
Spexet börjar med att visa doktorernas
skilda behandlingsmetoder: Freud pratar
gärna för att lösa problemet till skillnad
från Jung som ständigt slår nya tidsrekord
då han säljer psykofarmaka likt en hetsig
återförsäljare av mobilabonnemang.
» ..patienterna är
mer öppna för
förhandling än
behandling «
38
OSQLEDAREN NR 4 11/12
WWW.OSQLEDAREN.SE
Andra akten skiftar i nyans och stämningen blir lite mörkare. Den skämtlynniga flaxigheten mognar och händelserna
utvecklas på djupet. Stundtals tappar jag
dock greppet om handlingen och känner
efter avslutat spex att jag skulle vilja se det
en gång till för att se om det var spexet
eller mitt blodsocker som var ur balans.
» ..alla är överens;
jaget, överjaget
och detet njöt alla
av föreställningen
och ber att få
något utskrivet för
våra krampande
skrattmuskler «
Jag kanske också borde nämna något om
svårigheten att begripa hur en så välproducerad och högkvalitativ föreställning drivs
ideellt av personer som i de flesta fall studerar heltid. Musik, sång, dans, rekvisita,
manus och allt därtill håller hög klass och
det finns ingen tvivel om varför kårspexet
blivit så populärt.
Samanfattningsvis kan jag ärligt säga att
alla är överens; jaget, överjaget och detet
njöt alla av föreställningen och ber att
få något utskrivet för våra krampande
skrattmuskler.
Av: Sara Edin
OSQLEDAREN NR 4 11/12
39
kultur
kultur
Bokrecension
Där jag kommer ifrån
- kriget mot förorten
av Per Wirtén
Förlag: Albert Bonniers Förlag
M berättade om en bekant som använder ordet pretentiös
rakt av som synonymt till ambitiös. Det kan kanske locka fram
ett skratt, men när jag själv börjar trassla ut mina definitioner
är kopplingen orden emellan inte helt främmande. Ju mer jag
tänker på det desto mer träffande blir den. En väldigt enkel syn
på vad jag ofta försöker komma åt, jag stör mig nämligen inte
sällan på att ordet oftast missbrukas i förkastande bemärkelse om
alles mögliges som anses lite svårt och arty farty. Irritationen är
nära besläktad med den rörande bruket av allra meningslösaste
flummig; ett ord som allra oftast brukas av dumkonservativa och
kulturellt inskränkta Dressmanntyper á la Stefan Fölster och Göran
Hägglund i deras livrädda kritik/försvar mot företeelser vars syfte
och innehåll varken går att förklara utifrån utbud-efterfrågankurva eller kvällstidningsbaserat kulturkapital.
Med det inte sagt att pretentioner och ambitioner är exakt
desamma, men där finns överlappaningar värda att notera. I det
som ofta avfärdas som pretentiöst finns också ofta ambitionen
- viljan och orken att ta sig an stora utmaningar. I förlängningen
kan denna strävan leda till att man tar sig an mer än man egentligen klarar av - för mycket vatten över huvudet där kvasiakademiska referenser och högtravande formuleringar lätt ger ett
konstlat, kokett och kanske ihåligt resultat. Låt då pretentiös få
användas som kritik, men i så fall inte utan ödmjukhet inför de
inbyggda ambitionerna.
Det är befriande med
folk som tar sig an stora
uppgifter och vågar sväva
iväg och ta i, också utan
förväntad förkunskap eller rätt titel på visitkortet. Min utsvävning
är möjligen långsökt, men härrörs från en vanligt förekommande
kommentar kring Per Wirténs ambitionsnivå i Där jag kommer
ifrån (2010). Att han utan egentlig bakgrund inom stadsplaneringen ger sig in i debatten med populärvetenskapliga verktyg verkar
fått många ”insatta” att höja på ögonbrynen, om inte av förakt så
av nedlåtande storebrosskepsis. Men staden finns där för oss alla
och att en välformulerad röst höjs utanför de klassiska planeringsinstitutionerna, arkitektkontoren och den akademiska kåren bör
ses som uppfriskande.
