1. No category

OSQLEDAREN #5 2012/2013
älskade
maskin
Vad sägs om att bli omhändertagen av en robot när du blir
gammal? I årets sista OL träffar vi Danica Kragic, robot­
forskare på KTH, som jobbar för att framtiden ska bli lite mer
som I, Robot – men utan allt det utspårade i slutet.
sid 14–19
DESSUTOM: VAD GÖR THS MED PENGARNA? ROSÉVINSTEST JESPER RÖNNDAHL KARIM JEBARI
CYKELSPECIAL SEKTIONSLOKALSFRÅGAN U-BYTESSTUDIER ODLA HEMMA GITTAN – 39 ÅR PÅ KÅREN
KTH Exjobbportal
I KTH Exjobbportal hittar du förslag till exjobb för ingenjörer
och arkitekter, men även projektuppgifter, trainee-, praktiksamt säsongs- och extrajobb under studietiden.
www.kth.se/exjobb
Här står Martin och
ställer om det svenska
energisystemet.
Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet
– och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar
elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket
tid ute i naturen.
Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste
platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.
Your energy shapes the future.
//ledare
osqledaren – som två fulöl
eller fyra cheeseburgare
Hej igen! Välkommen till sista numret av
Osqledaren 2012/2013. Vi kickstartar den här
ledaren med en saftig, granskande nyhet – Os­
qledaren klarar inte budgetmålen i år. Det är
sant. Anledningen är ett sämre annonsår än
vad man förutspått, och vi kommer sluta på ca
350 tkr under det budgetterade resultatet. Eller
okej, jag ljög – det här är egentligen ingen ny­
het. Jag lyfte detta för Kårfullmäktige i början
av det här året – när man såg en trend för in­
täkterna – och förväntade mig reaktioner i stil
med folk som tappar kaffekoppar i golvet, skan­
derar «Tänk på barnen!», och kräver avgångar
till höger och vänster. Men reaktionen uteblev.
Någon enstaka fråga gällande varför vi inte gör
mer internt sälj dök upp, men annars var det
mest axelryckningar. Om det var för att KF
inte är engagerade nog i frågan, om de anser
att Osqledaren får kosta så mycket pengar, el­
ler om det är av en annan anledning vill jag inte
spekulera i. Men processen fick i alla fall mig att
fundera lite över frågan kring Osq­ledaren, och
dess värde, snarare än kostnad.
Alright, så OL – främst tryck, distribution,
och min lön – kommer att kosta kåren, i runda
slängar, 650 tkr. Det låter ju mycket, eller hur?
(Instick: THS totala omsättning är på ca 34 milj.
kr). Men om man gör så här, då – om man slår
ut slutkostnaden per student? Då blir priset
ca 8,6 kr per tidning, och för Osqledarens fem
nummer blir då totalsumman 43 kr. Typ som
två fulöl på sektionspub, eller fyra cheesebur­
gare. Och vad får du för det? Ja, alltså – ser man
enbart på papperstidningen, så har vi – bland
mycket annat – granskat förslaget om 300 hp,
varnat om hot mot skolan (fiskmåsar), förm­
edlat kårens näringslivsverksamhet på olika
fronter, granskat THS och KTH:s miljöarbete,
«gjort» våra universitetsgrannar, visat vad re­
ktor gör om dagarna – och så otroligt mycket
mer att nämnas i denna krönika. Så – vad är
värdet av kommunikation? Och vad är värdet
av att trettio studenter från de flesta sektioner
får utvecklas kreativt och lära känna folk över
sektionsgränserna?
De här grejerna är svårt att sätta en siffra
på, särskilt i en kort ledare som denna. Och det
är inte heller mitt syfte – jag vill mest med det­
ta propsa för ett tankesätt där man försöker se
nyanserna bakom det binära – där man tänker
i termer av värde, snarare än stirrar sig blind
på siffror i slutet av en balansräkning. Öppnar
upp för de aspekter som kräver lite tid att pro­
cessa. När arkitektstudenten Henric Munde
intervjuades i DN om hans examensprojekt
om att bygga om en av gasklockorna i Norra
Djurgårdsstaden till ett badhus fick han frågan
«Vet du vad det skulle kosta?». Han svarade
«Nej, det ingick inte i uppgiften. Jag föreställer
mig att det är ett väldigt dyrt projekt, men att
man kan räkna hem det på andra plan – hur folk
mår, exempelvis.»
Slutligen finns det inte ord för att ut­
trycka den tacksamhet, stolthet och lycka jag
känner över allt Osq­ledaren-redaktionen har
åstadkommit i år. Det har varit ett nöje och
en ära att leda den. Och
nu hade det passat att
önska min efterträdare
Hugi Ásgeirs­
son lycka
till, men det tänker jag
inte göra – han kommer
att klara sig bra ändå.
Axel Hammarbäck
Chefredaktör 12/13
INNEHÅLL
OL#5
INNEHÅLL OL#4
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Axel Hammarbäck
temanummer: människan och maskinen. I ett gäng artiklar utforskar vi
relationen mellan människan och maskinen. var är vi idag? var är vi imorgon?
Grafisk form och layout
Axel Hammarbäck, Sara Edin, Sebastian Ols,
Nadan Gergeo
Tryck
Edita Västra Aros
Papper
Inlaga, 90g Arctic matt
Omslag, 250g Arctic matt
AAA
AAA
Annons
Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter,
eller se osqledaren.se/annonsera
Bildreportage
Jonas Molander är konst­
nären vars konstverk hela tiden
tänjer gränsen mellan människa
och maskin. Se bild­
reportaget
av Stephen Kirk.
Kontakt
08/070 790 98 70
[email protected]
AA. 32.
AA.
30.
22.
@osqledaren
/osqledaren
@osqledaren
Kontakta redaktionen
[förnamn.efternamn]@osqledaren.se
Postadress
Osqledaren
Tekniska Högskolans Studentkår
100 44 Stockholm
Om Osqledaren
Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans
Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fem gånger
per år med en upplaga på ca. 15 000 exemplar.
Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka
och granska verksamheten inom THS och KTH.
I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så an­
ges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.
Omslag
Kyriaki Sarampasina
Bidrag
Vill du bidra till tidningen?
Maila [email protected]
Redaktionen förbehåller
sig rätten att korta i eller
refusera insänt material.
Till detta nummer är
Squvalps tidning Blasquan
bilaga. Osqledaren ansvarar ej för dess innehåll.
OL#1 2013/2014 kommer i någon gång i höst,
utgiv­ningsplan spikas i juni. Ha en fet sommar!
medverkande i detta nummer
i huvudet på jesper rönndahl
AAA
De flesta KTH:are tycker nog att vetenskap är rätt kul
AAA – men Jesper Rönndahl är komikern som verkligen
tagit det bokstavligt. Matilda Kaba-Liljeberg och Erica
Edfeldt hänger med honom.
Dessutom: Per-Viktor Bryn­
tesson, Sara Blomqvist,
Emilia Wallin, Rob­
in Nor­
ström, Denise Fuglesang,
Göran Manneberg.
14.
ol gör:
röda korsets
AAA högskola
I den sista delen i vår
artikelserie besöker
Elisabeth Ingvar och
Sara Edin Röda Korsets högskola, där de
kollar hur verklig­
hetstrogna deras
arm­­­proteser är och
blir iakttagna av en
gigantisk Florence
Nightingale.
karim jebari:
AAA
provokatör+filosof
38. 25.
AAA
stäng mobilen
Det tycker Martin
AAA
Barksten,
som skrivit
en krönika om hur krea­
tiviteten ökar om du har
tråkigt. Så stäng av din
smartphone och läs!
11.
Sommaren
är Asnart här, och
A
A
Osqledaren har sovrat bland
rosévinssortimentet för att
vara din ledsagande S:t Ber­
nardshund bland System­
bolaget-hyllorna.
danica
AAA
kragic
Danica
Kragic är
AAA
robot­forskaren
på
KTH som gjort ra­
ketkarriär. Shayan Ef­
fati har besökt henne
för att ta ett snack om
robot-etik, hennes for­
skning, och en möjlig
framtid där alla har
en robot hemma.
AAA
Från vänster: Sebastian Ols, Elisabeth In­
gvar, Hugi Ásgeirsson, Katja Rantala, Ga­
briella Sanchez Karlsson, Karl Bolmgren,
Ingrid Kjellström, Nadan Gergeo, Martin
Barksten, Shayan Effati, Elham Kalhori,
Sarah Freilich, Sara Edin, Stephen Kirk,
Kyriaki Sarampasina, Matilda Kaba-Lilje­
berg, Erica Edfeldt.
FOTO: Sara Edin
rosévinstest
AAA
Den som haft doktoranden
AAA
Karim Jebari i en kurs lämnas
knappast oberörd. Provokativ
filosof som ligger lite före oss van­
ligt ‘fölk’ gällande transhuman­
ism. Osqledarens Elham Kalhori
har snackat med honom för att
undersöka – vad gör egentligen
filosofer på KTH?
AAA gittan!
adjö,
IAAA
39 år har Birgitta
Westholm jobbat på
Kårexpeditionen i Nym­
ble, och vet mer än de fles­
ta om vad som försiggått i
vårt kårhus. Hugi Ásgeirs­
son har träffat henne för
en recap.
20.
//ths utbildning
TILL ATT BÖRJA MED...
$200
av internettrafik­
en i USA tas upp
av videotjänsten
Netflix. År 2015
kommer tjän­
sten att uppta två
gån­ger så mycket
band­bredd som
YouTube.
är priset för den HIV-test Amar Rus­
som, docent på skolan för bioteknik på
KTH, kommit på. Innovationen är att
man kan använda vanliga DVD-läsare
som en billig och flexibel HIV-testare.
Mer konventionella testare kostar runt
$30000.
[ källa: KTH ]
1200000
svenska kronor är prissumman för
KTH:s Stora Pris. Prissumman kommer
från avkastningen av en donation vars
donator önskat vara anonym. Tidigare
pristagare är bland annat Daniel Ek, Nik­
las Zennström, och Christer Fuglesang.
Vem som får priset i år är ännu inte känt.
4
[ källa: Cnet ]
kommer Google Glass, Googles
glasögon-skärm-dator-smartphonemojäng finnas i handeln – i slutet av
året, då. Priset för utvecklarvarianten är
$1500, och konsumentvarianten kom­
mer ligga däromkring.
[ källa: Mashable ]
kronor har ölen på Nymbles evenemang precis höjts med. Anlednin­
garna är flera – bland annat höjda råvarupriser, skärpta kontroller från
Tillståndsenheten, och en vilja från THS att skapa en mer hållbar verk­
samhet som ska bära sig själv.
twitter-
frågan
@Osqledaren:
Vilken är din favorit­
robot – påhittad som
verklig?
[ källa: osqledaren.se ]
eva olsson
@olssoneva
Wall-E, sötare robot går knappt att hitta! R2D2 är ju också en favorit förstås!
OSQLEDAREN #5
3448
personer sökte i första hand till KTH:s program till höstter­
minen. Arkitekt var som vanligt det populäraste program­
met med över 1000 sökande på 100 platser. Av civilingen­
jörsutbildningarna ligger Industriell Ekonomi i topp, med
728 sökande – som över de senaste 6-7 åren fördubblats.
Elektroteknik stod för den procentuellt sett största öknin­
gen, med 50 % fler sökningar.
80%
kommer allas vår favoritastro­
naut Christer Fuglesang att vara
anställd på KTH, som ansvarig för
programmet Aerospace Design, samt en kurs om... Beman­
nade rymdfärder.
caroline arkenson @arkiey
Furby var ju rolig fram tills att den en natt fick
eget liv, väckte mig och inte alls gick att stänga
av. «Me hungry!» TYST! #:(
Nadan gergeo @nadangergeo
Johnny Five från Short Circuit! Kick-ass
scen: http://bit.ly/ol_johnnyfive (innehåller spoilers!)
nina nilsson @Ekosmurf
Thomas Li @Li37
Duon Daft Punk! omänskligt bra
musik!
Elin Malmgren @eMalmgren
Andrew Martin från «Bicentennial Man».
Teknik kan utföra under bara någon kämpar.
Jacob håkansson @jacob_hak
alexander arozin @AlexArozin
HK-51 från Kotor
Legion! Mass Effect 2
ebba @ebba_sundberg
Shayan Effati @shayaneffati
Curiosity. Vi har just nu en robot på en annan planet som kan skicka bilder till oss. EN
­A NNAN PLANET! Shit is real.
Wall-E såklart! Kan man bli annat än kär?
4
ska en robot byggd av ett gäng mekatronikstudenter
uppträda tillsammans med artisten Robyn. Så coolt. Följ
projektet på www.facebook.com/therobotproject2014.
R2-D2, pga liten och smart (typ som jag).
這是一篇關於一個交換學生的調查
utbytesstudier – en snårig djungel av tillgodo­räknande
eller en solig surfsemester på bali?
U
tbytesstudier. En termin eller ett år vid ett annat
universitet i ett annat land.
Som student på KTH har du
antagligen någon gång funderat på att ta
den här chansen. Kanske har du rent av
redan tagit den?
Utbytesstudier kan vara ett även­
tyr, en merit vid framtida jobbsökande,
en möjlighet att knyta kontakter långt
utanför din vardagliga umgängeskrets,
ett sätt att bli grym på ett främmande
språk; anledningarna till varför stu­
denter väljer att åka på utbytesstudier
är många och lätta att identifiera. För­
ra året, 2012, tog 509 KTH-studenter
chansen att tillbringa en eller två ter­
miner vid ett utländskt universitet.
I KTH:s utvecklingsplan för de kom­
mande tre åren 2013-2016 är målet att
den siffran ska höjas till 700 utresande
per år. Så hur ska man nå dit? För att
försöka svara på detta genomförde THS
en enkätundersökning bland den senare
hälften av årskurserna på KTH under
december-januari. Som studentkår är
en av våra viktigaste uppgifter att jobba
för högre kvalitet i utbildningen och
förutsättningarna för utlandsstudier är
en viktig del i detta.
I undersökningen fanns frågor
kring allt ifrån information vid planer­
ing av utbytet till hur ansökningsproces­
sen fungerade och varför man valde att
faktiskt åka eller inte åka utomlands.
Totalt skickades enkäten ut till 5734
studenter och 502 svarade. Bland de
svarande så hade grovt räknat 1/3 varit
utomlands, 1/3 var i planeringsfasen för
att åka och 1/3 hade varken varit på ut­
byte eller planerade för det vid tillfället
för undersökningen.
En fråga som alla fick svara på, oavs­
ett om man varit på utbytesstudier eller
inte, var vilken typ av information de
skulle vilja få från KTH kring utbytess­
tudier och vilken information de faktiskt
fått. Här kunde vi se att så gott som alla
studenter var intresserade av att veta
vilka universitet som har utbildningar
som passar just deras utbildningsinrik­
tning, medan bara drygt 40 % ansåg att
de faktiskt fått den här informationen.
Här handlar det framförallt om att få
mer hjälp vid kursval. En idé som kom
fram i kommentarerna från studenterna
var att KTH skulle kunna upprätta en
samlad databas med kurser vid andra
universitet som har tillgodoräknats
inom olika program på KTH, för stu­
denter att använda sig av vid kursvalet.
Även mer kontakt med KTH-studenter
som tidigare varit vid olika universitet
är något som efterfrågas av de svarande.
I enkäten kunde vi också se att det finns
skillnader i upplevelse av information
och vägledning mellan studenter från
olika program på KTH.
den tredjedel av de svarande som varken
varit på utbyte eller var i planeringsfas­
en var det hela 30 % angav att det inte
passade in ens livssituation som anledn­
ing. Endast 3 % angav bristande språk­
kunskaper som en anledning. Däremot
återkommer bristande information som
en bidragande orsak, hela 25 % av de
som inte har varit på utbytesstudier an­
ger detta som en orsak. Likaså upplever
många att tillgodoräknande av kurser
är så pass svårt och krångligt att man
väljer att inte åka.