» Tycker vi
verkligen så illa
om förorten? «
40
OSQLEDAREN NR 4 11/12
Förorten är inte betongens seger; det är ekarnas och somrarnas.
Som bekant heter förort suburb på engelska. Ett ord som
i sin tur kommer från latinets suburbium, som utgörs av sub
- under och urbs – stad. Ordet användes, enligt bland andra
Wirtén, i antikens Rom av den rika eliten om de fattiga som
bodde nedanför kullarna och bortom stadsmuren. Lever denna
negativa underton kvar än idag? Är förorten bortglömd, häcklad
och bespottad? Har den blivit ifråntagen sin plats i det vi kallar
stad och vad händer i så fall med
de hundratusentals människor
som faktiskt bor där och inte
på Stockholms malmar? Per
Wirtén antar en tydlig position
med ambitionen att återupprätta historian om de delar av
staden som han anser orättvist
förnekade och bortglömda.
Han vill lägga myten tillrätta, ge
upprättelse till de bostadsområden och lokala centrum som inte
visas på välskurna reklambilder
över vår stolta huvudstad och
vars bostäder aldrig porträtteras i
trendiga livsstilsmagasin.
Det är ingen idé att hyckla
med hur den samtida bilden av god stadsplanering ser ut. Att
bygga inåt, tätt och skapa levande gatumiljöer med hjälp av
kvartersformer och lokalrika bottenvåningar, kan nästan ses som
allmän norm i kommuners visioner och byggherrarnas/arkitekternas broschyrer. Det är med dessa former vi ska effektivisera
infrastruktur, kollektivtrafik, minska bilberoende och utsläpp
liksom berika våra sociala miljöer. Amerikanska förortsmattor, där
gångtrafik omintetgjorts till förmån för monstruösa stadsjeepar,
används som skräckexempel, medan den klassiska europeiska
stadskärnan tjänar som modell för hur det ska se ut. Det är på
sätt och vis helt i sin ordning, ja jag skulle vilja säga sunt förnuft.
Jag har svårt att finna argument för trottoarlösa motorvägslandskapen med själlös externhandeln, framför variationen och
tillgängligheten i klassiska innerstadsmiljöer. Men det är just
denna schablonbild av att innerstad och förort alltid ser ut på ett
visst sätt som måste nyanseras. Och Sverige/Stockholm kan och
bör inte mätas utifrån en allmän mall. Som Wirtén skriver är i USA
förortslivet i stort sett det enda stadsliv som finns (givetvis med
några undantag). I Europa ser det helt annorlunda ut. Att tillskriva
Stockholmsförorterna alla de sämsta egenskaperna är farligt
och bidrar inte till någon som helst utveckling. Att paketera allt
utanför som ohållbart och historielöst medan allt innanför tillskrivs
WWW.OSQLEDAREN.SE
det framåtriktade kultur- och värdebärande, skapar motsättningar
och segregation. Vi vet mycket väl att allt utanför tullarna inte ser
ut som Kungens kurva. Vi vet också att det finns platser innanför som är dåligt använda, otrygga och undermåligt skötta. Ett
så enkelt konstaterande räcker mycket väl som startpunkt i en
oerhört spännande resa där Wirtén tar med läsaren på en promenad från Huddinge in mot Söder. Han tar oss upp på platåer
med magnifika utsikter över villor och miljonprogram, han för oss
genom tidevarv av avgörande politiska beslut, ideologiska paradigmskiften, ödesdigra gränsdragningar och essentiella migrationsvågor. Det är Myrdalarna, Uno Åhrén, Le Corbusier, Ebenezer
Howard, kung hit och kommunpamp dit. Han bjuder stundvis på
en hisnande historielektion och varvar med personliga reflektioner
kring barn- och ungdomsår söder om ”stan”. Söderförorternas
framväxt får liv i berättelserna där anarki och minutiös planering
varvas om vartannat. Han sätter igång ett resonemang efter ett
annat och får en både att förstå vad man inte sett och ifrågasätta
det tidigare antagna. Han expanderar den stigmatiserande bilden
av vem som bor var och varför. Det är bekvämt att förenkla och
rama in stadens platser och verksamheter efter partipolitiska
grundmått – beskriva misslyckade centrumformationer med
socialdemokratins övertro på auktoritär uppifrånplanering, medan
bildominerade och hjärtlösa köpladefält förstås som resultatet
av nyliberal gör-vad-du-vill-idioti. Men utan alla historiska lager
famlar man snart efter trådarna. Wirténs förmåga att tända vetgirigheten med väl underbyggd bakgrundsfakta är en matnyttig och
tillfredställande kombination.
Han är uppriktig med att han på sätt och vis bedriver ett
försvarstal för de kära förorter där han bott och att det blivit
hans obegränsade behov att försvara det Stockholm som är hans
liv. Han understryker samtidigt flera gånger att han även älskar
innerstaden. Hans kanske viktigaste ståndpunkt är att han vill se
Stockholm som en helhet och inte behöva försvara att han valt att
leva i förorten. Ärligheten är en styrka. Genom sin bok rör han om
och tillför lite balans i en slätstruken diskurs. Även om han söker
upprättelse för det bortglömda och obefogat nedklankade, så blir
det inte sentimentalt på det vis det tenderar att bli när marschen
går i ideologisk motvind. Det är såklart viktigt att ta upp värdeord
som urban och stadsmässighet och diskutera om de inte lika gärna kan sättas till Flemingsberg som till Vasastan. En viktig referens
i boken är Moa Tunströms avhandling, Jakten på den goda staden
(2009), där författaren behandlar de obalanserade bilderna som
rådande stadsbyggnadsideal står för och där problem med den
klassiska stenstaden glöms bort medan den funktionsseparerade
efterkrigsstaden utgör ickeplatser. Hon väljer inte sida, men belyser värdet i att nyansera och gräva bland definitionerna. Här har
inte minst media en viktig roll. Kanske även populärvetenskapen?
Jag vill dock medge att Wirtén vid några tillfällen går på
tomgång då han förgäves försöker inpränta argument för att
innerstaden (eller gammelstaden som han beskriver den till skillnad från det nya livet
i förorten) förlorar
allt mer i betydelse
och att det är just på
grund av innerstadselitens rädsla för detta
som bilden är snedvriden. När han i ett slag
för mototvägen påstår att Stockholms huvudgata är Essingeleden,
snarare än Götgatan eller Kungsgatan, blir det nästintill komiskt.
En annars smakfullt lågmäld kärleksaffären blir vid dessa tillfällen
till glättigt svartsjukedrama. Det är ju knappast konstigt att det är
just innerstaden som representerar Stockholm nationellt och internationellt. Det betyder ju inte att förorten är betydelselös. En stad
utan årsringar och lager att upptäcka är synnerligen ointressant,
men det är också helt naturligt att landmärken och paradgator
avbildas på vykort. Kanske kommer det att förändras? Ja, kanske
är Skånegatan 7 inte längre Sveriges mest attraktiva adress om 15
år. I dagsläget finns dock ingen tillräckligt tydlig logik i argumenten mot innerstadens fortsatta ledarroll, men boken visar tydligt
på att trender och ideologier kommer och går, att levnadsmönster
och val av boendeplats förändras. Den visar också på att innerstaden har en stark roll även om den inte representerar alla.
Wirtén tar sig med friska ögon an den hedersamma uppgiften att nyansera synen på förorten, dess natur och invecklade
mekanismer. Han beskriver ingående och levande tillkortakommanden och myter, om både inner- och ytterstaden. Det han står
fast vid är att Stockholm är mycket mer än Stureplan och SOFO,
att staden bör ses som en helhet av komponenter beroende av
varandra. Utan skolning inom ämnet kan han också sägas ha tagit
sig stora mängder vatten över huvudet. Men gedigen efterforskning på främmande mark bör ses som kriterium för god journalistik. Wirtén har förmågan att engagera genom ett beundransvärt
författarskap.
Det har på sätt och vis blivit ett slags personligt mantra
att försvara de som orkar ta sig an lite för stora uppgifter – de
pretentiösa. Med lite självinsikt är det lätt att se att jag på så sätt
försvarar egna intressen och behov av utsvävningar, denna gång
på en balansgång mellan yrkesmässiga värderingar och förkärlek
till det goda skrivandet. Wirtén hämtar i alla fall ordentligt med
luft vid ytan och simmar tryggt vidare med ett viktigt bidrag till
urbanlitteraturen; för stadsbyggnadssektorn liksom för den folkliga bildningen.