Det vi framför allt kan dra som
slutsats av enkätresultaten är, kanske
inte helt oväntat, att det viktigaste för
att få fler studenter intresserade är bra
information. KTH arbetar redan på att
förbättra kommunikationen, bland an­
nat genom olika kampanjer, till exempel
fjolårets Go Global. Det är tydligt att
satsningarna är på rätt spår och fortsatt
målmedvetet arbete med ännu bättre in­
formation och stöd skulle kunna väcka
intresset för utbytesstudier hos fler.
Vi som kliver av som Chefer för Utbildn­
ingsinflytande nu i juni – PV och Sara –
tackar för det här året och passar på att­ön­
ska lycka till till våra efterträdare, Emilia
Wallin och nyvalde Pontus Gard.
Så vilka är då hindren som
gör att studenter väljer att
inte utnyttja möjligheten att
åka på utbytesstudier? Av
Hong Kong,
here I come!
illustration: karl bolmgren
//per–viktor bryntesson, sara OSQLEDAREN
blomqvist och#5
emilia
5 wallin
1 OL PÅ CAMPUS 2
What’s up?
Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå
med i O
­ sqledarens kalender! Maila [email protected].
Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.
sommarpubar
färgkodning
fest
spex/teater
näringsliv/mässa
Det är oklart när sektionspubbarna lägger ner verksamheten för
sommaren, så kolla upp detta innan du taggar järnet. Och på Nymble sommer säkert förra årets sommarpubskoncept att dyka upp i
år igen – i någon form. Håll utkik.
viktigt om ths/kth
övrigt
PUBBAR PÅ CAMPUS
TISDAG
Kistan, IN
Konsulatet, F
Gråttan, CL+W
ONSDAG
TORSDAG
FREDAG
META, Data
Hardox, Bergs
META, Media
[1]
Idyllien, I
oaSen, S
Kistan, IN
Mequa, IsT
T–Centralen, Flyg Smörjis, M
Björns, IsH
Draget, K
Mequa, IsT
Bar Nymble
Kistan, IN
[3]
1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub.
2) Varannan vecka torsdag/fredag.
3) Fredag efter löning har Kistan öppet, utöver tisdagar och torsdagar.
[2]
MAJ
juni
o
1
t
2
f
3
l
4
Connect Week med Project Destination. Intressanta
lunchföreläsningar och personliga kvällsevent med
syfte att skapa kontakter mellan studenter och
företag och fokusera på internationella möjligheter, i
Sverige och utomlands! För program och anmälan se
[ http://www.projectdestination.se/ ]
s
5
8 – FlaskhäpHvsturnering kemisektionen
m
6
Kemisektionen anordnar häphvsturnering i Draget! För
mer info, maila [email protected]
t
7
10 – Dunder o brak
o
8
t
9
f
10
l
11
s
12
m
13
t
14
o
15
t
16
f
17
l
18
18 – eurovision song contest
s
19
m
20
Eurovision Song Contest visas på storbild och med ljud
som gör Robin Stjernbergs «YOOU-OU-OUU-OUU-OOUOU-ÖÖUH»-wailande rättvisa. Väl mötta!
t
21
20–25 – tentaperiod 4
o
22
t
23
f
24
l
25
s
26
m
27
t
28
o
29
t
30
f
31
6–10 – project destination: connect week
Dunder och Brak-pub på Ingenjörssektionen Haninge.
11 – squvalp
Årets Squvalp blir av den 11 maj, traditionsenligt i
Rålis! Nu med superhjältetema. Kom och bygg, eller
bara spana in bästa bidraget *host*Osqledarens bidrag*host*. Tåget går kl. 14:08.
[ http://www.squvalp.se/ ]
13–17 – project china: china week
Ni hao! En vecka späckad med intressanta lunch­
föreläsningar och roliga aktiviteter på temat Kina. På
torsdag hålls det mässa med partnerföretag, och chans
att vinna en resa till Kina i Geelys bildesigntävling.
[ http://www.projectchina.se/ ]
Snart är det över. Kämpa!
24 – tömningspub, ish, ist
l
1
s
2
m
3
t
4
o
5
t
6
f
7
l
8
s
9
m
10
t
11
o
12
t
13
f
14
l
15
s
16
m
17
t
18
o
19
t
20
f
21
l
22
s
23
m
24
29/5–5/6 – omtentaperiod
t
25
Sista rycket. Sedan får ni ha en bra sommar, baskemig,
o
26
29 – startup pub
t
27
f
28
l
29
s
30
Både IsH och IsT kör varsin tömningspub. Bra att veta!
25 – sommartentapub
Sommartentapub – den bästa av tentapubar.
Nätverka över en bärs eller två, när Startup Pub anor­
dnar pub. Vilka kommer? «Entreprenörer, investerare,
och startups».
[ http://bit.ly/strtppub / ]
30 – crosstalks
Det är återigen dags för KTH:s och SU:s «nya
medier»-seminarieserie Crosstalks, med Johanna
Koljonen som värd.
[ http://www.crosstalks.tv / ]
6 – sveriges nationaldag
Sveriges nationaldag, aww yeah. Fira på valfritt sätt
– typ genom att hylla Allemansrätten. Och Zlatan.
Och att inte prata i hissar. Nej, men på riktigt –
denna dag år 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges
kung, samt att regeringsformen sattes 6 juni 1809.
Och det är ju rätt fett.
7–9 – metaspexet
Premiär för MetaSpexets föreställning «MetaSpexet:
Mordet på Occidentexpressen – eller en mördare på
spåren».
[ http://www.metaspexet.se/ ]
21 – midsommarafton
Midsommarafton inträffar den 21 juni i år, och
midsommardagen 22. Bra helg.
Dags
ing? för diplom
30
alla r 0 kr raba eringar
t
unde t på
r
maj
måna
d!
FRÅGA: Om man skulle kunna göra
om filmer, bland annat Predator
och Harry Potter. Kom då osökt in
på deras gemensamma nämnare:
osynlighet. Går det att göra kamou­
flagekläder som gör en osynlig?
Hur går det till?
/Mailen
SVAR: Osynlighet betyder ju att
alla ljusstrålar, från alla håll som
faller in mot den osynlige, ska komma
ut i samma riktning på andra sidan.
Genomskinlighet är alltså ingen lösn­
ing, det leder bara till att man ser vad
som finns under (se frågan till höger),
Absolut svarta kroppar ser ut som
läbbiga svarta moln och är knappast
osynliga (och går dessutom inte att
göra)
Svaret är jättetråkigt: det går inte över
huvud taget.
Möjligen kan man göra kläder som gör
att man smälter in i bakgrunden, jäm­
för militär kamouflage.
/Göran
Professor Göran Manne­berg
är universitetslektor i fysik på
KTH. Två gånger har han blivit
utsedd till årets lärare. För OL
svarar Göran på dina frågor
om stort och smått.
/Mailen
SVAR: Man kan ju naturligtvis göra
grafen i flera lager på varandra och då ger
«tyget» en synupplevelse som närmast
påminner om pärlemor dvs många ytterst
svaga reflexer från varje skikt som gör att
lysande företeelser på insidan syns uti­
från. Från oss med mer normala kroppar
(som inte är självlysande) syns inte mer än
genom andra vita kläder. Allt beroende på
antalet lager förståss. För att vara ogenom­
skinligt fordras nog ca 10000 skikt.
Ett monolager grafen är så genomskinligt
att de stränder som kan besökas av en som
bär dem nog enbart är av nudisttypen. På
sin höjd kan man ana plagget genom att
det
a/ håller saker och ting på plats
b/ syns som en svag vit aura runt kroppen
Sandberg
Nybrogatan 9, Stockholm
08-679 90 20, www.examensring.com
mån - fred 10-18, lörd 10-15
/Göran
Tack för i år. Vi ses i höst.
Har du en fråga till manneberg?
Maila till [email protected]!
fler frågor och svar finns på osqledaren.se
foto: sara edin
kläder av grafen, skulle det då upplevas
som Kejsarens nya kläder 2.0, eller skulle
de ha en mer heltäckande känsla? Tänker
främst på den extrema tunnheten hos
grafen. Men det kanske är så att grafen
har andra funktionaliteter?
5
FRÅGA: Började en fikarast prata
5
//bostadsRÄTT
//krönika
Den gåtfulla hyresrätten
Robin Norström läser femte året på Samhälls­
byggnad, sitter med i THS och SSSB:s styrelse
samt arbetar med fastighetsvärdering på NAI
Svefa. För OL:s räkning skriver han krönikor om
bostadsfrågor.
«Tvärtemot vad man skulle kunna tro så
har det minskade utbudet av hyresrätter
i Stockholm under den senaste 10-årspe­
rioden inte haft en positiv inverkan på
den nyproducerade hyresrättens värde.»
D
et är min analys – istället
för att avsluta med den så
börjar jag med den. Och nu
tänker jag förklara hur detta
märkliga påstående kan vara sant. För
enligt de bästa ekonomiska teorierna
så borde värdet på en vara öka, vid kon­
stant efterfrågan, om utbudet minskar.
Och om det är något som varit konstant
eller ökande under den senaste 10-års­
perioden så är det efterfrågan på hyres­
rätter i Stockholm.
Vi måste först börja vid relationen
mellan bostadsrätter och hyresrät­
ter. Bostadsrätter är bra, det är en bra
känsla att i större utsträckning äga sitt
hem och vara mer oberoende. Bostad­
srättsföreningar har även lägre kost­
nader för drift- och underhåll än vanliga
fastighetsföretag, då slitaget är mindre
eftersom de som bor i lägenheterna i
större utsträckning tar hand om sitt
hem och sitt hus. Bostadsrätten ger även
större möjlighet att investera i sitt hem
och ta del av en eventuell värdeökning av
sin investering. Däremot är bostadsrät­
ten inte en speciellt flexibel upplåtelse­
form och den stänger ute vissa delar av
samhället. Därför behövs hyresrätten,
främst för flexibilitet tycker jag.
9
Det som hänt de senaste tio åren i
Stockholm i och med utförsäljningen av
hyresrätter och den låga produktionen
är en minskad flexibilitet. Det är numera
mycket få människor som har ett alter­
nativ annat än att köpa en bostadsrätt.
Denna minskade flexibilitet har skapat
en stark efterfrågan på bostadsrätter.
Olyckligt nog för den som behöver en
bostad i Stockholm så är den inte ensam.
Diagrammet nedan illustrerar relation
mellan befolkningstillväxten dividerat
med boende per bostad och antal ny­
producerade bostäder. Statistiken avser
Stockholm län och vi kan sammanfatta
att underskottet de senaste sju åren up­
pgår till nästan 35 tusen lägenheter.
kassako för kommunerna.
Producenter av hyresrätter sit­
ter därmed i en situation där marken är
omöjlig att köpa och kraven som ställs
vid produktion är anpassade för produ­
center av bostadsrätter.
För att få en kalkyl gällande ny­
produktion av hyresrätter att gå ihop
i Stockholm för tillfället så får man
bygga långt ut i ytterstaden och försöka
maximera hyrorna trots hyresreglering
(lägesfaktorn ska tydligen spela min­
dre roll) alternativet är att räkna in att
man ombildar hyresrätterna till bostad­
srätter efter ett antal år (generellt inte
goodwill för seriösa aktörer och rätt
problematiskt).
Den starka prisutvecklingen på
bostadsrätter som beror på delvis den
stora efterfr ågan och delvis köpkraft
robin norström
främst kommande från tillgången till
billiga krediter har skapat en nyproduk­
tionsmarkand
15000
helt inriktad
på bostadsrät­
ter. Detta har
12000
inneburit att
markpris­
erna fullständigt
9000
skjutit i taket i
Stockholms län
med prisökningar
6000
om flera hundra
till tusen procent.
Marken har
3000
därmed blivit en
2001 2002 2003 2004 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
vem vågar ha tråkigt?
N
är var senaste gången du
hade tråkigt, när du tänkte
«om jag ändå bara hade något
att göra»? Chanserna är stora
att det var ett tag sedan. När känslan
börjar krypa fram är det bara att ta fram
sin smartphone och någon av alla dess
former av underhållning. Under­hållning
som kan vara i allt från enstaka minut­
er till flera timmar. På grund av denna
lättillgängliga underhållning använder
­
folk telefonen hela tiden, överallt.
9
Att mobiltelefoner används
nästan maniskt för att undvika att ha
tråkigt är framförallt tydligt i kommun­
altrafiken. De flesta är nog rätt trötta
på kommunaltrafiken – det är samma
sträcka både till och från hemmet och
har varit det i flera år. Det är helt enkelt
riktigt tråkigt. Därför använder nästan
alla mobilen så fort de kommer på bus­
sen, pendeln eller vad det nu är. Faktum
är att de flesta tar upp den direkt när de
ställer sig och väntar.
Att ta upp mobilen vid minsta paus
verkar nästan reflexmässigt för vissa.
Så fort det inte händer någonting ska
telefonen fram direkt. Framförallt den
yngre generationen har dock tagit det
ännu ett steg längre – de lägger aldrig
ner telefonen. För varför lägga ner tel­
efonen? Det är ju bara tråkigt! Då är det
bättre att aldrig lägga ner telefonen och
slippa ha tråkigt ens en sekund.
Vi behöver dock ha tråkigt. Tyvärr
kanske jag ska säga, eftersom vi verkar
ha det allt mindre. Jag skulle själv kunna
säga varför vi behöver ha tråkigt, men
när någon redan sagt det innan och bät­
tre än jag kan är det bättre att bara cit­
era. Komikern Graham Linehan säger så
här om att ha tråkigt:
«I have to use all these programs that cut
off the internet, force me to be bored, be­
cause being bored is an essential part of
writing, and the internet has made it very
hard to be bored.»
Att aldrig ha tråkigt gör att vi inte
heller får en chans att vara kreativa.
För det är ju just när vi har tråkigt som
10
OSQLEDAREN #5
vi kommer på idéer. Det är då som vi är
som mest kreativa.
B
risten på uttråkning
gör att vi inte bara får mindre
chans att vara kreativa, det
gör oss också sämre på att vara
kreativa. Att vi blir sämre på att vara
kreativa beror på att vi inte behöver
vara det som barn. Barn växer upp med
underhållning som är kontrollerad och
förbestämd. Det är någon annan som
skapat en struktur som ska följas, och
även om utrymmet för fantasi finns, är
det begränsat. På grund av den ständiga
strukturen «tvingas» barn inte att hitta
på egen underhållning. Det minskade
behovet av kreativitet får den ganska up­
penbara konsekvenser – barn blir min­
dre kreativa.
Att vi blir mindre kreativa är en ut­
veckling som går åt helt fel håll. På ar­
betsmarknaden blir de mekaniska job­
ben färre och de kunskapsintensiva fler.
Typiskt för kunskapsintensiva jobb är
att det krävs att man på kreativa sätt
kan använda den kunskap man har för
att lösa problem. Teknikens utveckling
ökar behovet av kreativitet, samtidigt
som den gör oss mindre kreativa.
Låt dig inte fångas av den paradox
som teknikens utveckling skapat. Ta
hand om din kreativitet. Våga ha tråkigt.
I alla fall ibland.
text och illustration//
martin barksten
OSQLEDAREN #5
11
//INFOGRAPHIC
VAD GÖR THS ME D ALLA PENGAR?
GRAFISK FORM//NADAN GERGEO
INFO & UPPLÄGG//EMMA FOGELSTRÖM & SEBASTIAN OLS
VART GÅR DINA 330 KR SOM DU BETALAR I KÅRAVGIFT?
FULLMÄKTIGE — 1 KR
STYRELSEN — 1 KR
VAD INNEBÄR “FULLKOSTNADSMÄSSIGT”?
All THS verksamhet är förknippad med såväl direkta som
indirekta kostnader. Direkta kostnader för Osqledaren kan
till exempel vara kostnader för tryck av tidningen. De
indirekta kostnaderna är THS gemensamma kostnader,
utfördelade på de olika verksamheterna. Ett exempel kan
vara kostnader för ekonomisk administration som baseras
på antal transaktioner Osqledaren ger upphov till under
ett år eller kostnader för Nymble, baserat på hur många
kvadratmeter av Nymble som utnyttjas av just Osqledaren.
Tanken med fullkostnadstäckningen är att visualisera hur
mycket de olika verksamheterna kostar ”egentligen”,
inklusive alla kostnader som man oftast inte tänker på.
OSQVIK — 50 KR
Resultatet blir att man lättare kan ta ställning till en specifik
del av THS verksamhet och hur den påverkar verksamheten i stort.
THS INTERNATIONAL — 27 KR
OSQLEDAREN — 30 KR
Till höger finner du ett cirkeldiagram som visar hur
medlemsavgiften fördelas och längre ner finner du ett
stapeldiagram som visar THS fullkostnadsmässiga resultat.
Det är baserat på Kårstyrelsens förslag av THS budget för
verksamhetsår 2013/2014 som Kårfullmäktige ska
besluta om den 2 maj. Siffrorna nedan bör alltså ses som
preliminära tills dess att Kårfullmäktige tagit beslut i
frågan. Varje stapel representerar ett resultatställe (det vill
säga verksamhet) inom THS.
UTBILDNINGSPÅVERKAN — 79 KR
MOTTAGNING, FÖRENINGAR OCH STUDENTIDROTT — 74 KR
SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER — 5 KR
STOCKHOLMS STUDENTKÅRERS CENTRALORGANISATION — 13 KR
SEKTIONSBIDRAG — 50 KR
FULLKOSTNADSMÄSSIGT RESULTAT
3 MKR
BASERAT PÅ BUDGETEN FÖR NÄSTA ÅR
+2 945 900 KR
+2 462 500 KR
2,5 MKR
2 MKR
1,5 MKR
1 MKR
0,5 MKR
-13 100 KR
0
-5 000 KR
+26 900 KR -1 483 200 KR -528 400 KR
-1 000 KR
+222 800 KR
-226 500 KR
-65 700 KR
-660 700 KR
-613 100 KR
-869 500 KR -1 588 400 KR +90 200 KR
-2 MKR
Medlemsavgiften, administration och löner till fast personal.
Positivt resultat pga höga administrativa intäkter från andra enheter
N
PE
N
GR
UP
PE
NÄ
RIN
GS
LI
VS
RU
P
GS
G
NIN
LED
UT
BIL
D
NIN
GS
EN
QL
ED
AR
OS
AR
MA
DA
NA
NT
SI
TH
PL
AT
O
ON
ER
NA
TIO
N
MN
DIO
NÄ
RA
FE
ST
&
EV
EN
DE
T
IKA
TIO
N
UN
KO
MM
OS
QV
IK
T
SE
KÅ
RH
U
EN
YR
EL S
ST
TIG
E
ÄK
LLM
FU
TR
EN
SC
-1,5 MKR
TH
-1 MKR
AL
T
L
PÅ
VE
RK
A
N
-500 MKR
+309 600 KR
Negativt resultat pga stor yta av Kårhuset och därmed höga "Nymble-kostnader" i fullkostnadstäckningen
//intervju
danica kragic
– redo för robot-revolutionen
5
Danica Kragic är robotforskaren som gjort raketkarriär
på KTH. Hon lär robotar steka pannkakor, och spår en
tänkbar framtid där alla har varsin ‘husrobot’, och tycker
det är helt rätt att robotar ska göra grovjobbet.
5
text//shayan effati
foto//kyriaki sarampasina
D
en rysk-amerikanske science fiction-författaren Isaac
Asimov skrev på 40-talet ett
antal noveller om människo­
liknande robotar och hur de kan vara
programmerade för att vara goda mot
människor, och redan 1948 skapades
den första självstyrande roboten. Ro­
botar har i filmer representerats som
de människoliknande robotarna vi ofta
kan se, till exempel i filmen I, Robot
där de fungerar som assistenter, men i
verkligheten används robotar till my­
cket mer simpla tjänster än att assistera
människor. I många industrier har ro­
botar bytt ut mänsklig arbetskraft, och
robotarna är mer ett par metallarmar än
de fantasifulla sci fi-robotar vi är vana
att förknippa ordet «robot» med. För
företag innebär detta enorma vinster då
det i princip är gratis arbetskraft efter­
som att kostnaderna efter startavgiften
är försumbara, men i och med deras roll
i samhället så har det bubblat upp oro­
14
OSQLEDAREN #5
Den fotbollsspelande dvärgroboten Nao är ett av Danicas forskningsobjekt.
ligheter. Hur ser deras roll i samhället
ut egentligen? Hur kommer deras roll i
samhället se ut om 20, 50 eller 100 år?
I jordbruk och industri har användan­
det av maskiner å ena sidan lett till en
enorm effektivisering men å andra sidan
ökad arbetslöshet. De används för att
hjälpa militären att attackera mål på
distans utan att själva riskera skada och
de kan mycket väl ersätta många av de
funktioner som utförs av människor. En
som är insatt i ämnet och som forskar
om robotar är Danica Kragic, professor
i datalogi på KTH. Hon anser inte att ro­
botar utgör ett hot för människan i sam­
hället, utan snarare att robotar kommer
komplettera människan i vardagen och
hjälpa oss när det behövs som mest.
På sjunde våningen på Teknikrin­
gen 14 går det att hitta avdelningen för
Datorseende och robotik, och där möter
vi upp den smittsamt skrattande avdel­
ningschefen Danica. Förutom smat­
OSQLEDAREN #5
15
//intervju
“För robotar och maski­
ner så förväntar vi oss
att de aldrig glömmer
eller aldrig gör fel – och
då är frågan vad vi har
för förväntningar på
intelligens.”
– Danica Kragic
trandet av datortangenter så är stället
knäpptyst och det är en miljö man kän­
ner sig trygg i. Hon guidar oss runt på
våningen under, där det finns labbrum
för deras robotforskning. Där arbetar
de med robotar som ska försöka efter­
likna människans kapacitet att kunna se
och känna. De flesta robotar där är sta­
tionära och har enbart två ögon och en
arm, men de kan programmeras till en
rad olika ändamål. Det är svårt att inte
dra på mungiporna när Danica berät­
tar om roboten som skulle lära sig att
diska, för att sedan skicka vidare disken
till en annan robot som skulle torka av
och rulla iväg till en hylla med disken.
Här är inte ändamålet det viktigaste,
utan snarare att kunna få roboten att
känna efter och utföra olika arbeten själv.
De experimenterar med ett brett sorti­
ment av existerande teknik, till exempel
med Xbox 360s spelkontroll Kinect samt
en fotbollsspelande människoliknande
dvärg­­­robot vid namn Nao.
tar vi oss att de aldrig glömmer eller ald­
rig gör fel, och då är frågan vad vi har för
förväntningar på intelligens.
D
anica förklarar att en
av de stora anledningarna till
att vi inte ser robotar i varda­
gen har att göra med vilken
investering det finns i den befintliga
tekniken. Att producera de högutveck­
lade interagerande robotorna kostar
enorma summor, mycket för att det
inte finns en industri för massproduk­
tion. För att detta ska finnas krävs en
efterfrågan, vilket inte finns idag. Re­
dan idag finns det maskiner som kan
utföra arbeten snabbare och effektivare
än människan, som att räkna stora tal,
lagra enorma mängder data och att svara
snabbast på Jeopardy-frågor (IBM:s su­
perdator Watson). Men människan är
fortfarande överlägsen inom de om­
råden som enligt Danica kräver kemiska
processer.
– Finns det saker som människor kan
göra som robotar inte kan göra? Abso­
lut, den sociala aspekten. Om en kvart
kanske du tittar bortåt och då kommer
jag se att du inte längre är intresserad av
vad jag säger.
Det märks att det är den sociala as­
pekten som Danica brinner för mest,
alltså att kunna använda robotar som
psykisk och kognitiv hjälp för de som
behöver någon vid sin sida konstant.
Hon berättar om sin fyraårige förstånd­
shandikappade son Jonatan som ofta
inte kan fatta rätt beslut, och om hur
forskningen inom hennes område kan
bidra till att personer med liknande bes­
vär kan ha någon som vakar över dem.
Det är svårt att säga när den övergången
kan komma att ske, för ju mer komplext
tillämpningsområdet är, desto mer kom­
plex behöver roboten vara. Och däri lig­
ger en utmaning: att kunna förstå sig på
hur människan kan komma att vilja
S
ka robotar vara leksaker
eller arbetare? Det är forskarna
som skriver robotarnas fram­
tid, men deras syfte råder det
delade meningar om. Enligt Danica är
robotarnas roll i det framtida samhället
självklar. Hon vill se en värld där äldre
människor, ensamma människor och
människor med utvecklingsstörningar
ska kunna använda sig av robotar för
att komplettera och underlätta deras
liv, och för att utöka syftet med den bri­
stande hemtjänst vi har idag. Men hon
nämner också att det bara är positivt att
ha robotar för andra syften.
– Jag ser fram emot ett samhälle där
det finns möjlighet för alla att ha en
robot hemma som kan göra någonting
som vi känner behövs. Om vi vill ha en
robot som bara kan städa golv så ska det
vara det, men om vi vill ha något mer så
ska det finnas att köpa. Det är som med
telefoner och datorer, att man väljer hur
kompletta saker man vill ha.
Men att nå dit krävs mycket arbete. I
forskningen vill man att robotarna ska
uppnå en intelligens likt den vi ser hos
människan – och då är frågan hur man
kan definiera vår intelligens.
– För robotar och maskiner så förvän­
16
OSQLEDAREN #5
Ett «robotansikte» Danica använder i sin forskning.
OSQLEDAREN #5
17
//intervju
använda roboten, om roboten har så många olika sätt att agera
på.
– Det kommer att ta väldigt lång tid tills vi kommer ha en bra
förståelse kring allt som kan gå fel. Det enda sättet att få det är
genom att människor behöver använda de här robotarna. Och
vi är ännu inte där. Det finns ingen massindustri, så robotarna
idag kostar väldigt mycket pengar. Saker som vi kanske vill ha
i vardagsrummet kostar just nu flera miljoner kronor att köpa.
Pengarna och utvecklingen går alltså hand i hand.
D
En utmaning inom robotiken framöver, särskilt om de ska användas inom vården, är att få dem att kännas mer mänskliga.
anica skämtar gärna när hon pratar om sitt ar­
bete utan att tappa allvaret i diskussionen. Hennes
kontor ser ut som ett vanligt kontor: lagom stökigt
med papper, en Mac-dator och bilder på familjen.
En av väggarna är täckt med hennes diplom och bemärkelser,
och det är inte så konstigt eftersom Danicas karriär har varit
lång och lyckad. Hennes online-CV visar ett stort antal priser,
styrelsepositioner och arbeten på andra universitet, och hon
har nyligen blivit utnämnd till en av Sveriges största super­
talanger av tidningen Veckans Affärer. Men att Danica sysslar
med robotar över huvud taget är en ren slump, enligt henne
själv. När hon var klar med sina studier i Kroatien så åkte hon
till Sverige för att bland annat hälsa på vänner och utbytess­
tudenter hon stött på i Kroatien, men också för att prova på
lite annat i livet. Då utlystes en doktorandtjänst inom robotik
och datorseende på KTH, vilket Danica inte var sen att nappa
på. Tanken var från början att åka tillbaka till Kroatien efter
sin examen, men när hon väl var klar så bestämde hon sig för
att stanna. Men efter
de tolv år hon haft
“Det finns många
sedan sin examen här
på KTH, så är det inte
jobb där det är bil­
hennes
forskning,
ligare att använda
maskiner eller arbete
som gjort henne mest
fem arbetare i Kina
stolt.
på till att lyfta
tunga saker än att
köpa en maskin”
– När man håller på
med forskning så sa­
marbetar man väldigt
mycket med män­
niskor. Man kan inte
klara sig som ensam forskare hur länge som helst. Jag är mest
stolt över de människor som jag handlett och vilka karriärer
de har gjort.
S
å var är vi om 20, 50 eller 100 år? Danica diskuter­
ar denna fråga väldigt frekvent, vilket är nödvändigt
när man håller på med forskning på så hög nivå. När
jag diskuterar det med henne så har hon en klar upp­
fattning om vilka mål vi bör lägga upp, samt vilka förväntnin­
gar hon tror är myter. Danica menar att det inte kommer bli en
ökad mängd krig bara för att det finns robotar som kan använ­
das till krigsföring, och hon låter lite trött på att robotik ofta
förknippas med krig. Men en fråga som engagerar henne mer
18
OSQLEDAREN #5
danica kragic
Namn DANICA KRAGIC
ÅLDER 41
Familj Stor och härlig - make och en son, far och mor
föräldrar, en syster
FAVORITROBOT
gentleman
C-3PO för att han är så elegant och en
INTRESSEN DESIGNA OCH SY KLÄDER – ÄLSKAR SIDENTYG
ÖvrigT ÄLSKAR ATT SKÄMTA OCH SKRATTA
är oron för risken att robotik ska öka arbetslösheten. Hon tror
att trots att robotar ersätter människor inom vissa områden,
så är det för det bättre.
– Om man jämför jobbmarknaden nu och jobbmarknaden för
50 eller 100 år sen så finns det idag många jobb som inte fanns
då. Det är väldigt viktigt att tänka på att samhället förändras
hela tiden. Det kommer nya behov och det är där jag tror att
vi kommer se den stora förändringen; när maskiner kommer
in och används på de jobb som är farliga eller rentav tråkiga.
Danica har en tanke om att vi människor ofta används
till alldeles för farliga jobb. Häromveckan mördades en taxi­
chaufför i Stockholm över en disput och arbetsförhållanden på
fabriker i Kina är så dåliga att arbetare börjat begå självmord.
Hon menar att det kommer skapas andra jobb ju mer vi ut­
vecklar samhället, och att robotar som ersätter människor på
jobb som människan inte ska ha leder vår samhällsutveckling
framåt.
– Det finns många jobb där det är billigare att använda fem
arbetare i Kina till att lyfta tunga saker än att köpa en maskin,
just för att en människas liv är billigare än en maskin. Det är
tråkigt och så ska det inte vara, men ett sådant samhälle har
vi nu. Varför tycker många fler att det är helt okej att inte titta
på den konflikten, för att sedan kritisera robotik och säga att
de fem kommer att bli utan jobb? De fem borde inte ha fått det
arbetet till att börja med.
Det är lätt att haka på och bli nyfiken på är både arbet­
slösheten och etiken i robotiken. Vad som också kan fascinera
en är tanken att om robotar har gått från fantasi till verklighet
på 60-70 år, hur ser då vårt samhälles teknologi ut om ytterli­
gare 60-70 år? Som en teknolog med stort intresse för science
fiction kan man hoppas på att det är som Danica säger, att vi
kommer bli vana med ett samhälle där robotar följer efter och
kompletterar många människor, likt det sättet som smart­
phones kompletterar vårt nöjesbehov. Men annars är det bara
att vänta på framtiden för att få veta mer än så.
OSQLEDAREN #5
19
//porträtt
Var det så ibland?
– Ja, självklart! Tvärtom var det ju ock­
så, att man tyckte det var tråkigt att de
slutade. Klart att det var så, människor
är ju olika!
Birgitta Westholm slutar
efter 39 år i kårens tjänst
text//hugi ásgeirsson
foto//sarah freilich
För 39 år sedan började en ung kvinna jobba som ständig sekreterare för kårordföranden på THS. Idag jobbar hon fortfarande på
kåren, även om hon sedan länge sadlat om från sekreterarrollen.
Nu gör hon sitt sista år på Nymble, och tycker fortfarande att det
är ett väldigt trevligt jobb. Men hur såg det ut när hon började?
N
är jag träffar henne på
kårexpeditionen en mor­
gon innan öppning plockar
jag fram min iPad som får
fungera som diktafon. «Tiderna har
förändrats», säger hon då, och fortsätter
berätta.
– När jag började satt jag och steno­
graferade åt ordförande på alla möten.
Tänkt vad mycket som har hänt. Här sit­
ter jag och pratar in i en iPad! Det var
ju så tjusigt att kårordförande hade en
sekreterare, och det var jag. När man
skickade ut inbjudningar så skrev jag
alla inbjudningskort för hand.
Positionen som kårordförandes sekreterare fanns kvar till
början av 80-talet, men när dator­
erna gjorde sitt intåg började Gittan
istället jobba på expeditionen.
Under de första åren på THS
var hon bara några år äldre än stu­
denterna själva, och hon var ofta
med även på festerna.
– Då hade man ju jätteroligt! Var­
je år så kom det nya människor och
om de något år var jobbiga så visste
man ju att det tar slut efter ett år.
Gittan poängterar hur roligt det
var att jobba på kåren som ung på den
tiden, och vi kommer in på hur kårlivet
har förändrats över åren.
– De verkade ha mycket roligare, de
som satt i styrelsen då. Det verkade inte
så fruktansvärt allvarligt. Nu tar de det
mer och mer på allvar, och det ska man
göra naturligtvis, men det tycker jag är
en stor skillnad.
Vad tycker du om den förändringen?
– Jag tycker det är lite av en nackdel,
för man ska ju ha kul också. Det verkar
så vansinnigt nu, man är nästan utbränd
och det kan ju inte vara meningen rik­
tigt, eller hur?
Att det har blivit mer seriöst, vad tror
du är anledningen till det?
– Då när jag börjande var det att vara
kårordförande en språngbräda rakt ut
i näringslivet, och det har väl planat ut
litegrann tror jag. Men då var den per­
sonen lite av en kung här. Det var lite
mer märkvärdigt än det är idag.
Tror du att det ökade allvaret har att
göra med att det blivit större demokratiskt tryck? Att det är större ansvar?
– Ja, definitivt. Med ansvaret följer ju
den mer seriösa bilden. Men jag tycker
samtidigt att det verkar så tungt. De job­
bar så mycket att de glömmer bort att
det kan vara en kul roll också.
V
i pratar mer om hur tider­
na förändrats för dem som
är anställda på kåren. Förut
bodde en fastighetsskötare i
Nymble – först där kårexpeditionen är
nu, och sedan uppe på övervåningen där
Osqledaren nu huserar.
– Men till slut stod de inte ut, för så
fort det var fest och det hände något så
knackade det på deras dörr. De bodde
här förvånansvärt länge, tills ungarna
flyttade hemifrån. Men till dess sprang
de runt i hela huset, fyra stycken, och
“Lilla sekreteraren,
och så ordföranden
som åkte taxi runt
hela stan.”
hans fru städade här i Nymble.
Det känns lite gammalmodigt, säger
jag, och lite av en tjänstekultur. Det
måste ha varit en speciell stämning, spe­
ciellt med tanke på de studerande som
ofta kom från priviligierade familjer.
– Nej det var ju inte kreti och pleti som
gick här då, så var det ju. Det var inte
svenssonsönerna direkt. Jag jobbade
bara deltid i början, och jag minns spe­
ciellt en kille, en ordförande med adligt
namn. Jag hade så vansinnigt mycket att
göra och sa att jag måste gå upp i tid. Då
sa han, väldigt arrogant, att «dina tjän­
ster behövs inte mer än så». Jag fick inte
gå upp i tid helt enkelt. Där har det blivit
en enorm skillnad – nu kan ju vem som
helst plugga här om man är tillräckligt
smart.
Kunde du känna av den typen av behandling ofta?
– Du menar att man hade olika klasser?
Absolut, så var det. Lilla sekreteraren,
och så ordföranden som åkte taxi runt
hela stan.
Gittan skrattar när hon tänker på
hur tiderna trots allt förändrats mycket
på 39 år. Hon berättar hur kårordförande
brukade klä sig i frack och åka limousine
runt stan. Det var väldigt glassigt, och så
var det fram till början på 80-talet.
– Sen fick man stävja det där på något
sätt. Man tyckte att man var en väldigt
viktig person då.
Hur var det med limousinerna, frågar
jag. Betaldes de ur egen ficka?
– Nej nej nej, och det var ju början till
slutet när det blev så dyrt och någon
började klaga.
blir kårens heltidsanställda ett organi­
sationens långtidsminne. Gittan minns
särskilt kårens hundraårsjubileum för
11 år sedan och alla de trevliga lunch­
erna genom åren. Men många minnen
har ju också att göra med fester och kon­
sekvenserna av dessa.
– Det var en gång för många år sen
som jag hittade kille som hade festat
hela natten när jag kom till jobbet en
morgon. Han satt skrattande som en tok
uppe i puben men alla fyra framtänder­
na utslagna. Jag fick säga åt honom att
han fick ta och åka till sjukhuset. Det
har varit mycket sånt. Det är ju en kul­
tur som är mycket festande, så är det ju.
U
nder alla år har det fun­
nits en otrolig mängd kansli­
chefer, och givetvis ännu fler
ordförande. Man skulle kunna
tro att det är svårt att anpassa sig till en
så speciell arbetsplats och Gittan håller
med men poängterar samtidigt att det
sällan varit ett problem – det är nämli­
gen väldigt låg personalomsättning på
kårexpeditionen.
– Det är en trivsam arbetsplats, det är
det! Annars hade jag aldrig varit kvar så
länge. Jag sökte ett jobb en gång som jag
också fick, men jag tackade nej till slut.
Så det har varit bra. Men för er låter det
väll helt vansinnigt att ha varit på ett
ställe i princip hela sitt liv!
Du går snart i pension –vad vill du
göra med tiden nu?
– Jag har ju lite ångest för att sluta
jobba. Jag tycker egentligen inte alls om
det, men min man vill att jag ska sluta.
Men jag ska ut och resa mycket, gärna
till Afrika. Sen tänker jag börja läsa
spanska! Så jag ska nog få dagarna att
gå, men det kommer bli väldigt vemod­
igt i början. Men det är klart att det ska
bli skönt att sluta ställa klockan.
Under sina 39 år har hon sett en hel
del och för en kår där studenter kom­
mer och går och ingen har ett minne
som sträcker sig längre bak än fem år
OSQLEDAREN #5
21
//intervju
I huvudet på
text//matilda kaba-liljeberg och erica edfeldt
illustration//gabriella sanchez karlsson
Hej Jesper! Du är ju med i P3:s institutet, om humor och vetenskap.
Bland alla knäppa teorier och uppfinningar, vilken är den knäppaste?
– Vi hittade en naturvetenskaplig
förklaring på spöken. Det var en kille
som kom på att i de hus där man säger
att det spökar så är det ganska ofta in­
fraljud, som gör saker med kroppen.
Vinden ligger på på ett särskilt sätt och
så börjar huset vibrera. Det skapar hal­
lucinationer och illamående, man börjar
frysa lite och synnerven störs. Plötsligt
ser man saker som inte finns och man
känner sig illa till mods. Vips! Så har du
ett spöke. Det är infraljud man jobbar
med när man skingrar folkmassor också.
Man riktar infraljud mot folkmassor, en
så kallad «brown note» för att man ba­
jsar på sig när man får det ljudet riktat
mot sig.
– Det här var det roligaste fenomenet.
Men om ni letar uppfinningar så tycker
jag om sådana som fanns för länge se­
dan. Som man inte fattade hur feta de
var. Ta ångmaskinen som ju revolution­
erade hela samhället. Men egentligen
uppfanns den ju för länge sedan. Jag tror
att det var i Egypten långt före Kristus.
Och så tänkte de bara «Rolig grej, men vi
behöver inte den. Vi har ju slavar.»
– Och så är det någonting med mag­
neter. Det är så jävla sjukt alltså.
Ok! Det låter skojigt. Finns det något
fenomen som du önskar vore sant?
– Jag skulle vilja att någonting kunde
vara större inuti än utanpå.
Kollat för mycket på Doktor Who?
– Nej, jag har aldrig kollat på det. Det
är något med science fictionserier från
BBC som är plastiga. Det är så himla ty­
dligt. Finns många skitsnygga såklart.
Men om jag ser att något är studiog­
jort så... jag ser ju att det där är papier
mache! Det är någonting med det som
gör att jag inte köper det riktigt. Tror jag
har för dålig fantasi. Jag måste bli lurad
helt och hållet.
– Men det vore praktiskt med saker
som är större inuti än utanpå. Typ i en
väska.
Du är ju idag journalist, komiker och
vetenskaps-radiopratare – vilket
var ditt favoritämne i skolan?
– I grundskolan tyckte jag om sven­
ska, när man fick hitta på historier. Se­
dan blev jag fruktansvärt intresserad
av historia och idéhistoria. Matte var
mitt sämsta ämne, och så gillade jag inte
kemi. Jag har alltid tyckt att kemi är fat­
tigmansfysik, för det är ju fysik EGEN­
TLIGEN.
Vad är ditt intryck av KTH?
– Jag har hängt där en del nu när jag
har intervjuat människor till Institutet.
Olika professorer och sådär. Det är my­
cket folk i stora ryggsäckar. Folk som är
väldigt intresserade av väldigt få saker.
Jag älskar att det känns som att om man
frågar rätt fråga kan man få en förklar­
ing som tar en timme. Det gör att jag
känner mig trygg.
Vilken är den mest intressanta personen du någonsin träffat?
– Jag minns en gång när vi tågluffade
så träffade vi en diplomat. Han var som
James Bond. Vi var några kompisar som
var sådär som när man tågluffar, du vet
lite skitig och luktar illa. Så ramlade vi
in på någon hotellbar. Jag var lite full,
så jag minns inte exakt. Men jag minns
att vi började prata med den här dip­
Det råa vädret slet i Ericas jacka där hon tappert
stod utanför Mariatorgets tunnelbana, uppgång
Mariatorget, förgäves sökandes efter Matilda.
Denna gång var det Erica som var ute i kylan, dit
som hon alltid förvisat Matilda. En ödets nyck,
denna kalla aprilmorgon. April april, tänkte hon
med en bitter underton av ironi. Blicken flackade,
mungiporna sjönk för varje förbipasserande. En
minut gick. Kanske två. Hon hade tappat räkningen.
I minst en minut stod hon där innan – till slut! – Matilda
aldrig kom. Med ett stadigt grepp och beslutsamhet ut­
strålandes längst hela den raka ryggraden tog hon upp
sin iphån och tryckte upp speed dial. Ett snabbt samtal,
ett långsamt beslut och flera älgsteg senare förenades de
i en kram i Hotel Rivals lobby. De var här. De var
tillsammans. De var i fel lokal.
Vi mötte Jesper Rönndahl en
tidig vårmorgon för att prata
om teknik, science fiction och periodiska systemet.
Jesper Rönndahl fyller i luckorna
foto: Paul Lindqvist
//intervju
lomaten och han berättade sådana sjuka
historier om olika människor han hade
träffat. Folk som skapar fred, det är
coolt. Det ligger så långt ifrån vad jag
gör. Inte för att jag skapar krig!
Hur långt kan du rabbla periodiska
systemet?
– Oj inte alls långt! Få se.. väte (pekar
på bordet) och.. (drar fingret åt höger)
helium. Sedan så.. (drar fingret tillbaka
till under syre och slår i bordet). Näe!
Har inte den typen av minne!
Haha jahaja. Kan du kanske istället
förklara Pythagoras sats för oss?
– Nej, jag är pissdålig på matte.
När du ser dig i spegeln, vem ser du?
– Jag tänker att jag ser någon som ser
lite skojig ut. Det är svårt att frikoppla
liksom. Jag vet inte om det hänger ihop
med att jag har jättedåligt ansiktsminne.
När jag rakar av mig skägget om jag haft
skägg länge, så kan jag stå och titta på
den där helt nya person som stod där.
En gång rakade jag en mustasch och
kände inte igen mig själv. Kunde stå där
och bara «What? Vad är det där för tysk
porrstjärna?»
Vilket är ditt favorit-te?
– Det beror på vad klockan är. Jag kan
inte dricka koffein efter klockan tolv. Så
det blir rött efter klockan 12 på dagen.
Man ska göra det starkt. Bladen ska ligga
i hela tiden.
Vilken teknisk pryl skulle du helst
vilja äga?
– Något med trådlös el, jag har ingen
pryl som utnyttjar det. Det vore coolt.
Apokalypsen kommer, vad tar du
med dig?
– Jag är för apokalypsen. Bästa typen
av filmer jag vet är post-apokalyptiska.
Jag tar med mig en jävligt bra karta för
att jag tror att det kommer bli hårdvalu­
ta. Jag antar att detta är några år fram
liksom. Man kan zooma in och kolla var
finns det rent vatten och olika naturtill­
gångar.
Varför flyttade du till Stockholm?
24
//filosofen
– Ursprungstanken var att jag skulle
leva lite tufft ett år eller två. Jag bodde i
Malmö innan och hade det gött och job­
bade på TV med olika ungdomsprogram
och så där. Och så bara rullade det på.
Och jag tycker inte om när saker bara
rullar på. Så då tänkte jag «Äh, nu skiter
jag i det här, nu flyttar jag till Stockholm
och ståuppar i olika källare och så där».
Så det var tanken. Två veckor efter jag
kommit hit så fick jag Institutet i knät.
“En gång rakade jag
en mustasch och kände
inte igen mig själv.
Kunde stå där och bara
‘What? Vad är det där
för tysk porrstjärna?’”
Har du något skämt som alltid går
hem?
– Jag hade länge ett skämt som jag an­
vände om jag inte fick de här stormande
skrattapplåderna på sista skämtet
på stand-upen. Då lade jag till ett
sista skämt. En kille cyklade och
polisen stoppar honom.
«Ser du inte skylten
där det står ‘ej cykel’?
Aha!» Säger killen,
«jag trodde de me­
nade att min cykel
var cool. Eeeeyycykel!». Folk gillar
det, jag körde det
i säkert fem år.
Men det är så klart skitroligt. Så det blev
inget med de sunkiga källarna tyvärr.
Också lite skönt. Någon gång i livet ska
man väl ha det lite tufft. Det får bli till
senare.
Hur skulle du beskriva din dialekt?
– Den är svårbeskriven. Där jag
kommer ifrån pratar man bredare
skånska än jag gör. I Lund är det
koloni av akademiker med en
särskild dialekt någonstans
mellan stockholmska och
skånska. Sen började jag
på radio. Tänkte att
jag skulle slipa bort
diftonger nu när
jag skulle prata
i radio, och så
slipade jag bort
fel diftonger.
Och så har jag
en knasig röst
på det.
Hämnden är ljuv sägs
det. När hämnades du på någon?
– Jag hämnades för inte så länge se­
dan. Vi spelade Settlers, brädspelet. Då
hämnades jag på en kompis som hade
stuckit mig i ryggen med en råvara. Det
var en söt hämnd.
jesper rönndahl
– Filosofie teknolog
text//Elham Kalhori
foto//stephen kirk
På Avdelningen för filosofi, KTH, forskar
doktoranden Karim Jebari. I ett samtal diskuterar vi filosofi som verktyg för att utreda
och tillämpa vetenskapen. Hur utbrett är
ämnet på skolan, och vad har det för värde
att blanda humaniora med teknologi?
«Jag googlade dig igår», säger jag
ganska tidigt in i samtalet. Förstås ska
man inte säga så om syftet inte är att
skapa tryckt och spänd stämning, men
någonting säger mig att Karim Jebari,
doktorand på Avdelningen för filosofi på
KTH med avhandling på ämnet etik och
risker, inte kommer haka upp sig vid det.
Mycket riktigt finner jag istället drag av
att ha roats i ansiktet mitt emot, och jag
fortsätter berätta om vad jag fann. En
blogg, konton till olika sociala medier
och en Youtube-kanal. Att Karim gillar
att sprida opinion kring sig står ganska
klart. Frågan är om temat är etik eller
provokation.
P
å sin Youtube-kanal har
Karim lagt upp filmer från sina
egna föreläsningar. De heter
Förbättra vår moral, Astrono­
miskt slöseri, Vad är en människa? och
Ungdomens elixir. Trots egna avstick­
are till Stockholms Universitet och hu­
maniora får jag medge att jag funnit mig
i teknologens lite mer robusta föreläs­
ningsrubriker. Vad gör egentligen en
filosof bland teknologer? Forskar, svarar
Karim, som berättar att hälften av tiden
går åt till att forska, andra hälften till
undervisning.
Avdelningen för filosofi är inte
den enda av humanistisk bakgrund på
KTH. Däremot brukar det vara sällsynt
att finna renodlad humaniora utan in­
slag av teknik eller management.
– Man kan säga att vi inte heller är en
klassisk humanistiskt institution, säger
Karim. Det beror väl på vad man menar
med humaniora, som normalt definieras
som studier av människan och män­
niskans kultur. Jag uppfattar att filosofi
inte är ett humanistiskt ämne, utan ett
tvärvetenskapligt ämne, som intresserar
sig för hur verkligheten också utanför
människan ser ut. Till exempel är jag
Född 1979 (33 år)
Bor stockholm
Från veberöd utanför lund
NU programledare i humorveten­
skapsprogrammet ‘institutet’ i p3
TIDIGARE med i radioprogrammet
pang prego, centralskolan i svt, programledare för «extra! extra» i tv3.
Övrigt
•vinnare av «årets rookie» i humorsm 2007
•Tycker om att laga mat, dricka öl,
springa, och ta reda på vetenskapliga fakta.
•startade humorsajten «rikets sal» tillsammans med Kringlan Svensson.
OSQLEDAREN #5
OSQLEDAREN #5
foto: Paul Lindqvist
25
//filosofen
“Jag googlade
dig igår”, säger
jag ganska tidigt
in i samtalet.
26
OSQLEDAREN #5
intresserad av hur vi kan reducera risker
som har med teknologi att göra, på mån­
ga sätt är det väldigt långt från vad de
flesta typiska humanister gör.
U
nder samtalets gång
återkommer vi till denna
uppfattning om filosofi som
element för att förstå andra
vetenskaper. Jag frågar om Karim har
någon teknisk bakgrund själv, varpå han
svarar att nej, han är en ren filosof. Han
menar att det inom västerländsk filosofi
finns en förgrening i ämnet, som delat
upp det i kontinental filosofi och analyt­
isk filosofi. Där har kontinental filosofi
dragit sig mer åt det klassiskt human­
istiska hållet; kontinentala filosofer in­
tresserar sig för människans historia,
människans konst, och man använder
sig av sådana referenser. Karims kontor
är uppdelat för två att samsas om, han
pekar på bokhyllan som tillhör kollegan
och säger där bor en kontinental filosof.
Mycket Nietzsche. I den kontinentala
filosofin är intresset centrerat kring att
placera processer och fenomen i ett his­
toriskt perspektiv. Man ser alltsammans
genom mänskliga ögon.
– Vi analytiska filosofer är mer in­
tresserade av att förstå verkligheten ur
ett vetenskapligt perspektiv, snarare än
ett mänskligt. Man kan inte säga att
filosofi är en ’science’ då vi inte utför
empiriska studier, däremot tror många
av oss att analytiska filosofer på något
sätt kan hjälpa vetenskapen. Personer
som är inblandade i vetenskapliga pro­
jekt kan göra framsteg genom att förstå
och analysera begrepp, och kanske
genom att diskutera etiska principer.
Etik är ett sådant område som närmar
sig humaniora, därför att etik nödvän­
digtvis måste utgå från mänskliga pers­
pektiv. Men etik har också en teknisk as­
pekt, som också är väldigt olik hur man
skulle närma sig etik från ett humanis­
tiskt perspektiv, där man istället skulle
kunna sätta en etisk fråga i en historisk
kontext, och se etik som en diskurs el­
ler som en ideologi framförd av en viss
part, för att den har vissa mål. Analytisk
filosofi tenderar att försöka se etik som
principer som i någon bemärkelse kan
vara tidlösa eller intersubjektiva, så att
de kan uppfattas till den grad att många
olika personer kan hålla med om dem.
Både etik och moral dyker upp när
vi pratar, som jag har förstått det bety­
der båda begreppen samma sak. Karim
bekräftar detta, men menar att det upp­
stått en viss särskiljning i definition.
– Det stämmer att etik är grekiska och
moral latin, på respektive språk betyder
det levnadsregler. Men de används på
lite olika sätt. En distinktion som man
ibland gör är att etik handlar om yrkese­
tik, moral syftar på en specifik roll. Som
medborgare har du ett visst etiskt ans­
var, som konsument, ingenjör, ekonom.
“Jag skulle exempelvis
aldrig anlita en filosof att
hålla en kurs i kärnkrafts­
teknik, och anser därför att
en teknolog inte är lämpad
att hålla en kurs om etik.”
Moral handlar i samma distinktion mer
om dig som individ, oberoende av ti­
tel eller roll. En annan mer akademisk
distinktion menar att etik refererar till
moralfilosofi, medan moral är moral.
Moralen ställer frågan: Bör jag donera
pengar? Etik resonerar: Hur bör jag
tänka kring att donera pengar, och vilka
etiska principer bör jag överväga?
Genom vårt samtal krävs ett viss
mått av utredning kring etikbegrep­
pet, och det känns som att jag öppnat
ett uppslagsverk. Det är förstås inte
konstigt när personen som kan rabbla
definitioner har många års erfarenhet
av forskning i ämnet. Mer besynnerligt
blir det faktum att etik finns i en mängd
kurser på KTH, där föreläsare inte be­
sitter samma erfarenhet. Har skolan
prioriterat filosofi till den grad att stu­
denterna får ta del av den på samma sätt
som vi lär oss matematik av kompetenta
professorer?
– Vår institution tillhör ABE-skolan,
vi ger kurser i etik på både grund- och
masternivå och har gjort detta i ungefär
tio år. I början var vi väldigt stora, men
den nya regleringen kring studenters
möjlighet att tillgodose sig med valbara
kurser har resulterat i att vi fått ställa
in flera kurser. Regleringen kring ut­
bildningen har uppmanat studenter att
inte söka kurser utanför sina skolor el­
ler program; det är dessutom mycket
olönsamt för olika KTH-skolor att köpa
kurser av varandra. I och med detta ord­
nar skolor i behov av etikkurser hellre
kurserna själva. Problemet är att jag
uppfattar att de inte är så bra på det. Jag
skulle exempelvis aldrig anlita en filosof
att hålla en kurs i kärnkraftsteknik, och
anser därför att en teknolog inte rimli­
gen är lämpad att hålla en kurs om etik.
Uppfattningen verkar emellertid vara
att etik är ganska lätt, att en person som
inte är utbildad kan hålla en föreläsning
i det. Är man gammal så kan man etik,
ungefär. Det är ett snävt sätt att värdera
svårigheten av ett ämne som inte ligger i
ens främsta område.
På flera sätt sker en kulturkrock i
världarna mellan filosofi och teknologi.
Karim tänker att det ofta finns en upp­
delning mellan dessa block, som är väl­
digt olycklig.
– Många humanister – och i det fältet
räknar jag in journalister – är aktiva i
samhällsdebatten. Om man läser DN
kultur eller diverse bloggar får man in­
trycket att teknologi inte har någon roll
alls i att lösa samhällsproblemen. Om
man å andra sidan pratar med teknolo­
ger verkar man tro att bara teknologi
kan lösa dessa. Jag tror att vi som
filosofer har tagit på oss uppgiften att
vara en bro mellan de här världarna,
öppna teknologernas ögon för politik,
ekonomi och sociologi – och vice versa.
V
ad bottnar sig uppdel­
ningen egentligen i? Karim
förklarar att humanister ge­
nerellt diskuterar ett inne­
boende problem i ett högteknologiskt
samhälle. Tekniken uppfattas som
någon slags ondska, och det finns en
stark moralisk aversion mot teknologi.
Uppfattningen hänger enligt honom
ihop med en puritanism som vissa hu­
OSQLEDAREN #5
27
//filosofen
//rubrik
manister eftersträvar, och att begrepp
som resursbrist och klimatproblem an­
vänds för att genomdriva visionen av
människor som lever spartanska liv, inte
äger bilar, bara ägnar sig åt att spela pi­
ano, går på teater och är upplysta, kloka,
fina samhällsmedborgare. Det kan tyck­
as vara en cynisk uppfattning, men jag
känner igen något i hans poäng.
– Man verkar tro att om man stödjer
forskningen som resulterar i jättebilliga
energisystem kommer vi inte kunna tv­
inga folk att sluta åka bil och konsum­
era skräp, eftersom att vi då ägnar oss
åt dessa vanor samtidigt som vi räddar
planeten. Många humanister som är av
det grönare slaget verkar vara oroliga
för att många samhällsproblem faktiskt
kan lösas med hjälp av tekniska medel.
Rädslan bottnar sig i att man inte löser
“Att vi tittar på TV3-produktioner,
kör stadsjeepar och åker till Thai­
land när vi egentligen borde titta
på Utbildningsradion, cykla och
baka surdegsbröd.”
det som de uppfattar vara det största
problemet: Att människor inte lever på
det sätt som förespråkas. Att vi tittar
på TV3-produktioner, kör stadsjeepar
och åker till Thailand när vi egentligen
borde titta på Utbildningsradion, cykla
och baka surdegsbröd. Jag menar inte
att min livsstil inte passar mer in på den
senare, jag motsätter mig bara till att
moralisera över att välja den första.
T
rots att Karim inte vill
moralisera framgår det att han
har uppfattningar om alterna­
tiva sätt att leva när vi talar
om termer i hans forskning. Vid min
googlade eftersökning har jag kom­
28
OSQLEDAREN #5
mit i kontakt med blogginlägg som talar
om transhumanism. Efter en utredning
av begreppet står det klart att Karim
tillämpar sin filosofiska analys på tekni­
ska innovationer.
– Transhumanism är en politisk
filosofisk rörelse, som ser sig själv som
en fortsättning på humanismen. Väsen­
tliga aspekter i humanismen säger att
idén om människan utgår från att män­
niskan bör använda sig av sitt förnuft
för att kontrollera världen och göra den
bättre. Att vi ska använda oss av utbildn­
ing och kultur för att utveckla oss själva.
Den här humanistiska synen är i princip
fundamentet för det moderna demok­
ratiska samhället. Transhumanismen
menar att man kan gå ett steg längre: Vi
kan använda vårt förnuft och vetenskap
inte bara till att förändra världen runt
oss, utan också för att förändra männi­
skans natur.
Enligt transhumanismen är män­
niskans natur inte given. Vi är inte slutet
på historien eller toppen av pyramiden,
vilket verkar vara den klassiska human­
ismens uppfattning. Istället förklarar
Karim att transhumanister talar om att
skapa nya typer av människor som är
klokare, godare och kanske lyckligare än
vi är idag.
– En transmänniska är en slags män­
niska som påbörjat en förändring­
sprocess av sin biologiska kropp, och
på samma gång tillbakavisat idén om
att människan är en helig, oföränderlig
produkt. Människan är ett projekt som
kan förbättras. På sätt och vis är du och
jag transmänniskor, vi är båda vaccin­
erade. Därmed är vi immuna mot massa
sjukdomar som genom historien plågat
och dödat vår art. Ett resultat av vårt
förebyggande mot sjukdomarna är att
vi förmodligen är klokare än om vi hade
haft dem. Vi vet till exempel att om en
människa under de sex första månader­
na av sitt liv blir svårt sjuk, så påverkas
dess förmåga att utveckla hjärnan, samt
hämmar den empatiska utvecklingen.
Vi är alltså redan de övermänniskor
som transhumanismen förespråkar. Åt­
minstone till en viss mån. Utvecklingen
kan fortsätta att accelerera med hjälp av
teknologi som genetisk ingenjörskonst,
men då idén innehåller stor provokation
är forskningen ännu i ett tidigt skede.
Om det är på grund av friheten att
uttrycka sin rättframma åsikt, eller vet­
skapen om inläggen på hans blogg, som
får Karim att framstå som en provokatör
kan jag inte avgöra. Förkärleken för att
igångsätta en diskussion är emellertid
uppenbar. När jag frågar om huruvida
ideologi (radikalism enligt egen utsago)
och undervisning går ihop, förklarar han
“På många sätt har
KTH blivit en skola
med yrkesutbildning­
ar; tanken är att man
ska bli ingenjör.”
att det finns en balansgång mellan att
engagera studenter i det intellektuella
samtalet, och att omvända individer.
Målet är ständigt att väcka en reflektion.
– Jag tror att folk i allmänhet tänker
efter när man provocerar dem, när man
utgår från att studenten inte passivt och
automatiskt tar in vad läraren säger,
grundat på att läraren är en auktoritet.
Vid provokation tvingas mottagaren att
vakna för verklig argumentation, vilket
stärker analysarbetet.
samma förväntan om diskussion mellan
föreläsare och mottagare som etik och
filosofi. Karim berättar att han uppma­
nar alla studenter på skolan att ta ett
sabbatsår efter mattekurserna för att
läsa matematik på Stockholms Univer­
sitet.
– Det är en jättestor skillnad. Sättet
man läser matematik på är helt an­
norlunda, man lär sig bevisa teorin på
ett annat sätt. Jag tror det kan vara en
nyttig erfarenhet för en ingenjör att
förstå att samma teori har flera sätt att
angripas. På många sätt har KTH blivit
en skola med yrkesutbildningar; tanken
är att man ska bli ingenjör. Detta blir
alltmer utpräglat i och med den snävare
valbarheten kring kurser. Attityden blir
därmed att man inte ifrågasätter ämnen
som intellektuella utmaningar, snarare
som något som bara ska läras in. Det
fungerar inte så. Vi behöver mer än per­
soner som kan räkna ut hållbarheten på
en bro. Vi behöver folk som kan närma
sig problem som är helt okända, som
kan ställa sig frågor som andra inte har
tänkt sig.
Kanske är det där vikten av tvärvet­
enskap ligger: Förmågan att tänka utan­
för norm. Jag frågar avslutningsvis om
filosofins attityd kring att öppna be­
grepp leder till ödmjukhet inför andra
discipliner.
– Ja, nä. Jag vet inte. De flesta filosofer
jag känner är egentligen ganska arro­
ganta.
Föreningsprocessen fortgår.
M
en KTH är en skola som
ger många kurser i veten­
skaper svåra att ifrågasätta
vid
inlärningsprocessen:
Matematik, fysik och kemi väcker inte
OSQLEDAREN #5
29
BIldreportage:
Jonas molander
5
Jonas Molander är en samlare och
pusselläggare. Han är en konstnär
som hittar pusselbitar i containrar
och grovsoprum, tar med dem till
sin ateljé och pusslar ihop dem till
något nytt, som tänjer på gränserna
mellan människa och maskin. OL
besökte honom för att se några av
hans verk.
5
Foto//Stephen Kirk
«Hand», skapad år 2013 av återvunnet material från skrivmaskin
«Kärlek», skapad år 2012 av brons
«Ryggrad 4», skapad år 2013 av återvunnet
material från potentiometrar
«Sovande band», skapad år 2012 av brons
«Storm», skapad år 2013
//ol testar
Osqledarens
Natureo Free
alkoholhalt
volym
betyg
pris
s
Sommaren börjar
närma sig (läs:
det snöar inte lika
mycket), och lika
självklart för årstiden
som nakenbad, ljumma
sommarkvällar och
att att Markoolio
släpper en ny låt är, är
att rosévinssäsongen
är igång. Därför tar
vi vårt uppdrag som
folkbildare på allvar
och presenterar:
Osqledarens
rosévinsprovning.
11–13 redaktions­
medlemmar utan
några egentligt in­
gående kunskaper om
vin (vilket kom fram
efter ett tag in i testet –
ungefär samtidigt som
kommentaren «Det
här är inte rödvin»
yttrades) var på plats
och fick bedöma ett
vin i taget, enligt
kriterierna doft och
smak samt samt fick
ge ett betyg på skalan
1–5. Tilltugg bestod av
diverse ostar, kex, hem­
bakt bröd, vindruvor,
melon, och choklad.
0,5 %
49 kr
Gran Feudo
75 cl 13 %
2
3
Söt till smaken, saftlik.
Mild men god smak. Ett
bra alternativ om man
vill ha ett (nästan) alkoholfritt alternativ, tycker
redaktionen.
«Helt okej – bra om man inte
får dricka på riktigt»
«Bra alkoholfritt val – mild
men god»
«Lurar alla med utseende och
doft – men inte smak!»
69 kr
m de minuty
75 cl 13 %
2
3,6
Syrlig spanjor med en
«fulsnygg flaska». Doften
var subtil, och smaken
hade rödvinskänsla. Aningen stickig i smaken.
«Lite för mycket rödvin för
att vara rosé»
99 kr
75 cl 12,5 % 300 cl
2
3,7
«Kitschig flaska, stack
ut.» Viss irritation mot
speglingen i «M»:et i
etiketten uppstod. Annars var den «Lättdrucken, ‘in a good way’»,
mogen, och fräsch.
«Typiskt uteserveringsvin»
«Smakar mest rödvin [av
vinerna i testet] – godkänt»
«Den var alldeles lagom
besk»
rené barbier
«Luktar vitt vin = gott.
Smakar vitt vin = gott»
«Klassiskt vacker flaska, eller
i alla fall ett försök till att
vara klassiskt vacker»
199 kr
2
2,6
rosévinstest
text och foto//axel hammarbäck
Château Riotor
13 %
75 cl
105 kr
2
2,3
Denna box designad av
Camilla Thulin lämnade
ingen oberörd. «Madonna
vs. Mormors gardin»,
«Modernt fräsch», och
«Medvetet ful» var
tre kommentarer. Och
vinet? Bärigt och fylligt
tyckte någon, någorlunda
blaskig en annan. Systembolaget säger «Torr
och bärig med inslag av
geléhallon».
«Hipsterflaskan!» var det
första omdöme som föll
på denna flaska. Söt med
besk eftersmak. Jättefriskt, lite läskande. OBS:
Beställningsvara.
«Perfekta ‘AW i Rålis’-vinet»
«Smaken är god, men smyger
in – lätt att bli full på!»
«Lite stickig, fräsch i
smaken»
«Låt dig inte luras av den
bleka nyansen, dyra priset
och klassiga etiketten»
domaine de
collavery
13 %
79 kr
2
Stoneleigh
13 %
75 cl 99 kr
4,1
Vinnaren i testet, var
extremt lättdrucken och
hade en klar «vitt vin»karaktär. Hade en svag
doft av päron. Funkade
bra med mörk choklad.
«Lättdrucket – bara positivt
att den inte smakar så mycket»
75 cl 13 %
2
3,2
«Inte så myket frukt el­
ler sprit, vilket gör den
lättdrucken»
99 kr
le pozzelle
75 cl 13 %
2
3,2
75 cl
75 kr
2
2,5
Ett fylligt och bärigt italienskt vin på druvorna
Negro amaro och Malvasia nera med förföriskt
vacker flaska. OBS: Finns
endast i Systembolagets
beställningssortiment.
Stoneleigh Pinot Noir
Rosé. Kommer straight
outta’ Nya Zeeland – detta rosé skulle kunna vara
en whiskey, om man går
på namnet. Söt, sträv, och
fyllig. Lättdrucken utan
lång­randig eftersmak
Jacob’s Creek Shiraz
Rosé. Välkänt namn, i rosétappning. Eftersmaken
lät sig väntas på, och var
något intetsägande.
«Jättegott», sade en
annan. Bra mellanmjölklagom-vin.
«‘Game of Thrones’-igt namn,
men skenet bedrar»
«Läskande och fräscht»
«Svag doft, lite frän i
smaken»
«Lättdrucken, säkert billig»
«Nä blä»
«Schtek – budget-schtek»
«Hade inte så stark doft,
men den starka smaken över­
röstar det blommiga»
«Torr, men lättdrucken»
«Går att dricka mycket av»
«Gillar’t!»
«Inte god, inte äcklig – håller
hela kvällen»
Jacob’s Creek
«Det var inte rött vin»
//sektionslokalsfrågan
snart dags för
omlokalisering?
text//shayan effati
foto//sara edin
Just nu händer det mycket i sektionslokalsfrågan på Campus Valhallavägen. W och
CL:s «Gråttan» är snudd på för liten, och
med växande sektioner krävs agerande.
Dessutom kommer byggteknik att flytta in
från Haninge 2015, samtidigt som Arkitekturskolan står klar. Så, vad händer tills dess?
D
et är inte helt okänt att
många studenter från andra
städer väljer bort KTH för
att det ligger i Stockholm.
Tanken på att studera i Stockholm är
inte lika lockande för den som söker
studentstads­känslan som finns i städer
som Uppsala och Lund, där universitet
ligger mer i fokus. Men KTH är dock ett
undantag från detta, där sektionslivet
och -lokalerna är en bidragande faktor
till studentlivskänslan. På senare tid har
det dock uppstått problem: att sektion­
slokalerna på campus Valhallavägen inte
räcker till, vilket lett till att studenterna
inte har någonstans att ta vägen. KTH:s
studenter har blivit för många för loka­
lerna.
– Jag har inte ätit i sektionslokalen
sen jag började i höstas. Det har varit
34
OSQLEDAREN #5
alldeles för trångt, säger datalogen Isak
Jägberg.
Vad upplever vissa studenter som
problematiskt? Först och främst stiger
antalet studenter på campus med en
stadig takt och på grund av det stiger
även antalet sektionsmedlemmar. De
sektionslokaler som tidigare delats ut
är inte längre passande för respektive
sektioner. Tolvan, sektionslokalen som
Elektro, Öppen ingång och Medicinsk
teknik delar på, ligger mittemot bibli­
oteket. När de tre sektionerna lätt fyller
lokalen så får vissa studenter ta sig till
andra ställen som känns mer lockande.
Industriell ekonomis sektionslokal har
“Jag har inte ätit i
sektionslokalen sen
jag började i höstas.
Det har varit alldeles
för trångt”
– Isak Jägberg, Data
blivit alldeles för liten för det antal stu­
denter de har, medan arkitektur inte ens
har någon lokal.
Amir Moemen är en av många ingen­
jörer som har den lilla källaren Gråttan
som sin sektionslokal. Han tillhör sek­
tionen CL - Civilingenjör och lärare, men
sektionslokalen delar de med sektionen
W – Energi och miljö.
– Lunchen är kaotisk, men den är
såklart problematiskt för de flesta sek­
tioner. För att folk ska få plats i lokalen
så är det packat med bord, vilket gör det
trångt att förflytta sig och svårt att kom­
ma in. Men om man inte är i tid så finns
det inte ens plats att sitta och många
gånger får folk stå upp och äta.
Det som gör att Gråttan blivit ett
aktuellt ämne är att ännu en grupp stu­
denter ska flytta in i lokalerna, nämligen
de som ska börja den nya utbildningen
«Lärarutbildning teknik». Samtidigt
växer de två sektionerna som redan
finns där varje år. CL blir allt större och
W har bara haft tre årskullar hittills,
vilket betyder att två årskullar till kom­
mer flytta in innan tillväxten avtar. Det
är inte bara en trivselfråga, utan viktigt
ur säkerhetsaspekt.
– Man kan alltid önska en större sek­
tionslokal, men i nuläget verkar det
omöjligt, säger Amir Moemen.
A
tt lösa problemet är
egentligen lättare sagt än
gjort. Uthyrandet av loka­
lerna till sektionerna går i en
lång kedja och är en kompromiss mellan
sektionen, THS och KTH. Alla sektion­
slokaler ägs av det statliga bolaget Akad­
emiska Hus, precis som alla andra KTH:s
lokaler, men de hyrs ut till KTH. KTH
låter sedan sektionerna få använda dessa
lokaler gratis, i ett samarbete med THS.
Antalet lokaler är såklart begränsade, så
därför har de låtit THS fördela lokalerna
rättvist mellan de olika sektionerna.
Men ju mer sektionerna har växt, desto
mer problematisk har situationen blivit.
Vad som även försvårar situationen är
att långt ifrån alla sektioner är missnöj­
da med sina lokaler, vilket leder till att
en omplacering av vissa sektioner skulle
kunna misgynna andra.
När jag talar med Douglas Victor,
studiesocialt ansvarig för THS, nämner
han år 2015 som ett år då en stor om­
organisering kommer ske. Inte nog med
att det kommer flytta in byggvetenskapstudenter från Haninge, utan den nya
byggnaden för Arkitekturskolan som
just nu byggs vid entrén till campus ska
stå klar. Allt som allt blir det över 1200
nya studenter. Inga aktioner är hittills
faststämplade, men planeringen för att
kunna lösa den nuvarande situationen
är redan igång i ett samarbete mellan
THS och KTH:s miljö- och byggnad­
savdelning, MBA.
Doris Serrato från miljö- och byg­
gnadsavdelningen tror på en ljusare
framtid med sektionslokalerna. Men
planeringen inför 2015 har precis bör­
jat, därför är det svårt att säga exakt vad
som kommer att hända. Hon pratar ock­
så om att det behöver ageras till år 2015,
och då behöver det ske stora förändrin­
gar samt att man inte ska glömma någon
sektion för att inte begå ett enligt henne
likadant misstag som år 2010, ett år då
en liknande omfördelning skedde.
– Det var THS Centralt som fördelade
lokalerna då. Jag har uppmärksammat
dem om att de inte tog tag i frågan om
Indeks [Sektionen för Industriell Ekono­
mi, reds. anm.] lokal just då. Indeks sek­
tionslokal var från början tänkt som en
tillfällig lokal, men efter det så har det
inte varit någon som tagit tag i frågan.
Den här gången samarbetar vi med THS
Centralt för en rättvis fördelning.
om, tillsammans med området runtom­
kring. Detta samtidigt som andra lokaler
har tänkt byggas och att gamla lokaler
görs om. Att få ihop det är enligt henne
ett pussel, men att de vill försöka få det
så rättvist som möjligt samt se efter stu­
denternas behov just nu.
– Detta är inte en statisk organisation,
berättar Doris. Vi kan bara planera för
de närmaste tre åren, men vi kan inte
veta vad som kommer hända om fyra år.
Om det är en ny situation om fem år så
får vi planera om.
En överväldigande majoritet
av de drygt 25 personer jag frågade på
olika ställen på campus tyckte att deras
sektionslokal är viktig för studentlivet.
Det är inte bara en lunchplats, utan även
kanske en undanflykt och en mötesplats.
Att vissa sektionsmedlemmar då känner
att lokalen inte räcker till har blivit ett
problem, inte bara för studenterna utan
även för ledningen. Enligt Douglas Vic­
tor finns det inga korttidslösningar och
därmed inga korttidsplaner. Den omor­
ganisering som är på väg tar tid men ska
förhoppningsvis lösa de problem vi ser
idag.
Hon nämner även att bland annat
lokalen för fysiksektionen ska byggas
OSQLEDAREN #5
35
//allt grönt
det våras för
trädgården
OL var på kvällskurs på Slottsträdgården
Ulriksdal, med Sofia Johansson och gästföreläsare Tyra Hallsénius Lindhe.
D
u ska inte tro det bli
som­
mar, ifall inte någon
sätter fart. Såhär i vårtider
borde alla hjälpa till och
skjuta på farten lite. Vi drog vårt strå
till stacken och åkte på köksträdgårdskurs på Slottsträdgården Ulriksdal. I
god tid (läs: dålig tid) begav vi oss i väg
mot Slottsträdgården. Vi hade valt (läs:
gjort det fruktansvärda misstaget att)
åka kommunalt. En kort promenad
(läs: låååång promenad) i skymningen
(läs: mörker!), i det gröna (läs: gyttjiga
marken), senare kom vi fram. Ulriksdals
Slottsträdgård är verkligen väldigt vack­
ert – och alla som läser måste göra sig
själv tjänsten att ta sig dit i sommar. Det
är helt underbart! Men, vänligen, åk bil.
Vi nådde slutligen vårt mål: en
konferenssal inne på området där vi nu
skulle insupa två timmars trädgårdskunskap. Nöjda med att vara framme
hällde vi världsvant upp fin-té i tyg­
Denna bild är på makronäringsämnena. När
vi såg detta insåg vi att krukväxterna hemma
skulle få sig en svaveldusch
s
Fosfor – rotfrukter förbrukar mycket sådant.
Kväve – man ser på en planta att den har
kvävebrist genom att de äldre löven längre
ner blir bruna. Detta eftersom kräve är mobilt
och prioriterar de nya bladen.
Svavel – svavel är ej mobilt. Så svavelbrist
upptäcker man om man ser att det är brunt
lite överallt på plantan. Som stannar där.
text OCH FOTO//Erica Edfeldt
OCh Matilda Kaba-Liljeberg
påsar, sänkte ner dem i kopparna och
fyllde koppen med ångande varmt...
kaffe. Ett snabbt ögonkast runt i salen,
där stolar stod placerade framför en
mindre scen fylld med blommor och
“Vi får tipset att man kan
göra ‘lerbollar’ av jord
och blandade fröer att
ta med oss och slänga ut
där det ser lite trist ut.”
krukor, bekräftade att ingen sett. Ett
kvickt kopp-byte och «bra stol»-väljande
senare och det rullade igång.
Tyra Hallsénius Lindhe kallar
sig själv kreatör och inspiratör. Hon
beskriver sig själv som «frukstansvärt
kreativ», och menar på att hälften av
hennes kreativitet ibland vore nog. Det
som fascinerar henne med växter är att
de alla kommer från små, små frön som
man kan ha i fickan. Vilket hon har, och
är bra vid spontan plantering – upplyser
oss Sofia Johansson om, ansvarig för
frilandsodlingarna på Ulriksdal. Vi får
tipset att man kan göra «lerbollar» av
jord och blandade fröer att ta med oss
och slänga ut i där det ser lite trist ut.
Tydligen kan man se vilken väg en av
de Ulriksdals-anställda tar till jobbet.
Och visst ser vissa avnsitt av vägen till
Maskin lite tråkiga ut? Läge.
D
e flesta teknologer har
inte en trädgård. Men om
man har en fönsterbräda
el­
ler balkong så är hem­
ma-odling doable. Potatis i hink på
balkongen är en riktig hit. Jordärtskockor är en lite lyxigare variant som
också fungerar bra. Glöm bara inte
att göra ett hål i botten på hinken så
att vattnings-vatten kan
rinna ut. Ett annat tips är
att odla i champinjonlådor
(plastiga med massa hål i).
Optimala odlings-­«krukor».
Dessa har mataffärer gott om
och de blir glada om man kom­
mer och hämtar.
På den lilla balkongen job­
bar utrymmet emot en. Lös­
ningen: Odla på höjden. Som
växtstöd kan man använda grenar man
hittat i skogen. Både ekologiskt och
ekonomiskt. Kanske låter du brytbönan
Isabel klättra upp i dessa.
En annan besparing du kan göra är
att börja odla egen ruccola eller annan
smaskig sallad. Slipp betala dyrt för
dessa i mataffären– samtidigt som du
kan se det växa (och det är ju kul). Vi
vill även tipsa om en joker: Sparris­
sallad. Detta är en delikatess i Japan.
Det är som en stam som man kan klippa
bort salladsblad ifrån under sommaren.
Och – le grand finale – äta stjälken som
en smarrig sparris. För mer trädgårdsinspiration – spana in Tyras blogg:
[ http://tyras-potager.blogspot.se/ ]
36
OSQLEDAREN #5
växtkemi
Andra smarta hacks
• Om lite ogräs mot förmodan skulle dyka upp
på balkongen – ät det. Om inte i sallad så i
soppa eller paj
• Odla hemma med extra ljusrör? Växter före­
drar kalla gröna, annars blåa.
• Så i omgångar såvida du inte tänker äta allt
på en gång. En veckans mellanrum åter väl
bra?
• Jordärtskockor kan man skörda ända till
november.
• Humleskott kallas för fattingmanssparris.
När dina brygga-öl-själv drömmar och gör
allad samtidigt. Varning. Den växer «för»
snabbt.
• Vattna ordentligt så vattnet kommer djupt
ner. Då kommer rötterna djupt ner och blir
tåligare. Stoppa ner handen och kolla!
• Lev vilt och beställ fröer från Seed Savers Ex­
change i USA. Så mycket galet på en gång. Så
helt utdöda växter. Eller inget alls - för kanske
fastnar de i tullen. YOLO.
//ol gör
OL GÖR
THE OTHERS
Åter tillbaka på campus Valhallavägen där vi
ändå måste fråga om vägen för att hitta rätt. Sist
men inte minst för OL Gör The Others besöker vi
idag Röda Korsets högskola.
Utan Gränser. Utbildningen är ungefär
sex veckor lång, och man ska efter den
vara beredd att rycka ut till exempelvis
Syrien.
Löfgren berättar att det är un­
gefär 95 nya studenter som börjar varje
termin och 550 totalt sett på tre år. Vid­
are berättar han att verksamheten snart
kommer att utökas och att de räknar
med 105 studenter per termin år 2014.
Utökningen behövs då konkurrensen
är hög. Det är ungefär fyra sökande till
varje studieplats, och det krävs i princip
fullt betyg för att ha en chans att kom­
ma in. Dessutom finns det också några
så kallade «fria platser» där det går att få
en plats på skolan genom intervjuer och
meriter.
V
i går ned för några trappor
och kommer till den rödaste av
korridorer man kan tänka sig.
Alltså röd-röd, verkligen jät­
teröd (tankarna går genast till filmen The
Shining). Stora rastrerade – röda – tavlor
prydda av viktiga människor hänger på
väggarna, bland annat Florence Nightin­
gale. Som en av grundarna till det mod­
erna sjuksköteskeyrket passar hon väl in
där på väggen. Löfgren berättar att hon
var väldigt driven, resultatinriktad och
nästan hård till sitt sätt att vara. Hon,
tillsammans med Emmy Rappe som
grundande sjuksköterskeutbildningen
(som också pryder väggen i ett av hög­
skolebyggnadens rum) var två pionjärer
som vågade utmana och som inte var
rädda för förändring. När vi frågar om
de skulle smila ned från tavlorna om de
hade möjlighet skakar Löfgren på huvu­
det «De skulle inte le, de skulle snarare
jaga på! Men de skulle gilla det vi håller
på med här på skolan».
Studenterna fick i december förra
året en helt egen våning dedikerad för
plugg och umgänge. Det är alltså där
vi befinner oss nu. I den illröda kor­
ridoren, fint matchat med mörkgrönt
matrum och ljusgrön servis i diskställ.
Ett par rader mikrovågsugnar, tidningar
i tidningsställ och puffiga sittkuddar.
Längre ned i korridoren vätter glasdör­
rar mot grupprum, kårexpedition, kläd­
skåp och kliniska träningscentrum. Det
sistnämda är, namnet till trots, inte ett
superhygieniskt gym. I rummet står
två plastövertäckta sjukhussängar där
studenterna under utbildningen ska
öva på att mäta blodtryck, sätta nålar
och ta blodprov. «Gör det de på var­
Florence Nightingale, en av grundarna till
det moderna sjuksköterskeyrket.
text//sara edin och elisabeth ingvar
FOTO//elisabeth ingvar
Solen tittar fram lite extra idag när vi ska
göra vårt reportage och vi har bytt ut dunjackan mot den hippa läderjackan. Det är
svårt att inte le stort, fastän vårt soliga
humör blandas med en lätt släng av melankoli. Det är trots allt sista gången vi två
gör OL gör och vi avslutar denna årslånga
campusrundvandring med Röda Korsets
högskola.
Någonstans i labyrinten av om­
byggnationer och i närheten av Syster O
Bror svänger vi av mot ett svart hus med
en rund fasad och stora fönster. Vi kliver
38
OSQLEDAREN #5
in och traskar trevande upp för trappor­
na. Vi ser oss omkring och letar planlöst
efter någon vi inte riktigt har bestämt
en mötesplats med, men vi hoppas på
det bästa. Mycket riktigt hittar vi kor­
ridoren där skolans överhuvud står och
konverserar med en i personalen. Solen
som skiner in i fönstret bakom honom
skapar en ståtlig siluett i motljus. Han
betraktar våra kameror och anteckn­
ingsblock och klargör att vi kommit rätt.
Rektor Tommy Löfgren sträcker fram
en hand och hälsar.
Vi börjar med en rundvandring i
byggnaden. Väggarna varvas av ele­
ganta porträtt och gamla skåp med sil­
verserviser. Löfgren berättar att de fick
med sig massa saker i flytten från Dala­
gatan till Campus Valhallavägen år 2004.
Själva utbildningen av Röda korset star­
tades 1866, vilket förklarar mängden
prylar och gamla sjuksköterskeuniform­
er som man samlat på sig.
På Röda Korsets högskola stud­
erar de alltså grundutbildning för sjuk­
sköterska på tre år. Förutom den går det
att gå vidare med specialistubildningar
efter några år i arbetslivet. Sedan finns
det också kortare uppdragsutbildnin­
gar, som den man har just nu för Läkare
Tommy Löfgren, rektor för Röda Korsets högskola
OSQLEDAREN #5
39
//ol gör
oss vänligt och fnissar åt att vi lyckades
hitta det äldsta pluggänget på skolan
då några av dem är över fyrtio år, andra
trettio. De berättar dock att medelåldern
blir allt lägre för varje år, «det är väl vi
som drar upp snittet skulle jag gissa»,
skrattar en av dem. Många som läser
på skolan har barn och «ett liv hemma»
vilket gör att studentlivet på skolan inte
består av så mycket mer än pubar en el­
ler två gånger i månaden och en endyg­
ns-inspark i början av terminen med
lekar och fest. Ändå menar kvinnorna
vi pratar med att skolan är så pass liten
att gemenskapen blir väldigt bra, och
att alla hejar på varandra i korridorerna.
Tempot på plugget är högt och ämnena
är svåra. På Röda Korsets Högskola läser
de en kurs åt gången och trettio hp per
termin. En av dem berättar att hon läser
en kurs nu liknande en som hon har
pluggat på en annan skola tidigare, men
att det som skulle läras in på ett halvår
där motsvarar en månads studier här.
V
andra?» frågar vi, lite smått nervösa
inför tanken att behöva sätta nålar på
en klasskamrat. Vi lånar knappt pennor
av varann. «Nej, då» säger Löfgren och
skrattar till «De tränar på plastarmar».
Diskussionen fortsätter sedan med hur
verklighetstrogna armarna är - finns det
artärer i dem? Sprutar det blod? Vi får
förklarat för oss att det finns armar som
är så pass high tech, men att de inte an­
vänds på skolan. Arma armar.
Vi går tillbaka till korridoren och
slår oss ned i ett sammanträdesrum.
Det känns viktigt. Rektor Löfgren är
chef för verksamheten och de cirka sex­
tio fast anställda som jobbar här. Det är
han som ser till att studenterna får den
utbildning de ska ha. Skolan samarbetar
med sjukhus och kliniker runtom i länet.
Lite mer än en tredjedel av tiden är stu­
40
OSQLEDAREN #5
denterna ute på olika sjukhus, och den
övriga tiden pluggar de här. Vi frågar
vad skillnaden är mellan Röda Korsets
Högskola och Sophiahemmet, och Löf­
Diskussionen fort­
sätter sedan med hur
verklighetstrogna
armarna är – finns
det artärer i dem?
Sprutar det blod?
gren svarar att grundutbildningen för
sjuksköterska är väldigt snarlik från
skola till skola. Det som skiljer är väl att
vi förmodligen har mer katastrof- och
akutvårdsutbildning, fortsätter han.
S
amarbeten sker mellan
skolan och KTH. Löfgren berät­
tar att de blir allt fler i och med
en mer teknikriktad sjukvård.
Ett konkret bevis på samarbete skolorna
emellan är en ny professur där skolan
samarbetar med KTH vårdvetenskap.
Tio sökande meritbedöms i nuläget och
förhoppningsvis kommer en person fin­
nas på plats till hösten.
Rektorn tackar för sig och vi smy­
ger fram till några studenter som sitter
och pluggar. En av dem har googlat fram
någonting på telefonen och läser högt.
Vi uppfattar «... löper längs kotpelaren
och in i kraniet, genom foranum mag­
num (? …) förenas i en storartär», innan
vi ödmjukt avbryter dem. De välkomnar
i tackar och knäpper en
sista bild. Vi är klara på Röda
Korset och således färdiga
med OL gör The Others. Det
är en märklig känsla som smyger sig
på när vi går hem till Nymble. Under
läsåret har vi besökt fem helt skilda värl­
dar. På Campus Valhallavägen bortom
kårhusets trygga väggar, finns det sång­
fåglar som kan ta den högsta, längsta
och starkaste av toner. Vi har jonglörer,
dansare och trapetshoppare som tränar
hårt i en byggnad och militären med
vackra uniformer och raka ryggar i en
annan. I Kista finns det en värld närmare
vår egen, men ändå så pass annorlunda
och högteknologiskt. Nu har vi dessu­
tom fått lära känna sjuksköterskorna.
Tänk vilken fest om alla kunde samlas
under samma tak – ett helt universum
av yrken. Det är så lätt att fastna i inte­
graler, fouriertransformer och elkretsar,
och svårt att tänka sig att dessa parallell­
världar förekommer samtidigt som vår.
Ändå är det så att var gång som vi har
vandrat in i någon av byggnaderna un­
der den här reportageserien har det varit
vi, och inte de, som är The Others.
OSQLEDAREN #5
41
VETENSKAP OCH SPORT
med ingrid kjellström (endorfinkick.com)
foto, HEADER/FOOTER: stephen kirk
cykelspecial
5
Våren är här och det finns inget vårtecken så vackert som synen av en sopbil som rensar
gator och cykelbanor rena från grus! När detta skett och termometern visar stadiga plusgrader finns det inga bortförklaringar goda nog till att inte cykelpendla till och från skolan.
Vinsterna med detta är många – insparade CSN-slantar på att inte köpa SL-kort, träning
inför strandsäsongen och tid till att låta hjärnan smälta all kunskap från skolan. För att göra
ditt liv som cykelpendlare enklare och behagligare är en bra start att rusta upp cykeln inför
säsongen och dessutom lära sig vilka regler som råder i trafiken.
5
Trafikregler för dig som cyklar
Cykelbana
Stockholm är en stor stad med mycket trafik i rörelse och
du kan skada både dig själv eller någon annan om du inte är
uppmärksam. Dessutom kan du få böter om du inte följer
trafikreglerna.
Om det finns en cykelbana ska den användas. Reglerna för
placering är desamma som på vägen: du cyklar på höger sida
och gör omkörning till vänster.
Cykelöverfart
Om körfältet eller körbanan är beläget till höger i färdriktnin­
gen får du cykla där.
På vissa ställen finns så kallade cykelöverfarter som är
markerade med vita kvadrater i vägbanan. Här måste du som
cyklist vara försiktig och bara korsa vägen om det kan ske uta
n fara. När du kommer in på en väg från en cykelbana har du
dessutom väjningsplikt.
Övergångsställe
3) Däcken – Behöver pumpas och kontrolleras. De ska inte
vara torra, ha sprickor eller några föremål intryckta i sig.
Dessutom ska de ligga jämt mot fälgkanten.
4) Bromsarna – tryck in ett bromshandtag i taget och
bra på din hoj. Be en kompis cykla bakom dig och trampa på
i bra fart på lättaste växeln. Om du vaggar på sadeln sitter du
för högt och om du studsar lite när du får upp farten sitter
du för lågt. Styrets höjd är mer än smaksak, men tänk på att
minst en tredjedel av sadel- och styrstolpen måste vara nere i
röret för att det ska vara säkert.
6.
4.
5.
din cykel enligt Trafikverkets regler. Därför gör du bäst i att
se till att din cykel har följande:
• En lykta baktill som kan visa rött ljus bakåt och tydligt
kunna ses på avstånd.
• Strålkastare framtill som kan lysa vitt eller gult.
• Röd reflex baktill.
• Vit reflex framtill
• Vit eller orangegul reflex åt sidan
• Ringklocka
• Hjälm om du är under femton år, men om du inte har
hjälm på dig har du kanske heller inget att skydda?
uier
Utrustning – du kan bli fälld för böter om du inte utrustar
lq
skeva. Är fallet så kan en eker vara lös eller saknas. En lös
eker går att justera till viss del själv tills hjulet blir rakt om du
är lite fingerfärdig. Annars rekommenderas att du lämnar in
det i en cykelaffär för riktning.
När du cyklar på en gågata eller ett gångfartsområde är högsta
hastigheten gångfart och du har väjningsplikt mot gående.
A
2) Hjulen – Snurra dem för att kontrollera att de inte är
6) Sadeln – justera sittställningen och se till att du sitter
Det råder diskussioner kring att det ska bli förbjudet att an­
vända mobiltelefon när man cyklar och forskning pekar på
att fler olyckor sker dem som vistas i trafiken med hörlurar i
öronen. Använd sunt förnuft för att inte skada dig själv eller
andra medtrafikanter!
3.
2.
c
en lång och kall vinter. Smörj kedjan när den är torr och ren –
att olja på en skitig kedja samlar på sig mer smuts som sliter
ner drev och klingor. Använd inte vanlig motorolja utan en
lättflytande, torr olja som inte drar åt sig smuts på samma
sätt. Efter några hundra mil kan kedjan även behöva sträckas
– kolla om behovet finns genom att se om det finns ett spel
på ungefär två centimeter då man med fingret drar den upp
och ned. Om du cyklar flitigt under en säsong behöver kedjan
bytas varje år.
Gågata eller gångfartsområde
Cykla med mobil/hörlurar
u
1) Kedjan – Behöver med största sannolikhet smörjas efter
5) Växlarna – prova att cykla en sväng och växla igenom
hela registret för att se att alla lägen fungerar och att det även
går att byta enkelt mellan dem. Växelvajrar tänjs med tiden
och behöver då justeras för att växlarna ska fungera perfekt.
Det är inte förbjudet för dig som cyklar att korsa en väg på ett
övergångsställe, men övergångsstället är «tänkt för gående»
och bedöms därför som olämpligt att cykla över. Om du kliver
av cykeln och leder den gäller samma regler som för gående.
En cyklande som ändå korsar en väg på ett övergångsställe har
alltid väjningsplikt både mot gående och mot fordon på vägen.
Cykel räknas som ett fordon i lagens mening och det är alltså
olagligt att cykla om du druckit så mycket att du inte kan
hantera cykeln på ett säkert sätt. Däremot finns inte någon
rattfyllerigräns på 0.2 promille och rattfyllerilagstiftningens
straff kan således inte tillämpas.
:L
göra det innan du föste in cykeln i förrådet till vintern. Om
du har varit flitig och cyklat under vintern är cykeln full med
salt och sand och har gjort sig förtjänt av en tvätt. Använd
vatten med lite diskmedel och en diskborste eller tandborste
till kedjan. Proffsen använder dieselolja, men det strider mot
all miljövänlighet.
bromsbeläggen inte slitna och att de sitter rakt och jämt i
förhållande till varandra. Behöver bromsarna justeras gör du
det genom att spänna vajrarna, är beläggen slitna behöver
de bytas.
Cykla full
I llustration
Tvätta av cykeln – Antagligen var du inte duktig nog att
Bussfil
1.
gunga cykeln fram och tillbaka. Inget glapp ska kännas i
hjul eller bromsar. Om du har en fälgbroms – kontrollera att
42
OSQLEDAREN #5
OSQLEDAREN #5
43
//internationellt
by, sedan kunde de driva lampor på kväl­
len. De fick en dag som blev fem timmar
längre. Vi har fått en bra bild över byn
och området och vi har pratat med folk
om vad som faktiskt behövs där nere och
kommit fram till att vi ska fokusera på
vatten. De har tillgång till dricksvatten
men det är jobbigt att ta sig till källan.
Det är barn som bär 20-litersdunkar på
huvudet. Vår tanke är att vi ska instal­
lera en pump som mekaniskt kan pumpa
vatten från källan till byn. Den har in­
genting med solenergi att göra, men vi
tror att vi hittat ett verkligt behov ändå.
Om vi kan ta fram en mekanisk pump
som kan byggas där och som kan spridas
till andra byar, då har vi kommit långt.
Anna, vad handlar Windmill projektet
om?
– Vi vill utveckla ett vindkraftverk för
mindre bruk och hjälpa folk att få el till
mindre saker, som mobiltelefoner och
datorer. Om det i slutändan blir just ett
vindkraftverk återstår att se men vårt
mål är att försörja Namibias landsbygd
Det finns många fler sätt att ta sig utomlands
och lära sig saker än genom att åka på utbytesstudier. Inte bara genom KTH – det finns
även andra organisationer som årligen delar
ut stipendier för projekt i utvecklingsländer
som ger dig som student möjlighet att göra
skillnad i världen. Här är några av dem.
InnovEd
InnovEd är en plattform för dem
som vill ta sina idéer längre än till ett
vanligt skolprojekt. Osqledaren träffade
Max Helander, som var med och grun­
dade InnovEd och Anna Westring och
Johan Låås som båda arbetar med var­
sitt InnovEd-projekt. Anna arbetar med
vindkraftverk i Namibia och Johan med
vattenpumpar i Kongo.
Max, berätta lite om tanken med InnovEd.
– Först drog vi igång det här projektet
som Anna gör, Windmill, och sedan ut­
vecklade vi själva plattformen, InnovEd.
Vi tog det här vinkraftverksprojektet
från en HK-kurs, i Integrerad produk­
tutveckling, där vi hade påbörjat utveck­
lingarbetet. Vi ville ta det vidare för att
44
OSQLEDAREN #5
med el. Vi hoppas bli klara så att det står
ett vindkraftverk där efter sommaren.
Det ska då testas och vi samarbetar med
Polytech, som är den tekniska högskolan
i Namibia. Där har vi fått kontakt med
en eldsjäl, som är jätteintresserad av
projektet. Vi försöker göra så att han
kan ta över projektet när vi inte är där
för att se att allt fungerar som det ska.
Ett av våra mål är att projektet hålls lev­
ande fast vi inte är där.
Max förklarar att behovet av el på
Namibias landsbygd är stort.
– Förra sommaren när vi var där nere,
var vi på middag hos en familj på lands­
bygden. Det är helt mörkt och de sitter
runt en öppen eld. Helt plötsligt kom­
mer sonen ut med sin dator och sin 3Gdongel. Wifi finns och han sitter där vid
elden och facebookar men inga lampor
finns för att lysa upp omgivningarna.
Han laddar sin dator och mobil inne i
stan. Så funkar det idag, eventuellt an­
vänder man bilbatteriet.
Okej, så hur ska man göra om man vill
vara med i ett projekt hos er? Ska man
komma med en egen idé eller är det ni
som startar projekten?
– Antingen kan man komma till oss
med en idé. Som ett projektet, Sunegal
som pågår just nu, projektledaren Wil­
liam kom till oss efter en föreläsning när
vi hade presenterat oss och sa att han
hade en idé om Senegal och solenergi. Vi
tyckte det var en bra idé så han fick köra
igång. Så, dels kan man göra så eller så
har vi ju projektet i Kongo som började
som ett MFS-arbete och ex-jobb. De som
gjorde projektet ville att vi skulle ta det
vidare och göra någonting av det. Så vi
tar in projekt från alla möjliga håll och
kanter.
Varför ska man göra ett projekt med
just er?
– Som vi såg det finns det en massa
projekt, som Armada och mottagnin­
gen, men inte alls lika många då man
får applicera sina ingenjörskunskaper.
Det finns några projekt som syftar till
text och foto//katja rantala
illustration//karl bolmgren
det vi hade påbörjat inte bara skulle gå
till spillo, utan ta vara på resultatet och
faktiskt driva projektet vidare. Tanken
är att InnovEd ska facilitera den här
typen av projekt. Projekten ska vara
ingenjörsmässiga, de ska vara hållbara
och syfta till att göra världen bättre. De
ska också göras på så kallade «emerging
markets». Vi vill också att de ska syfta
till utbildning i det land man utför pro­
jektet i, och att lära andra människor om
nyttan med projektet. Det ska inte vara
någonting som man gör ett år utan det
ska vara någonting som man driver, ut­
vecklar och realiserar i slutändan, alltså
ska det finnas ett långsiktigt perspektiv.
Plattformens grundtanke är att utveckla
tjänster som är behovsanpassade, för
vad vi tror är behovet är ofta en helt an­
nan sak än vad som faktiskt behövs. Vi
kan aldrig förstår hur saker funkar i ett
annat land och hur kulturen ser ut om
man inte är på plats för att se hur de
lever.
Att det faktiska behovet inte alltid
är det man tror har blivit väldigt tydligt
när det gäller Johans projekt i KongoKinshasa. Han berättar:
– Jag, tillsammans med fem andra
studenter, driver projektet Lightening
Menikongo. Menikongo är ett område
i Kongo-Kinshasa som består av tretton
byar. Projektet går ut på att förbättra
livsstandarden för de som bor i området.
Det är människor som inte förlitar sig på
någon teknik överhuvudtaget, de har in­
gen elektricitet. Det var från början ett
exjobb där de installerade solceller i en
Anna Westring, Max Helander och Johan Låås
OSQLEDAREN #5
45
Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Så vi tänkte
att det måste ju finnas så otroligt mycket intressant historia mellan dessa anrika vägg­ar. Och det gör det. I vår artikelserie «Arkivet» går vi igenom viktiga delar från en tid
som flytt. Femte delen handlar om – Mottagningen.
//internationellt
att göra något på emerging markets och
göra saker bättre där men det är få, el­
ler egentligen inga där man får applicera
sina ingenjörskunskaper så mycket som
hos oss. Och man får installera saker
på plats, och göra världen till en bättre
plats. Sedan är det väldigt kul, det är en
fantastisk upplevelse att åka ner till de
länderna.
Så, är du intresserad av att vara med
i ett InnovEd projekt kan det bli verk­
lighet. Eftersom tanken är att projekten
som görs ska vara långsiktiga kommer
alla de pågående projekten överlämnas.
Till hösten kommer man att kunna söka
till de nya projektgrupperna för dem,
kanske blir det du?
[ www.innoved.se ]
MFS – Minor Field Studies
Det är inte bara med InnovEd som
man har chansen att ta sig utomlands
för att ha möjlighten till att göra världen
åtmistone lite bättre. MFS står för Mi­
nor Field Studies och är ett stipendium
som delas ut av Sida till studenter som
vill göra fältstudier i 2–3 månader. De
här fältstudierna måste genomföras i
ett utvecklingsland och överrensstäm­
ma med de mål som satts upp för Sver­
iges utvecklingssamarbete. Ofta
brukar MFS-projekt göras i
samband med examen­
sjobb, men det är inget
måste, däremot
måste det resultera i en rapport på 15–
30 hp. Har du en idé som du tror skulle
kunna göras som en MFS-studie är det
viktigt att du får kontakt med både en
handledare på KTH men också i det
landet som du vill åka till. Vad du också
måste tänka på är att projektet måste
vara inom ditt ämnesområde och att du
tagit minst 150 hp. Sedan är det bara
att ansöka, något som Robbin Åsberg
gjorde. Robbin gjorde sitt MFS-projekt
i samband med sitt kandidatarbete i In­
dustriell Design.
– Jag var i Tadzjikistan och utvecklade
ett handverktyg för jordbruk, berättar
Robbin, det var spännande att möta en
annan kultur, lära känna folket och ar­
beta med dem. Jag har fått erfarenheter
som jag tror att jag kommer ha mycket
användning av om jag jobbar utomlands
någon annan gång.
Har du någon projektidé som du tror
skulle kunna göras som ett MFS, surfa
in på KTH:s hemsida. Där finns all in­
formation som kan behövas. Undrar du
något mer är det bara att kontakta Len­
nart Johansson ([email protected]) som
är MFS-handläggare på KTH.
Discoverystipendiet
Discoverystipendiet är ett sti­
pendium som delas ut av Discovery
Channel till ingenjörsstudenter en gång
om året. Man samarbetar med Uppsala
och Lunds universitet men också Chal­
mers – men du som KTH-student kan
självklart också vara med. Årets projekt
genomförs tillsammans med Action­
Aid, då man som student kan få åka till
Kambodja och arbeta för att säkra vat­
tenförsörjningen i byn Sna Sangream.
Ansökningstiden har tyvärr gått ut för
i år, men man vill att det här ska kunna
bli ett årligt förekommande stipendium.
Så, håll utkik till nästa år, kanske blir det
ett projekt som passar dig då.
[ www.discoverystipendiet.se ]
Stockholm 10/10 1958
N0LLEUPPDRAG VI MINNS
”Hur mår mamma? Jag mår inte alls bra. Jag är en slemmig
nolla och då får man inte må bra, säjer dom gamla pojkarna
som gått många år här på skolan. Att vara nolla är något
mycket hemskt och dåligt. Alla som börjar i skolan kallas
nollor. I min klass är vi 60 nollor och alla är lika rädda.
Ibland går vi ut i en stor skog som finns här bakom, och
gråter tillsammans.”
Ovanstående öppna brev från en
nyantagen student till sin mor kunde
man läsa på en insändare i en dagstid­
ning i 10 oktober 1958. Vilken tidning
det är har inte gått att fatställa, ska
nämnas i sammanhanget – men om
det nu är sant är det ett intressant
tidsdokument.
Ja – dagens mottagning skiljer sig
väldigt mycket från dåtidens nollning.
För att ta ett exempel hade Osqledar­
en förr i tiden ett särskilt “nollenum­
mer” där man visade bilder på exakt
hur schlemmig n0llan varit under
n0llningen.
Att säga att dåtidens n0llning var
mer kontroversiell än dagens mottag­
ning är en underdrift av rang. Vet ni
hur maskin-nollan blev maskin-ettan
på 60-talet? Hen avrättades. På skoj,
dårå – med bland annat «elektriska
stolen» i vilken det satt 20 st inmon­
terade blixtkuber. Giljotin och köttk­
varn var andra «avrättningsmaskiner»
som också förekom.
Kontrovers skedde år 1992, när
man på framsidan av Osqledaren hade
en avrättningsscen av två phösare som
står med varsina svärd över två livlösa
n0llan. Att detta skedde två år i rad är
också intressant att anmärka på.
När mottagningen hotades i
fjol av en keff läsårsplanering satte
sig MR – Mottagningsrådet – ned och
specificerade ett uttalat syfte med
mottagningen – både för de nyantag­
na, och för faddrarna/phösarna – för
att motivera varför man ska ha mot­
Osqledarens n0llenummer 1992 (t.v), och hur mottagningsnumret från 2011/2012 såg ut (t.h).
46
OSQLEDAREN #5
1970-talet: parksoffan
«n0llan fick i uppdrag att köpa en
parksoffa, samma modell som fanns
i staden, och helt enkelt bära runt på
den. Efter ett tag blev man stoppad av
polisen, men då man kunde visa upp
kvittot fick man fortsätta. Gänget stoppades några gånger av polisen, och
efter ett tag gick polisen ut med ett
meddelande till alla patruller i staden
som uppmanade samtliga poliser att
«låta studenterna bärandes på parksoffan vara». Studenterna, som lyssnat in
sig på polisradion, gav klartecken till
femtio n0llan som diskret skruvade loss
stadens parksoffor och bar bort dem.
Uppemot hundra soffor ska ha kidnappats på detta sätt. Böterna betalades
av en «överste på Östermalm» som
uppskattat upptåget.»
tagningen. Man utgick ifrån kärnärdena
och kom fram till ett gäng vitala saker.
I stora drag: Ha kul. Lär dig saker om
KTH. Lär dig hitta i Stockholm. Skapa
gemenskap bland de i din klass, och i
övriga årskurser. Lär dig samarbeta. Få
inblick i vad man kan göra efter studi­
erna.
Somliga av den äldre skolan
skulle nog tycka att det är lite
småtråkigt och
kanske... mesigt.
Men jag tror alla
kan skriva under
på att uthäng­
ningsbilderna på
nakna n0llan är en
sak vi gladeligen
förpassat till histo­
rieböckerna.
BÄST I KLASSEN?
OSQLEDAREN #5
47
att runda av en ingenjör
O
m några månader avslutar
jag mitt år som ordförande
och återgår då till mina stud­
ier inom kemiprogrammet. I
och med det har mina tankar på sistone
kretsat en del kring det här med ingen­
jörskap och vad jag faktiskt kommer bli
när jag är klar med min examen – kom­
mer jag då vara «den moderna ingen­
jören»?
«Vetenskap och konst» lyder
KTH:s nästan 200 år gamla devis. Nog
är den slagkraftig och fin, men gäller
den faktiskt för utbildningen – får vi
verkligen både vetenskap och konst?
Vetenskapsdelen märker man ju av, men
konstaspekten är lite mer tveksam. För­
modligen syftar begreppet snarare på in­
genjörskonst än estetisk konst, men vad
är skillnaden? Vad är det som skiljer en
uppfinning (eller en ny lösning) från ett
konstverk?
Den gemensamma nämnaren är i
alla fall kreativiteten, den nya vinklin­
gen, som krävs för att skapa någonting
annorlunda. Skillnaden görs väl utifrån
resultatets användbarhet – är det prak­
tiskt tillämpbart är det en uppfinning,
annars är det konst. Men om resultatet
(konsten) sporrar nya tankar – kan man
inte säga att det är praktiskt användbart
då?
Tänk om vi faktiskt hade inslag av
«riktigt» konst i vår utbildning. Tänk om
ingenjörsstudenten inte bara läste matte
och mekanik utan också tvingades läsa
idéhistoria, litteratur och musik. I dag­
48
OSQLEDAREN #5
släget blir vi ganska naturvetenskapligt
allmänbildade, men det finns absolut ett
värde i att bredda denna beläsenhet.
Det är klart att man kan tycka att
det verkar absurt för en ingenjör att ha
läst konsthistoria – hur tusan ska den
komma till praktisk nytta? Men det är
just det som är poängen: utbildning han­
dlar ju inte enbart om faktainlärning och
applicerbarhet. Det handlar om att lära
sig bredda synen, utveckla idéer och in­
teragera med omvärlden. Insikten växer
fram genom frågeställningar, diskussion
och interaktion med andra som tänker
kritiskt och annorlunda och därmed
provocerar fram nya tankar, perspektiv
och frågor. En person med vidare grund
kan växa åt fler håll, plocka element från
fler säckar och väva dem samman till en
innovativ och vacker lösning.
Dessvärre finns det idag inte så my­
cket utrymme inom vår utbildning för
sådana typer av inslag, men KTH kantas
av tillfällen för den som vill bredda sin
erfarenhet, inte minst av det kåren er­
bjuder. Teater, musik, språkutbyte eller
skrivkonst: det finns många forum och
det är bara att plocka vad man vill utfor­
ska. Oavsett vad du väljer tjänar du på
att utforska något nytt.
J
u fler områden man belyser,
desto bredare bas får man; ju fler
synpunkter man möter, desto
mer växer man. Ämnen inom hu­
maniora och samhällsvetenskap lägger
fokus på vidsyn, tolerans och förståelse
för människan, något som även behövs
hos en ingenjör. En ingenjörs roll är väl
ändå att skapa lösningar som förbättrar
världen vi lever i och ju bättre förståelse
för samhället, desto bättre lösning måste
det bli. Jag är i alla fall övertygad om att
humaniora gör mycket för att runda av
den fyrkantige ingenjörens hörn.
denise fuglesang
ordförande ths 2012/2013
[email protected]
Vill du studera i en innovativ
miljö för att hitta nya lösningar
på de stora samhällsfrågorna?
Vill du samtidigt spetsa din utbildning med unik kompetens genom
att få erfarenhet av interdisciplinärt
samarbete?
I OpenLab möts studenter och
lärare från KI, KTH, SU och SH i skarpa
projekt med Stockholms stad,
Stockholms läns landsting och
Länsstyrelsen i Stockholms län.
OpenLab är ett nytt sätt att lära sig
nya saker i samarbete mellan olika
kunskaps- och yrkesområden. För dig
med kandidatexamen inom medicin,
vård, teknik, naturvetenskap, juridik,
humaniora, samhällsvetenskap och
det konstnärliga området.
Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm
Här står Martin och
ställer om det svenska
energisystemet.
Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet
– och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar
elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket
tid ute i naturen.
Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste
platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.
Redaktionen 12/13 gör ett sista gräv och tackar för i år
Från vänster: Elham Kalhori, Elisabeth Ingvar, Sara Edin, Olof Lindman, Shayan Effati, David Nylander, Niclas Ericsson,
Karl Bolmgren, Stephen Kirk, Gabriella Sanchez Karlsson, Kyriaki Sarampasina, Martin Barksten, Hugi Ásgeirsson, Philip
Wessman, Axel Hammarbäck, Katja Rantala, Erica Edfeldt, Caroline Arkenson, Nadan Gergeo, Sarah Freilich.
Saknas i bilden: Sebastian Ols, Eva Olsson, Anders Nilsson, Ingrid Kjellström, Matilda Kaba-Liljeberg, Rickard Norberg,
Lidija Murselovic, Alexander Granskog, Johan Fogelström, Michael Johansson.
5
Your energy shapes the future.
Osqledaren vill också tacka Thomas Näslund på WSP Management för tillgång till byggplatsen och fotohjälp