» Vi vet mycket
väl att allt
utanför tullarna
inte ser ut som
Kungens kurva «
Av: Christian Rydberg-Åkesson [[email protected]]
OSQLEDAREN NR 4 11/12
41
ordförandekolumnen
Internship with a world-class challenge
110 år av engagemang
D
en 30 januari 1902 – en dag
att minnas, en dag att fira.
Det var dagen då Tekniska
Högskolans elevkår (numera studentkår) bildades. Allt i syfte att ”främja
god kamratanda” bland teknologerna
vid KTH. En kamratanda som senare
gjorde att pliktsystemet – böter vid sen
ankomst till lektion – förbjöds och en
kamratanda som år 1930 byggde Nymble – Teknologens plats för rekreation!
Denna kamratanda ligger än idag
– 110 år senare – till grund för THS verksamhet och det engagemang som finns
inom organisationen. Oavsett om engagemanget handlar om att utvärdera en
kurs, att rådda en arbetsmarknadsdag
eller att blanda just er sektions drink är
det lika viktigt. En kursutvärdering ligger till grund för utvecklingen av ditt
» ..ta dig en
funderare om det
inte kan vara värt
att under ett år vara
med och utveckla
kamratandan på
campus [..] och det
jag lovar dig, det
kommer att vara
det roligaste och
mest utvecklande
du gör under din
tid på KTH «
42
OSQLEDAREN NR 4 11/12
utbildningsprogram för ett bättre KTH,
arbetsmarknadsdagen skapar en ljusare
framtid för dig och dina vänner och rekreationen sektionsdrinken ger är enligt
undersökningar – näst kunskap – det
viktigaste för framgång!
Varje gång jag tänker på det stora
antalet engagerade personer som dag ut
och dag in verkar för ökad kamratanda
här på KTH känner jag mig otroligt stolt
över vår verksamhet! Ta Mottagningen
som exempel: Varje år engagerar sig
nästan 2000 studenter under tre-fem
veckors tid enbart för att göra den första
tiden för de nya studenterna så god som
möjligt – snacka om kamratanda!
För egen del trodde jag att jag skulle
vara ganska mätt på engagemang här
på KTH och THS efter ett halvår som
Kårordförande. Jag har värnat om bevarandet av kultur på I-sektionen, blandat otaliga drinkar nätterna i ända som
Clubmästare, tragglat mig igenom ett år
av formalia – och skoj – som sektionsordförande, deltagit i Quarnevalen både
som jonglerande Musse Pigg och som
manlig underklädesmodell(?) och nu
även hållit pepptalks på diverse tillställningar. Men tiden som kårordförande
har istället för mättnad gett mig en bredare syn och, ledsamt nog och tvärtemot
vad jag trodde, inser jag att jag ju missat
massor av häftiga projekt att engagera
mig i. Projekt som jag verkligen hoppas
att du är mer vaksam på att se!
Om du inte vet vad du ska göra härnäst
under din tid på KTH men är sugen på
något utöver de vanliga så rekommenderar jag dig starkt att bläddra tillbaka
till de sidor som handlar om att söka
någon av de poster som heltidsarvoderad på THS som tillsätts nu under våren.
Troligtvis finns det något som passar
dig alldeles utmärkt och det jag lovar
dig, det kommer att vara det roligaste
och mest utvecklande du gör under din
tid på KTH.
Så ta dig en funderare om det inte kan
vara värt att under ett år vara med och
utveckla kamratandan på campus. Allt
för att göra allas studietid på KTH ännu
bättre!
What are you up to this summer?
The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting
projects in the U.S., China, India or Brazil this summer. You will visit one of these countries for
two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights
into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain
valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor,
accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your
master’s thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution.
johan persson
Ordförande THS
Are you a master’s student in Engineering or Business and Administration, have the confidence
and intellectual edge to tackle complex problems and are ready for a real world-class challenge?
Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer.
Learn more at www.atlascopco.se/internship
WWW.OSQLEDAREN.SE
Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm